VAD FÅR ANSTÄLLDA ATT ÄNDRA LIVSSTILEN I SAMBAND MED HÄLSOUNDERSÖKNING?

Transkript

1 VAD FÅR ANSTÄLLDA ATT ÄNDRA LIVSSTILEN I SAMBAND MED HÄLSOUNDERSÖKNING? Författare: Sandra Nilsson Globenhälsan Handledare: Lena Ekenvall Projektarbete vid Företagssköterskeutbildning 40 poäng, , Örebro Universitet och Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Örebro

2 Förord Föreliggande arbete har utförts som projektarbete i utbildning till företagssköterska 40 poäng år vid Örebro universitet och Yrkes- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset, Örebro. Arbetet har utförts vid Globenhälsan i Stockholm. Handledare vid Avdelning för yrkesmedicin Institutionen för folkhälsovetenskap Karolinska Institutet, Stockholm, docent Lena Ekenvall. Undertecknad står ensam ansvarig för innehållet i rapporten. Detta innebär att Avdelning för yrkesmedicin Institutionen för folkhälsovetenskap Karolinska Institutet, Stockholm inte ansvarar för innehållet i rapporten. Jag vill sända ett speciellt tack till min familj som har stått ut med mig och stöttat mig under arbetet med projektet. Stockholm i januari 2005 Sandra Nilsson Företagssköterska Arenaslingan Stockholm Globen Tfn Fax E-post: sandra.nilsson@globenhalsan.se Kursansvarig: Sofia Loodh Yrkes- och miljömedicinska kliniken Örebro Ansvarig examinator: Carl-Göran Ohlson Yrkes- och miljömedicinska kliniken Örebro Projektarbetets titel: Vad får anställda att ändra livsstilen i samband med hälsoundersökningen?

3 Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Bakgrund 2 Syfte 4 Studiegrupp 5 Bortfallsgrupp och undersökningsgrupp 6 Metod 7 Resultat 8 Intervjufrågor och svar 8 Diskussion 20 Referenser 24 Bilaga 25

4 Sida 1 Sammanfattning Projektarbete i Företagssköterskeutbildningen 40 poäng vid Örebro Universitet och Universitetssjukhuset i Örebro. Denna rapport bygger på semistrukturerade telefonintervjuer av 30 anställda vid företag anslutna till Globenhälsan AB, som under tiden varit på hälsoundersökning. Initialt inkluderades 49 personer, 36 män och 13 kvinnor. Nitton tackade nej till intervjun med en stor övervikt för män. Intervjuerna hade formen av ett samtal där de anställdas svar dokumenterades och rörde frågor om kända riskfaktorer och osunda vanor och eventuellt ändrat beteende och vad som i så fall påverkat till förändring. Syftet var att försöka ta reda på vad som få en person att ändra osunda levnadsvanor vilka i sin tur kan medföra ökad risk för sjukdom, till en mer hälsosam livsstil. Tjugoen av 30 intervjuade uppgav att de ändrat sin livsstil efter hälsoundersökningen. Om detta är mycket eller litet ger denna rapport inte svar på då det saknas adekvata förväntansvärden. Dessutom var bortfallet stort vilket också påverkar utfallet. Sammanfattningsvis kan sägas att råd om nödvändiga förändringar eller egen insikt därom, är två av de viktigaste anledningarna som fått anställda att ändra sin livsstil efter genomgången hälsoundersökning.

