KÄRNFULL INFORMATION ELL~R SENSAiIONSJOURNAllSTIK?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KÄRNFULL INFORMATION ELL~R SENSAiIONSJOURNAllSTIK?"

Transkript

1 Stockholms universitet Institutionen för Teater och Filmvetenskap Filmvetenskap C1:3/ht 79/sem K.J KÄRNFULL INFORMATION ELL~R SENSAiIONSJOURNAllSTIK? -fackliga frågor i T\/ 2:s Rap~ort (.U"lder an aråateve~ka, ( C1-uppsats framla~d vid seminariet den 7 maj , av Monika Gaspar

2 ! INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING SYFTE OCH METOD ORIENTERING OM LÄGET I AVTALSrÖRHANOLINGARNA De centrala förhandlingarna RAPPORT DEN 26/ Utrensningarna Verkan och orsak 0 ffret Utrensningar respektive avskedanden Hederskoden och de väntade utrensninoarna 800 till 900 man permittarades RAPPORT DEN 27/ Transport Utrensningar av utrensare Uppföljningen av Mariestadsstrejken RAPPORT DEN 28/ förhandlingsomgången Situationen i Transport allt mer föryirran~e Mariestadsstrejken RAPPORT DEN 29/ Kärnkraften och avtalet Avtalsrörelsen Vad gäller striden? RAPPORT DEN 30/ Det blir troligen strid SAMMANFATTNING NOTFÖ RT ECKNI NG KÄLLFÖRTECKNING SID g ~

3 1 INLEDNING Det råcier ett starkt missnöje inom arbetarleden i Sverig~ idag förekom det inte mindre än 207 strejker på hela arbetsmarknaden med man inblandade. Av dessa var nio lovliga. 1 Under tiden utbröt färre strejker än Bara inom Metall har det förekommit tre gånger så många strejker som under den tidigare perioden, hävdar SAF-direktören Johan von Holten. 2 Enligt Arbetsgivaren nr 27/1975 var 255 strejker av 284 åren 1974/75 orsakade av missnöje med löner och l~nef~rhandlingar. Priser~ hyror och skatter höjs rekordartat och dessa kostnadsökningar har inte kompenserats av tillräckli~a l~ne lyft. Missnöjet med den ekonomiska situationen är stort. Många experter är idag ense om att det inte finns något utrymme för lönehöjningar unrler 1980-talet. Samtinigt med desia uttalanden skriver Dagens Industri i nr 15/1980, att när 22 av de börsnoterade företagen lämnat sina räkenskaper, framgår det att vinsterna under 1979 stigit med hela 65%. Från en sammanlagd vinstsumma 1978 på 3,2 miljarder kronor för dessa företag, ökade de under 1979 till 5,4 miljarder kronor. 3 Om man utgår ifrån att detta genomsnitt gäller överlag, så kommer den sammanlagda vinstsumman för alla börsnoterade företag i landet att uppgå till ungefär 13,5 miljarder kronor. I Affärsvärlden nr 8/1980 redovisas samma rekordnoteringar för affärsbankerna. 4 I en kommentar till de ökade vinsterna säger LO-ekonomen Lasse Ljung: "Även om industrin haft en hygglig återhämtnino under 1979 är det osäkert om det räcker för att skapa de investeringar som behövs." 5 -" Det är viktigt att i år få i gång ett avtal, som garanterar bibehållen reallön. Men sedan måste vi få igång en disskussion om sänkta reallöner. 116 Samtidigt med denna utveckling har klyftan mellan ombudsmän och medlemmar i fackförbunden blivit allt större. 7 Vid en undersökning som gjordes av tidningen Proletären nr 13/1975 under avtalsrörelsen samma år, visade det sig att deltagandet på de fackliga mötena inte var större än 4,7%.Av de

4 medlemmar undersökningen berörde var det inte fler än B.636 som deltog. 8 Fackförbunden och socialdemokratin, som blivit allt mer medvetna om denna utveckling, satte efter valet 1976 igång den s.k. Magisterdebatten unden Per Ahlströms ledning. Den gick ut på att minska klyftan mellan ombud och medlemmar. I Metallarbetaren den 7 december 1979 ställer man på ledarsidan följande fråga: "Hur får facket fullt förtroende tillbaka?119 Medlemmar inom Svenska LO har idag endast 4-5 ordinarie klubbmöten under ett år, varav ett enda möte behandlar avtalsrörelsen. Den fackliga förhandlingsapparaten har alltså en ytterst begränsad direktkontakt med medlemmarna. Man når företrädesvis sina medlemmar via medierna. M~diernas roll som förmedlare av information i fackliga frågor är följdaktligen synnerligen viktig. Televisionan spelar en speciellt betydelsefull roll. Under en sändning har nyhetsprogrammet Rapport en totalpublik på 2,3 miljoner tittare. Av dem beräknas 1,5 miljoner vara aktivt tittande. 10 Rapport är ett av de största opinionsbildande nyhetsmedierna i Sverige. En anledning till att jag valde att stickprovsmässigt undersöka TV:s bevakning på det fackliga området var att jag hane ett intryck av att arbetarna via TV:s nyhetsprogram fick en otillfredsställande information i de fackliga frågorna. Ett annat skäl till mitt val av ämne är det stora dokumenterade intresset för facklig information i TV. I en undersökning som gjorts av PUB, om hur stort eller litet intresse man ägnar åt en mängd olika ämnen i tidningar, radio och TV, visade det sig att det största intresset ägnades åt lönefrågor, 11

5 3 SYFTE OCH METOD Syftet med denna uppsats är att undersöka rapporteringen av fackliga frågor, speciellt beträffande prioritering och saklighet, i ett av TV:s nyhetsprogram under en begränsad period. Jag vill ge svar på följande frågor: -Kan man under undersökningsperioden skönja en klar prioriteringslinje i den fackliga nyhetsbevakningen och i så fall vilken? -Är de uppgifter som delges tittarna under undersöknin~s- - perioden korrekta; har man teckning i ~ina källor för de wppgifter som presenteras och de slutsatser man drar; är referaten av källorna rättvisande eller vilseledande; för _kommer anmärkningsvärda utelärnnanden? Jag valde att studera Rapport i TV 2 under en arbetsvecka, måndagen den 26 november - fredagen den 30 november För att få prioriteringsfrågan besvarad har jag undersökt vilka händelser man bevakat överhuvudtaget och vilka av dam man gav företäde i programpresentationen - vilka man satsade mest resurser på att bevaka. För att få frågan om saklighet besvarad har jag kontrollerat Rapports nyhetsbevakning genom att granska de källor man själv uppgivit och genom att sätta nyhetsbevakningen i relation till den reella situationen på den svenska arbetsmarknaden. Jag har bara beaktat Rapportredaktionens sätt att välja och presentera fakta, inte det intryck inslagen kan tänkas ha förmedlat, dvs hur tittaren kan ha begripit eller uppfattat innehållet. Alltså tar jag inte upp "begriplighet" eller pedagogiska aspekter, på samma sätt som Olle Finndahl och Birgitta Höijer, vid SR:s publik och programforskning, gjort i sin undersökning "Vad säger oss nyhetsprogrammen?"

6 4 ORIENTERING OM LÄGET I AVTALSPERIODEN INFÖR UNDERSÖKNINGSVECKAN 1979 års avtal gick ut den 1 november. Detta avtal har en garantiregel, som innebär att nya förhandlingar skall inledas om inflationen överstiger 5% under avtalsperioden. Pga den höga inflationen kom också nya förhandlingar till stånd. De s.k. garantiförhandlingarna skulle alltså ge en komplettering till 1979 års avtal. När garantiförhandlingarna började under oktober 1979 gick SAF ut med ett bud på 15 öre i timmen. LO svarade officiellt med att kräva 90 öre. Vid dessa bud strandade förhandlingarna den 29 oktober En medlingskommission tillsattes. Efter ett tag lade denna fram ett kompromissbud på 35 öre. LO svarade med att varsla om övertidsblockad, som skulle träda i kraft den 5 december. Sista veckan i november var läget i korthet följande: LO hade gjort sitt utspel om övertidsblockad och alla väntade på vad SAF skulle svara, De centrala förhandlingarna om 1980 års avtal hade ännu inte kommit igång. De centrala förhandlingarna LO:s landssekritariat hade som förberedelse till avtalsförhandlingarna utarbetat riktlinjer för förhan dlingarnas genomförande. Dessa riktlinjer hade godtagits och undertecknats av samtliga förbundsordföranden utom Transportledningens, Hans. 12 E ricson. Vad jag väntade mig inför beva kningsperioden var att Rapport skulle koncentrera intresset till dessa viktiga frågor samt till den i inledningen redovisade oron ute på arbetsplatserna. Så blev det int e, det var något helt annat som sattes i fokus

7 5 RAPPORT DEN 26/ Jag kommer fortsättningsvis att inleda behandlingarna av respektive Rapportsändning med att citera delar av de programledarstick som påannonserade inslagen om fackliga frågor,den 26/11 lät det så här: - "Fler rensas ut inom Transports ledning, erfar Rapport idag. Ytterligare två toppmän väntas få gå." - "En strejk vid Elektrolux i Mariestad ledde idag till att mellan 800 och 900 anställda permitterades. Det var ett trettiotal truckförare och lagerarbetare som gick i strejk sedan de lokala löneförhandlingarna brutit samman." "Utrensningarna" Rapport presenterade redan lördagen den 24/11 ett inslag om Transport. Då meddelades att informationschefen Jörgen Thorstensson på Svenska Transportarbetareförbundet hade skrivit ~n avskedsansökan, som Hans Ericson vägrat undertenkna~ I stället skulle Ericson ha krävt informationschefens avsked 11 Han kräver att jag skall avskedas. Även om jag slutar är det viktigt för m i g att s j ä 1 v få s ä g a u p p m i g 11 säg er T ho r s t en s so n d en 24/11 Hur följer nu Rapport upp denna nyhet? Och vad görs för att skringra den mystik som ligger runt detta avskedande? Reporter den 26/11 är Jan Scherman. I behandlingen av förhållanderna inom Transport hänvisar han bl.a till ett pressmeddelande som är skrivet samma dag av Svante Pedersson, organisationschef på Transport. 13 Scherman använder också en skrivelse - ett sjupunktsprogram från den 8/11 av samme man inom Transport. 14 Skrivelsen från den 8/11 tar upp funktionärers och tjänstemäns ställning i förhållande till förbundsstyrelsen. Scherman säger följande: - "I lördags blev det känt att pressombudsmannen Jörgen Thorstensson fått sparken, och idag ger Transports ledning sin syn på den aff8ren. Transport klargör också i sju punkter hur förbundets funktionärer skall uppföra sig om de skall få behålla sina jobb." I pressmeddelandet från den 26/11 som är under tecknat av Svante Pedersson och som Rapport hänvisar till står ingenting

8 6 om att Thorstensson skall sparkas. "Jörgen Thorstenssons anställning i förbundet fortsätter genom att han själv inte vill bryta sitt anställningsförhållande och förbundsstyrelsen har ej heller för avsikt att säga upp honom. 11 Rapports reporter ger följande bild av orsaken till Thorstenssons påstådda avskedande som alltså aldrig ägt rum: "Thorstensson har spritt negativa uppgifter till massmedia, heter det. 11 Något uttalande om detta finns definitivt inte i det åberopade pressmeddelandet. I det följande spelas Thorstensson ut mot Pedersson, som av reportern beskrivs som 11 utrensaren 11 vilken verkställer Hans Ericsons beslut. Följande affekterade konfrontation återges för tittarna: J.Thorstensson: Det här är justitiemord och ingenting annat, Svante Pedersson. S.Pedersson: Ja, men JT: När man går ut på det här sättet Jag fick tag på det här av en ren slump idag att du skickar ut det här om mig. Du vill ~a bort mig, det vill du, eftersom du erbjöd dig att vara arbetsförmedlare, men du vill inte säga upp mig. SP: Nej, jag tycker ju alltså att det är ju skall man fortsätta i livet i dina unga år, så skall man inte lämna ett jobb på det här sättet som du föreslår, utan jag har den bestämda uppfattningen att man skall lösa. sådana här frågor på ett helt annat sätt. Och det har jag försökt prata med dig om. JT: Du börjar få ganska blodiga händer du Svante! SP: nej, men Verkan och orsak Den bakgrund till uppgörelsescenen som delgivits tittarna är att 1) Thorstensson avskedats (vilket alltså förnekas av Transport) 2) P.g.a. ett av Rapport påstått (men ej styrkt) missnöje inom Transportledningen med Thorstenssons spridande av negativa uppgifter till massmedia. 1) När Rapport hävdar att Thorstensson fått sparken!ar man en felaktig bild av den reella utvecklingen. I själva

9 7 verket är den öppna konfrontationen mellan Thorstensaon och Pedersson ett led i en komplicerad händelsekedja. Att Thorstensson ställt sig kritisk till förbundet framgår klart av pressmeddelandet. Den 19/11 sammankallades ett möte under vilket, var det meningen Thorstensson skulle framföra sin kritik. Pressmeddelandet hävdar att Thorstensson vid detta tillfälle emellertid inte står fast vid sin kritik. Enligt pressmeddelandet sammanträffar Pedersson och Thorsensson den 21 november. Båda är då ense om att Thorstenssons situation är ohållbar och Thorstensson uppmanas att säga upp sig och erbjurls ett annat arbete inom folkrörelsen. Den 22 november lämnar så Thorstensson in sin uppsägning. Han ställer dock speciella krav. Han vill sluta med omedelbar verkan,(inte följa förbundets stadgar och arbeta uppsägningstiden som är på sex månader) trots detta skall förbundet förbinda sig att betala ut lön och fullgöra övriga ekonomiska skyldigheter som om uppsägningen tillämpats. Detta vägrade Hans Ericson att gå med på. Att som Rapport mot denna bakgrund ensidigt hävda att Thorstensson sparkats är en grov förenkling. 2) Lika lite som det i de uppgivna källorna, går att finna stöd för påståendet att Thorstensson rensats ut, kan man finna belägg för förklaringen att han skulle lämnat en negativ rapportering till media. (I själva verket vänder sig Thorstensson till massmedia i denna affär först den 24 november, dvs, två dagar efter det att han skulle ha rensats ut!) Rapport har alltså såväl givit en felaktig beskrivning av vad som egentligen hänt som angivit en orsak till skeendet som man inte kunnat stödja, dessutom och framförallt har man förbigått det mest anmärkningsvärda i hela affären. Även om Thorsensson inte rensats ut framgår det tydligt av pressmeddelandet att en spricka förekom inom Transport. Pressmeddelandet lämnar en rad frågor obesvarade. Vari låg den egentliga motsättningen? Varför ombads Thorstensson säga upp sig? Varför accepterade han att skriva en, om än kraftigt modifierad, avsägningsansökan? Rapport ger inga andra svar på dessa frågor än det kategoriska påståendet att allt skulle ha sin förklaring i Thorstenssons kontakter med mass-

10 8 media. Möjligen är detta Thorstenssons version, men den är inte förbundets. Rapport borde ha ställt denna fråga på sin spets och försökt klarlägga vilka meningsskiljaktigheter som egentligen låg i botten till denna härva. Och de borde vidare ha tryckt på att Transportledningen inte hade något konkret att komma med mot Thorstensson. Vad man åstadkommit är endast ett blottläggande av en konflikt inom Transport. Men man har fullständigt misslyckats med att ge en acceptabel redogörelse för posi t~onerna i denna konflikt. För Transports medlemmar och andra tittare måste det väsentligaste vara att få information om de sakförhållanden som leder till att en motsättning av denna karaktär uppstår. I inslaget framställs Thorstensson som det oskyldiga offret för den maktfullkomliga Transportledningen här representerad av 11 utrensaren" Pedersson, som verkställer Hans Ericsons beslut. Hans Ericsons fackliga politik kontra de utrensades framg~r inte, utan han framstår bara som en demonisk diktator. Denna syn vill man från Rapports sida förstärka genom att visa en karikerande teckning av Hans Ericson bärande kungakrona och mantel. 0 ffret Jörgen Thorstensson framställs som sagt som det oskyldiga offret i denna härva, som mannen som vågade kritisera ledningen och sedan blev hårt straffad. Vem är då denne Thorstensson? Jag ringde till Svenska Hamnarbetarförbundet i Göteborg och talade med Gerhard Malmgren. 15 På frågan vad han visste om Jörgen Thorstensson, svarade han följande: "Honom känner vi allt till, han har enligt vår uppfattning registrerat och anmält radikala Hamnarbetare till SÄPO eller SAPO vid tiden för bildandet av Hamnarbetarförbundet. Han jobbade då på fackliga central här i Göteborg, men när folk började bli förbannade på honom gjorde han snabb sorti. Senare dök han upp i Transportarbetareförbundet, där var många kritiska till hans snabba uppdykande. I sitt arbete på Transport sysslade han nästan uteslutande med Göteborg.

11 9 Vi är djävligt misstänksamma mot honom." Det här tyckte jag var så intressant att jag beslutade mig för att gå vidare för att få uppgifter om Thorstensson. Samma misstanke överallt. M~n ingenstans finns det bekräftat. Jag pratade då med förbundsfunktionären Lennart Johnson avd. 1 i Hamnarbetarförbundet. 16 Han sade följande: "Det är känt i alla fackliga kretsar vem Thorstensson är. Han dök upp i sjukhusspionagehistorien i Göteborg. Han arbetade då bl.a för Göteborgs arbetarkommun. Men han rök ihop med arbetarkommunen i samband med sjukhusspionaget för att han bar sig för klumpigt åt. Han hade förmodligen till uppgift att kolla upp vänstern - kommunister, värtfersocialdemokrater - i och registrera dem. Precis samma uppgift hade han hamnarna. Det är också känt att man från andra fackliga avdelningar ringde Thorstensson, för att få uppgifter före nyanställningar. Senare dök han upp i Transport, där han säkert har till uppgift att kolla folk, oppositionella inom förbundet. Han är en sällsynt ful fisk!" Längre kom jag aldrig. Det går inte att få uppgifterna bekräftade men misstanken om att Thorstensson haft till uppgift att spionera på och registrera oppositionella arbetare.. d. d. f 1 h 1 7 ar re ovisa i era samman ang. Denna information borde inte ha utelämnats. Om tittaren känt till dessa misstankar hade denne knappast accepterat Thorstensson i rollen som oskyldigt offer. Ett delgivande av denna information hade vidare tvingat fram en annan 11 vinkling" av reportaget. Informationen hade också rest en rad nya frågor. Genom ett utelämnande slapp man behandla den komplicerade situation det uppenbarligen i själva verket är fråga om, där t.ex anställandet av Thorstensson förefaller lika intreesant och viktigt som hans påstådda avskedande. Utrensningar respektive avskedanden Jag återgår nu till redogörelsen för Rapportinslaget. I detta gör man nu med"thorstenssonaffären"som utgångspunkt, ett försök till belysning av de metoder som tillämpats vid utrensningar inom Transport. Reportern hävdar att Thorstensson ges ettiketten illojal

12 10 i pressmeddelandet. Detta är felaktigt. Detta påstående kopplas till en intervju med Svante Pedersson själv, som får följande fråga: "Kan du beskriva hur man gör när ni undersöker om medlemmar eller förtroendevalda är illojala? Hur går ni till väga? S.Pedersson: Hur vi går till väga 1 ja det ger sig ju självt alltså, det är med utgångspunkt från den uppläggning som gäller inom en folkrörelse, säger det ju sig själv alltså." Nu om inte annars borde det väl vara lämpligt att fråga varför Thorstensson blev rådd att sluta, för man måste väl ha mer belägg för en uppsägning innan man kan acceptera en sådan. Under sändningen blandas medlemmar ihop med anställda.thorstensson är anställd av förbundsstyrelsen och kan därför inte utrensas. 18 Däremot kan han avskedas. Som anställd är han skyldig att verkställa ledningens beslut. Gör han inte det så gör han inte sitt jobb.utrensningar av valda representanter är alltså en helt annan fråga. Hederskoden och de väntade utrensningarna Sändningen fortsätter: "Transportledningen presenterade en hedersko d idag, ordningsregler för förbundets ombudsmän. Den viktigaste regeln lyder, ombudsmän skall alltid rätta sig efter ledningens beslut, brott kallas illojalitet, straffet är utrensning och nya utrensningar väntar." Transportledningen presenterar en hederskod idag,heter det. I själva verket är "hederskoden" från den 8/11. I "hederskoden" kallas brott inte illojalitet, inte heller står det att straffet är utrensning och att nya utrensningar väntar. Reportern blandar ihop ett referat av "hederskoden" med en egen tolkning av dess innehåll. Som tittare vet man inte vad som är referat och vad som är tolkning. Nyhetssändningen a vslutas med att Scherman utan att ange källan säger sig ha uppgifter om att Alvar Aslund, andreordförande i Transport, och ombudsmannen Bo Rönngren står på tur att utrensas. Anklagelsen gäller misskötsel av arbetet. Dessa uppgifter tillbakavisas av Transportledningen och också

13 1 1 senare i pressen av de uteslutningshotade själva. Rapporteringen i detta inslag är bemängt med felaktigheter och lämnar mycket övrigt att önska. Av alla de fadäser redaktionen gjort sig skyldig till är ändå det allvarligaste att man lämnat den centrala frågan i princip obesvarad: Hur skiljer sig ledningens syn på den fackliga politiken och förbundets arbete från dess kritikers? Den fackliga politiska dimensionen är helt skjuten i bakgrunden. 800 till 900 man permitterades vid Elektrolux i Mariestad idag I slutet av Rapportsändningen den 26 november kommer det mest anmärkningsvärda när det gäller dagens fackliga bevakning. Mellan 800 och 900 anställda vid Elektrolux i Mariestad har permitterats under dagen sedan ett 30-tal truckförare och lagerarbetare gått i strejk. Anledningen till strejken är att de lokala löneförhandlingarna har brutit samman. Detta är allt som meddelas. Fastän man här står inför en ytterst anmärkningsvärd situation som varje arbetare måste studsa inför, går man inte som i det tidigare inslaget ut och intervjuar varken jurister, arbetare, fackliga representanter eller SAF Varför lokala förhandlingar i december? Varför har man tagit till en vild strejk för lokala förhandlingar precis före de centrala förhandlingarna? Varför har företagsledningen tagit till så hårda åtgärder som att permittera 900 man? 19 Dessa frågor lämnas obesvarade. Vid denna dags bevakning av fackliga frågor prioriterade man alltså Thorstensson affären medan man lät nyheten om permitteringen av man passera okommenterad. Med tanke på respektive frågas vikt och betydelse är Rapports bedömning svårförstålig. Man borde givetvis ha koncentrerat sig på utvecklingen i Mariestad.

14 12 RAPPORT DEN 27/ Vi borde skicka blommor till Transport, som tack för alla nya medlemmar. Det säger idag en ombuds~an inom Hamnarbetarförbundet.11 - "Strejken vid Elektrolux i Mariestad avbröts idag och därmed har permitteringen för nära 800 anställda återtagits." Transport I det programledarstick som inleder den här nyhetssändningen och som läses av Bengt Öste, sägs att "utrensningarna" i Transportarbetareförbundet och den växande kritiken mot förbundsledningen innebär att Hamnarbetarförbundet fått ett tillskott på hundra nya medlemmar." Medlemmar. har gått över till Hamnarbetarförbundet, det är sant, men av andra skäl än de som anges av Bengt Öste. De ombudsmän som sägs vara utrensningshotade har ingenting med Hamnarbetarförbundet att göra... I en Intervju, gjord i början av inslaget framhålls de egentliga orsakerna till övergångarna. J.Scherman:"Varför lämnar medlemmarna då Transport, är det Hans Ericsons affärer?" Truckföraren Per Eriksson som lämnat Transport för Hamnarbetarförbundet, svarar: PE: 11 Det är det väl inte. Det är ett uttryck för att demokratin inte fungerar i förbundet, alltså, utan man har från kongress till kongress ändrat stadgarna så att medlemmarna fått mindre och mindre att säga till om. Alltså, den representativa demokratin har fått större makt, och medlemmarna enskilt har fått mindre och mindre makt. Och hade medlemmarna verkligen makt i det här förbundet då vore detta omöjligt." På denna intervju följer ytterligare en, denna gång med Ulf Aulin, som presenteras som utrensad redan UA:"Nu verkar det qom Transportledningen har hamnat i ett tillstånd av förlorad identitet på något sätt. Man har ett väldigt missnöje från medlemsgrupper ute, som säger att deras standard har sjunkit. Och man har både från SAF och LO, fått uppleva från dom, att man försöker knyta till säcken om de här udda arbetsmetoderna. Det leder till att Transport-

15 1 3.. ledningen inte längre kan agera lika hårt mot Arbetsgivarförbundet och göra sådana ryck som man gjorde på den tiden." Jan Scherman: 11 Vad skall man dra för slutsatser av det, betyder det att Hans Ericsons ställning är mer hotad idag? Ulf Aulin: 11 Förbundsledningens ställning kan ju vara hotad på det sättet att man inte längre kan komma till medlemmarna och visa på samma lysande resultat som tidigare. Samtidigt har alla dessa affärer som utspelats ställt enorma lojalitetskrav på medlemmarna inte minst ute på arbetsplatserna, som fått förklara dem,samtidigt som dom inte längre på samma sätt har kunnat hylla sin förbundsledning för lysande avtalsuppgörelser.11 Ulf Aulin har aldrig blivit utrensad från Transport. Det påståendet är alltså direkt felaktigt. När Ulf Aulin säger att LO och SAF knutit åt säcken om Transports udda arbetsmetoder, syftar han på det s.k 11 Transport- 20 fenomenet". Innan förbondsförhandlingarna startar, skall förbundsordföranden skriva på det centrala avtalet. Saken är den att Hans Ericson vägrat skriva på centrala avtalet om han inte fått med vissa förbehåll. På det har SAF svarat med ett ultimatum: För att avtalet skall gå igenom måste Transport skriva på. Hans Ericson har i det läget kommit med blixtattacker, och på så sätt lyckats få igenom sina krav. LO-ordföranden Gunnar Nilsson har nu krä11t lojalitetsgarantier från alla förbund för att slippa det s.k Tansportfenomenet. Detta för att det började sprida sig till andra förbund. Under 1979 skrev 24 av 25 förbund på dessa garantier, det 25:te var Transport Aulin nämner visserligen "alla dessa affärer" och åsyftar då uppenbarligen de så kallade utrensningsaktioner och andra "skandaler" som Transportledningen varit inblandade i, dvs de faktorer som Rapport i sin ingress kategoriskt angivit som enda orsaker till fanflykten, men han hetonar helt andra förhållanden. Inte minst framhåller han det reducerade utrymmet för Transports udda arbetsmetoder, vilka tidigare givit lysande förhandlingsresultat, som orsaken till missnöjet bland

16 14 medlemmarna. Dessa förhållanden borde Rapport analyserat och understrukit i sina kommentarer och man borde definitivt inte rubricerat inslaget på det grovt förenklade sätt som skedde. Skandalerna har sannolikt inte varit utan betydelse, men missnöjet med kongressbesluten och den upplevda urholkningen av förbundsdemokratin samt de faktorer Aulin nämner är förhållanden av större vikt och dessa borde summerats upp av redaktionen. Utrensningar av utrensare "Allt fler kritiker träder nu fram inom Transport, ombudsmän som varit med om att rensa ut sina kamrater," fortsätter Jan Scherman. Han har till studion tagit Björn Carlströrn från Transport som deltog i en utredning, som ledde till att fyra ombudsmän fick sparken på Transports kongress Carlström påstår att det finns ett organiserat angiverisystern inom Transport. Han har själv hört av goda vänner ute på avdelningarna, att man från förbundsstyrelsen gått ut för att få in uppgifter om honom, för att han uttalat sig illojalt. Carlströrn träder nu fram för att han börjar bli orolig över sin egen situation. Nyhetskommentatorn säger att Carlström är rädd för att han inte kan komma tillbaka till jobbet på Transport efter detta. Det märkliga är att Carlström sedan två månader tillbaka, vid tiden för den här intervjun, arbetar på Handelstjänstemannaförbundet. 21 (Man säger visserliaen på Rapport att Carlström för tillfället är tjänstledig från Transport, men man säger inte att han redan börjat på ett nytt jobb.) Vad det än rör sig om för motsättningar inom Transport, så kommer de inte fram heller under denna dags sändning. Tittaren får inte veta vad som ligger bakom förhund-sstyrelsens "utrensningar av utrensare. 11 Uppföljningen av Mariestadsstrejken Strejken vid Elektrolux får en kort programledarkommentar och inget mer. "Strejken vid Elektrolux i Mariestad avbröts idag. Och där-

17 15 t med har också permitteringen för nära 800 anställda återtagits. Det var ett trettiotal truckförare och lagerarbetare som strejkade. Det ledde till att praktiskt taget hela verksamheten lamslogs. Nya centrala löneförhandlingar skall nu tas upp för truckförarna och lagerarbetarna." När de lokala förhandlingarna strandat har arbetarna inte rätt att utlysa några stridsåtgärder. Nästa instans är rle centrala förhandlingarna. Detta blir tittaren okunnig om och händelseför.loppet blir obegripligt. Mönstret är detsamma som föregående dag. Rapport prioriterar bevakningen av det skandalomsusade Transport. Den viktiga fackliga konflikten i Mariestad skyndar man förbi, trots att det finns starka skäl som talar ~är en seriös behandling och analys av det missnöje på den svenska arbetsmarknaden som bara under oktober och november 1979 tog sig uttryck i hela 35 olovliga strej- 22 ker

18 1 6 RAPPORT DEN 28/ "Semestern i fara~ Arbetsgivarna trappar upp konflikten och stoppar semestrar och hotar med allmän lockout." - "20 har gått inom Transports ledning under 70-talet. Förvirringen ökar ryktena surrar." - "En ny strejk utbröt idag vid Elektrolux i Mariestad. Det var 600 man på monteringsavdelningen som lade ner arbetet." Förhandlingsomgången Reporter i inslaget om förhandlingsomgången är Olle Söderlund. Han ger en förklarande bakgrundsteckning och redogör dessutom för vilka följderna av den uppkomna situationen kan tänkas bli. Han gör också en kort översikt över läget i förhandlingarna som helhet. Vidare ifrågasätter han, vilket är en rimlig attityd, de nu varslade stridsåtgärderna. "Konflikten på arbetsmarknaden trappades upp ett setg idag. Det var Arbetsgivarföreningen SAF som svarada på löntagarorganisationernas varsel om övertidsblockad." Detta säger klart och tydligt varför denna motåtgärd tillgripits. Tittaren får också veta vad motåtgärden konkret kan komma att innebära. 11 Nej till semester, tjänsledighet och permission från den 5 december, om ledi~het ~nte redan beviljats. Nej till permitteringslön, om anställda permitteras som följd av LO:s och PTK:s övertidsblockad. Det blir också nej tills vidare för de lönelyft många anställda räknat med som följd av avtalsbestämmelser om kompensation för den löneglidning andra grupper har haft. Sådana s.k. lönerevisioner i företagen avbryts omedelbart. En allmän lockout, alltså utestängning av alla anställda i en veckas tid, hotar SAF:s fullmäktige med." På detta följer en intervju med Olof Ljunggren, SAF, som säger att man vill begränsa det bortfall det kan bli tal om vid en eventuell övertidsblockad. Olle Söderlund ställer frågan: "Men är det då verkligen en rimlig stridsåtgärd, med tanke på hur lite pengar som ändå den här striden gäller?"

19 1 7 Frågan är fullt relevant, men borde inte LO:s Gunnar Nilsson också fått svara på samma fråga? Varför så hårda stridsåtgärder? Har det med medlemsopinionen i LO att göra? Är det inte så att LO:s medlemmar vill se hårda tag och regäla lönelyft? Olle Söderlund fortsätter inslaget med att redogöra för händelseutvecklingen i förhandlingarna. Han påpekar att konflikten gäller den prisklausul som skrevs in i avtalet 1979 och förklarar dess innebörd. Han rapporterar vad parterna begärt och hur det slutade med ett blankt nej från båda sidor och att en medlingskommission trätt till och lämnat bud på 35 öre som inte heller godtogs. Sedan kom de varslade stridsåtgärderna. Den korta sammanfattande historiken betyder för dem som inte följt rapporteringen, att de snabbt kan sätta sig in i turerna och det är bra. Sakfakta stämmer det är huvudtrenden i Olle Söderlunds rapportering. Men de begrepp han rör sig med kan dock diskuteras. Att Gunnar Nilsson och löntagarna jämställs är kontroversiellt, det handlar ju om höga funktionärer i förhandlingar med SAF. Löntagarna är inte ens tillfrågade. 23 Med en sådan här begreppsapparat framstår avtalsförhandlingarna som något av klasskamp, vilket det ju definitivt inte är tal om. "Situationen i Transport alltmer förvirrande" Situationen inom Transport tas åter upp. Reporter är Jan Scherman. Den här gången erkänns att läget är förvirrande. Man är inte lika kategorisk i sina uttalanden som på måndagen. "Situationen inom Transport blir allt mer kritisk och förvirrande, Informationschefen Jörgen Thorstensson uppmanades lite förhastat att säga upp sig, det säger Hans Ericson idag, som tycker att Thorstensson visst skall stanna kvar i Transport. Men alla utrensningar har inte uppmärksammats lika mycket. Rapport kan idag berätta att inte mindre än 20 ombudsmän fått gå under 70-talet. Det börjar nu stå allt mer klart, att ingen under denna vecka egentligen blivit utrensad. Samma dag har Alvar Åslund

20 18 och Bo Rönngren i Dagens Nyheter dementerat uppgifterna från måndagens Rapport om att de skulle vara utrensningshotade. 11 Det är otrevligt att massmedia sprider rykten utan att först kontrollera med den det gäller," säger Rönngren till Dagens 24 Nyheter. Rapport retirerar i dagens Rapportsändning:"Situationen är förvirrande, rykten avlöser varandra, uppgift står mot uppgift." Så har situationen de facto varit hela tiden och vad har Rapport gjort för att bringa reda i oredan? Rapports konstaterande kommer för sent. Det hade nu varit på sin plats för Rapport att försöka korrigera den långa rad av felaktigheter man i bevakningen av detta ärende gjort sig skyldig till under veckan. Dessvärre valde man att agera på ett annat sätt. I stället för att erkänna de begångna felen i sakfrågorna insinueras att utrensningarna och hot om utrensningar trots allt förekommer inom Transport och man anger inga som helst källor som grund för sina antydanden. Det sägs nu att Svante Pedersson har fått kritik av Hans Ericson för att han gått för snabbt fram i f allet Thorsensson, 11 Men Svante Pedersson skall också fa fotsätta sitt arbete." Denna formulering är insinuant och antyder att Pedersson varit utrensningshotad. Jan Scherman bekräftar nu att Bo Rönngren inte är utrensningshotad av Transportledningen, men vidhåller att uppgifter som Rapport har säger motsatsen och hänvisar till Björn Carlström, som uppenbarligen varit Schermans källa. Carlström får nu träda fram i rutan och förklara sig. Han säger följande: "Ja att Bosse dementerar det är väl inte konstigt, han kanske inte känner till det ännu! Men jag vet ju, därför att Hans till mig själv har sagt, för drygt ett år sedan, att han var väldigt missnöjd med Bosse och hans sätt att sköta sina arbetsuppgifter, det tolkar jag som närmast ett utrensningshot." Vem är nu Björn Carlström, som Rapport denna gång hämtat uppgifter ifrån? Efter ett samtal med Karl-Axel Kandevik på

Sju ungdomar om sin rättegång RAPPORT 2002:18

Sju ungdomar om sin rättegång RAPPORT 2002:18 Sju ungdomar om sin rättegång RAPPORT 2002:18 BRÅ centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (BRÅ) verkar för att brottsligheten minskar och tryggheten ökar i samhället.

Läs mer

Bilkörning på äldre dar en kvalitativ studie om att åldras som trafikant

Bilkörning på äldre dar en kvalitativ studie om att åldras som trafikant VTI notat 83 2000 VTI notat 83-2000 Bilkörning på äldre dar en kvalitativ studie om att åldras som trafikant Författare FoU-enhet Projektnummer 40346 Projektnamn Uppdragsgivare Distribution Gunilla Sörensen

Läs mer

Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring

Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring För att en process ska hållas vid liv, måste den ständigt fyllas med ny energi och få andrum för att ladda energi. Processen

Läs mer

Två år efter SAAB-kraschen

Två år efter SAAB-kraschen ArbeTSmarknad Två år efter SAAB-kraschen En studie av hur deltagare och aktörer ser på omställningsstödet TSL Författare: Anna Danielsson Öberg Förord Denna rapport handlar om det avtalade omställningsstödet

Läs mer

Upplevelser av diskriminering rapport

Upplevelser av diskriminering rapport Upplevelser av diskriminering rapport Tryckeriuppgifter Diskrimineringsombudsmannen, DO DO maj 2010 Artikel R1 2010 Tryck Danagårds Grafiska, Ödeshög, 2010 Upplevelser av diskriminering en sammanfattande

Läs mer

Det är faktiskt mitt liv det handlar om

Det är faktiskt mitt liv det handlar om Det är faktiskt mitt liv det handlar om Dokumentation från Vänsterpartiets hearing om vårdnad, boende och umgänge den 29 april 2005 i riksdagens förstakammarsal Innehållsförteckning 3 Förord av Tasso Stafilidis

Läs mer

ABF Nordöstra Stor-Stockholms uppgång och fall

ABF Nordöstra Stor-Stockholms uppgång och fall ABF Nordöstra Stor-Stockholms uppgång och fall Denna historia har kallats folkbildningens största skandal. Den handlar om hur en liten ABF-avdelning försökte bygga ett stort utbildningsimperium. När det

Läs mer

Vad ska vi med facket till?

Vad ska vi med facket till? Vad ska vi med facket till? S o c i a l i s t i s k a P a r t i e t Vad ska vi med facket till? En skrift utgiven av Socialistiska Partiet info@socialistiskapartiet.se Tel: 0700 193081 Inledning Fackföreningarna

Läs mer

2 3 4 Under några dramatiska nätter i maj 2013 blev händelserna i Husby nyhetsstoff såväl i Sverige som internationellt. Även om många trodde sig kunna förklara vad som pågick, utgick de sällan från Husbybornas

Läs mer

Attityder och bemötande mot funktionshindrade.

Attityder och bemötande mot funktionshindrade. Beteckning: Institutionen för vårdvetenskap och sociologi. Attityder och bemötande mot funktionshindrade. Tanja Sjöstrand Juni 2008 Examensarbete 10 p Social omsorg HK 97 Anders Hydén Sammanfattning Studien

Läs mer

Otrygghet är att ha ett bultande hjärta

Otrygghet är att ha ett bultande hjärta Otrygghet är att ha ett bultande hjärta En undersökning om ungdomar som går i gymnasiesärskolan och deras upplevelser av mobbning, hot och våld. Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion

Läs mer

"Riksdagen kan dra åt he..."

Riksdagen kan dra åt he... 2 "Riksdagen kan dra åt he..." är en avslöjande politisk historia av riksdagens Gossen Ruda 1991-1994. Den är skriven med väljarnas egna språkbruk och tar fram vad som egentligen hände i Sverige sedan

Läs mer

Oklart uppdrag. Om rollen som god man för ensamkommande flyktingbarn

Oklart uppdrag. Om rollen som god man för ensamkommande flyktingbarn Oklart uppdrag Om rollen som god man för ensamkommande flyktingbarn Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer - i Sverige och i världen. Oklart

Läs mer

EXAMENSARBETE. Barn som far illa

EXAMENSARBETE. Barn som far illa EXAMENSARBETE 2006:162 Barn som far illa En studie om hur pedagoger i förskolan agerar när de får kontakt med dessa barn Camilla Morin Annica Niva Luleå tekniska universitet Lärarutbildning Allmänt utbildningsområde

Läs mer

ETT OAVVISLIGT ALLMÄN- INTRESSE

ETT OAVVISLIGT ALLMÄN- INTRESSE ETT OAVVISLIGT ALLMÄN- INTRESSE OM MEDIEDREV OCH POLITISKA AFFÄRER Stefan Wahlberg 08.04.17 INNEHÅLL 1. Inledning 3 2. Den politiska affärens båda sidor 4 2.1 Medierna som den politiska affärens katalysator

Läs mer

Att växa upp i storstadsskugga i Vimmerby, Hultsfred och Eksjö

Att växa upp i storstadsskugga i Vimmerby, Hultsfred och Eksjö Att växa upp i storstadsskugga i Vimmerby, Hultsfred och Eksjö Lotta Svensson En rapport från FoU Söderhamn Att växa upp i storstadsskugga - i Vimmerby, Hultsfred och Eksjö Lotta Svensson Omslagsbilden

Läs mer

Det nya arbetarpartiet

Det nya arbetarpartiet STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för nordiska språk Språkkonsultlinjen Det nya arbetarpartiet En närstudie av moderaternas retorik inför valet 2006 Anna Hammarström Valet 2006 blev en stor framgång

Läs mer

Leo Trotskij: Leninismen och arbetarklubbarna

Leo Trotskij: Leninismen och arbetarklubbarna 1 Leo Trotskij: Leninismen och arbetarklubbarna (17 juli 1924) 1 Kamrater, jag kommer snart att få tillfälle att tala inför Kulturarbetarnas andra allryska konferens. Låt oss hoppas att bara det faktum

Läs mer

Att berätta om sin sorg

Att berätta om sin sorg Att berätta om sin sorg Äldres hantering av förlust Annika Jonsson, Karlstad universitet Innehållsförteckning: Inledning... 3 Syfte och forskningsfrågor... 3 Sorg och berättande... 4 Det empiriska materialet...

Läs mer

Vad är god forskningssed?

Vad är god forskningssed? VETENSKAPSRÅDETS RAPPORTSERIE Vad är god forskningssed? Synpunkter, riktlinjer och exempel Bengt Gustafsson, Göran Hermerén, Bo Petersson RAPPORT 2005 1 Vad är god forskningssed? Synpunkter, riktlinjer

Läs mer

Individuell lön lönar det sig? Fakta och tro om individuell lönesättning

Individuell lön lönar det sig? Fakta och tro om individuell lönesättning Individuell lön lönar det sig? Fakta och tro om individuell lönesättning Innehållsförteckning Förord Varför denna bok? Vad är lön? Vad är individuell lönesättning? Inget nytt Sverige långt framme Global

Läs mer

Erik Geijer. Skriva för webben

Erik Geijer. Skriva för webben Erik Geijer Skriva för webben Erik Geijer Skriva för webben Skriva för webben.se:s Internetguide, nr 8 Version 2.0 2012 Erik Geijer Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med licensen

Läs mer

Anställa & säga upp. Pocket. Gör rätt: Så lyckas du när förhållandet spricker. det rätt i pränt. Skriva avtal. Så blir. anställningsformer.

Anställa & säga upp. Pocket. Gör rätt: Så lyckas du när förhållandet spricker. det rätt i pränt. Skriva avtal. Så blir. anställningsformer. En guide från Tidningen Chef Pocket Skriva avtal. Så blir det rätt i pränt. Nya regler. Alla anställningsformer. Anställa & säga upp ANSTÄLLA AVVECKLA UTVECKLA Gör rätt: Så lyckas du när förhållandet spricker

Läs mer

Till slut tar man slut

Till slut tar man slut Till slut tar man slut En undersökning om hur föräldrar till barn med Aspergers syndrom/ast* påverkas av ett extra utmanande föräldraskap. Den här rapporten är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma

Läs mer

Ökad medvetenhet men långsam förändring

Ökad medvetenhet men långsam förändring Ökad medvetenhet men långsam förändring om kvinnor och män på ledande positioner i svenskt näringsliv Forskningsrapport till Delegationen för jämställdhet i arbetslivet Stockholm 2014 SOU 2014:80 SOU och

Läs mer

Lyssna på mig. Barnets upplevelse av skilsmässa och föräldrars konflikter

Lyssna på mig. Barnets upplevelse av skilsmässa och föräldrars konflikter 2013 Lyssna på mig Barnets upplevelse av skilsmässa och föräldrars konflikter Snacka aldrig skit om varandra. Aldrig. Det gör så jävla ont. Barn borde få bestämma 50% vid en skilsmässa så de vuxna inte

Läs mer

Vem är det som ska lyssna då? ungdomar - socialt kapital - regional utveckling

Vem är det som ska lyssna då? ungdomar - socialt kapital - regional utveckling Vem är det som ska lyssna då? ungdomar - socialt kapital - regional utveckling Siw Hammar & Lotta Svensson Arbetsrapport från FoU-Centrum Söderhamn Innehåll: Förord Del 1: sida Inledning: ungdomar socialt

Läs mer

Att slitas mellan olika världar -

Att slitas mellan olika världar - GÖTEBORGS UNIVERSITET Sociologiska institutionen Att slitas mellan olika världar - en studie om dörrvakters arbets- och livssituation Examensarbete i sociologi 15 hp, Författare: Thomas Westerberg Handledare:

Läs mer

Samverkan när barn far illa

Samverkan när barn far illa Umeå Universitet Institutionen för socialt arbete Socionomprogrammet T7 C-uppsats Samverkan när barn far illa En studie av skolans rutiner för anmälningsskyldighet och samarbete med socialtjänsten Författare:

Läs mer

Att ta plats i politiken

Att ta plats i politiken Att ta plats i politiken OM ENGAGEMANG, AKTIVISM OCH VILLKOR I KOMMUNPOLITIKEN Att ta plats i politiken 1 Att ta plats i politiken 2 Förord Hur väl lyckas partierna rekrytera och behålla förtroendevalda

Läs mer