Resurseffektiv produktutveckling och innovativitet en möjlighet eller en motsättning?

Transkript

1 Resurseffektiv produktutveckling och innovativitet en möjlighet eller en motsättning? Ammar Aljaderi Examensarbete LIU-IEI-TEK--A--07/ SE Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Projekt, Innovationer och Entreprenörskap

2

3 Resurseffektiv produktutveckling och innovativitet en möjlighet eller en motsättning? Lean product development and innovativity a possibility or a contradiction? Ammar Aljaderi Handledare vid Linköpings Universitet: Nicolette Lakemond Handledare hos uppdragsgivaren: Nicolette Lakemond Examensarbete LIU-IEI-TEK--A--07/ SE Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Projekt, Innovationer och Entreprenörskap

4

5 Sammanfattning Innovativitet och effektiv produktutveckling har blivit förutsättningar för överlevnad och framgång. Toyotas arbetssätt i produktutvecklingen har blivit en trend som slår igenom på bred front, i såväl små som stora företag. Åtskilliga vetenskapliga artiklar har belyst de stora fördelarna med att tillämpa Toyotas resurseffektiva principer i produktutvecklingen. Resurseffektiv produktutveckling erbjuder konsumentdrivna företag den största potentialen för konkurrensfördel. Samtidigt som företag har som målsättning att effektivisera produktutveckling är det nödvändigt att vara innovativa för att förbli konkurrenskraftiga. Forskning pekar på att det finns en stark korrelation mellan prestation på marknaden och lansering av nya produkter. Samtidigt finns det rapporter som kritiserar Toyotas resurseffektiva produktutveckling. Det hävdas bland annat att resurseffektiv produktutveckling hämmar innovativitet. Syftet med denna studie var att undersöka möjligheter till samtidig resurseffektivitet och innovativitet samt hur företag går tillväga för att balansera dessa. Jag har genomfört en kvalitativ studie där jag har intervjuat representanter från tre företag, IVF, Kongsberg Automotive samt Santa Maria. IVF är ett konsultföretag som driver ett nätverk som samlat svenska företag som börjat tillämpa resurseffektiva principer inom produktutvecklingen. Kongsberg Automotive och Santa Maria är företag som börjat tillämpa resurseffektiva principer inom produktutvecklingen. Studien visar att resurseffektiv produktutveckling kan resultera i begränsad innovativitet. Det är framförallt arbetslag med djup teknisk kompetens och standardisering av kompetenser som kan medföra begränsad innovativitet. Det framkom att en viss kunskapsbredd är viktig för kreativiteten och innovativiteten. Min slutsats är emellertid att det finns goda möjligheter till samtidig resurseffektivitet och innovativitet om resurseffektiv produktutveckling implementeras och förstås på rätt sätt. Det gäller dock för företagen att fästa stor vikt vid lärande och kontinuerliga förbättringar samt betrakta resurseffektiv produktutveckling som ett system. Vidare har jag kommit fram till att behovet av resurseffektivitet och innovativitet hanteras genom att ge innovativitet en tydlig plats i ett tidigt skede av produktutvecklingen. Behovet hanteras även genom att se till att alla resurser inte är helt uppbundna i projekt.

6

7 Abstract Innovativity and Lean product development have become critical for survival and success. Toyotas way of working in the product development has become a trend in small as well as big companies. Numerous research studies have shown great benefits by applying Lean principles to product development. Lean product development offers customer-driven companies the greatest potential for competition advantage. While companies objectives are to make the product development more efficient, it is necessary to become innovative in order to maintain competitiveness. Research points to a strong correlation between market performance and new product introduction. At the same time there are reports criticizing Toyotas way of working in the product development. Lean product development is said to impede innovativity. The purpose of this thesis was to investigate the possibility of simultaneous Lean product development and innovativity and companies actions to balance the two of them. I conducted a qualitative interview study with representatives from three companies, IVF, Kongsberg Automotive and Santa Maria. IVF is a consulting firm, which runs a network that has gathered Swedish companies that have applied Lean principles to their product development process. Kongsberg Automotive and Santa Maria are companies that have applied Lean principles to their product development process. The study shows that Lean product Development may result in less innovativity. I found that a workforce with deep technical competence and standardization of skills may lead to limited innovativity. The results showed that a broad competence to a certain extent is important for creativity and innovativity. My conclusion is however that there are great possibilities for simultaneous Lean product Development and innovativity if Lean product development is implemented and understood correctly. However, the companies have to attach great importance to learning and continuous improvements and understand that Lean is a system. Furthermore, the study shows that the need for efficiency and innovativity is handled by giving innovativity a clear place at an early phase of the product development process. The need is also handled by making sure that not all resources are dedicated to projects.

8

9 Förord Jag vill med detta förord tacka ett antal personer och företag som har gjort denna studie möjlig. Ett stort tack riktas till Stefan Bukk på IVF, Christer Lundh på Kongsberg Automotive, Peter Blomgren på Santa Maria samt Henrik Dahlquist på Santa Maria som har varit mycket tillmötesgående och svarat på mina frågor. Utan deras medverkan hade min studie inte varit möjlig att genomföra. Vidare vill jag rikta min tacksamhet till Nicolette Lakemond, min handledare, som har visat stort engagemang under arbetets gång och bidragit med värdefulla synpunkter och idéer. Slutligen vill jag även tacka min opponent, Ahmed Ali Abdul-Amir, för konstruktiva kommentarer på rapporten. Ammar Aljaderi

10

11 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Problemdiskussion Syfte Forskningsfrågor Avgränsningar Begreppsdefinition Lean produktutveckling Innovation och innovativitet Kreativitet Disposition Metod Forskningsansats Studiens inriktning Fallstudie Urval av företag och respondenter Datainsamlingsmetod Litteraturstudie - sekundärdata Intervju - primärdata Analys av kvalitativ data Reliabilitet och validitet Reliabilitet Validitet Källkritik Teori Lean produktutveckling Vad är Lean produktutveckling? Resurseffektiva principer Hinder för en resurseffektiv produktutveckling Sammanfattning Innovation innovativitet Vad är innovation och innovativitet? Kreativitet Innovativitetsbefrämjande faktorer Sammanfattning Motsättningar resurseffektiv produktutveckling och innovativitet Mehris kritik mot Toyotas resurseffektiva produktutveckling Resurseffektiv produktutveckling kontra innovativitet Resurseffektiv produktutveckling ett aktuellt ämne Resurseffektiv produktutveckling med fokus på USA Forskning Konsultverksamhet och nätverk Resurseffektiv produktutveckling i Sverige Konsultverksamhet... 37

