dickson Skogspatron # vi d a oc h vä x a n d e vä r d e n Oscar Dickson om skog och förfäder Sid 3 Om värdet av att äga skog Sid 10

Transkript

1 Vida NYTT B Sverige Porto Betalt # vi d a oc h vä x a n d e vä r d e n Oscar Dickson om skog och förfäder Sid 3 Skogspatron dickson Nyutnämnd VD i Urshult Sid 8 klöver över nr 3 Sid 6 Om värdet av att äga skog Sid 10

2 Vi ska odla vår skog Med hjälp av successivt höjda försäljningspriser under våren och då framförallt på våra trävaror kan vi för första halvåret redovisa ett förhållandevis bra resultat. Tidigare gjorda valutasäkringar i kombination med alltmer trimmade anläggningar har bidragit starkt till det goda resultatet. Inträffar inga negativa överraskningar under resten av året kommer vi att producera över 1,1 miljoner m 3, en volym vi aldrig tidigare nått och med en förädlingsandel på mer än 95 %. Av Sveriges totala produktion står VIDA för ca 7 %. Sveriges ekonomi är förmodligen en av de bästa i Europa och vi upplever att vi är ur finanskris och lågkonjunktur. Svensk byggnation och särskilt renoveringssektorn går riktigt bra och då inte minst med hjälp av rotavdraget. De flesta i arbetsför ålder har jobbet kvar och i kombination med låga räntor och sänkta skatter är det många år sedan vi hade den köpkraft vi har nu. Svensk ekonomi lever i en liten bubbla enligt min uppfattning. Av Sveriges produktion på knappa 17 miljoner m 3 säljs och konsumeras ca 5 miljoner på den svenska marknaden, resterande ca 12 miljoner exporteras. Ekonomin i USA är fortsatt skakig och exporten av trävaror från Europa nästan obefintlig. Storbritannien (den största importören i Europa) har infört kraftiga sparpaket särskilt inom den offentliga sektorn som kommer att påverka byggnationen negativt. Ingen vet hur mycket. I övriga Europa ser vi också en ekonomisk instabilitet på många marknader möjligen bortsett från den Nordiska och Tyska marknaden. Nordafrika och mellanöstern är mindre drabbade av lågkonjunkturen och har en ung befolkning men använder nästan bara furu och inga förädlade trävaror. Kina importerar allt mer men bygger än så länge minimalt i trä och köper endast våra sämre kvalitéer, en marknad som förmodligen kommer men inte inom de närmaste sex eller tolv månaderna. Det tar förmodligen betydligt längre tid. Svensk exportindustri och sågverksindustri har vid flera tillfällen under de senaste årtionden gynnats av en svag svensk krona och nu senast i samband med finanskrisen. Något som fått till följd att de Eurobaserade producentländerna Finland, Baltikum, Tyskland och Österrike har fått dra ned sin produktion kraftigt sedan Med en allt starkare svensk ekonomi i förhållande till Euroländerna är det sannolikt att denna konkurrensfördel nu är borta för denna gång samtidigt som vi vet att den outnyttjade produktionskapaciteten i dessa länder är stor. Med en starkare svensk krona finns det risk att svensk produktion nu får stå tillbaka till fördel för de eurobaserade länderna så länge vi inte ser en förbättring i konsumtionen. Historiskt höga timmerpriser i Sverige såväl som Finland har gjort att utbudet av råvara har varit och är stort och som fått till följd att vi de först sju månaderna i år producerat 8 % mer i Sverige och hela 27 % mer i Finland jämfört med föregående år. Inte helt oväntat efter 15 månaders prisuppgång tvingas vi nu till lägre eller möjligen oförändrade priser i köparländernas valutor. Med en allt starkare krona innebär det prissänkningar i svenska kronor. Med en vargavinter antågande känns det dock oerhört bra att våra stora investeringar i att effektivisera vår produktion nu börjar ge resultat. Detta i kombination med en rad andra förbättringar från råvara via produktion, vidareförädling till kund gör att vi står stadigt inför en eventuell dubbeldipp i konjunkturen. Positivt är att de marknadssatsningar som vi och svensk skogsindustri gjort de senaste åren ger resultat genom en ökad andel trähusbyggande i en rad länder och inte minst på viktiga marknader såsom Japan och Storbritannien. Med alla de fördelar och inte minst för miljön finns det goda förutsättningar för ett fortsatt ökat träbyggande världen över. Skogsindustrin är en del av lösningen på koldioxidproblemet, växande skog, trä och pappersprodukter binder koldioxid medan mogen skog binder mindre koldioxid. Vi ska odla vår skog, (se våra artiklar Klöver Över ) det skapar mervärden inte minst för er som skogsägare. alvesta Santhe Dahl Ansvarig utgivare: Lotta Fonsell Grafisk form: Tryckeri: Papper: VIDA Paper Lessebo Linné naturvit 115 gr Text och foto: Lotta Fonsell om inget annat anges Oscar Dickson Jag tycker om att vara aktiv i skogen. Man måste sköta den väl. Det är som att gallra rädisor. Adress: VIDA AB, Box 100, Alvesta Telefon: , Fax: Sid 3

3 Skogspatron Min förfader dickson Vi kommer fram till Nannarps gård strax norr om Halmstad en seneftermiddag i slutet av augusti. Solen börjar ge långa skuggor och det är lite kyligt i luften. Det är shortsväder trots allt tycker Oscar Dickson som vi möter utanför hans nyrenoverade hus. Ett stort vackert herrgårdsliknande hus från 1870-talet som rökskadades i en brand bara några månader tidigare. Oscar och hans fru Kia berättar ganska obekymrat om branden som trots allt slutade lyckligt. Vi är glada att vi äntligen fått flytta tillbaka. Och inget ont som inte har något gott med sig, skrattar Kia. Nu har vi rensat ut och slängt hur mycket gammalt skräp som helst när vi ändå skulle renovera. Den oproblematiska och handlingskraftiga inställningen verkar vara ganska typisk för allt både Kia och Oscar tar sig för. Oscar driver egen entreprenadfirma med sju anställda sedan Lågkonjunkturen har inte påverkat i någon nämnvärd utsräckning. Den hårda vintern hade nog värre inverkan på jobben i så fall, säger Oscar, som ändå tycker det rullat på bra. Jonas Eriksson som även går under namnet bokhållaren och är ekonomiansvarig för verksamheten, nickar instämmande. Vid sidan om firman har Oscar och Kia gården att tänka på med alla de olika akviteter och projekt som drivs där. Varken Kia eller Oscar gör någon stor sak av det men efter en rundtur på ägorna förstår man att det ligger mycket jobb, engagemang och entreprenörskap bakom. Vi passerar välrenoverade stallar för ett 70-tal hästar, varav 50 travhästar. Vi kör på välanlagda skogsvägar som jämnats för skogen och hästarnas skull. Golfbanan strax intill gården har Oscar varit med att anlägga. Den drivs i en förening berättar han och vår son Emil driver golfrestaurangen. På toppen av åsen ligger stenbrottet med en fantastiks utsikt över Halmstad. Här bröts granit i stora block och Oscar var själv med och drev friman som sedan skeppade sten till bla hamnen i Grenå. Idag ligger verksamheten nere och stenbrotten har fyllts med vatten som skimrar klargrönt i sensommarljuset. På vägen genom skogen pekar Oscar på de olika bestånden och berättar om vilka åtgärder som har eller ska vidtas. Här avverkade vi i maj och innan sista timret var utforslat från skogen var nyplanteringen i full gång. Jag kan ingenting om skog, säger Oscar. Oscar Dickson tillsammans med Jörgen Henriksson och Jonas Eriksson Något som motbevisas av allt han har att berätta. Jag gick på Plönninge skogsskola för vi hade ju skog och de var väl lämpligt, eller rättare sagt, jag kom väl inte in någon annan stans, skrattar han. Jag blir inte jätteförvånad när Oscar berättar att han även under en tid drev skogsentreprenad i egen firma i några år. Men jag tyckte det var för dåligt betalt. Men sedan när jag skulle köpa tjänsten tyckte jag det var dyrt, skrattar Oscar och sneglar mot Jörgen som är VIDAs inköpschef på område Syd. På frågan om vad Oscar vill ha ut av sin skogsmark svarar han; Jag tycker om att vara aktiv i skogen. Man måste sköta den väl. Det är som att gallra rädisor. Det blir ingen tillväxt om inte rätt stamantal får utrymme att växa till sig. Jag vill att skogen skall ge avkasting och skötas på bästa sätt men jag kan inte allt. Jag måste ha någon sakkunnig att prata med. Jörgen och jag har följt varandra under många år och vi har täta kontakter för att stämma av vad som ska göras. Vi kommer in på släkten Dickson och Oscars förfäder som lämnat en hel del spår i historien. Både den starka entreprenörsådran och intresset för skog kan Oscar se långt tillbaka i släkten. Oscars förfäder släkten Dickson härstammar från Skottland. Bröderna James och Robert Dickson utvandrade till Göteborg i början på 1800-talet. Inledningsvis handlade de både med trä och järn. Exporten försågs urpsrungligen från Värmland där handelshuset som Dickson & Co skapat successivt skaffade sig flera järn- och sågverk. Man etablerade sig sedan även i Norrland och lade där grunden till en omfattande trävarurörelse genom bla köp av ytterligare sågverk. Under mitten på 1800-talet ingick inte mindre än 20 fartyg i rörelsen som skeppade sågade trävaror över hela världen. Satsningen i Norrland var kraftig. När James Dickson första gången kom upp till Norrland baserades handeln med sågade trävaror på små vattensågar i de mindre vattendragen. Produktionsförmågan var inte särskilt stor och firmans idé blev nu att bygga storsågar vid Norrlandsälvarna och på begränsat avstånd från Bottenviken för att kunna bedriva export direkt från norrlandskusten. Baggböle sågverk var en av dessa och uppfördes Dess plank och bräder forslades till Holmsund för lagring och skeppning. Dåtidens privilegierade sågar tillförsäkrades årligen ett visst antal träd från kronans skogsmark. Dessa fick man lov att avverka mot en relativt låg sk stubböresavgift. Det ursprungliga Baggbölesågverket var privilegierat med träd. Men sedan James Dickson genomfört en omfattande ombyggnad av sågen och mångdubblat produktionsförmågan förbrukade man snart upp till träd per år. Att döma av det egna begränsade skogsinnehavet och vad bönderna kunde leverera fanns ingen möjlighet att nå upp till dessa volymer. Men på något sätt klarade man ändå av att fylla timmerbehovet. Ännu fanns ingen egentlig styrelse för kronoskogarna och landsortsbefolkningen kunde därför tjuvavverka på kronoparkerna och sedan sälja till den dåvarande enda köparen James Dickson och Co. Baggböle köpte det timmer bönderna kunde leverera utan att fråga varifrån virket härstammade. Därmed gjorde sig Baggböle-Holmsund mest känt för en sak Uttrycket baggböleri som kom att betyda skövling eller mera konkret olovlig avverkning av skog. Vid rättegången 1850 frikändes dock James Dickson från anklagelserna. Vi hinner inte så mycket mer men vi kan förstå att detta är bara en bråkdel av släkten Dicksons spännande historia där i alla fall det starka entreprenörskapet gått igen i 2000-talets Oscar Dickson. På väg tillbaka på den sluttande skogsvägen hinner vi se flera vildsvin och ett rådjurskid. Vi avslutar med pyttipanna på golfklubbens restaurang som sonen Emil lagat till. Här bodde vi från början, säger Kia och pekar på timmerväggen som tidigare var en yttervägg. Och här stod sängen, ler hon och pekar på kassadisken. Som sammanfattning av vårt besök på Nannarps gård intygar Oscar avslutningsvis att han skall gå i pension vid 55 år, alltså om bara några år. Av någon anledning känns inte detta särskilt troligt. l Sid 4 vida och växande värden Sid 5

4 klöver över nr3 En artikleserie om hur du kan öka värdet på din skogsfastighet. Artikelserien Klöver Över belyser hur du med val av olika skötselåtgärder kan öka värdet på din skogsfastighet. I denna artikel studerar vi effekterna på det ekonomiska utfallet av rotröteskador i granskog. Vi jämför olika skötselprogram för bördig granmark i södra Sverige och diskuterar hur man genom aktiva åtgärder kan begränsa de ekonomiska förlusterna. Rotröta ger förluster i granskogsbruk Ett antal svampar kan ge upphov till rotröta på växande granar. Den ur skoglig synpunkt viktigaste av dessa svampar är rottickan. Svampen utnyttjar veden som näringskälla och bryter ned veden vilket leder till kvalitetsförluster när timmerutbyte nedklassas till massaved, biobränsle eller vrak. Detta leder till ekonomiska förluster för skogsägaren. Låt oss ta ett räkneexempel för att belysa storleksordning på de ekonomiska förluster som kan uppstå till följd av rotröteskador. Efter första gallring vid 30 års ålder av ett trädslagsrent granbestånd på en bördig mark i södra Sverige, konstaterar man i stubbarna efter de utgallrade träden att beståndet angripits av rotröta. Frågan är om man skall gallra beståndet ytterligare en gång före slutavverkning eller om man skall låta det växa vidare utan fler gallringar. Risken med ytterligare gallringar i rotröteskadade bestånd är att spridningshastigheten av svampen ökar genom att aktiva försvarssystem sätts ur spel när rötade träd fälls. En senare gallring kan därigenom påskynda rötutvecklingen i ett redan rötskadat bestånd. Vi antar därför att rötutvecklingen i det ogallrade beståndet är 1 % per år medan den om ytterligare en gallring görs blir 2 % per år under perioden närmast efter gallringen. Faktaruta 1. Två skötselprogram för rotröteskadad granskog på bördig mark i södra Sverige. Alternativ 1 Ålder Stamantal, st/ha Volym, m 3 sk/ha Gallring m 3 sk/ha Slutavverkning Alternativ 2 Ålder Stamantal, st/ha Volym, m 3 sk/ha Slutavverkning Ekonomisk kalkyl Vi jämför de båda skötselprogrammen genom att studera det ekonomiska utfallet under några antagna förutsättningar (Faktaruta 2). Det ekonomiska utfallet beräknas i termer av ett nuvärde för varje skötselalternativ. Nuvärdet är det samlade nettovärdet (intäkter minus kostnader) för åtgärder under den del av beståndens omloppstid som studeras och diskonteras till samma tidpunkt vid en vald kalkylränta, i detta räkneexempel 2,5 %. Faktaruta 2. Beståndsutveckling: prognosmodellen DT (SLU, Inst för sydsvensk skogsvetenskap, Alnarp) Sortimentsutfall: timmer och massaved. Röthöjd i skadade träd i medeltal 3 m. Den rötade virkesvolymen nedklassas till 50% till massaved och 50 % till vrak. Virkespriser och kostnader: aktuella marknadsnivåer. Kalkylexemplet (Faktaruta 3) visar att den ekonomiska förlusten av rotröteskadorna för skötselprogrammet med gallring och normal omloppstid uttryckt i nuvärde blir i storleksordningen 10 % jämfört med om beståndet varit helt friskt. För skötselprogrammet med utebliven gallring och förkortad omloppstid blir förlusten ca 5 % jämfört med om beståndet varit helt friskt. Faktaruta 3. Kalkylexempel för två skötselprogram för rotröteskadad granskog på bördig mark i södra Sverige, kalkylränta 2,5 %. Alt. 1 Alt. 2 Nuvärde, kr/ha, utan röta Nuvärde, kr/ha, med röta Förlust, kr/ha Förlust, % 10,4 4,9 Analys Kalkylexemplet ovan visar att för ett rötskadat bestånd kan ett anpassat skötselprogram där man avstår från sista gallring och förkortar omloppstiden halvera den ekonomiska förlust som rotröteskador ger upphov till. Jämförelsen med ett bestånd som är helt friskt blir i sig ett teoretiskt alternativ. Svampar som ger rotröta i granskog finns idag i de flesta skogsmarker i södra Sverige. Granskog som helt saknar rotröta är därför sällsynt. Ekonomiska förluster som i räkneexemplet ovan på i storleksordningen 10 %, innebär att rotröta utgör ett av de allvarliga problemen för granskogsbruk. Försök till uppskattningar av de samlade förlusterna av rotröteskador har visat att dessa uppgår till 100 tals miljoner kr årligen i svenskt skogbruk. Den minskade förlusten i det anpassade skötselprogrammet med utebliven gallring och tidigarelagd slutavverkning beror på att utgallring av rötskadade träd antas påskynda rötutvecklingen och på att andelen träd som hinner drabbas av röta blir lägre. Antagandena i räkneexemplet leder till att i det normala skötselprogrammet kommer ca 45 % av stammarna i slutavverkningsbeståndet att vara drabbade av rotröta. Att de ekonomiska förlusterna trots detta stannar på i storleksordningen 10 % beror på att rötskadorna normalt begränsas till den nedre delen av stamkäglan. En stor del av stammarnas värde kan genereras från timmerutbyten i stamvolymen ovan den rötskadade bottendelen. Det kan vara stor variation i mängden rötved och därmed i ekonomiska förluster mellan enskilda bestånd. Eftersom rotröta är en så allvarlig skadegörare i granskogsbruk, finns det starka motiv att som skogsägare följa rötutvecklingen i sina bestånd. Inventering av stubbytor efter gallring och slutavverkning kan ge värdefull information om förekomst av rotröta och därmed utgöra underlag för anpassning av skötselprogrammen. Förutom att rotröta ger direkta förluster i form av uteblivna intäkter, kan även indirekta förluster uppkomma. Rötskadade träd kan bidra till ökad risk för vindskador och till ökad risk för angrepp av sekundära skadegörare, t ex barkborrar. De ekonomiska förlusterna till följd av rotröteskador visar på vikten av att vidta åtgärder för att förebygga spridning av angreppen. Exempel på viktiga förebyggande åtgärder är stubbehandling, skonsam drivning och vinteravverkning. Andra mera långsiktiga förebyggande åtgärder är ett ståndortsanpassat trädslagval där man undviker granplantering på ståndorter som inte lämpar sig för gran, t ex torra marker. Stubbehandling Syftet med stubbehandling är att undvika infektion av luftburna sporer av rotticka på färska stubbytor genom att omedelbart efter avverkning behandla dem med något biologiskt eller kemiskt preparat. Idag utförs stubbehandling främst i gallring under de årstider när lufttemperaturen överstiger + 5 C. Det vanligaste preparatet som används idag är en vattenlösning av pergamentsvamp (Phlebiopsis gigantea) som appliceras på stubbytan i så hög koncentration att den konkurrerar ut rottickans sporer. På bilden utför Tore Ekeberg stubbehandling på ett granbestånd. Preparatet som används är en biologiskt nedbrytbar vätska baserat på pergamentsvamp som appliceras på stubbytan direkt när stammen kapas. Tore arbetar sedan flera år som entreprenör åt VIDA. Räkneexemplet är i sig teoretiskt och bygger på antaganden, kommenterar Ulf Johansson på Tönnersjöhedens försökspark. Ulf Johansson Det är naturligtvis en väldigt hög rötförekomst när 45 % av stammarna är drabbade av rotröta. Samtidigt finns det exempel på avverkningar där man uppmätt så hög rötförekomst. Ofta är detta frågan om granskogar som vuxit på olämplig mark, t ex torra ståndorter. Detta är viktigt att varna för idag när många skogsägare på grund av höga viltstammar planterar gran på mark där det egentligen borde växa tall. Kalkylerna visar på betydelsen av att du som skogsägare vidtar förebyggande åtgärder för att begränsa spridningen av rotrötesvampar, säger Vida Skogs Christian Arvidsson inköpare Christian Arvidsson. Stubbehandling i gallring är en viktig sådan förebyggande åtgärd. Anpassade skötselprogram ger också möjlighet att begränsa förlusterna av rotröta och öka det samlade timmerutfallet från dina bestånd. Förkortad omloppstid i rötskadad granskog ökar också den långsiktiga avkastningen genom att man snabbare får ett nytt växtligt bestånd i produktion, avslutar Christian. nr 4 I nästa nummer av VIDA Nytt kommer vi att titta vidare på hur aktiv skogsskötsel skapar ekonomiska förutsättningar för certifieringen. Andra frågeställningar som kommer att behandlas i kommande artiklar är: Vilken betydelse har det att välja rätt plantmaterial? Skötselprogram för kvalitetsinriktat tallskogsbruk. Sid 6 Sid 7 vida och växande värden

5 göran fransson Sommarjobbaren som blev vd Jag möter Göran Fransson på hans kontor på sågverket i Urshult. Konferensbordet i hans rum är av furu och på bordet står mackorna färdigbredda. Lingongrova med skinka. Det är hemtrevligt och man känner sig väldigt välkommen. Jag började som 11-åring att sommarjobba på VIDA med 10 kr i timmen, säger Göran. Det var ju barnarbete men det är 30 år sedan nu, så det är väl preskriberat, skrattar han. Då sorterade jag bräder i justerverket och klippte gräs. Vid den tiden hade VIDA verksamhet i Vislanda och Alvesta. Omsättningen var totalt 100 miljoner kronor och hade ca 100 anställda. På gymnasiet gick jag på Teknikum i Växjö. När jag slutat skolan för dagen åkte jag till sågen i Alvesta. Där körde man bara ett skift då. När ordinarie personal slutat för dagen jobbade jag och en av VIDAs nuvarande säljare med att hyvla råspont i fyra timmar. Fakta Jag var ganska skoltrött då. Jag fattade inte riktigt vad jag skulle få för användning av all teori. Det var mycket roligare att arbeta och tjäna pengar. Efter lumpen fick Göran fast anställning på sågverket i Alvesta där han jobbade på flera platser och lärde sig hela förädlingssidan. Efterhand tog han också allt större ansvar i byggshopen som då fanns i anslutning till sågverket. Som 32-åring blev Göran platschef i Urshult. Det fanns ju många anställda som jobbat länge på sågen och som visste exakt hur det skulle gå till. Det var inte alla gånger så lätt. Men jag jobbade på och fick successivt förtroendet av mina medarbetare. Att jobba på har alltid varit Görans modell. Det märks inte minst när man går en runda genom sågverket. Han plockar upp, justerar och rättar till. Det finns alltid något som kan göras bättre, menar Göran. Är vi kort på personal händer det att jag kör truck. De är vana att jag gör det så det är inget märkvärdigt med det. För Göran är det ett bra sätt att ha koll på läget. Jag kan lätt sätta mig in i problemen och förstå mina medarbetares situation. Jag har aldrig haft svårt för att hugga i och det är det bästa sättet för att få en bra relation med personalen. Man kan aldrig få någon annan att ställa upp och jobba extra om man inte kan visa att man är beredd att göra det själv också. om VIDA Urshult AB Sönderdelar ca 35 långtradare med timmer per dag. Årsproduktionen ca m 3 sågad vara. Råvarubehov ca m 3 fub. Produktionen motsvarar ca 13 långtradare med trävaror per dag varav 85 % vidareförädlas genom hyvling och ofta millimeterkapning. Dessutom produceras det 7-8 långtradare med cellulosaflis. 3 långtradare sågspån. 1 långtradare med bark och 2 långtradare med kutterspån. Ca 50 anställda. Omsättning 280 miljoner kr. Huvudmarknader är Storbritannien, Japan och Tyskland. VIDA Urshult AB ingår i VIDA koncernen som omsätter ca 4 miljarder och har 16 produktionsanläggningar. Engagemanget går inte att ta miste på. Trots dryga 6 mil till jobbet är Göran oftast på plats vid kl Han skickar blixtsnabba svar på mailen och vill gärna vara först. En tävlingsådra som märks i stort och smått. Han är bra på att räkna och gillar siffror och rekord. Att vara nyutnämnd VD bekymrar inte Göran nämnvärt. Skillnaden mot tidigare när han var platschef är inte så stor. Jag har ett större ansvar nu men samtidigt är det lätt att vara ledare när all personal är så engagerad som den är här i Urshult. Vi har också ett nära samarbete med VIDA Skog, VIDAs inköpsbolag. Två inköpare sitter här på sågverkets kontor i Urshult. Det är viktigt särskilt när marginalerna krymper. Framförhållningen på order ligger på 4-6 veckor. När det gäller framtiden väntar sig Göran några tuffa år. Vi ser att försäljningspriserna har stigit under det senaste året från en låg nivå men nybyggnationen på våra stora exportmarknader har inte tagit fart. I USA tex som varit en stor exportmarknad med över 30% av VIDAs försäljning ser vi inga som helst tecken på en vändning. Experter varnar för en sk dubbeldipp i konjunkturcykeln och vi kan känna viss oro för den ekonomiska utvecklingen i Storbritannien. Samtidigt vet vi också att råvarupriserna stiger. Detta kräver att vi är duktiga när det gäller effektiviteten i produktionen och att vi har uthållighet. Och det har vi, konstaterar Göran lugnt. l Att jobba på har alltid varit Görans modell. Sid 8 vida och växande värden Sid 9

6 pengar & kärlek om värdet av att äga skog Med 30 år i branschen sitter Anders inne med stor kunskap. Många av hans kunder är skogsägare och han får dagligen frågor som har skoglig anknytning. Vi jobbar med allt från bokslut, redovisning, deklarationer, generationsväxlingar, försäljning av skogsfastigheter. Vi förvaltar även skogsfastigheter, berättar Anders. Intresset för skogsfastigheter har ökat stadigt. Efterfrågan har varit större än utbudet under en längre tid. Att köpa skogsfastighet är en säker tillgång och har många fördelar, säger han vidare. Många skogsägare idag driver sin skogsfastighet som en rörelse precis som lantbrukare alltid har gjort. Man kan också se att särskilt de yngre ser skogsfastigheten ur produktionssynpunkt. Detta är ju också ganska naturligt eftersom många yngre vid exempelvis generationsskifte täcker finansieringen genom att avverka på skogsfastigheten. Vid förvärv av skogsfastighet finns det en hel del skattemässiga möjligheter. Fysiska personer har tex rätt att kvitta underskott av aktiv nystartad näringsverksamhet mot tjänsteinkomster. Detta får man göra under 5 år och med högst kronor per år. Du har också möjlighet att i näringsverksamhet kvitta underskott mot ett överskott i annan del av näringsverksamheten. Många förvärv görs av grannar eller närliggande skogsfastigheter. I dessa fall kan man dra nytta av reglerna kring sk rationaliseringsförvärv. Enkelt uttryckt kan man alltså avverka för hälften utav köpeskillingen och göra avdrag för detta. Hur ser du själv på värdet av att äga skog? Det finns många delar i det. Jag är inte intresserad av att ha skog som bara står. För mig finns det ett tydligt produktionsmål. Jag vill se att det händer något. Att det jag gör faktiskt får effekt. Det är roligaste är att skapa och bygga upp ett värde. Värt att beakta är att varje producerad m 3 som virkesförrådet ökar höjer fastighetens värde med ca 600 kr. Men jag delar upp skogen i produktionsbitar och rekreationsbitar. Det finns naturligtvis ett stort nöje i att gå i och njuta av skogen. Att plocka svamp en fin solig höstdag som denna. Redan vid en första gallring blir det ett netto och vid den andra blir det ett tydligt överskott. Anders påpekar med övertygelse, Det går inte att snegla på priset vid första gallring. Skogen måste skötas. Sköter man skogen kan omloppstiden också sänkas. På vissa ståndorter har vi avverkat 55 årig skog. Det grova timret är inte nödvändigt för industrin och jag kan få ökad avkastning på min fastighet. Insikten om att en sänkt omloppstid gynnar på skogsägare och industri har förstärkts efter stormen Gudrun, menar Anders. Då började man på allvar diskutera nackdelarna med att låta skogen stå till den blir år gammal. Jag tror att medvetenheten har ökat radikalt sedan dess. Hur ser du på miljöcertifieringen av skogen? Certifieringen enligt FSC eller PEFC är egentligen inget problem. Skogsägare sköter själv sin naturvård på bästa sätt. Detta är ett egenintresse. Att man sedan kan bli dubbelcertifierad och lite förenklat få mer betalt för det man redan gör är ju bara bonus, säger Anders. På besök i Anders egen skog inser man att det finns en väl genomarbetad struktur. En 45 årig nygallrad pelarsal av gran som skall avverkas inom 5 10 år. Väldikat område med nyröjd ungskog. Vid sidan av detta ett hygge som slutavverkades i maj. Plantorna står redan i marken. Anders har tydliga mål och följer planen till punkt och pricka. Det är det som är kul, att se att det verkligen betyder något för tillväxten. l Sid 10 Sid 11

7 Ny styrelseordförande i vida koncernen Lennart Holm inträder från den 1 januari 2011, som styrelseordförande för VIDA koncernen. Lennart är 50 år och kommer ursprungligen från Karlstad. Bland Lennarts meriter kan nämnas Kemiingenjör från Chalmers i Göteborg (1984). Internationell yrkeskarriär inom skogs-, process- och tillverkningsindustrin bl.a. som affärsområdeschef för Stora s massaverksamhet under 90-talet och koncernchef för specialkemikoncernen Perstorp Lennart har sedan dess verkat som styrelseord- förande i Perstorp koncernen, en position han fortfarande håller. Efter några år som partner i det Franska riskkapitalbolaget PAI partners verkar nu Lennart som entreprenör inom miljö, energi och kemi. Förutom ordförandeskapet i Perstorp är han styrelseordförande i Nexam Chemical AB, vice ordförande i SOS barnbyar samt styrelseledamot i Lahega Kemi AB och Hempel A/S (Danmark). Vidare är Lennart ledamot av IVA (Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien). Christer Johansson, nuvarande styrelseordförande kommer fortsatt att ingå i styrelsen som ordinarie ledamot. Vi hälsar Lennart hjärtligt välkommen till VIDA och ser fram emot ett gott och utvecklande samarbete. VIDA blir ny delägare i skogsmässa i Siggaboda blev succé För 5:e året i rad arrangerades Siggaboda Skogsmässa som arrangeras av Gösta och Birgitta Gustafsson på deras egen gård Siggaboda. Arrangemanget ägde rum mellan den 3-4 september och lockade drygt besökare i ett sagolikt sensommarväder. Årets Skogsmässa var större än tidigare år med ett utökat utställningsområde och mer än dubbelt så många utställare. Maskinleverantörer och olika skogliga aktörer fanns på plats. Bland utställarna återfanns VIDA och VIDAs inköpare Jan-Erik Gustafsson och Christian Arvidsson. l foto Nina Björkhem VIDA går in som delägare i Uni4 Marketing, som säljer svenska trävaror på marknaderna i Nordafrika och Mellanöstern. VIDA förvärvar en minoritetspost i Uni4 Marketing, som för övrigt ägs av SCA Timber, Holmen Timber, Södra Timber och Martinsons Trä. Uni4 Marketing är den ledande svenska exportören på marknaderna i Nordafrika och Mellanöstern. Dessa marknader kännetecknas av en ung befolkning och en god tillväxt, inte minst inom bostadssektorn. Dessutom kräver marknaderna specifik kompetens för försäljning, logistik, dokumenthantering och bankrutiner för att vara lönsamma alternativ för en nordisk producent av trävaror. Marknaderna är därutöver ett viktigt komplement till ägarföretagens försäljning till sina huvudmarknader. Vårt mål med att köpa in oss i Uni4 Marketing är att få tillgång till en mycket kostnadseffektiv säljorganisation gentemot växande marknader i Nordafrika och Mellanöstern, säger Måns Johansson, VD VIDA Wood AB. Att hälsa en ny delägare som VIDA välkommen in i Uni4 Marketing känns mycket inspirerande. Särskilt som det handlar om ett välskött bolag med ett väl etablerat rykte i branschen, säger Carl- Henrik Sandström, VD Uni4 Marketing AB. Den ökade tyngden i ägarstrukturen gör att vi kan fortsätta det redan framgångsrika arbetet med att bli en kostnadseffektiv säljkanal vad gäller logistik och säljorganisation på marknader som historiskt kännetecknats av höga kostnader, säger Anders Ek, styrelseordförande i Uni4 Marketing samt marknadsdirektör i SCA Timber och välkomnar VIDA som ny delägare in i bolaget. Uni4 Marketing beräknas under 2010 sälja och leverera ca m 3 trävaror på marknaderna i Nordafrika och Mellanöstern och under året nå en omsättning på ca 1 miljard SEK. l Nyanställda Camilla Milton har anställts som personalchef för koncernen. Hon kommer närmast från Mercury Urval där hon arbetat med rekrytering och ledarskapsutveckling samt även varit ansvarig för Växjö-kontoret. Camilla har under de senaste 2 åren varit anlitad av VIDA för rekrytering och ledarskapsutveckling. Den nyinrättade tjänsten kommer bla att innefatta övergripande personalfrågor samt stöd för chefer i ledarskapsfrågor. Camilla tillträdde sin tjänst i mitten av augusti. Bo Hallin är nyanställd inköpare på VIDA Skog område Väst med placering på Ulricehamnskontoret. Bo kommer närmast ifrån en tjänst som inköpare på Sydved. Han har även arbetat som skogsbruksplanläggare och avverkningsledare. Bo bor i Kinnared en by strax utanför Ulricehamn och är allmänt väldigt skogsintresserad. VIDA AB är Sveriges största privatägda sågverkskoncern med ca 1200 anställda i södra Sverige. VIDA köper drygt 2,2 miljoner m 3 fub timmer varje år för förädling vid 7 sågverk. VIDA omsätter ca 4 miljarder SEK och producerar ca 1,2 miljoner m 3 s, varav 85 % exporteras till fem världsdelar. I koncernen ingår även VIDA Paper AB med en produktion på ton finpapper och ton massa, VIDA Packaging AB som är Nordens största tillverkare av träemballage, VIDA Energi AB som leder koncernens satsning på bioenergimarknaden och VIDA Pellets AB med en pelletsproduktion på ton pellets per år. VIDA AB, Box 100, Alvesta Tel , Fax