Inre hamnen och Frihamnen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Inre hamnen och Frihamnen"

Transkript

1 Inre hamnen och Frihamnen Malmö Kulturhistorisk utredning 2002

2

3 Innehållsförteckning INLEDNING 3 HISTORIK 5 Inre hamnen 5 Frihamnen 6 MAGASINSBEBYGGELSE 7 Inre Hamnen 7 Stockholmsmagasinet 7 Frihamnen 8 Magasin M1 8 Magasin M2 8 Magasin M5 9 Magasin M6 9 KONTORSBEBYGGELSE 11 Inre hamnen 11 Sundshuset 11 Kolgapalatset 12 Pressbyråns kontorshus 13 Kontorshus, kvarteret Bylgia 13 Kooperativa förbundet 14 Kontors- och verksamhetshus, fastigheten Hamnen 22:33 15 Verksamhetsbebyggelse, kvarteret Söderhavet 16 Kontors- och verksamhetshus, fastigheten Hamnen 22:27 16 Saltimporten 17 Kontorshus, fastigheten Hamnen 22: Kontors- och lagerbyggnad, kvarteret Betongen 18 Kontors- och lagerbyggnad, kvarteret Betongen 19 Speditionsverksamhet, kvarteret Havet 20 Frihamnen 20 Frihamnskontoret 20 INSTITUTIONSBEBYGGELSE 22 Inre hamnen 22 Stora Tullhuset 22 Hushållningssällskapet 23 Centralposthuset 23 Tullförvaltningens hus 24 Smörkontrollen 25 1

4 TRANSPORT- OCH KOMMUNIKATIONSBEBYGGELSE 26 Inre Hamnen 26 Centralstationen 26 Övrig stationsbebyggelse 27 Godsmagasin och kontor längs Carlsgatan 28 Omnibussgaraget 28 Flygbåtsterminalen 29 ÖVRIG VERKSAMHETSBEBYGGELSE 30 Inre hamnen 30 Slagthuset 30 Spannmålssilor 31 Utställnings- och monteringshall, kvarteret Atlanten 32 Hamnpaviljongen 32 Frihamnen 33 Personalbyggnad 33 HAMNSTRUKTURER 34 Järnvägsspår 34 Kranar 34 Kajer 35 Transformatorstation 35 KÄLLOR 36 Litteratur 36 Arkivmaterial 36 BILAGOR 37 2

5 Inledning Inre Hamnen och Frihamnen är två kustnära områden i Malmö som står inför omfattande strukturella omdaningar. I Översiktsplan för Malmö 2000 redovisas att områdena (benämnda Nyhamnen) i framtiden skall nyttjas för en blandad verksamhet med bostäder, kontor och service. Den idag dominerade verksamheten i form av färjetrafik och godshantering planeras flytta till Norra hamnen medan frihamnsverksamheten i huvudsak kommer att koncentreras till Mellersta hamnen. Inre hamnen sträcker sig från Östra hamnkanalen i söder till Grimsbygatan i norr. Den östliga begränsningen går rakt över spårområdet, öster om Frihamnsviadukten, medan områdets västliga avslutning utgörs av den Inre hamnbassängen. Frihamnsområdet är beläget norr om Inre hamnen kring Frihamnsbassängen och dess avgränsning relaterar till den tullfria zon som hamnen tidigare utgjorde. Redan idag är Inre hamnen ett område av blandad karaktär. Här finns såväl kontor, verkstäder och färjetrafik som bostäder och nöjesliv. Frihamnen används framförallt för godshantering. Enstaka mindre verksamheter har dock etablerat sig här så som ett hunddagis. 3

6 Följande kulturhistoriska utredning är utförd av Birthe Pedersen och Carola Lund, Malmö Kulturmiljö under februari och mars månad 2002 på uppdrag av Stadsbyggnadskontorets översiktsplaneavdelning. Utredningen är utförd på byggnadsnivå och inleds med en historisk överblick som sedan följs av en mer detaljerad beskrivning av områdenas mer anmärkningsvärda byggnader och miljöer tillsammans med viktig strukturer, som ur kulturhistorisk synvinkel bör beaktas i ett framtida planarbete. Avslutningsvis finns ett register innehållande uppgifter om tillkomstår, arkitekt och ursprunglig verksamhet för de byggnader vars ritningar återfinns i Byggnadsnämndens arkiv. Ritningsarkiven på Hamnkontoret och Jernhusen är dock inte genomgångna. 4

7 Historik 1775 inledde Malmö stad anläggandet av den moderna hamnen genom att låta bygga en längre vågbrytare samt en intilliggande brygga. En hamndirektion med fabrikör Frans Suell som drivande kraft, tillsattes för att övervaka och utveckla arbetet. Under de närmaste åren skedde en successiv utbyggnad av hamnen genom utfyllnader och förlängningar av hamnarmarna i den mån staden hade pengar. Utbyggnaden av Malmö hamn är en process som pågått sedan dess. Inre hamnen Inre hamnen tillhör den äldsta delen av Malmös nuvarande hamn. Den började anläggas under ledning av Nils Ericson i mitten av 1800-talet. På utfyllnadsmassor utanför Hamnkanalen, byggde Statens Järnvägar en station. Området lämpade sig för järnvägsändamål då marken lätt gick att göra helt plan, vilket var en förutsättning för en bangård - annars fanns det risk för att vagnar skulle komma i rullning brann den ursprungliga stationsbyggnaden och en ny uppfördes, som färdigställdes Då järnvägstransporterna ökade de sista årtiondena på 1800-talet kom flera privatbanor att ledas in på Malmö centralstation. Bangården ökade till ytan och ett stort antal byggnader kopplade till järnvägsdriften uppfördes i stationshusets omedelbara närhet. Det ökade exploateringstrycket, såväl gällande person- som godstrafiken, innebar att man 1889 lät tillfoga en ny stationsbyggnad till den äldre. Under början av 1900-talet fortsatte järnvägens betydelse att öka, och en större om- och tillbyggnad det befintliga stationskomplexet utfördes under 1920-talet. I samband med denna utbyggnadsfas tillkom bland annat en ny större banhall samt lokaltågstationen. Järnvägsverksamheten dominerar än idag verksamheten i Inre hamnen trots konkurrens från speditionsfirmor och bussresearrangörer. Järnvägsverksamheten var under 1800-talets senare del och 1900-talets början tätt sammankopplade till hamnverksamheten och övriga verksamheter i hamnområdet. De kommunikativa möjligheterna gjorde att livsmedelshantering förlades i anslutning till station och hamn. Hushållningssällskapet, som under 1880-talet anordnade kreatursutställningar i kvarteret Utställningen, idag den västra delen av kvarteret Slagthuset, lät 1887 uppföra ett regionalt huvudkontor på samma fastighet stod stadens offentliga slakthus färdigt för att göra denna verksamhet mer hygienisk så att köttet kunde gå på export. Av liknande skäl tillkom 1935 den så kallade Smörkontrollen, ett kontrollorgan för ägg- och mejerivaror, på Ångbåtsbron. Förädling och förvaring av livsmedel skede också i Inre hamnen vid den här tiden i form av Kooperativa förbundets lager och kafferosteri samt Lantmännens etablering av silos och fodermagasin längs Vintergatan och senare även längs Hullkajen. Under 1900-talets senare del förlorade dessa verksamheter delvis sin betydelse och lades ned. Lokalerna har i några fall byggts om och rymmer idag till exempel nöjeslokaler och bokförlag medan andra står tomma och hotas av ett snabbt förfall om inte snabba åtgärder vidtas. I anslutning till järnvägen och hamnen uppstod en blandad bebyggelse med såväl bostäder som offentliga institutioner och kontorshus. Efterhand som hamnen 5

8 fylldes ut lades ett rätvinkligt gatunät ut och en stenstadsbebyggelse med slutna kvarter kom att växa fram norr om centralstationsområdet. På grund av den Inre hamnens sjöfartsverksamhet förlade så småningom en rad skeppsmäklare, rederier och försäkringsbolag sina kontor här. Under slutet av 1800-talet skedde därför en omvandling från en lägre verksamhetsbebyggelse med mindre industrier som till exempel en kvarnstensfabrik, till en högre kontorsbebyggelse. En etablering som sedan fortsatte kontinuerligt under 1900-talet med uppförandet av till exempel Öresundshuset (idag Sundshuset) 1911, Kolgapalatset 1934, kontor för Pressbyrån 1945, och Öresundshuset (idag Skandiahuset) Senast 2001 skede nybyggnation genom uppförandet av ett kontorshus i kvarteret Östersjön. Förutom transporterna med tåg har färjetrafiken varit starkt knuten till Inre hamnen byggdes ett ångfärjeläge i Nyhamnen där SJ anlade en tågfärjestation med trafik till Köpenhamn. Denna trafik upphörde 1986 och ersattes då av färjeförbindelse med Tyskland. Fram till cirka 1950 var det blandad gods- och passagerartrafik vid Skeppsbron, därefter har passagerartrafiken, i form av snabbgående båtar till Köpenhamn, dominerat. Öresundsbron har lett till minskad båttrafik mellan Malmö och Köpenhamn, endast flygbåtarna vid Skeppsbron finns kvar. Nyhamnsbassängen färdigställdes genom utbyggnaden av Hullkajen i nordöst Därmed hade Inre hamnen i det närmaste fått sin nuvarande utsträckning. En viss förlängning av Hullkajen skede dock runt 1960 då lustbåtshamnen, som låg nordväst om kajen, fylldes igen. På den utfyllda marken anlades Hamnparken och en ny hamnpaviljong. Frihamnen Frihamnsidén, det vill säga tullfria enklaver inom hamnväsendet, aktualiserades för Sveriges del i slutet av 1800-talet som en följd av den ökade internationella handeln. I Malmö diskuterades frågan 1898, men lösningen dröjde av olika anledningar, bland annat beroende på inadekvat lagstiftning, till 1917 då hamndirektionen erhöll hans Kungliga Majestäts tillstånd att inrätta en frihamn. Frihamnsanläggningen anordnades efter ingenjör Sune Engströms förslag. Detta gick ut på att gräva ut en hamnbassäng till ett vattendjup av 9,25 meter och att använda muddermassorna som fyllnadsmaterial för kajer och nya landområden norr om Hullkajen. Arbetet påbörjades 1917 och Frihamnen öppnade Driften av Frihamnen överläts då på Malmö Frihamnsaktiebolag, ett dotterbolag till Malmö hamn. Här kunde varor från utlandet lagras och bearbetas utan att förtullas. Infördes varorna i landet skedde dock normal tullbehandling. I samband med inrättandet av Frihamnen uppfördes magasinsbyggnaden M1, kontorsbyggnaden vid Frihamnsallén och andra mindre verksamhetsbyggnader. Verksamheten ökades sedan successivt och ytterligare magasin tillkom. Frihamnen expanderade under 1960-talet med områden norr om Frihamnskajen och flera byggnader tillkom. Dessa lagerhus och magasin uppfördes i egen regi och har därefter hyrts ut. Flera kallmagasin för uppställning av bilar anlades på detta sätt och hyrdes ut till olika bilimportörer. Den formella frihamnsstatusen avvecklades under 1980-talet. Frihamnen i Malmö var då en av tre i Sverige, de båda andra fanns i Stockholm och Göteborg. 6

