Version Studieanvisning. Hälsa. utifrån ett helhetsperspektiv med utomhuspedagogiska metoder. 15 hp. Ht 2013

Transkript

1 Linköpings Universitet, LiU Institutionen för kultur och kommunikation, IKK Nationellt centrum för utomhuspedagogik, NCU Version Studieanvisning Hälsa utifrån ett helhetsperspektiv med utomhuspedagogiska metoder 15 hp Ht 2013 Kurskod: 917G37 Kursstart: Fredag den 13/ kl 9.00 på LiU, Hus Key, sal 4260 (Bild 1) Kursansvarig: Helena Alsegård

2 2 Innehållsförteckning Sid 1. Presentation av kursen 3 2. Kontaktuppgifter 3 3. Kursens upplägg och innehåll 3 4. Kursplan 4 5. Schema och flöde Ansvarig Innehåll/Förberedelser Plats Medverkande personer Kurs- och Examinationsuppgifter Kursens examinationsuppgifter i sammanfattning Portfolions delar och process Kompletteringsuppgift Portfolions innehåll Redovisning Kamratrespons Riktlinjer för skriftliga arbeten Referenshantering Formalia Rapport Återkoppling Bedömning och betygskriterier 18 7 Övrig kursinformation Registrering LISAM Biblioteket Lokaler Kursvärdering 20 8 Fusk och plagiat 21 9 Litteraturlista Obligatorisk litteratur Förslag till kompletterande, obligatorisk, litteratur Förslag på valbara rapporter, uppsatser, artiklar och avhandlingar Referenslitteratur 31

3 3 1. Presentation av kursen Välkommen till kursen Hälsa utifrån ett helhetsperspektiv med utomhuspedagogiska metoder! Kursen ges vid Linköpings universitet (LiU) av Nationellt centrum för utomhuspedagogik (NCU) vid Institutionen för kultur och kommunikation (IKK) och bedrivs på kvartsfart (25%) under två terminer och ger 15 hp. Kursens träffar genomförs under sammanlagt tio fredagar på LiU och däremellan är det självstudier i form av individuell inläsning av litteratur och genomförande av egna kursuppgifter. Innehållet kan i grova drag delas in i tre delkurser där innehållet har en progression som bygger på den eller de tidigare delkursernas innehåll. Kursens tre delkurser har fått arbetsnamnen: Individhälsa med fokus på stress och stresshantering (delkurs 1, v 37-47) Folkhälsa med fokus på motivations- och förändringsarbete (delkurs 2, v 47-06) Naturens roll för vår fysiska, mentala och sociala hälsa (delkurs 3, v 06-20) 2. Kontaktuppgifter Vi som ansvarar för och arbetar med denna kurs står gärna till tjänst då du har frågor eller vill framföra något. Här finns våra kontaktuppgifter Helena Alsegård telefon: , mail: helena.alsegard@liu.se kursansvarig lärare Ytterligare medverkande personer tillkommer, se schema. Monika Wise telefon: mail: administrator.ncu@ikk.liu.se Administratör 3. Kursens upplägg och innehåll De gemensamma kursträffarna kommer att ske på och i närheten av Linköpings Universitet. De är förlagda till tio fredagar under höst- och vårtermin och då vi i denna kurs använder oss av utomhuspedagogiska arbetsmetoder kommer vi att ha ett gestaltande, laborativt och reflekterande arbetssätt såväl inom- som utomhus. Undervisningen utgörs av föreläsningar, seminarier, grupparbeten, praktiskt arbete och självstudier. Du som student dokumenterar löpande kursens innehåll i ett reflektionsdokument som senare används som underlag för examinationen.

4 4 4. Kursplan KURSPLAN Hälsa utifrån ett helhetsperspektiv med utomhuspedagogiska metoder, 15hp Kurskategori Fristående kurs Huvudområde Ämnesområde Utbildningsvetenskap-UV2 Kurskod 917G37 Mål Efter avslutad kurs ska den studerande kunna: - reflektera över hur olika livsstilsfaktorer påverkar individers hälsa samt ge exempel på några förebyggande metoder att hantera stress, - resonera kring hur folkhälsan påverkas av olika strukturer i samhället och exemplifiera hur ett salutogent perspektiv på motivations- och förändringsarbete kan ta sig uttryck i verksamheter, - redogöra för, och kritiskt förhålla sig till, aktuell forskning kring naturens roll för vår fysiska, mentala och sociala hälsa, - ge exempel på, och argumentera för, hur naturmiljön kan användas i hälsoarbetet. Kursinnehåll I kursen kommer tre aspekter att vara centrala: individhälsa med fokus på stress och stresshantering, folkhälsa med fokus på motivations- och förändringsarbete samt naturens roll för vår fysiska, mentala och sociala hälsa. Kursen belyser olika livsstilsfaktorer som kan påverka individers hälsa, orsaker till stress och hur dessa kan påverka människans fysiologiska, mentala och sociala hälsa. Några olika teoretiska och praktiska exempel på förebyggande metoder att hantera stress samt teori och praktik gällande mental träning kommer att behandlas och praktiseras. Studenten ska undersöka sambanden mellan samhällsstrukturer och folkhälsa såväl som några olika metoder och strategier som används inom motivations- och förändringsarbete på folkhälsoområdet. I kursen bearbetas även aktuell forskning kring naturens roll för vår fysiska, mentala och sociala hälsa. Några olika verksamheter som arbetar med sambanden mellan naturupplevelse och hälsa studeras. Undervisning/Arbetsformer Kursen använder utomhuspedagogiska arbetsmetoder, vilket innebär ett gestaltande, laborativt och reflekterande arbetssätt såväl inom- som utomhus. Undervisningen utgörs av föreläsningar, seminarier, grupparbeten, praktiskt arbete och självstudier. Studenten dokumenterar löpande kursens innehåll i ett reflektionsdokument som senare används som underlag för examinationen. Examination Kursen examineras fortlöpande genom skriftliga och muntliga redovisningar enskilt och i grupp. De skriftliga uppgifterna är individuella och består av både reflektionsuppgifter och rapporter. Mer information om kursuppgifterna finns i separat studieanvisning. Den som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg. Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

5 5 Förkunskap Betyg På kursen ges betyget Godkänd eller Underkänd Kursbevis Kursbevis utfärdas av styrelsen för utbildningsvetenskap, efter begäran av den studerande. Begäran om bevis ska göras på särskild blankett som finns att hämta på Centrala studerandeexpeditionerna eller via Blanketten lämnas till Examen, LiU Kurslitteratur Lista över kurslitteratur fastställs av ansvarig institution/motsvarande. Övrigt Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen. Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas. Hälsa utifrån ett helhetsperspektiv med utomhuspedagogiska metoder Health from a Holistic Perspective with Outdoor Education as a Method Kursansvarig är: IKK - Institutionen för kultur och kommunikation Dnr: LiU Ämne: Utbildningsvetenskap-UV2 Kurskod: 917G37 Provkoder: (se förteckning i LADOK) Nivå Utbildningsnivå Ämneskod Utbildningsområde G1X Grundläggande UV2

6 6 5. Schema och arbetsgång Tid: Fredagar, kl om inte annat anges Plats: Linköpings Universitet (LiU), Hus Key, med närområden. Lärare: Helena Alsegård, (HA). Kursansvarig. Universitetsadjunkt, lärare i Idrott & Hälsa, hälsopsykologi, utomhuspedagogik mm Fler föreläsare kommer att finnas med i genomförandet av kursen. Kursen genomförs på Linköpings Universitet (LiU) med närområden vid tio olika kurstillfällen. Sammanfattning av kursdagar Träff 1 vecka 37 Fredag den 13 september 2013 Träff 2 vecka 40 Fredag den 4 oktober 2013 Träff 3 vecka 43 Fredag den 25 oktober 2013 Träff 4 vecka 47 Fredag den 22 november 2013 Träff 5 vecka 50 Fredag den 13 december 2013 Träff 6 vecka 3 Fredag den 17 januari 2014 Träff 7 vecka 6 Fredag den 7 februari 2014 Träff 8 vecka 10 Fredag den 7 mars 2014 Träff 9 vecka 14 Fredag den 4 april 2014 Träff 10 vecka 20 Fredag den 16 maj 2014 Kursträffarnas preliminära innehåll presenteras nedan, liksom läsanvisningar. OBS!.. att det kan komma att bli ändringar speciellt i delkurs 2 och 3. En uppdaterad version kommer att finnas vid kursstart, både på hemsidan och i pappersform. 5.1 Ansvarig Innehåll/Förberedelser Plats Innan träff 1 Deltagarna: Läsa utsänd information, OBS speciellt angående registrering mm Ta kontakt med administratören Monika Wise vid eventuella frågor om registrering Läsa senaste versionen av Studieanvisningen på hemsidan Kolla litteratur till delkurs 1 Läs gärna följande litteratur om du har möjlighet: * Andersson & Ljusenius, kap 1-3 Vara mentalt förberedd och nyfiken vid kursstart! Känn dig varmt välkommen!

7 7 Träff 1 vecka 37, fredag 13/9-13 Bild 1 (4260) HA Kursstart och kursintroduktion Studentexpeditionen - (LiU-ID/Kort) SL Att söka artiklar mm, besök av bibliotekarie Data (3314) Presentation av NCU, Eva Kätting (studierektor) HA Vad händer till nästa träff? Mellan träff 1-2 Deltagarna: Läsa litteratur: * Alsegård, (sid 7-37). Finns att köpa under träff 1, 159 kr kontant mot kvitto. * Andersson & Ljusenius, (kap 1-3, 6-11) * Arnetz & Ekman (kap 1-5) * Solin (del I och II) Litteraturseminarium, gruppvis, via mail (senare LISAM) Skriva på uppgiften Träff 2 vecka 40, fredag 4/10-13 sal Bild 1 HA Stress och stresshantering, teori, del 1 Stresshantering, praktik, del 1 TJ Kostlabb & Rörelse (UTE!) Mellan träff 2-3 Deltagarna: Läsa litteratur: * Antonovsky * Arnetz & Ekman (kap 6, 13, 14) * Solin (del III och IV) * fhi: Fysisk aktivitet /alternativt/ Litt: Född till rörelse Litteraturseminarium, gruppvis, på LISAM Skriva på uppgiften

8 8 Träff 3 vecka 43, fredag 25/10-13 sal Bild 1 JJ Föreläsning om Qi-Gong HA Stress och stresshantering, teori, del 2 Stresshantering, praktik, del 2 HA Livsstilar och Coping Mellan träff 3-4 Deltagarna: Läsa litteratur: * Arnetz & Ekman (kan 16, 20, 21) * Valbar bok från kompletteringslistan * Valbar akademisk uppsats etc. Litteraturseminarium, gruppvis, på LISAM Skriva på uppgiften Träff 4 vecka 47, fredag 22/11-13 sal Bild 1 HA Seminarium om Portfolio, delkurs 1 HA Folkhälsa (start delkurs 2) Mellan träff 4-5 Deltagarna: Skicka in Portfolio 1 senast torsdag den 28/ , kl Läsa litteratur: * Andersson & Ljusenius, kap 4-5, * Arnetz & Ekman (22, 23, 26, 27) * fhi: Folkhälsan i Sverige. Årsrapport * fhi: Svenska folkets hälsa i ett historiskt perspektiv. Litteraturseminarium, gruppvis, på LISAM Skriva på uppgiften

9 9 Träff 5 vecka 50, fredag 13/12-13 sal Bild 1 GA HA Föreläsning: Folkhälsa och förändringsarbete Motivations- och förändringsarbete Mellan träff 5-6 Deltagarna: Läsa litteratur: * Arnetz & Ekman (30, 31 samt 1 valfritt kapitel) * Bergman /alternativt/ Holm /alternativt annan * H Vifladt, Hopen & Landtblom Litteraturseminarium, gruppvis, på LISAM Skriva på uppgiften Träff 6 vecka 3, fredag 17/1-14 sal Bild 1 HA AML ES m fl Processarbete Föreläsning om Hälsopedagogik - för vårdare och brukare i samarbete Erfarenheter av hälsopedagogiskt arbete Mellan träff 6-7 Deltagarna: Läsa litteratur: * Larsson * Valbara böcker från kompletteringslistan * Valbar rapport från fhi * Valbar akademisk uppsats etc. Litteraturseminarium, gruppvis, på LISAM Skriva på uppgiften Skicka portfolio 2 till kurskamrat för kamratläsning Svara kurskamrat med kommentarer

10 10 Träff 7 vecka 6, fredag 7/2-14 sal Bild 1 HA Naturen som kraftkälla (start delkurs 3) HA m fl Seminarium om Portfolio 2 Mellan träff 7-8 Deltagarna: Läsa litteratur: * Naturvårdsverket * Grahn * Hartig * Johnson, Lundqvist & Ottosson (kapitel meddelas senare) Lägg in Portfolio 1 till LISAM senast torsdag den 13/2 2014,kl Litteraturseminarium, gruppvis, på LISAM Skriva på uppgiften Träff 8 vecka 10, fredag 7/3-14 sal Bild 1 HA AS HA Naturen som kraftkälla, forts Föreläsning: Utomhuspedagogik Trädgårdsterapi Mellan träff 8-9 Deltagarna: Läsa litteratur: * Johnson, Lundqvist & Ottosson (kapitel meddelas senare) * Valbara böcker från kompletteringslistan * Valbara akademiska uppsatser etc. Litteraturseminarium, gruppvis, på LISAM Skriva på uppgiften

