Författningssamling. Folkhälsopolitiskt program

Transkript

1 Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: , 156 Reviderad: , 142 Folkhälsopolitiskt program I. Inledning Kommuninvånarnas gemensamma hälsa, folkhälsan, är väldigt väsentlig för Nässjö kommuns strategiska utveckling. En, i alla avseende, välmående befolkning är ett strategiskt mål i sig. Runt om i vår kommun gör myndigheter, organisationer, föreningar, företag och enskilda medborgare dagligen mycket stora insatser för folkhälsan. För att skapa ett tydligt fokus antog kommunfullmäktige i Nässjö kommun, , 156, detta folkhälsopolitiska program. Programmet visar Nässjö kommuns viljeinriktning och prioriteringar vad gäller det övergripande arbetet med folkhälsan. Begreppet folkhälsa spänner över i stort sett hela samhällslivet. Därför har det folkhälsopolitiska programmet vävts samman med andra planer och övergripande styr- dokument som tidigare varit fristående. På så sätt har arbetet påbörjats med att skapa den helhetssyn som folkhälsoperspektivet faktiskt kräver. Folkhälsoarbetet kräver att vi samarbetar och har en gemensam syn på vad som är viktigt. Därför är det viktigt att insatserna samlas kring, och tar utgångspunkt från, övergripande policydokument/beslut och att dessa genomsyrar planering och operativt arbete i nämnder och verksamheter. För att det folkhälsopolitiska arbetet ska bli framgångsrikt måste arbetet bygga på delaktighet. Det arbete som dagligen bedrivs runt om i kommunen är en oerhört viktig grund. Utan alla dessa krafter faller ambitionerna platt. Därför är det av yttersta vikt att den fortsatta utvecklingen grundar sig på en dialog på bred front både inom och utom kommunorganisationen. Vad är folkhälsa? Ordet folkhälsa betyder hälsa som helhet. Ordet används på olika nivåer på riksläns- och kommunnivå. Begreppet folkhälsa får inte blandas samman med ordet hälsa. Den som talar om hälsa menar den enskilda människans tillstånd. Dock ska vi komma ihåg att var och ens hälsa är en liten del av landets, länets och kommunens hälsa det vill säga en del av folkhälsan. Det är också viktigt att tillägga att i

2 begreppet folkhälsa finns ett förhållningssätt som innebär en strävan för att bevara det friska snarare än att bota det sjuka. I Nässjö kommun har vi slagit fast att begreppet folkhälsa, just nu i vårt lokala arbete, avgränsas till fem arbetsområden: Alkohol och droger Demokrati Jämställdhet Livsstil Trygghet och säkerhet För att skapa ett tvärsektoriellt arbete, som rymmer och engagerar så många samhällsaktörer som möjligt, är folkhälsoarbetet orienterat mot tre olika målgrupper: barn och ungdomar, mitt i livet och seniorer. Genom att vända på perspektivet från ämne till målgrupp skapas en bättre, mer sammanhållen och väsentligt tydligare helhetsbild. Målgrupperna belyses utifrån de fem arbetsområdenas perspektiv. Målgruppen barn och ungdomar sträcker sig från småbarnsåren över skolåldern till och med gymnasietiden. Gruppen mitt i livet avgränsas till att omfatta människor från 20 år till pensionsåldern, det vill säga 67 år. I gruppen seniorer ingår de som avslutat sin period i arbetslivet och har blivit ålderspensionärer. Mål för folkhälsoarbetet i riket Sveriges övergripande mål för folkhälsoarbetet är att skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Målet är nedbrutet i elva målområden: delaktighet och inflytande, ekonomisk och social trygghet, trygga och goda uppväxtvillkor, ökad hälsa i arbetslivet, sunda och säkra miljöer och produkter, en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård, gott skydd mot smittspridning, trygg och säker sexualitet och god reproduktiv hälsa, ökad fysisk aktivitet, goda matvanor och säkra livsmedel, minskat bruk av tobak och alkohol och minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. Huvuddelen av de nationella målområdena faller helt, eller delvis på kommunernas ansvar. Landstinget i Jönköpings län har antagit ett folkhälsopolitiskt program, ett alkohol- och drogpolitiskt program samt ett tobakspolitiskt program. Länets kommuner har ställt sig bakom dessa program.

3 II. Övergripande vision för Nässjö kommun Nässjö kommuns folkhälsopolitiska program, och dess delprogram, tar självklart sin utgångspunkt i kommunens övergripande vision och dess strategiska utvecklingsarbete. År 2000 antog kommunfullmäktige en långsiktig vision för hur livet i Nässjö kommun ska te sig lagom till Nässjö stads 100 årsjubileum Vi strävar efter att Nässjö kommun ska vara en ur alla aspekter välmående kommun med ett befolkningsunderlag som orkar bära en jämn och långsiktig utveckling. Nässjö kommun ska därtill vara en naturlig tummelplats för krafter för en expansiv utveckling av det efterindustriella samhället. Det ska finnas tid och rum för en demokratisk process och plats för mänskliga möten. Övergripande mål och inriktningar för Nässjö kommun För att nå den övergripande visionen måste arbetet koncentreras till ett antal områden som är viktiga för att nå helheten. Kommunfullmäktige beslutade 2000 att prioritera fem strategiskt viktiga mål- och arbetsinriktningar Näringsliv Attraktivitet/identitet Kompetens Kommunikationer Offentlig service Vision för arbetsområdet attraktivitet/identitet För arbetet under mål- och arbetsområdet attraktivitet/identitet har följande vision formulerats Borta bra, men hemma bäst är varje kommuninvånares självklara syn på hembygden. På hemmaplan finns en god och säker livsmiljö, bra bostäder och möjlighet till individuell och hälsofrämjande rekreation. Både liten som stor har goda kunskaper om, och en stark förankring i, kommunen vilket skapar trivsel, trygghet och en vilja till engagemang. Det folkhälsopolitiska arbetet har sin tydliga hemvist i mål- och arbetsområdet attraktivitet/identitet. III. Vision för folkhälsoarbetet i Nässjö kommun Vad vill vi då uppnå med folkhälsopolitiska arbetet? För att göra det långsiktiga målet tydligt har följande vision formulerats Alla människor i Nässjö kommun, liten som stor, har lika och goda möjligheter att påverka sin tillvaro och därmed också sin hälsa. Kommunens invånare har kunskap och kännedom om hur var och en av oss kan utveckla och förbättra både den egna hälsan och därtill bidra till en förbättring av den gemensamma folkhälsan.

4 IV. Handlingsplaner I arbetet med Hållbar utveckling och handlingsprogram för skydd och säkerhet finns olika handlingsplaner. Planerna ersätter inte det ordinarie arbetet som görs i respektive förvaltning, utan ska snarare ses som vägjämnande insatser som kan bredda, komplettera och skapa nya metoder i folkhälsoarbetet. V. Organisation, uppföljning och utvärdering Under 2009 har kommunen tagit ett helhetsgrepp kring hållbar utveckling med tydligt fokus på de tre aspekterna socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar utveckling inom samtliga verksamheter. För att bryta ner arbetet har tre prioriterade områden valts ut, hälsa och livskvalitet, trygghet och säkerhet samt energi och klimat. Dessa områden finns representerade i det folkhälsopolitiska programmet men också i andra styrdokument i kommunen. Hållbar utveckling har också integrerats i styrmodellen Pilen. Ett handlingsprogram för skydd och säkerhet har tagits fram. Både när det gäller arbetet med Hållbar utveckling och handlingsprogram för skydd och säkerhet finns en tjänstemannaorganisation. Den politiska organisationen för tidigare hälsorådets uppgifter är kommunstyrelsens utskott II. Som utvärderingsinstrument för detta program kommer bland annat välfärdsindikatorer, folkhälsoinstitutets statistik, landstingets befolkningsenkät om hälsa och livsvillkor, landstingets barnmiljöhälsoenkät, enkäten om elevers alkoholoch drogvanor och polisens brottsstatistik och andra mätmetoder att användas. VI. Barn och ungdomar Vision Barn och ungdomar är vår framtid. Deras väl och ve, såväl fysiskt som psykiskt, ska så långt det är möjligt alltid prioriteras. Barn och ungdomar i Nässjö kommun är stabila, trygga och känner inget behov av vare sig alkohol, tobak eller droger. De uppmuntras att framföra sina åsikter och tankar vilka respekteras och vägs in i allt utvecklingsarbete. Mål och inriktning Försvåra och förhindra konsumtionen av alkohol, tobak och droger bland barn och ungdomar. Stärka föreningslivet som ett alkohol- tobaks och drogfritt alternativ. Alkohol- och drogfri trafikmiljö. Öka barns/elevers delaktighet och inflytande i skolan. Använda barn och ungdomars synpunkter i planering och verksamhetsutveckling. Flickor och pojkar har lika värde och delad makt. I kommunens verksamheter och service ska barn och ungdomar behandlas lika oberoende av kön. Kommunen är fri från vardagsförtryck. Trygg och utvecklande uppväxtmiljö.

5 En meningsfull fritid. Ökad och regelbunden fysisk aktivitet och goda matvanor. God miljöpåverkan. Trygga och säkra miljöer. Säker och trygg trafiksituation. Förebygga brott. Alkohol och droger Försvåra och förhindra konsumtionen av alkohol, tobak och droger bland barn och ungdomar Unga människor är extra känsliga för de skador alkohol och narkotika ger. Den växande kroppen är biologiskt mycket känsligare och beroendebildningen går fortare än hos en vuxen. Det finns ett mycket tydligt samband mellan ungdomars alkoholvanor och deras benägenhet att begå brott eller bli inblandade i brott. förhindra allt bruk av narkotika, anabola steroider och sniffmedel, öka kunskapen/medvetenheten hos barn och föräldrar om de risker och verkningar droger för med sig, föräldrar och ungdomar anser att det är viktigt att skjuta upp debutåldern för alkohol och tobak, alkohol, tobak och droger ska vara svåra att få tag i, samtliga arrangemang för ungdomar under 18 år är alkohol-, tobak- och drogfria och att alla nöjesarrangörer följer denna regel, påverka föräldrars attityder så att de blir tydliga förebilder, vad gäller alkohol, tobak och andra droger, det ska vara naturligt att diskutera och prata om alkohol, tobak och droger i skolans undervisning, verka för alkohol-, tobaks- och drogfria graviditeter. Stärka föreningslivet som ett alkohol-, tobaks- och drogfritt alternativ Det är viktigt att ungdomar lär sig umgås under drogfria former. Dans, musik, teater, sport och motion i föreningsform är ett sätt att skola in unga människor i goda umgängesformer. Genom föreningslivet får ungdomar vuxna förebilder som konsekvent står för något positivt. föreningar arbetar för att skapa en lokal kultur där ungdomar besöker drogfria platser och aktiviteter, ledarna ska vara goda förebilder för de unga, all föreningsdriven verksamhet ska vara alkohol-, tobaks- och drogfri, fördjupa samverkan mellan kommun och idrottsrörelse, höja kunskapen bland ledare och aktiva om föreningarnas sociala ansvar samt alkoholens och drogernas effekter. Alkohol- och drogfri trafikmiljö Kravet på att den som ger sig ut i trafiken ska vara opåverkad av alkohol och narkotika är väldigt starkt. Trots detta cyklar många, kör moped och bil med alkohol i

6 kroppen. Dessa utgör en mycket stor fara inte bara för sig själva, utan också för sina medtrafikanter. trafikmiljön ska vara helnykter och drogfri, ungdomar får ökad kunskap om hur alkohol och droger påverkar trafikförmågan, minska antalet trafikonykterhetsbrott. Demokrati Öka barns/elevers delaktighet och inflytande i skolan Barn och ungdomars faktiska möjligheter att påverka sin egen vardag påverkar deras hälsa. En självklar och naturlig plats för diskussioner och samtal är skolan. barn/elever känner delaktighet, har inflytande och tar ett växande ansvar, stötta klass- och elevråd, barn och ungdomars engagemang och kritiska tänkande tas till vara som en resurs. Använda barn och ungdomars synpunkter i planering och verksamhetsutveckling Unga människor tycker att det betydelsefullt att känna ett sammanhang och att kunna påverka sin egen situation. De är experter på att vara unga och att se saker ur sitt perspektiv. Att känna inflytande och ansvar är också en förutsättning för deras inträde i vuxenlivet. barn och ungdomars synpunkter tas till vara som en resurs och används i planering och verksamhetsutveckling, barn och ungdomar känner inflytande över sin vardag, barn och ungdomars personliga ansvarstagande, medmänsklighet och delaktighet främjas, intresset bland barn och ungdomar för att ta del av samhällsfrågor stöttas, ta tillvara befintliga mötesplatser och skapa nya där barn och ungdomar kan möta politiker och tjänstemän, föra en dialog med barn och ungdomar innan beslut fattas som i stor utsträckning påverkar dem. Jämställdhet Flickor och pojkar har lika värde och delad makt Barn och ungdom ska kunna välja sin framtid utifrån kunskap, erfarenhet och intresse inte utifrån förväntade könsroller. Det innebär att alla barn och unga får upptäcka, pröva och utveckla sin fulla potential oavsett kön. flickor och pojkar har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla områden i livet, flickor och pojkar har lika stor representation i elevråd, brukarråd och andra samverkansgrupper,

7 flickor och pojkar har lika tillgång till utbildning och utveckling av personliga ambitioner, intressen och talanger. I kommunens verksamheter och service ska barn och ungdomar behandlas lika oberoende av kön Det är viktigt att barn och ungdom oavsett kön får med sig de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som behövs för att de som vuxna ska kunna ta ansvar, se möjligheter och klara utmaningar. ett jämställt synsätt blir en naturlig och integrerad del i all barn- och ungdomsverksamhet, öka kunskaperna om jämställdhetens betydelse, resurser fördelas lika mellan könen, personal och förtroendevalda bemöter barn och ungdom lika oberoende kön. Kommunen är fri från vardagsförtryck Olika maktstrukturer påverkar flickor och pojkars livsutrymme. Ur ett könsperspektiv kan det handla om att flickor hindras från att fritt välja umgänge, att de undviker miljöer på grund av att de känner rädsla för hot och våld och att de får mindre uppmärksamhet och utrymme att diskutera. flickor och pojkar får lika stort livsutrymme, kommunens barn- och ungdomsverksamheter är fria från sexuella trakasserier, kommunen är fri från könsrelaterat våld, särskilt stödja och hjälpa flickor och pojkar som är utsatta för könsrelaterat våld. Livsstil Trygg och utvecklande uppväxtmiljö Barn och ungdomar har rätt till att ha vuxna omkring sig som lyssnar och bryr sig om dem. Alla vuxna har en viktig roll när det gäller barns självkänsla och trygghet. Det handlar om att förverkliga barnens rättigheter i enlighet med barnkonventionens artiklar. föräldrars engagemang, kunnighet och ansvarstagande ska stödjas och uppmuntras, barn och ungdomar ska erbjudas en trygg och utvecklande uppväxtmiljö, kommunens verksamheter genomsyras av att möten mellan människor bygger på ömsesidig respekt för varandras likheter och olikheter, all form av mobbning, rasism, förtryck och våld ska bekämpas, öka barns och ungdomars självkänsla och minska psykisk ohälsa, öka barn och ungdomars förmåga att kritiskt granska och värdera tryck från reklam och massmedia, kommunens verksamhet utformas så att alla ges möjlighet till framtida studier och arbetsliv.

8 En meningsfull fritid Vad unga människor gör på eftermiddagar, kvällar och helger är beroende av var de bor och hur familjeförutsättningarna ser ut. Om fritidsaktiviteterna ger barn och ungdomar en möjlighet att utveckla social kompetens, intressen och nätverk som bygger på vänskap, stärker det deras hälsa. alla barn och ungdomar ska ha ett socialt nätverk, ungdomar stannar kvar i föreningslivet under tonåren, barn och ungdomar har tillgång till meningsfulla och varierade aktiviteter, det finns ett varierat utbud av tobaks, alkohol- och drogfria mötesplatser, alla miljöer och inte minst de offentliga blir tillgängliga. Ökad och regelbunden fysisk aktivitet och goda matvanor Det är en självklarhet att barn och ungdomar behöver bra mat för att må bra. Under barn- och ungdomsåren etableras vanor och beteenden som fortsätter upp i vuxen ålder. Bra mat- och rörelsevanor ger förutsättningar för att växa, utvecklas och orka med dagliga aktiviteter. barn och ungdomar har bra matvanor, barn och ungdomar har regelbunden fysisk aktivitet i förskolan, i skolan och på fritiden, samarbeta med föreningslivet. God miljöpåverkan Barn och ungdomar har en viktig roll i miljöarbetet. Beslut som fattas i dag påverkar både på kort och lång sikt deras liv. barn och ungdomar får både kunskaper och praktiska möjligheter att på sitt sätt ta ansvar för miljöarbetet, all barn och ungdomsverksamhet ska präglas av miljömedvetenhet, yttre och inre miljöer, där barn och ungdomar vistas, utformas så att en god hälsa och en bra miljö främjas. Trygghet & säkerhet Trygga och säkra miljöer Det är viktigt att barn och ungdomars åsikter tas tillvara vid utformningen av olika miljöer. Hur miljön i bostadsområden, kring förskolor och skolor utformas har stor betydelse för barn och ungdomars trivsel och säkerhet. beakta barn- och ungdomsperspektivet när detalj och översiktsplaner arbetas fram, miljöer i förskola och skola är barnsäkra, lek- och fritidsmiljöer är barnsäkra.

9 Säker och trygg trafiksituation Biltrafiken påverkar barns och ungdomars liv på många sätt. Trafiken innebär ökade möjligheter att transportera sig, men kan också vara ett hinder för barn att upptäcka sin närmiljö. Vägtrafikskador är den främsta dödsorsaken bland barn och ungdomar. cykelvägar och övergångsställen är säkra ur ett barnperspektiv, skolskjutsar är säkra, öka medvetenheten om vilka risker som finns i trafiken, barn och ungdomar använder cykelhjälmar. Förebygga brott Föräldrarna är de främsta brottsförebyggarna genom att ge sina barn normer, värderingar och tydliga gränser för vad som är tillåtet. Skolan fyller en viktig social funktion vid sidan av lärandet. Med rätt metoder kan barn och ungdomars självkontroll stärkas. Fritidsgårdar, föreningar och annan fritidsverksamhet är viktig för barn och ungdomars självkänsla. påverka attityder och värderingar i brottsförebyggande syfte, mobbning inte förekommer, hot- och våldshändelser upphör, snatterier inte förekommer. VII. Mitt i livet Vision Kommuninvånaren som befinner sig mitt i livet upplever sin tillvaro som säker, trygg och stabil. En levande och öppen diskussion, där vem som helst kan delta utifrån sina förutsättningar, borgar för goda och lika möjligheter att påverka i både stort och smått. Kunskapen om, och insikten av, en sund och hälsosammare livsstil växer och ger tydligt utslag i form av sjunkande ohälsotal. Mål och inriktning Minskat bruk av alkohol, tobak och droger. Alkohol-, tobaks- och drogfritt arbetsliv. Alkohol och drogfri trafikmiljö. Ansvarsfull servering och försäljning av alkohol. Synpunkter och idéer tas tillvara i beslutsprocessen. Möjlighet till inflytande. Stöd till ideell verksamhet. Kvinnor och män har lika värde och delad makt. I kommunens verksamheter och service ska kommuninvånarna behandlas lika oberoende av kön. Antalet kvinnor och män som har uppdrag i kommunfullmäktige, nämnder och bolagsstyrelser ska vara lika fördelat mellan könen. Kommunen är fri från könsrelaterat våld.

10 God hälsa i arbetslivet. Ökad fysisk aktivitet och goda matvanor. Attraktiva mötesplatser. Förebygga brott. Säker trafikmiljö. Brandsäker miljö. Alkohol och droger Minskat bruk av alkohol, tobak och droger Alkoholkonsumtionen har ökat kraftigt under senare år. Ökningen har varit särskilt stark bland unga vuxna. Detta ökande drickande leder till både akuta och långsiktiga effekter. öka kunskapen om alkohol, tobak och drogers risker och skador, det ska vara naturligt att prata om alkohol, tobak och droger och dess verkningar i miljöer där vuxna rör sig, verka för alkohol-, tobak och drogfria graviditeter, tillsammans med primärvården tidigt upptäcka personer som är i riskzonen för missbruk och ge dem stöd. Alkohol-, tobaks- och drogfritt arbetsliv Arbetslivet är en viktig arena för alkohol-, tobak- och drogförebyggande insatser. Majoriteten av högkonsumenterna av alkohol finns i arbetslivet. Därmed blir dessa människor enkla att nå med information och erbjudande om stöd och hjälp. arbetsplatser är alkohol-, tobaks- och drogfria, förebygga alkohol-, tobak- och drogrelaterad ohälsa, öka medvetenheten om alkohol-, tobak- och drogers risker och verkningar, erbjuda stöd och behandling i ett tidigt skede av drogberoende, verka för att policy och handlingsplaner utarbetas. Alkohol- och drogfri trafikmiljö Kravet på att den som ger sig ut i trafiken ska vara opåverkad av alkohol eller droger är väldigt starkt. Trots detta kör varje dag bilförare med alkohol i kroppen. Dessa utgör en mycket stor fara inte bara för sig själva, utan också för sina medtrafikanter. en trafikmiljö som är helnykter, sprida kunskap om hur alkohol och droger påverkar trafikförmågan. Ansvarsfull servering och försäljning av alkohol Det finns flera studier som visar att lättillgänglig alkohol ger hög berusningsgrad och därmed ökade problem. Restaurangen som arena för alkoholservering har visat sig fylla en viktig funktion för påverkan av gästernas alkoholkonsumtion. ha en hög ambitionsnivå för tillsyn av servering och försäljning av alkohol,

11 restaurangerna bedriver en ansvarsfull alkoholservering, tillsynsarbetet på restauranger med serveringstillstånd ska verka för konkurrens på lika villkor. Demokrati Synpunkter och idéer tas tillvara i beslutsprocessen Det är viktigt att människors synpunkter tillvaratas på ett maximalt sätt. Medborgare som känner delaktighet, har viss överblick och upplever påverkansmöjligheter i sina liv har ett bra utgångsläge. Demokrati för gruppen mitt i livet handlar om deltagande i den lokala demokratin och om makt och ansvar i vardagslivet. medborgarna har möjlighet att säga sin mening, öppna upp insynen i, och förståelsen för, den kommunala beslutsprocessen, utveckla arbetsmetoderna för att öka människors inflytande och delaktighet. Möjlighet till inflytande Inflytandefrågor har stor betydelse för att motverka maktlöshet och utanförskap. Delaktighet för gruppen mitt i livet handlar om deltagande i den lokala demokratin och om makt och ansvar i vardagslivet. En viktig faktor för att arbetstagare ska kunna bevara en god hälsa i arbetslivet är att medarbetarna har inflytande över sina arbetsvillkor och kan hantera de ökade kraven. ge sina anställda förutsättningar för att ha inflytande över sina arbetsvillkor, kommunens verksamheter utvecklar arbetssätt som tar tillvara medborgarnas engagemang, ge optimal handläggning av inkomna medborgarförslag, det är enkelt att få kontakt med politiker och tjänstemän. Stöd till ideell verksamhet Delaktighet och inflytande kan stimuleras genom satsningar på föreningsliv och kulturliv. uppmuntra föreningar som arbetar för bygden, som till exempel samhällsföreningar och byalag. Jämställdhet Kvinnor och män har lika värde och delad makt Människans grundbehov handlar om trygghet, respekt och tillit. I ett jämställt samhälle har kvinnor och män lika rätt att dela makt, inflytande och ekonomiska resurser och de har samma rätt att få sina intressen tillgodosedda. makt och inflytande är jämnt fördelat mellan kvinnor och män, villkoren och förutsättningarna för kvinnor och män är lika i fråga om företagande, arbete, arbetsvillkor och utvecklingsmöjligheter i arbetet,

12 kvinnor och män har lika tillgång till utbildning och utveckling av personliga ambitioner, kvinnor och män har samma ansvar för arbetet med hem och barn. I kommunens verksamheter och service ska kommuninvånarna behandlas lika oberoende av kön Hur förtroendevalda och kommunal personal möter kvinnor och mäns behov av tjänster har stor betydelse för vuxnas möjligheter att leva ett jämställt liv. Jämställdhet är därför en viktig vardagsfråga. För att lyckas bli en jämställd kommun krävs att ett jämställt synsätt blir en naturlig och integrerad del i all verksamhet. ett jämställt synsätt blir en naturlig och integrerad del i all verksamhet, öka kunskaperna om jämställdhetens betydelse, resurser fördelas lika mellan könen, personal och förtroendevalda bemöter kommuninvånarna lika oberoende av kön. Antalet kvinnor och män som har uppdrag i kommunfullmäktige, nämnder och bolagsstyrelser ska vara lika fördelat mellan könen När det gäller politiska uppdrag handlar det inte bara om fördelning mellan kvinnor och män utan också bland annat om hur förhållanden och arbetsformer är för kvinnor respektive män att bedriva politiskt arbete. andelen kvinnor och män som har uppdrag som ledamot och ersättare ska vara lika representerade i kommunfullmäktige, nämnder och bolagsstyrelser. Kommunen är fri från könsrelaterat våld Många unga flickor och kvinnor lever under hot och våld. Hemmet är den vanligaste våldsbrottsplatsen. Våld mot kvinnor är ett uttryck för att det finns en obalans i maktförhållandet mellan kvinnor och män. kommunen är fri från könsrelaterat våld. särskilt stödja och hjälpa kvinnor som är utsatta för könsrelaterat våld. Livsstil God hälsa i arbetslivet Många unga flickor och kvinnor lever under hot och våld. Hemmet är den vanligaste våldsbrottsplatsen. Våld mot kvinnor är ett uttryck för att det finns en obalans i maktförhållandet mellan kvinnor och män. kommunen är fri från könsrelaterat våld. särskilt stödja och hjälpa kvinnor som är utsatta för könsrelaterat våld. Ökad fysisk aktivitet och goda matvanor Balansen mellan den fysiska aktiviteten och matvanorna påverkar hälsan i hög grad. Undersökningar visar att det framförallt är vardagsrörelsen under arbete och fritid som har minskat. De organiserade rörelseformerna är däremot fortfarande vanliga.

13 stimulera till mer fysisk aktivitet under fritiden, öka kunskaperna om goda matvanors betydelse. Attraktiva mötesplatser För att må bra behövs naturliga mötesplatser. Arbetsplatsen och bostaden är ofta två centrala mötesplatser. Men det är också viktigt att det finns andra arenor att träffas och umgås på. det finns ett varierat utbud av mötesplatser för till exempel kulturella, idrotts- och rekreationsaktiviteter, alla miljöer och inte minst de offentliga blir tillgängliga. Trygghet & säkerhet Förebygga brott De flesta brott som begås mot människor sker oftast i deras närmiljö. Det yttersta ansvaret för kampen mot kriminaliteten vilar hos staten men för att den ska få genomslagskraft krävs samverkan av de goda krafterna på lokal nivå och att kampen förs på bred front. öka trygghesheten och säkerheten vid utformning och planering av offentliga miljöer och platser, väva in det brottsförebyggande arbetet i kommunens och andra myndigheters ordinarie verksamhet, finna metoder för att engagera näringsliv, föreningar och enskilda i det brottsförebyggande arbetet. Säker trafikmiljö Trafiksäkerheten handlar mycket om hastigheter. Av alla trafikrelaterade skador är gång- och cykelolyckor den största gruppen. trafiksituationen känns säker, gång- och cykelvägar är säkra och trygga, cykelhjälmar används. Brandsäker miljö De allra flesta dödsbränderna i Sverige sker i våra bostäder. Det går inte helt att eliminera risken för att en brand bryter ut i till exempel bostaden eller på arbetsplatsen. Men det finns en hel del att göra för att risken ska bli så liten som möjligt. stimulera till brandförebyggande åtgärder.

14 VIII. Seniorer Vision Med en stark känsla av trygghet och säkerhet förvaltar senioren livets oanade möjligheter väl. Såväl den privata som den offentliga miljön underlättar och stöttar valen. En sund och hälsofrämjande livsstil gör senioren till en förebild. Med vilja och engagemang deltar både kvinna och man i samhällsdebatten och bidrar till att utveckla bygden på ett långsiktigt ansvarsfullt sätt. Mål och inriktning Minskat bruk av alkohol, tobak och droger. Alkohol- och drogfri trafikmiljö. Möjlighet till inflytande. Seniorers synpunkter tas tillvara i beslutsprocessen. Kvinnor och män har lika värde och delad makt. I kommunens verksamheter och service ska kommuninvånarna behandlas lika oberoende av kön. Antalet kvinnor och män som har uppdrag i kommunfullmäktige, nämnder och bolagsstyrelser ska vara lika fördelat mellan könen. Kommunen är fri från könsrelaterat våld. Bra vardag kring fysisk aktivitet och matvanor. Social gemenskap. Seniorsäkerhet i samhällsplaneringen. Minska antalet fallskador. Säker trafikmiljö. Brandsäkerhet i bostaden. Lättillgänglig information. Förebygga brott. Alkohol och droger Minskat bruk av alkohol, tobak och droger Alkoholkonsumtionen har ökat kraftigt under senare år. Detta ökande drickande leder till både akuta och långsiktiga effekter. öka kunskapen om alkohol, tobak och drogers risker och verkningar, öka kunskapen om mediciners risker och verkningar, arbeta för måttliga alkoholvanor, upptäcka personer som är i riskzonen och ge dem stöd, att det finns sociala mötesplatser för att förhindra att ensamhet ersätts med alkohol och droger. Alkohol- och drogfri trafikmiljö Kravet på att den som ger sig ut i trafiken ska vara opåverkad av alkohol och narkotika är väldigt starkt. Trots detta kör varje dag bilförare med alkohol i kroppen. Dessa utgör en mycket stor fara inte bara för sig själva utan också för sina medtrafikanter.

15 alla trafikanter ska vara nyktra och drogfria, kunskapen om hur alkohol och droger påverkar trafikförmågan ökar, minska antalet trafikonykterhetsbrott. Demokrati Möjlighet till inflytande Det är viktigt att kunna leva ett aktivt liv och ha möjlighet till inflytande i samhället och över sin vardag. För att ge äldre möjlighet till sociala kontakter är det angeläget att stödja seniorernas intresseorganisationer. Genom till exempel förtroendeuppdrag kan deras erfarenhet och kompetens tas tillvara. uppmuntra seniorerna till ett aktivt deltagande i samhällslivet, seniorerna i Nässjö ska ha möjlighet att påverka var de vill bo, stödja, uppmuntra och samarbeta med de ideella anhörig-, handikapp- och frivillig-organisationer som arbetar för äldre bland annat för att minska ensamhet. Seniorers synpunkter tas tillvara i beslutsprocessen Äldre människors synpunkter är viktiga vid utformningen av strukturer och miljöer. En ökad upplevd meningsfullhet genererar positiva hälsospiraler. ta tillvara på seniorers engagemang och erfarenheter, seniorer är med och utformar verksamheten i sina boenden, finna former för dialog där lusten och vilja till delaktighet och inflytande växer. Jämställdhet Kvinnor och män har lika värde och delad makt Människans grundbehov handlar om trygghet, respekt och tillit. I ett jämställt samhälle har kvinnor och män lika rätt att dela makt, inflytande och ekonomiska resurser och de har samma rätt att få sina intressen tillgodosedda. makt och inflytande är jämnt fördelat mellan kvinnor och män, kvinnor och män har lika tillgång till utveckling av personliga ambitioner, kvinnor och män har samma ansvar för arbetet med hemmet. I kommunens verksamheter och service ska kommuninvånarna behandlas lika oberoende av kön Hur förtroendevalda och personal inom kommunen möter kvinnor och mäns behov av tjänster har stor betydelse för seniorer att leva ett jämställt liv. Jämställdhet är därför en viktig vardagsfråga. ett jämställt synsätt blir en naturlig grund i all verksamhet och inte något som bedrivs som en särskild verksamhet vid sidan om, öka kunskaperna om jämställdhetens betydelse, resurser inte fördelas efter kön,

16 personal och förtroendevalda bemöter kommuninvånarna lika oberoende kön. Antalet kvinnor och män som har uppdrag i kommunfullmäktige, nämnder och bolagsstyrelser ska vara lika fördelat mellan könen När det gäller politiska uppdrag handlar det inte bara om fördelning mellan kvinnor och män, utan också om vilka förhållanden/arbetsformer som råder för kvinnor respektive män att bedriva politiskt arbete. andelen kvinnor och som har uppdrag som ledamot och ersättare ska vara lika representerade i kommunfullmäktige, nämnder och bolagsstyrelser. Kommunen är fri från könsrelaterat våld Många kvinnor lever under hot och våld. Hemmet är den vanligaste våldsbrottsplatsen. Våld mot kvinnor är ett uttryck för att det finns en obalans i maktförhållandet mellan kvinnor och män. kommunen är fri från könsrelaterat våld, särskilt stödja och hjälpa kvinnor som är utsatta för könsrelaterat våld. Livsstil Bra vardag kring fysisk aktivitet och matvanor Många hälsoförändringar hos äldre kan ha sin orsak i vanor som grundlagts under många år. Det är dock aldrig för sent att ändra sina levnadsvanor. Nässjö kommun strävar efter att stimulera till ökad fysisk aktivitet, öka medvetenheten om matens betydelse för hälsan. Social gemenskap Den sociala gemenskapen är central för hälsan hos många. Det handlar därför om att ge äldre förutsättningar för ett aktivt liv i gemenskap med andra. Människor har olika intressen och därför behövs ett varierat utbud av aktiviteter. alla miljöer, inte minst offentliga, blir tillgängliga, det finns mötesplatser för olika intressen. Trygghet & säkerhet Seniorsäkerhet i samhällsplaneringen Erfarenheter och förutsättningar är en viktig måttstock vid planering och utformning av bostaden och offentliga miljöer. Det är viktigt att planeringen där seniorer berörs sker utifrån deras behov av närhet och tillgänglighet. beakta seniorperspektivet när detalj och översiktsplaner tas fram, ta tillvara seniorernas kompetens vid utformning av offentliga miljöer och bostadsområden.

17 Minska antalet fallskador Fallskador är den enskilt största dödsorsaken bland äldre. Varje år dör över 1000 äldre personer i Sverige av skador som uppstått vid fallolyckor. Med enkla metoder kan dessa olyckor minska avsevärt. olika åtgärder genomförs för att minska fallolyckor. Säker trafikmiljö Trafiksäkerheten handlar mycket om hastigheter. Av alla trafikrelaterade skador är gång- och cykelolyckor den största gruppen. trafiksituationen känns säker, gång- och cykelvägar är säkra och trygga, cykelhjälmar används. Brandsäkerhet i bostaden De allra flesta dödsbränderna i Sverige sker i våra bostäder. Det går inte helt att eliminera risken för att en brand bryter ut i bostaden. Men det finns en hel del att göra för att risken ska bli så liten som möjligt. stimulera till brandförebyggande åtgärder. Lättillgänglig information Det är en trygghet att vara välinformerad och veta var hjälp finns att tillgå om något händer. medborgarkontoren blir en naturlig plats dit senioren kan vända sig för att få svar på olika frågor, förmedla tydlig information, skriftlig information finns på olika språk. Förebygga brott De flesta brott som begås mot människor sker oftast i deras närmiljö. Det yttersta ansvaret för kampen mot kriminaliteten vilar hos staten, men för att den ska få genomslagskraft krävs samverkan av de goda krafterna på lokal nivå och att kampen förs på bred front. väva in det brottsförebyggande arbetet i kommunens och andra myndigheters ordinarie verksamhet, hitta metoder för att engagera näringsliv, föreningar och enskilda i det brottsförebyggande arbetet.