9 Magasinsbebyggelse Magasinen utgör ofta en hamnmiljös mest frekventa och karaktäristiska byggnader. I Frihamnen är dessa lagerhållningsbyggnader tillkomna under perioden 1920 till och med 1980-talet. Den äldre magasinsbebyggelsen karaktäriseras av omsorgsfull tegelarkitektur medan den yngre utgörs främst av prefabricerade modulbyggen i betong. Godshantering och lagerhållning har alltid varit en självklar del av hamnmiljöns verksamhet, och ett bibehållande av delar av denna bebyggelse är nödvändigt för att inte känslan för hamnlandskapet och platsens historia ska gå förlorad. Inre Hamnen Stockholmsmagasinet I Inre hamnen, längs Nyhamnsbassängens södra sida ligger en magasinsbyggnad som benämns Stockholmsmagasinet efter den så kallade Stockholmskajen i Nyhamnen och den gata som fram till 1940-talet löpte längs kajkanten, kallad Stockholmsgatan. Byggnaden är uppförd 1951 efter ritningar av malmöarkitekten Tage Møller. Magasinet vid Stockholmskajen var det sista traditionella hamnmagasinet, med godslastning från kran, som anlades i Malmö. För rationell godshantering har byggnaden i likhet med hamnens äldre magasin terrasserade våningsplan mot sjösidan och stora varuhissar mot landsidan, där ett stort skärmtak skjuter ut över det närmaste järnvägsspåret. Stockholmsmagasinet byggdes, liksom de äldre hamnmagasinen, med en stomme av armerad betong och ytterväggar av rött tegel. Byggnadens arkitekturen har en saklig, ändamålsenlig prägel, typisk för den här typen av nyttobyggnader men likväl, med en omsorg för detaljer. Dessa detaljer och byggnadens snickerier är i dag till stor del bevarade. Anläggningen hade ursprungligen två lägre flygelbyggnader. De fungerade då som en fortsättning av magasinet, dels som manskapslokaler och kontor. Idag finns endast en flygelbyggnad bevarad. Byggnaden är omnämnd och beskriven i Guide till Malmös arkitektur och har klara värden genom sin sakliga funktionalistiska utformning. Den är den sista magasinsbyggnaden som uppfördes i hamnen för endast lagerändamål. Byggnadens värde ligger dock företrädesvis i den yttre arkitekturen. Vid en förändring av verksamheten i huset borde eventuella ombyggnader göras på ett sådant sätt att magasinskaraktären bibehålls. 7

10 Frihamnen Magasin M1 Längs Frihamnskajen ligger magasinet M1, ett varulager som uppfördes i samband med Frihamnens tillkomst Byggnaden är ritad 1920 av arkitekten Frans Fredriksson. Mot sjösidan är M1 terrasserad så att gods med hjälp av kranar kunde lastas direkt från båt till avsett våningsplan. På landsidan går stora varuhissar för uttag av gods till järnvägsvagnar. Magasinet är uppförd i ett för tiden modernt pelardäcksystem i betong med fasader i rött tegel. Arkitekturen är klassicerande med bland annat rundbågade portar och pilastrar. M1 visar idag spår av bristande underhåll, men dess karaktär är på inget sätt förvanskad. Magasinet uppvisar en för sin tid typisk industriarkitektur från 1900-talets början och är sannolikt en föregångare i landet med sin stora pelardäckskonstruktion. Byggnaden är också betydelsefull i sitt sammanhang. Den visar på Frihamnens existens och funktion och hamnens betydelse för staden. Magasinet M1 är under utredning som eventuellt byggnadsminne. Om Länsstyrelsen avslår ansökan om byggnadsminne är det en självklarhet att byggnaden q-märks och ges ett omfattande exteriört men även delvis interiört skydd. Magasin M2 Öster om M1 ligger magasinet M2. Byggnaden är uppförd under perioden som ett kommunalt beredskapsarbete. Byggnaden är i samma skala, material och funktionsutformning som det äldre magasinet men uppvisar en mer avskalad, funktionalistisk arkitektur. För att skydda godset vid omlastning till och från godsvagnar har denna kaj försett med ett stort skärmtak i söder. M2 har under åren genomgått ett flertal förändringar för att anpassas efter nya behov. Trots detta har byggnaden bevarat sin ursprungliga karaktär, och bland annat finns orginalsnickerier bevarade. Omfattande förändringar av magasinet planeras i samband med att Malmö Museer kommer att nyttja delar av byggnaden och här inreda nya magasins- och konserveringslokaler. Magasinet är ett exempel på Frihamnens ökade verksamhet under 2:a världskriget samt en åminnelse till den tidens beredskapsarbete. Det är därför av 8

11 yttersta vikt att exteriören bibehåller sin magasinskaraktär och att det ursprungliga arkitektoniska formspråket i denna så tydligt funktionalistiska byggnaden bibehålls i samband med ombyggnader. Detta kan enkelt göras genom eftertanke i fönsterindelning, material- och kulörval. Magasin M5 Öster om magasinen M1 och M2 är magasinsbyggnaden M5 placerad. Byggnaden utgörs av fyra parallellställda lagerhallar ritade 1954 av ingenjören Carl Nordström. Magasinet hade ursprungligen fasader i grå eternit, vilket är bevarat på gavelröstena och den norra fasaden. På övriga fasader har eterniten ersatts av grå korrugerad plåt. Sadeltaken är belagda med grå, korrugerad eternit. Byggnadens fönsterband är bevarade medan dess portar har bytts ut. Magasinet M5 utgör den tredje etappen magasinsbyggnader i Frihamnen och visar på den fortsatta expansionen av hamnens verksamhet under 1950-talet. Ett bevarande av byggnaden innebär inte bara att frihamnskaraktären förstärks utan också att hamnens utveckling tydliggörs. Magasin M6 Magasinsbyggnaden M6 som utgörs av fem parallellställda lagerhallar är en 9

12 systerbyggnad till det ovan nämnda magasinet M5. Även magasinet M6 är uppfört efter ritningar av ingenjören Carl Nordström Magasinet, som är placerat sydöst om M5, hade även det ursprungligen fasader i grå eternit. Detta fasadmaterial är endast delvis bevarat och har på utsatta ytor ersatts med grå korrugerad plåt. Sadeltaken har dock kvar sina korrugerade eternittak. Några av fönstren i byggnadens fönsterband har satts igen och dess portar är av senare datum. Liksom M5 är magasinet M6 ett exempel på 1950-talets lagerhållning och hamnexpansion. Ett bevarande av byggnaden innebär inte bara att frihamnskaraktären förstärks utan också att hamnens utveckling tydliggörs. 10

13 Kontorsbebyggelse Kontorsbebyggelsen har sedan 1900-talets början blivit ett mer frekvent inslag i den annars så lagerhållade och transportinriktade verksamheten i hamnen. Denna bebyggelse är framförallt koncentrerad till Inre hamnens rätvinkliga stenstadsstruktur men förekommer även i kvarteren längs Carlsgatan och väster om Frihamnsviadukten. Det som utmärker bebyggelsen i kvarteren längs Carlsgatan och väster om Frihamnsviadukten är att kontorsbyggnaderna ofta står i direkt förbindelse med en lagerlokal eller annan verksamhetslokal. I dessa fall utgörs kontorsbyggnaden av den högre och mer omsorgsfullt utformade delen av anläggningen, gällande arkitektur och material, medan lager- och verksamhetslokalen fått en enklare, lägre och mer funktionsinriktad utformning. Den rena kontorsbebyggelsen i stenstadskvarteren vid hamninloppet till Inre hamnbassängen har i sin tur getts ett mer artikulerat uttryck, ofta i en för tiden modern arkitektur ritade av välrenommerade arkitekter och uppförda i moderna material. Dessa kontorsbyggnader fungerar idag som monumentala landmärken. Inre hamnen Sundshuset I kvarteret Ran ligger Sundshuset (fastigheten Ran 2), ursprungligen kallad Öresundshuset. Detta kontors- och bostadshus är ritat av Erik Hahr 1911 och uppförd för Sjöförsäkringsbolagets Öresund öppnade restaurang Wega i huset med sin automatrestaurang, en idé hämtad från England och USA. Restaurangen Wega lämnade byggnaden 1961 och inredningen finns idag bevarad i Malmö museers restaurang med samma namn. Byggnaden är uppförd i en nationalromantisk stil, men uppvisar också vissa drag av jugend. Fasaden är i mörkrött, hårdbränt tegel med mönstermurning av glaserat tegel. Byggnaden kröns av ett högt, brant sadeltak i rött taktegel med bruten takfot. De smäckra jugendfönstren, som renoverades 2001, är välbevarade. Sundshuset finns upptagen som sevärd byggnad i Henrik Ranbys Jugendepoken i Malmö, arkitekter och byggnader Den utgör idag ett fungerande, välbevarat kontors- och verksamhetshus som återger en transformationsform från jugend till nationalromantik och samspelar väl med ett flertal samtida byggnader i dess omedelbara närhet, bland annat Ferdinand Bobergs posthus. Även yngre byggnader i Sundshuset närhet ansluter material- och kulörmässigt till denna massiva och mörka arkitektur vilket gör byggnaden som sammanhållande i den närliggande bebyggelsemiljön. Byggnaden som exteriört är mycket välbevarad fungerar även genom sitt exponerade läge vid Inre hamnen och dess monumentala arkitektur som ett välkänt Malmömotiv. 11

