tips och tricks för dig som är skolinformatör

Transkript

1 tips och tricks för dig som är skolinformatör 1

2 innehåll 4 Bli inspirerad och inspirera andra 6 Kommunicera rätt eller fel 8 Nervös för att bli nervös 11 Planera ditt framträdande 16 Vad är viktigt i en presentation 22 Tala med ord och hela kroppen 26 Teknik och hjälpmedel 30 Bygg broar mellan skola och yrkesliv 34 Checklista och praktiska tips 2

3 Välkommen till utbildningen Det här är en bok för dig som blivit utsedd att vara skolinformatör i ditt LO-distrikt, fackavdelning eller sektion. Den här boken tillsammans med utbildningen kommer att ge dig verktygen för att göra den bästa skolinformationen. Den fackliga informationen i skolorna är viktig, du är ofta elevernas första kontakt med facket. Din uppgift är att föra facket intressant och framför allt skapa en positiv bild av facket. Du har möjligheten att slå hål på alla myter och på ett pedagogiskt sätt visa på fackets styrkor. Din tid med eleverna är värdefull! För att inspirera dig har vi tagit fram det här materialet med praktiska råd och tips. Vi vill ge dig verktygen lyckas med din uppgift. Använd boken som den passar dig bäst! Den här boken tillsammans med skolinformatörsutbildningen ger dig praktiska råd och tips på hur du förbereder dig på bästa sätt. Ta hjälp av dina fackliga kamrater som också är skolinformatörer, nya som gamla och tipsa varandra. Utbyt erfarenheter, diskutera, öva och lyssna på varandra. Har du en dålig dag?! Kom ihåg att du är en stjärna och är guldvärd för fackföreningsrörelsen! Lycka till! Sandra Viktor Ungdomssekreterare Landsorganisationen i Sverige 3

4 Bli inspirerad och inspirera andra! Våga tala är LOs idébok för dig som ska bli skolinformatör. Framför dig ligger en spännande uppgift som vi hoppas att du ska trivas med. Den fackliga informationen i skolorna är viktig och du är ofta elevernas första kontakt med facket. Gör det bästa av den möjligheten! Från och med nu är du den som ska göra facket intressant. Som skolinformatör har du möjlighet att ge ungdomar en positiv bild av facket svar på många frågor. Missa den inte! För att inspirera dig har vi tagit fram Våga tala! Ett material med praktiska råd och tips. Använd det som passar dig! Materialet ger dig informationsteknikens grunder och tips om hur du förbereder dig. Har du fackliga kamrater som också är nya skolinformatörer arbeta gärna tillsammans. Fördelarna är många. Utbyt erfarenheter, diskutera, prata av er och inte minst, öva Från och med nu är du den som ska göra facket intressant. genom att titta och lyssna på varandra. Dela gärna med dig av dina idéer och de erfarenheter du får! Bli en impulsgivare! För att den fackliga informationen i skolorna ska bli bra, bestående och levande, behövs hela tiden nya människors engagemang och intresse. 4

5 Släpp loss dina talanger För att bli en bra skolinformatör behöver du öva och träna. Många är nervösa och mumlar när de ska prata inför många människor och det är fullkomligt normalt. Men man kan bli bättre. Precis som fotbollsspelare, musiker och konstnärer hela tiden blir bättre genom träning kan du självklart också bli en fullfjädrad skolinformatör! Det handlar om träning och övning. Och det behöver inte vara svårt. Varje gång du höjer din röst blir du en duktigare talare! 5

6 Kommunicera rätt eller fel Vi börjar med en kort inblick i ämnet kommunikation och hur det i grunden fungerar. Ett enkelt svar på vad kommunikation betyder är att personer ger och tar emot olika budskap. Det finns alltid en sändare bakom ett budskap och budskapet har ett mål. När du talar om facket inför en grupp elever är du en sändare. Budskapet är den information du vill lämna. Som skolinformatör är du inte den enda som sänder budskap. Alla organisationer och företag arbetar med att försöka påverka människors åsikter och attityder. Det är mycket som konkurrerar om vår uppmärksamhet. De personer du sänder ditt budskap till, som du vill ska ta del av det du säger, kallas mottagare. Mottagarnas reaktioner på budskapet kallas återkoppling eller feedback. En återkoppling för dig skulle kunna vara diskussioner, frågor och debatter i klassrummet. Envägs- och tvåvägskommunikation Det finns olika sätt att kommunicera på. Först har vi envägskommunikation. Namnet talar för sig självt, informationen går från sändaren till mottagaren och endast sändarens linje är öppen. Mottagaren har ingen chans att direkt reagera på budskapet. Det här materialet är ett exempel på envägskommunikation. Vid en tvåvägskommunikation är både sändare och mottagare aktiva. Det enkla samtalet mellan två personer är ett bra exempel. 6

7 Alltså måste du tänka på hur du kommunicerar. Ha alltid en tanke hos dina mottagare när du planerar din information. Byt ut ordet kommunikation till samtal och gör som du brukar när du samtalar. Då har du stor chans att nå ut med ditt budskap. För det är genom personliga kontakter, samtal och diskussioner vi ändrar attityder, värderingar och åsikter. Ha alltid en tanke hos dina mottagare när du planerar din information. 7