5 Bakgrund Sida 2 Denna studie är utförd på Globenhälsan i Stockholm samt Globenhälsans filial i Haninge och är en fortsättning på en tidigare studie som utförts av en företagssköterska vid Globenhälsan i Haninge under utbildning år 2000, dåvarande Jordbro. [1] Globenhälsan hade vid tillfället för hälsoundersökningarna oktober och november 2003, avtal med ungefär 450 kundföretag med totalt ca anställda. Företagen har i huvudsak tvååriga avtal och inom denna period görs en hälsoundersökning. Det förekommer även avtal där hälsoundersökning ingår varje år. Globenhälsan utför knappt 400 hälsoundersökningar per månad. Hälsoundersökningen innehåller delar som speglar personens hälsa och livsstil. Frågor om kost och motionsvanor berörs, eventuella hälsoproblem diskuteras. Som redskap i bedömningen finns en del laboratorieanalyser att tillgå samt bland annat BMI-värde, EKG och blodtryck. Även psykosociala faktorer diskuteras. Stor tonvikt läggs på livsstilsfrågor. De riskfaktorer som främst belyses är avvikelser angående blodtryck, blodfetter, vikt, tobak, alkoholbruk och stress. Hälsoundersökningen sker i två steg där det första tillfället är provtagning då blodtryck, puls, EKG, längd och vikt, syn och hörselundersökning, blodprov samt urinprov undersöks. Blodprovet innehåller analyser av bland annat blodfetter, blodsocker och levervärden. Vid detta tillfälle lämnar den anställde också in en enkät där han eller hon redogör för eventuella hälsoproblem och livsstilsfrågor såsom tobaksvanor, alkoholvanor och motionsvanor. Enkäten innehåller personuppgifter, adress och telefonnummer till den anställde och också frågor om arbetsmiljön. Vid det andra tillfället sker en genomgång av enkät och provsvar med den anställde. Den anställde får sina provtagningsresultat i ett formulär där det vid provtagningstillfället funnits möjlighet att ange om man är nöjd, vill förändra eller ha hjälp med att förändra vissa livsstilsfaktorer. Dessa livsstilsfaktorer är Min fysiska hälsa, mina kostvanor, mina tobaksvanor, mina alkoholvanor, mina motionsvanor, min stressnivå. I formuläret där provtagningsresultatet presenteras finns också en kommentar till varje analys. Det handlar till exempel om vilka risker det är med ett högt blodtryck eller höga blodfettsvärden. Vid behov finns möjlighet till vidare medicinska kontroller via företagshälsovården eller vårdcentralen för den enskilde. Uppgifter angående arbetsmiljöfaktorer, både fysiska och psykosociala, bearbetas under sekretess och utgör ett underlag för det fortsatta arbetsmiljöarbetet på den anställdes företag och redovisas för företagen muntligen eller skriftligen.

6 Denna studie baserar sig på uppgifter från de individuella hälsokontrollerna med uppföljningssamtal. Arbetsmiljöfaktorer redovisas inte i föreliggande arbete. Sida 3

7 Syfte En god livsstil anses öka chanserna till ett bra liv. Syftet med denna studie är att ta reda på om en anställd på ett kundföretag ändrar sin livsstil efter genomgången hälsoundersökning och vad i så fall påverkat honom eller henne till detta. Frågeställningar som belysts är: Sida 4 Ändrar anställda som har ohälsosam livsstil överhuvudtaget sina vanor efter genomgången hälsoundersökning? Påverkar vi med vårt samtal? Beror det på om man träffar läkare eller sköterska? Är det de upptäckta riskfaktorerna som får en person att ändra sin livsföring? Kan vi motivera den anställde att förändra sin livsstil så att fysiskt och/eller psykiskt välbefinnande ökar? Resultatet av denna undersökning kan förhoppningsvis ge oss på Globenhälsan möjlighet att utveckla vår metodik för återföringssamtal. En sådan utveckling kan leda till att fler av de anställda på våra kundföretag ändrar sin osunda livsstil och på det sättet minskar risken för livsstilsberoende sjukdomar. Företagshälsovårdens uppgift är bland annat att arbeta med prevention. I SBU:s (Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik) rapport Längre liv och bättre hälsa, kan man bland annat läsa att 30 minuters promenad varje dag kan vara ett enkelt sätt att hålla sjukdomar borta [2].

8 Studiegrupp Sida 5 De undersökta är personer som under oktober månad 2003 varit anställda på något av Globenhälsans anslutna företag och som genomgått en hälsoundersökning. Urvalet har skett genom att en kollega läst igenom journalerna på dessa personer. Alla hälsoundersökningsjournaler på inbokade personer hos samtliga läkare och sköterskor under denna tid lästes. Förhoppningen var att finna 40 personer som uppvisade avvikelser i sina mätvärden och/eller livsstilsfrågor och fått råd om förändrad livsstil. Av dessa 40 skulle 10 ha haft återbesök till läkare och 30 till sköterska. Fördelningen av återbesök är enligt Globenhälsans rutiner att ungefär en tredjedel bokas till läkare och två tredjedelar till sköterska, om inte företaget önskat annan fördelning. Emellertid hittades under perioden för få personer och urvalet utvidgades till att gälla även anställda som varit på hälsoundersökning även i november Orsakerna till att det hittades för få kan vara flera men den troligaste är att de råd den anställde fått inte dokumenterats på ett tydligt sätt. Det slutgiltiga urvalet gällde sammanlagt 49 personer. 36 män och 13 kvinnor och av dessa hade 15 personer hade träffat läkare och 34 hade träffat sköterska.

9 Bortfallsgrupp och undersökningsgrupp Av de 49 som fick brev med förfrågan om medverkan i undersökningen föll 19 bort. Två hade avslutat sin anställning, sjutton avböjde medverkan. Sida 6 Undersökningsgrupp Bortfallsgrupp Män Kvinnor 11 2 Träffat sköterska Träffat läkare 10 5 Medelålder Förhöjt blodtryck 4 5 Förhöjda blodfetter Tobak 10 7 BMI < BMI > Hög stressnivå 5 5 Säker eller misstänkt 1 3 överkonsumtion av alkohol Tabell 1 Redovisning av undersökningsgrupp och bortfallsgrupp Män var klart överrepresenterade i bortfallsgruppen. Skillnaden mellan andelen manliga och andelen kvinnliga deltagare som tackande nej, 17 av 36 respektive 2 av 13, var statistiskt signifikant (p=0,04 enligt Fishers test). Detta utesluter alltså att slumpen varit avgörande när fler män tackade nej till medverkan. Resultatet baserar sig således på 20 personer som träffat sköterska och 10 som träffat läkare.

10 Metod Sida 7 De 49 som valts ut, fick en förfrågan per brev angående medverkan i en telefonintervju. Brevet innehöll en presentation av projektet samt information om att medverkan var frivillig, se bilaga 1. Svarstalong med frankerat svarskuvert ingick. På talongen fanns möjlighet för den anställde att ange tidpunkt för intervjun, dagtid eller kvällstid. Metoden att samla in material för studien utgjordes av semistrukturerade telefonintervjuer och hade formen av ett samtal där personerna fick redogöra för eventuella kända riskfaktorer och vad som eventuellt förändrats. Frågorna presenteras i bilaga 2. De gränsvärden som utgjort måttstock för denna undersökning är: Blodtryck 140 mm Hg systoliskt och 90 mm Hg diastoliskt. Blodtryck överstigande dessa nivåer räknades som förhöjt. [3] Blodfetter totalkolesterol < 6.5, kvot mellan HDL (goda kolesterolet) och LDL (onda kolesterolet) < 5, LDL < 5 och HDL för kvinnor >1.2, för män >0.9, triglycerider < 2.3. BMI normalviktig, överviktig, >30 fetma [4] Skillnader mellan proportioner har testats med Fishers exakta test.

11 Sida 8 Resultat Intervjufrågor och svar Fråga 1, Kände du till om du hade någon riskfaktor för ohälsa innan hälsoundersökningen? Resultatet visar att hälften av de intervjuade kände till att de hade någon riskfaktor innan undersökningen. Det förekom personer som uppgav att de inte hade någon riskfaktor men som mer i förbigående nämnde att de hade till exempel högt blodtryck. En 51-årig man med ett lätt förhöjt kolesterolvärde men som inte var överviktig sa Jag anande att vikten var för hög. Äter lite onyttigt och går alltid upp några kilon på vintern när golfsäsongen är över. Får alltid starta i uppförsbacke. En annan person hade ett BMI på 28 och hade inte uppfattat att högt blodtryck är en riskfaktor svarar Nej, men äter blodtrycksmedicin sedan tidigare. Fråga 2 Har du någon behandling för detta? Före eller efter hälsoundersökningen? Denna fråga var inte relevant att ställa till alla och därför kommer resultatet inte att redovisas mer än vissa citat ur intervjuerna. Inga sömntabletter, då har det gått för långt! Nej jag fick ingen behandling eftersom Globenhälsan inte ville skriva ut Reduktil. Jag fick gå till vårdcentralen där jag fick tabletterna. Är nu med i en kostgrupp och går på regelbundna kontroller. (Reduktil ger en ökad mättnadskänsla och används i viktminskningssammanhang.) Nej, ingen tablettbehandling. Borde kontrollera om värdena efter ett tag men har inte börjat motionera ännu

12 Sida 9 Fråga 3 Kommer du ihåg vilka råd du fick vid hälsoundersökningen? Här svarade ungefär tre fjärdedelar att de mindes råden de fått och ungefär en fjärdedel mindes inte. Citat från svaren: Inga speciella råd, fick inga broschyrer. Kommer inte direkt ihåg. Jag skulle dra ner på animaliskt fett men är vegetarian, äter ost men väldigt lite. Det gamla vanliga, rökstopp och kostråd. Jag fick upp ögonen för min livsstil och fick goda råd, blev mer uppmärksam på mitt beteende. Lyssnade inte så mycket, vill inte ändra på mig. Tycker att jag mår bra. Motionera mera och ändra kosten! Promenader och kosten, men vet inte om det kom från sköterskan.

13 Sida 10 Fråga 4 Vilka förändringar har du gjort? 9 personer svarade att de inte gjort förändringar och 21 personer att de gjort det och det kunde låta: Lagt om kosten helt. Dragit ner på antal cigaretter till 10 i stället för per dag, Får nu bara röka vissa tider. Kolesterolvärdet har blivit bättre med hjälp av tabletter. Jag äter mer fibrer i till exempel bröd, mer lagad mat och mindre portioner. Försöker röra på mig mer, promenerar och rör på mig. Jag kör lastbil i jobbet. Minskat ner fettet i maten något, svårare nu när jag är pappaledig. Känner mig lite stressad. Börjat träna efter hälsoundersökningen, styrka och kondition två gånger i veckan. Jag förstår inte varför jag inte börjat tidigare. Rökning och snus inte förändrat, det blir belöningen. Jag gör samma fel som tidigare, de förändringar jag gjort har gjorts före denna hälsoundersökning. Inga förändringar, men jag har slutat röka. Fick Zyban i början som hjälp mot humörsvängningarna. (Zyban minskar de fysiska abstinensbesvär i samband med rökstopp). Jag är ute mer och rör på mig. Inte för att sköterskan sa det utan för att vädret gör så att det är lättare att vara ute.

14 Sida 11 Det var numeriskt större andel som hade träffat sköterska som ändrade sina osunda vanor än de som träffat läkare, 5 av 10 till läkare, 16 av 20 till sköterska, figur 1 och 2. Träffat läkare (n=10) 5 5 Ändrat beteende Ej ändrat beteende Figur 2 Ändrat beteende efter att träffat läkare 4 Träffat sköterska (n=20) 16 Ändrat beteende Ej ändrat beteende Figur 3 Ändrat beteende efter att träffat sköterska

15 Sida 12 Skillnaden mellan grupperna är dock inte signifikant (p=0,1 enligt Fishers test). Tjugoen av 30 hade förbättrat sin livsstil sedan hälsoundersökningen. Om ingen deltagare kan antas ha spontant förbättrat sin livsstil, dvs. förväntat 0 av 30, är det aktuella utfallet starkt statistiskt signifikant (p<0,001 enligt Fishers test). Om däremot ca hälften antas ha spontant förbättrat sin livsstil, dvs. 15 av 30, är utfallet inte statistiskt signifikant (p=0,09 enligt Fishers test). Eftersom ett adekvat förväntansvärde saknas för jämförelse kan ingen säker slutsats dras om de anställda ändrar sin livsstil oftare efter genomgången hälsoundersökning, än de annars skulle ha gjort. Därtill kommer den osäkerhet som beror på det stora bortfallet med dominans av män.

16 Sida 13 Fråga 5. Vad var det som fick dig att ändra detta? De personer som inte gjort någon förändring fick inte denna fråga. Den ställdes till dem som angivit att de gjort en förändring, sammanlagt 21 personer. 4 personer ändrade sig när de fick reda på sina provsvar. Dessa personer var samtliga män och hade avvikande värden angående blodfetterna. För 9 personer var orsaken att de kom till insikt om sin ohälsosamma livsstil, för 8 hade råden en avgörande betydelse. En kvinna som var 63 år hade förhöjt blodtryck och BMI 28 och säger: Jag gillar att promenera, gjort det mycket förr. Känner att jag är tvungen för att orka med när jag blir pensionär, jag får starkare ben! En person med BMI 37: Funderat på att ändra mig tidigare angående kosten men det tar tid att ändra livsstil. Det går inte så bra men försöker ändå. En person med BMI 16 säger: Jag vill gå upp i vikt. En person med höga blodfetter och BMI 30 säger: Man orkade inte så mycket som tidigare. Jag fick mig en tankeställare när blodproverna inte var bra men också när någon utomstående sa till mig vad som gällde. Min mamma har kärlkramp och pappa har haft 3 infarkter. Ytterligare citat: Jag hade fått rekommendation av en kamrat att prova Reduktil. Jag har ont i kroppen på grund av min kroppsvikt. Motivationen ökar när man går ner med hjälp av Reduktil. Man vet vad man ska göra men det är svårt att komma igång. Det kom från mig själv, mådde inte bra av att röka. Jag kom till insikt, även om det har tagit tid. Försökt förut men klarade det inte på grund av humöret. Jag fyllde 30 år och fick svart på vitt. Hört det förut men inte förstått förrän nu att man kan få tillbaka energi av att förbränna mer. Det känns onödigt att alltid starta i uppförsbacke. Jag har blivit överviktig som jag kopplat till högt kolesterol. Riskfaktorerna i sig har fått mig att ändra. Fråga 6. Fick du veta något nytt, var det bra eller dåligt att få veta? Blev du orolig?

17 Sida 14 Denna fråga handlar egentligen om tre olika frågeställningar. Jag fick veta något nytt på det svarade 17 ja och 13 ansåg inte att de fick veta något nytt. Var det bra eller dåligt? hälften ansåg att det var bra, (övriga har inte svarat). Blev du orolig? 3 svarade ja. En person som rökte och hade BMI 28 sa: Jag mådde dåligt efter hälsoundersökningen. Blev lite orolig hur jag ska orka förändra. Hade ingen kraft. En person som rökte, hade BMI 28, stressade och hade höga blodfetter sa: Inget direkt nytt, man kan ju räkna ut själv vad som behöver göras. En person hade ett totalkolesterol på 10.5 sa: Sannolikheten att drabbas har varit stor, båda mina föräldrar hade höga blodfetter. Det beror på hur det presenteras. Jag fick mitt besked på ett bra sätt och blev inte orolig. Citat: Att jag hade högt kolesterol fick jag reda på Då blev jag orolig, inte nu. Bra att ta upp problem men ibland kan man bli tvärt emot och gå hem och tröstäta, men jag kände att det var dags för en förändring. Fullständigt nytt, Blev inte orolig, bara förvånad. Man måste göra något åt det. Det var bra att få veta men jag fick nästan panik. Fått mycket hjälp och brev av läkaren och värdena har blivit mycket bättre. Cyklar och promenerar mycket och den inre stressen har också blivit mycket bättre. Fått en annan kontroll, blivit mer eftertänksam. Jag hade lite förhöjt kolesterol men blev inte orolig av beskedet. Tar livet med en klackspark. Högt kolesterol gjorde mig inte orolig, snarare förvånad. Har tänkt mer på vikten sedan dess.

18 Sida 15 Fråga 7 Har du haft någon nytta av hälsoundersökningen. Två personer ansåg att de inte haft någon nytta av hälsoundersökningen. Den ena personen som hade totalkolesterol 6.5 och BMI 31 sa Ingen speciell nytta. Det man skriver att man har besvär med följs inte upp, bara kommenteras. Inga åtgärder blir vidtagna. Den andra personen hade också ett totalkolesterol på 6.5 samt ett förhöjt ALAT (kan vara ett tecken på leverpåverkan) och ansåg inte heller att det fanns någon nytta sa Jag vet inte, säkert bra. Gillar inte att ligga i ett gränsområde, behöver inte tänka på såna här saker nu, äter vad jag vill, rör på mig och är smal. Andra kommentarer var Ja det tycker jag, man gör det ju inte självmant. Bra att bli kallad via företaget. Jättenytta!!. Bra med råden angående kosten förra gången. Trevligt bemötande, bra att få reda på det man inte känner själv. Guld värt att få veta i tid. Ja, absolut. Man måste höra i klartext från någon utomstående. Ja det känns som någon form av trygghet. Ja för tusan. Ja man fick svart på vitt hur man mår. Det blev som en push till att ändra sig.

19 Sida 16 Fråga 8 Mår du bättre idag? På denna fråga svarade 13 personer ja. 17 personer ansåg inte att de mådde bättre utan att de mår bra som förut. En person som helt hade lagt om sina kostvanor efter besked att kolesterolvärdena var för höga och som så småningom fick medicin mot detta säger: Mår mycket bättre, annan glädje, fungerar bra att byta ut smör och grädde. Andra citat Ja, jag har inte alls så ont i ryggen som tidigare. Känner mig piggare och stoltare. Fått mer energi. Ja, jag mår väldigt bra, något bättre än tidigare. Skaffat hund och rör på mig mer. Ja, förkylningarna är inte så envisa som förr. Ingen större skillnad, känner mig nog lite piggare.

20 Sida 17 Fråga 9 Skulle du föredragit att träffa läkare eller sköterska. Av dem som träffat läkare tyckte 3 att detta var bra, 2 skulle ha föredragit att träffa sköterska och för 5 spelade det ingen roll. 4 av dem som träffat sköterska föredrog läkare och 8 tyckte det var bra med sköterska, för 8 i denna grupp spelade det ingen roll. Sammanlagt var det 10 personer som föredrog sköterska och 7 personer läkare. För 13 personer spelade det ingen roll. Detta visas i figur 3. Citat från de som träffat läkare: Nej jag vill träffa läkare, det är bra att få medicin utskrivet samtidigt. Sköterska är lättare att prata med men läkare har kanske mer kunskap. Spelar ingen roll. Man vill veta svaren och få dem förklarade. Bättre med läkare som vet mer. De som träffat sköterska sa: Jag skulle ha föredragit läkare. Då kan man ta upp andra frågor som t ex hur ryggen eller axlarna klarar det tunga arbetet. En person som snusade, stressade och hade säker eller misstänkt överkonsumtion av alkohol och där alla provsvaren var normala sa: Spelar ingen roll. Det viktiga är att det presenteras på ett lättfattligt sätt. Om provsvaren varit katastrof hade det varit bättre med läkare. Andra citat: Trodde att jag skulle träffa läkare, gjort det tidigare och blev lite besviken. Vill nog träffa läkare istället. Känner ju sköterskan sedan tidigare, viktigt att man lätt får kontakt. Om värdena varit dåliga kan man ju träffa läkare. Har större förtroende för sköterskan jag träffade. Nej det är lättare att tala med en sköterska. Läkarna har så bråttom. Har en svägerska som är läkare så jag kan alltid fråga henne om det behövs.

21 Sida Träffat läkare Träffat sköterska Föredrar läkare Föredrar sköterska Spelar ingen roll Figur 4 Val av vårdgivare

22 Sida 19 Fråga 10. Någonting att förändra i hälsoundersökningen? 16 personer var helt nöjda med hälsoundersökningens innehåll och genomförande. 9 personer ansåg att något borde ändras och 5 personer hade ingen uppfattning. Det var tre personer som tog upp att de önskat psa-prover samt någon information angående prostata och bröstcancer. PSA-provet används som ett hjälpmedel att diagnosticera prostatacancer och är mycket debatterat i pressen. Globenhälsan stöder sig på information från Svensk urologisk förening. [9] De som var nöjda sa: Väldigt nöjd. Kanske ska man följa upp bättre från tidigare hälsoundersökning så att man vet att man är på rätt väg. Fungerar bra, täckte det mest. Jag är nöjd. Kanske skulle ett fysiskt arbetsprov ha varit bra. Livsstil är väl sunt förnuft? Snabbt och trevligt bemötande. Håll samma nivå! Mycket positiv till Globenhälsans arbete. Väldigt bra. En person som hade högt blodtryck, BMI 28 och blodsocker på 6.1 ansåg att hälsoundersökningen borde förändras och sa: Det borde finnas uppföljande friskvård eller kostrådgivning. Jag hade kryssat att jag ville ändra mina kostvanor men kryssen på baksidan togs inte på allvar. Det skulle ha varit bra med broschyrer eller andra skriftliga råd. En annan person som ansåg att något borde förändras hade totalkolesterol på 6.5 och BMI 31 sa: Man ska bry sig om patienten och inte bara kommentera proverna.

23 Diskussion Sida 20 Att 21 av 30 personer ändrade sin livsstil får anses vara ett positivt resultat även om det inte kan säkerställas statistiskt på grund av att det saknas adekvata förväntansvärden. Det positiva resultatet kan också bero på att svaren kom från en starkt selekterad grupp och att de som valde att delta till större delen hade ändrat sina vanor än de som avstod. Studien kan inte ge svar på hur stor andel av bortfallsgruppen som ändrat sin livsstil. Validiteten i undersökningen måste också till viss del ifrågasättas. Har sättet att fråga påverkat de svar som erhölls? Var frågorna ledande? Är det så att de som ville delta faktiskt var mer förändringsbenägna när det gällde sin livsstil och att det därför blev ett positivt resultat? Urvalet försvårades då det inte hittades/fanns tillräckligt med personer som enligt journalerna hade fått råd angående osunda vanor eller avvikande prover. Detta kan förmodligen bero på att det i journalföringen fanns brister i hur noteringar angående råd görs. Det är troligen så att fler fått råd angående sin livsstil än det finns dokumenterat i journalerna. Det finns nog ingen tvekan om att det egentligen finns många fler anställda med riskfaktorer som under en månad gjort hälsoundersökning än urvalets 49, då det i Globenhälsans regi utförs ungefär 400 hälsoundersökningar på en månad. Svarsfrekvensen var 30 av 49, alltså 61 %. Det är intressant att det i bortfallsgruppen var en kraftig överrepresentation av män. Kan detta bero på att män föredrar att inte tala om sin livsstil eller är de mindre förändringsbenägna? Uppfattningen hos de intervjuade personerna varierade då det gällde att t ex uppfatta att ett högt blodtryck ska anses som riskfaktor eller ej. Det skulle kunna betyda att när detta konstaterades blev personen i fråga inte upplyst om riskerna med ett högt blodtryck, eller så uppfattades inte denna information. Undersökningen visar inte om en anställd gjort hälsoundersökningen för första gången eller om personen gjort det vid flera tillfällen. Att göra allmänna hälsoundersökningar på frisk arbetande befolkning är egentligen inget som Arbetsmiljöverket rekommenderar (personligt meddelande, Leif Aringer Arbetsmiljöverket). Ändå vill nästan alla av våra anslutna företag att det ska göras.