14 Kolgapalatset I kvarteret Kolga ligger Kolgapalatset (fastigheten Kolga 6) som utgör en av de allra tidigaste och helt renodlade funktionalistiska byggnaderna i större skala i Malmö. Det vitputsade huset ansågs med sina tio våningar nå en skyskrapas resning när det byggdes. Byggnaden har funktionalismens båtassocierande detaljer vilket passar väl in i den maritima miljön. Huset ritades av Carl-Axel Stoltz, sedermera stadsarkitekt i Malmö, och uppfördes för Skånska cementkoncernen för att hysa Skånska Cementgjuteriets administrationslokaler. Skånska entreprenörer var ledande i utvecklingen av betongbyggnadstekniken, och var därför måna om att accentuera det moderna i sin yttre framtoning. Byggnadens karaktär är väl bibehållen trots att detaljer som balkongräcken och fönstersnickerier har bytts ut. Kolgapalatset är omnämnd och beskriven i Guide till Malmös arkitektur och utgör ett av de tidiga exemplen på funktionalism i Malmö och är något av ett landmärke vid infarten till Inre hamnen. Byggnaden utpekas också i motiveringen till staden Malmö som riksintresse som en av stadens monumentala byggnader. 12

15 Pressbyråns kontorshus I kvarteret Östersjön, på hörnet av Stormgatan och Jörgen Kocksgatan, ligger en tre våningar hög kontorsbyggnad. Byggnaden uppfördes som kontor till Pressbyrån och rymmer idag lokaler för Migrationsverket. Huset är ritat 1945 av arkitekt Tage Møller och representerar en ganska enkel men omsorgsfull kontorsarkitektur från 1940-talet. Byggnaden har fasader i gult smaltegel med breda fogar. I norr är den tredje våningen en tillbyggnad vars neddragna koppartak ger byggnaden en mer individuell prägel som för tankarna till fransk 1880-tals arkitektur. Huset i övrigt täcks ett valmat sadeltak belagt med rött tegel. Byggnadens smäckra enluftsfönstren är välbevarade medan dess entrépartier har bytts ut. Kontorshuset utgör ett av de lägre inslagen i denna stenstadsbebyggelse och visar på hur väl olika skalor kan fungera med varandra. Byggnaden är dessutom ett mycket gott exempel på funktionalismens kontorsarkitektur där spelet mellan byggnadskropparnas olika höjd och takform är medvetna effekter. Även det typiskt funktionalistiska draget att låta fönstren löpa runt hörnen lättar upp de annars enkla fasaderna. Kontorshus, kvarteret Bylgia Kontorshuset i kvarteret Bylgia (fastigheten Bylgia 1 och 2) ritades av lundaarkitekten Hans Westman Kontorskomplexet består av tre sammanbyggda huskroppar som var och en fått sitt eget uttryck. Den största byggnadsvolymen utgörs av en fartygsformad åttavåningsbyggnad som i växling av material betonar det horisontella. Ur denna reser sig det tolv våningar höga tornet, vars djupa fönstersättning framhäver fasaden som ett vitt raster. Vid tornets fot sticker en lägre tvåvåningsbyggnad ut som en brygga. I denna lägre byggnad har marksten använts som fasadmaterial vilket är något av ett signum för Hans Westman. I övrigt utgörs kontorshusets fasadmaterialet främst av vita klinkers med detaljer i koppar. Byggnadernas fönsterbågar är i stort bevarade medan entrépartier har bytts ut. Kontorshuset följer genom sina olika byggnadsdelar den något 13

16 oregelbundna kvartersform den står på, en form som tillkommit på grund av spårdragningar till Smörkontrollen. Då byggnaden uppfördes för försäkringsbolaget Sjöförsäkrings AB Öresunds dotterbolag: Svenska Reassurans AB Aequitas kom detta hus liksom försäkringsbolagets tidigare hus på Skeppsbron att under en period gå under benämningen Öresundshuset. Namnet används idag av kontorshuset tvärs över gatan i kvarteret Flintrännan. Idag rymmer byggnaden i kvarteret Bylgia kontor för försäkringsbolaget Skandia. Byggnaden är omnämnd och beskriven i Guide till Malmös arkitektur. Huset utgör tillsammans med det intilliggande Kolgahuset landmärken i hamninloppet. Byggnadens arkitektoniska formspråk är därtill anmärkningsvärt och ett exempel på en kreativt utformad kontorsarkitektur som till tanke och utformning anpassats till sin plats och bör i ett framtida planarbete q-märkas. Kooperativa förbundet På fastigheten Hamnen 22:28, längs Carlsgatan, ligger Kooperativa förbundets tidigare lokaler. Anläggningen inrymde på 1930-talet kontors-, utställnings- och lagerlokaler samt ett kafferosteri. Anläggningens första delar tillkom sannolikt skedde en tillbyggnad ritad av förbundets eget arkitektkontor. Byggnadskomplexet är uppfört i rött tegel med klassicistiska formelement. Byggnaden som rymmer kontor är uppfört i två våningar och har ett valmat sadeltak beklätt med svart tegel medan den mer verksamhetsbetonade delen av anläggningen är lägre och har välvt tak belagt med papp. Byggnadernas ursprungliga fönster är till stor del bevarade och på den västra gaveln står Kooperativa förbundet fortfarande att läsa. Byggnaden tillhör sannolikt en av de äldsta verksamheterna i kvarteren längs Carlsgatan. Dess ursprungliga funktion för Kooperativa förbundet är kulturhistoriskt intresse då organisationen hade ett starkt fäste i arbetarstaden Malmö. Byggnadens till stora delar ursprungliga skick samt identitetsskapande och historieförmedlande karaktär för bebyggelsen längs Carlsgatan gör att byggnaden bör i ett framtida planarbete q-märkas. 14

17 Kontors- och verksamhetshus, fastigheten Hamnen 22:33 I kvarteren mellan Carlsgatan och Jörgen Kocksgatan ligger en blandad verksamhetsbebyggelse. Insprängt bland en modernare bebyggelse i större skala ligger några äldre, lägre byggnader. På fastigheten Hamnen 22:33 ligger en kontors- och verksamhetsbyggnad med fasader i rött tegel. Byggnaden saknar ritningar varför arkitekt och byggår är okänt. Arkitektoniskt uppvisar den dock drag i klassicism med dekorativa pilastrar i gatufasaden. Runt byggnaden löper en enkel takfotsgesims. Sadeltaket i korrugerad plåt döljs bakom dekorativa gavelrösten. Byggnadens fönstersnickerier är delvis bevarade. Denna något äldre etablering skapar förståelse för kvarterens form och framväxt samt är ett gott exempel på en tidigare verksamhetsarkitektur. 15

18 Verksamhetsbebyggelse, kvarteret Söderhavet I kvarteren mellan Carlsgatan och Jörgen Kocksgatan ligger en blandad verksamhetsbebyggelse. Insprängt bland en modernare bebyggelse i större skala ligger några äldre, lägre byggnader. På fastigheten Söderhavet 4 ligger en verksamhetsanläggning uppförd för grossistfirman Hjärnhardt & Co. Den äldsta delen är ritad 1942 av Carl-Axel Stoltz och består av två röda tegelbyggnader. Kontorsdelen mot Carlsgatan har en fasad vars mittparti är markerat. Fasaden är smyckad med en våningsavdelande gördelgesims. Det valmade plåttaket är dolt bakom det uppbyggda gavelrösten. Det bakomliggande verkstadshuset har sadeltak och en odekorerad fasad. Byggnadens snickerier är utbytta. En lagertillbyggnad daterad 1973 med fasader i betong och tegel ansluter i norr. Denna något äldre etablering skapar förståelse för kvarterens form och framväxt samt är ett gott exempel på en tidigare verksamhetsarkitektur. Kontors- och verksamhetshus, fastigheten Hamnen 22:27 På fastigheten Hamnen 22:27 ligger AB Bröderna Ahlquist Frukt och grönts kontors- och lagerbyggnad ritad 1952 av Jacobsson & Tullberg arkitektbyrå. Fasadmaterialet är rött hålkälstegel och på lagerbyggnaden är betongstommen synlig i fasaden. Kontorshuset, som ligger på hörnan Jörgen Kocksgatan och Mercuriigatan har ett rundat hörn, en utformning som återkommer även i närliggande bebyggelse. Anläggning karaktäriseras av en tidig femtiotalsarkitektur och uppvisar förutom välbevarade originalsnickerier ursprungsdetaljer som mosaik och balkongräcken. 16