11 11 Träff 9 vecka 14, fredag 4/4-14 sal Bild 1 HA DN Naturen som kraftkälla, forts Relationen mellan upplevelse, kunskap och hälsa Mellan träff 9-10 Deltagarna: Litteraturseminarium, gruppvis, på LISAM Skriva på uppgiften Skicka rapporten till kurskamrat för kamratläsning Svara kurskamrat med kommentarer Lägga in arbetsversion på LISAM efter anvisningar som kommer senare. Träff 10 vecka 20, fredag 16/5-14 sal Bild 1 HA Seminarium om rapporter, delkurs 3 Utvärdering, utvecklingstankar & avslutning Efter sista träffen Deltagarna: Lägga in på LISAM efter anvisningar som kommer senare. 5.2 Medverkande personer HA Helena Alsegård Linköpings Universitet SL Solveig Landin Bibliotekarie, Linköpings Universitet TJ Tove Johansson Linköpings Universitet JJ John Jouper Örebro Universitet GA Gunnar Andersson HPI: Health Profile Institute AB, Stockholm AML Anne-Marie Landtblom Universitetssjukhuset, Linköping ES Eva Sahlin HPF: Hälsopedagogiskt Forum, Linköping AS Anders Szczepanski Linköpings Universitet DN Daniel Nilsson Linköpings Universitet Fler personer kan tillkomma

12 12 6. Kurs- och Examinationsuppgifter, kompletterad version Du som student dokumenterar kursens första två delkurser i en personlig portfolio, vilken också utgör underlag för examination. Den tredje delkursen examineras genom en rapport. Du finner nedan mer information om detta. Jag vill betona att detta är en preliminär skrivning och eftersom det är en ny kurs kan det komma att bli mindre justeringar i innehåll och tider under kursens gång då allt inte är helt klart ännu. 6.1 Kursens examinationsuppgifter i sammanfattning EXA 1 Portfolio 1 5 hp Individhälsa med fokus på stress och stresshantering (delkurs 1, v 37-47) Start: v 37 Redovisning och diskussion i seminarieform: v 47 Inlämning LISAM: Torsdag v 48 Omfång: 4-6 sidor, exklusive framsida, innehållsförteckning och referenslista. EXA 2 Portfolio 2 5 hp Folkhälsa med fokus på motivations- och förändringsarbete (delkurs 2, v 47-06) Start: v 47 Maila kurskamrat: Svara kurskamrat: Redovisning och diskussion i seminarieform: v 6 Inlämning LISAM: Torsdag v 7 Omfång: 4-6 sidor, exklusive framsida, innehållsförteckning och referenslista. EXA 3 Rapport 5 hp Naturens roll för vår fysiska, mentala och sociala hälsa (delkurs 3, v 06-20) Start: v 7 Maila kurskamrat: Svara kurskamrat: Lägg in arbetsversion på LISAM: Presentation och opponering i seminarieform: v 20 Inlämning LISAM: Återkommer med datum senare Omfång: 8-10 sidor, exklusive framsida, innehållsförteckning och referenslista.

13 Portfolions delar och process Arbete med portpolio (portföljer) har sitt ursprung i konstnärliga professioner där man visade upp sina alster i en "portfölj", men har under senare tid blivit allt vanligare även i andra sammanhang där man fokuserar på lärande- och utvecklingsprocesser och där den fysiska portföljen kan ha ersatts med dataskrivna texter enligt en given progression. Grunden i arbetsprocessen för denna aktuella kurs kan beskrivas på följande sätt. A. I början av kursen: Du ska i inledningen till kursen formulera dina personliga mål och beskriva dina förväntningar, samt skriva en inlärningsplan hur du planerar att nå dina mål och förväntningar under kurstiden. Detta steg innebär att du som skriver tar ett aktivt och personligt ansvar för lärandeprocessen. B. Under arbetets gång: Du dokumenterar processen som sker under kursens olika moment genom att utgå från orden collect - select - reflect. Detta innebär konkret att du ska samla (collect) innehållet som ingår i kursen enligt anvisningar av ansvariga, bl a kursträffar, föreläsningar, workshops, litteraturseminarier, gruppträffar, redovisningar och examinationer. Därefter ska du välja ut (select) det som du anser bidrar till din utveckling och lärprocess och reflektera (reflect) över detta. Detta tredje steg är den viktiga process som gör det upplevda till en lärdom. Reflektera (reflect) kan beskrivas som tankens krökning tillbaka mot sig själv 1 och innebär här att man återvänder och ser på enskilda eller samlade upplevelser, sina tankar, mål och förväntningar, inlärningsplan, kursinnehåll samt litteratur med de ögon man har just då utan att värdera åt något håll. Kurslitteraturen ska finnas med som stöd för egna tankar och reflektioner i hela arbetet, men kan även redovisas separat som en läslogg om du föredrar detta och då med kopplingar till egna tankar och erfarenheter. Detta steg är tänkt att ge dig som skriver ett redskap för att reflektera över ditt eget lärande och för att utforma strategier och mål för den fortsatta lärande- och utvecklingsprocessen. C. I slutet av arbetet: Nu ska du göra en självvärdering av din egen insats av hur du nått dina mål och dina förväntningar, samt hur din inlärningsplan har fungerat. Värdera eller självvärdera innebär här att man värderar hur man upplever och uppfattar 2 sin egen insats samt synliggör sin egen lärprocess i förhållande till sina egna mål och förväntningar, inlärningsplan, kursinnehåll samt litteratur. Utvärdera är en bedömning av ett resultat eller en process 3 och innebär här att man värderar sin egen och andras insatser i den del som avses i utvärderingen (ex grupparbete, seminarium, examination, kursens innehåll eller kursen som helhet). 1 Alexandersson, Mikael, Pedagogiska Magasinet nr 1 februari Egidius, Henry Termlexikon i psykologi, pedagogik och psykoterapi. Lund: Studentlitteratur

14 14 Detta steg är tänkt att hjälpa dig att tydliggöra om och hur du har nått dina egna mål och förväntningar, samt om och hur din egen inlärningsplan har fungerat. D. Under hela processen: Du måste under alla delar av processen vara mycket noga med att ange källor och ha tydliga referenser till både muntliga och skriftliga källor i din text. Vad är dina egna tankar? Vad är andras tankar? Detta är viktigt för att visa respekt för andras tankar och vara ärlig! Därmed undviks plagiat och fusk. Se mer information om referenshantering, fusk och plagiat i andra separata avsnitt. E. Examination: Ditt arbete ligger i slutet av (del)kursen till grund för examinationen av ditt deltagande. Portfolio-skrivande ger möjlighet till både summativ och formativ bedömning, dvs summerar din lärandeprocess fram till "nuläget", men tydliggör även vad som behöver utvecklas framöver och ger hjälp till att forma den kommande lärande- och utvecklingsprocessen. Denna metod fokuserar alltså både på din lärandeprocess och på din professionella och personliga utvecklingsprocess. Portfolion rymmer även dokumentation om aktiv närvaro vid kursträffar, föreläsningar, workshops, litteraturseminarier, gruppträffar, redovisningar och examinationer. Detta steg är tänkt att tydliggöra både för dig som student och för oss som lärare/handledare/examinatorer vad du lärt och hur du har utvecklats över tid. 6.3 Kompletteringsuppgift Om du varit förhindrad att närvara vid hel, eller del av, en kursträff kommer du att få en kompletteringsfråga/reflektionsfråga av ansvarig lärare. I din portfolio utvecklar du sedan ett resonemang kring denna fråga under en egen rubrik som ersättning för innehållet i den kursträff du ej deltagit i. 3 Egidius, Henry Termlexikon i psykologi, pedagogik och psykoterapi. Lund: Studentlitteratur

