Inre hamnen och Frihamnen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Inre hamnen och Frihamnen"

Transkript

1 Inre hamnen och Frihamnen Malmö Kulturhistorisk utredning 2002

2

3 Innehållsförteckning INLEDNING 3 HISTORIK 5 Inre hamnen 5 Frihamnen 6 MAGASINSBEBYGGELSE 7 Inre Hamnen 7 Stockholmsmagasinet 7 Frihamnen 8 Magasin M1 8 Magasin M2 8 Magasin M5 9 Magasin M6 9 KONTORSBEBYGGELSE 11 Inre hamnen 11 Sundshuset 11 Kolgapalatset 12 Pressbyråns kontorshus 13 Kontorshus, kvarteret Bylgia 13 Kooperativa förbundet 14 Kontors- och verksamhetshus, fastigheten Hamnen 22:33 15 Verksamhetsbebyggelse, kvarteret Söderhavet 16 Kontors- och verksamhetshus, fastigheten Hamnen 22:27 16 Saltimporten 17 Kontorshus, fastigheten Hamnen 22: Kontors- och lagerbyggnad, kvarteret Betongen 18 Kontors- och lagerbyggnad, kvarteret Betongen 19 Speditionsverksamhet, kvarteret Havet 20 Frihamnen 20 Frihamnskontoret 20 INSTITUTIONSBEBYGGELSE 22 Inre hamnen 22 Stora Tullhuset 22 Hushållningssällskapet 23 Centralposthuset 23 Tullförvaltningens hus 24 Smörkontrollen 25 1

4 TRANSPORT- OCH KOMMUNIKATIONSBEBYGGELSE 26 Inre Hamnen 26 Centralstationen 26 Övrig stationsbebyggelse 27 Godsmagasin och kontor längs Carlsgatan 28 Omnibussgaraget 28 Flygbåtsterminalen 29 ÖVRIG VERKSAMHETSBEBYGGELSE 30 Inre hamnen 30 Slagthuset 30 Spannmålssilor 31 Utställnings- och monteringshall, kvarteret Atlanten 32 Hamnpaviljongen 32 Frihamnen 33 Personalbyggnad 33 HAMNSTRUKTURER 34 Järnvägsspår 34 Kranar 34 Kajer 35 Transformatorstation 35 KÄLLOR 36 Litteratur 36 Arkivmaterial 36 BILAGOR 37 2

5 Inledning Inre Hamnen och Frihamnen är två kustnära områden i Malmö som står inför omfattande strukturella omdaningar. I Översiktsplan för Malmö 2000 redovisas att områdena (benämnda Nyhamnen) i framtiden skall nyttjas för en blandad verksamhet med bostäder, kontor och service. Den idag dominerade verksamheten i form av färjetrafik och godshantering planeras flytta till Norra hamnen medan frihamnsverksamheten i huvudsak kommer att koncentreras till Mellersta hamnen. Inre hamnen sträcker sig från Östra hamnkanalen i söder till Grimsbygatan i norr. Den östliga begränsningen går rakt över spårområdet, öster om Frihamnsviadukten, medan områdets västliga avslutning utgörs av den Inre hamnbassängen. Frihamnsområdet är beläget norr om Inre hamnen kring Frihamnsbassängen och dess avgränsning relaterar till den tullfria zon som hamnen tidigare utgjorde. Redan idag är Inre hamnen ett område av blandad karaktär. Här finns såväl kontor, verkstäder och färjetrafik som bostäder och nöjesliv. Frihamnen används framförallt för godshantering. Enstaka mindre verksamheter har dock etablerat sig här så som ett hunddagis. 3

6 Följande kulturhistoriska utredning är utförd av Birthe Pedersen och Carola Lund, Malmö Kulturmiljö under februari och mars månad 2002 på uppdrag av Stadsbyggnadskontorets översiktsplaneavdelning. Utredningen är utförd på byggnadsnivå och inleds med en historisk överblick som sedan följs av en mer detaljerad beskrivning av områdenas mer anmärkningsvärda byggnader och miljöer tillsammans med viktig strukturer, som ur kulturhistorisk synvinkel bör beaktas i ett framtida planarbete. Avslutningsvis finns ett register innehållande uppgifter om tillkomstår, arkitekt och ursprunglig verksamhet för de byggnader vars ritningar återfinns i Byggnadsnämndens arkiv. Ritningsarkiven på Hamnkontoret och Jernhusen är dock inte genomgångna. 4

7 Historik 1775 inledde Malmö stad anläggandet av den moderna hamnen genom att låta bygga en längre vågbrytare samt en intilliggande brygga. En hamndirektion med fabrikör Frans Suell som drivande kraft, tillsattes för att övervaka och utveckla arbetet. Under de närmaste åren skedde en successiv utbyggnad av hamnen genom utfyllnader och förlängningar av hamnarmarna i den mån staden hade pengar. Utbyggnaden av Malmö hamn är en process som pågått sedan dess. Inre hamnen Inre hamnen tillhör den äldsta delen av Malmös nuvarande hamn. Den började anläggas under ledning av Nils Ericson i mitten av 1800-talet. På utfyllnadsmassor utanför Hamnkanalen, byggde Statens Järnvägar en station. Området lämpade sig för järnvägsändamål då marken lätt gick att göra helt plan, vilket var en förutsättning för en bangård - annars fanns det risk för att vagnar skulle komma i rullning brann den ursprungliga stationsbyggnaden och en ny uppfördes, som färdigställdes Då järnvägstransporterna ökade de sista årtiondena på 1800-talet kom flera privatbanor att ledas in på Malmö centralstation. Bangården ökade till ytan och ett stort antal byggnader kopplade till järnvägsdriften uppfördes i stationshusets omedelbara närhet. Det ökade exploateringstrycket, såväl gällande person- som godstrafiken, innebar att man 1889 lät tillfoga en ny stationsbyggnad till den äldre. Under början av 1900-talet fortsatte järnvägens betydelse att öka, och en större om- och tillbyggnad det befintliga stationskomplexet utfördes under 1920-talet. I samband med denna utbyggnadsfas tillkom bland annat en ny större banhall samt lokaltågstationen. Järnvägsverksamheten dominerar än idag verksamheten i Inre hamnen trots konkurrens från speditionsfirmor och bussresearrangörer. Järnvägsverksamheten var under 1800-talets senare del och 1900-talets början tätt sammankopplade till hamnverksamheten och övriga verksamheter i hamnområdet. De kommunikativa möjligheterna gjorde att livsmedelshantering förlades i anslutning till station och hamn. Hushållningssällskapet, som under 1880-talet anordnade kreatursutställningar i kvarteret Utställningen, idag den västra delen av kvarteret Slagthuset, lät 1887 uppföra ett regionalt huvudkontor på samma fastighet stod stadens offentliga slakthus färdigt för att göra denna verksamhet mer hygienisk så att köttet kunde gå på export. Av liknande skäl tillkom 1935 den så kallade Smörkontrollen, ett kontrollorgan för ägg- och mejerivaror, på Ångbåtsbron. Förädling och förvaring av livsmedel skede också i Inre hamnen vid den här tiden i form av Kooperativa förbundets lager och kafferosteri samt Lantmännens etablering av silos och fodermagasin längs Vintergatan och senare även längs Hullkajen. Under 1900-talets senare del förlorade dessa verksamheter delvis sin betydelse och lades ned. Lokalerna har i några fall byggts om och rymmer idag till exempel nöjeslokaler och bokförlag medan andra står tomma och hotas av ett snabbt förfall om inte snabba åtgärder vidtas. I anslutning till järnvägen och hamnen uppstod en blandad bebyggelse med såväl bostäder som offentliga institutioner och kontorshus. Efterhand som hamnen 5

8 fylldes ut lades ett rätvinkligt gatunät ut och en stenstadsbebyggelse med slutna kvarter kom att växa fram norr om centralstationsområdet. På grund av den Inre hamnens sjöfartsverksamhet förlade så småningom en rad skeppsmäklare, rederier och försäkringsbolag sina kontor här. Under slutet av 1800-talet skedde därför en omvandling från en lägre verksamhetsbebyggelse med mindre industrier som till exempel en kvarnstensfabrik, till en högre kontorsbebyggelse. En etablering som sedan fortsatte kontinuerligt under 1900-talet med uppförandet av till exempel Öresundshuset (idag Sundshuset) 1911, Kolgapalatset 1934, kontor för Pressbyrån 1945, och Öresundshuset (idag Skandiahuset) Senast 2001 skede nybyggnation genom uppförandet av ett kontorshus i kvarteret Östersjön. Förutom transporterna med tåg har färjetrafiken varit starkt knuten till Inre hamnen byggdes ett ångfärjeläge i Nyhamnen där SJ anlade en tågfärjestation med trafik till Köpenhamn. Denna trafik upphörde 1986 och ersattes då av färjeförbindelse med Tyskland. Fram till cirka 1950 var det blandad gods- och passagerartrafik vid Skeppsbron, därefter har passagerartrafiken, i form av snabbgående båtar till Köpenhamn, dominerat. Öresundsbron har lett till minskad båttrafik mellan Malmö och Köpenhamn, endast flygbåtarna vid Skeppsbron finns kvar. Nyhamnsbassängen färdigställdes genom utbyggnaden av Hullkajen i nordöst Därmed hade Inre hamnen i det närmaste fått sin nuvarande utsträckning. En viss förlängning av Hullkajen skede dock runt 1960 då lustbåtshamnen, som låg nordväst om kajen, fylldes igen. På den utfyllda marken anlades Hamnparken och en ny hamnpaviljong. Frihamnen Frihamnsidén, det vill säga tullfria enklaver inom hamnväsendet, aktualiserades för Sveriges del i slutet av 1800-talet som en följd av den ökade internationella handeln. I Malmö diskuterades frågan 1898, men lösningen dröjde av olika anledningar, bland annat beroende på inadekvat lagstiftning, till 1917 då hamndirektionen erhöll hans Kungliga Majestäts tillstånd att inrätta en frihamn. Frihamnsanläggningen anordnades efter ingenjör Sune Engströms förslag. Detta gick ut på att gräva ut en hamnbassäng till ett vattendjup av 9,25 meter och att använda muddermassorna som fyllnadsmaterial för kajer och nya landområden norr om Hullkajen. Arbetet påbörjades 1917 och Frihamnen öppnade Driften av Frihamnen överläts då på Malmö Frihamnsaktiebolag, ett dotterbolag till Malmö hamn. Här kunde varor från utlandet lagras och bearbetas utan att förtullas. Infördes varorna i landet skedde dock normal tullbehandling. I samband med inrättandet av Frihamnen uppfördes magasinsbyggnaden M1, kontorsbyggnaden vid Frihamnsallén och andra mindre verksamhetsbyggnader. Verksamheten ökades sedan successivt och ytterligare magasin tillkom. Frihamnen expanderade under 1960-talet med områden norr om Frihamnskajen och flera byggnader tillkom. Dessa lagerhus och magasin uppfördes i egen regi och har därefter hyrts ut. Flera kallmagasin för uppställning av bilar anlades på detta sätt och hyrdes ut till olika bilimportörer. Den formella frihamnsstatusen avvecklades under 1980-talet. Frihamnen i Malmö var då en av tre i Sverige, de båda andra fanns i Stockholm och Göteborg. 6