19 Saltimporten I kvarteret Korallen (fastigheten Korallen 1) ligger ett kontors- och lagerhus, uppfört för Saltimporten Arkitekt är Svenivar Ekstrand som även ritat ett flertal bostadshus och kontor i Malmö. Det sex våningar höga kontorshuset karaktäriseras av en fasad i gröna klinkers och vita lisener. Byggnadens vitmålade fönstersnickerier är välbevarade men entréporten har bytts ut. Lagerhuset är uppfört i rå betong och ansluter med sina turkosa snickerier till kontorsbyggnadens fasad. Anläggningen var under många år lokalkontor för elektronikföretaget Siemens men rymmer idag en blandad verksamhet. Kontorshuset utgör en fond för den intilliggande hamnparken och är ett välbevarat exempel i fråga om såväl material som arkitektur av kombinerade kontors- och lagerbyggnader från den senare expansionsfasen i hamnens historia. Kontorshus, fastigheten Hamnen 22:111 På fastigheten Hamnen 22:111, vid Jörgen Kocksgatan, ligger den tidigare kontorsbyggnaden för Svenska konstgödnings- och svavelsyrefabriken. Ursprungsritningarna över kontorsbyggnadens har inte återfunnits. Trolig tillkomst 17

20 är 1920-talet. Byggnadens röda tegelfasader uppvisar murade lisener och girlanger. Det valmade, eternitbeklädda taket har ett brant takfall. Fönstersnickerier är till stor del bevarade medan portar har bytts. Byggnaden är i söder sammanbyggd med ett lägre, gulputsat hus från 1930-talet och i norr med en gul tegelbyggnad från talet. Kontorshusets arkitektoniska uttryck kommer idag inte till sin rätt på grund av en mycket okänslig ombyggnad av den i norr angränsande byggnaden. Den intilliggande 60-talsbyggnadens ursprungliga fönster har ersatts med nya fönster i skarpa kulörer som inte bara slår sönder denna byggnad utan även på ett påtagligt och negativt sätt påverkar det äldre kontorshuset. Det äldre kontorshusets placering direkt intill Frihamnsviadukten och med takfoten i höjd med vägen, fungerar som en viktig historisk markör till det senare anlagda trafiksystemet. Byggnaden är dessutom ett tydligt exempel på järnvägens tidigare betydelse för tillverkningsindustrin i Malmö genom att företag valde att förlägga hela sin verksamhet i direkt anslutning till spårområdet, för att underlätta transporterna. Kontors- och lagerbyggnad, kvarteret Betongen I kvarteret Betongen (fastigheten Betongen 6) ligger en anläggning vars ursprungsritningar inte påträffats i Byggnadsnämndens arkiv. Anläggningen utgörs av en äldre friliggande verkstadsbyggnad samt ett kontorshus med bakomliggande lagerbyggnad, troligen uppförd på 1930-talet. Byggnadernas fasader är avfärgade i en gråvit kulör och de utbytta snickerierna är grönmålade. Den långsmala verkstadsbyggnaden är uppförd med ett smalt mittskepp flankerat med lägre sidoskepp. I norr har ytterligare ett skepp tillfogats. Byggnaden har en del småspröjsade gjutjärnsfönster bevarade. Den kombinerade kontors- och lagerbyggnadens formspråk är enkelt klassicerande med ett markerat entréparti i form av rusticerade lisener. Anläggningen har tidigare nyttjats av Skånska Cementgjuteriet och fungerar idag som ett verksamhetshotell. Anläggningen är ett välbevarat exempel på den äldre bebyggelsen i Inre hamnen som till stora delar ersatts med storskaliga kontorskomplex, magasinsbyggnader och siloanläggningar. 18

21 Kontors- och lagerbyggnad, kvarteret Betongen En av de mer spektakulära byggnaderna i området är den på fastigheten Betongen 10. Byggnaden uppfördes 1938 som en lagerbyggnad i en våning med tillhörande kontor för Vin & Spritcentralen. Ingenjör Victor Månsson, som vid tiden även ritade en del av Kockums byggnader, har signerat ritningarna. Byggnaden hade ursprungligen ett strikt funktionalistisk formspråk utökades lokalerna genom en påbyggnad av kontorslokalerna samt genom tillbyggnad av lagerlokalerna söder och norr om den ursprungliga byggnaden efter ritningar av arkitekten Svenivar Ekstrand. Påbyggnaden skjuter ut från den underliggande äldre envåningsbyggnaden och vilar på två pilotas. Dess front är uppglasad och formspråket är modernistiskt. Huvudbyggnaden, som kröns av ett pulpettak, har välbevarade snickerier och entréparti i stål. Samtliga byggnader är ljust putsade. Byggnaderna på fastigheten Betongen 10 utgör en välbevarad verksamhetsmiljö som genom Frihamnsviaduktens tillkomst fått ett anonymt läge. Trots detta tillhör kontorsbyggnaden en av de mest egenartade i Inre hamnen. Byggnadens arkitektur utgör ett spännande samspel mellan 1930-talets funktionalism och det tidiga talets modernism. 19

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Gävle kommun Samhällsbyggnadsavdelningen Att: Lena Boox 801 84 Gävle ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Undertecknad har anlitats som antikvarisk sakkunnig i samband med

Läs mer

fastighet: QVIRITES 3, hus A. adress: Tullgatan 7. ålder: 1856. Tillbyggd 1889. arkitekt / byggm: användning: Kontor och bostad.

fastighet: QVIRITES 3, hus A. adress: Tullgatan 7. ålder: 1856. Tillbyggd 1889. arkitekt / byggm: användning: Kontor och bostad. fastighet: QVIRITES 3, hus A. adress: Tullgatan 7. ålder: 1856. Tillbyggd 1889. arkitekt / byggm: användning: Kontor och bostad. antal våningar: 2 Gulvit slätputs. Bruna 2-luftsfönster. Port med utsnidade

Läs mer

Kolgahuset. Stena Fastigheter Malmö AB utvecklar nya butiks- och kontorslokaler vid vattnet

Kolgahuset. Stena Fastigheter Malmö AB utvecklar nya butiks- och kontorslokaler vid vattnet Kolgahuset Stena Fastigheter Malmö AB utvecklar nya butiks- och kontorslokaler vid vattnet Kolgahuset På Skeppsbron i Malmö ligger Kolgahuset, stadens mest kända funkishus. Namnet Kolga kommer från den

Läs mer

Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862

Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862 1(6) Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Diarienummer: BN 2013/01862 Datum: 2015-08-17 Handläggare: Lars Wendel för fastigheten FABRIKEN inom Centrala stan i Umeå kommun, Västerbottens län Flygfoto taget söderifrån.

Läs mer

K = 2, M = 2. LÄRKAN 1 A från NO

K = 2, M = 2. LÄRKAN 1 A från NO fastighet: LÄRKAN 1, hus A. adress: Fridhemsgatan 8, Karstens väg 1. ålder: 1923. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson. användning: Bostad. antal våningar: 2 Mörkt gråmålad puts. Gul spritputs. Mansardtak,

Läs mer

Vitmålad puts. BERGMAN S 7 A från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 4, M = 3.

Vitmålad puts. BERGMAN S 7 A från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 4, M = 3. fastighet: BERGMAN SÖDRA 7, hus A. adress: Engelbrektsgatan 23. ålder: 1883. Ombyggt 1956, 1958. S. Johansson (1956 och 1958). ½ Svartmålad puts. Rött tegel. Sadeltak, rött 2-kupigt tegel. Vita hela fönster.

Läs mer

fastighet: BOFINKEN 2, hus A. adress: Körlings väg 12. ålder: 1942. arkitekt / byggm: Åke Pettersson. användning: Bostad.

fastighet: BOFINKEN 2, hus A. adress: Körlings väg 12. ålder: 1942. arkitekt / byggm: Åke Pettersson. användning: Bostad. fastighet: BOFINKEN 2, hus A. adress: Körlings väg 12. ålder: 1942. arkitekt / byggm: Åke Pettersson. Gråmålad puts. Gult tegel. Sadeltak, rött 1-kupigt tegel. Vita hela, 2-lufts och 3-lufts fönster. Grå

Läs mer

8 balkonger med vit korrugerad plåt åt söder. Liten uteplats till en lägenhet i sydväst.

8 balkonger med vit korrugerad plåt åt söder. Liten uteplats till en lägenhet i sydväst. fastighet: OLOF 21, hus A. adress: Sankt Knuts torg 1. ålder: 1960. arkitekt / byggm: HSB. användning: Bostäder, affär och kontor i bottenvåning. antal våningar: 4 Grå puts. Bottenvåning mot torget klädd

Läs mer

GODSMAGASINET VID NORA STATIONSOMRÅDE

GODSMAGASINET VID NORA STATIONSOMRÅDE GODSMAGASINET VID NORA STATIONSOMRÅDE Fönsterrenovering Antikvarisk rapport 2006-2007 INLEDNING Godsmagasinet är beläget i kvarteret Residenset i Nora stadskärna. Det ingår som en del i byggnadsminnet

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län Dnr 2014/0547-31 GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län Upprättat i maj 2015 Innehåll Gestaltningsprogrammets

Läs mer

K = 1, M = 2. Elegant hus med många fina detaljer. Stor betydelse för gatumiljön.