24 Sida 21 Den allmänna meningen bland de anställda som deltagit i undersökningen, är att hälsoundersökningen är befogad och att de har haft nytta av den. Två anställda ansåg inte att det fanns någon nytta och i de ena fallet handlade det om att det fanns en förändringsvilja hos den anställde men, enligt den anställde, följdes detta inte upp ordentligt. Det är en brist att uppföljning av individernas egna funderingar och önskemål om information inte sker. Den andra personen ansåg att det kanske fanns någon nytta med hälsoundersökning för andra men att hon för egen del inte hade någon nytta av den. En annan fundering kring detta med att inte fler ändrade sina vanor kan också bero på vi i vår rådgivning inte varit tillräckligt tydliga. En person: Det skulle varit bra med broschyrer eller andra skriftliga råd. Man kan undra vad den intervjuade person som var vegetarian och som fått rådet att minska animaliskt fett i kosten tyckte. Ges råden slentrianmässigt utan hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet? I detta sammanhang kan nämnas FYSS. FYSS är en metod att ordinera fysisk aktivitet på recept. Den har utvecklats i ett samarbete mellan Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (YFA) och Statens Folkhälsoinstitut. Sannolikt blir människor mer förändringsbenägna när de fått en skriftig ordination av läkare. Detta är förmodligen ett hjälpmedel som skulle kunna användas mer än vad som sker idag [5]. Läkargruppen på Globenhälsan håller på att utarbeta skriftliga informationsblad angående blodtryck och kolesterolvärden. Det finns även andra informationsblad om t ex PSA-provtagning. Att ändra vanor och livsstil är svårt och kan ta lång tid. Det är den inre motivationen som anses avgörande. Det kan också bero på hur den nödvändiga förändringen presenteras för personen ifråga. Personen själv borde uttrycka sina förslag till förändring för att de bästa resultaten ska nås. Annars kan de lätt bli som en i undersökningsgruppen sa: Man kan bli tvärt emot när man får råd. Kanske försöker vi inom företagshälsovården/sjukvården, av gammal vana, mana på våra patienter att ändra sin livsstil, att vi gärna letar fel istället för att se positiva tendenser. Vi ger gärna skenet av att veta bäst, och har svårt att låta personerna själva ha idéer om hur de ska bryta sina osunda vanor. Kanske kan återföringssamtalet utvecklas så att fler blir motiverade att ändra sin livsstil och då ökar också chanserna att de verkligen gör en förändring som kan bli hållbar [6, 7].

25 Sida 22 Metoden på Globenhälsan för hälsoundersökningen är under utveckling. Riktlinjer för hur gränsvärden ska värderas/behandlas angående bland annat blodfetter, blodtryck och midjemått, som ett mått på övervikt kommer att tas fram [3, 4, 8]. Formuläret där provsvaren ska presenteras för den enskilde kommer att innehålla kommentarer om Friskfaktorer. I en del av formuläret kommer det finnas utrymme för den anställde att själv skriva in sina funderingar kring sin livsstil, vad de vill förändra och på vilket sätt. Förhoppningen är att fler personen i framtiden kommer att känna sig motiverade att ändra sin livsstil för sin egen skull. Det gick inte att statistiskt säkerställa att sköterskor lyckas bättre med sin rådgivning än läkare. Men om det nu var så att fler ändrade sina vanor efter besök hos sköterska, vad kan det ha för orsaker? Kan tidsaspekten spela in? Läkare har i allmänhet 30 min till förfogande i återföringssamtalet och sköterskan 40 minuter. Är det lättare för den anställde att tala med en sköterska? Tre personer angav att de blivit oroliga efter samtalet där de hade fått besked om riskfaktorer. Det är olyckligt om vi skapar oro i samband med våra hälsoundersökningar. Samtliga tre ansåg sig dock ha haft nytta av den. De har alla ändrat sina vanor och mår bättre och det får väl räknas som en framgång. I samband med att besked lämnas till de anställda om riskfaktorer eller riskfyllt beteende, skulle det vara påkallat att fråga personerna om de blir oroliga av beskedet. Det kunde vara bra att följa upp detta med ett telefonsamtal efter en tid.