8 nervös för att Bli nervös De flesta som ska prata inför en grupp människor har något gemensamt nervositeten. Hjärtat klappar, tankarna snurrar, händerna är fuktiga, munnen torr och knäna skakar. Dina åhörare droppar in, slår sig ner, tittar undrande och frågar sig vem du är. Helst av allt skulle du vilja packa ihop dina saker och gå. Så kan man känna sig när man väl står på estraden. Att vara nervös inför en uppgift är naturligt. Även om nervositet är något naturligt är det inte mindre jobbigt för det. Nervös är du för första gången och nervös kommer du att vara femtonde gången du står i rampljuset. Men som tur är så är det ingen som lägger märke till att du är lite skakig i benen. Det känns alltid mer än vad det syns. Knep mot nervositet Är du ovan eller känner dig osäker för att prata inför en grupp kan du hjälpa dig själv genom att lära dig din inledning utantill. När du väl kommer igång brukar nervositeten släppa. Ett an- nat sätt är att ta lite extra tid för att Det känns alltid mer än vad det syns. berätta om dig själv. Det är ett ämne du kan. En tredje väg att komma undan nervositeten är att skaffa sig små knep som får en att tänka på andra saker. Att andas 8

9 lugnt, slappna av och koncentrera sig på bra tankar är också bra. Tänk: jag kan mer än mina lyssnare. Det hjälper inte att säga till sig själv: Bli inte nervös nu! Det leder bergsäkert till att du blir det. Överraskningar kommer alltid att inträffa under dina informationspass men din egen inställning avgör hur uppenbara och ödesdigra de blir. Förbered dig väl och genomför din information så bra som bara du kan då lyckas du. Mer än så kan ingen göra. Tro på din egen förmåga! 9

10 10

11 Planera ditt framträdande För att framföra intressant information och göra ett bra jobb är det viktigt att förbereda sig. Ju bättre förberedelsearbete desto säkrare blir du i ditt arbete som skolinformatör. I skolan ingår ofta den fackliga informationen i utbildningen och eleverna har sällan möjlighet att välja om de vill gå eller inte. På grund av det kommer intresset hos dina lyssnare att variera. Dina lyssnares motivationsnivå påverkar i högsta grad ditt val av ämne. Det är du som ska försöka få dem intresserade och motiverade. Väck uppmärksamhet Första kravet för att nå fram med sitt budskap är att väcka uppmärksamhet. Inled trevligt och skapa stämning. Presentera dig själv och tala om varifrån du kommer innan du sätter igång. Men kom ihåg: låt det inte bli någon självbiografi. Börja med en rivstart och när du har fångat åhörarnas intresse kan du berätta mer om dig själv. Berätta gärna hur det var när du slutade skolan och sökte jobb för första gången. Berätta kort om ditt yrke, det ger dig identitet. Dina fackliga uppdrag är mindre viktiga. Fortsätt med något dina lyssnare känner igen och nästan kan se framför sig. Fånga deras intresse och för dem in i ämnet. Tala om saker du själv varit med om och ta med dina lyssnare här och nu. Det är viktigt med närhet eftersom den som tar emot budskapet kan identifiera sig med den det handlar om. 11

12 Framkalla önskan När du fått mottagaren att öppna sig och förstå ditt budskap ger du den information och de argument som gör att din mottagare känner att det du erbjuder är intressant för just honom eller henne. Dina mottagare ska helt enkelt vilja veta mer. Dela in informationen i flera olika punkter. Prioritera vad är viktigast, vad är näst viktigast och vad kan du ta upp om det blir tid över? Det är inte meningen att dina mottagare ska vara fulllärda när du lämnar dem. Din uppgift är att öka deras aptit så att de känner en iver att själva söka mer information. Ta in gruppens frågor För en informatör finns det många metoder och sätt att vara intressant. Utnyttja gruppens dynamik och kraft för att inte själv bli långrandig. Låt eleverna delta aktivt. Ha alltid tid för frågor och kortare gruppdiskussioner. Små klisterlappar är ett annat bra hjälpmedel för att samla idéer och samtidigt få med allas åsikter. Uppmana eleverna 12

13 att exempelvis skriva ner vad dom tycker är orättvist i skolan, arbetslivet och samhället. Samla in lapparna, sätt upp dom på tavlan och utgå från dem när ni diskuterar. Om klassen i förväg har förberett frågor inför ditt besök kan du använda dem för att göra en tipskupong med olika svarsalternativ. Ge eleverna ett par minuter för att fylla i kupongen och rätta sedan gemensamt. Efter genomgången har eleverna fått svar på sina frågor. Ett litet pris är alltid uppskattat. En t-shirt eller nyckelring kan betyda mycket. Talar du om rengöringsmedel kan du ta med en kemikalie flaska och visa märkningsetiketten. Vad betyder märkningen, vad innehåller flaskan och hur påverkas vi av ämnet? Det kan bli en inledning till en diskussion om dålig arbetsmiljö eller arbetsskador. Du kan säkert hitta många fler bra och illustrerande exempel. Uppnå handling och återkoppling Låt inte informationen sluta med ett Jasså utan försök få till en liten knorr. Vad vill du att dina mottagare ska tycka, tänka eller göra när du går därifrån? Många talare avslutar sina presentationer tveksamt och utan självförtroende, Jaaa... det var väl ungefär allt jag hade att säga. Om det inte finns några frågor så slutar jag väl här. Med en sådan avslutning ger du intrycket att du inte tänkt igenom din information. Minnet av ett sådan information blir ofta negativ. Utnyttja gruppens dynamik och kraft. Din avslutning ska vara kort och kärnfull. Ingen ska vara tveksam om det är slut eller inte. Spara dina avslutningsord så att du får sista ordet. Tacka om lyssnarna varit engagerade och ställt 13