9 Magasinsbebyggelse Magasinen utgör ofta en hamnmiljös mest frekventa och karaktäristiska byggnader. I Frihamnen är dessa lagerhållningsbyggnader tillkomna under perioden 1920 till och med 1980-talet. Den äldre magasinsbebyggelsen karaktäriseras av omsorgsfull tegelarkitektur medan den yngre utgörs främst av prefabricerade modulbyggen i betong. Godshantering och lagerhållning har alltid varit en självklar del av hamnmiljöns verksamhet, och ett bibehållande av delar av denna bebyggelse är nödvändigt för att inte känslan för hamnlandskapet och platsens historia ska gå förlorad. Inre Hamnen Stockholmsmagasinet I Inre hamnen, längs Nyhamnsbassängens södra sida ligger en magasinsbyggnad som benämns Stockholmsmagasinet efter den så kallade Stockholmskajen i Nyhamnen och den gata som fram till 1940-talet löpte längs kajkanten, kallad Stockholmsgatan. Byggnaden är uppförd 1951 efter ritningar av malmöarkitekten Tage Møller. Magasinet vid Stockholmskajen var det sista traditionella hamnmagasinet, med godslastning från kran, som anlades i Malmö. För rationell godshantering har byggnaden i likhet med hamnens äldre magasin terrasserade våningsplan mot sjösidan och stora varuhissar mot landsidan, där ett stort skärmtak skjuter ut över det närmaste järnvägsspåret. Stockholmsmagasinet byggdes, liksom de äldre hamnmagasinen, med en stomme av armerad betong och ytterväggar av rött tegel. Byggnadens arkitekturen har en saklig, ändamålsenlig prägel, typisk för den här typen av nyttobyggnader men likväl, med en omsorg för detaljer. Dessa detaljer och byggnadens snickerier är i dag till stor del bevarade. Anläggningen hade ursprungligen två lägre flygelbyggnader. De fungerade då som en fortsättning av magasinet, dels som manskapslokaler och kontor. Idag finns endast en flygelbyggnad bevarad. Byggnaden är omnämnd och beskriven i Guide till Malmös arkitektur och har klara värden genom sin sakliga funktionalistiska utformning. Den är den sista magasinsbyggnaden som uppfördes i hamnen för endast lagerändamål. Byggnadens värde ligger dock företrädesvis i den yttre arkitekturen. Vid en förändring av verksamheten i huset borde eventuella ombyggnader göras på ett sådant sätt att magasinskaraktären bibehålls. 7

10 Frihamnen Magasin M1 Längs Frihamnskajen ligger magasinet M1, ett varulager som uppfördes i samband med Frihamnens tillkomst Byggnaden är ritad 1920 av arkitekten Frans Fredriksson. Mot sjösidan är M1 terrasserad så att gods med hjälp av kranar kunde lastas direkt från båt till avsett våningsplan. På landsidan går stora varuhissar för uttag av gods till järnvägsvagnar. Magasinet är uppförd i ett för tiden modernt pelardäcksystem i betong med fasader i rött tegel. Arkitekturen är klassicerande med bland annat rundbågade portar och pilastrar. M1 visar idag spår av bristande underhåll, men dess karaktär är på inget sätt förvanskad. Magasinet uppvisar en för sin tid typisk industriarkitektur från 1900-talets början och är sannolikt en föregångare i landet med sin stora pelardäckskonstruktion. Byggnaden är också betydelsefull i sitt sammanhang. Den visar på Frihamnens existens och funktion och hamnens betydelse för staden. Magasinet M1 är under utredning som eventuellt byggnadsminne. Om Länsstyrelsen avslår ansökan om byggnadsminne är det en självklarhet att byggnaden q-märks och ges ett omfattande exteriört men även delvis interiört skydd. Magasin M2 Öster om M1 ligger magasinet M2. Byggnaden är uppförd under perioden som ett kommunalt beredskapsarbete. Byggnaden är i samma skala, material och funktionsutformning som det äldre magasinet men uppvisar en mer avskalad, funktionalistisk arkitektur. För att skydda godset vid omlastning till och från godsvagnar har denna kaj försett med ett stort skärmtak i söder. M2 har under åren genomgått ett flertal förändringar för att anpassas efter nya behov. Trots detta har byggnaden bevarat sin ursprungliga karaktär, och bland annat finns orginalsnickerier bevarade. Omfattande förändringar av magasinet planeras i samband med att Malmö Museer kommer att nyttja delar av byggnaden och här inreda nya magasins- och konserveringslokaler. Magasinet är ett exempel på Frihamnens ökade verksamhet under 2:a världskriget samt en åminnelse till den tidens beredskapsarbete. Det är därför av 8

11 yttersta vikt att exteriören bibehåller sin magasinskaraktär och att det ursprungliga arkitektoniska formspråket i denna så tydligt funktionalistiska byggnaden bibehålls i samband med ombyggnader. Detta kan enkelt göras genom eftertanke i fönsterindelning, material- och kulörval. Magasin M5 Öster om magasinen M1 och M2 är magasinsbyggnaden M5 placerad. Byggnaden utgörs av fyra parallellställda lagerhallar ritade 1954 av ingenjören Carl Nordström. Magasinet hade ursprungligen fasader i grå eternit, vilket är bevarat på gavelröstena och den norra fasaden. På övriga fasader har eterniten ersatts av grå korrugerad plåt. Sadeltaken är belagda med grå, korrugerad eternit. Byggnadens fönsterband är bevarade medan dess portar har bytts ut. Magasinet M5 utgör den tredje etappen magasinsbyggnader i Frihamnen och visar på den fortsatta expansionen av hamnens verksamhet under 1950-talet. Ett bevarande av byggnaden innebär inte bara att frihamnskaraktären förstärks utan också att hamnens utveckling tydliggörs. Magasin M6 Magasinsbyggnaden M6 som utgörs av fem parallellställda lagerhallar är en 9

12 systerbyggnad till det ovan nämnda magasinet M5. Även magasinet M6 är uppfört efter ritningar av ingenjören Carl Nordström Magasinet, som är placerat sydöst om M5, hade även det ursprungligen fasader i grå eternit. Detta fasadmaterial är endast delvis bevarat och har på utsatta ytor ersatts med grå korrugerad plåt. Sadeltaken har dock kvar sina korrugerade eternittak. Några av fönstren i byggnadens fönsterband har satts igen och dess portar är av senare datum. Liksom M5 är magasinet M6 ett exempel på 1950-talets lagerhållning och hamnexpansion. Ett bevarande av byggnaden innebär inte bara att frihamnskaraktären förstärks utan också att hamnens utveckling tydliggörs. 10

13 Kontorsbebyggelse Kontorsbebyggelsen har sedan 1900-talets början blivit ett mer frekvent inslag i den annars så lagerhållade och transportinriktade verksamheten i hamnen. Denna bebyggelse är framförallt koncentrerad till Inre hamnens rätvinkliga stenstadsstruktur men förekommer även i kvarteren längs Carlsgatan och väster om Frihamnsviadukten. Det som utmärker bebyggelsen i kvarteren längs Carlsgatan och väster om Frihamnsviadukten är att kontorsbyggnaderna ofta står i direkt förbindelse med en lagerlokal eller annan verksamhetslokal. I dessa fall utgörs kontorsbyggnaden av den högre och mer omsorgsfullt utformade delen av anläggningen, gällande arkitektur och material, medan lager- och verksamhetslokalen fått en enklare, lägre och mer funktionsinriktad utformning. Den rena kontorsbebyggelsen i stenstadskvarteren vid hamninloppet till Inre hamnbassängen har i sin tur getts ett mer artikulerat uttryck, ofta i en för tiden modern arkitektur ritade av välrenommerade arkitekter och uppförda i moderna material. Dessa kontorsbyggnader fungerar idag som monumentala landmärken. Inre hamnen Sundshuset I kvarteret Ran ligger Sundshuset (fastigheten Ran 2), ursprungligen kallad Öresundshuset. Detta kontors- och bostadshus är ritat av Erik Hahr 1911 och uppförd för Sjöförsäkringsbolagets Öresund öppnade restaurang Wega i huset med sin automatrestaurang, en idé hämtad från England och USA. Restaurangen Wega lämnade byggnaden 1961 och inredningen finns idag bevarad i Malmö museers restaurang med samma namn. Byggnaden är uppförd i en nationalromantisk stil, men uppvisar också vissa drag av jugend. Fasaden är i mörkrött, hårdbränt tegel med mönstermurning av glaserat tegel. Byggnaden kröns av ett högt, brant sadeltak i rött taktegel med bruten takfot. De smäckra jugendfönstren, som renoverades 2001, är välbevarade. Sundshuset finns upptagen som sevärd byggnad i Henrik Ranbys Jugendepoken i Malmö, arkitekter och byggnader Den utgör idag ett fungerande, välbevarat kontors- och verksamhetshus som återger en transformationsform från jugend till nationalromantik och samspelar väl med ett flertal samtida byggnader i dess omedelbara närhet, bland annat Ferdinand Bobergs posthus. Även yngre byggnader i Sundshuset närhet ansluter material- och kulörmässigt till denna massiva och mörka arkitektur vilket gör byggnaden som sammanhållande i den närliggande bebyggelsemiljön. Byggnaden som exteriört är mycket välbevarad fungerar även genom sitt exponerade läge vid Inre hamnen och dess monumentala arkitektur som ett välkänt Malmömotiv. 11

14 Kolgapalatset I kvarteret Kolga ligger Kolgapalatset (fastigheten Kolga 6) som utgör en av de allra tidigaste och helt renodlade funktionalistiska byggnaderna i större skala i Malmö. Det vitputsade huset ansågs med sina tio våningar nå en skyskrapas resning när det byggdes. Byggnaden har funktionalismens båtassocierande detaljer vilket passar väl in i den maritima miljön. Huset ritades av Carl-Axel Stoltz, sedermera stadsarkitekt i Malmö, och uppfördes för Skånska cementkoncernen för att hysa Skånska Cementgjuteriets administrationslokaler. Skånska entreprenörer var ledande i utvecklingen av betongbyggnadstekniken, och var därför måna om att accentuera det moderna i sin yttre framtoning. Byggnadens karaktär är väl bibehållen trots att detaljer som balkongräcken och fönstersnickerier har bytts ut. Kolgapalatset är omnämnd och beskriven i Guide till Malmös arkitektur och utgör ett av de tidiga exemplen på funktionalism i Malmö och är något av ett landmärke vid infarten till Inre hamnen. Byggnaden utpekas också i motiveringen till staden Malmö som riksintresse som en av stadens monumentala byggnader. 12

15 Pressbyråns kontorshus I kvarteret Östersjön, på hörnet av Stormgatan och Jörgen Kocksgatan, ligger en tre våningar hög kontorsbyggnad. Byggnaden uppfördes som kontor till Pressbyrån och rymmer idag lokaler för Migrationsverket. Huset är ritat 1945 av arkitekt Tage Møller och representerar en ganska enkel men omsorgsfull kontorsarkitektur från 1940-talet. Byggnaden har fasader i gult smaltegel med breda fogar. I norr är den tredje våningen en tillbyggnad vars neddragna koppartak ger byggnaden en mer individuell prägel som för tankarna till fransk 1880-tals arkitektur. Huset i övrigt täcks ett valmat sadeltak belagt med rött tegel. Byggnadens smäckra enluftsfönstren är välbevarade medan dess entrépartier har bytts ut. Kontorshuset utgör ett av de lägre inslagen i denna stenstadsbebyggelse och visar på hur väl olika skalor kan fungera med varandra. Byggnaden är dessutom ett mycket gott exempel på funktionalismens kontorsarkitektur där spelet mellan byggnadskropparnas olika höjd och takform är medvetna effekter. Även det typiskt funktionalistiska draget att låta fönstren löpa runt hörnen lättar upp de annars enkla fasaderna. Kontorshus, kvarteret Bylgia Kontorshuset i kvarteret Bylgia (fastigheten Bylgia 1 och 2) ritades av lundaarkitekten Hans Westman Kontorskomplexet består av tre sammanbyggda huskroppar som var och en fått sitt eget uttryck. Den största byggnadsvolymen utgörs av en fartygsformad åttavåningsbyggnad som i växling av material betonar det horisontella. Ur denna reser sig det tolv våningar höga tornet, vars djupa fönstersättning framhäver fasaden som ett vitt raster. Vid tornets fot sticker en lägre tvåvåningsbyggnad ut som en brygga. I denna lägre byggnad har marksten använts som fasadmaterial vilket är något av ett signum för Hans Westman. I övrigt utgörs kontorshusets fasadmaterialet främst av vita klinkers med detaljer i koppar. Byggnadernas fönsterbågar är i stort bevarade medan entrépartier har bytts ut. Kontorshuset följer genom sina olika byggnadsdelar den något 13

16 oregelbundna kvartersform den står på, en form som tillkommit på grund av spårdragningar till Smörkontrollen. Då byggnaden uppfördes för försäkringsbolaget Sjöförsäkrings AB Öresunds dotterbolag: Svenska Reassurans AB Aequitas kom detta hus liksom försäkringsbolagets tidigare hus på Skeppsbron att under en period gå under benämningen Öresundshuset. Namnet används idag av kontorshuset tvärs över gatan i kvarteret Flintrännan. Idag rymmer byggnaden i kvarteret Bylgia kontor för försäkringsbolaget Skandia. Byggnaden är omnämnd och beskriven i Guide till Malmös arkitektur. Huset utgör tillsammans med det intilliggande Kolgahuset landmärken i hamninloppet. Byggnadens arkitektoniska formspråk är därtill anmärkningsvärt och ett exempel på en kreativt utformad kontorsarkitektur som till tanke och utformning anpassats till sin plats och bör i ett framtida planarbete q-märkas. Kooperativa förbundet På fastigheten Hamnen 22:28, längs Carlsgatan, ligger Kooperativa förbundets tidigare lokaler. Anläggningen inrymde på 1930-talet kontors-, utställnings- och lagerlokaler samt ett kafferosteri. Anläggningens första delar tillkom sannolikt skedde en tillbyggnad ritad av förbundets eget arkitektkontor. Byggnadskomplexet är uppfört i rött tegel med klassicistiska formelement. Byggnaden som rymmer kontor är uppfört i två våningar och har ett valmat sadeltak beklätt med svart tegel medan den mer verksamhetsbetonade delen av anläggningen är lägre och har välvt tak belagt med papp. Byggnadernas ursprungliga fönster är till stor del bevarade och på den västra gaveln står Kooperativa förbundet fortfarande att läsa. Byggnaden tillhör sannolikt en av de äldsta verksamheterna i kvarteren längs Carlsgatan. Dess ursprungliga funktion för Kooperativa förbundet är kulturhistoriskt intresse då organisationen hade ett starkt fäste i arbetarstaden Malmö. Byggnadens till stora delar ursprungliga skick samt identitetsskapande och historieförmedlande karaktär för bebyggelsen längs Carlsgatan gör att byggnaden bör i ett framtida planarbete q-märkas. 14

17 Kontors- och verksamhetshus, fastigheten Hamnen 22:33 I kvarteren mellan Carlsgatan och Jörgen Kocksgatan ligger en blandad verksamhetsbebyggelse. Insprängt bland en modernare bebyggelse i större skala ligger några äldre, lägre byggnader. På fastigheten Hamnen 22:33 ligger en kontors- och verksamhetsbyggnad med fasader i rött tegel. Byggnaden saknar ritningar varför arkitekt och byggår är okänt. Arkitektoniskt uppvisar den dock drag i klassicism med dekorativa pilastrar i gatufasaden. Runt byggnaden löper en enkel takfotsgesims. Sadeltaket i korrugerad plåt döljs bakom dekorativa gavelrösten. Byggnadens fönstersnickerier är delvis bevarade. Denna något äldre etablering skapar förståelse för kvarterens form och framväxt samt är ett gott exempel på en tidigare verksamhetsarkitektur. 15

18 Verksamhetsbebyggelse, kvarteret Söderhavet I kvarteren mellan Carlsgatan och Jörgen Kocksgatan ligger en blandad verksamhetsbebyggelse. Insprängt bland en modernare bebyggelse i större skala ligger några äldre, lägre byggnader. På fastigheten Söderhavet 4 ligger en verksamhetsanläggning uppförd för grossistfirman Hjärnhardt & Co. Den äldsta delen är ritad 1942 av Carl-Axel Stoltz och består av två röda tegelbyggnader. Kontorsdelen mot Carlsgatan har en fasad vars mittparti är markerat. Fasaden är smyckad med en våningsavdelande gördelgesims. Det valmade plåttaket är dolt bakom det uppbyggda gavelrösten. Det bakomliggande verkstadshuset har sadeltak och en odekorerad fasad. Byggnadens snickerier är utbytta. En lagertillbyggnad daterad 1973 med fasader i betong och tegel ansluter i norr. Denna något äldre etablering skapar förståelse för kvarterens form och framväxt samt är ett gott exempel på en tidigare verksamhetsarkitektur. Kontors- och verksamhetshus, fastigheten Hamnen 22:27 På fastigheten Hamnen 22:27 ligger AB Bröderna Ahlquist Frukt och grönts kontors- och lagerbyggnad ritad 1952 av Jacobsson & Tullberg arkitektbyrå. Fasadmaterialet är rött hålkälstegel och på lagerbyggnaden är betongstommen synlig i fasaden. Kontorshuset, som ligger på hörnan Jörgen Kocksgatan och Mercuriigatan har ett rundat hörn, en utformning som återkommer även i närliggande bebyggelse. Anläggning karaktäriseras av en tidig femtiotalsarkitektur och uppvisar förutom välbevarade originalsnickerier ursprungsdetaljer som mosaik och balkongräcken. 16

19 Saltimporten I kvarteret Korallen (fastigheten Korallen 1) ligger ett kontors- och lagerhus, uppfört för Saltimporten Arkitekt är Svenivar Ekstrand som även ritat ett flertal bostadshus och kontor i Malmö. Det sex våningar höga kontorshuset karaktäriseras av en fasad i gröna klinkers och vita lisener. Byggnadens vitmålade fönstersnickerier är välbevarade men entréporten har bytts ut. Lagerhuset är uppfört i rå betong och ansluter med sina turkosa snickerier till kontorsbyggnadens fasad. Anläggningen var under många år lokalkontor för elektronikföretaget Siemens men rymmer idag en blandad verksamhet. Kontorshuset utgör en fond för den intilliggande hamnparken och är ett välbevarat exempel i fråga om såväl material som arkitektur av kombinerade kontors- och lagerbyggnader från den senare expansionsfasen i hamnens historia. Kontorshus, fastigheten Hamnen 22:111 På fastigheten Hamnen 22:111, vid Jörgen Kocksgatan, ligger den tidigare kontorsbyggnaden för Svenska konstgödnings- och svavelsyrefabriken. Ursprungsritningarna över kontorsbyggnadens har inte återfunnits. Trolig tillkomst 17

20 är 1920-talet. Byggnadens röda tegelfasader uppvisar murade lisener och girlanger. Det valmade, eternitbeklädda taket har ett brant takfall. Fönstersnickerier är till stor del bevarade medan portar har bytts. Byggnaden är i söder sammanbyggd med ett lägre, gulputsat hus från 1930-talet och i norr med en gul tegelbyggnad från talet. Kontorshusets arkitektoniska uttryck kommer idag inte till sin rätt på grund av en mycket okänslig ombyggnad av den i norr angränsande byggnaden. Den intilliggande 60-talsbyggnadens ursprungliga fönster har ersatts med nya fönster i skarpa kulörer som inte bara slår sönder denna byggnad utan även på ett påtagligt och negativt sätt påverkar det äldre kontorshuset. Det äldre kontorshusets placering direkt intill Frihamnsviadukten och med takfoten i höjd med vägen, fungerar som en viktig historisk markör till det senare anlagda trafiksystemet. Byggnaden är dessutom ett tydligt exempel på järnvägens tidigare betydelse för tillverkningsindustrin i Malmö genom att företag valde att förlägga hela sin verksamhet i direkt anslutning till spårområdet, för att underlätta transporterna. Kontors- och lagerbyggnad, kvarteret Betongen I kvarteret Betongen (fastigheten Betongen 6) ligger en anläggning vars ursprungsritningar inte påträffats i Byggnadsnämndens arkiv. Anläggningen utgörs av en äldre friliggande verkstadsbyggnad samt ett kontorshus med bakomliggande lagerbyggnad, troligen uppförd på 1930-talet. Byggnadernas fasader är avfärgade i en gråvit kulör och de utbytta snickerierna är grönmålade. Den långsmala verkstadsbyggnaden är uppförd med ett smalt mittskepp flankerat med lägre sidoskepp. I norr har ytterligare ett skepp tillfogats. Byggnaden har en del småspröjsade gjutjärnsfönster bevarade. Den kombinerade kontors- och lagerbyggnadens formspråk är enkelt klassicerande med ett markerat entréparti i form av rusticerade lisener. Anläggningen har tidigare nyttjats av Skånska Cementgjuteriet och fungerar idag som ett verksamhetshotell. Anläggningen är ett välbevarat exempel på den äldre bebyggelsen i Inre hamnen som till stora delar ersatts med storskaliga kontorskomplex, magasinsbyggnader och siloanläggningar. 18

21 Kontors- och lagerbyggnad, kvarteret Betongen En av de mer spektakulära byggnaderna i området är den på fastigheten Betongen 10. Byggnaden uppfördes 1938 som en lagerbyggnad i en våning med tillhörande kontor för Vin & Spritcentralen. Ingenjör Victor Månsson, som vid tiden även ritade en del av Kockums byggnader, har signerat ritningarna. Byggnaden hade ursprungligen ett strikt funktionalistisk formspråk utökades lokalerna genom en påbyggnad av kontorslokalerna samt genom tillbyggnad av lagerlokalerna söder och norr om den ursprungliga byggnaden efter ritningar av arkitekten Svenivar Ekstrand. Påbyggnaden skjuter ut från den underliggande äldre envåningsbyggnaden och vilar på två pilotas. Dess front är uppglasad och formspråket är modernistiskt. Huvudbyggnaden, som kröns av ett pulpettak, har välbevarade snickerier och entréparti i stål. Samtliga byggnader är ljust putsade. Byggnaderna på fastigheten Betongen 10 utgör en välbevarad verksamhetsmiljö som genom Frihamnsviaduktens tillkomst fått ett anonymt läge. Trots detta tillhör kontorsbyggnaden en av de mest egenartade i Inre hamnen. Byggnadens arkitektur utgör ett spännande samspel mellan 1930-talets funktionalism och det tidiga talets modernism. 19

Västra Dockan. Byggnadsantikvarisk utredning UNDERLAG TILL VÄRDEPROGRAM. Fastigheterna Kranen 2, 5, 6, 7 och 8 i Malmö stad Skåne län.

Västra Dockan. Byggnadsantikvarisk utredning UNDERLAG TILL VÄRDEPROGRAM. Fastigheterna Kranen 2, 5, 6, 7 och 8 i Malmö stad Skåne län. Byggnadsantikvarisk utredning Västra Dockan UNDERLAG TILL VÄRDEPROGRAM Fastigheterna Kranen 2, 5, 6, 7 och 8 i Malmö stad Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport 2012:001 Olga Schlyter Malmö Museer

Läs mer

17 Järnvägsområdet. Miljöbeskrivningar. 17 Järnvägsområdet 17 a Lokstallarna med överliggningshuset (ovan) 17 b Lokalgodsmagasinet (ovan)

17 Järnvägsområdet. Miljöbeskrivningar. 17 Järnvägsområdet 17 a Lokstallarna med överliggningshuset (ovan) 17 b Lokalgodsmagasinet (ovan) 17 Järnvägsområdet Omfattning Bangårdsområdet från Älbergsvägens viadukt till stationsområdet söder om järnvägen samt till Brunnskullsövergången på den norra sidan. Den stora bangården fick sin nuvarande

Läs mer

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Gävle kommun Samhällsbyggnadsavdelningen Att: Lena Boox 801 84 Gävle ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Undertecknad har anlitats som antikvarisk sakkunnig i samband med

Läs mer

Förslag till planbestämmelser för

Förslag till planbestämmelser för Förslag till planbestämmelser för kulturvärden Inför detaljplan för kvarteret Humlan, Laholms stad och kommun Emma Johansson och Britt-Marie Lennartsson 1 OMSLAGSBILD Del av kvarteret Humlan från Humlegången

Läs mer

Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning

Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning Fastighetsbeteckning: Namn: Del av stadsdelen Råsunda Kommun: Solna 2008-09-15 Råsundas taklandskap, råd och riktlinjer vid vindsinredning

Läs mer

fastighet: QVIRITES 3, hus A. adress: Tullgatan 7. ålder: 1856. Tillbyggd 1889. arkitekt / byggm: användning: Kontor och bostad.

fastighet: QVIRITES 3, hus A. adress: Tullgatan 7. ålder: 1856. Tillbyggd 1889. arkitekt / byggm: användning: Kontor och bostad. fastighet: QVIRITES 3, hus A. adress: Tullgatan 7. ålder: 1856. Tillbyggd 1889. arkitekt / byggm: användning: Kontor och bostad. antal våningar: 2 Gulvit slätputs. Bruna 2-luftsfönster. Port med utsnidade

Läs mer

Kolgahuset. Stena Fastigheter Malmö AB utvecklar nya butiks- och kontorslokaler vid vattnet

Kolgahuset. Stena Fastigheter Malmö AB utvecklar nya butiks- och kontorslokaler vid vattnet Kolgahuset Stena Fastigheter Malmö AB utvecklar nya butiks- och kontorslokaler vid vattnet Kolgahuset På Skeppsbron i Malmö ligger Kolgahuset, stadens mest kända funkishus. Namnet Kolga kommer från den

Läs mer

Viksjö gård (35) Beskrivning. Motiv för bevarande. Gällande bestämmelser och rekommendationer. Förslag till åtgärder. Kulturmiljöplan för Järfälla 65

Viksjö gård (35) Beskrivning. Motiv för bevarande. Gällande bestämmelser och rekommendationer. Förslag till åtgärder. Kulturmiljöplan för Järfälla 65 Viksjö gård (35) Namnet Viksjö, skrivet Vikhusum, finns omnämnt på en av runstenarna vid Jakobsbergs folkhögskola, som dateras till 1000-talet. Att gården är av förhistoriskt ursprung visas också av de

Läs mer

Viktiga bebyggelseområden och villor utanför Bevarandeplanen på Vaxön Vaxholms stad

Viktiga bebyggelseområden och villor utanför Bevarandeplanen på Vaxön Vaxholms stad Viktiga bebyggelseområden och villor utanför Bevarandeplanen på Vaxön Vaxholms stad Vaxholms stad Stadsbyggnadsförvaltningen Albin Uller, Byggnadsantikvarie 2010-05-04 Omfattning och innehåll En genomgång

Läs mer

KULTURHISTORISK BEDÖMNING TIERP 24:4 DP 1010 KV LEJONET

KULTURHISTORISK BEDÖMNING TIERP 24:4 DP 1010 KV LEJONET 1(7) Dokumentnamn Kulturhistorisk bedömning Datum 2015-10-27 KULTURHISTORISK BEDÖMNING TIERP 24:4 DP 1010 KV LEJONET Förslag i sammanfattning Kommunantikvarien föreslår att: Huvudbyggnaden och komplementbyggnaden

Läs mer

FLUNDRARP 1:46 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2015 RENOVERING AV F.D. POSTHUSET TILL BOSTADHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ

FLUNDRARP 1:46 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2015 RENOVERING AV F.D. POSTHUSET TILL BOSTADHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ FLUNDRARP 1:46 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2015 RENOVERING AV F.D. POSTHUSET TILL BOSTADHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ Innehåll Medverkande... 2 Bakgrund och omfattning... 2 Planerade

Läs mer

Storegårdens symmetriska entréfasad sett från nordväst. Idag inrymmer den gamla disponentvillan från år 1918 fritidsgård.

Storegårdens symmetriska entréfasad sett från nordväst. Idag inrymmer den gamla disponentvillan från år 1918 fritidsgård. 12:b Storegårdsparken 194 Storegårdens symmetriska entréfasad sett från nordväst. Idag inrymmer den gamla disponentvillan från år 1918 fritidsgård. 3:3 Storegårdsparken SANDHEM grönytor och en fotbollsplan.

Läs mer

12 Stocksätter. Miljöbeskrivningar

12 Stocksätter. Miljöbeskrivningar 12 Stocksätter Omfattning Kv Tallen, Björken, Granen, Tunet 1, Stocksätter 1:2, Kornet, Hasselbacken, Trasten, Svanen, Ängen, Hultet samt Storspoven 5-7. Stocksätters mark låg fram till 1927 till största

Läs mer

Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862

Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862 1(6) Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Diarienummer: BN 2013/01862 Datum: 2015-08-17 Handläggare: Lars Wendel för fastigheten FABRIKEN inom Centrala stan i Umeå kommun, Västerbottens län Flygfoto taget söderifrån.

Läs mer

K = 4, M = 2. Förvanskad av de stora skyltfönstren.

K = 4, M = 2. Förvanskad av de stora skyltfönstren. fastighet: KNUT 4, hus A. adress: Stora Östergatan 15. ålder: 1800-tal. Ombyggt 1911, 1972. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson (1911). användning: Affär. Gråmålad puts. Gul puts. Stora skyltfönster med svart

Läs mer

K = 2, M = 2. LÄRKAN 1 A från NO

K = 2, M = 2. LÄRKAN 1 A från NO fastighet: LÄRKAN 1, hus A. adress: Fridhemsgatan 8, Karstens väg 1. ålder: 1923. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson. användning: Bostad. antal våningar: 2 Mörkt gråmålad puts. Gul spritputs. Mansardtak,

Läs mer

fastighet: WENDT 1, hus A. adress: Körlings väg 9. ålder: 1951. arkitekt / byggm: Tage Billgren. användning: Bostäder.

fastighet: WENDT 1, hus A. adress: Körlings väg 9. ålder: 1951. arkitekt / byggm: Tage Billgren. användning: Bostäder. fastighet: WENDT 1, hus A. adress: Körlings väg 9. ålder: 1951. arkitekt / byggm: Tage Billgren. användning: Bostäder. antal våningar: 2 Grågrön sprutputs. Valmat lågt sadeltak, rött 1-kupigt tegel. Ljusgröna

Läs mer

FREDRIK 1 A från SV K = 2, M = 2. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): FREDRIK 1 A från S DÖRRPARTI

FREDRIK 1 A från SV K = 2, M = 2. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): FREDRIK 1 A från S DÖRRPARTI fastighet: FREDRIK 1, hus A. adress: Stora Östergatan 37. Enl. uppgift 1803. Ombyggt 1918, 1930, 1961. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson (1918, 1930), Kaj Krüger (1961). användning: Affär och bostäder.

Läs mer

5. TRÖINGEBERG. Stadens yttre årsringar 5. Tröingeberg

5. TRÖINGEBERG. Stadens yttre årsringar 5. Tröingeberg 5. TRÖINGEBERG Tröingeberg införlivades med Falkenbergs stad 1971. Stadsdelen har ett avskilt läge och avgränsades mellan åren 1960 och 1996 från resten av staden av gamla E6:an. Tröingeberg genomkorsas

Läs mer

Vitmålad puts. BERGMAN S 7 A från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 4, M = 3.

Vitmålad puts. BERGMAN S 7 A från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 4, M = 3. fastighet: BERGMAN SÖDRA 7, hus A. adress: Engelbrektsgatan 23. ålder: 1883. Ombyggt 1956, 1958. S. Johansson (1956 och 1958). ½ Svartmålad puts. Rött tegel. Sadeltak, rött 2-kupigt tegel. Vita hela fönster.

Läs mer

Tolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör.

Tolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör. Grå betongpannor Gavelspetsar, vindskivor, fönster och dörrar S 2030-Y, tegel S 8505-Y20R S 7020-Y80R, tegel Husgruppen hålls samman av de bruna gavelspetsarna och vindskivorna. För att ge ett mer varierat

Läs mer

ERIK 1 från SO. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 4, M = 4. ERIK 1 från NO

ERIK 1 från SO. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 4, M = 4. ERIK 1 från NO fastighet: ERIK 1. adress: Harpegatan 23 - Stallgatan 18. ålder: 1700-1750. ( Enligt brandbrev från ca 1800, då var huset restaurerat.) Tillbyggt norrut 1914. arkitekt / byggm: ½, mansardvåning åt gård.

Läs mer

med balkonger emellan. Litet skärmtak runt nästan hela huset. K = 2, M = 1. Fint exempel på funkis, mycket viktig för torgmiljön.

med balkonger emellan. Litet skärmtak runt nästan hela huset. K = 2, M = 1. Fint exempel på funkis, mycket viktig för torgmiljön. fastighet: ÖSTEN 1. adress: Lingsgatan 3, Bollhusgatan 8. ålder: 1938. arkitekt / byggm: August Ewe. användning: Affärer, bostäder. antal våningar: 3 Gråmålad puts. Gråmålad puts, mörkare på bottenvåningen.

Läs mer

Solenergi och arkitektur i Malmö stad. Katarina Garre, 2014-12-09

Solenergi och arkitektur i Malmö stad. Katarina Garre, 2014-12-09 Solenergi och arkitektur i Malmö stad Katarina Garre, 2014-12-09 Råd och riktlinjer Solenergi och arkitektur Råd och riktlinjer uppmuntra och inspirera byggherrar att använda sig av solens energi Solenergi

Läs mer

BIRGER ÖSTRA 1, hus A - nya Rådhuset, huvudbyggnad.

BIRGER ÖSTRA 1, hus A - nya Rådhuset, huvudbyggnad. BIRGER ÖSTRA 1, hus A - nya Rådhuset, huvudbyggnad. adress: Österportstorg. ålder: 1813-1814. Ombyggt 1920, 1937, 1941, 1967, 1982. arkitekt / byggm: A. Påhlqvist. användning: Förvaltningslokaler. Byggt

Läs mer

Tolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör

Tolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör Gråbruna betongpannor på sadeltak, papptäckta plana tak Fasader, tegel Panel, vindskivor, fönster och dörrar S 5040-Y90R S 4030-Y S 8505-Y80R Färgändringar kan godtas dock inte med för stor spridning,

Läs mer

Antikvariskt utlåtande angående vindsinredning med mera i fastigheten Fåran 1, Solna

Antikvariskt utlåtande angående vindsinredning med mera i fastigheten Fåran 1, Solna Fastighetsbeteckning: Fåran 1 Namn/Gatuadress: Hagavägen 14, 16 Kommun, Stadsdel: Solna, Norra Hagalund Ärendenr: 2015-05-25 Brf Fåran 1 Sarah Philipson Hagavägen 14 Solna Antikvariskt utlåtande angående

Läs mer

fastighet: BOFINKEN 2, hus A. adress: Körlings väg 12. ålder: 1942. arkitekt / byggm: Åke Pettersson. användning: Bostad.

fastighet: BOFINKEN 2, hus A. adress: Körlings väg 12. ålder: 1942. arkitekt / byggm: Åke Pettersson. användning: Bostad. fastighet: BOFINKEN 2, hus A. adress: Körlings väg 12. ålder: 1942. arkitekt / byggm: Åke Pettersson. Gråmålad puts. Gult tegel. Sadeltak, rött 1-kupigt tegel. Vita hela, 2-lufts och 3-lufts fönster. Grå

Läs mer

Svartmålad puts. Rosa puts, mot gård ljusgrå puts. Mansardtak, svart papp i skiffermönster, på gårdsflygel. BERGMAN N. 2 A från NO

Svartmålad puts. Rosa puts, mot gård ljusgrå puts. Mansardtak, svart papp i skiffermönster, på gårdsflygel. BERGMAN N. 2 A från NO fastighet: BERGMAN NORRA 2, hus A. adress: Regementsgatan 12. ålder: Ombyggt 1918, 1928 (tillbyggnad av gårdsflygel m.m.), 1943, 1946, 1971, 1994. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson (1918 och 1928), Berndt

Läs mer

Förslag färgändring utan bygglov

Förslag färgändring utan bygglov Tak Takpapp och plåtavtäckning, svart. S 7020-Y70R, tegel S 7010-Y70R, träpanel S 8005-Y50R Alla färgändringar i denna väl sammanhållna bostadsgrupp kräver bygglov. I den väl bevarade yttre gestaltningen

Läs mer

Byggnadsminnesförklaring av Casselska huset, kv Mercurius 11, Gustav Adolfs församling, Sundsvalls kommun

Byggnadsminnesförklaring av Casselska huset, kv Mercurius 11, Gustav Adolfs församling, Sundsvalls kommun Beslut 1(4) 2008-01-17 Dnr 432-18180-06 Delgivningskvitto Byggnadsminnesförklaring av Casselska huset, kv Mercurius 11, Gustav Adolfs församling, Sundsvalls kommun BESLUT Länsstyrelsen förklarar Casselska

Läs mer

Villa Gavelås. Kulturhistorisk dokumentation av Villa Gavelås (Mellby 102:3) Partille kommun 2015-11-25. Villa Gavelås

Villa Gavelås. Kulturhistorisk dokumentation av Villa Gavelås (Mellby 102:3) Partille kommun 2015-11-25. Villa Gavelås 2015-11-25 Villa Gavelås Kulturhistorisk dokumentation av Villa Gavelås (Mellby 102:3) Partille kommun Villa Gavelås Kulturhistorisk dokumentation 2015 Hedvig Zillén Västarvet Kulturmiljö Innehåll Villa

Läs mer

PETRONELLA 4 från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 1. PETRONELLA 4 från SV DÖRR. PETRONELLA 4 från S BESLAG

PETRONELLA 4 från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 1. PETRONELLA 4 från SV DÖRR. PETRONELLA 4 från S BESLAG LILLA VÄSTERGATAN Lilla Västergatan är nog den mest fotograferade gatan i innerstaden. Den symboliserar Ystad småskaligheten, korsvirket, det krokiga gatunätet för våra besökare. Alla hus här har alltså

Läs mer

K = 1, M = 2. Ett välbevarat hus, som har kvar sin ursprungliga karaktär av skola.

K = 1, M = 2. Ett välbevarat hus, som har kvar sin ursprungliga karaktär av skola. fastighet: MARIA 3, hus A. adress: Lilla Norregatan 22. ålder: Mitten av 1800-talet. Ombyggt 1928, 1968, 1975. arkitekt / byggm: P. Sterner (1975). användning: Bostad, byggt som skola. antal våningar:

Läs mer

11:a Skogsduvan, Tofsmesen & Ängsknarren

11:a Skogsduvan, Tofsmesen & Ängsknarren 178 11:a Skogsduvan, Tofsmesen & Ängsknarren 9 10 11 8 12 Vallmovägen BESKRIVNING AV KULTURMILJÖN 7 13 Kulturmiljön består av tre miljöer med gruppbebyggda småhus av olika byggnadstyper. Skogsduvan 10-32

Läs mer

Byggnadsdokumentation Akademiska sjukhuset, byggnad T1 F.d. sjuksköterske- och elevhem

Byggnadsdokumentation Akademiska sjukhuset, byggnad T1 F.d. sjuksköterske- och elevhem Byggnadsdokumentation Akademiska sjukhuset, byggnad T1 F.d. sjuksköterske- och elevhem Johan Dellbeck(text) Olle Norling (foto) september 2001 Akademiska sjukhuset i Uppsala Byggnad T1, f.d. sjuksköterske-

Läs mer

Kåbo - Kungsgärdet Uppsala kommun

Kåbo - Kungsgärdet Uppsala kommun Diarienummer 2005/20015-1 Detaljplan för Kåbo - Kungsgärdet Uppsala kommun ANTAGANDEHANDLING Handläggare: Per Jacobsson, planeringsarkitekt Tengbom Stockholm.. Tfn 08-412 53 45, e-post per.jacobsson@tengbom.se

Läs mer

DOKUMENTATION INFÖR FLYTTNING AV BYGGNAD

DOKUMENTATION INFÖR FLYTTNING AV BYGGNAD Byggnadsdokumentation Hamnmästarbostället DOKUMENTATION INFÖR FLYTTNING AV BYGGNAD Fastigheten Hamnen 21:138 i Malmö stad Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport 2010:001 Olga Schlyter Byggnadsdokumentation

Läs mer

Mansardfönster i svart plåt med facett. Avtrappade solbänkar på bottenvåningen mot norr. Ståndränna.

Mansardfönster i svart plåt med facett. Avtrappade solbänkar på bottenvåningen mot norr. Ståndränna. fastighet: FALKEN 3, hus A. adress: Mariagatan 10, Oskarsgatan 20. ålder: 1911. Ombyggt 1950, 1981. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson. Bertil Sandin (1950), Kent Ljunggren (1981). användning: Bostäder.

Läs mer

fastighet: BUSKAMÖLLAN 7, hus A. adress: Hagagatan 17. ålder: 1924. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson. användning: Bostad. antal våningar: 2½

fastighet: BUSKAMÖLLAN 7, hus A. adress: Hagagatan 17. ålder: 1924. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson. användning: Bostad. antal våningar: 2½ fastighet: BUSKAMÖLLAN 7, hus A. adress: Hagagatan 17. ålder: 1924. Henrik Nilsson. användning: Bostad. antal våningar: 2½ Gråmålad puts. Gulvit puts. Gröna 2-lufts spröjsade fönster. Brun dörr med skurna

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING. DETALJPLAN för bostäder i Lagerhuset vid Järnvägsgatan i Eslöv

ANTAGANDEHANDLING. DETALJPLAN för bostäder i Lagerhuset vid Järnvägsgatan i Eslöv 2005-05-11 ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN för bostäder i Lagerhuset vid Järnvägsgatan i Eslöv ÖRNEN 11 Eslövs kommun Skåne län PLANBESKRIVNING HANDLINGAR PLANDATA Lägesbestämning Plankarta, tillika grundkarta,

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM GRANSKNINGSHANDLING. tillhörande detaljplan för del av kvarteret Mesen. med närområde inom Kneippen i Norrköping

GESTALTNINGSPROGRAM GRANSKNINGSHANDLING. tillhörande detaljplan för del av kvarteret Mesen. med närområde inom Kneippen i Norrköping GESTALTNINGSPROGRAM tillhörande detaljplan för del av kvarteret Mesen med närområde inom Kneippen i Norrköping Vårt diarienummer den 27 augusti 2015 GRANSKNINGSHANDLING 2(8) Innehållsförteckning Syfte

Läs mer

Järnvägsstationen i Kopparberg

Järnvägsstationen i Kopparberg Järnvägsstationen i Kopparberg Herrhagen 1:33, Ljusnarsbergs socken och kommun, Västmanland Restaureringsarbeten 2008-2009 Charlott Torgén Charlotta Hagberg Örebro läns museum Rapport 2008:26 2 Innehållsförteckning

Läs mer

8 balkonger med vit korrugerad plåt åt söder. Liten uteplats till en lägenhet i sydväst.

8 balkonger med vit korrugerad plåt åt söder. Liten uteplats till en lägenhet i sydväst. fastighet: OLOF 21, hus A. adress: Sankt Knuts torg 1. ålder: 1960. arkitekt / byggm: HSB. användning: Bostäder, affär och kontor i bottenvåning. antal våningar: 4 Grå puts. Bottenvåning mot torget klädd

Läs mer

Vidön, Prästängsvägen, Udden

Vidön, Prästängsvägen, Udden Vidön, Prästängsvägen, Udden Prästängsvägen, i folkmun även kallad Vidö-ra a (-raden) eller Brädgårds-ra a, ligger i direkt anknytning till Skoghallsbrukets område på Vidön och husen utmed vägen är ursprungligen

Läs mer

K = 1(gata) 4(gård), M = 1. Gatufasaden är mycket elegant, gårdsfasaden tråkig.

K = 1(gata) 4(gård), M = 1. Gatufasaden är mycket elegant, gårdsfasaden tråkig. fastighet: FRIGGA 4, hus A. adress: Hamngatan 6. ålder: 1862. Ombyggt 1911, 1928, 1942, 1947. arkitekt / byggm: Ewe & Melin (1911), Karl Eriksson (1928), Frans Evers (1942), Thorsten Roos (1947). användning:

Läs mer

TILLBYGGNAD AV ENBOSTADSHUS I KARLSUND Östersunds kommun

TILLBYGGNAD AV ENBOSTADSHUS I KARLSUND Östersunds kommun 1 Detaljplan för Byalaget 27 Samråd- och granskningshandling Dnr Ädh Dnr ByggR TILLBYGGNAD AV ENBOSTADSHUS I KARLSUND Östersunds kommun PLANBESKRIVNING SAMRÅD- OCH GRANSKNINGSHANDLING Samråd/granskning

Läs mer

Tolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör.

Tolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör. Röda betongpannor. Vita vindskivor. Fönster S 3030-Y50R S 2030-Y30R Dörrar S 0500-N En större variation i färgsättning av skulle ge ett mer levande helhetsintryck. De bearbetade tegelfasaderna liksom de

Läs mer

UPPENDICK S. 1 A från SO K = 2, M = 2. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) UPPENDICK S. 1 A från SV. UPPENDICK S.

UPPENDICK S. 1 A från SO K = 2, M = 2. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) UPPENDICK S. 1 A från SV. UPPENDICK S. fastighet: UPPENDICK SÖDRA 1, hus A. adress: Österleden 35. ålder: Ombyggt 1906. Svartmålad puts. Ljust rosa spritputs. Sadeltak, rött 1-kupigt tegel. Vita hela fönster med lös spröjs. Blå pardörr med

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län Dnr 2014/0547-31 GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län Upprättat i maj 2015 Innehåll Gestaltningsprogrammets

Läs mer

Tolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör.

Tolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör. Fasader Gula betongpannor. Vindskiva i plåt röd lika fönster och mörkt grå. Fönster och S 0530-Y20R S 3502-Y S 0500-N NCS 2010-Y30R NCS 2010-Y30R S 4550-Y90R S 2050-R90B Områdets sammanhållna karaktär

Läs mer

Stationshuset i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län

Stationshuset i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län Dnr: BNO 2011/7 215 Godkänd av BN 2012-09-26 120 Antagen av KF 2012-11-26 60 LAGA KRAFT 2012-12-21 Dp 122 Ersättning, del av detaljplan 58 för fastigheten Järnvägen 3 och del av Orsa Kyrkby 4:4 för Stationshuset

Läs mer

Antikvarisk förundersökning Med värdebeskrivning

Antikvarisk förundersökning Med värdebeskrivning PER NELSON BYGGNADSVÅRDSBYRÅ Antikvarisk förundersökning Med värdebeskrivning Fastighet: Johanneshov 1:1 Hus 7 (f.d. Hus 29 Hudbod (senast livsmedelsindustri) Adress: Styckmästargatan 11-13 Stadsdel: Slakthusområdet,

Läs mer

Planens syfte och huvuddrag Syftet med planändringen är att, så långt möjligt, anpassa bestämmelserna till rådande förhållanden och behov.

Planens syfte och huvuddrag Syftet med planändringen är att, så långt möjligt, anpassa bestämmelserna till rådande förhållanden och behov. 3 5 4 3 5 5 8 7 9 8 8 6 6 Samhällsbyggnadskontoret Ändring av Detaljplan för GENETA, del 7 inom stadsdelen Geneta i Södertälje Tillägg till PLANBESKRIVNING Arkivnummer: P 595 Dnr. 009-0003-4 Upprättad

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06

ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 HMXW ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 Gestaltningsprogram etapp II regler etapp II Följande generella regler gäller för gestaltning av bebyggelsen i Gävle Strand etapp II. Dessa regler ska följas, men är skrivna

Läs mer

Bild 49: Volymstudie av centrum med bland annat Konsumtorget och höghuset.

Bild 49: Volymstudie av centrum med bland annat Konsumtorget och höghuset. 63 Bild 48: Björkhagen, Stockholm - 16 våningars höghus ritat av Georg Varhelyi och uppfört 1956. Detta hus har en utformning som väl speglar sin tid och som med sin speciella karaktärsskapande fönstersättning

Läs mer

MORSING 1 A från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 3, M = 3. MORSING 1 A från NV. MORSING 1 A från SV BALKONG

MORSING 1 A från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 3, M = 3. MORSING 1 A från NV. MORSING 1 A från SV BALKONG fastighet: MORSING 1, hus A. adress: Björklidsgatan 6. ålder: 1931. Ombyggt 1933, 1981. Oscar Isberg (1933), Göran Johansson (1981). ½ Vit puts. Sadeltak, svarta betongpannor. Vita spröjsade 2- och 3-lufts

Läs mer

Tomteboda stationshus

Tomteboda stationshus Tomteboda stationshus Antikvarisk kontroll vid rivning, Tomteboda stationshus, Solna socken, Solna kommun, Uppland Kersti Lilja Rapport 2006:17 Tomteboda stationshus Antikvarisk kontroll vid rivning, Tomteboda

Läs mer

Analys av befintlig bebyggelse och nya villan på Selleberga 13:1.

Analys av befintlig bebyggelse och nya villan på Selleberga 13:1. Analys av befintlig bebyggelse och nya villan på Selleberga 13:1. INNEHÅLL ANALYSENS SYFTE. 1 OMRÅDESANALYS 2 Mångfalden inom området med bevarandeintresse. 3 Mångfalden gränsande till området med bevarandeintresse.

Läs mer

Start-PM. 2012-02-09 Dnr MSN/2011:1439. Kommunstyrelsen

Start-PM. 2012-02-09 Dnr MSN/2011:1439. Kommunstyrelsen 2012-02-09 Dnr MSN/2011:1439 Kommunstyrelsen Start-PM Fråga om detaljplaneändring Nyckelviksskolan, fastigheterna Björkskogen 10 och Frigga 1, stadsdelen Hersby Ärendet Nyckelviksskolan, som bedriver utbildningar

Läs mer

c/o 25 Klassisk & hög

c/o 25 Klassisk & hög c/o 15 Klassisk Markerat takutsprång och äkta genomgående spröjs gör detta hus till en äkta klassisk länga i litet format. Utifrån bildar fasader, fönster och tak i enhetlig matt kulör en fin helhet. Inifrån

Läs mer

NÄKTERGALEN 1 A från NV. K = 2, M = 2. Ursprungligt hus, med många fina detaljer. NÄKTERGALEN 1 A från NO

NÄKTERGALEN 1 A från NV. K = 2, M = 2. Ursprungligt hus, med många fina detaljer. NÄKTERGALEN 1 A från NO fastighet: NÄKTERGALEN 1, hus A. adress: Fridhemsgatan 16, Regementsgatan 40. ålder: 1910. Ombyggt 1922, 1946. arkitekt / byggm: P. N. Dahlgren. Henrik Nilsson (1922), Jon Korning (1946). antal våningar:

Läs mer

Upplands Väsbys stationshus

Upplands Väsbys stationshus Upplands Väsbys stationshus Bebyggelseantikvarisk utredning av stationshusen vid Upplands Väsby station, Nedra Runby 4:2, Ed socken, Upplands Väsby kommun, Uppland Lisa Sundström Rapport 2009:25 2 Upplands

Läs mer

JOHAN 15 från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 1. JOHAN 15 från S PORT. JOHAN 15 från S FRONTESPIS.

JOHAN 15 från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 1. JOHAN 15 från S PORT. JOHAN 15 från S FRONTESPIS. fastighet: JOHAN 15. adress: Lilla Östergatan 31. ålder: 1907. Ombyggt 1933, 1938, 1969. arkitekt / byggm: Peter Boisen. Karl Eriksson (1933 och 1938), Ulf Söderman (1969). användning: Bostad antal våningar:

Läs mer

BEBYGGELSENS KULTURHISTORISKA VÄRDEN

BEBYGGELSENS KULTURHISTORISKA VÄRDEN Byggnadsantikvarisk utredning Ljungmans i Limhamn BEBYGGELSENS KULTURHISTORISKA VÄRDEN Fastigheten Gjuteriet 18 i Malmö stad Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport 2011:001 Olga Schlyter Byggnadsantikvarisk

Läs mer

UTDRAG UR FÖRSLAG TILL KULTURMILJÖPROGRAM

UTDRAG UR FÖRSLAG TILL KULTURMILJÖPROGRAM Bilaga till ändring av Förslag till stadsplan för Flädie 15:9 m fl (123) OMRÅDE KRING NORRA VILLAVÄGEN Bjärred, Lomma kommun, Skåne län UTDRAG UR FÖRSLAG TILL KULTURMILJÖPROGRAM BJÄRRED 4:1 BJÄRRED 4:2,

Läs mer

2 Karaktärisering av kyrkoanläggningen

2 Karaktärisering av kyrkoanläggningen 1 2 Karaktärisering av kyrkoanläggningen 2.1 Kyrkomiljön Valsta kyrka ligger i Valsta bostadsområde ca 2 km sydväst om Märsta centrum i Sigtuna kommun. Husen i området är byggda på 1960-, 70- och 80-talen.

Läs mer

Fållnäs gård. Niss Maria Legars Rapport 2009:32

Fållnäs gård. Niss Maria Legars Rapport 2009:32 Fållnäs gård Antikvarisk kontroll vid fönsterrenovering/byte på ekonomibyggnad, Fållnäs gård, Sorunda socken, Nynäshamns kommun, Södermanland Niss Maria Legars Rapport 2009:32 2 Fållnäs gård Antikvarisk

Läs mer

K = 1, M = 2. Elegant hus med många fina detaljer. Stor betydelse för gatumiljön.

K = 1, M = 2. Elegant hus med många fina detaljer. Stor betydelse för gatumiljön. fastighet: KORPEN 7, hus A. adress: Regementsgatan 25. ålder: 1906. Ombyggt 1928, 1935. arkitekt / byggm: Karl Erikson (1928, 1935). användning: Bostäder. antal våningar: 3½, mot gården 4. Gråmålad puts,

Läs mer

Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré!

Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré! driving range bv 1500 bv 10000 3500 lastzoner 10000 2000 gröna skärmar 8000 5000 2000 parkeringar lastzoner 4500 3000 3000 Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré! Den spännande

Läs mer

CRONHOLM N 8 A från NV. CRONHOLM N 8 A från NV FRONTESPIS. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K =1, M =1.

CRONHOLM N 8 A från NV. CRONHOLM N 8 A från NV FRONTESPIS. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K =1, M =1. fastighet: CRONHOLM NORRA 8, hus A. adress: Föreningsgatan 19. ålder: 1882. Ombyggt 1890, 1934, 1986. arkitekt / byggm: G. A. Hansson (1934), Nilsson & Persson (1986). Gulvit spritputs. Valmat lågt sadeltak,

Läs mer

Sankt Örjans kyrka, Skelleftehamn, Skellefteå kommun, Västerbottens län

Sankt Örjans kyrka, Skelleftehamn, Skellefteå kommun, Västerbottens län Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Sankt Örjans kyrka, Skelleftehamn, Skellefteå kommun, Västerbottens län Kyrkomiljön Samhället Skelleftehamn, ca 15 km öster om

Läs mer

YTTERMALUNGS KAPELL Bjuråker 3:3; Malungs församling; Malungs kommun; Dalarnas län

YTTERMALUNGS KAPELL Bjuråker 3:3; Malungs församling; Malungs kommun; Dalarnas län YTTERMALUNGS KAPELL Bjuråker 3:3; Malungs församling; Malungs kommun; Dalarnas län BESKRIVNING OCH HISTORIK Nuvarande kyrkobyggnad i Yttermalung har föregåtts av flera. Det äldsta kapellet som troligen

Läs mer

MÅRTEN 1 från NV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 2. MÅRTEN 1 från NO

MÅRTEN 1 från NV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 2. MÅRTEN 1 från NO fastighet: MÅRTEN 1. adress: Stickgatan 11. ålder: 1888. Ombyggt 1905, 1938. arkitekt / byggm: Peter Boisen (1905), Åke Persson (1938). antal våningar: 1½, mansard åt gata. Svart målad puts. Gul puts.

Läs mer

DOKUMENTATION AV KV LYCKAN, STORGATAN 40, SUNDSVALLS KOMMUN.

DOKUMENTATION AV KV LYCKAN, STORGATAN 40, SUNDSVALLS KOMMUN. Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningen Rapport nr 2005:23 Anette Lund/Lars-Erik Sjögren DOKUMENTATION AV KV LYCKAN, STORGATAN 40, SUNDSVALLS KOMMUN. INNEHÅLL Bakgrund...3 Bygglovarkiv Sundsvalls

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för PIONEN 1 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING. Samrådshandling 1. tillhörande

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för PIONEN 1 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING. Samrådshandling 1. tillhörande Samrådshandling 1 PLANBESKRIVNING tillhörande Detaljplan för PIONEN 1 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING Upprättad på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm 2011-12-13 Samrådshandling 2 HANDLINGAR

Läs mer

HAAK S. 1 A från SV K = 4, M = 3. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) HAAK S. 1 A från SO. HAAK S. 1 A från V

HAAK S. 1 A från SV K = 4, M = 3. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) HAAK S. 1 A från SO. HAAK S. 1 A från V fastighet: HAAK SÖDRA 1, hus A. adress: Tobaksgatan 31. ålder: 1884. Ombyggt 1924, 1931, 1939, 1968, 1977. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson (1924), Kaj Björkqvist (1968)., 2 mot gård. Grå puts. Rött tegel,

Läs mer

Nya textilförvaringsskåp - Lundby och Kärrbo kyrkor

Nya textilförvaringsskåp - Lundby och Kärrbo kyrkor Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2010:6 Nya textilförvaringsskåp - Lundby och Kärrbo kyrkor Antikvarisk kontroll Kanik-Lundby 2:2 Lundby socken Västmanland Boel Melin Nya textilförvaringsskåp Lundby

Läs mer

GODSMAGASINET VID NORA STATIONSOMRÅDE

GODSMAGASINET VID NORA STATIONSOMRÅDE GODSMAGASINET VID NORA STATIONSOMRÅDE Fönsterrenovering Antikvarisk rapport 2006-2007 INLEDNING Godsmagasinet är beläget i kvarteret Residenset i Nora stadskärna. Det ingår som en del i byggnadsminnet

Läs mer

Det flesta lägenheterna har en genomgående planlösning eller lägenheter över hörn, och får då även en lugnare sida mot gården.

Det flesta lägenheterna har en genomgående planlösning eller lägenheter över hörn, och får då även en lugnare sida mot gården. Kv 6 Proteinet SBC /Vera Bouwfonds /Veidekke /Brunnberg & Forshed L O K A L 9 B U T I K L O K A L B A R N S 6 C A F É Fasad mot Norra Stationsparkens östvästliga axel, skala 1: 500 Fasad mot väster och

Läs mer

Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet?

Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet? Norrmalmsmoderaternas Stadsbyggnadsgrupp Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet? Ulf Johannisson www.ulfjohannisson.se Exempel: Kvarteret Riddaren Pågående planering

Läs mer

PERNILLA 9 från O K = 1, M = 1. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): PERNILLA 9 från N DÖRR. PERNILLA 9 från N PARDÖRR

PERNILLA 9 från O K = 1, M = 1. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): PERNILLA 9 från N DÖRR. PERNILLA 9 från N PARDÖRR fastighet: PERNILLA 9. adress: Lilla Västergatan 5. ålder: 1800-tal. Ombyggt 1928. arkitekt / byggm: Oscar Isberg (1928). ½ Svartmålad cementputs. Korsvirke, brun timra, rödbruna putsade fack. Blå 2-lufts

Läs mer

Alnö gravkapell Alnö socken, Sundsvalls kommun

Alnö gravkapell Alnö socken, Sundsvalls kommun Alnö gravkapell Alnö socken, Sundsvalls kommun TILLBYGGNAD AV GRAVKAPPELLET Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr. 2003:19 Anette Lund Innehåll Sida INLEDNING 3 BESKRIVNING OCH HISTORIK

Läs mer

WALDEMAR 1 A från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 1. WALDEMAR 1 A från SV ENTRÉ. WALDEMAR 1 A från SV DÖRR

WALDEMAR 1 A från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 1. WALDEMAR 1 A från SV ENTRÉ. WALDEMAR 1 A från SV DÖRR fastighet: WALDEMAR 1, hus A. adress: Stora Östergatan 1. ålder: 1878-79. Ombyggt 1903, 1906, 1912, 1917, 1927, 1931, 1963, 1985. arkitekt / byggm: Ewe & Melin (1912), Karl Eriksson (1927), LRF (1963),

Läs mer

Ursvikens kyrka, Skellefteå kommun, Västerbottens län

Ursvikens kyrka, Skellefteå kommun, Västerbottens län Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Ursvikens kyrka, Skellefteå kommun, Västerbottens län Kyrkomiljön Samhället Ursviken ligger vid Skellefteälvens utlopp ca 13

Läs mer

VIKMANSHYTTANS KYRKA Vikmanshyttan 2:7; Hedemora församling; Hedemora kommun; Dalarnas län BESKRIVNING OCH HISTORIK

VIKMANSHYTTANS KYRKA Vikmanshyttan 2:7; Hedemora församling; Hedemora kommun; Dalarnas län BESKRIVNING OCH HISTORIK VIKMANSHYTTANS KYRKA Vikmanshyttan 2:7; Hedemora församling; Hedemora kommun; Dalarnas län BESKRIVNING OCH HISTORIK Vikmanshyttans historia går tillbaka till 1500-talets slut då de tre första hammarsmedjorna

Läs mer

Dnr 2014/0547-31. GESTALTNINGSPROGRAM Tillhörande bostadsområde Äppelbacken del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo kommun, Gävleborgs län

Dnr 2014/0547-31. GESTALTNINGSPROGRAM Tillhörande bostadsområde Äppelbacken del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo kommun, Gävleborgs län Dnr 2014/0547-31 GESTALTNINGSPROGRAM Tillhörande bostadsområde Äppelbacken del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo kommun, Gävleborgs län Upprättad i mars 2015 Innehåll Gestaltningsprogrammets syfte och bakgrund

Läs mer

APOLLO 1 A från SV K = 1, M = 1. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): APOLLO 1 A från NO. APOLLO 1 A från SV, KUPA

APOLLO 1 A från SV K = 1, M = 1. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): APOLLO 1 A från NO. APOLLO 1 A från SV, KUPA fastighet: APOLLO 1, hus A. adress: Stora Västergatan 34. ålder: Troligen 1700-tal. arkitekt / byggm: användning: Bostad. antal våningar: 1½ Gråmålad cementputs. Vit sprutad puts. Sadeltak, 1-kupigt rött

Läs mer

Tolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör.

Tolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör. Sadeltak: bruna alt röda betongpannor. Platta tak: svart takpapp Fasader, tegel och trä S 2030-Y S 4040-Y90R S 8505-Y20R, trä S 8505-Y20R Den tidsenliga utformningen och färgsättningen är karaktärsfull.

Läs mer

Ovanpå. Inledning. 60 talshuset. Ett examensarbete av Jens Enflo. Arkitekturskolan KTH 2013

Ovanpå. Inledning. 60 talshuset. Ett examensarbete av Jens Enflo. Arkitekturskolan KTH 2013 Ovanpå Ett examensarbete av Jens Enflo Arkitekturskolan KTH 2013 Inledning Att bygga på tak är ett allt vanligare sätt att förtäta befintliga bostadsområden i både inner och ytterstaden. Bristen på mark

Läs mer

Tolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör.

Tolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör. Röda tegelpannor. Grå korrugerad eternit. Gråbruna betongtakpannor. Fasader Gavelspetsar, vindskivor, fönster och dörrar S 0500-N, lättbetong S 8505-Y80R S 1000-N, kalksandsten S 3050-Y60R, tegel Områdets

Läs mer

LJUNGSTRÖM 1 A från SV

LJUNGSTRÖM 1 A från SV fastighet: LJUNGSTRÖM 1, hus A. adress: Blekegatan 10. ålder: 1911 (byggt som barnkrubba). Ombyggt 1930, 1942, 1954. arkitekt / byggm: Theodor Kellgren. Karl Erikson (1930), Åke Pettersson (1942), Rune

Läs mer

UTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation

UTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation UTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation Britt-Marie Lennartsson DOKUMENTATION INFÖR RIVNING Östertull, Lagaholm 2:8, Laholms stadsförsamling, Laholms kommun 2013:38 Dokumentation inför rivning, uthus

Läs mer

http://www.solna.se/sv/stadsbyggnad-trafik/arkitektur-kulturmiljoer/kulturmiljoer-i-s...

http://www.solna.se/sv/stadsbyggnad-trafik/arkitektur-kulturmiljoer/kulturmiljoer-i-s... Kvarvarande bebyggelse Solna stad http://www.solna.se/sv/stadsbyggnad-trafik/arkitektur-kulturmiljoer/kulturmiljoer-i-s... Sida 1 av 2 2012-09-06 Du är här: Start \ Stadsbyggnad & trafik \ Arkitektur &

Läs mer

Ångpannecentralen, Eskil 20, Lund

Ångpannecentralen, Eskil 20, Lund BYGGNADSANTIKVARISK RAPPORT 2011:01 Ångpannecentralen, Eskil 20, Lund Antikvarisk rapport 2011 Carita Eskeröd Kulturen, Lund 2011 Carita Eskeröd Eskil 20, Ångpannecentralen, Lund. Enkel byggnadsdokumentation.

Läs mer

Antikvarisk förundersökning Med värdebeskrivning

Antikvarisk förundersökning Med värdebeskrivning PER NELSON BYGGNADSVÅRDSBYRÅ Antikvarisk förundersökning Med värdebeskrivning Fastighet: Johanneshov 1:1 Hus 8 (f.d. Hus 20 21 rensstuga och dynghus.) Adress: Styckmästargatan 10 Stadsdel: Slakthusområdet,

Läs mer

Malmö Centralstation

Malmö Centralstation Antikvarisk kontroll Malmö Centralstation Invändiga ändringar i byggnad 1B Fastigheten Innerstaden 31:10 i Malmö stad Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:012 Carola Lund

Läs mer

Vånings- och skuggstudie, vårdagjämning kl , skala 1:5000

Vånings- och skuggstudie, vårdagjämning kl , skala 1:5000 vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping 1-2 våningar 3 våningar 4 våningar 5 våningar 6 våningar 7- våningar Sol- och skuggstudie Den nya bebyggelsen har ett våningstal mellan

Läs mer

H3 - Strandbacken. Bild nr 7. Del av vykort från sekelskiftet 1900. Fotopunkt A.

H3 - Strandbacken. Bild nr 7. Del av vykort från sekelskiftet 1900. Fotopunkt A. 5.3 H3 - Strandbacken På fastlandssidan vid sundets norra del är tomterna mindre på grund av att berget ligger närmare inpå strandlinjen. Husen klättrar upp efter bergskanten. Av den äldre bebyggelsen

Läs mer

Remissvar angående förslag till detaljplan för Giggen 25 i stadsdelen Tallkrogen, Sbk Dp

Remissvar angående förslag till detaljplan för Giggen 25 i stadsdelen Tallkrogen, Sbk Dp Kulturförvaltningen Kulturmiljöenheten Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2013-08-05 Handläggare Mari Ferring Telefon: 08-508 31 573 Till Kulturnämnden 2013-08-29 Nr 6 Förslag till beslut Kulturförvaltningen

Läs mer