26 Sida 23 Vad var det då som fick människor att ändra sin livsstil? I denna undersökning fanns tre olika anledningar. Avvikande provsvar, de råd man fick eller egen insikt. En gissning kan vara att de som bäst lyckas behålla sina förändringar är de som angivit att de gjort förändringen då de själva kommit till insikt. Det skulle vara intressant att i en framtid ta reda på om dessa personers ändrade livsstil håller i sig och vilka som lyckats behålla förändringen. En uppföljande studie kan göras via enkäter eller i samband med dessa personers nästa hälsoundersökning, om de då fortfarande är anslutna till Globenhälsan. Avslutningsvis vill jag referera till den danske filosofen Sören Kirkegaard som levde Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Den som inte kan det lurar sig själv när hon tror att hon kan hjälpa andra. För att hjälpa någon måste jag visserligen förstå mer än vad hon gör, men först och främst förstå det hon förstår. Om jag inte kan det så hjälper det inte att jag kan och vet mer. Vill jag ändå visa hur mycket jag kan så beror det på att jag är fåfäng och högmodig och egentligen vill bli beundrad av den andre istället för att hjälpa henne. All äkta hjälpsamhet börjar med ödmjukhet inför den jag vill hjälpa och därmed måste jag förstå att detta med att hjälpa inte är att vilja härska, utan att vilja tjäna. Kan jag inte detta så kan jag heller inte hjälpa någon

27 Referenser [1] Nordqvist S. Kundförväntningar på företagshälsovården. Arbetslivsinstitutet, projektarbete i företagssköterskeutbildningen [2] Blair SN. Ökad fysisk aktivitet prevention av hjärt-kärlsjukdom, cancer och sockersjuka. I: SBU-rapport 132, 1997, s ISBN Sida 24 [3] Kahan T, Enström-Granath I. I: Läkemedelsboken 2003/2004 s ISBN [4] Statens Folkhälsoinstitut. Hälsorelaterade levnadsvanor Statens Folkhälsoinstitut 2003:27 s ISBN: , ISSN [5] Statens Folkhälsoinstitut. FYSS Statens Folkhälsoinstitut 1003:44, ISBN , ISSN [6] Brandell Eklund A. Att påverka livsstilen med samtal. I: Allt väl? Svensk medicin nr 74 GOTHIA ISSN [7] Arborelius E:Varför gör dom inte som man säger? PR-Offset, Mölndal ISBN [8] Medicinsk vetenskap & praxis nr 3-4/2004. Måttligt förhöjt blodtryck, SBU-rapport 164. [9] Svensk urologisk förening.

28 Sida 25 Bilaga 1: Presentationsbrev 2: Intervjufrågor

29 Bilaga 1 Stockholm Hej! Jag heter Sandra Nilsson och är anställd på Globenhälsan som företagssköterska. Som ett led i min utbildning kommer jag att genomföra ett projektarbete. Arbetet går ut på att undersöka om de som varit på Globenhälsans hälsoundersökning och som haft en eller flera riskfaktorer angående hjärt- och kärlsjukdomar ändrar sin livsstil efter genomförd hälsoundersökning. Syftet med undersökningen är att utveckla Globenhälsans metodik vid hälsoundersökningen. Som ett led i detta arbete kommer telefonintervjuer att ske under våren Du kommer att bli uppringd och får då svara på 10 till 15 frågor rörande din livsstil såsom kostvanor, motionsvanor, rökvanor, upplevd stress, eventuell viktnedgång. Telefonintervjun beräknas ta högst 15 minuter. Dina svar kommer att antecknas och sammanställas till en rapport. I rapporten kommer alla svar att ha avidentifierats, det enda som kommer att framgå är kön, ålder och eventuell riskfaktor och om du träffat läkare eller sköterska. För att kunna planera projektet behöver jag snarast få in ditt besked om du vill delta eller ej. Du har självklart möjlighet att tacka nej till medverkan i detta projekt. Ingen ersättning kommer att utgå. Beskedet lämnar du på talongen som du skickar i bifogat kuvert som är frankerat. Där kan du också notera det telefonnummer som jag når dig lättast på samt uppgifter om när jag kan nå dig. Har du frågor går det bra att ringa mig. Med tack på förhand Vänligen Sandra Nilsson Företagssköterska

30 Bilaga 2 Stockholm Intervjufrågor 1. Kände du till om du hade någon riskfaktor för ohälsa innan HU? 2. Har du någon behandling för detta? Före Hu? Efter HU? 3. Kommer du ihåg vilka råd du fick vid HU? 4. Vilka förändringar har du gjort? 5. Vad var det som fick dig att förändra detta? 6. Om du fick reda på något nytt, var det bra eller dåligt att få veta eller blev du orolig? 7. Har du haft någon nytta av HU? 8. Mår du bättre idag? 9. Skulle du föredragit att träffa läkare sköterska? 10. Har du någon fundering själv vad vi på Globenhälsan skulle kunna ändra/förbättra i vår hälsoundersökning?