14 Du skapar en öppen atmosfär om du låter dina åhörarna ställa frågor under presentationen. värdefulla frågor. Tacka också för att de lyssnat till vad du har haft att säga. Ett bra avslut ger åhörarna en känslan av att de har fått ut något av värde genom att lyssna på dig. Undvik långa sammanfattningar och förma- ningar. Eftersmaken ska vara positiv med en känsla av kontakt mellan talare och åhörare. Sluta med något positivt och roligt. Vill du få en stund över till frågor och diskussioner är det bra att planera in den. Du skapar en öppen atmosfär om du låter dina åhörarna ställa frågor under presentationen. I så fall är det viktigt att du redan i inledningen talar om att alla är fria att ställa frågor under informationen. Uppmuntra gärna dina åhörare! Om någon ställer en fråga så besvara den gärna på en gång. Det är trist att få höra det blir frågestund efteråt eller det kommer jag till senare. Stressa inte iväg när du är klar utan dröj dig kvar en stund. Ha alltid ett par minuter över efter informationen. Ett tips kan vara att planera in informationspasset timmarna före lunch, då har de flesta tid att prata vidare. Håll koll på tiden Att passa tiden till sina informationspass är väl en självklarhet. Lika självklart är det att avsluta sin information i tid. Många föreläsare blir så inne i sina presentationer att de glömmer tid och rum. En entusiastisk publik lurar en lätt att fortsätta för länge. Hur mycket viktigt du än har att tala om måste du ändå runda av och avsluta när din tid lider mot sitt slut. Hinner du inte med allt så vet åhörarna ändå inte vad du hade tänkt säga. Ge dina åhörare intrycket att du hunnit gå igenom exakt det du planerat. 14

15 Utdelning av material Tänker du dela ut information i form av broschyrer eller liknande är det bra att göra det i slutet av informationspasset. Skriftlig information stjäl annars lätt uppmärksamheten från dig när du talar. Ibland är det bättre att lägga ut informationen på ett bord och låta eleverna själva ta vad de vill ha. Pröva olika alternativ. Det som fungerar bra i en grupp kanske inte är lika lyckat i en annan. 15

16 vad är viktigt i en Presentation Vad är egentligen viktigast i en presentation? Att fånga åhörarna givetvis men också att hålla intresset uppe till slutet. Intresse skapar du genom att prata om sånt som angår dina lyssnare. Våga dig in i deras värld. Vilka erfarenheter, intressen och värderingar har de, vad är viktigt för dem att veta och hur kan du knyta samman deras intressen med facket och dina specialområden? Nyckelord och bilder Informationen är ett samtal, även om det bara är du som talar. Du vill låta som dig själv och inte som en bok. Utrusta dig inte med fullskrivna papper, det räcker att skriva ner viktiga nyckelord, så kallade stolpar, som hjälp för minnet. Ett manus med stödord har du för att du ska känna dig trygg. Försök att hitta egna ord som får dig att associera till det du tänkt prata om. Vilka nyckelord man väljer varierar från person till person. Följ Dina nyckelord bör vara få, enkla och klara. din planering och gör ett tydligt nyckelordsmanus eller en kul bildserie. Ett nyckelord behöver nämligen inte alltid vara ett ord. Det kan lika gärna vara en bild som ger rätt associationer. Dela din bild med mottagarna genom att rita på tavlan. 16

17 Dina nyckelord bör vara få, enkla och klara. Använd ordentliga radavstånd och gör tydliga rubriker med stora bokstäver. Skriv bara text på ena sidan av papperet och numrera dem så att du slipper bläddra och leta efter rätt sida. Siffror, citat eller särskilda fakta är bra att ta med i sin helhet i manuset, då vet du att de blir rätt. Det bra att veta hur lång tid varje avsnitt tar. Försök beräkna hur många minuter varje del i ditt manus tar och för in det i kanten på dina papper. Då är det lätt att stryka någon del ifall något oförutsett inträffar under informationen. Det är också bra att ha någonting extra färdigplanerat ifall det blir tid över. Du vet aldrig vad som kan hända under en information. Likväl som du ska kunna ta bort måste du kunna lägga till! Testa din idé När du har skrivit ner dina tankar, nyckelord, på papper vill du säkert höra hur det låter. Testa gärna dina idéer! Att läsa högt är alltid nyttigt. Då brukar man höra vad som låter bra och fungerar! Varför inte ta plats framför spegeln eller spela in dig själv på band. Genom att lyssna igenom bandet ett par gånger kan du lyfta fram det som var bra och ändra det som kändes mindre bra. Att lyssna till sin egen röst kan vara lite obehagligt första gången, men man vänjer sig. Våga ta av på sidospår Ett bra upplägg och ett bra manus måste man inte följa till punkt och pricka. Som skolinformatör är det viktigt att kunna ta av på sidospår om det känns mer intressant. Du har planerat att prata om fackets ungdomsverksamhet, gruppen vill hellre tala om svarta löner. Ja, då är det viktigt att ge möjlighet till det! Bli inte besviken utan ta vara på gruppens energi och fånga intresset där det finns. Som vi sagt tidigare är du inte bara en sändare, du är också en mottagare. Försök vara flexibel, anpassa, stryk och lägg till. Våga göra avsteg från din planering 17

18 om du får intressanta frågor. Det går alltid att knyta tillbaka till din plan. Stå för dina åsikter och respektera andras Som skolinformatör kommer du att möta människor som har en annan uppfattning om saker och ting än vad du har. Det gäller att bemöta dem positivt. Om andra ska förstå dina tankar och om du ska vinna dem för din idé, måste du berätta om dina åsikter och uppfattningar och dessutom motivera varför du har dem. Backa upp dig själv med bra argument. Ett argument är ett påstående där du talar om varför du tycker som du gör. Vad du argumenterar för kan variera. Men principen för ett argument är densamma. Vi börjar med huvudtanken: Jag tycker att fler ungdomar ska engagera sig i facket! Ställ frågan varför till dig själv och du får fram ett antal svar: Därför att det handlar om framtiden... Därför att det är viktigt att veta vilka rättigheter man har i arbetslivet... Därför att det är kul, man träffar många nya vänner och lär sig en massa matnyttigt... Men detta räcker antagligen inte för att övertyga någon om att det du säger är rätt. Du måste ge dina lyssnare mer argument: Det är ni ungdomar som ska ut i arbetslivet i framtiden, frågan är hur ni vill ha det... Det är alldeles för många som kommer till facket för att de har blivit snuvade på lönen och blivit utnyttjade... I våras var jag iväg på en träff för fackligt aktiva från hela landet. Jag lärde mig massa nya saker och träffade trevliga människor... Det här är en grund för att bygga upp argument. Du kan fortsätta bygga på dem med mer fakta. Försök stödja dina argu- 18

19 ment på aktuella uppgifter och händelser som folk känner igen och kan identifiera sig med. För att komma vidare i en diskussion, argumentation måste vi också ta del av andra åsikter. Några uppfattningar du säkert kommer att stöta på är Facket är dåligt, Facket gör ju ingenting!, Jag klarar mig bäst själv!. På sådana uttalanden är det ingen idé att svara det är det inte alls, facket gör massor eller det tror jag inte på. Kontra i stället med att fråga varför han eller hon tycker så. Lyssna till andra personers argument och fråga efter deras erfarenheter. Låt folk berätta om vad de tycker och varit med om: Vad är det som gör att du har den uppfattningen? Har du varit med om någonting? Berätta! Lyssna intresserat, ta emot argumenten och försök bemöta dem positivt. Det är lättare att förklara när du vet varför personen har en viss uppfattning. Ibland visar det sig att det är ett så kallat ogrundat argument som bygger mer på känslor än på sakskäl. Personen har en negativ inställning utan att riktigt veta varför. Andra gånger kan det handla om mer sakliga skäl. De har varit med om något eller blivit behandlade på ett visst sätt. Genom att försöka ta reda på vad som ligger bakom är det enklare att argumentera för eller emot. Ibland är det inte värt att forsätta argumentera. Människor är olika. Att vi har olika uppfattningar betyder inte automatiskt att den ene har rätt och den andre har fel. Vi har alla olika erfarenheter som vi grundar våra ställningstaganden på. Avsluta i stället diskussionen utan att slå den andre under bältet: Våra uppfattningar skiljer sig åt. Min uppfattning är... därför kan jag inte hålla med dig men jag tycker inte att vi ska bråka om det. 19

20 Diskussioner och knepiga situationer Du har ansvar för att samla gruppen. Låt alla vara med utan att någon tar över. Det är du som har ledarrollen. Ibland händer det att åhörare ställer frågor som mer liknar föreläsningar. Tveka inte att avbryta. Be honom eller henne att komma till saken eller formulera själv frågan. Vid vissa tillfällen möter man åhörare som är stridslystna och vill ställa till besvär. Det händer att människor avbryter, överröstar, visar ointresse, kommer med oförskämda påståenden och utmanande frågor. Det finns inga enkla svar på vad som är bäst att göra. Vädja till deras bästa sida, håll dig lugn, uppträd så att motparten känner sig respekterad och kräv det samma tillbaka. Det viktigaste är att inte ge sig in i orddueller. De leder oftast ingenstans. Då är det bättre att säga: Tyvärr kan jag inte gå in på den frågan nu, men jag diskuterar gärna vidare när vi är färdiga här. Ger du dig in i häftiga diskussioner riskerar du att tappa kontrollen över din presentation. Styr långpratare genom att hitta pauser att bryta i. Sammanfatta diskussionen. Försök pussla ihop de synpunkter som kommit fram. En del människor är negativa, du kanske kommer att möta någon som sitter och ruskar på huvudet och hela tiden utstrålar en allmän motvilja. Lägg inte ner för stora ansträngningar på att försöka omvända personen. Rikta din uppmärksamhet mot de som är positiva i stället, det ger mycket mer. Ibland kommer man in på ämnen som folk känner för. I en grupp kan åsikterna vara många och varierande. Låt diskussionen rasa ut lite så att alla hinner säga sitt innan du avbryter. Försök att sammanfatta diskussionen. Be alla var och en för sig, eller två och två skriva ner både för och nackdelar med det som diskuterats. Skriv upp allt på tavlan och gå tillsammans igenom det som kommit fram vilka faktaunderlag och konsekvenser har de olika ståndpunkterna. 20

21 Någon gång kommer du säkert att komma till en klass med en motsträvig lärare som lägger sig i din presentation. Har läraren har en annan uppfattning än du, bryt så fort som möjligt. Vi har båda Låt alla vara med utan att någon tar över. skaffat oss kunskap, vi har båda funderat och tagit ställning. Jag är inte här för att tvinga på någon några åsikter. Jag berättar om mina erfarenheter och vill att alla ska lyssna, tänka och själva bestämma vad de tycker. Vanliga frågor och vykortssvar Det går aldrig att gardera sig mot frågor man inte kan svara på, men förbered dig så gott det går. Många talare är rädda för att åhörarna ska ställa frågor men det är ju egentligen bara något positivt. Det visar ju nyfikenhet och intresse för det du pratar om! Frågorna varierar. Det kan vara rent fackliga frågor om arbetsvillkor, löner och semester eller handla om händelser i samhället och världen. Det finns alltid frågor som för tillfället är mer aktuella än andra i samhällsdebatten. Följ med i TV, tidningar och radio så att du inte är helt främmande för vad som händer i världen. Skaffa dig en uppfattning, så har du någonting med dig om frågorna dyker upp. Självklart kan det hända att du får frågor du inte kan svara på. Då är det bättre att återkomma med ett svar. Ett tips är att ta med sig vykort. Det du inte kan ge ett korrekt svar på skriver du ner på vykortet, eller låt eleven själv skriva ner sin fråga tillsammans med namn och adress. Ta reda på svaret så snart du kan, skriv ner det på kortet och skicka tillbaka. I stället för att skicka kortet hem till personen kan du adressera det till klassen. Det kan bli ytterligare ett tillfälle för dem att diskutera fackliga frågor. Vykort att ha med sig behöver inte vara dyra. Kolla gärna vad din avdelning och LO har i sina förråd. Kanske finns det roliga vykort där? 21

22 Tala med ord och hela kroppen Politiker använder ett språk, livsmedelsarbetare ett och byggjobbare ett annat. Det gör vi som är fackligt aktiva också. Det är lätt att falla in i fack- och yrkesspråk och beskriva vanliga saker med ord folk inte känner igen. Och dina åhörare lyssnar inte enbart till det du säger. Två tredjedelar av ditt budskap förmedlar du via kroppen utan att ens tänka på det. Fack- och yrkesspråk Ibland använder vi uttryck och ord som är självklara för oss men svåra att förstå för andra. Vi säger de ekonomiskt svaga i samhället. Varför krångla till det när vi egentligen talar om de som har väldigt dåligt med pengar. Eller uttrycket trygghet på jobbet. Vad består tryggheten i? Att ha ett jobb att gå till, en lön för arbetet eller ett kollektivavtal på arbetsplatsen? Ibland använder vi ord som vi lånar från andra språk. Idag säger exempelvis policy när vi menar inriktning, linje. Vi säger att ett företag har know-how när vi menar att de har kunskap. Detsamma gäller förkortningar. LO och SSU är kanske vardagsord för dig, men för dina lyssnare kan de vara rena mysteriet. Använder du förkortningar måste du alltid förklara dem. Försök tala på ett språk som dina mottagare förstår. 22

23 Använd din röst Med röstens intensitet kan du övertyga dina åhörare om att just det du talar om är det mest intressanta de hört på länge. Rikta talet till alla och tala aktivt. Säg jag tycker, jag tror istället för man kan anta, det verkar som och så vidare. Håll intresset uppe genom att variera och växla rösten höj för att betona och understryka eller sänk för att få en förtrolig ton. Ett snabbt tempo rycker med sig lyssnarna och håller dem kvar. Ett stilla och lugnt tempo ger lyssnarna en chans till eftertanke. Hitta ditt eget tempo och variera rytmen efter innehållet. Gör gärna korta pauser. Det är okej att vara tyst ett par sekunder då och då. Du ger dina lyssnare tid att tänka efter och smälta vad du sagt. Pauser kan också vara bra om det är några som småpratar. De brukar tystna när de upptäcker att det är bara de som hörs. Tilltalande kroppsspråk Ge dina lyssnare tid att komma i ordning, sitta ner, plocka fram papper och penna och titta på dig. Vänta ett par sekunder innan du sätter igång, tills du har uppmärksamheten riktad mot dig. Låt din blick vandra runt i rummet och försök få ögonkontakt med var och en. Då skapar du en positiv stämning och dina lyssnare känner sig inbjudna. Talare som står stilla blir lätt spända. För att släppa spänningen i din kropp behöver du röra på dig. Välj en ledig och skön ställning under framträdandet. Sitter du på en stol bakom katedern blir utrymmet för gester och rörelser mindre och avståndet till eleverna längre. Det bästa är att försöka stå upp. Då kan du gestikulera och röra dig i rummet. Gester och rörelser ger eftertryck åt det du säger och lyfter fram ditt budskap. Det är skillnad på din presentation om du står rakt upp och ner med näsan i ditt talarstöd hela tiden eller om du tittar på din publik och har förberett dig väl. Ögonkontakt är en av 23

24 de viktigaste kontakterna du kan få. Genom att se elevernas ansiktsuttryck får du en uppfattning om de förstår, hänger med och tar del av det du säger. Vad det än är du visar med din kropp, engagemang, glädje, likgiltighet, eller tveksamhet, är det vad dina mottagare uppfattar först och starkast. För att tyda kroppsspråket behövs bara lite sunt förnuft. Om du sjunker ihop ser du trött och missmodig ut. Hänger du med huvudet och vägrar se människor i ögonen verkar du blyg och förlägen. Det dina lyssnare hör måste stämma överens med vad de ser! Hur ser vi ut Att powerpoint bilderna ska se snygga ut tycker vi är en självklarhet. Men hur ser du själv ut när du ska presentera dig för en klass? Hela och rena kläder? Drog du en kam genom håret i morse? Ja, det är viktigt hur man ser ut. Du representerar inte bara dig själv när du är skolinformatör du representerar facket. Tänk på det när du vaknar på morgonen och fundera över hur du ska se ut under dagen. Sånt som irriterar Undvik att knäppa med kulspetspennan fram och tillbaka. Risken är att en lyssnare plötsligt finner sig ha räknat till 65 gånger och missat allt du pratat om. Annat som kan irritera är att ha händerna i fickorna, skramla med nycklar och småpengar, att ständigt klia sig på näsan eller dra i örsnibben. Det är lätt att göra det till en irriterande ovana. Likadant är det om man upprepar samma ord om och om igen. Undvik också att humma, stå och säga eeeeehhhh, åååååååhhh eller liknande inför varannan mening. De flesta av oss gör såna här saker utan att vi är medvetna om det själva. Men det kanske är värt att fundera över det och bli medveten om vilka saker man gör själv.

25 Ta fram dina teatertalanger Om du aldrig förr uppmuntrat dina teatertalanger är det dags att göra det nu. Stå upp och börja gå runt på golvet. Gör olika kroppsrörelser. Häng med armarna. Gå med tunga steg och se ledsen ut. Prova en stolt och mallig stil och alla andra stilar du kan komma på. Hur känns det i kroppen? Försök hitta dramatiska texter där det händer saker. Öva in tonfall och variation. Lägg sedan till gester och rörelser. Visa det du säger med din kropp. Lär känna gränserna för din förmåga att locka till skratt och tårar! Erfarenhet av att uppträda hjälper, även om du aldrig uppför dig så när du är ute och informerar. 25

26 Teknik och hjälpmedel Kontrollera i förväg att utrustningen fungerar. Ska du använda dator, tala om det i förväg så alla tekniska hjälpmedel finns på plats. Det kan vara jobbigt att stå i centrum när datorn krånglar och pennorna inte går att skriva med. En van talare skojar ofta till det om det händer. När man är ny i rampljuset är det troligen inte roliga skämt som far runt i huvudet. Dator Dator med Power point presentation är ett bra hjälpmedel när du ska förmedla ditt budskap i steg. Ha inte för bråttom när du bläddrar igenom bilderna. Ge utrymme för deltagarna att ställa frågor. Börja alltid med att berätta vem du är och var du kommer ifrån, innan du börjar med power point presentationen. Stressa inte! Skrivtavla Skrivtavlan är ett hjälpmedel där du kan förmedla ditt budskap steg för steg. Låt informationen växa fram i takt med att du talar. Dina anteckningar kan gärna se likadana ut som den information du förmedlar på tavlan. Då är det enkelt att hålla reda på var i dina anteckningar du är. Skriv stort och enkel. Hoppa över långa formuleringar. Utnyttja tavlan ordentligt så du får plats med informationen. Prata aldrig till tavlan, det är bättre att vara tyst medan du skriver och ritar. 26

27 Ta alltid för vana att kolla tuschpennorna så att de går att sudda. Det kan du göra lite obemärkt i tavlans ena hörn. Se de möjligheter som utvärderingen ger och gå vidare med nya viktiga erfarenheter. På många skrivtavlor har du möjlighet att sätta upp bilder och urklipp med hjälp av magneter. Gör egna, stora och roliga bilder med magneter på baksidan. De ger liv åt ditt tal och kan användas många gånger. Blädderblock Ska du informera om mycket på kort tid kan det vara bra att förbereda några sidor på ett blädderblock. Då är det lätt att bara vända sida. Använd färgpennor som syns, undvik rött och grönt som för många är svårt att läsa på avstånd. Skriv kort med lagom stora bokstäver. Det ska vara möjligt att läsa även för dem som sitter en bit bort. När du är färdig med en sida kan du riva av den och fästa den på väggen med en bit tejp. Då ger du alla möjlighet att gå tillbaka till ett tidigare avsnitt och det du pratar om hålls hela tiden aktuellt. DVD DVD filmer passar bäst vid längre informationer. De kan också vara utmärkta att inleda diskussioner med. Vid kortare informationer är det synd att slösa bort tiden genom att släcka lyset och dra för gardinerna. Om du bestämt dig för att inleda med en DVDfilm försök använda korta filmer som ger lyssnarna någonting utöver det du talar om. Titta alltid på filmen först så att du känner att den är bra, engagerar och har anknytning till ämnet. Ta den inte för att någon annan har sagt att den är bra. Det är viktigt att du har en klar uppfattning om varför du använder filmen. Förbered 27

28 eleverna om det är något speciellt de ska lägga märke till eller följa. Filmer finns att låna hos bland annat LO, avdelningen och förbundet. OBS! Glöm inte bort att stänga av din mobiltelefon! Det är inte roligt att avbryta sin information för att gräva i väskan. Svara inte om du glömt den på utan stäng bara av den! Följ upp och utvärdera I kontakter med andra människor är det svårt att på förhand tala om hur resultatet kommer att bli. Ibland fungerar allt jättebra och du känner dig nöjd. Andra gånger går det inte alls som du tänkt trots massor av förberedelser. Vad som än händer är både uppföljning och utvärdering en viktig del i ditt arbete, inte minst för dig själv. Håll kontakt med grupperna du har varit hos. Det är viktigt att bli ihågkommen. Skicka tillbaka vykorten och återkom med den information du utlovat. Bjud alla till kvällsträff utanför skolan en gång per termin. Presentera avdelningens och LOs ungdomsaktiviteter. Gör det till en trevlig kväll med något gott att äta. Utvärdering är något vi allt för ofta hoppar över eftersom det är svårt att utvärdera det vi själva är ansvariga för. Men hur ska vi kunna lära oss något nytt om vi inte vågar pröva och aldrig gör fel. Det är först genom utvärdering vi kan ta reda på vad som fungerade, vad som inte fungerade och vad vi ska se upp med i framtiden. Men ta det lugnt och ställ inte för stora krav. Var glad åt det som var positivt och fungerade. Slå inte ner på dig själv om 28

29 något gått snett eller blivit fel. Se istället de möjligheter som utvärderingen ger och gå vidare med nya viktiga erfarenheter. Om vi vill, kan vi lära oss mycket av våra erfarenheter, både av framgångar och misstag. Fast troligen mest av våra misstag! Ge också dina lyssnare möjlighet att vara med i utvärderingen. Det är ju för deras skull vi anordnar fackliga informationer. Låt deras synpunkter få vara med och sätta färg på nästa arrangemang. Bygg upp din egen idébank Spara anteckningar, texter, dikter, powerpoint bilder, aktuella artiklar, fakta och egna idéer. En idébank är alltid bra att ha när inspirationen tryter. Eftersom du ofta talar om samma ämne kan du på kort tid klippa och klistra ihop ett nytt informationspass av gamla beprövade delar. 29

30 Bygg broar mellan skola och yrkesliv LOs skolinformation sker löpande på, studieförberedandeoch yrkesinriktade program. Vi tycker det är viktigt att alla elever vet hur samarbetet mellan skola och arbetsliv fungerar. Det ingår i studieplanen att få kunskap om arbetslivet. Ta kontakt med lärare och skolor. Vänta inte tills skolan hör av sig utan sök upp dem. Det är du som måste knacka dörr och tala om hur viktig informationen är. Facklig information är samhällsinriktad information och betydelsefull kunskap för alla. Be lärarna att förbereda ditt besök genom att låta eleverna skriva ner frågor till dig. Ta gärna reda på vilken typ av klass du ska besöka, hur gamla de är och om de varit ute i arbetslivet någon gång. Försök att så långt det går få kunskap om vilka intressen som finns i klassen, om de har varit ute på praktik, sommarjobbat eller liknande. Ju mer du vet om gruppen desto enklare är det för dig att förbereda. Du vet på ett ungefär vilka förväntningar de har och kan leva upp till dem. Planera din information utifrån de förutsättningar du har. Få den tid du behöver Det är lättare att jobba över en längre tid, då slipper du stressa. Du har möjlighet att planera in olika aktiviteter och tid att lufta idéer och tankar under korta raster. Försök få åtminstone 40 mi- 30

31 nuter per klass för din information. Du behöver den tiden för att hinna informera, och ha tid till frågor och korta diskussioner. Ska Följ upp eleverna efter praon eller praktiken, erfarenheterna och frågorna kan vara många. du visa en dvd film behöver du mer tid. Undvik alltför stora grupper. Det bästa är att vara runt personer. Då har du tid att ägna dig åt alla! Tider för information När passar det bäst att vara ute och informera? Inför julen då många ska jobba extra på helger och lov eller inför sommaren då flera ska ut på sommarjobb eller slutar skolan för att söka sitt första jobb? Många elever får sin första kontakt med arbetsliv och fack under prao och praktikveckor på olika arbetsplatser. Syftet med prao och praktik är att ge eleverna mer kunskap om arbetslivet, olika yrken, arbetsuppgifter och samspelet mellan parterna på arbetsmarknaden. Prao och praktik gläntar på dörren till arbetslivet. Även facket hör till arbetslivet och du kan bli den som öppnar dörren dit. Var en idéspruta Tipsa om uppgifter att ta reda på under praktiken. Föreslå att de till exempel kontaktar arbetsplatsens skyddsombud och platsombud för att låta dem berätta om sitt arbete. Hör efter om någon är intresserad av att göra ett besök på LO. Ordna dag och tid och ta med dem dit. Följ upp eleverna efter praon eller praktiken, erfarenheterna och frågorna kan vara många. När man står med ena foten i arbetslivet och den andra kvar i

32 skolan är det inte alltid lätt att hitta rätt. På de yrkesinriktade gymnasieprogrammen kan det vara bra att erbjuda första grundutbildningen OM FACET för eleverna. Kontakta LO eller din avdelning om ni vill genomföra en utbildning. Elever på yrkesinriktade program har ofta möjlighet att bli medlemmar i facket. Ta reda på vilka villkor som gäller! Låt idéerna flöda och kom med egna förslag. Gör speciella dagar tillsammans med skolan, räkna semester- och sjuklöner på mattelektioner och så vidare. Sätt upp klara mål Innan du tar tag i praktiska göromål är det viktigt att ta reda på vilka mål och syften som styr skolinformationsarbetet. Samla gärna skolinformatörer och ansvariga till en diskussion. Vilka lång- och kortsiktiga mål har vi med skolinformationen och vad ska den ge för resultat? Är målen vettiga, ligger våra idéer på rätt nivå för vad som är möjligt och hur ska vi arbeta? Glöm inte att sätta upp egna personliga mål. Vad är viktigt för dig i ditt uppdrag? Vad vill du uppnå det närmaste året? Bra mål är sådana man lätt förstår. De är korta, enkla att komma ihåg och formulerade så att du vet när du nått dem. Jag ska genomföra minst tre skolinformationer den här terminen. Fördelen med att sätta upp klara mål är att både du och LO är överens om varför ni arbetar med skolinformation. Ni har också möjlighet att stämma av och se om ni nått dit ni ville eller om ni behöver lägga om kursen. Byt åsikter, öva och pröva Är ni flera skolinformatörer på orten, arbeta gärna tillsammans. Namn och telefonnummer till informatörer i andra förbund kan du få genom LO. Ta gärna kontakt med dem för att utbyta erfarenheter och anordna regelbundna träffar för skolinformatörer. Kanske kan ni tillsammans göra någon slags dokumentation 32

33 över er skolinformation. Den kan bli ett bra stöd när det blir dags för nästa gäng att kavla upp ärmarna! Innan du kastar dig in i ditt nya uppdrag kan det kännas tryggt att följa med en van skolinformatör en eller flera gånger för att se hur han eller hon jobbar. Du kan själv vara aktiv under nen en slipper känna att du informatiohar ansvaret för att allt ska fungera. Prata igenom hur ni ska göra innan ni står i klassrummet, då slipper ni prata i mun på varandra. Låt idéerna flöda och kom med egna förslag. 33

34 Checklista och praktiska tips Förutsättningar och förberedelser Kontakta lärare och skola och ta reda på när, var och för vilka du ska informera. Ta reda på hur lokalen ser ut och vilka hjälpmedel som finns. Planera din information utifrån dina lyssnare. Skriv stödordsmanus. Ge egna exempel. Det är intressantare än vad andra sagt och gjort. Ta inte med allt. Ta med det viktiga! Gå igenom inledning och avslutning, de måste vara bra. Planera för det oförutsedda. Ha alltid alternativ till hands! Innan du drar igång Se till att lokalen är möblerad som du vill ha den. Kontrollera att dator, tuschpennor och övrig utrustning fungerar. När du informerar Inled med några sekunders tystnad så att du och dina lyssnare hinner titta på varandra. Även de som kommer för sent ska vara välkomna. Hjälp till att hitta en plats. Stå gärna upp. Du syns och hörs bättre och det är lättare att andas. Tala lugnt, tydligt och engagerat. Bjud på dig själv. 34

35 Titta på dina lyssnare inte ner i papper eller golv. Variera röstläget, betona, understryk och gör pauser men bara så att det känns naturligt. Släpp fram ditt kroppsspråk. Det är tillåtet att slå ut med händerna. Be dina lyssnare säga till om det går för fort och att fråga om något är oklart. Några sista tips Var ute i god tid! Det finns ingen ursäkt att komma sent till en information. Se till att ha marginaler så du kommer fram i tid och hinner förbereda klassrummet och dig själv. Går bilen sönder, ring efter en taxi. Hittade ingen parkering? Ring några dagar innan och fråga var du ska ställa bilen. Missade bussen? Åk inte med sista möjliga buss åk en timme tidigare. Ofta räcker det att vara på plats en kvart innan du ska börja tala. Men vad händer om både dvd:n och datorn är trasiga? Det tar tid att fixa och det går ut över din presentation. Ta med adresser, telefonnummer och annat du behöver! Med rätt adress kommer du fram. Händer något på vägen kan du ringa och meddela dig med skolan. Se till att ta med tillräckligt många exemplar av de material du ska dela ut. Ta med extra tuschpennor, och talar stöd. Drick ofta! Pratar du länge blir du lätt torr i munnen. Drick gärna vanligt vatten, en del får orolig mage av att dricka kolsyrat vatten. Åhörarna kan aldrig få för många pauser, medan du dricker hinner din information sjunka in och de får en möjlighet att smälta det du har sagt. Dessutom blir du piggare av att dricka mycket. 35

36 Tips och TRICKS är en idébok med impulser och inspiration för dig som informerar om facket. För att hjälpa dig med ditt spännande uppdrag finns den här boken. Materialet ger dig informationsteknikens grunder och tips om hur du förbereder dig, talar och agerar i en grupp, lägger upp korta och långa informationspass och mycket mera. Använd det som passar dig! FORM OCH PRODUKTION: ETC. FOTO: PUBLIC IMAGE, JOHNÉR. TRYCK: LO-TRYCKERIET, STOCKHOLM ISBN: