Bo Isomaa: Forskningsrapport om PPP-Botnia studien Prevalens, prediktion och prevention av diabetes i Österbotten (PPP-Botnia)
|
|
- Mona Lundqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bo Isomaa: Forskningsrapport om PPP-Botnia studien Prevalens, prediktion och prevention av diabetes i Österbotten 4-8 (PPP-Botnia) Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Metoder 3. Resultat 3.1 Deltagande 3.2 Diabetes och nedsatt glukostolerans 3.3 Fetma och metabolt syndrom 3.4 Blodtryck, blodfetter och medicinering 3. Rökning, livsstil och upplevd hälsa 3.6 Kondition 4. PPP-Botnia studiens fortsättning. Vetenskapliga artiklar där PPP-Botnia medverkat 1. Bakgrund för PPP-Botnia studien 1 Typ 2 diabetes (T2D) är en folksjukdom som leder till stora följder både samhällsekonomiskt och individuellt för den drabbade. En samhällsutveckling, som lett till en ökande förekomst av fetma och generellt en livsföring med minskad motion, verkar leda till en kraftig ökning av förekomsten av typ 2 diabetes och nedsatt sockertolerans. Globalt har man sett en mycket kraftig ökning av förekomsten av diabetes och man uppskattar att närmare 3 miljoner mänskor i världen kommer att ha diabetes år 3 (Wild et al. 4). Man har även rapporterat om en stigande förekomst av T2D bland ungdomar och unga vuxna. Det metabola syndromet, som ofta vandrar hand i hand med typ 2 diabetes, utgörs av en ansamling av olika riskfaktorer som bukfetma, störningar i blodfetterna och glukosomsättningen och stegrat blodtryck. Det har rapporterats från USA att närmare % av den vuxna befolkningen fyller kriterierna för ett metabolt syndrom. Hur är situationen i Österbotten? För ca år sedan utfördes en kartläggning av förekomsten av diabetes vid Närpes hälsovårdscentral (Eriksson et al. 1992). Man uppskattade då att ca 3 % av den vuxna befolkningen hade diabetes. Det finns inte aktuella populationsbaserade uppgifter om förekomst av diabetes och metabolt syndrom i Österbotten. Både diabetes och det metaboliska syndromet är viktiga riskfaktorer för kardiovaskulära sjukdomar som hjärtinfarkt, stroke och perifera kärlsjukdomar. Dessutom orsakar diabetes komplikationer från de små blodkärlen i form av skador på njure, ögonbotten och nerver. Vården av diabetes har beräknats att stå för minst % av sjukvårdskostnaderna i Finland. Det finns ett stort behov av att fastställa problemets omfattning, riskfaktorer och framför allt att kunna utveckla strategier för att förhindra diabetes.
2 2 PPP-Botnia undersökningens syfte Målet för PPP-Botnia studien är att fastställa förekomsten av diabetes, nedsatt glukostolerans och det metaboliska syndromet hos den vuxna befolkningen i Österbotten. De 3 P:na i studiens namn kommer från prevalens (förekomst), prediktion (förutsägning) och prevention (förebyggande) av diabetes. PPP-Botnia studien ger möjligheter att undersöka både genetiska och livsstilsrelaterade riskfaktorer för diabetes och även studera interaktionen mellan olika riskfaktorer. Genom studiens uppläggning och omfattning erhåller man centrala hälsorelaterade data om den vuxna befolkningen i Österbotten. I PPP-Botnia studien insamlas uppgifter om blodfetter, blodtryck, tobaksrökning och snusanvändning, kostvanor, psykosocial stress, upplevd hälsa och depressionssymptom, motionsvanor och kondition. 2. Metoder Undersökningspersoner PPP-Botnia studien har genomförts som en populationsbaserad studie vid olika centra för Botnia-studien i Österbotten. Med hjälp av Magistratens befolkningsregister har man slumpmässigt valt ur deltagarna bland personer i åldern 18-7 år i de berörda kommunerna. De som utvalts har fått en skriftlig inbjudan att delta i undersökningen och deltagarna har gett sitt skriftliga medgivande till sitt deltagande i studien. Deltagarna representerar befolkningen i följande kommuner eller kommundelar. Inom parentes anges PPP-Botnia studiens respektive centra: - Närpes och Kaskö (Närpes) - Malax och Korsnäs (Malax) - Korsholm (Korsholm) - Vasa (Vasa) - Jakobstadsnejden med Jakobstad, Larsmo, Pedersöre, Nykarleby, Kronoby och Terjärv (Jakobstad) Undersökningsmetoder Glukosbelastning och blodprover Man har utfört en glukosbelastning (OGTT) med prov för glukos och insulin (, 3 och 1 min) enligt metoder som beskrivs på hemsidan. I fasta har prov tagits för blodfetter; man har bestämt totalt kolesterol, HDL-kolesterol, triglycerider och det s.k. LDL-kolsterolet har beräknats. Dessutom har tagits blodprov för leverenzym (alat), fria fettsyror, känsligt CRP, adiponektin, inkretinhormoner och genetiska prov. Mätningar Blodtryck, viktindex (BMI), buk- och höftomkrets och fettprocent har registrerats. Deltagarna har erbjudits att delta i en 2 km gångtest. Undersökningsmetoderna finns närmare beskriva på hemsidan. Frågeformulär Deltagarna har fyllt i frågeformulär som berör livsstil (motion, kost, rökning, snusanvändning, alkoholvanor), psykosocial stress och upplevd hälsa (SF-36), kardiovaskulära sjukdomar, aktuell medicinering, och diabetesförekomst i släkten.
3 3 Utlåtande till deltagarna Deltagarna har fått ett skriftligt utlåtande angående de centrala resultaten i undersökningen (glukosbelastning, blodfetter, blodtryck, BMI, midjmått, alat) och rekommendationer om eventuellt behov av vidare utredning och uppföljning. Med deltagarens tillstånd har resultaten även skickats till arbetshälsovården eller egen läkare/hälsovårdare. 3. Resultat 3.1. Deltagande i studien Med hjälp av Magistratens befolkningsregister utvaldes slumpmässigt totalt 919 personer i åldern 18-7 år att delta i PPP-Botnia studien. Av dessa deltog 8 personer (4,7 %) i studien. Deltagarnas antal enligt åldersgrupp och kön framkommer i tabell 1 och fördelningen på olika forskningscentra i tabell 2. Deltagandet i studien varierade mellan studiens olika forskningscentra; deltagandet i studien var högst i Närpes med 78,1 % jämfört med Vasa 47,8 %. Deltagandet i studien korrelerade signifikant med personernas ålder, kön, modersmål och yrkesstatus. Deltagandet var högre bland kvinnor än bland män (8 respektive %), svenskspråkiga uppvisade ett högre deltagande än finskspråkiga (6 respeltive 48 %) och äldre personer deltog flitigare än yngre. Längre utbildning korrelerade likaså med ett högre deltagande i studien. Tabell 1: Deltagarna i PPP-Botnia studien åldersgrupper Män Kvinnor Alla Alla Tabell 2: Antal deltagare och deltagarprocent på olika Botnia-centra Botnia centra Deltagare Deltagarprocent Närpes Malax-Korsnäs Korsholm Jakobstad Vasa Alla 8 4.7
4 Diabetes och försämrad glukostolerans För att fastställa förekomsten av diabetes och nedsatt glukostolerans utfördes en standardiserad glukosbelastning (WHO, 7 g glukos). Tidigare känd diabetes registrerades och diagnosen kontrollerades vid oklarheter ur deltagarens sjukberättelse. Likaså registrerades användning av diabetesmediciner. Förekomsten av diabetes, både tidigare känd och diabetes som konstaterades vid undersökningen (ny diabetes) och nedsatt glukostolerans (IGT och/eller IFG) kan ses i Figur 1 (män) och Figur 2 (kvinnor) i relation till ålder. Man kan se att förekomsten av diabetes är låg (ca 2 %) upp till års ålder men stiger sedan snabbt för att i 7 års ålder vara ca %. Männen uppvisar en högre förekomst av diabetes än kvinnorna. Närmare hälften av diabetikerna har en sjukdom som inte tidigare är diagnosticerad. Förekomsten av nedsatt glukostolernas är i alla åldersgrupper större än förekomsten av diabetes. Figur 1. Förekomst av känd och ny diabetes samt nedsatt glukostolerans (IGT/IFG) i relation till ålder hos män i PPP-Botnia studien IGT/IFG ny dm känd dm 7-7 år 6-69 år -9 år 4-49 år 3-39 år år
5 Figur 2. Förekomst av känd och ny diabetes samt nedsatt glukostolerans (IGT/IFG) i relation till ålder hos kvinnor i PPP-Botnia studien IGT/IFG ny dm känd dm 4-49 år 3-39 år år 7-7 år 6-69 år -9 år 3.3. Fetma och metabolt syndrom Med hjälp av viktindex (BMI) kan man studera fördelningen av övervikt och fetma i befolkningen. Ett BMI mellan - anses som normalt, BMI -3 som övervikt, BMI över 3 som fetma och BMI över 3 som svår fetma. I figur 3 ses fördelningen av BMI i PPP- Botnia studien uppdelat i skilda staplar för män och kvinnor. Av figuren kan man se att kvinnorna har sin högsta förekomst i den s.k. normala BMI-gruppen medan männens högsta förekomst är i kategorin övervikt. Kvinnorna har dessutom en högre förekomst än männen i såväl BMI-gruppen under och över 3. Medelvärdet (± SD) för BMI är 26.9± 4. för männen och 26.1± 4.8 för kvinnorna. Midjemåttet utgör ett mått på förekomsten av bukfetma. Ett midjemått över 2 cm (4 tum) för en man och över 88 cm (3 tum) anses utgöra klara gränser för när ett midjemått är avvikande. I figur 4 visas förekomsten av förhöjda midjemått bland män och kvinnor i olika åldersgrupper. Av figuren framgår att ca. % av männen och 3 % av kvinnorna överskrider midjemåttet som definierats som klar bukfetma medan ytterligare ca. % har ett måttligt stegrat midjemått (över 94 cm för män och över 8 cm för kvinnor).
6 6 Figur 3: Fördelning (%) av BMI hos män och kvinnor Med ett metabolt syndrom avses män kvinnor en samtidig förekomst av flera olika metaboliska ogynnsamma drag (nedsatt glukostolerans, bukfetma, stegrat blodtryck och ogynnsamma < >3 blodfetter), BMI-grupper vilket anses utgöra en riskfaktor för både diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. I PPP-Botnia studien har vi använt den s.k. NCEP-definitionen av ett metabolt syndrom. Ett metabolt syndrom anses förekomma om en person har minst 3 av följande avvikelser: - diabetes eller nedsatt glukostolerans - midjemått över 2 för män, över 88 cm för kvinnor - behandling för blodtryck eller blodtrycket högre än 13/8 mmhg - förhöjda triglycerider (över 1,7 mmol/l) - lågt HDL-kolesterol (lägre än 1, mmol/l för män, 1,3 mmol/l för kvinnor) Av figur framgår att förekomsten av ett metabolt syndrom ökar med stigande ålder hos både män och kvinnor. I hela den vuxna befolkningen förekommer ett metabolt syndrom hos 22.4 % av männen och.4 % av kvinnorna.
7 alla 7 Figur 4: Fördelning av bukfetma <8/94 cm 8-88/ 94-2 >88/2 män kvinnor Figur : Metabolt syndrom (%) hos män och kvinnor i PPP-Botnia studien (NCEP-definitionen) män kvinnor 6-69 år -9 år 4-49 år 3-39 år år 7-7 år 3.4. Blodtryck, blodfetter och medicinering Ett stegrat blodtryck och förhöjda blodfetter, speciellt kolesterol, utgör fortsättningsvis viktiga riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar. I de s.k. vårdrekommendationerna Gängse vård / Käypä Hoito finns nationella mål för dessa riskfaktorer. För blodtryckets del eftersträvar man en blodtrycksnivå under 14/9 för hela befolkningen. Ett blodtryck högre än 18/1 anses vara ett klart stegrat värde. För blodfetternas del finns rekommendationer för
8 8 de olika komponenterna. På befolkningsnivå är målsättningen att totalt kolesterol skall vara lägre än, mmol/l, det goda HDL-kolesterolet borde vara högre än 1, mmol/l (oftast anges målet för kvinnor till högre än 1,3 mmol/l), triglyceriderna borde vara lägre än 1,7 mmol/l och det skadliga LDL-kolesterolet lägre än 3, mmol/l. I tabell 3 kan vi se hur dessa målsättningar uppfylls för den österbottniska populationen i PPP-Botnia studien. Ur tabell 3 framgår att en majoritet av både männen och kvinnorna har ett LDL-kolesterol som överskrider 3, mmol/l. Var fjärde man och kvinna har lägre nivåer av det skyddande HDL-kolesterolet än målet som uppställs i det nationella vårdprogrammet. Höga triglycerider förekommer allmänt hos både unga och medelålders män, hos äldre ser man inga könsskillnader. Kolesterolsänkande läkemedelsbehandling, i praktiken s.k. statiner, för stegrade lipider är ovanlig hos unga personer i studien, förekommer hos färre än var tionde under års ålder medan ungefär var femte person äldre än 6 år har statinbehandling. 4 % av kvinnorna och 4 % av männen över 6 års ålder har läkemedelsbehandling för blodtrycket. Trots att läkemedelsbehandling är vanligt i högre ålder tycks det vara svårt att uppnå eftersträvad blodtrycksnivå i befolkningen. Glädjande nog ser man att väldigt få personer har blodtrycksvärden över 18/1. Tabell 3: Förekomst (%) av avvikande blodfetter och stegrat blodtryck samt medicinering enligt ålder år 4-9 år 6-7 år Män LDL> HDL <1, Triglycerider >1, Statinbehandling RR >14/ RR >18/ Medicinering för blodtrycket Kvinnor LDL> HDL <1, Triglycerider >1, Statinbehandling RR >14/ RR >18/1 1.2,9 Medicinering för blodtrycket
9 alla 9 Figur 6. Röker regelbundet (%) 1 män kvinnor 6-69 år -9 år 4-49 år 3-39 år år 7-7 år 3.. Rökning, livsstil och upplevd hälsa Med hjälp av frågeformulär kartlades aktuell rökning bland deltagarna (Figur 6). Det framkommer att 17 % av männen och 13 % av kvinnorna röker regelbundet. Var fjärde ung man röker medan motsvarande siffra bland 7-åriga män och kvinnor är %. I tabell 4 visar fördelningen av olika frågor som har med livvstilen att göra. Med hjälp av frågeformulär kartlades bl.a. användning snus. Deltagarna besvarade frågor om motion. Med regelbunden, måttlig motion avses motion som förekommer minst 3 gånger i veckan, minst 3 minuter/gång och leder till svettning eller andfåddhet. Matvanor har kartlagts med hjälp av s.k. frekvensfrågor, där deltagarna anger hur många gånger i veckan/månaden en viss livsmedelsgrupp används. Med hälsosamma matvanor avses att minst 2 av följande 3 frågor besvarats positiv: 1) användning av fettfri mjölk, 2) dagligen grönsaker eller frukt, 3) vegatabiliskt fett på brödet eller inget fett. Ur tabell framgår att kvinnorna både motionerar mera och äter hälsosammare, männen rökar mera och speciellt bland unga män är snusanvändningen vanlig. Anmärkningsvärt är att 4 % av de unga männen använder nikotinprodukter. Dessutom finns det stora skillnader mellan män och kvinnor i rapporterad alkoholanvändning. Rapporterad användning av depressionsmediciner är dubbelt vanligare bland kvinnor än män. Bland kvinnor i åldern 39-9 år angav 7.2 % att de använder antidepressiv medicinering.
10 Tabell 4: Fördelning (%) av olika livsstilsfaktorer i olika åldersgrupper år 4-9 år 6-7 år Män Rökning Snusanvändning Regelbunden, måttlig motion Hälsosamma matvanor Upplevd god hälsa depressionsmedicin Över alkoholdoser/vecka Över alkoholdoser/vecka Kvinnor Rökning Snusanvändning Regelbunden motion Hälsosamma matvanor Upplevd god hälsa depressionsmedicin Över alkoholdoser/vecka Över alkoholdoser/vecka kondition Konditionsindex är baserat på en s.k. 2 km UKK gångtest som utförts standardiserat. Från analysen har avlägsnats deltagare som använder medicin som påverkar pulsnivån, personer med BMI högre än 4, personer som inte kunde promenera raskt baserat på gångtiden. Man ser här markanta könsskillnader. Medan hälften av kvinnorna har ett normalt konditionsindex, har 6 % av männen antingen mycket dålig eller dålig kondition. Endast ca % av deltagarna hade en god kondition. I Figur 7 ses fördelningen av kondition hos deltagarna.
11 11 Figur 7. Fördelning av konditionsindex bland män och kvinnor i PPP-Botnia studien (n=214) mycket dålig dålig normal god män kvinnor 4. PPP-Botnia studiens fortsättning Grundundersökningen i studien genomfördes under åren 4-8. Grundundersökningens målsättning var att studera det första P:et i namnen, prevalensen av diabetes, nedsatt glukostolerans och metabolt syndrom. För att kunna besvara det andra P:et, d.v.s. prediktionen kommer en uppföljande undersökning av deltagarna (Prospektiva PPP- Botnia studien) att starta hösten. Man kommer då att studera deltagran på nytt ca 6 år efter den första undersökningen och kommer då att kunna studera samverkan mellan olika riskfaktorer för diabetes, både genetiska och livsstilsrelaterade faktorer. En del av deltagarna i grundundersökningen (n=291) ingår dessutom i en interventionsstudie, där man studerar inverkan av ordnad motion eller enbart motionsrådgivning på konditionen och metabola värden hos personer med dålig kondition. Med denhär studien hoppas vi kunna ge svar på det tredje P:et (Prevention).
12 12. Publikationer där PPP-Botnia studien har medverkat 1. Lyssenko V, Orho-Melander M, Sjögren M, Ling C, Lupi R, Marchetti P, DelPrato S, Eriksson, K-F, Lethagen Å-L, Berglund G, Tuomi T, Nilsson P, Groop L: Mechanisms by which common variants in the TCF7L2 gene increase risk of future type 2 diabetes. J Clin Invest 7;117: Orho-Melander M, Melander O, Guiducci C et al. A Common Missense Variant in the Glucokinase Regulatory Protein Gene (GCKR) Is Associated with Increased Plasma Triglyceride and C-Reactive Protein but Lower Fasting Glucose Concentrations. Diabetes 8; 7: Lyssenko V, Nagorny CLF, Erdos MR et al. A common variant in the melatonin receptor gene (MTNR1B) is associated with increased risk of type 2 diabetes and impaired early insulin secretion. Nature Genetics; 41:82-88, 9 4. Prokopenko I, Langenberg C, Florez JC et al. Variants in the melatonin receptor 1B gene (MTNR1B) influence fasting glucose levels and risk of type 2 diabetes. Nature Genetics 9; 41: Willer CJ, Speliotes EK, Loos RJF et al. for the GIANT Consortium. Six new loci associated with body mass index highlight a neuronal influence on body weight regulation. Nature Genetics 9; 41: Jonsson A, Renström F, Lyssenko V, Brito EC, Isomaa B, Berglund G, Nilsson PM, Groop L, Franks PW: Assessing the effect of interaction between an FTO variant (rs993969) and physical activity on obesity in 1.9 Swedish and 11 Finnish adults. Diabetologia 2: , 9 7. Kotronen A, Yki-Järvinen H, Aminoff A, Bergholm R, Pietiläinen KH, Westerbacka J, Talmud PJ, Humphries SE, Hamsten A, Isomaa B, Groop L, Orho-Melander M, Ehrenborg E, Fisher RM: Genetic variation in the ADIPOR2 gene is associated with liver fat content and its surrogate markers in three independent cohorts. Eur J Endocrinol 16:93-62, 9 8. Lindgren CM. Heid IM, Randal J et al. for the GIANT consortium. Genome wide association scan meta-analysis identifies three loci influencing adiposity and fat distribution. PLOS Genetics 9;(6):e8. 9. Jonsson A, Isomaa B, Tuomi T, Taneera J, Salehi A, Nilsson P, Groop L, Lyssenko V. A variant in the KCNQ1 gene predicts future type 2 diabetes and mediates impaired insulin secretion. Diabetes 8: , 9. Dupuis J, Langenberg C, Prokopenko I et al for the MAGIC investigators. New genetic loci implicated in fasting glucose homeostasis and their impact on type 2 diabetes risk. Nature Genetics 42:-16,.
13 Saxena R, Hivert M-F, Langenberg C et al. for the MAGIC investigators. Genetic Variation in Gastric Inhibitory Polypeptide Receptor (GIPR) Impacts the Glucose and Insulin Responses to an Oral Glucose Challenge. Nat Genetics 42:142-8, 12. Pyykkönen A-J, Räikkönen K, Tuomi T, Eriksson JG, Groop L, Isomaa B. Stressful life events and the metabolic syndrome: The PPP-Botnia Study. Diabetes Care 33: , 13. B. Isomaa, B. Forsén, K. Lahti, N. Holmström, J Wadén, O. Matintupa, P. Almgren, J.G. Eriksson, V. Lyssenko, M.-R. Taskinen, T. Tuomi, L.C. Groop: A family history of diabetes is associated with reduced physical fitness in the Prevalence, Prediction and Prevention of Diabetes (PPP)- Botnia study. Diabetologia 3:179-13, 14. Ingelsson E, Langenberg C, Hivert M-F et al. on behalf of the MAGIC investigators. Detailed Physiologic Characterization Reveals Diverse Mechanisms for Novel Genetic Loci Regulating Glucose and Insulin Metabolism in Humans. Nature Genetics. Diabetes 9:1266-7, 1. Nilsson L, Olsson AH, Isomaa B, Groop L, Billig H, Ling C: A common variant near the PRL gene is associated with increased adiposity in males. Accepted for publication in Molecular Genetics and Metabolism
Kliniska och metaboliska riskfaktorer för uppkomsten av typ 2 diabetes resultat från PPP-Botnia studien
Kliniska och metaboliska riskfaktorer för uppkomsten av typ 2 diabetes resultat från PPP-Botnia studien Henrik Finnström 013719702 Helsingfors 30.11.2015 Avhandling henrik.finnstrom@helsinki.fi Handledare:
Läs merDiabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?
Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och
Läs merObesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985
Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data
Läs merInformation till dig som har kranskärlssjukdom
Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi
Läs merSusanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen
Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Epidemiologi Hälften av svenskarna är överviktiga 14% är obesa Vanligare hos män än kvinnor Vanligare i glesbygd Vanligare vid låg utbildning och låg
Läs merlokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg
Bilaga 6 200-0-09 8 Behandlingsprogram - livsstilsgrupper Bakgrund Övervikt och fetma är ett stort och växande samhällsproblem. I Sverige har antalet personer med fetma nästan fördubblats under de senaste
Läs merSjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?
Sjuksköterskedagarna Cecilia Enockson specialist i allmänmedicin Medicinsk rådgivare Hälsoval Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom Orsakar stor sjuklighet och lidande
Läs merGraviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv
Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt
Läs merMetabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.
Metabola Syndromet Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Definition av MetS 3 av 5. 1. Midjemått (beroende av etnicitet) >90cm för män
Läs mer2011-08-29. Dagens föreläsning. Diabetes. Vad är blodsocker/glukos? Mekanismerna bakom diabetes. Vad är insulin? En normal dag
Dagens föreläsning Diabetes Mekanismerna bakom diabetes Hur vanligt är diabetes Ärftlighet Emilie.agardh@ki.se Livsstilsrelaterade faktorer och socioekonomisk status Förändringar i människans omgivning
Läs merRökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren.
Levnadsvanor Levnadsvanor kan i olika hög grad ha betydelse för folkhälsan. Ett känt faktum är att fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan medan många sjukdomar orsakas eller förvärras av tobaksrökning.
Läs merFaktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -
Fredrik Wallentin Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - sjukdom Dosrelation (graderat samband)
Läs merstudie av risk faktorer för LADA och typ 2 diabetes uppdatering!
ESTRIDepidemiologisk studie av risk faktorer för LADA och typ 2 diabetes uppdatering! Sofia Carlsson, Karolinska Institutet, Stockholm Sofia.carlsson@ki.se 208-03-26 ESTRID? Syftet: studera hur livsstilsfaktorer,
Läs merStillasittande & ohälsa
Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa
Läs merHur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken
Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken Spelar det någon roll vad doktorn/sköterskan säger om levnadsvanor och matvanor?
Läs merGruppträff 1 Presentation och uppstart
Kinesiskt ordspråk Gruppträff 1 Presentation och uppstart Fyll inte livet med dagar, fyll dagarna med liv. /okänd Överenskommelse När du medverkar i gruppen är det viktigt att du följer programmet vi lagt
Läs merKROPPEN I BALANS UTVÄRDERING AV ETT ÅTGÄRDSPROGRAM VID METABOLT SYNDROM
KROPPEN I BALANS UTVÄRDERING AV ETT ÅTGÄRDSPROGRAM VID METABOLT SYNDROM Anders Skoglund Leg läk Betania Organisationsmedicin AB Grev Turegatan 63, 114 38 Stockholm Tel 08 503 114 00, Telefax anders.skoglund@betania.se
Läs merVad vet vi idag om insulin och glukoshomeostas: Emilia Hagman
Ett första steg mot ett nationellt vårdprogram: Vad vet vi idag om insulin och glukoshomeostas: Emilia Hagman Claude Marcus 2016-04-26 Frågor att försöka besvara idag kring glukoshomeostas: När ska prover
Läs merPrimärvårdsperpektiv på metabol sjuklighet. Carl Johan Östgren 2009-10-07
Primärvårdsperpektiv på metabol sjuklighet Carl Johan Östgren 2009-10-07 Ålderstrappan Uppskattat antal patienter med diabetes 213 (325) I olika regioner år 2000 och 2030 Wild S et al. Global prevalence
Läs merHälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN
Hälsa VAD ÄR DET? Att hälsa Att ha en god hälsa Att vara frisk Att sova bra Att trivas med livet Att ha ett arbete Att ha tillräckligt med pengar Att ha vänner Att ha en bästa vän Att känna sig behövd
Läs merfå kontroll över din diabetes
VAR aktiv goda råd om hur du kan få kontroll över din diabetes RESAN MOT KONTROLL Diabetes-utbildning Mina värden Datum / / / / / / / / / / / / HbA1c LDL-kolesterol (mmol/l) Blodtryck (mmhg) Vikt Midjemått
Läs merKOLESTEROLGUIDEN LIVSSTIL
KOLESTEROLGUIDEN LIVSSTIL Vägen till att lyckas börjar med ett beslut om en förändring. Den här guiden är för dig som vill börja ta de första stegen. Hej och välkommen! Kroppen är fantastisk och vi har
Läs merBefolkningsinriktade hälsosamtal
Befolkningsinriktade hälsosamtal Gävleborgs hälsosamtal för 40-åringar Information till medarbetare Bakgrund Gävleborgs hälsosamtal Gävleborg har kortare medellivslängd, i jämförelse med riket. Under 2009-2013
Läs merHälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar.
Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar. Uppföljning av åren 2012 2014 Forslin B, Gidlund A, Möllerswärd P (2016) Folkhälsoenheten 2016 03 09 2016 03 09 2(24) 2016 03 09 3(24) SAMMANFATTNING
Läs merIcke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel
Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Orsaker
Läs merGävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning
Gävle HC Carema Metabol bedömning & mottagning Är personen SJUK? eller FRISK?... . eller har hon en mycket HÖG RISK? Hur ska vi HJÄLPA utan att STJÄLPA? HJÄLP!? Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård
Läs merStora regionala skillnader i diabetesvården i Sverige. Stefan Jansson och Katarina Eeg-Olofsson
Stora regionala skillnader i diabetesvården i Sverige Stefan Jansson och Katarina Eeg-Olofsson Antal registrerade vuxna personer med diabetes i i NDR och täckningsgrad 2018 Andel patienter rapporterade
Läs merFörebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning
Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning (ateroskleros) Sammanfattning Vid åderförkalkning ateroskleros blir blodkärlen stelare och trängre, blodet får svårare att passera. Ateroskleros
Läs merMetabola syndromet. Region Sörmland
Metabola syndromet Region Sörmland Innehåll Inledning... 2 Definition metabola syndromet... 3 Allmänt... 3 Fetma och övervikt... 4 Hur mäter man övervikt och fetma?... 4 Matvanor... 6 Blodsocker... 7 Blodtryck...
Läs merMetabola Syndromet. St-seminarium Hanna Eriksson
Metabola Syndromet St-seminarium 180919 Hanna Eriksson Metabola syndromet En samling kardiovaskulära riskfaktorer som alla har mer eller mindre starkt samband med insulinresistens. Bukfetma Hyperglykemi
Läs merDiabetes.
Diabetes Emilie.agardh@ki.se Dagens föreläsning Mekanismerna bakom diabetes Hur vanligt är diabetes Ärftlighet Livsstilsrelaterade faktorer och socioekonomisk status Förändringar i människans omgivning
Läs merHälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar
Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar
Läs mer10 Vad är ett bra HbA1c?
10 Vad är ett bra HbA1c? HbA1c och blodsocker HbA1c är ett mått på medelblodsockret de senaste 6-8 veckorna. Observera att HbA1c inte anger medelblodsockret utan måste översättas enligt: Det finns en hel
Läs merHälsoeffekter av motion?
Fysisk aktivitet vid typ 2-diabetes Olika typer av aktivitet och effekter Tomas Fritz dl Sickla Hälsocenter Vem tror att regelbunden motion har positiva hälsoeffekter för människor? FARs Dag 21 September
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2004:52 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:46 av Margot Hedlin och Cecilia Carpelan (fp) om screening av personer som har genetiska anlag för diabetes Föredragande landstingsråd:
Läs mer2016-02-18. Graviditetsdiabetes Steinunn Arnardóttir Specialistläkare Sektionen för endokrinologi och diabetes Akademiska Sjukhuset
Graviditetsdiabetes Steinunn Arnardóttir Specialistläkare Sektionen för endokrinologi och diabetes Akademiska Sjukhuset 1 DM relaterade malformationer 70 % ofdm 1 kvinnor planerae ej graviditet 2 3 4 Sammanfattning
Läs merSocker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet
Socker och sjukdomsrisk Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet Aspekter att ta hänsyn till vid tolkning av forskningen! Vilken typ av socker har studerats?! Vilken typ av studiedesign har använts?! Har
Läs merTYP 2-DIABETES Tillstötande sjukdomar vård och uppföljning
TYP 2-DIABETES Tillstötande sjukdomar vård och uppföljning Innehåll T2D tillstötande sjukdomar Hjärtat och blodkärlen Njurarna Nervsystemet Ben och fötte Ögonen Munnen 4 7 10 11 12 13 14 Hjärtat och blodkärlen
Läs merMängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.
HJÄRTAT Mängden utslag kan avgöra risken Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. Det är känt att hälsosamma levnadsvanor minskar risken. Men mycket tyder på att även valet av behandling
Läs merVESTA Vårprogrammet 2010. Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie.
31 augusti 2012 VESTA Vårprogrammet 2010 Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie. Författare: Johan Hadodo ST-läkare inom allmänmedicin Scania Husläkarmottagning Sydgatan
Läs merStroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter
1 Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke Per Wester, Umeå Strokecenter STROKE - vilka läkemedel kan förhindra återinsjuknande och hur effektiva är de? Läkemedelskommittén Örebro Läns Landsting
Läs merMotivation till hälsa
Motivation till hälsa En kurs om hur man ska förändra och förbättra sin livsstil och behålla den livet ut. Resultat från hälsoenkät 9 Anita Engström Livsstilspedagog www.kiruna.fhsk.se MOTIVATION TILL
Läs merXIVSvenska. Gemensam hälsokurs på KS för kardiometabola pa9enter. Gudrun Andersson och Chris9na Jarnert Stockholm. Kardiovaskulära Vårmötet
Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Gemensam hälsokurs på KS för kardiometabola pa9enter Gudrun Andersson och Chris9na Jarnert Stockholm Ingen intressekonflikt föreligger Dysglykemi
Läs merMät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa.
Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa. Många som har högt blodtryck märker ingenting. Just därför är det så viktigt att mäta det. Här på Apotek Hjärtat kan vi hjälpa
Läs merTabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%)
Allmän hälsa Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av Norrbotten Riket Norrbotten Riket 2014 2010 2014 2014 2010 2014 16-29 år 82,7 86 83,6 79,5
Läs merNya tider, nya hälsoproblem
XXXXXX även för den som motionerar - vad kan vi göra? Nya tider, nya hälsoproblem Mai-Lis Hellénius överläkare och professor Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Solna
Läs merVåra studier. Den friska stressfysiologin. UMS-patienters stressfysiologi. ISM Institutet för stressmedicin
Stressfysiologi Våra studier Den friska stressfysiologin UMS-patienters stressfysiologi Stresshormoner Hypotalamus CRH Vad händer vid akut stress? Prolaktin Hypofysen ACTH LH & FSH Trier Social Stress
Läs merATT LEVA MED DIABETES
ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med
Läs merSymptom. Stamcellsforskning
Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden
Läs merÄr det nyttigt med fet mat?
Är det nyttigt med fet mat? Forskningens dag Falun 151008 David Iggman ST-läkare Norslund/Svärdsjö VC Centrum för Klinisk Forskning Dalarna, Falun Klinisk Nutrition och Metabolism, Uppsala Universitet
Läs merPropp-rehabilitering av patienter med hjärt- och kärlsjukdomar. - Uppföljning och utvärdering av verksamheten i Jakobstad
Propp-rehabilitering av patienter med hjärt- och kärlsjukdomar. - Uppföljning och utvärdering av verksamheten i Jakobstad HVD, ft Pia Nyman, Staden Jakobstad, social- och hälsovårdsverket PeL Kaj Palenius,
Läs merViktiga telefonnummer och adresser. Njurmedicinska mottagningen: Min njurläkare: Sjuksköterska: Njursviktskoordinator: Dietist: Sjukgymnast: Kurator:
A D R E S S E R O C H T E L E F O N N U M M E R Viktiga telefonnummer och adresser Njurmedicinska mottagningen: Min njurläkare: Sjuksköterska: Njursviktskoordinator: Dietist: Sjukgymnast: Kurator: Min
Läs merKardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa
Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Ronnie Willenheimer Docent i kardiologi, Lunds Universitet Medicinsk chef, Hjärtkärl-kliniken Potentiell intressekonflikt: Försörjning huvudsakligen
Läs merHälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa
Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där
Läs merDen personliga diabetesboken
Den personliga diabetesboken Ta alltid med dig din diabetesbok när du ska träffa någon inom sjukvården. Min personliga diabetesbok Namn Personnummer Min diabetesläkare Min diabetessköterska Telefonnummer
Läs merFysisk aktivitet och hälsa. Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet
Fysisk aktivitet och hälsa Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet Fysisk aktivitet är dagens bästa köp i folkhälsa -JM Morris, 1996 Läkemedlet fysisk aktivitet
Läs merSLUTRAPPORT. Projekttitel
SLUTRAPPORT Projekttitel Betydelsen av miljö, levnadsvanor och ärftlighet för utvecklandet av LADA (latent autoimmun diabetes in adults) jämfört med typ 2 diabetes Dnr 130118 Projektledare Sofia Carlsson
Läs merNationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland
Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland Agenda Lipidvärden och lipidsänkande behandlingdata från nya årsrapporten Vad har NDR lärt oss om lipidvärden och lipidsänkande behandling
Läs merIGF-Systemet som diagnostiskt hjälpmedel. Kerstin Brismar. Inst för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet
IGF-Systemet som diagnostiskt hjälpmedel Kerstin Brismar Inst för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet kerstin.brismar@ki.se 21 sept 2017 First publications IGF-I Kerstin Hall et al 1972
Läs merNationella diabetesregistret Uppföljning av primärvården i Östergötland 2010
Nationella diabetesregistret Uppföljning av primärvården i Östergötland 21 Eva Törnvall Kvalitetssamordnare FoU-enheten för närsjukvården 1 (7) Uppföljning av diabetes inom primärvården 21. Enligt avtal
Läs merHur kan gentekniken hjälpa oss att lösa stora folkhälsfrågor? Tove Fall Institutionen för medicinska vetenskaper Uppsala Universitet
Hur kan gentekniken hjälpa oss att lösa stora folkhälsfrågor? Tove Fall Institutionen för medicinska vetenskaper Uppsala Universitet Hjärt- kärlsjukdom Samlade namnet för sjukdomar i hjärta och blodkärl
Läs merXenical och viktminskning
1(13) Xenical och viktminskning Det finns tyvärr inga snabba kurer som har vetenskapligt dokumenterad effekt och ger en bestående viktminskning. Xenical är inget undantag det är ingen snabbkur. Däremot
Läs merHögt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.
Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför
Läs merÖverviktskirurgi - långtidseffekter
Överviktskirurgi - långtidseffekter Swedish obese subjects study (SOS) Åsa Anveden AT-läkare, Doktorand Institutionen för klinisk och molekylär medicin 1. SOS 2. Kirurgi som diabetesprevention? 3. Effekter
Läs merLandstingets vision. År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning
Landstingets vision År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning Fysisk aktivitet eller stillasittande? Regelbunden fysisk aktivitet är en skyddsfaktor mot många sjukdomar
Läs merHbA1c diagnostik och monitorering. Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska
HbA1c diagnostik och monitorering Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska Cumulative Incidence (%) DCCT 1993 bevisar blodsockrets betydelse 60 76% Risk Reduction 59% Risk Reduction 39% Risk Reduction
Läs merBlodtryckskontroll hos diabetiker typ 1 vid medicinkliniken, Piteå sjukhus varför når vi inte målet?
Blodtryckskontroll hos diabetiker typ 1 vid medicinkliniken, Piteå sjukhus varför når vi inte målet? Izabela Shahrokni, ST-läkare, Medicin- och rehabiliteringskliniken, Piteå sjukhus Handledare: Mats Eliasson,
Läs merRiktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom
Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Giltighet 2013-08-16 2014-08-16 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp
Läs merEn hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck
En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots
Läs merIndividualiserade kostråd
Individualiserade kostråd Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Samarbete Öka självupplevd hälsa Motivera och
Läs mer23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser
Ettårs dödlighet (%) 2014-01-14 Fettskolan Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Skräddarsydda råd om mat Varför då? Type 2 Diabetes + stable CAD + angiography n = 2 368 Follow Up: 5.3
Läs merPressmeddelande 2010-01-04
Pressmeddelande 2010-01-04 Dags för nya vanor: Var femte anställd i Stockholms län har högt blodtryck I början på året satsar många på att förändra sina levnadsvanor och det kan behövas. Nästan var femte
Läs merPOLYCYSTISKT OVARIALSYNDROM inflammatoriska markörer i fettväv
POLYCYSTISKT OVARIALSYNDROM inflammatoriska markörer i fettväv Åsa Lindholm Institutionen för kvinnors och barns hälsa Uppsala universitet, Uppsala Marie Bixo, Mats Eliasson, Tommy Olsson, Jonas Buren,
Läs merHur påverkar en friskvårdssatsning i ett företag riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar, såsom blodtryck, kroppsvikt och blodfetter?
Hur påverkar en friskvårdssatsning i ett företag riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar, såsom blodtryck, kroppsvikt och blodfetter? Författare Elisabeth Westerlund leg. läk, spec i allmän-och internmedicin
Läs merLuleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar
Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell
Läs merFakta om diabetes och typ 2-diabetes
Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Diabetes är en vanlig, kronisk ämnesomsättningssjukdom som leder till förhöjda sockerhalter i blodet. Diabetes är en folksjukdom, cirka 40 000 i Sveriges befolkning
Läs merEn ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom
Utskrivning En ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom Efter 1-2 veckor Efter 6-10 veckor Efter 3-4 månader Catrin Henriksson Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset Efter 6 och/eller
Läs merARTROS. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Borgskalan. Förslag på aktiviteter
Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet Borg-RPE-skalan Din upplevda ansträngning 6 Ingen ansträngning alls 7 Extremt lätt 8 9 Mycket lätt 10 11 Lätt 12 13 Något ansträngande 14 15 Ansträngande 16 17 Mycket
Läs merKroniska komplikationer vid undergrupper av diabetes
Kroniska komplikationer vid undergrupper av diabetes Bo Isomaa Som en följd av nya forskningsrön har diabetes blivit en allt mer heterogen sjukdom med ett flertal identifierbara undergrupper. Den gamla
Läs merHälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn. Samhällsmedicin, Region Gävleborg
Hälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn Samhällsmedicin, Region Gävleborg 2019-06-10 Inledning Bakgrund och syfte Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara
Läs merFysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt
Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt Fysisk aktivitet ger bättre hälsa och längre liv Världens bästa medicin (gratis) hjärtinfarkt, stroke, fönstertittarsjuka, typ 2 diabetes, höga
Läs merKarlstads Teknikcenter. Examensarbete Fysiska effekter av ett stillasittande yrke. Karlstads Teknikcenter Tel
Karlstads Teknikcenter Examensarbete 2017 Titel: Författare: Uppdragsgivare: Tina Andersson Karlstads Teknikcenter Tel + 46 54 540 14 40 SE-651 84 KARLSTAD www.karlstad.se/yh Examensarbete YhVA15 2017-09-18
Läs merKan motion orsaka hälsa?
Fysisk aktivitet skapar frisk personal Kan motion orsaka hälsa? Pia Hancke Leg. Sjukgymnast / ergonom Hälsoforum Växjö Var 4:e 5 % 1/4 > 45 1 20 % 30 % < 1/3, 1/3 800 000 100 117? 16.000.000.000 Var
Läs merNutidens komplexa fysiska rörelsemönster vad har hänt och vad kan vi göra?
Nutidens komplexa fysiska rörelsemönster vad har hänt och vad kan vi göra? Seminarium om Kroppshets och Övervikt 12 Februari 2019 Elin Ekblom Bak, Lektor, Gymnastik- och idrottshögskolan Vårt samhälle
Läs merSNSF s Vårmöte Malmö maj 2015 Skärmsjukan den nya hälsofaran
SNSF s Vårmöte Malmö maj 2015 Skärmsjukan den nya hälsofaran Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna
Läs merDIABETES OCH BLODFETTER BD 130423 OWE JOHNSON HJÄRTCENTRUM NUS
DIABETES OCH BLODFETTER BD 130423 OWE JOHNSON HJÄRTCENTRUM NUS BLODFETTER KLINISK BETYDELSE Relation till atheroskleros och hjärtkärlsjukdom Extrem hypertriglyceridemi kan ge akut pankreatit ATHEROSCLEROS
Läs merSekundärprevention efter Stroke/TIA. Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet
Sekundärprevention efter Stroke/TIA Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Sekundärprevention efter stroke Vad handlar det om? Vad vet vi om effekter av åtgärder? Kan vi få
Läs merLDL-Kolesterol en otillräckligt kontrollerad riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och död.1
LDL-Kolesterol en otillräckligt kontrollerad riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och död.1 Kardiovaskulär risk påverkas av flera faktorer, varav några är lipidrelaterade 2 9 Suboptimal LDL-minskning
Läs merInaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.
Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. FaR, kan vi som hälso- och sjukvårdspersonal ge många människor bättre
Läs merGer socker typ 2-diabetes?
Ger socker typ 2-diabetes? Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet SNF 2015-04- 20 Diabetesepidemin! 382 miljoner individer i världen har diabetes! 8,3% av den vuxna befolkningen! Antalet har dubblerats
Läs merPrevention och behandling vid
Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Johannes Dock Folkhälsoplanerare Johannes.dock@rvn.se https://www.socialstyrelsen.se/publikationer2018/2018-6-24 Ohälsosamma levnadsvanor är vanliga
Läs merRiskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator
Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer
Läs merFetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige
Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige Mats Eliasson Adjungerad professor Institution för folkhälsa och klinisk medicin Umeå Universitet Överläkare, Medicinkliniken,
Läs merBehandling av typ 2-diabetes
Behandling av typ 2-diabetes Sammanfattning Kostförändringar, motion och rökstopp är grundläggande faktorer vid behandling av typ 2-diabetes. De är även viktiga för att förebygga typ 2- diabetes hos personer
Läs merForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil
ForMare 2015 Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil Stress En situation där kraven och utmaningarna är större än resurserna Nästan vilken som helst positiv eller negativ förändring kan
Läs merBarnkliniker Universitetskliniker
Vi har aldrig varit så många Vi representerar idag 57 registrerande enheter! 32 21 4 BUMMAR Barnkliniker Universitetskliniker BORIS Styrgrupp 2014 Jovanna Dahlgren läkare Göteborg Pernilla Danielsson ssk
Läs merMetabola syndromet finns det?
Metabola syndromet finns det? Bo Isomaa Redan för mer än 80 år sedan gjordes de första beskrivningarna av det syndrom som vi i dag kallar metabola syndromet. Med detta syndrom avser man en samtidig förekomst
Läs mer4. Behov av hälso- och sjukvård
4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om
Läs merHögt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte
Högt blodtryck Åderlåtning i Landeryd/Hylte 2 Bra källor att läsa om hypertoni Läkemedelskommitténs Terapirekommendationer 2014 Nya riktlinjer från Läkemedelsverket 2014 som kommer senast i början av hösten,
Läs merHÖGT BLODTRYCK. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med
Träningsformer som kan vara bra att börja med Promenader Förbättrar konditionen. Tänk på: använd skor med bra stötdämpning. Undvik asfalt och kuperad terräng om du har ledproblem. Fysisk aktivitet som
Läs mer