15 Portfolions innehåll Sammanfattning av portfolions innehåll, vilka också beskrivs på nästa sida i annan form 1. Egna mål och förväntningar utifrån kursplan och kursinnehåll. 2. Självvärdering av hur dessa mål nåtts 3. Inlärningsplan - hur planerar du att nå dina mål? 4. Självvärdering av hur din inlärningsplan har fungerat 5. Reflektioner från föreläsningar och workshops (dvs teoretiska och praktiska pass) - utifrån delkursens rubriker. Detta innebär för: Delkurs 1: Individhälsa med fokus på stress och stresshantering. Delkurs 2: Folkhälsa med fokus på motivations- och förändringsarbete. 6. Reflektioner kring litteratur och andra källor (bl a från litteraturseminarier) - utifrån delkursens rubriker. 7. Reflektioner kring egna och andras redovisningar 8. Summerande reflektioner av kursen i sin helhet och din egen utveckling Ovanstående innehållsbeskrivning finns också på kommande sida i form av "bubblor".

16 16 1. Egna mål och förväntningar - utifrån kursplan och kursinnehåll. 8. Summerande reflektioner av kursen i sin helhet och din egen utveckling. Lycka Till! 2. Självvärdering av hur dessa mål nåtts. 7. Reflektioner kring egna och andras redovisningar. Portfolio 3. Inlärningsplan - hur planerar du att nå dina mål? 4. Självvärdering av hur din inlärningsplan har fungerat. 6. Reflektioner kring litteratur och andra källor (bl a från litteraturseminarier) - utifrån delkursens rubriker. 5. Reflektioner från föreläsningar och workshops (dvs teoretiska och praktiska pass) - utifrån delkursens rubriker.

17 Redovisning Portfolion från delkurs 1 läggs in på LISAM enligt schema. Portfolio från delkurs 2 mailas för kamratläsning och läggs in på LISAM enligt schema. Portfolio 1 och 2 tas upp i ett gruppseminarium enligt schema. Mer information om upplägget kommer närmare inpå. Ansvarig lärare läser och ger respons senast efter 10 arbetsdagar om ingen annan överenskommelse gjorts med kursgruppen. 6.6 Kamratrespons I uppgiften för andra delkursen ingår också uppgiften och möjligheten att ge respons på/få respons av en kurskamrat på portfolion. Tidsanvisningar för detta framgår av schemat. Opponenten läser och skriver kommentarer i respondentens portfolio. Skriv med blyerts inne i arbetet eller använd kommentarfunktionen i word (eller liknande). Kommentera speciellt: Struktur och språk Är alla frågor besvarade? Finns alla delar med Reflektionernas innehåll och koppling till kursinnehåll o litteratur. Ge förslag på sådant som du anser kan utvecklas inför nästa portfolio Lyft fram något du tyckte var speciellt bra 6.7 Riktlinjer för skriftliga arbeten Såväl portfolio som andra skriftliga arbeten ska ha följande innehåll för att godkännas: 1. Portfolion ska ha en tydlig struktur där det är lätt för läsaren att hitta. Innehållsförteckning, rubriker och referenslista ska finnas. 2. Texter ska vara läsliga och dataskrivna. Handskrivna skisser och bilder kan bifogas. 3. Kurslitteratur och andra texter ska bearbetas, refereras och diskuteras i portfolion. Kopieringar av andras texter som inte bearbetats i portfolion underkänns. 4. Portfolion ska behandla de reflektionsfrågor och det innehåll som ingår i kursen. 5. Referens ska finnas till samtliga källor som finns med i texten, såväl litteratur, föreläsningar, Internetkällor som eventuella praktiska inslag. 6. Valt referenssystem tillämpas på ett konsekvent sätt. Det ska tydligt framgå när kunskap och åsikter inte är ens egna (se mer information nedan). 7. Portfolion är en av kursens examinationer och ska vara personligt skriven.

18 Referenshantering Du kan valfritt välja något av de vanligaste referenssystemen bara du är konsekvent genom hela ditt arbete! Om du väljer Harvardsystemet, som också kallas APA-systemet eller parantes -systemet och som är det vanligaste på denna institution, har du många användbara råd du kan följa i nedanstående dokument. En kompletterande information är att du bör ha med fullständiga förnamn i referenslistan. Högskolan i Borås. (2013): Guide till Harvardsystemet. [ ] 6.9 Formalia Times New Roman 12p eller Calibri 11p Radavstånd 1, Rapport Mer information kommer inför starten av delkurs Återkoppling Efter inlämningsdatum har ansvarig lärare tio arbetsdagar på sig för att bedöma respektive students insatser. Därefter sker återlämning av uppgift tillsammans med skriftlig återkoppling och inrapportering av betyg om inte annat angetts. I de fall där det krävs kompletteringar kommer du att uppmanas att lämna in dessa. Muntlig återkoppling ges vid förfrågan Bedömning och betygskriterier Kursen bedöms och betygssätts efter fullgjord kurs. Betygskriterierna för kursen är formulerade utifrån kursplanens mål. Vid bedömning av examinationsuppgifterna kommer följande kriterier att tillämpas: Kriterier för Godkänd För att studenten skall erhålla betyget godkänd på kursen skall följande krav uppfyllas: Studenten ska kunna: - reflektera över hur olika livsstilsfaktorer påverkar individers hälsa samt ge exempel på några förebyggande metoder att hantera stress, Det visar studenten genom att kunna använda och tillämpa centrala begrepp kring individhälsa med fokus på stress och stresshantering, både vid muntliga seminarier och i skriftliga uppgifter. (Detta visas i kursuppgifterna EXA 1 och EXA 3). - resonera kring hur folkhälsan påverkas av olika strukturer i samhället och exemplifiera hur ett salutogent perspektiv på motivations- och förändringsarbete kan ta sig uttryck i verksamheter,