12 4.2.2 Seminarier och kurser Erfarenheter inom industrin Scania som exempel Sammanfattning Resurseffektiv produktutveckling och innovativitet - tre företag IVF industriforskning och utveckling AB - konsultföretag Företagspresentation Definition, fördelar och intresse Concurrent Engineering & Set-Based Concurrent Engineering Teknisk kompetens och planering Lärande, kontinuerliga förbättringar och kommunikation Integrera underleverantörer och standardisering Utrymme för innovativitet Kongsberg Automotive Företagspresentation Definition, mål och fördelar Concurrent Engineering & Set-Based Concurrent Engineering Teknisk kompetens och planering Lärande, kontinuerliga förbättringar och kommunikation Integrera underleverantörer och standardisering Utrymme för innovativitet Santa Maria Företagspresentation Definition, mål och fördelar Concurrent Engineering & Set-Based Concurrent Engineering Teknisk kompetens och planering Lärande, kontinuerliga förbättringar och kommunikation Integrera underleverantörer och standardisering Utrymme för innovativitet Sammanfattning intervjuer Analys Resurseffektiv produktutveckling intresse och definition Concurrent Engineering & Set-Based Concurrent Engineering Teknisk kompetens och planering Lärande, kontinuerliga förbättringar och kommunikation Integrera underleverantörer och standardisering Utrymme för innovativitet Diskussion nutid och framtid Slutsatser Vilka motsättningar finns mellan resurseffektiv produktutveckling och innovativitet? Vilka möjligheter finns för samtidig resurseffektivitet och innovativitet? Hur hanterar företag behovet av samtidig resurseffektivitet och innovativitet? Vidare forskning... 73

13 Källförteckning Bilaga 1 Intervjuguide IVF Bilaga 2 Intervjuguide Kongsberg Automotive och Santa Maria Figurförteckning Figur 1 Ett värdeflöde uppstår från interaktionen av de fyra hörnstenarna Figur 2 De tre grundelementen inom Concurrent Engineering Figur 3 Traditionell konceptutveckling Figur 4 Set-Based Concurrent Engineering Figur 5 Naturligt lärande genom att agera, reflektera och lära Figur 6 Relationen mellan slack och innovation Figur 7 Behovet av samtidig effektivitet och slack Tabellförteckning Tabell 1 Respondenter och deras arbetsuppgifter Tabell 2 Resurseffektiva principer och innovativitetsbefrämjande faktorer Tabell 3 Kort om företagen och deras syn på resurseffektiv produktutveckling Tabell 4 Tillämpade resurseffektiva principer och verktyg

14 1 Inledning I detta inledande kapitel beskrivs bakgrund och den problemdiskussion som ligger till grund för studiens forskningsfrågor och syfte. Därefter presenteras studiens avgränsningar och begreppsdefinitioner. Slutligen återfinns ett avsnitt som behandlar arbetets disposition. 1.1 Bakgrund I detta globaliseringens tidevarv ligger utmaningen för företag i att effektivisera verksamheten och förbli konkurrenskraftiga i en dynamisk marknad som kännetecknas av bland annat en oförutsägbar efterfrågan och korta produktlivscykler. För företag som är verksamma på turbulenta marknader har innovativitet och effektiv produktutveckling blivit förutsättningar för överlevnad och framgång (Kumar & Phrommathed, 2005). Att kunna utveckla nya högkvalitativa produkter snabbare än konkurrenterna och som möter kundernas behov är ett utmärkt strategiskt vapen för kontinuerlig framgång (Karlsson & Åhström, 1996). Detta faktum återspeglas till exempel i bilbranschen där korta produktutvecklingscykler och förhöjd produktkvalité är vad som utmärker de framgångsrika företagen från resterande i branschen. (IVF, 2005). Ända sedan 1980-talet har Toyotas produktionssystem (TPS) använts som en modell för konkurrenskraftig tillverkning världen över (Liker & Morgan, 2006). Detta koncept är numera allmänt känt under beteckningen Lean produktion och myntades i boken The Machine That Changed the world (Womack et al, 1990). Det är således en västerländsk tolkning av de japanska filosofier som ligger bakom Toyotas produktionssystem och som syftar till resurseffektiv- samt kundorienterad produktion. Även om bokens fokus låg på tillverkning diskuterade författarna konceptet Lean Product Development som beskriver hur man kan göra utvecklingen mer resurseffektiv (ibid). Det baseras delvis på de principer Toyota använder för att effektivisera produktionssystemet. Liker & Morgan (2006) menar att principer som kundfokus, ständig förbättring, kvalitet genom minskat slöseri och integrerade processer även kan tillämpas i produktutvecklingen. Lean produktion är inte längre en exklusiv konkurrensfördel för Toyota, utan flera företag världen över har tillämpat Lean-principer inom tillverkningsområdet och blivit oerhört effektiva (Morgan & Liker, 2006). En stor del av Toyotas framgång kan härledas till att deras produktutveckling är överlägsen där företaget likaså infört Lean-principer. Toyota utvecklar genomgående högkvalitativa fordon snabbare och för en mindre kostnad än konkurrenterna. Morgan & Liker (2006) menar att Lean produktutveckling erbjuder alla konsumentdrivna företag den största potentialen för konkurrensfördel. I Sverige har företag som Scania, BT Products och Ericsson ett produktutvecklingssystem som delvis baseras på Toyotas resurseffektiva principer (Computersweden, 2006). Ericssons effektivisering av produktutvecklingen har resulterat i att företaget bland annat lyckats halvera sin forskningsoch utvecklingsbudget (ibid). Samtidigt som företag strävar efter att effektivisera produktutvecklingen måste de vara innovativa för att bli konkurrenskraftiga (Annacchino, 2003). Forskning pekar på att det finns en stark korrelation mellan prestation på marknaden och lansering av nya produkter (Tidd et al, 2001). Nya produkter resulterar bland annat i att företag kan vinna nya marknadsandelar 1

15 och öka lönsamheten. Dagens konkurrensutsatta värld sätter en ökad press på företagen, inte bara att lansera nya produkter utan även att göra det snabbare än konkurrenterna (ibid). Enligt statistiska centralbyrån kom ca en femtedel av svenska industriföretags omsättning från produktinnovationer som introducerades under (SCB, 2006). Enligt Trott (2005) är långsiktig ekonomisk tillväxt beroende av förmågan att förbättra produkter. Det gäller för organisationen att skapa utrymme för innovativitet för att nå framgång (Trott, 2005). 1.2 Problemdiskussion Inom organisationer finns det ofta en spänning mellan stabilitet och kreativitet. Samtidigt som företag kräver stabilitet och rutiner för att bedriva verksamheten effektivt, finns det ett behov av att utveckla nya idéer och produkter (Trott, 2005). I många industrier är förmågan att utveckla nya produkter snabbt och effektivt den enskilt viktigaste faktorn för framgång (Schilling, 2005). I industrier som telekommunikation och bil utgör produkter som introducerats under de fem senaste åren över 50 % av företagens totala försäljning. Dock misslyckas över 95 % av alla produktutvecklingsprojekt i att skapa en ekonomisk vinning. Många företag idag fortsätter att slösa bort resurser i produktutvecklingen och en effektivisering av produktutvecklingen kan leda till en kostnadsbesparing på 50 procent (Computersweden, 2006). Således har en stor mängd forskning fokuserat på hur produktutvecklingen kan effektiviseras (Schilling, 2005). Vidare har forskning visat att innovativa företag presterar bättre än konkurrenterna med avseende på marknadsandelar, lönsamhet och tillväxt. Utmaningen ligger sålunda för företag i att försöka hitta en balans mellan innovativitet och effektivitet (Leavy, 2005). Toyotas arbetssätt i produktutvecklingen har blivit en trend som slår igenom på bred front, i såväl små som stora företag. Åtskilliga vetenskapliga artiklar, som exempelvis Karlsson & Åhström (1996) och Liker & Morgan (2006), har belyst de stora fördelarna med att tillämpa Toyotas resurseffektiva principer i produktutvecklingen. En framgångsrik implementering av principerna är nyckeln till ökad konkurrenskraft (Karlsson & Åhlström, 1996). Samtidigt finns det rapporter som kritiserar Toyotas resurseffektiva produktutveckling. Mehri (2006) hävdar i sin rapport att Toyotas arbetssätt hämmar innovativitet. Toyota utmärker sig som ett av världens mest innovativa bilföretag, men är enligt Mehri (2006) alltför sällan innovatörer av sin egen teknik. Istället menar Mehri (2006) att Toyota förlitar sig på expertis utanför företaget beträffande den innovativa aspekten. De köper innovationer från mindre företag eller anpassar befintliga lösningar som redan finns i industrin, enligt Mehri (2006). Innovativitet och effektiv produktutveckling har blivit förutsättningar för överlevnad och framgång. Det finns emellertid lite forskning i litteraturen som visar hur företag ska hantera behovet av resurseffektiv produktutveckling och innovativitet. Då dessa två är en förutsättning för ökad konkurrenskraft är det av yttersta vikt att undersöka vilka möjligheter det finns för samtidig innovativitet och resurseffektiv produktutveckling. En studie av svenska företag som arbetar med resurseffektiva principer i produktutvecklingen ska utmynna i förslag hur företag ska gå tillväga för att hantera behovet av effektivitet och innovativitet Syfte Syftet med studien är att undersöka möjligheter till samtidig resurseffektivitet och innovativitet samt hur företag går tillväga för att balansera dessa. 2

16 1.4 Forskningsfrågor Vilka motsättningar finns mellan resurseffektiv produktutveckling och innovativitet? Vilka möjligheter finns för samtidig resurseffektivitet och innovativitet? Hur hanterar företag behovet av samtidig resurseffektivitet och innovativitet? 1.5 Avgränsningar Företag kan skapa innovationer genom att anlita extern expertis och därmed bedömas som innovativa. I denna studie riktas dock fokus på företagets interna expertis för innovation. Detta för att undersöka företagets interna förmåga att generera innovationer i samband med resurseffektiv produktutveckling. Tidd et al (2001) skiljer mellan två olika typer av innovation: processinnovation och produktinnovation. Denna studie kommer i huvudsak behandla produktinnovationer. Jag har även valt att avgränsa mig till att undersöka möjligheterna till samtidig resurseffektivitet och innovativitet i projekt. 1.6 Begreppsdefinition I detta avsnitt beskrivs kortfattat centrala begrepp som förekommer frekvent i studien. En mer ingående förklaring av begreppens innebörd presenteras i senare kapitel Lean produktutveckling I denna studie har jag slutit mig till definitionen av produktutveckling som en samling aktiviteter som ett företag använder för att omsätta deras teknik och idéer till produkter som möter kundernas behov och företagets strategiska mål (NE, 2007). Toyotas sätt att bedriva produktutveckling benämns ofta för Lean produktutveckling. Deras produktutveckling har medfört att företaget utvecklar genomgående högkvalitativa fordon snabbare och för en mindre kostnad än konkurrenterna. Vad konceptet Lean står för har enligt Baines et al (2006) förändrats över tid. Medan tidiga skrifter såg Lean som en filosofi avsedd för eliminering av slöserier, är en utbredd syn hos många idag att det är ett koncept med fokus på värdeskapande (ibid). Jag har anammat Braun & Kessiakoffs (2005) förslag till svensk översättning av begreppet Lean som översatts till resurseffektiv. Utifrån de ovanstående antagna definitionerna av produktutveckling och Lean kan Lean produktutveckling beskrivas som en resurseffektiv produktutveckling som syftar till att leverera högkvalitativa produkter snabbare till marknaden och skapa värde för kunden samt företaget Innovation och innovativitet Det förekommer olika definitioner av begreppet innovation i innovationslitteraturen. Somliga författare beskriver innovation som en process, medan andra betraktar innovation som ett enskilt fenomen. I denna studie betraktar jag innovation som ett enskilt fenomen med definitionen att det är en ny idé som nått kommersiell framgång (innovation, 1999). Innovativitet är förmågan att vaska fram idéer samt driva dem mot genomförande. Innovation är således ett enskilt fenomen som är ett resultat av innovativiteten. 3

17 1.6.3 Kreativitet I min studie kommer begreppet kreativitet återkomma ett flertal gånger. Definitionen på begreppet varierar och används många gånger synonymt med begreppet innovation i innovationslitteraturen (Gurteen, 1998). I denna studie har jag utgått från definitionen av kreativitet som förmågan att generera nya och användbara idéer (Schilling, 2005). Konceptet är sålunda en förutsättning för att uppnå innovation. 1.7 Disposition Kapitel 1 I inledningskapitlet diskuteras kort vikten av resurseffektiv produktutveckling samt innovativitet som konkurrensmedel för företag. Vidare följer en problemdiskussion varefter studiens syfte samt forskningsfrågor presenteras. Därefter följer ett avsnitt innehållandes avgränsningar och ett avsnitt med begreppsdefinitioner. Kapitel 2 I metodkapitlet presenteras och motiveras de metoder och angreppssätt som gjorts vid genomförandet av denna studie. I kapitlet återfinns även ett avsnitt som behandlar studiens reliabilitet och validitet samt ett avsnitt om källkritik. Kapitel 3 Här beskrivs den teoretiska referensramen som ligger till grund för analysen. Teorikapitlet inleds med en beskrivning av konceptet Lean produktutveckling som sedan följs av principer som effektiviserar produktutvecklingen. Därefter beskrivs innovativitet och innovativitetbefrämjande faktorer. Avslutningsvis återfinns ett avsnitt som behandlar motsättningar mellan resurseffektiv produktutveckling och innovativitet. Kapitel 4 I detta kapitel beskrivs forskning, konsultverksamhet, seminarier och kurser inom resurseffektiv produktutveckling i Sverige och USA. Den beskrivningen bygger på sekundärdata som samlats in med hjälp av sökmotorn google. Kapitel 5 I det femte kapitlet beskrivs studiens konsultföretag och studiens två företag som tillämpat resurseffektiva principer. Företagen presenteras kortfattat och därefter beskrivs den information som framkom vid intervjuerna med representanterna från företagen. Kapitel 6 I analyskapitlet granskas den empiri som beskrevs i föregående kapitel ihop med den teoretiska referensramen. Kapitel 7 Här redovisas slutsatser som knyter an till syftet och forskningsfrågorna i inledningskapitlet. 4

18 2 Metod I detta kapitel presenteras och motiveras de metoder och angreppssätt som använts. Vidare beskrivs val av fallstudieobjekt samt de genomförda intervjuerna. Därefter behandlas studiens reliabilitet och validitet. Slutligen återfinns ett avsnitt om källkritik. 2.1 Forskningsansats Det finns huvudsakligen tre angreppssätt för att dra vetenskapliga slutsatser, det deduktiva, induktiva och det abduktiva (Patel & Davidsson, 2003). Vid ett deduktivt arbetssätt utgår man ifrån allmänna principer och befintliga teorier för att dra slutsatser om enskilda företeelser. Enligt Jacobsen (2002) kan deduktion ses som från teori till empiri. Induktion innebär att man har verkligheten som utgångspunkt och utifrån den insamlade informationen formulerar en teori Det tredje sättet att relatera teori och empiri är abduktion och kan kort och gott sägas innebära en kombination av induktion och deduktion.(patel & Davidsson, 2003). För att skapa en god grund samt förståelse för mitt valda ämnesområde har jag utgått ifrån befintliga teorier för att besvara mina forskningsfrågor. Den insamlade empirin jämfördes sedan med teorin, vilket innebär att jag använt mig av ett huvudsakligen deduktivt arbetssätt. Inom den samhällsvetenskapliga forskningen brukar man skilja mellan två olika metodiska angreppssätt; kvalitativ respektive kvantitativ metod (Holme & Solvang, 1997). Kvalitativa metoder syftar till att genom datainsamling få en bättre och djupare förståelse av det problemområde som studeras. Vidare kännetecknas metoden av att undersökningen koncentrerar sig på ett fåtal enheter (Holme & Solvang, 1997). Kvantitativa metoder är mer strukturerade och kännetecknas av att det i större utsträckning utövas kontroll från forskarens sida. Enligt Jacobsen (2002) lämpar sig en kvantitativ ansats när studiens problemställning innebär en önskan om att gå på bredden. Då min avsikt var att undersöka ett få antal företag för att få en mer djupare och fullständig uppfattning inom problemområdet har jag använt mig av en kvalitativ metod. En kvantitativ undersökning skulle enligt min mening ha varit sämre att utföra, då jag tror att det hade begränsat intervjupersonens frihet att utforma sina egna uppfattningar och svara mer utförligt. Det finns två typer av information man kan använda sig av när en undersökning genomförs, nämligen sekundärdata och primärdata. Data som samlas in direkt från informationskällan kallas primärdata. Det innebär att forskaren samlar in upplysningarna för första gången och att datainsamlingen är skräddarsydd för en specifik problemställning (Jacobsen, 2002). Primärdata kan erhållas med metoder som intervjuer, observationer eller frågeformulär. Information som redan insamlats av andra för ett annat ändamål än det som forskaren formulerat för undersökningen kallas sekundärdata. Idealiskt är att använda både primär- och sekundärdata, att enbart använda en typ av data innebär alltid problem (Jacobsen, 2002). Denna studie bygger både på primär- och sekundärdata. Studiens primärdata utgörs av de intervjuer som genomförts. Sekundärdata i form av vetenskapliga artiklar, litteratur och Internet har använts. De metoder som använts för datainsamlingen beskrivs närmare i avsnitt

19 2.2 Studiens inriktning Undersökningar kan utformas olika beroende på den föreliggande problemställningen. De flesta undersökningar kan klassificeras utifrån den sökta kunskapens karaktär och vanligtvis skiljer man mellan tre grupper av undersökningar: explorativa, deskriptiva och hypotesprövande (Patel & Tebelius, 1987). Explorativa undersökningar kännetecknas av att undersökningen är utforskande och används när det finns luckor i vår kunskap (Patel & Davidsson, 2003). Syftet med explorativa undersökningar är att inhämta så mycket kunskap som möjligt om ett bestämt problemområde. Det innebär att man försöker belysa det valda problemområdet på ett allsidigt sätt. Finns det redan en viss mängd kunskap inom det aktuella området som man börjat systematisera i form av modeller, kommer undersökningen att vara deskriptiv. Forskaren kan inrikta sig på att göra beskrivningar av dåtid såväl som beskrivningar av existerande förhållanden (Patel & Davidsson, 2003). Vid deskriptiva undersökningar begränsar man sig till att undersöka utvalda aspekter av de fenomen man är intresserad av. Beskrivningarna av dessa aspekter är detaljerade och grundliga. Hypotesprövande undersökningar kan användas inom problemområden där kunskapsmängden blivit än mer omfattande och teorier har utvecklats. En hypotesprövande undersökning förutsätter att det finns tillräcklig kunskap inom det aktuella området så att man från teori kan härleda antaganden. Studiens inriktning är huvudsakligen av explorativ karaktär, men har deskriptiva inslag. I det inledande skedet genomfördes en explorativ undersökning, då området som undersöks är förhållandevis outforskat. Om det saknas kunskap som visar vilka aspekter som är viktiga för den beskrivningen som ska utföras kan man börja med en explorativ studie (Patel & Davidsson, 1991). En intervju med Stefan Bukk på IVF utfördes för att inhämta nödvändig information om det relevanta området. För att besvara syftet är en explorativ undersökning bäst lämpad och de typer av undersökningar som anses ge bäst möjligheter för explorativa undersökningar är fallstudier (Patel & Davidsson, 1991). 2.3 Fallstudie Fallstudie innebär att en undersökning på en mindre avgränsad grupp utförs. Ett fall kan vara en individ, en grupp av individer, en situation eller en organisation. Vid fallstudier utgår forskaren från ett helhetsperspektiv och försöker få heltäckande information (Patel & Davidsson, 2003). Fallstudier är särskild lämpade för forskare som arbetar på egen hand, eftersom de gör det möjligt att på djupet studera en viss företeelse under begränsad tidsrymd (Bell, 2006). För att få en mer detaljerad och djupare förståelse kring hur företag hanterar kraven på resurseffektiv produktutveckling och innovativitet samt vilka möjligheter det finns att uppnå dessa två genomfördes undersökningen i form av fallstudier. Fallstudier ska enligt Denscombe (2000) vara fokuserade på relationer och processer, vilket medför att valet av fallstudier är lämpligt för studien med avseende på det formulerade syftet och forskningsfrågorna. Vanlig kritik mot fallstudier är att det inte går att generalisera ur en statistisk synvinkel till att gälla populationer (Yin, 1994). Yin (1994) menar dock att analytisk generalisering är metoden som bör användas för att generalisera resultaten från fallstudier. Yin (1994) beskriver att vid analytisk generalisering jämförs tidigare utvecklade teorier med de empiriska resultaten från fallstudierna. Resultaten från fallstudier kan generaliseras i en teoretisk mening och analytisk generalisering kan användas både vid undersökning av ett eller flera fall (Yin, 1994). Denna studies resultat kan generaliseras analytiskt, då den avser att göra en jämförelse fallen emellan och bredda befintlig teori. 6

20 2.4 Urval av företag och respondenter Med hjälp av vissa urvalskriterier har jag valt ut företag och respondenter till min undersökning. Det första urvalskriteriet jag hade var att komma i kontakt med ett konsultföretag som arbetar aktivt med Lean produktutveckling. Genom informationsökning på Internet och diskussion med min handledare blev jag upplyst om att IVF driver ett nätverk som samlat svenska företag som börjat arbeta med Lean-principer i produktutvecklingen. Min handledare föreslog att jag skulle ta kontakt med Stefan Bukk på IVF som arbetar heltid med Lean produktutveckling. Jag ansåg det vara lämpligt att i ett tidigt skede av studien komma i kontakt Stefan Bukk. Dels för att få en bättre inblick i området Lean produktutveckling och dels för att informeras om vilka företag i Sverige som tillämpat Lean-principer i produktutvecklingen. Kontakten med Stefan etablerades via mail där han bekräftade att han var villig att ställa upp på en intervju. Vi kom också överens om en ytterligare, mer ingående intervju när jag fått djupare insikter kring Lean produktutveckling. Det andra urvalskriteriet var att jag ville komma i kontakt med företag som tillämpat Leanprinciper i produktutvecklingen. Enligt Denscombe (2000) kan valet av ett fall baseras på dess relevans för tidigare studier. Fallstudier kan användas för att pröva befintliga teorier och för att bygga teorier (Denscombe, 2000). För att kunna avgöra om resultaten av den befintliga teorin stämmer ansåg jag det lämpligt att välja ut företag som tillämpat Lean-principer i deras produktutveckling. Jag skickade ut mejl till flera företag som börjat arbeta med Leanprinciper där jag beskrev undersökningens syfte. Ett fåtal företag avböjde min förfrågan med motiveringen tidsbrist eller att mitt intresseområde inte stämde överens med deras arbetsområde. Till ett par av företagen följde jag upp med telefonsamtal då svarsfrekvensen på de utskickade mejlen var relativt låg. Kontakten med ett av studiens företag som infört Lean-principer i produktutvecklingen etablerades via telefonkontakt och det andra företagets villighet att ställa upp bekräftades via mejl. För att erhålla en adekvat bild valde jag att kontakta utvecklingscheferna på företagen. Utvecklingscheferna bedömde jag besitta mycket goda kunskaper om företagets produktutveckling och de implementerade Lean-principerna varför just dessa personer kontaktades. På Santa Maria kom jag först i kontakt med produktionschefen genom mail. Vi kom överens om att han och företagets utvecklingschef skulle medverka i en intervju. Även i produktionen har man på Santa Maria infört Leanprinciper. Produktionschefen Henrik Dahlquist har ett stort intresse för Lean, varför han också ville medverka i intervjun. Respondenterna från respektive företag och deras arbetsuppgifter visas i tabellen nedan (se tabell 1): 7

21 Tabell 1 Respondenter och deras arbetsuppgifter. Företag Respondenter Arbetsuppgifter IVF (konsultföretag) Stefan Bukk Forskningsingenjör. Arbetar heltid med Lean produktutveckling och leder ett projekt som syftar till att testa olika införande metoder av LPD. Kongsberg Automotive Christer Lundh Utvecklingschef. Ansvarar för en femtedel av företagets hela produktutvecklingsverksamhet där en del Lean-principer införts. Santa Maria Peter Blomgren, Henrik Dahlquist Peter Blomgren är utvecklingschef och Henrik Dahlquist är produktionschef. Lean-principer har införts inom båda avdelningarna. 2.5 Datainsamlingsmetod Litteraturstudie - sekundärdata Jag började min studie med att fördjupa mig i litteratur tillhörande mitt valda ämnesområde för att utforma en teoretisk referensram kring problematiken. För att finna relevanta böcker gjordes en sökning via Linköpings Universitets bibliotek. Databaser som användes för att hitta relevant information var Libris, Emerald och Market manager. Den insamlade empirin utgörs delvis av sekundärdata och för att finna lämpligt material har jag även använt mig av sökmotorn google. Detta för att belysa intresset och en del av aktiviteterna som skett inom ämnesområdet runt om i världen. De sökord som huvudsakligen användes var Lean produktutveckling, innovation, innovativitet, kreativitet, resurseffektiv produktutveckling, Lean product development, innovativeness, innovativity och Lean antingen fristående eller i olika kombinationer. Vidare användes vetenskapliga artiklars referenslistor samt uppsatsers källförteckning för att komplettera min litteratursökning. Jag fick även hjälp av min handledare Nicolette Lakemond för att hitta vetenskapliga artiklar och andra relevanta källor. Hon är involverad i ett forskningsprojekt, kreativitet i resurseffektiv produktutveckling, finansierat av Vinnova Intervju - primärdata För att samla in lämplig information till min studie har jag genomfört tre intervjuer. Valet att genomföra intervjuer framför enkäter som teknik att samla in information grundade sig på att det är den metod som är bäst lämpad med hänsyn till studiens syfte. Enligt Denscombe (2000) är intervjuer särskilt lämpade för att erhålla djupgående insikter och detaljerade svar och var därmed det bästa alternativet med tanke på problemområdets komplexa karaktär. Dessutom ville jag ha möjligheten att ställa relevanta följdfrågor där det ansågs vara nödvändigt. Intervjuerna utarbetades utifrån en semistrukturerad intervjuguide som till skillnad från en 8

22 strukturerad intervju har få begränsningar på vad respondenten säger (Denscombe, 2000). Jag utformade två intervjuguider, intervju med IVF (se bilaga 1) samt intervju med Kongsberg Automotive och Santa Maria (se bilaga 2). En intervjuguide utformades för att säkerställa att problemområdet belystes, men jag var flexibel vad gäller frågornas ordningsföljd och gav respondenten möjlighet att utveckla sina idéer och tala mer utförligt. En kvalitativ intervju bör inte heller vara helt ostrukturerad enligt Jacobsen (2002) som rekommenderar att man utarbetar en intervjuguide. Anledningen till att två olika intervjuguider konstruerades är för att IVF är ett konsultföretag som hjälper kundföretag med att införa Lean-principer, medan Santa Maria och Kongsberg Automotive är företag som tillämpat Lean-principer i produktutvecklingen. Enligt Jacobsen (2002) kan valet att genomföra intervjun ansikte mot ansikte eller via telefon givetvis påverka resultatet av en undersökning och det finns för- och nackdelar med respektive metod. En fördel med telefonintervjuer är att de inte är lika kostnadskrävande. Därutöver kan telefonintervjuer minska intervjuareffekten som innebär att intervjuarens fysiska närvaro kan medverka till att respondenten uppträder onormalt. En nackdel med telefonintervjuer påstås vara att det kan vara lättare att lämna felaktiga uppgifter för respondenten och därmed bli en sämre informationskälla (Jacobsen, 2002). Man har dock ifrågasatt antagandet att besöksintervjuer ger bättre och mer precisa data (Denscombe, 2000). De belägg som har framlagts tyder på att människor är lika uppriktiga vid telefonintervjuer som vid intervjuer ansikte mot ansikte. På grund av begränsade resurser har jag valt att enbart genomföra telefonintervjuer med de utvalda respondenterna. Stefan Bukk på IVF intervjuades vid tre olika tillfällen. Den första tidpunkten var den 13 mars klockan 13:00 och samtalet pågick i drygt 20 minuter. Syftet med samtalet var dels att jag i ett tidigt skede skulle få en bättre inblick i Lean produktutveckling och dels informeras om vilka företag som tillämpat Lean-principer i produktutvecklingen. För en grundligare intervju kontaktades Stefan Bukk den 15 och 16 maj. Intervjun delades upp på två tillfällen efter Bukks begäran. Den 15 maj påbörjades intervjun 15:00 och varade i 30 minuter. Vid det sista intervjutillfället med Stefan Bukk fortgick intervjun likaså i 30 minuter med start 14:30. Vidare intervjuades Christer Lundh på Kongsberg Automotive den 16 maj. Intervjun pågick i drygt en timme och påbörjades 13:00. Avslutningsvis intervjuades Peter Blomgren och Henrik Dahlquist på Santa Maria den 11 juni. Intervjun inleddes 12:00 och pågick i ca en timme. Innan samtliga intervjuer genomfördes presenterades studiens syfte samt på vilket sätt empirin skulle behandlas. Vidare bad jag om medgivande vad gäller inspelning av intervjun, vilket alla godkände utan invändningar. Dessutom fick jag samtligas samtycke vad gäller att använda deras fullständiga namn i studien. 2.6 Analys av kvalitativ data Det finns många varianter på hur arbetet kan bedrivas vid kvalitativ bearbetning (Patel & Davidsson, 2003). Det är upp till varje forskare att finna ett tillvägagångssätt som passar för att nå fram till en slutprodukt av en kvalitativ bearbetning som är läsbar. Eftersom det finns olika varianter på hur arbetet kan bedrivas vid en kvalitativ bearbetning är det viktigt att läsaren kan följa hur forskaren gått tillväga (ibid). Vid en kvalitativ bearbetning arbetar man oftast med textmaterial som är ganska omfattande (Patel & Davidson, 2003). För att få en text att arbeta med skrev jag ut det som sades på ljudinspelningarna direkt efter intervjun. Valet att utföra tre intervjuer med fyra respondenter från tre olika organisationer har resulterat i en stor mängd textmaterial som analyserats. Det utskriva materialet resulterade i en text med tolkningar och kommentarer som varvades med 9

23 citat. Då jag använt mig av en intervjuguide var materialet till stor del organiserat redan vid insamlingen av intervjudata. Olika kategorier utarbetades vid bearbetningen av det insamlade materialet där olika passande utsagor sorterades in. De olika kategorierna utformades med hjälp av strukturen på den teoretiska referensramen. Analysen påbörjades direkt efter den färdiga sammanställningen av intervjun. Enligt Patel & Davidsson (2003) är det fördelaktigt att påbörja analysen tidigt medan intervjun är i färskt minne, eftersom man då har ett levande förhållande till materialet. I analysdelen ställs empirin mot den teoretiska referensramen. Kongberg Automotive och Santa Maria, som har implementerat Leanprinciper i produktutvecklingen, ställs mot varandra för att försöka finna likheter och olikheter. Vidare granskas uttalanden från de bägge företagens representanter ihop med uttalandena från konsultföretagets representant. Utifrån de skillnader och olikheter som jag har kunnat urskilja efter att empirin och den teoretiska referensramen granskats ihop har jag vävt in mina egna tankar och förslag i analysen. 2.7 Reliabilitet och validitet Den metod som väljs för informationsinsamlingen måste alltid kritiskt granskas för att avgöra den erhållna informationens tillförlitlighet och giltighet (Bell, 2000). Litteraturen som avhandlar forskningsmetodik tar upp två begrepp, reliabilitet och validitet. Reliabilitet eller tillförlitlighet handlar enligt Patel & Davidsson (2003) om hur väl instrumentet motstår olika slag av slumpinflytanden. Med reliabilitet menar Bell (2006) ett mått på i vilken utsträckning tillvägagångssättet ger samma resultat vid olika tillfällen under i övrigt samma omständigheter. Validitet eller giltighet avser om en viss fråga mäter det man vill att den ska mäta (Bell, 2006). Enligt Denscombe (2000) handlar validitet om huruvida data reflekterar verkligheten och täcker de väsentliga frågorna Reliabilitet För att uppnå god reliabilitet måste undersökningen ske på ett tillförlitligt sätt (Patel & Davidsson, 1998). En hög tillförlitlighet innebär enligt Denscombe (2000) att mätinstrumentet ger samma data gång efter gång. I detta examensarbete har jag använt intervjuer som mätinstrument. För att uppnå hög reliabilitet ska samma intervjuunderlag ge exakt samma svar om den upprepas under i övrigt lika omständigheter. Det finns emellertid mycket som kan påverka svaren vid ett intervjutillfälle. Hur jag har gått tillväga för att öka studiens tillförlitlighet beskrivs nedan Enligt Jacobsen (2002) föreligger risken att uppgiftslämnare svarar på måfå vid enkätundersökningar för att bli av med den fortast möjligast. I min studie valde jag att genomföra personliga intervjuer vilket jag tror hade en positiv inverkan på studiens tillförlitlighet. Jag upplevde att intervjupersonerna tog sig tid att svara på mina frågeställningar. Vidare har jag varit öppen samt undvikit att ställa ledande och oklara frågor för att öka tillförlitligheten i svaren. Denscombe förklarar att det mänskliga minnet är ett tämligen opålitligt forskningsinstrument och att man således måste använda sig av andra mer bestående upptagningar för att fånga in intervjudata. Enligt Patel & Davidsson (2003) kan man genom att använda bandspelare säkerställa intervjusvaren och därigenom undvika en felaktig beskrivning. För att öka tillförlitligheten i studien bandades samtliga intervjuer, vilket bland annat ger en trygghet i att kunna återge ordagranna citat. En nackdel med ljudinspelningar är enligt Patel & Davidsson (2003) att det kan hindra intervjupersonens spontanitet samt att närvaron av en bandspelare kan medföra att vissa blir nervösa. Denscombe (2000) menar emellertid att människor i regel blir mindre medvetna om ljudinspelningen ju längre intervjun fortgår. 10

24 2.7.2 Validitet För att en undersökning ska ha god validitet måste vi undersöka det vi avser att undersöka (Patel & Davidsson, 1998). Om ett mätinstrument har låg reliabilitet har det också låg validitet, men en hög reliabilitet innebär nödvändigtvis inte att validiteten är hög (Bell, 2006). En fråga kan ge samma svar vid olika tillfällen, men likväl inte mäta vad den är avsedd att mäta (ibid). Mitt tillvägagångssätt i undersökningen för att uppnå god validitet beskrivs nedan. En intervjuguide utarbetades med utgångspunkt från syftet med studien för att upprätthålla validiteten. Enligt Jacobsen (2002) är det lämpligt att låta andra personer med kunskap inom området kontrollera intervjuguiden för att säkerställa att man fått med det väsentliga. Innan jag skickade ut intervjuguiden till företagen lät jag min handledare Nicolette Lakemond granska den och lämna eventuella förslag till förbättringar. För att intervjupersonerna inte skulle känna sig stressade under själva intervjun skickades intervjuguiden till vederbörande god tid i förväg. Detta för att ge intervjupersonerna möjlighet att förbereda sig samt sätta sig in i frågorna och därigenom tror jag att den samlade informationen påverkades positivt. För att ytterligare stärka studiens validitet har intervjuerna genomförts med personer på företaget som har goda kunskaper inom det aktuella ämnesområdet Vidare har jag efter att varje intervju sammanställts skickat en kopia till respondenterna för att ge dem möjlighet att kontrollera sammanställningens riktighet. Enligt Denscombe (2002) bör forskaren låta den intervjuade ta del av faktainsamlingen från intervjun för att försäkra sig om att intervjuaren har fått den riktiga informationen. Dessutom får den intervjuade möjligheten att bekräfta att det som sades vid intervjutillfället verkligen var det som avsågs och inte något som framfördes i stundens hetta. 2.8 Källkritik Bell (2006) förklarar att det är av stor vikt att källor inte godtas på ett ytligt sätt när man gör en kritisk analys. Det är ytterst viktigt att på ett grundligt sätt undersöka källmaterialet för att bedöma om en politisk övertygelse kan ha påverkat beskrivningen och för att kunna komma fram till en slutsats som grundar sig på verkligheten (ibid). I min studie har jag hela tiden strävat efter att ha ett kritiskt förhållningssätt till det använda källmaterialet. Det innebär att jag bland annat har reflekterat över vem eller vilka som ligger bakom källan och vilka syften och avsikter en författare haft med ett material. Jag har försökt använda mig av så aktuella källor som möjligt. De flesta källor som hänvisats till som avhandlar Lean produktutveckling och innovativitet är daterade från år 2000 och fram till år Bell (2006) menar att det kan vara så att ju längre tid som förflutit mellan den händelse som beskrivs av källan och utgivningen av källan, desto större är sannolikheten för att källan är fullständig. Vidare har jag vid litteraturgenomgången försökt ge stort utrymme till författare som är auktoriteter inom studiens behandlade områden. Jeffrey Liker, James Morgan och Michael Kennedy är författare och auktoriteter inom området Lean produktutveckling vars verk har fått relativt stort utrymme i den teoretiska referensramen. I många av de artiklar som har använts i undersökningen är de tre ovannämnda författarnas verk förekommande i referenslistorna. Även i min informationsinsamling med hjälp av sökmotorn google har författarnas namn återkommit på flera olika internetsidor som vidrör konceptet Lean produktutveckling. 11

25 Jag har i så stor utsträckning som möjligt valt att använda källor som jag anser är trovärdiga. Jag har bland annat jämfört med andra källor för att bedöma om en viss källa är representativ eller korrekt. Samtliga författare som jag hänvisat till i studien finns med i referenslistan, vilket ger läsaren själv möjligheten att gå till källan och läsa mer eller kontrollera om jag har tolkat källan rätt. Enligt Bell (2006) bör man vid en kritisk källanalys ställa sig frågan om informatören varit åsyna vittne till det han eller hon beskriver. I min undersökning har jag valt att intervjua Stefan Bukk på IVF som driver ett nätverk med företag som börjat tillämpa Lean-principer i produktutvecklingen. Bukk leder ett forskningsprojekt som syftar till att testa olika införande metoder av Lean produktutveckling. Hans syn på Lean produktutveckling är intressant att undersöka, bland annat för att IVF har stor påverkan på många svenska företags sätt att arbeta med Lean produktutveckling. I intervjun med Stefan Bukk fick Toyotas arbetssätt stort utrymme. Bukks skildring av Toyota baseras dock inte på egna observationer av företaget, utan bygger på studier genomförda av olika författare och forskare. Då hans beskrivning av Toyotas resurseffektiva produktutveckling i hög grad överensstämmer med den informationen som jag har erhållit i min litteraturstudie samt att det som återgavs härstammar från experter inom området Lean bedömer jag informationen som valid. 12

26 3 Teori I detta kapitel presenteras den teori som ligger till grund för min studie. Den teoretiska referensramen inleds med en beskrivning av Lean produktutveckling och betydelsefulla principer som effektiviserar produktutvecklingen. Därefter återfinns ett avsnitt som behandlar hinder för resurseffektiv produktutveckling och ett avsnitt som sammanfattar den teoretiska beskrivningen av Lean produktutveckling. Vidare beskrivs innovativitet som sedan följs av en redogörelse för innovativitetsbefrämjande faktorer. I därpå följande avsnitt återfinns en sammanfattning av innovativitetsbefrämjande faktorer. Avslutningsvis behandlas motsättningar mellan resurseffektiv produktutveckling och innovativitet. 3.1 Lean produktutveckling Vad är Lean produktutveckling? Enligt nationalencyklopedin (NE, 2007) är definitionen på produktutveckling det förlopp som föregår framtagandet av en ny produkt i ett företag. Processen innefattar en rad aktiviteter såsom marknadsföring, produktutformning och konstruktion. Kennedy (2003, sid 14) definierar produktutveckling enligt följande: What is product development? A useful definition is that it is the collective activities, or system, that a company uses to convert its technology and ideas into a stream of products that meet the needs of customers and the strategic goals of the company. Som författare av denna uppsats sluter jag mig till definitionen av produktutveckling som en samling aktiviteter som ett företag använder för att omsätta deras teknik och idéer till produkter som möter kundernas behov och företagets strategiska mål. Uttrycket Lean produktion, ursprungligen benämnt Lean Manufacturing, myntades i boken The Machine That Changed the World (Womack et al, 1990). Författarna av boken myntade Lean Manufacturing för att beskriva hur Toyota lyckades göra mer med mindre resurser. Det är ett koncept som fokuserar på att skapa värde för kunderna och eliminera alla former av slöserier (ibid). Under senare år har Lean-principer spridit sig från att främst gälla för fabriksgolvet till att gälla andra delar av företaget och alla typer av verksamheter. Principerna bakom Lean har till exempel under senare år införts i tjänsteverksamheter och i produktutvecklingen (Liker & Morgan 2006, Braun & Kessiakoff, 2005). En minst lika viktig del till Toyotas stora framgångar har varit deras produktutvecklingssystem, som även benämns Lean produktutveckling (Kennedy 2003, Ballé & Ballé 2005). Enligt Morgan & Liker (2006) finns det mycket större möjligheter att skapa konkurrensfördelar inom produktutvecklingen än inom tillverkning. Påståendet stöds bland annat av att prestationsgapet i tillverkning minskar, medan gapet inom produktutveckling mellan de främsta och de övriga i bilindustrin ökar (ibid). Genom att effektivisera produktutvecklingen har Toyota lyckats skapa ett stabilt flöde av högkvalitativa produkter som möter kundernas behov (Liker & Morgan, 2006). Även i produktutvecklingen arbetar man på ett systematiskt sätt för att identifiera och eliminera slöserier. Några av de mer vanliga 13