K = 1, M = 2. Elegant hus med många fina detaljer. Stor betydelse för gatumiljön. fastighet: KORPEN 7, hus A. adress: Regementsgatan 25. ålder: 1906. Ombyggt 1928, 1935. arkitekt / byggm: Karl Erikson (1928, 1935). användning: Bostäder. antal våningar: 3½, mot gården 4. Gråmålad puts,

Läs mer

Ångpannecentralen, Eskil 20, Lund

Ångpannecentralen, Eskil 20, Lund BYGGNADSANTIKVARISK RAPPORT 2011:01 Ångpannecentralen, Eskil 20, Lund Antikvarisk rapport 2011 Carita Eskeröd Kulturen, Lund 2011 Carita Eskeröd Eskil 20, Ångpannecentralen, Lund. Enkel byggnadsdokumentation.

Läs mer

CRONHOLM N 8 A från NV. CRONHOLM N 8 A från NV FRONTESPIS. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K =1, M =1.

CRONHOLM N 8 A från NV. CRONHOLM N 8 A från NV FRONTESPIS. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K =1, M =1. fastighet: CRONHOLM NORRA 8, hus A. adress: Föreningsgatan 19. ålder: 1882. Ombyggt 1890, 1934, 1986. arkitekt / byggm: G. A. Hansson (1934), Nilsson & Persson (1986). Gulvit spritputs. Valmat lågt sadeltak,

Läs mer

Tolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör.

Tolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör. Fasader Gula betongpannor. Vindskiva i plåt röd lika fönster och mörkt grå. Fönster och S 0530-Y20R S 3502-Y S 0500-N NCS 2010-Y30R NCS 2010-Y30R S 4550-Y90R S 2050-R90B Områdets sammanhållna karaktär

Läs mer

APOLLO 1 A från SV K = 1, M = 1. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): APOLLO 1 A från NO. APOLLO 1 A från SV, KUPA

APOLLO 1 A från SV K = 1, M = 1. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): APOLLO 1 A från NO. APOLLO 1 A från SV, KUPA fastighet: APOLLO 1, hus A. adress: Stora Västergatan 34. ålder: Troligen 1700-tal. arkitekt / byggm: användning: Bostad. antal våningar: 1½ Gråmålad cementputs. Vit sprutad puts. Sadeltak, 1-kupigt rött

Läs mer

MÅRTEN 1 från NV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 2. MÅRTEN 1 från NO

MÅRTEN 1 från NV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 2. MÅRTEN 1 från NO fastighet: MÅRTEN 1. adress: Stickgatan 11. ålder: 1888. Ombyggt 1905, 1938. arkitekt / byggm: Peter Boisen (1905), Åke Persson (1938). antal våningar: 1½, mansard åt gata. Svart målad puts. Gul puts.

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06

ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 HMXW ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 Gestaltningsprogram etapp II regler etapp II Följande generella regler gäller för gestaltning av bebyggelsen i Gävle Strand etapp II. Dessa regler ska följas, men är skrivna

Läs mer

Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré!

Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré! driving range bv 1500 bv 10000 3500 lastzoner 10000 2000 gröna skärmar 8000 5000 2000 parkeringar lastzoner 4500 3000 3000 Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré! Den spännande

Läs mer

Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet?

Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet? Norrmalmsmoderaternas Stadsbyggnadsgrupp Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet? Ulf Johannisson www.ulfjohannisson.se Exempel: Kvarteret Riddaren Pågående planering

Läs mer

PERNILLA 9 från O K = 1, M = 1. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): PERNILLA 9 från N DÖRR. PERNILLA 9 från N PARDÖRR

PERNILLA 9 från O K = 1, M = 1. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): PERNILLA 9 från N DÖRR. PERNILLA 9 från N PARDÖRR fastighet: PERNILLA 9. adress: Lilla Västergatan 5. ålder: 1800-tal. Ombyggt 1928. arkitekt / byggm: Oscar Isberg (1928). ½ Svartmålad cementputs. Korsvirke, brun timra, rödbruna putsade fack. Blå 2-lufts

Läs mer

Planens syfte och huvuddrag Syftet med planändringen är att, så långt möjligt, anpassa bestämmelserna till rådande förhållanden och behov.

Planens syfte och huvuddrag Syftet med planändringen är att, så långt möjligt, anpassa bestämmelserna till rådande förhållanden och behov. 3 5 4 3 5 5 8 7 9 8 8 6 6 Samhällsbyggnadskontoret Ändring av Detaljplan för GENETA, del 7 inom stadsdelen Geneta i Södertälje Tillägg till PLANBESKRIVNING Arkivnummer: P 595 Dnr. 009-0003-4 Upprättad

Läs mer

Ovanpå. Inledning. 60 talshuset. Ett examensarbete av Jens Enflo. Arkitekturskolan KTH 2013

Ovanpå. Inledning. 60 talshuset. Ett examensarbete av Jens Enflo. Arkitekturskolan KTH 2013 Ovanpå Ett examensarbete av Jens Enflo Arkitekturskolan KTH 2013 Inledning Att bygga på tak är ett allt vanligare sätt att förtäta befintliga bostadsområden i både inner och ytterstaden. Bristen på mark

Läs mer

http://www.solna.se/sv/stadsbyggnad-trafik/arkitektur-kulturmiljoer/kulturmiljoer-i-s...

http://www.solna.se/sv/stadsbyggnad-trafik/arkitektur-kulturmiljoer/kulturmiljoer-i-s... Kvarvarande bebyggelse Solna stad http://www.solna.se/sv/stadsbyggnad-trafik/arkitektur-kulturmiljoer/kulturmiljoer-i-s... Sida 1 av 2 2012-09-06 Du är här: Start \ Stadsbyggnad & trafik \ Arkitektur &

Läs mer

UTDRAG UR FÖRSLAG TILL KULTURMILJÖPROGRAM

UTDRAG UR FÖRSLAG TILL KULTURMILJÖPROGRAM Bilaga till ändring av Förslag till stadsplan för Flädie 15:9 m fl (123) OMRÅDE KRING NORRA VILLAVÄGEN Bjärred, Lomma kommun, Skåne län UTDRAG UR FÖRSLAG TILL KULTURMILJÖPROGRAM BJÄRRED 4:1 BJÄRRED 4:2,

Läs mer

Fållnäs gård. Niss Maria Legars Rapport 2009:32

Fållnäs gård. Niss Maria Legars Rapport 2009:32 Fållnäs gård Antikvarisk kontroll vid fönsterrenovering/byte på ekonomibyggnad, Fållnäs gård, Sorunda socken, Nynäshamns kommun, Södermanland Niss Maria Legars Rapport 2009:32 2 Fållnäs gård Antikvarisk

Läs mer

c/o 25 Klassisk & hög

c/o 25 Klassisk & hög c/o 15 Klassisk Markerat takutsprång och äkta genomgående spröjs gör detta hus till en äkta klassisk länga i litet format. Utifrån bildar fasader, fönster och tak i enhetlig matt kulör en fin helhet. Inifrån

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 SAMMANFATTNING Vision Gestaltning Natur Platsen har stor potential genom

Läs mer

värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 2, M = 2. NELENA 3 från O

värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 2, M = 2. NELENA 3 från O fastighet: NELENA 3. adress: Lilla Norregatan 29. ålder: 1800-tal. Ombyggt 1913, 1937. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson (1913), L. Persson (1937). Grå cementputs. Grön spritputs. Sadeltak, svart falsad

Läs mer

Astoriahuset. Att bevara och utveckla. Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt.

Astoriahuset. Att bevara och utveckla. Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt. Astoriahuset Att bevara och utveckla Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt. En ny mötesplats mitt på Nybrogatan Astoriahuset på Nybrogatan ett känt och omtyckt inslag i stadsbilden.

Läs mer

UTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation

UTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation UTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation Britt-Marie Lennartsson DOKUMENTATION INFÖR RIVNING Östertull, Lagaholm 2:8, Laholms stadsförsamling, Laholms kommun 2013:38 Dokumentation inför rivning, uthus

Läs mer

Balkonger. Vägledning. Arkitektur Stockholm INNEHÅLL

Balkonger. Vägledning. Arkitektur Stockholm INNEHÅLL Arkitektur Stockholm Vägledning Balkonger Vägledning Vindsinredning DNR. 201305967570 Antaget av Stadsbyggnadsnämnden 20130613 DNR. 201305968570 INNEHÅLL INLEDNING 2 STOCKHOLMS LÅNGSIKTIGA UTVECKLING 2

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av takpåbyggnad med kontor

Startpromemoria för planläggning av takpåbyggnad med kontor Stadsbyggnadskontoret Planavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2014-02-19 Handläggare Renoir Danyar Telefon: 08-508 26 659 Startpromemoria för planläggning av takpåbyggnad med kontor Förslag till beslut

Läs mer

Salems kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Del av Söderby Park, Salem 5:29 m fl, östra delen. Villatomter i Öster. Etapp 1 Tomt nr 6-26 2007-03-27 1(6)

Salems kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Del av Söderby Park, Salem 5:29 m fl, östra delen. Villatomter i Öster. Etapp 1 Tomt nr 6-26 2007-03-27 1(6) Salems kommun GESTALTNINGSPROGRAM Del av Söderby Park, Salem 5:29 m fl, östra delen Villatomter i Öster Etapp 1 Tomt nr 6-26 1(6) = 1- och 1½-planshus Övriga hus 1½- och 2- planshus Situationsplan Villatomter

Läs mer

XESTRE 1 A från V. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 2, M = 2. XESTRE 1 A från S

XESTRE 1 A från V. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 2, M = 2. XESTRE 1 A från S fastighet: XESTRE 1, hus A. adress: Stora Västergatan 37. ålder: Troligen 1700-tal. Ombyggt 1913, 1933. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson (1913), Karl Erikson (1933). användning: Bostäder och affärer. antal

Läs mer

4. Åtgärdsdokumentation. Kronbergs ateljé. Fasadrenovering 2008. Kulturhistoriska avdelningen. Karin Blent

4. Åtgärdsdokumentation. Kronbergs ateljé. Fasadrenovering 2008. Kulturhistoriska avdelningen. Karin Blent 4. Åtgärdsdokumentation Kronbergs ateljé Fasadrenovering 2008 Kulturhistoriska avdelningen Karin Blent 1 4. Åtgärdsdokumentation Innehållsförteckning Beskrivning före åtgärd:... 3 Antikvariska ställningstaganden:...

Läs mer

H3 - Strandbacken. Bild nr 7. Del av vykort från sekelskiftet 1900. Fotopunkt A.

H3 - Strandbacken. Bild nr 7. Del av vykort från sekelskiftet 1900. Fotopunkt A. 5.3 H3 - Strandbacken På fastlandssidan vid sundets norra del är tomterna mindre på grund av att berget ligger närmare inpå strandlinjen. Husen klättrar upp efter bergskanten. Av den äldre bebyggelsen

Läs mer

Ersättning av del av detaljplan 58 för fastigheten Järnvägen 3 och del av Orsa Kyrkby 4:4 för. Planens bakgrund, syfte och huvuddrag

Ersättning av del av detaljplan 58 för fastigheten Järnvägen 3 och del av Orsa Kyrkby 4:4 för. Planens bakgrund, syfte och huvuddrag Samrådshandling Dnr: BNO 2011/7 215 Ersättning av del av detaljplan 58 för fastigheten Järnvägen 3 och del av Orsa Kyrkby 4:4 för Stationshuset i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län PLANBESKRIVNING Februari

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 1 Söderby torgs allé ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 1 Söderby torgs allé ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN GESTALTNINGSPROGRAM del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 1 Söderby torgs allé ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 Söderby torgs allé SALEMS KOMMUN N 2 illustrationsplan över VästraSöderby

Läs mer

KULTURHISTORISK BEBYGGELSEINVENTERING BARSEBÄCKSHAMN KÄVLINGE KOMMUN. REGIONMUSEET / LANDSANTIKVARIEN I SKÅNE RAPPORT 12:2000 Henrik Gartz

KULTURHISTORISK BEBYGGELSEINVENTERING BARSEBÄCKSHAMN KÄVLINGE KOMMUN. REGIONMUSEET / LANDSANTIKVARIEN I SKÅNE RAPPORT 12:2000 Henrik Gartz KULTURHISTORISK BEBYGGELSEINVENTERING BARSEBÄCKSHAMN KÄVLINGE KOMMUN REGIONMUSEET / LANDSANTIKVARIEN I SKÅNE RAPPORT 12:2000 Henrik Gartz REVIDERAD 2003-02-26 Barsebäcks fiskläge 1:10 Skepparevägen 29

Läs mer

Kvarteret Härbärget (hus A, B, C), Alderholmen 8:1 Hus A Hus B Hus C Beskrivning Huvudbyggnaden (hus A) uppfördes 1928 som hotell efter ritningar utförda av Gunnar Wetterling. Byggnaden är uppförd i tre

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 4 Vattentornsområdet ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 4 Vattentornsområdet ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN GESTALTNINGSPROGRAM del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 4 Vattentornsområdet ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN N 2 illustrationsplan över Västra Söderby Del 4 Vattentornsområdet

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 2 Villor väster ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 2 Villor väster ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN GESTALTNINGSPROGRAM del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 2 Villor väster ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN N 2 illustrationsplan över västra Söderby Del 2 villor väster Gestaltningsprogram

Läs mer

QVIST 1 A från NV K = 1, M = 1. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): QVIST 1 A från V DÖRR. QVIST 1 A från NO

QVIST 1 A från NV K = 1, M = 1. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): QVIST 1 A från V DÖRR. QVIST 1 A från NO QVIST Hela kvarteret består av välskötta, försiktigt renoverade hus från 1700- och 1800-talet. Undantaget är Saluhallen från 1907, som är ett av utropstecknen i Boisens stora produktion. Alla husen har

Läs mer

BLEKAN, SKOLGATAN från N. BLEKAN SKOLGATAN från N

BLEKAN, SKOLGATAN från N. BLEKAN SKOLGATAN från N BLEKAN, SKOLGATAN från N. BLEKAN SKOLGATAN från N fastighet: BLEKAN 1, hus A. adress: Sankta Gertrudsgatan 10, Videgatan 7. ålder: 1936. Ombyggt 1969, 1971. S. Persson. Ulf Söderman (1969). Blåmålad puts.

Läs mer

Kulturförvaltningen, Tuna torg 11, 1tr, Vallentuna tisdagen den 14 maj 2002 kl 16.00 19.00

Kulturförvaltningen, Tuna torg 11, 1tr, Vallentuna tisdagen den 14 maj 2002 kl 16.00 19.00 Kulturnämndens arbetsutskott 14 maj 2002 Plats och tid för sammanträdet Beslutande Övriga deltagare Utses att justera Justeringens plats och tid Kulturförvaltningen, Tuna torg 11, 1tr, Vallentuna tisdagen

Läs mer

9. SLÄTTEN. Ett utmärkande karaktärsdrag för Slätten är att den högre en- och enhalv respektive tvåplansbebyggelsen

9. SLÄTTEN. Ett utmärkande karaktärsdrag för Slätten är att den högre en- och enhalv respektive tvåplansbebyggelsen 9. SLÄTTEN Slätten ligger i Falkenbergs östra del och avgränsas av järnvägen, Kristineslättsallén och gamla E6:an. Bil- och gångtrafiken har differentierats för att skapa en lugn boendemiljö. Området nås

Läs mer

Nämdö kyrka. Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö socken, Värmdö kommun, Södermanland. Lisa Sundström Rapport 2007:32

Nämdö kyrka. Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö socken, Värmdö kommun, Södermanland. Lisa Sundström Rapport 2007:32 Nämdö kyrka Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö socken, Värmdö kommun, Södermanland Lisa Sundström Rapport 2007:32 Nämdö kyrka Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö

Läs mer

Rapport MAGASINSBYGGNAD INOM ÄLMHULT 8:1 M.FL.

Rapport MAGASINSBYGGNAD INOM ÄLMHULT 8:1 M.FL. Rapport MAGASINSBYGGNAD INOM ÄLMHULT 8:1 M.FL. ANTIKVARISK FÖRUNDERSÖKNING RAPPORT 2015-02-06 Uppdrag 260226, Älmhult stationsområde konsekvensanalys Titel på rapport: Status: Magasinsbyggnad inom Älmhult

Läs mer

ÖSTRA GREVIE Orienteringskartor VÄSTRA INGELSTAD

ÖSTRA GREVIE Orienteringskartor VÄSTRA INGELSTAD 22 23 21 20 A 20 B 18 19 ÖSTRA GREVIE Orienteringskartor VÄSTRA INGELSTAD , putsade och fönster Vindskivor och dörrar Röda betongpannor S 0500-N fotsinklädnader och uthus S 8505-Y80R S 8505-Y80R S 6030-R

Läs mer

Tak och vindar. Byggnadsvårdsråd från Stockholms stadsmuseum. Det påverkar det kultur historiska värdet och upplevelsen av bebyggelsen.

Tak och vindar. Byggnadsvårdsråd från Stockholms stadsmuseum. Det påverkar det kultur historiska värdet och upplevelsen av bebyggelsen. Tak och vindar Byggnadsvårdsråd från Stockholms stadsmuseum Stockholm är en vacker, rikt kuperad stad. När man kommer upp på höga utsiktspunkter upplever man hur stadens tak bidrar till skönheten. Stadens

Läs mer

Byggnadsinventering och kulturhistorisk värdering

Byggnadsinventering och kulturhistorisk värdering wallin kulturlandskap och arkeologi rapport 2006:21 Byggnadsinventering och kulturhistorisk värdering Bebyggelsen utmed järnvägen i Ödåkra Helsingborgs kommun Skåne Margareta Olsson 2006 wallin kulturlandskap

Läs mer

K = 1, M = 1. MAGNUS 33 A från SV

K = 1, M = 1. MAGNUS 33 A från SV fastighet: MAGNUS 33, hus A. Scala-huset. adress: Stora Östergatan 12. ålder: 1909. Ombyggt 1930 (inredning av vindsvåning), 1938 (mansard och mera inredning). arkitekt / byggm: Henrik Nilsson. Karl Eriksson

Läs mer

K = 4(gata) 1(gård), M = 2(gata) 1(gård). Mexistenen, det falska korsvirket och de hela fönstren döljer effektivt husets ålder och karaktär.

K = 4(gata) 1(gård), M = 2(gata) 1(gård). Mexistenen, det falska korsvirket och de hela fönstren döljer effektivt husets ålder och karaktär. fastighet: LARS 3, hus A. adress: Stora Östergatan 18 ålder: Före 1828. Ombyggt 1890 (för Ångmejerianläggning ), 1902, 1911, 1936, 1957, 1967. arkitekt / byggm: Persson (1890), Peter Boisen (1902), Henrik

Läs mer

BESKRIVNING tillhörande detaljplan för del av kv. Slagthuset i Hamnen i Malmö

BESKRIVNING tillhörande detaljplan för del av kv. Slagthuset i Hamnen i Malmö 2009-04-15 Dp 5068 UNDERRÄTTELSE BESKRIVNING tillhörande detaljplan för del av kv. Slagthuset i Hamnen i Malmö HANDLINGAR Planhandlingarna omfattar plankarta med bestämmelser, illustrationsplan, genomförandebeskrivning

Läs mer

Tolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör.

Tolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör. Fasader, puts S 0502-Y S 1005-Y20R S 1010-Y10R S 8505-Y80R Kompletterande färgsättning på snickerier upplevs positivt i helhetsmiljön, liksom ljusa fasadputser. Kulörer enligt nedan. Fasader, puts Fönster

Läs mer

Att hyra: Tre kontorslokaler med karaktär i centrala Stockholm

Att hyra: Tre kontorslokaler med karaktär i centrala Stockholm Att hyra: Tre kontorslokaler med karaktär i centrala Stockholm Statens fastighetsverk hyr ut tre kontorslokaler på det forna verkstadsområdet Kungliga myntet i centrala Stockholm. Lokalerna har en karakteristisk

Läs mer

Nässjö stadshus. Antikvarisk medverkan i samband med byte av dörrar och igensättning av källarentré. Nässjö stad i Nässjö kommun, Jönköpings län

Nässjö stadshus. Antikvarisk medverkan i samband med byte av dörrar och igensättning av källarentré. Nässjö stad i Nässjö kommun, Jönköpings län Nässjö stadshus Antikvarisk medverkan i samband med byte av dörrar och igensättning av källarentré Nässjö stad i Nässjö kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2014:26 Margaretha

Läs mer

FASTIGHET OCH FÖRETAGSMÄKLARE Frigångsgatan 10 413 01 Göteborg Telefon 031-134 135 Mobil: 0703 080815 E-post : stellan@comlokal.se www.comlokal.

FASTIGHET OCH FÖRETAGSMÄKLARE Frigångsgatan 10 413 01 Göteborg Telefon 031-134 135 Mobil: 0703 080815 E-post : stellan@comlokal.se www.comlokal. ComLokal Mäklare FASTIGHET OCH FÖRETAGSMÄKLARE Frigångsgatan 10 413 01 Göteborg Telefon 031-134 135 Mobil: 0703 080815 E-post : stellan@comlokal.se www.comlokal.se TILL SALU INDUSTRIFASTIGHET, MARIEHOLMSGATAN

Läs mer

Göksholms slott Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke Ommålning/renovering fönster 2008-2009 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2009:5

Göksholms slott Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke Ommålning/renovering fönster 2008-2009 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2009:5 Göksholms slott Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke Ommålning/renovering fönster 2008-2009 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2009:5 INLEDNING... 3 Administrativa uppgifter... 3 BYGGNADSBESKRIVNING...

Läs mer

Bevarandeprogram för området kring Kvarntorget INVENTERING

Bevarandeprogram för området kring Kvarntorget INVENTERING Bevarandeprogram för området kring Kvarntorget INVENTERING Vilan Husen i Kvarntorgsområdet kvartersvis Kvarter Bikupan 0 GANYMEDES Repslagargatan Bytaregatan : VÅNGVAKTAREN SALPETER- LADAN : MUNSKÄNKEN

Läs mer

RÅD OCH RIKTLINJER VALLDA HEBERG. antagen i BN 2011.12.01

RÅD OCH RIKTLINJER VALLDA HEBERG. antagen i BN 2011.12.01 RÅD OCH RIKTLINJER VALLDA HEBERG antagen i BN 2011.12.01 innehållsförteckning inledning sid 3 när behöver jag bygglov? sid 3 arkitektens vision sid 4 bygga till i vallda heberg? sid 5 tomtavgränsning och

Läs mer

Norr 4:7, kv Kollegan (del av)

Norr 4:7, kv Kollegan (del av) PLANBESKRIVNING 2012-02-08 Antagen av BMN: 2012-04-25 Dnr: 11BMN124 Laga kraft: 2012-05-26 Handläggare: Sari Svedjeholm Norr 4:7, kv Kollegan (del av) Detaljplan för bostäder och centrum Gävle kommun,

Läs mer

6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård

6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård 6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård Hamnekärret är en dalgång som sträcker sig från Rödsvägen ner till Hamnebukten och Stora Stenar. Husen ligger längs med vägen och bergen med odlingsmark däremellan. Bebyggelsen

Läs mer

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SÄTERS INNERSTAD

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SÄTERS INNERSTAD OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SÄTERS INNERSTAD Bild Storgatan med Sockenstugan Sammanfattning av de områdesbestämmelser som gäller fr o m 1995-05-24 för den fysiska miljön i Säters innerstad. Byggnadsnämnden

Läs mer

Detaljplan för Lejonet 17 med flera fastigheter

Detaljplan för Lejonet 17 med flera fastigheter Detaljplan för Lejonet 17 med flera fastigheter Centralorten, Oskarshamns kommun GESTALTNINGSPROGRAM Följande gestaltningsprogram gäller den tillbyggnad som sker från Lejonet 17 och ut över Hantverksgatan,

Läs mer

LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne

LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne Britt-Marie Lennartsson RENOVERING AV FASAD Lindhovs kungsgård, Lindhov 1:1,Lindberga socken, Varbergs kommun 2014:22 OMSLAGSBILD K 2014-72 FOTO

Läs mer

Residenset i Östersund din nya företagsadress?

Residenset i Östersund din nya företagsadress? PROSPEKT Residenset i Östersund din nya företagsadress? Välkommen till Länsresidenset i Östersund, stadens äldsta stenbyggnad med ett högt kulturhistoriskt värde. Tillsammans med tillhörande park utgör

Läs mer

K = 2, M = 3. Intressant hus, som dock faller ur ramen för kvarteret

K = 2, M = 3. Intressant hus, som dock faller ur ramen för kvarteret fastighet: HEDVIG 3, hus A. adress: Skansgränd / Skansgatan. ålder: 1800-tal. Ombyggt 1918. arkitekt / byggm: Grå cementputs. Grå cementputs med bandrustik. Sadeltak, 2-kupigt rött tegel. Gröna 3-delade

Läs mer

asader RÅD & RIKTLINJER FASADER I VÄSTMANLAND UNDER MODERNISMEN

asader RÅD & RIKTLINJER FASADER I VÄSTMANLAND UNDER MODERNISMEN RÅD & RIKTLINJER FASADER I VÄSTMANLAND UNDER MODERNISMEN asader I Råd och riktlinjer berättas det om de olika byggnadsdelar som är utmärkande för modernismens sammanhållna bebyggelsemiljöer. Genom en skildring

Läs mer

BJÖRKRIS. Råd och riktlinjer. Kvarter K. Antagen: 2012-01-12 BN 9 F H M J C E

BJÖRKRIS. Råd och riktlinjer. Kvarter K. Antagen: 2012-01-12 BN 9 F H M J C E BJÖRKRIS O Råd och riktlinjer Kvarter K L N I K F H M J C E B D A Antagen: 2012-01-12 BN 9 Innehåll Innehåll Inledning Bakgrund Behöver jag bygglov? Detaljplan Tillbyggnader i Björkris Avskärmning kring

Läs mer

Gestaltningsprogram. Rosen SAMRÅDSHANDLING 1(10) SPN 2011/0008 214 SPN 2011/0008 214. tillhörande detaljplan för kvarteret

Gestaltningsprogram. Rosen SAMRÅDSHANDLING 1(10) SPN 2011/0008 214 SPN 2011/0008 214. tillhörande detaljplan för kvarteret Gestaltningsprogram 1(10) tillhörande detaljplan för kvarteret Rosen med närområde inom Gamla staden i Norrköping den 25 november 2014 SAMRÅDSHANDLING Antagen: Laga kraft: Genomförandetidens sista dag:

Läs mer

önster RÅD & RIKTLINJER FÖNSTER I VÄSTMANLAND UNDER MODERNISMEN

önster RÅD & RIKTLINJER FÖNSTER I VÄSTMANLAND UNDER MODERNISMEN RÅD & RIKTLINJER FÖNSTER I VÄSTMANLAND UNDER MODERNISMEN önster I Råd och riktlinjer berättas det om de olika byggnadsdelar som är utmärkande för modernismens sammanhållna bebyggelsemiljöer. Genom en skildring

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B Omslagsbilden visar platsen för förundersökningen, Västra Brobys kyrka, markerad med röd ellips på utdrag ur Skånska Rekognosceringskartan 1812-1820.

Läs mer

Inventering av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Solsidan, Saltsjöbaden, Nacka kommun

Inventering av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Solsidan, Saltsjöbaden, Nacka kommun Reviderad 2015-03-25 Inventering av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Solsidan, Saltsjöbaden, Nacka kommun Inledning och bakgrund Vintern 2013 gav Miljö- och stadsbyggnadsnämnden planenheten i uppdrag

Läs mer

5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget

5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget 5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget Namnet på vägen syftar på att detta helt enkelt var den gamla vägen från Kville ner till sundet. Vägen går längs med Kvarnbergets norra sida. Byggnaderna följer

Läs mer

Molnby station. Bebyggelseantikvarisk utredning av Molnby station, Molnby 6:1, Vallentuna socken, Vallentuna kommun, Uppland.

Molnby station. Bebyggelseantikvarisk utredning av Molnby station, Molnby 6:1, Vallentuna socken, Vallentuna kommun, Uppland. 2013-07-01 SID 1/14 Molnby station Bebyggelseantikvarisk utredning av Molnby station, Molnby 6:1, Vallentuna socken, Vallentuna kommun, Uppland. Kulturenheten Linnea Skog SID 2/14 Innehåll Molnby station...

Läs mer

Hitta stilen till ditt hus. - renovering med VELFAC

Hitta stilen till ditt hus. - renovering med VELFAC Hitta stilen till ditt hus - renovering med VELFAC 2 VELFAC 400i Hitta stilen till ditt hus Fönster har en stor betydelse för hur ett hus upplevs. De ger både exteriör och interiör en speciell karaktär.

Läs mer

Uppdaterad & reviderad: Kulturhistorisk utredning - Underlag för energisparrådgivning

Uppdaterad & reviderad: Kulturhistorisk utredning - Underlag för energisparrådgivning Uppdaterad & reviderad: Kulturhistorisk utredning - Underlag för energisparrådgivning och fysisk planering 1984 Uppdaterad & reviderad inventering 2011 - Mölndalsdelen Då denna inventering fortfarande

Läs mer

Kulturhistoriskt värdefulla flerbostadshus på Vaxön utanför gällande bevarandeplan Vaxholms stad

Kulturhistoriskt värdefulla flerbostadshus på Vaxön utanför gällande bevarandeplan Vaxholms stad Kulturhistoriskt värdefulla flerbostadshus på Vaxön utanför gällande bevarandeplan Vaxholms stad Vaxholms stad Stadsbyggnadsförvaltningen Albin Uller, Byggnadsantikvarie 2010-04-19 Omfattning och innehåll

Läs mer

Byggnader på f.d. Bahcos industriområde

Byggnader på f.d. Bahcos industriområde 2012:18 Byggnader på f.d. Bahcos industriområde Fanna 32:9, kv Skiftnyckeln, Enköpings kn Per Lundgren 2012 Omslagsfotografi: Centrallagret och centralkontoret Foto: Per Lundgren och Marja Erikson, Upplandsmuseet

Läs mer

Norrlandsgatan 20, Stockholm Kvarteret Vildmannen 10

Norrlandsgatan 20, Stockholm Kvarteret Vildmannen 10 , Stockholm Kvarteret Vildmannen 10 Lokalisering Med sin placering mellan Stureplan, Norrmalmstorg och Hamngatan ligger kvarteret Vildmannen 10 mitt i händelsernas centrum. De omgivande kvarteren eller

Läs mer

Mjällby kyrka. Mjällby socken, Sölvesborgs kommun. Antikvarisk kontroll vid renovering av torn och spåntak

Mjällby kyrka. Mjällby socken, Sölvesborgs kommun. Antikvarisk kontroll vid renovering av torn och spåntak Mjällby kyrka Mjällby socken, Sölvesborgs kommun Antikvarisk kontroll vid renovering av torn och spåntak Blekinge museum rapport 2009:6 1:e antikvarie Thomas Persson Innehåll Inledning... 2 Byggnadshistoria...

Läs mer

TALJA FÖRETAGSPARK. Kontors-, industri- och förrådslokaler

TALJA FÖRETAGSPARK. Kontors-, industri- och förrådslokaler TALJA FÖRETAGSPARK Uthyres: Kontors-, industri- och förrådslokaler innehåll Sammanfattning 05 Fastighetens fördelar 06 Fastighetsbeskrivning 08-09 Ritningar över de olika husen och planen 13-15 03 04

Läs mer

HISTORISK STADSBILDSÖVERSIKT 1. Älvmynningens bosättningar i forntiden 3. Förstäder, hamnar, manufakturer från tullen till Klippan Det fiskrika området kring Göta Älvs mynning har varit attraktivt för

Läs mer

VATTHAGEN 1:103 2014 09 29 Underlag för plansamråd

VATTHAGEN 1:103 2014 09 29 Underlag för plansamråd Vy 1 från Stockholmsvägen NY IDENTITET Konturs förslag till ny bebyggelse vid glädjens trafikplats bygger på att tillföra en mix och mångfald i såväl programinnehåll som arkitektoniskt gestaltning och

Läs mer

Bilaga F. Riktlinjer för gestaltning, utformning och varsamhet

Bilaga F. Riktlinjer för gestaltning, utformning och varsamhet Bilaga F. Riktlinjer för gestaltning, utformning och varsamhet Byggnader från modernismens och rekordårens byggande uppvisar en variation i utförande, material och kvalitet. Många byggnader är kulturhistoriskt

Läs mer

Måla träfasad. Skydda och försköna ditt hus

Måla träfasad. Skydda och försköna ditt hus Måla träfasad Skydda och försköna ditt hus Jag har 96 favoriter I vår utomhusfärgkarta för träfasad har vi på Beckers noga valt ut 96 kulörer som på bästa sätt smälter in i vår nordiska natur och arkitektur.

Läs mer

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Skillingarydslägren

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Skillingarydslägren FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Skillingarydslägren Ett vykort från Per Bunnstads vykortssamling vilket visar tälten på övningsplatsen, sannolikt år 1896. Från militärt tältläger till statligt byggnadsminne

Läs mer

tillhörande förslag till detaljplan för kv Aegir (Posthuset) m.m. i Hamnen i Malmö

tillhörande förslag till detaljplan för kv Aegir (Posthuset) m.m. i Hamnen i Malmö 2008-08-06 Dp 4790 UTSTÄLLNINGSHANDLING BESKRIVNING tillhörande förslag till detaljplan för kv Aegir (Posthuset) m.m. i Hamnen i Malmö HANDLINGAR Planhandlingarna omfattar plankarta med bestämmelser samt

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. Detaljplan för Sjöhäll (fastigheten Stockby 2:24 m fl) på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län dnr PLAN.2009.16.

GESTALTNINGSPROGRAM. Detaljplan för Sjöhäll (fastigheten Stockby 2:24 m fl) på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län dnr PLAN.2009.16. 2014-09-22 Stadsarkitektkontoret Detaljplan för Sjöhäll (fastigheten Stockby 2:24 m fl) på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län dnr PLAN.2009.16.214 GESTALTNINGSPROGRAM 2(8) Gestaltningsprogrammets

Läs mer

FÖRSLAG TILL. UTAN BYGGLOV för 18 grupphusområden i Lomma tätort 2002-04-09

FÖRSLAG TILL. UTAN BYGGLOV för 18 grupphusområden i Lomma tätort 2002-04-09 FÖRSLAG TILL FÄRGFÖRÄNDRINGAR UTAN BYGGLOV för 18 grupphusområden i Lomma tätort 2002-04-09 FÖRORD Miljö- och byggförvaltningen har utarbetat förslag till färgförändringar som kan accepteras utan bygglov

Läs mer

NYRENOVERAT SEXTIOTAL MED UTSIKT. Södertull, Södra Tullgatan 3

NYRENOVERAT SEXTIOTAL MED UTSIKT. Södertull, Södra Tullgatan 3 NYRENOVERAT SEXTIOTAL MED UTSIKT Södertull, Södra Tullgatan 3 3 Nyrenoverat på Södertull I ett av Malmö Citys bästa lägen kan vi erbjuda effektiva och representativa kontorslokaler i ett klassiskt sextiotalshus

Läs mer

Restaurering av tak ._--- Lögdöbruk 3:29 och 3:31, Timrå kn. Slutrapport

Restaurering av tak ._--- Lögdöbruk 3:29 och 3:31, Timrå kn. Slutrapport Restaurering av tak Lögdöbruk 3:29 och 3:31, Timrå kn.-._--- ~.. Slutrapport Länsmuseet VästemorrlandfTorbjörn Svaan Avdelningen för kulturmiljövård och dokumentation 1998-01-16 Innehåll Inledning 3 Beskrivning

Läs mer

Uppdraget från planavdelningen var utföra en byggteknisk bedömning och konstatera:

Uppdraget från planavdelningen var utföra en byggteknisk bedömning och konstatera: Strömstads Kommun 2014-10-03 Planavdelningen 452 80 Strömstad Utlåtande över Rosa huset På uppdrag av Planavdelningen genom AB Strömstadbyggen har 2014-10-02 en byggteknisk utredning utförts, deltagande

Läs mer

Detaljplan för del av Svedala 63:3 m fl Församlingshemmet i Svedala, Svedala kommun, Skåne län (enkelt planförfarande) PLANBESKRIVNING

Detaljplan för del av Svedala 63:3 m fl Församlingshemmet i Svedala, Svedala kommun, Skåne län (enkelt planförfarande) PLANBESKRIVNING 1(5) 2007-11-30 Dnr 07.612 ANTAGANDE Detaljplan för del av Svedala 63:3 m fl Församlingshemmet i Svedala, Svedala kommun, Skåne län (enkelt planförfarande) PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planbeskrivning med

Läs mer

Detaljplan för kv Munken, del av, Uppsala kommun

Detaljplan för kv Munken, del av, Uppsala kommun KONTORET FÖR SAMHÄLLSUTVECKLING Handläggare Datum Diarienummer Brita Christiansen 2012-01-30 2012/20181-1 fd diarienummer: PLA 11/20039-1 Tjänsteskrivelse Planbesked Plan- och byggnadsnämnden Detaljplan

Läs mer

Egnahemsområdet Negerbyn

Egnahemsområdet Negerbyn BOENDETS MILJÖER Egnahemsområdet Negerbyn En dokumentation inom projektet Retro Nossebro 2010-2012 Projektet finaniseras av NEGERBYN Bostadsbebyggelsen öster om Necks mekaniska verkstäder i Nossebro kallas

Läs mer

Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun

Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr. 2003:18 Anette Lund 2 Innehåll Sida INLEDNING 3 BESKRIVNING OCH HISTORIK

Läs mer

Kommendanthuset. Antikvarisk slutrapport. Interiöra arbeten. Del av fastigheten Innerstaden 10:14 i Malmö stad Skåne län. Pia Gunnarsson Wallin

Kommendanthuset. Antikvarisk slutrapport. Interiöra arbeten. Del av fastigheten Innerstaden 10:14 i Malmö stad Skåne län. Pia Gunnarsson Wallin Antikvarisk slutrapport Kommendanthuset Interiöra arbeten Del av fastigheten Innerstaden 10:14 i Malmö stad Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:002 Pia Gunnarsson Wallin

Läs mer