19 19 Det visar studenten genom att belysa och analysera olika aspekter av de centrala begrepp som finns kring folkhälsofrågor med fokus på motivations- och förändringsarbete ur ett salutogent perspektiv, både vid muntliga seminarier och i skriftliga uppgifter. (Detta visas i kursuppgifterna EXA 2 och EXA 3). - redogöra för, och kritiskt förhålla sig till, aktuell forskning kring naturens roll för vår fysiska, mentala och sociala hälsa, Detta visar studenten genom att självständigt undersöka, använda, jämföra och granska aktuell forskning och litteratur inom området, samt motivera sitt metodval. Texten ska ha ett relevant innehåll, en tydlig struktur och en argumentation som är väl förankrad i litteraturen. Valt referenssystem ska tillämpas på ett konsekvent sätt. (Detta visar studenten i kursuppgiften EXA 3). - ge exempel på, och argumentera för, hur naturmiljön kan användas i hälsoarbete, Detta visar studenten genom att belysa, analysera och kritiskt granska en aktuell verksamhet där naturmiljön används i hälsoarbete. (Detta visar studenten i kursuppgiften EXA 3). Betyget Underkänd ges när ett eller flera av kriterierna för Godkänd ej uppfyllts. 7. Övrig kursinformation 7.1 Registrering Mer information om registrering inför ht 2013 finns i det separat utskickade dokumentet "Välkommen till LiU Ht 2013". Du bör noga kontrollera informationen på detta papper, samt gå in och läsa på följande sidor: = allmän information om antagning mm = kolla runt, gå speciellt in på Studentportalen efter att du fått ett LiU-ID = frågor av alla de slag... OBS att kursen formellt startat redan v 36 och att du därför kan registrera dig redan innan första träffen. Om du registrerat dig senast onsdag den 11/9 kl kommer du att kunna hämta ditt LiUkort på fredagen! 7.2 LISAM Vi kommer att använda oss av LiU:s system för kommunikation och samverkan, LISAM. Här kan ni kommunicera med varandra, med kursansvarig och med de flesta andra medverkande lärare på kursen. Det är också via denna plattform som du får information om eventuella förändringar under kursens gång så det är väldigt viktigt att du kontinuerligt håller dig uppdaterad med den information som läggs ut via LISAM. LISAM är också den kommunikationsväg som du ska använda då du lägger in dina uppgifter och har webbaserade diskussioner med dina kurskamrater. Förutom att användas till information, lämna in uppgifter och samtala om litteraturen finns här även möjlighet att dela erfarenheter och lägga ut tips som andra i gruppen kan få nytta och glädje av vilket bidrar till det gemensamma kollektiva lärandet under kurstidens gång.

20 20 Då LISAM är ett helt nytt system för alla, både anställda och studenter, som introduceras under Ht 2013 ber vi om överseende med eventuella störningar i systemet under en inkörningsperiod i början av kursen. Vi kommer därför att använda oss av maillistor tills vi vet att LISAM fungerar bra för just vår kurs! Du som registrerat dig kan redan nu logga in på LISAM genom: Mer information om LISAM kommer vid kursstart! 7.3 Biblioteket Besök Universitetsbibliotekets hemsida Där finns länkar och tillgång på olika service för att utveckla sitt eget sökande efter litteratur, artiklar, information osv och sin förmåga att värdera olika källor. Vår kontaktperson är Solveig Lundin; solveig.lundin@liu.se som också kommer till kursen för introduktion. 7.4 Lokaler Vid träffarna på LiU används salar i Hus Key på Campus Valla. Liu-kartor hittar du på: Kursvärdering Utvärderingen av kursen kommer bland annat att ske via digitalt formulär i LiU:s internetbaserade kursvärderingssystem KURT efter det att kursen har avslutats. Studerande får vid detta tillfälle möjlighet att ge synpunkter på kursens olika delar och hur dessa kan förbättras. Utvärderingen rör kursens organisering, kurshandledning, arbetsformer, föreläsningar, litteratur och kursuppgifter samt lärares och studerandes insatser. Förutom denna kommer även mindre kursvärderingar att göras under kursens gång.

21 21 8. Fusk och Plagiat Institutionen för kultur- och kommunikation (IKK) har gett ut följande dokument avseende fusk och plagiat. Viktigt att veta vid olika typer av hemtentamina och andra skrivuppgifter Läs igenom följande text och bekräfta genom att skriva på den distribuerade listan att Du är införstådd med vilka regler som gäller för referat och citat av andras texter. Redovisning av källor Uppsatser av olika omfång och djup och andra typer av hemuppgifter i form av skrivna texter är vanliga examinationsformer vid högre studier. I princip är alla sådana arbeten beroende av att studenten läser och förhåller sig till tidigare skrivna texter, publicerade i böcker, tidskrifter, som uppsatser eller på Internet. Hur man ska gå tillväga när man använder innehåll ur andras texter i sitt eget arbete är tämligen strängt reglerat och finns beskrivet i alla handledningar för uppsatsskrivande för studenter. Följande framställning bygger till stora delar på Siv Strömquist (2001) Konsten att tala och skriva. Oavsett om man citerar [ ] eller bara hänvisar till eller med egna ord återger vad någon annan skrivit, så skall sådana textdelar alltid förses med källhänvisning. Man måste tala om vem man stöder sig på, vems text man citerar, varifrån uppgifterna är hämtade. [ ] Källhänvisningarna har egentligen två uppgifter: läsaren skall för det första få veta att du stöder dig på någon annans text, för det andra skall du ge de upplysningar som krävs för identifiering av texter (de bibliografiska uppgifterna [!]). Läsaren skall med ledning av dina uppgifter kunna leta reda på texten och läsa den i original, om han så önskar. (Strömquist, 2001, s 220) När man med egna ord återger innehållet i någon annans text brukar det kallas referat. Hur källhänvisningarna (referenserna) ska gå till rent praktiskt kan man läsa om t ex i Strömquist, 2001, ss Om man kopierar kortare eller längre delar ur någon annans text kallas det citat. När du ordagrant vill återge vad någon annan har skrivit utan att återberätta det med egen formulering, måste du dels markera det citerade med citatmarkörer [ ], dels vara noga med att du skriver exakt som det står. (Strömquist, 2001, s 225) Hur citatmarkörerna ska se ut kan man läsa om i t ex Strömquist, 2001, s Om man använder sig av innehållet i någon annans text, oavsett om det är citat eller referat, måste man alltså alltid ange den ursprungliga källan. Att inte ange källan om man använder någon annans tankeinnehåll och/eller formuleringar betraktas som stöld och kallas för plagiat, vilket alltså är fusk. plagia t (av senlat. pla gio stjäla människor, kidnappa, av lat. pla gium människorov ), konstnärlig imitation eller stöld, i fråga om litteratur ofta direkt avskrivning, gjord av någon som ger sig ut för att

22 22 vara upphovsmannen. Plagiat av t.ex. litterära och konstnärliga verk [ ] är i regel juridiskt otillåten.(nationalencyklopedin, band 15) I Heffernan m fl (2001, ss ) Writing A College Handbook finns illustrativa exempel (på engelska) på hur man inte får referera andras texter och hur man bör göra i stället. Användning av Internet Att till examinationsuppgifter hämta texter från Internet och presentera dem i eget namn utan att ange källa är naturligtvis plagiat och därmed fusk. Observera att detta gäller även för de anteckningar som erfordras för deltagande i textseminarier. Eftersom anteckningarna kan samlas in och då ligga till grund för betyg måste de följa samma regler som övriga examinationsuppgifter. Alla inlämnade uppgifter kommer att granskas av Urkund, universitets program för text-kontroll och skall därför skickas till berörd lärare via en speciell Urkund-adress. Universitetets åtgärder Observera att vid varje misstanke om fusk ska en anmälan göras till rektor, som avgör om ärendet ska behandlas i universitetets disciplinnämnd. Påföljden för en student som fuskat kan bli en varning eller avstängning från universitetet i högst sex månader. Referenser Heffernan, James A.W., Lincoln, John E. & Atwill, Janet (2001) Writing A College Handbook. New York: Norton. Nationalencyklopedin, band 15. Höganäs: Bokförlaget Bra Böcker. Strömquist, Siv (2001): Konsten att tala och skriva. Malmö: Gleerups. E-postadresser för inlämningsuppgifter: N.N.liu@analys.urkund.se

23 23 9. Litteraturlista OBS att det fortfarande kan bli mindre förändringar i delkurs två och tre fram till respektive start för dessa delkurser. Listan för delkurs ett gäller dock enligt nedan! Sista upplagan av litteraturen bör användas även om jag i denna lista ej fått med alla böckers senaste utgivningar. Har du dock redan en tidigare upplaga hemma och känner dig osäker på om du behöver skaffa en senare upplaga ber jag dig kontakta mig. För att alla deltagare ska kunna "skräddarsy" sin egen fördjupningslitteratur utifrån den egna situationen har jag valt att ta med några "valbara" böcker i alla delkurser. Jag har också gett förslag på sådana titlar, samt övergripande referenslitteratur. Varje delkurs har: Obligatorisk litteratur finns beskriven under 9.1 inklusive ett antal valbara möjligheter där jag gett förslag på titlar under 9.2. Observera också att det kan vara alternativa titlar där du kan välja mellan föreslagna alternativ. 9.1 Obligatorisk Litteratur Delkurs 1, v 37-47: "Individhälsa med fokus på stress och stresshantering" Alsegård, Helena (2007): Samarbetsövningar (Leda Lära Relatera Reflektera). Stockholm: SISU Idrottsböcker. Andersson, Gunnar & Ljusenius, Tommy (2012): Handbok för Hälsoinspiratörer. Stockholm: SISU Idrottsböcker. Antonovsky, Aaron (2005): Hälsans Mysterium. Stockholm: Natur och Kultur Arnetz, Bengt & Ekman, Rolf (2013): Stress - Gen Individ Samhälle. Stockholm: Liber Solin, Elisabeth (1999): Landa mjukt. Örebro: Solin Utbildning. Statens folkhälsoinstitut (2011): Fysisk aktivitet; kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. Rapport 2011:15. alternativt: Född till rörelse - en bok om kondition och hälsa. (2011). Stockholm; SISU Idrottsböcker. samt: Minst en (1) valbar bok från kompletteringslistan för delkurs ett nedan. Minst en (1) valbar akademisk uppsats/artikel/avhandling inom ämnesområdet. Ytterligare artiklar kan tillkomma.

24 24 Delkurs 2, v 47-06: "Folkhälsa med fokus på motivations- och förändringsarbete" PREL! Arnetz, Bengt & Ekman, Rolf (2013): Stress - Gen Individ Samhälle. Stockholm: Liber Andersson, Gunnar & Ljusenius, Tommy. (2012): Handbok för Hälsoinspiratörer. Stockholm: SISU Idrottsböcker. Bergman, Susanne & Blomqvist, Camilla (2004): Uppskattande samtalskonst. Stockholm: Mareld. Holm Ivarsson, Barbro (2012): MI - motiverande samtal. Stockholm: Gothia förlag. Statens folkhälsoinstitut & Socialstyrelsen (2013): Folkhälsan i Sverige. Årsrapport Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. Artikelnr: H Vifladt, Egon. Hopen, Liv & Landtblom, Anne-Marie (2010): Hälsopedagogik - för vårdare och brukare i samarbete - introduktion till bemästrande. Stockholm: Bilda förlag Larsson, IngBeth (2009): Samtal i det fria fria samtal. Linköping: Linköpings Universitet. (Köpes via LiU-tryck, tel , liutryck@liu.se) Statens folkhälsoinstitut (2005): Svenska folkets hälsa i historiskt perspektiv. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. Rapport R 2005:8. samt: Minst två (2) valbara böcker från kompletteringslistan för delkurs två nedan. Minst en (1) valbar rapport från Statens folkhälsoinstitut från förteckning nedan. Minst en (1) valbar akademisk uppsats/artikel/avhandling inom ämnesområdet. Ytterligare artiklar kan tillkomma. Delkurs 3, v 06-20: "Naturens roll för vår fysiska, mentala och sociala hälsa" PREL Grahn, Patrik (2007): Om trädgårdsterapi och terapeutiska trädgårdar. I Johansson, Maria & Kuller, Marianne (red). Svensk miljöpsykologi. Lund: Studentlitteratur. Hartig, Terry (2007): Teorier om restorativa miljöer - förr, nu och i framtiden. I Johansson, Maria & Kuller, Marianne (red). Svensk miljöpsykologi. Lund: Studentlitteratur. Johnson, Lena. Lundqvist, Susanna. Ottoson, Johan (2011): Naturupplevelse och hälsa - forskningen visar vägen. Alnarp: SLU Naturvårdsverket. (2006): Naturen som kraftkälla. (Slutsåld som bok, men finns att ladda ner från Kommer även att delas ut vid delkursens start.) samt: Minst två (2) valbara böcker från kompletteringslistan för delkurs tre nedan. Minst två (2) valbara akademiska uppsatser/artiklar/avhandlingar inom ämnesområdet. Ytterligare artiklar kan tillkomma.

25 Förslag till kompletterande, obligatorisk, litteratur Här följer förslag på valbar litteratur till de olika delkurserna men det går även bra att välja andra titlar förutsatt att de är relevanta och godkänns av kursansvarig innan de ersätter föreslagna titlar. Förslag på valbara böcker (minst två) till delkurs 1 Bergqvist Månsson, Sara (2002): Sömnboken - en handbok i konsten att sova. Stockholm: Hjalmarson & Högberg Förlag. Brattberg, Gunilla (2004): Väckarklockor. Stockholm: Värkstaden Bronsberg, Barbro & Vestlund, Nina. (2004): Bränn inte ut dig. Stockholm; Forum Christensen, Annika & Robild, Eva (2010). En lisa för själen. Västerås: Ica Bokförlag. Csíkszentmihályi, M. (2000): Finna Flow Den vardagliga Entusiasmens Psykologi. Stockholm: Natur & Kultur. Dyregrov, Atle (2002): Lilla sömnboken - handbok för folk som vill sova bättre. Lund: Studentlitteratur. Engström, Lars-Magnus (2010): Smak för motion. Stockholm; Stockholms Universitets förlag. Goleman, Daniel (2007): Social Intelligens. Stockholm: LevNu/Wahlström & Widstrand. Goleman, Daniel (1998): Känslans Intelligens. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Hassmén, Peter & Hassmén, Nathalie (2005): Hälsosam Motion - lindrar nedstämdhet och depression. Stockholm; SISU Idrottsböcker. Instruktionsboken till LIVET - En inspirationsbok. (2005): Bunkeflostrand: Hälsa + Kunskap! Bunkeflomodellen. Jäktad, pressad - Utbränd (2002): Källa 52. Stockholm; Vetenskapsrådet. Jönsson, Bodil (2002): I tid och otid. Stockholm; Brombergs Förlag Jönsson, Bodil (2004): Vunnet och försvunnet. Stockholm: Brombergs förlag. Jönsson, Bodil & Löfgren, Orvar (2005): Att utmana stressen. Lund: Studentlitteratur. Jönsson, Bodil (2006): Guld. Stockholm; Brombergs förlag. Klingberg, Torkel (2007): Den översvämmade hjärnan. Stockholm: Natur & Kultur. Levi, Lennart (2002): Stressen i mitt liv. Stockholm; Natur och kultur. Plate, Anders & Plate, Johan (2002): Balans(j)akten. Stockholm: SISU Idrottsböcker. Plate, Johan (1997): Sans och balans. Stockholm: SISU Idrottsböcker Taube, Jill (2011): Själ och kropp rörelse för psykiskt välbefinnande. Stockholm: Brombergs Uppladdningen - Hälsa (2011): Järna; Axa Uvnäs Moberg, Kerstin (2009): Närhetens hormon. Stockholm: Natur & Kultur.

26 26 Uvnäs- Moberg, Kerstin (2000): Lugn och beröring. Stockholm; Natur och Kultur. Vetenskapsrådet (2002): Källa nummer 52; Jäktad, Pressad - Utbränd? - Forskare diskuterar strategier mot skadlig stress. Stockholm: Vetenskapsrådet. Wolmesjö, Susanne (2002) Smarta rörelser. Stockholm: SISU Idrottsböcker. Åkerstedt, Torbjörn (2002): Sömnens betydelse för hälsa och arbete. Järvsö: Bauer bok. Förslag på valbara böcker (minst tre) till delkurs 2 Andersson, Ingemar & Ejlertsson, Göran (2013): Folkhälsa som tvärvetenskap. Lund: Studentlitteratur. Faskunger, Johan & Nylund, Kamilla (2004): Det löser sig! Stockholm: SISU Idrottsböcker Folkhälsoinstitutet (2013): Barn och unga utvecklingen av faktorer som påverkar hälsan och genomförda åtgärder. Stockholm: Folkhälsoinstitutet Rapport 2013:02 Gärdsell, Per (2009): Att vara ideell - en skyldighet eller en förmån. Bunkeflostrand: Hälsa + Kunskap! Bunkeflomodellen. Holm, Ulla (2003): Empati att förstå andra människors känslor. Stockholm: Natur & Kultur. Höjer, Dan. (2007): Empati. Stockholm: Utbildningsradion. Jordan Thomas (2007). Att hantera och förebygga konflikter på arbetsplatsen. Stockholm: Lärarförbundet, skolledarföreningen. Olsson, Eric & Martin, Ingrid (2012): Socialt arbete med grupper. Lund: Studentlitteratur. Raundalen, Magne & Schultz, Jon-Håkon. (2007): Krispedagogik hjälp till barn och unga i kris. Lund; Studentlitteratur. Rosenberg, Marshall B. (2008): Vi kan reda ut det! Hantera konflikter på fredliga och kraftfulla sätt. Svensbyn: Friare Liv. Tillsammans med: Rosenberg, Marshall B. (2003): Nonviolent Communication - ett språk för livet. Svensbyn: Friare Liv. Rydén, Olof & Stenström, Ulf (2008): Hälsopsykologi. Stockholm: Bonniers. Rydqvist, Lars-Göran & Winroth, Jan (2010): Hälsa & Hälsopromotion. Stockholm: SISU Idrottsböcker. Smith, Ann-Christine (2003): Giraffspråket. Höganäs: Bokförlaget Kommunlitteratur.

27 27 Förslag på valbara rapporter från Statens folkhälsoinstitut (minst en) till delkurs 2 Statens folkhälsoinstitut (2013): Barn och unga 2013 utveckling av faktorer som påverkar hälsan och genomförda åtgärder. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. Rapport 2013:02. Statens folkhälsoinstitut (2012): Stillasittande och ohälsa en litteratursammanställning. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. Rapport R 2012:07. Statens folkhälsoinstitut & Socialstyrelsen (2012): Hälsan bland åringar. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. Rapport: A 2012:01 Statens folkhälsoinstitut (2012): Sex, hälsa och välbefinnande. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. Rapport R 2012:01. Statens folkhälsoinstitut (2012): Hälsosamt åldrande hela livet. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. Statens folkhälsoinstitut (2011): Fysisk aktivite. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. Rapport 2011:15. Statens folkhälsoinstitut (2011): Barns och ungas hälsa. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. Rapport 2011:14. Statens folkhälsoinstitut (2008): Gå ut min själ. Statens folkhälsoinstitut. Rapport R 2008:10. Statens folkhälsoinstitut (2005): Kultur för hälsa. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. Rapport R 2005:23. Statens folkhälsoinstitut (2003): Utemiljöns betydelse för äldre och funktionshindrade. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. Rapport 2003:60. Statens folkhälsoinstitut (2002): Du bestämmer en annorlunda vägledning Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. Rapport R 2002:43. Förslag på valbara böcker (minst tre) till delkurs 3 Andersson, R., Rydberg, D. (2005): Naturen och Hälsan. Jönköping: Skogsstyrelsens förlag. tel: Brügge, Britta, Glantz, Matz & Sandell, Klas (2011): Friluftslivets pedagogik För kunskap, känsla och livskvalitet. Malmö: Liber. Dahlgren, Lars-Ove., Sjölander, Sverre., Stridh, Jan-Paul & Szczepanski, Anders (2007): Utomhuspedagogik som kunskapskälla (Närmiljö blir lärmiljö). Lund: Studentlitteratur. Dahlgren, Lars-Ove & Szczepanski, Anders (1997): Utomhuspedagogik Boklig bildning och sinnlig erfarenhet. Linköping: Skapande Vetande nr 31, Linköpings universitet. Grahn, Patrik & Ottosson, Åsa (2010): Alnarpsmetoden. Trädgårdsterapi - att ta hjälp av naturen vid stress och utmattning. Stockholm: Bonnier Existens.

28 28 Larsson, E-L. (red.) (2010). Gröna Rehab. Göteborgs botaniska trädgård. Göteborg: Västra Götalandsregionen. Louv. Richard (2008) Last child in the woods. Chapel Hill, North Carolina, USA: Algonquin Books of Chapel Hill. Myhr, Ulla (2007): Utemiljö och Hälsa. Stockholm: ARKUS förlag. tel: , Nilsson, Gunilla. (2009): Trädgårdsterapi. Lund: Studentlitteratur. Ottosson, Åsa & Ottoson, Mats (2006): Naturkraft om naturens lugnande, stärkande och läkande effekter. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Ottosson, Johan (1997): Naturens betydelse i en livskris. Alnarp: Movium. Ottosson, Åsa, Ottosson, Mats & Magnusson, Roine (2013): Lugn av naturen. Karlstad: Votum & Gullers förlag. Sandberg, K. (red) (1999). Möjligheternas trädgård. Hjälpmedelsinstitutet och Sveriges Utbildningsradio AB. Schmidtbauer, Pia., Grahn, Patrik & Lieberg, Mats (2005): Tänkvärda trädgårdar. Stockholm: Formas. Svenska Naturskyddsföreningen. (2006): Livsviktigt grön väg till hälsa. Stockholm: Svenska naturskyddsföreningen. Westerberg, Y. (2010). Sinnenas Trädgård rum för hälsa och livskvalitet. Stockholm: Formabooks.

29 Förslag på valbara rapporter, uppsatser, artiklar och avhandlingar Adevi, A.A. (2012). Supportive Nature and stress: wellbeing in connection to our inner and outer landscape. Alnarp: Acta Universitatis Agriculturarae Suecias. Ahlborg, G.; K. Glise; I. Jonsdottir; & L. Wiegner (2008). Dålig grund för påståenden om utmattningssyndrom. Läkartidningen, 105, Baietto, M. och Ferrini F. (2002). The Importance of School Gardening for Urban Children: A Case Study in Milan, Italy. Journal of Therapeutic Horticulture, pp Beckwith, M. E. and S. D. Gilster (1997): The Paradise Garden: A Model Garden Design for Those with Alzheimer s Disease. In: S. E. Wells (Ed): Horticultural Therapy and the Older Adult Population. The Haworth Press, Inc, New York. Callaway, G. (2005). The Early Years Curriculum: a view from outdoors. London: David Fulton Forss, E. och AM. Löf (2003). Hur utbildning av vårdpersonal påverkar äldres utevistelser på särskilt boende. FoU rapport 9, FoU Centrum för vård och omsorg. Kommunerna i Linköping, Kinda, Ydre och Åtvidaberg. Carman, J. (2002). Alzheimer s Garden Project of the American Society of Landscape Architects and the National Alzheimer s Association. In: C. Shoemaker (Ed): Interaction by Diamant, E., & Waterhouse, A. (2010). Gardening and belonging: Reflections on how social and therapeutic horticulture may facilitate health, wellbeing and inclusion. British Journal of Occupational Therapy, 73, Ekman, Aimée (2012): Ett fett li - en artikulering på bas av överviktiga människors erfarenheter. Diss. Linköpings Universitet, Linköping Eriksson, T., Y. Westerberg, et al. (2011). "Experiences of women with stress-related ill health in a therapeutic gardening program." Canadian Journal of Occupational Therapy 78(5): Eriksson, T., E. Karlström, et al. (2010). "An exploratory study of the rehabilitation process of people with stress-related disorders." Scandinavian Journal of Occupational Therapy 17(1): Grahn, P. and U. K. Stigsdotter (2010). "The relation between perceived sensory dimensions of urban green space and stress restoration." Landscape and Urban Planning 94(3-4): Grahn, P. och A. Bengtsson (2005). Lagstifta om utevistelse för alla! Låt våra gamla få komma utomhus när de önskar! I: G. Blücher och G. Graninger (red): Den omvända ålderspyramiden. Linköping, Linköpings universitet, Stiftelsen Vadstena Forum för samhällsbyggande. Grahn, P. & U. A. Stigsdotter (2003). Landscape planning and urban stress. Urban Forestry & Urban Greening, 2, 1, Hallsten, L. (2004). Utbränning och psykisk utslitning. Svensk rehabilitering, Hartig, T. and C. Cooper Marcus (2006). Essay: Healing Gardens places for nature in health care. The Lancet 2006; 368, pp Keeley, J. and L.A. Starling (1999). Design and Implementation of Horticultural Therapy with Children Affected by Homelessness and Domestic Violence. Journal of Therapeutic Horticulture, pp

30 30 Law, M. (2002). Participation in the occupations of everyday life. AJOT, 56(6): Moore, R. C. (1999). Healing gardens for children. In: C. Cooper Marcus and M. Barnes (Eds): Healing Gardens. Therapeutic Benefits and Design Recommendations. New York: John Wiley & Sons, inc. Mårtensson, Fredrika, Lisberg-Jensen, Ebba, Söderström, Margareta, Öhman, Johan (2011) Den nyttiga utevistelsen? Forskningsperspektiv på naturkontaktens betydelse för barns hälsa och miljöengagemang, Naturvårdsverket Nilsson K. mfl. (2011). Forests, Trees and Human Health. New York: Springer. Nygren, Å.; M. Åsberg; I. Jensen; L. Vingård; L. Nathell; J. Lisspers; S. Eriksson and S. Magnusson. Vetenskaplig utvärdering av prevention och rehabilitering vid långvarig ohälsa. Handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet. SOU 2002:5. Stockholm (2002). Ossiansson, C. (2004). Hur kan rehabiliteringsträdgårdar hjälpa patienter med utmattningssyndrom? Examensarbete, läkarutbildningen, Lunds universitet. Ottosson, J. (2007). The Importance of Nature in Coping. Creating increased understanding of the importance of pure experiences of nature to human health. Alnarp: Faculty of Landscape Planning, Horticulture and Agricultural Science. (Doctoral thesis). Rodiek, S. (2002). Influence of an Outdoor Garden on Mood and Stress in Older Persons. Journal of Therapeutic Horticulture. Pp Stigsdotter, U.A. (2004). A Garden at your Workplace May Reduce Stress. WCDH-2003.pfd Stigsdotter, U.A. & Grahn, P. (2003). Experiencing a garden: A healing garden for people suffering from burnout diseases. Journal of Therapeutic Horticulture. Pp Stigsdotter, Ulrika A & Grahn, Patrik Grahn (2002): What Makes a Garden a Healing Garden? Journal of Therapeutic Horticulture, pp Söderback, I.; Söderström, M.; Schälander, E. (2004): Horticltural Therapy: The healing garden and gardening in rehabilitation measures at Danderyd Hospital Rehabilitation Clinic, Sweden. Pedriatic rehabilitation, 7 (4), Tenngart Ivarsson C, Grahn P (2010). Patients' experiences and use of a therapeutic garden: from a designer's perspective. Schweizerische Zeitschrift fur Forstwesen 161(3): York, M. and Wiseman, T (2012). "Gardening as an occupation: a critical review." The British Journal of Occupational Therapy 75(2):