Vad är vetenskap? Utbildning på vetenskaplig grund

Transkript

1 Vetenskap? Vad är vetenskap? Utelämnade bilder Dagens upplägg Tro eller vetande? Om vetenskapsteori I ett uppsatssammanhang Tid för frågor och diskussion Ur Nationalecyklopedin (CD-versionen): organiserad kunskap; som verksamhet ett systematiskt och metodiskt inhämtande av kunskap inom ett visst område. Detta kan ske genom att man samlar in och klassificerar data, gör observationer och experiment eller tolkar och analyserar tillgängligt material (t.ex. dokument, föremål) för att sedan kunna dra generella slutsatser och formulera resultat. Av rättighetsskäl utelämnas bilder på skallmätning, vetenskapsman och Peter Englund. From Bryman & Bell Ur artikeln: Allt tyder på att motionen om ett rasbiologiskt institut 1920 var skriven av Herman Lundborg själv och att uppdraget att lägga fram den i riksdagen gick mellan olika händer innan det stannade hos Petrén. Riksdagsbeslutet tas utan votering: den politiska enigheten är näst intill total. Lika stor var den när Petréns andra motion om en steriliseringslag verkligen går igenom This book is about business research. However, business research does not exist in a vacuum. Not only is it shaped by what is going on in the real world of business and management, it is also shaped by many of the intellectual traditions that shape the social sciences at large. (2007:4) Företagsekonomi/Management? Utbildning på vetenskaplig grund Tro eller vetande? Theory Epistemology Ontology Quantitative/ Qualitative Values Krav i högskolelagen: Utbildning ska vila på vetenskaplig eller konstnärlig grund, samt på beprövad erfarenhet, och främja ett kritiskt förhållningssätt. Vetenskapens trovärdighet och god forskningssed ska värnas. Hur förverkliga(s) detta? I yttersta mening vilar även vetenskap på någon form av tro Det brukar dock inte benämnas så. Alla håller inte med. Icke att förväxla med religion och dyl. Utesluter inte vetande. Leder inte till total relativism! Det finns t ex bättre och sämre förklaringar.

2 Kunskapsformer Vardagskunskap Praktisk kunskap Tyst kunskap Aristoteles kunskapsformer, Episteme, Techne och Fronesis Vad gör vetenskap speciell? Särskilt viktig och/eller värdefull? Om vetenskapens teori(er) Vetenskapens objekt - verklighetsteori Ontologi Kunskap om denna verklighet Hur skiljer sig vetenskaplig kunskap från annan? Metoder Hur når/skapar man vetenskaplig kunskap? Slutledning i generell mening. Vetenskapens objekt Exemplet Människan Natur - celler, kemi etc? Arbete, relationer, uppfattningar etc? Syn på objektet Klargör! Vad studeras utifrån vilka antaganden? Kunskap Kunskapssyn Objektivistisk Subjektivistisk Kunskapsintressen Är vetenskap neutral? Ex: Habermas tre kunskapsintressen - tekniskt, praktiskt och emancipatoriskt Tekniskt: kontroll och förutsägelse i avsikt att behärska Praktiskt: att förstå varandra Emancipatoriskt: frigörande Metoder för slutledning Induktion Generella slutsatser från empiriska fakta. Deduktion Logiskt härleda slutsatser från premisser. Uttryck för rationalism. Hypotetisk-deduktiv metod. Abduktion Utgår (liksom induktion) från empiri, som relateras till tolkningsram/teori, vilket leder fram till nytt antagande om företeelsen. Hur förhåller sig dessa metoder till varandra? Abduction merely suggests that something may be, deduction proves something must be, and induction shows that something actually is operative (Hanson 1958). (Hansen 2008:456) Generalisering Induktiv slutledning Allmängiltiga slutsatser från ett begränsat antal observationer. Ej logiskt giltig (induktionsproblemet). Förklarande generalisering Abstrahera det grundläggande. Från yta till djup (Danermark et al. 2003:166). Abstrakt - konkret Abstrakt Konkret Objektiv forskning? Bergström (1972) talar om ett antal aspekter av objektivitet i samhällsvetenskaplig forskning. Värderingsfrihet Förutsättningslöshet Medvetenhet och öppenhet Mångsidighet Värderingsobjektivitet Opartiskhet Metodologisk objektivitet Intersubjektivitet

3 Kritiskt förhållningssätt Man kan säga att förmågan att förhålla sig kritiskt hör till ett vuxet liv. (Stenbock-Hult 2004:9) Ett vetenskapligt ideal Kritiskt? Bedömning, urskillning, avtäckande Kritisk rationalism Popper (1900-tal) Thales (500 f.kr) Kritisk idealism Kant (1700-tal) Den kritiska skolan, Frankfurt Horkheimer, Habermas (1900-tal) Kännetecken för vetenskap Ett vetenskapligt sammanhang Sammanhanget ställer krav. Reflexivitet - Var uppmärksam på Val och konsekvenser av dessa Det vi konstruerar (våra tolkningar), Det konstruerande subjektet (forskaren), Det kontext som konstruerar forskaren (A & S 2008:487) Poängfullhet(?) Den poängrika tolkningen framstår som rimlig i relation till empiriskt material men behöver inte ha ett starkt stöd i detta i meningen starka bevis. Empirin kan sägas möjliggöra tolkningen men knappast entydigt leda fram till denna. [författarnas kursivering] (A & S 2008: ) I ett C-uppsatssammanhang Utgå från frågeställning / problem! Styrande för studien Ni skriver inte metodböcker! Trovärdighet Ni ska visa på studiens trovärdighet Medvetenhet om de val man gör Obs! val innebär vanligen exkludering Medvetenheten ska synas i uppsatsen Reflektion över konsekvenser av gjorda val Poängfullhet? Vad är rimligt i ett utbildningssammanhang? Rekapitulation Referenser verklighetsteori - kunskapsteori - metod kritiskt förhållningssätt utgå från er fråga! Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2008) Tolkning och reflektion (2:a upplagan), Lund: Bryman, A. & Bell, E. (2007) Business research methods, Oxford: Oxford University Press Danermark, B. et al. (2003) Att förklara samhället, Lund: Gustavsson, B. (2000) Kunskapsfilosofi, Wahlström & Widstrand Hansen, H. (2008) Abduction, i D. Berry & H. Hansen (red.) The Sage Handbook of New Approaches in Management and Organization, Los Angeles: Sage Liedman, S-E. (1998) Mellan det triviala och det outsägliga, Göteborg: Daidalos Moderna samhällsteorier (1995) red. P. Månsson, Rabén Prisma Rienecker, L. & Stray Jørgensen, P. (2002) Att skriva en bra uppsats, Malmö: Liber Stenbock-Hult, B. (2004) Kritiskt förhållningssätt, Lund:

4 Referensram Dagens upplägg: Referensram i vid mening Referensram i snävare mening Referensram i text Tid för frågor och diskussion Referensram i vid mening Ur nationalencykopedin (nätversionen): referensram, referenssystem, en människas bakgrund av erfarenheter, värderingar och föreställningar, efter vilken man tolkar och bedömer nya upplevelser. allmän bakgrund av erfarenheter, föreställningar och värderingar etc., mot vilken företeelser tolkas och bedöms {paradigm 2, världsbild}: vår egen kulturella ~; hon hade andra ~ar; hans smala ~ar HIST.: sedan 1954; efter eng. frame of reference med samma bet. Referensram i snävare meningar I förhållande till något - Frågan! Måste utgå från något dock ej givet hur. Kan utvecklandet av en referensram vara ett syfte i sig? Uppsatstriangeln Hur förhåller dessa sig till varandra? Fråga Teori Metod Vad är uppsatsens undersökningsobjekt? Vad driver uppsatsen? Empiriskt fenomen? Vad är det fenomenala, det som måste förklaras eller är på ett eller annat sätt problematiskt (Asplund 1970)? Teori / teoretisk iakttagelse? Kombination av dessa? Vad vill ni säga något om? Empiri / empiriskt förhållande? Teori? Dessa utesluter inte varandra tvärtom! Referensramens innehåll Teori(er) teori (grek. theari a 'betraktande', 'begrundande'; 'teori', av theare a 'betrakta', 'begrunda'), en grupp antaganden eller påståenden som förklarar företeelser av något slag och systematiserar vår kunskap om dem. En verksamhet sägs vara teoretisk i motsats till empirisk om den bygger på teori och därför inte enbart konstaterar fakta utan även förklarar givna fakta och ev. förutsäger nya. (källa: Nationalencykopedin nätversionen): Annat Beror på frågeställning. Abstrakt/konkret teori/praktik Referensram i snävare meningar Med avseende på referensram Praktik Abstrakt Konkret Teori Ur Allmänna grunder för bedömning av hur väl genomförandet av uppsatsarbetet har skett : 1. Problemanalys och precisering av problem, tillfredsställande syftesformulering. 2. Utnyttjande av tillgänglig teoribildning och litteratur, redovisning av referensram och motiv för val av densamma i förekommande fall. 3. Beskrivning av modeller, metoder och mätinstrument med motivering för val av desamma i förekommande fall. 4. Utnyttjande, insamling, redovisning och kritisk granskning av empiriska data i förekommande fall. 5. Analys och tolkning i föreställningsramens termer. 6. Resultat av analys och tolkning, relatering till problemprecisering och syftesformulering. 7. Originalitet och självständighet i problemuppfattning, angreppssätt och metodik. 8. Presentation, systematik, koncentration, läsvänlighet och beaktande av formella krav. 9. Huruvida man lyckats med att utföra presentationer i enlighet med uppställda tidsramar. 2. Utnyttjande av tillgänglig teoribildning och litteratur, redovisning av referensram och motiv för val av densamma i förekommande fall. 3. Beskrivning av modeller, metoder och mätinstrument med motivering för val av desamma i förekommande fall. 7. Originalitet och självständighet i problemuppfattning, angreppssätt och metodik. Slutsats: Ni ska synas! Glöm inte val av teori innebär också att man väljer bort!

5 Att synas själv Balansgången ligger i att förstå att det bara är som privatperson man inte bör synas för mycket på scenen, medan man som fackman är mycket välkommen där, ja det är just på så sätt man ska demonstrera sin självständighet. / / Det är de akademiskt välgrundade motiveringarna och argumenten som gör det legitimt att framföra åsikter och värderingar. Rienecker & Jørgensen 2002:30 Referensram som text Måste den finnas? I vid mening, ja? Som text? Beror på! Var i uppsatsen? Beror på! Frågeställning Typ av slutledning Måste den finnas som eget avsnitt? Kan den delas upp i olika delar? Ni ska ha argument för hur ni gör! Prata med er handledare! Att tänka på Det är ni som är författare även när ni refererar till andras tankar. Visa det i hela uppsatsen! Skriv inte referatram! Alltför vanligt med - icke motiverade - icke relaterade - icke kommenterade referat (eller parafraser) av vad andra gjort. Vad har man referensramen till? 5. Analys och tolkning i föreställningsramens termer. Vad menas med detta? Fundera utifrån den aktuella frågan/syftet! Jfr Alvesson & Sköldberg (1994:42) om abduktion: Abduktionen utgår från empiriska fakta liksom induktionen, men avvisar inte teoretiska förföreställningar och ligger i så måtto närmare deduktionen. Analysen av empirin kan t ex mycket väl kombineras med, eller föregripas av, studier av tidigare teori i litteraturen: inte som mekanisk applicering på enskilda fall utan som inspirationskälla för upptäckt av mönster som ger förståelse. Ett exempel på referensramsuppbyggnad Utgångspunkt/sammanhang (empiri): Orrefors Kosta Bodas PU-verksamhet Idégenerering, design, produktutveckling, skapande formgivare, samarbete med hantverkare, ledningsgrupp Intresserad av organisering, individualitet, effektivitet etc ( teori ): Creativity researchers and innovation researchers have failed to capitalize on potential synergies. (Ford 1996:1112) Första litteraturval: Innovation, produktutveckling, design, kreativitet. Struktur Process Individ exempel forts. Innovation Design Kreativitet Produktutveckling Innovation Produktutveckling Design Kreativitet Mer generella perspektiv : - Struktur - Process - Individ Ej färdig! Janik (1989) Struktur innovation kreativitet produktutveckling Cooper (1997) Damanpour (1991) Hage (1998) Z, D & H (1 973 ) Ulrich & Eppinger (1995) Ford (1996) Burns & Stalke r (1 995 ) Process design Individ Amab ile (1988) Csíkzentmiháyli (1990) Bucciarelli Gedenryd (1998 ) Rekapitulation Referensram I vid mening I snäv mening utgår från frågan! I text ni ska synas! Skriv inte referatram! utgå från er fråga! Referenser Alvesson, M. & Sköldberg, K. (1994) Tolkning och reflektion, Lund: [ny upplaga 2008] Asplund, J. (1970) Om undran inför samhället, Argos Bryman, A. & Bell, E. (2007) Business research methods, Oxford: Oxford University Press Danermark, B. et al. (2003) Att förklara samhället, Lund: Gustavsson, B. (2000) Kunskapsfilosofi, Wahlström & Widstrand Liedman, S-E. (1998) Mellan det triviala och det outsägliga, Göteborg: Daidalos Moderna samhällsteorier (1995) red. P. Månsson, Rabén Prisma Rienecker, L. & Stray Jørgensen, P. (2002) Att skriva en bra uppsats, Malmö: Liber Stenbock-Hult, B. (2004) Kritiskt förhållningssätt, Lund: