Krisperspektiv. Några inledande ord av Anna Fornstedt Hellberg Stf C CRISMART INNEHÅLL. CRISMART:s 10-årsjubileum.

Transkript

1 Krisperspektiv Ett nyhetsbrev från Nationellt centrum för krishanteringsstudier (CRISMART) vid Försvarshögskolan INNEHÅLL CRISMART:s 10-årsjubileum Forskningsfronten Reflektioner kring bombattacken i Stockholm Kommentarer i medier Analysstöd Nyheter i korthet Personalnytt Publikationer och konferensbidrag Några inledande ord av Anna Fornstedt Hellberg Stf C CRISMART Den 15 november bjöd vi in till ett seminarium på Försvarshögskolan med inbjudna talare, där vi högtidlighöll att det är 10 år sedan CRISMART bildades. För oss blev det en minnesvärd kväll med många återblickar och återseenden men också ett avstamp inför framtida uppdrag. Vi fortsätter att vara en vital del av Sveriges krisberedskap genom våra verksamhetsområden forskning, utbildning/ övning och analysstöd. Nya sorters kriser och hot vet vi kommer att drabba oss såväl i Sverige som i vår omvärld och vi verkar för att öka beredskapen inför dem. Vi samarbetar med många myndigheter, forskare och organisationer för att bredda vår kunskapsbas och vara närvarande i utvecklingen av krishanteringssystemet. Samarbete berikar och samtidigt som vi sprider kunskap inhämtar vi kunskap som leder till fördjupad förståelse för de villkor som krishanterare arbetar under vid kriser. Kalendarium 1 Krisperspektiv: december 2010

2 CRISMART:s 10-årsjubileum Den 15 november höll CRISMART ett seminarium på Försvarshögskolan för att fira sitt 10- årsjubileum..seminariet inleddes av Försvarshögskolans vicerektor Bengt Axelsson. Därefter pratade CRISMART:s grundare professor Bengt Sundelius om centrets historia och uppbyggnad. CRISMART arbetar med många partners och Utrikespolitiska institutets direktör Anna Jardfeldt Melvin berättade om CRISMART:s och UI:s mer än tio år långa samarbete. CRIS- MART:s föreståndare professor Eric Stern fortsatte med att prata om några trender i svensk krishantering. Seminariet avslutades sedan med ett tal av Helena Lindberg, generaldirektör för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Moderator var Stf Chef för CRISMART Anna Fornstedt Hellberg. Jubileets talare Anna Jardfeldt Melvin, Bengt Sundelius, Anna Fornstedt Hellberg, Helena Lindberg och Bengt Axelsson. Efter seminariet samlades deltagarna i Försvarshögskolans mäss för mer firande. 2 Krisperspektiv: december 2010

3 Forskningsfronten Politiskt ledarskap i vardag och kris av Pär Daléus Under hösten har vi kunnat följa en intensiv medial bevakning av hur politiker i Sverige och utomlands utövar politiskt ledarskap i olika form. Jag tänker bl.a. på regeringsbildningen i Sverige och president Sebastian Piñeras roll under räddningsaktionen av gruvarbetare i Chile. Statsminister Fredrik Reinfeldt har jobbat hårt med bl.a. avvägningen att å ena sidan markera Moderaternas framgång i valet 2010 och å andra sidan hålla ihop det lag som koalitionsregeringen måste utgöra för att fungera. Piñera har gjort det mesta för att dra nytta av den positiva effekt som en lyckad krishantering har för det politiska ledarskapet i ett land. Regeringsbildning och krishantering utgör två bland flera uppgifter som en svensk statsminister måste hantera, beslutsfattande och kommunikation är ytterligare två. Statsministrar hanterar dessa uppgifter på olika sätt och vi vet egentligen inte så mycket om hur. Det är inte sällan som stora delar av dessa processer sker utanför offentlighetens ljus. Hur kan statsministrars agerande förklaras? Spelar det ens någon roll vem som är statsminister? Centrala frågor för förståelsen av regeringsarbetet, det är också några av de frågor som behandlas i min avhandling om svenska statsministrars ledarskapsstil. I fokus står fyra svenska statsministrar, Thorbjörn Fälldin, Ingvar Carlsson, Carl Bildt och Göran Persson. Fyra ledare med olika bakgrund och förutsättningar att leda i rollen som statsminister. Analysen kretsar kring hur de har arbetat med uppgifter såsom regeringsbildning och organisation, beslutsfattande, kommunikation och slutligen krishantering. De fyra har alla hanterat kriser på nationell nivå, ubåten 137 i Karlskrona skärgård 1981, reaktorolyckan i Tjernobyl 1986, valutakrisen 1992 och flodvågskatastrofen Vilka mönster kan vi se i ledarskap under en kris och skiljer det sig från vardagens uppgifter? I litteraturen om ledarskap och krishantering framhävs ofta att det är i en krissituation som personlighetsdragen märks som tydligast. Stämmer det och hur förhåller sig i så fall ledarskapet i vardagen med det i kris? Hur ledare hanterar kriser kan komma att definiera hur deras ledarskap betraktas med historien i backspegeln. Piñeras insats under höstens räddningsaktion kommer troligen innebära ett ökat stöd för honom. Än är det dock för tidigt att definitivt sätta punkt för krishanteringen där. Kriser följs oftast av en process av ansvarsutkrävande där ett lyckligt slut av krisen inte med automatik innebär att den politiska ledningen kommer undan med intakt politiskt förtroende. Kvar återstår också en viktig process av lärande för hur man ska undvika att liknande händelser inträffar igen, något ni kunde läsa om i förra numret av Krisperspektiv (se stycket om Edward Deverells avhandling). Politiskt ledarskap brukar ofta förklaras antingen genom den institutionella kontext som ledaren verkar i eller genom att peka på personlighetsdrag som formar ledaren. I den svenska kontexten är vi vana vid att höra om den konsensus som präglar svensk politik, beslut fattas också i regeringen genom en kollektiv konsensusinriktad process. Statsministrarna själva brukar ofta vilja förminska sin egen roll i regeringsarbetet. I min avhandling belyser jag de fasta strukturer som statsministern har att förhålla sig till och har mycket svårt att påverka men också hur intresse för sakfrågor, informationsbehov och strategi för att hantera konflikt förklarar hur statsministern agerar. Inspiration hämtas från den rika litteraturen om amerikanska presidenters ledarskap med rötter i politisk psykologi, som appliceras i den svenska kontexten. Svaren på de många frågetecken som finns om statsministrars ledarskap i vardag och kris kan ni läsa om i min avhandling. Den ska läggas fram vid statsvetenskapliga institutionen på Stockholms universitet under Krisperspektiv: december 2010

4 Reflektioner kring bombattacken i Stockholm av Dan Hansén och Daniel Nohrstedt Lördagen den 11 december inträffade det otänkbara: en man sprängde sin bil och senare sig själv mitt i ett julrushande Stockholms city. Säkerhetspolisen utreder om det rör sig om ett terroristbrott. Många städer i Europa hade känts som mer givna måltavlor för en terrorattack än just Stockholm. Överraskningseffekten var under alla omständigheter påtaglig. Som krishanteringsforskare ligger det nära till hands att kritiskt granska olika komponenter av krishanteringsarbetet i krisens omedelbara efterfas. Det är lätt att med facit i hand peka på sådant som kunde ha hanterats bättre och gjorts annorlunda. Det tillhör ovanligheterna att lyfta fram de goda exemplen och peka på sådant som hanterats väl. Det lär förvisso dröja innan det ens är möjligt att på ett vederhäftigt sätt analysera hanterandet av bombdådet i Stockholm. Men redan nu går det att dra preliminära slutsatser om vissa delar av de krishanteringsutmaningar som det offentliga Sverige hanterat under de senaste dagarna. Kriskommunikationen är en mycket viktig ingrediens i krishanteringsarbetet. Statsminister Reinfeldt har i detta avseende navigerat på ett förtroendeingivande vis, genom att vara noggrann med att inte dra förhastade slutsatser om sådant som utredningsarbetet inte kunnat bekräfta. Det är alltid frestande att försöka kamma hem politiska poänger i lägen som präglas av stor osäkerhet, kanske t.o.m. förvirring, såsom den spanske premiärministern Aznar gjorde direkt efter terrordåden i Madrid den 11 mars Aznar var då snar med att peka ut den baskiska separatiströrelsen ETA, vilket var felaktigt och kostade honom en till synes enkel valseger i det där förestående parlamentsvalet. I Sverige har förvisso vissa politiker riskerat sitt förtroendekapital i försök att politiskt utnyttja dådet, såsom Maud Olofsson som plötsligt hittar en legitimerande grund för FRA-lagen. Statsministern, liksom för övrigt justitieministern, har dock hållit huvudet föredömligt kallt i det avseendet. Det finns alltid ett mänskligt behov av att oväntade, skrämmande och förbryllan- de händelser ges en mening, som i sin tur stakar ut en väg framåt. Därvidlag har statsministern manat till lugn och i sina uttalanden värnat om det öppna samhället. För alla som delar den grundsynen finns det anledning att hysa tillförsikt. Det tillhör inte vanligheterna att samhällsvetare berömmer den politiska makten, men ibland finns det all anledning att också peka på goda krishanteringsexempel. På samma sätt är det värt att notera att Säkerhetspolisen visat prov på osedvanlig öppenhet och signalerat en ödmjukhet inför de osäkerheter som präglar sakläget. Kritik har riktats mot regeringen för att det dröjde 19 timmar från attentatet till presskonferensen i Rosenbad. Varför denna tystnad, har man undrat i efterhand. Borde inte regeringen utifrån kända fakta ha kunnat informera en orolig allmänhet tidigare? Det är ännu för tidigt för att kunna göra en saklig bedömning av denna del av krishanteringsarbetet. Att hitta rätt timing i kriskommunikationen är generellt en svår balansgång mellan att å ena sidan uppvisa handfast ledarskap och att å den andra sidan säkerställa att man sprider korrekt information. En alltför forcerad presskonferens ökar uppenbarligen risken för feltolkningar och missledande slutsatser. Att signalera att man ingenting vet kan fördjupa oron. Känslan av osäkerhet kan sprida sig i samhället om landets högsta ledning ger uttryck för bristande kontroll. Reaktionerna understryker emellertid med önskvärd tydlighet att en kris av denna dignitet reser förväntningar på våra folkvalda ledare. Detta är sammanfattningsvis ett av krishanteringens dilemman där behovet av handfast offentligt ledarskap måste vägas mot risken att spä på känslan av osäkerhet i samhället. Utrikesminister Carl Bildt har fått utstå kritik för att han på eget initiativ kommenterade attentatet tidigt via Twitter. Utspelet tvingade statsministern att vid söndagens presskonferens förmedla att det var han och ingen annan som kommunicerade regeringens offentliga hållning. Diskussionen kring utrikesministerns utspel handlar om huruvida regeringen har en genomtänkt strategi för kriskommun- 4 Krisperspektiv: december 2010

5 Reflektioner kring bombattacken i Stockholm kation, om man är samspelt internt. Ur ett krishanteringsperspektiv är detta en symbolpolitisk principfråga och knappast något som inverkat negativt på förmågan att konkret hantera krisen i detta fall (såsom polisens utredningsarbete). Diskussionen understryker emellertid att det finns en förväntan på vår regering att i kris uppvisa en enad front. Detta är viktigt, särskilt i ett läge när det gäller att lugna en orolig allmänhet. Internationella terroristexperter menar att Sverige hade tur denna gång och att turen någon gång vänder. Man kan därför fråga sig om den svenska krishanteringsapparaten har kommit undan förhållandevis lindrigt denna gång? Som tur var lyckades inte gärningsmannen i sina uppsåt. Endast han själv förolyckades av dådet. Hur hade det sett ut om han istället förorsakat ett veritabelt blodbad på Stockholm central, Åhlens city eller i tunnelbanan? Läget hade då varit ett helt annat. Räddningsinsatsen hade sett helt annorlunda ut, känsloläget hade varit ett annat och kritiken hade varit mer intensiv. Det finns all anledning att fördjupa analysen av hur denna händelse har hanterats utifrån olika värstafallsscenarion, när dimmorna väl har skingrats. Vilken beredskap har Sverige egentligen för terrorattentat? Kritik har riktats mot att exempelvis Rosenbad och statsministerns bostad inte tycks ha skyddats särskilt i direkt anslutning till dådet, och att detta skulle vittna om en undermålig krisberedskap (se t.ex. Dagens Nyheter ). Det är givetvis oerhört viktigt att rikets styrning aldrig äventyras. Kritiken framfördes också med all rätt efter mordet på Olof Palme Problematiken kan sättas i samband med hur terrorhotbedömningar generellt konstrueras och förmedlas. Vilka signaleffekter skulle det ge om hotnivån bedöms ligga kvar på en trea medan vissa institutioner hanteras utefter en helt annan uppfattning om hotbilden? Det inträffade manar till eftertanke kring hur hotskalor konstrueras och presenteras för hur många står det t.ex. klart vad olika skalsteg betyder i konkreta beredskapstermer? Det finns alltid en risk med att kriser som synbarligen hanteras väl inte blir föremål för en kritisk analys som syftar till att dra relevanta lärdomar. Ett klassiskt exempel i Sverige är ockupationen av den västtyska ambassaden En djupare analys ger vid handen att själva hanteringen var högst bristfällig. Men eftersom slutet framstod som relativt gott, fanns det inga direkta incitament att kritiskt granska hanterandet just då. Som krishanteringsforskare finns det goda skäl att peka på att process och utfall är olika saker. De flesta krishanteringsinsatser är tämligen nyanserade; fulla av såväl goda som mindre bra exempel. Men utfallet tenderar att porträtteras i mer svart/vita termer. I alla kriser finns det dock stoff att lära sig av. Hur ser då vägen framåt ut? Av vissa kommentarer att döma så finns det bara en väg framåt och vandringen har påbörjats för länge sedan. Sedan den 11 september 2001 och de senare terrordåden i Madrid och London så har en samsyn på kontraterrorism etablerats i större delen av Västvärlden. I huvudsak går det ut på att reducera radikaliseringstendenser bland unga muslimska män; att fånga upp dem som ligger i farozonen för att rekryteras till våldsbejakande extremism. En viktig komponent är att motverka det som kallas the single narrative, d.v.s. stereotypifieringar av Väst eller Islam, som begränsar perspektiven för vilseledda ungdomar. Vi befinner oss fortfarande i ett utredningsläge i fallet med den svenska självmordsbombaren. Mannen som utförde dådet hade uppenbarligen inte fångats in i tidigare insatser för att stävja denna typ av våld. Tecken tyder också på att han radikaliserats och tränats utanför Sveriges gränser. Men vi har ännu inte bilden klar för oss hur just hans situation var. När ropen i detta skede skallar på att vi måste fördjupa insatserna för att fånga in islamistisk extremism, kan vi konstatera att det följer ett klassiskt mönster i hur politiska och publika dagordningar tenderar att snäva in mot en enda typ av lösning. Kriser efterföljs inte sällan av debatter som snabbt låser sig vid förenklade och tillgängliga lösningar. Det är ange 5 Krisperspektiv: december 2010

6 Reflektioner kring bombattacken i Stockholm läget att i detta skede inte i onödan utesluta perspektiv; att så att säga själva fastna i ett single narrative. Politiska lösningar på terrorism som samhällsproblem överförs mellan länder, ibland ganska oreflekterat. Kanske är kontraterror en sektor som är extra känslig för just oreflekterade överföringar av politiska åtgärder. Det är utomordentligt viktigt att dra lärdomar även från våra grannars kriserfarenheter. Men det förutsätter att kritiska frågor ställs när det gäller både orsak och verkan, och inte minst ett reflekterande kring hur policyn som anammats på andra håll skulle fungera i ett svenskt socialt, kulturellt och politiskt sammanhang. Här behöver vi inte vara låsta vid lösningar som förespråkas av exempelvis USA, Storbritannien eller Danmark.. Våra beslutsfattare står nu inför en svår uppgift att ta fram och sälja in politiska verktyg för att hantera terrorismen som samhällsproblem. Även om Säkerhetspolisen rapporterar att antalet potentiella terrorister i Sverige är litet så är en utmaning på kort sikt att hantera de extremister som redan gått långt i sitt våldsbejakande. Den långsiktiga utmaningen är att bekämpa extremismens underliggande orsaker: arbetslöshet, utanförskap och segregering. Den balansgång man här har att hantera är uppenbar: det gäller att förhindra nyrekrytering och radikalisering samtidigt som man måste motverka stigmatisering och angiveri. Attentatet i Stockholm sammanfaller i detta avseende med en redan pågående process att mejsla ut en svensk strategi för att motverka våldsbejakande extremism. Säkerhetspolisens rapport är det senaste steget i detta arbete. Forskning visar att kriser har en tendens att återaktualisera redan existerande idéer. Vi håller det därför som sannolikt att attentatet skapar ett momentum för svenska beslutsfattare att fortsätta på den inslagna vägen. Kriser skapar alltså utrymme för att rama in förståelsen för ett problem på ett nytt (ofta nygammalt) sätt. Utrymmet kan utnyttjas för att genomföra reformer som annars hade varit svåra att förankra. Men det är lätt hänt att ryckas med av ett stämningsläge och i ivern att göra något kasta ut barnet med badvattnet. I USA fick man betala ett högt pris för den initiala inriktningen på Department for Homeland Security (DHS), som hade en stark slagsida mot kontraterrorarbete. När orkanen Katrina slog in över New Orleans så hade DHS uppenbara problem med att vända på skutan. I Sverige efter självmordsbombaren finns det goda skäl att lära av den erfarenheten. På vilken nivå i det offentliga Sverige är det t.ex. lämpligt att skapa specifika kontraterrororgan? Är det vettigt att ha en sådan funktion på Regeringskansliet? Eller är det bättre att på den nivån fortsätta sträva mot en mer allmän krisberedskap (all hazards approach)? Säkerhetspolisen har till uppgift att arbeta preventivt för att förhindra terroristattentat i Sverige. I vårt öppna demokratiska samhälle är det omöjligt att fullständigt eliminera risken för politiskt motiverade illgärningar. Attentatet i Stockholm och exempel från andra länder visar att personer med onda avsikter kan undgå säkerhetstjänsternas radar. Terrorism är i detta avseende ett exempel på risksamhället som demokratins baksida. Rimliga krav och förväntningar bör ställas på myndigheters förmåga att förhindra attentat, olyckor, kriser och katastrofer. Ibland inträffar det osannolika. Inga offentliga resurser skall självfallet sparas för att förhindra att nya ohyggliga våldsdåd inträffar. En del i detta arbete är att dra lärdom av det som nu inträffat lärdomar som långsiktigt kan förbättra förmågan att tidigt upptäcka och avvärja hot. Att våra rättsvårdande myndigheter utreder händelsen med en uttrycklig ambition att lära för framtiden är ett steg i rätt riktning. 6 Krisperspektiv: december 2010

7 Kommentarer i medier Krishanteringen av bombattacken i Stockholm Dan Hansén, forskningssamordnare vid CRIS- MART, intervjuades i Lasso av Maria Rymell från Sveriges Radio Jönköping om bombattentat i central Stockholm den 11 december. Hansén satt händelsen i en politiskt, historiskt och juridisk kontext och de många utmaningar som finns under sådana omständigheter. Dessutom diskuterade Hansén den svåra balansgången kring kriskommunikation. Länken till intervjun finns på: default.aspx?programid=2345 Terrorhotet Dan Hansén, forskningssamordnare vid CRIS- MART, uttalade sig i media den 2 oktober 2010 om Svenska säkerhetspolisens höjning av terrorberedskapen i Sverige. Den 1 oktober 2010 meddelade Säpo att beredskapen höjts till nivå tre av fem på hotbildsskalan - utan att berätta någonting om orsakerna. Många funderar idag över Säpos avsikt med att gå ut med uppgifterna om att hotnivån mot Sverige höjts utan att säga varför. - Den pedagogiska uppgiften att klargöra för vem budskapet ska betyda vad har man inte riktigt tuggat igenom innan man valde att gå ut med det här, säger Hansén, forskare i krishantering på Försvarshögskolan till TV4Nyheterna. -Vi som inte ska ha den informationen, vad ska vi med presentationen till i form av en hotbildsskala? Det är den pedagogiska uppgiften som säkerhetspolisen kanske brottats med i några veckor och inte riktigt nått fram, menar Dan Hansén. Länken till intervjun med Dan Hansén finns på: 02/sapos_strategi_ar_opedagogisk Gruvolyckan i Chile Pär Daléus, utbildningssamordnare och senioranalytiker på CRISMART, intervjuades den 17 oktober 2010 i Godmorgon, världen! i P1 om glädjeruset efter att alla 33 gruvarbetare hade räddats ur den olycksdrabbade gruvan i Chile, 700 meter ner i marken. Det enorma medieuppbådet kring händelsen visar vilken dragningskraft det finns i lyckliga slut. Frågan är hur det kommer sig och på vilket sätt makthavare använder dess kraft bäst? Man kan lyssna till intervjun i sin helhet genom att klicka på: programid=438&artikel= &play= &p laytype=ljudklipp Visita del Presidente al Hospital de ForskarFredag Susann Ullberg, senioranalytiker på CRISMART, deltog den 24 september i evenemanget Forskar- Fredag och pratade om sin forskning om katastrofhantering. ForskarFredag är en del av EUkommissionens initiativ Researchers Night som anordnades samtidigt i hela Europa. I Sverige anordnades evenemang i 22 städer som samordnades av föreningen Vetenskap & Allmänhet. I Stockholm höll man till på rockklubben Debaser. Syftet med ForskarFredag är att öka intresset för forskning och förmedla att forskare är vanliga människor med ovanligt spännande jobb! 7 Krisperspektiv: december 2010

8 Analysstöd CRISMART utvärderar strategier för vaccinering vid en pandemi inom EU Med anledning av A (H!N!)- pandemin 2009 uppdrog EUkommissionen åt brittiska Health Protection agency (HPA) att utvärdera strategier för vaccinering för dylika situationer. CRISMART har bistått HPA i detta analysarbete, viket har resulterat i rapporten Assessment Report on EUwide Pandemic Vaccine Strategies. Rapporten är uppdelad i två huvudavsnitt. Den första delen består av insamlade och analyserade data om åtta särskilda intresseområden som är tagna från en webbaserad undersökning. Samtliga 27 medlemsstater, samt tre Eftaländer, lämnade svar på denna enkät. I den andra delen analyseras de olika kommunikationskampanjer och nya sociala medier som användes i Europa under H1N1-pandemin. Rapporten avslutas med en diskussion om ett antal viktiga utmaningar och förslag hämtade från analyserna av de nationella svaren. De huvudutmaningar och förslag som diskuteras är: Bättre nationell samordning och samarbete behövs inom medlemsstaterna, mellan medlemsstaterna och EU för att förbättra beredskap, planering och genomförande av pandemistrategier för vaccinering. Dessutom bör samordning och samarbete med EMA och WHO också stärkas. Förbättra tillgången till lämplig epidemiologisk och övervakningsinformation på ett tidigt stadium. Förbättra uppfyllandet av vaccineringsmål. De flesta medlemsstaterna angav att de inte uppfyllde sina vaccineringsmål på ett bra sätt. Ett överväldigande antal länder uppgav att de inte lyckades möta sitt vaccina tionsstrategimål men att det inte var en följd av feltänk eller olämpliga strategier. Detta tyder på att det finns ett behov att lära av andra länders erfarenheter för att identifiera bästa tänkbara praxis för kommande pandemier. Högre grad av vaccinering hos hälso- och sjukvårdspersonal är avgörande för att bibehålla hälsovård vid en pandemi. Låg vaccintäckning av vårdpersonal är också ett hinder för att nå målen, dvs. skydda riskgrupper samt allmänheten. Framtida upphandlingar av vaccin bör vara mer flexibla och innehålla villkor enligt vilka det angivna beloppet kan ändras och/eller villkoren för returnering av överskottsvaccin. Stödet verkar vara starkt för att EU ska vara samordnare av arbetet med en gemensam upphandling för intresserade medlemsstater inför nästa pandemi. Däremot bör en gemensam upphandling anpassas noga till nationella krav, logistik, kontext och rättsliga ramverk. Samordad timing och innehåll av information vad gäller andra aspekter av vaccinationskampanjer är viktigt. Genomförande av riktade meddelanden skulle kunna användas i större utsträckning när vissa riskgrupper har identifierats eller när det är känt att visa grupper i samhället är svårare att kommunicera med. Ytterligare forskning om användningen och ändamålsenligheten av nya sociala medier behövs. Assessment Report on EUwide Pandemic Vaccine Strategies i sin helhet kan laddas upp på Europeiska kommissionens webbplats på: communicable_diseases/ diseases/influenza/h1n1/ index_en.htm#fragment2 8 Krisperspektiv: december 2010

9 Nyheter i korthet CRISMART ingår i EU-projektet INDIGO under FP 7 CRISMART deltar i INDIGO, ett EUfinansierat projekt under sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling under säkerhetstemat, som sparkades igång våren 2010 och pågår tre år framåt. INDIGO vidareutvecklar teknologin inom framgångsrika CRIMSON, ett EUfinansierat projekt under sjätte ramprogrammet. Idag är CRIMSON ett unikt verktyg för att skapa och hantera simulerade kriser mellan flera användare med olika kulturella och utbildningsbakgrunder (används bland annat av Radioprotection and Nuclear Safety Institute i Frankrike och Europeiska rymdstyrelsen). Resultaten från en utvärdering av CRIMSON, gjord av användare, visade att denna teknologi borde utvecklas för att även hantera reella kriser detta är basen och utmaningen för INDIGO. INDIGO-konsortiet består av ett antal framstående privata och offentliga aktörer inom områdena krishantering, 3D-visualisering, simulering och geodata. Konsortiet är inriktat på att skapa ett tätt integrerat krishanteringsverktyg för att förbättra gemensam lägesbild som ska vara anpassat för 3Dvisualisering av urbana miljöer i realtid. INDI- GO syftar till att främja interorganisatoriska förberedelser inför - och ge stöd vid - gränsöverskridande kriser och katastrofer i olika miljöer. Arbetet inom INDIGO kommer att möjliggöra inter-organisatorisk övning, informationsutbyte och analys med hänsyn till både horisontella och vertikala relationer. På sikt är systemet som sagt även tänkt att kunna användas vid verklig krishantering. Inom krishantering har de horisontella och vertikala relationerna traditionellt sett varit underutvecklade, både före och under en kris. Den operativa nivån har inte varit tillräckligt involverad i storskaliga strategiska övningar eftersom övningar där flera nivåer engageras blir väldigt komplexa och dyra att organisera och leda. Det system som INDIGO har som målsättning att utveckla är ett integrerat verktyg för att öva personal, planera insatser, och underlätta riskhantering och samverkan över organisations- och nationsgränser. Användare av INDIGO kommer att kunna se och manipulera en representation av den aktuella situationen. Representationen kommer att vara så komplett och användarvänlig som möjligt. Användare kommer också att kunna simulera olika utvecklingsscenarier, vilka kan användas för att planera, öva och förutse kommande utvecklingen av en händelse under en insats. Scenarier kan också användas i krisens efterfas för att analysera händelseförloppet. I alla användningsområden kan flera olika beslutsnivåer inom organisationer delta. Mer information om INDIGO finns på 9 Krisperspektiv: december 2010

10 Nyheter i korthet Deltagare i den polska delegationen Polsk delegation på besök Onsdagen den 8 december besöktes CRISMART av tolv personer från Polen, bestående av generaldirektörer, ämnesråd, enhetschefer och experter, i huvudsak från det polska Regeringskansliet. Delegationen har under sitt Stockholmsbesök också träffat andra svenska forskningsinstitut och myndigheter, inklusive Regeringskansliet. De var primärt intresserade av hur CRISMART lyckats upprätthålla goda förbindelser med myndigheter, såväl i Sverige som internationellt, och vilka formella och informella grunder dessa relationer vilar på. Kunskaps- och expertstöd till offentliga aktörer är naturligtvis en angelägenhet värd att fördjupa sig i. Vi känner oss smickrade att denna polska delegation valde att ta kontakt med CRISMART för att diskutera sådana frågor med oss. Folk och Försvar Anna Fornstedt Hellberg vid CRISMART deltog i Folk och Försvars studieresa till Berlin i oktober. Resan innhöll bland annat besök vid den tyska förbundsdagen, särskilt försvarsutskottet, den svenska ambassaden, tankesmedjan Stiftung Wissenschaft und Politik, TV-bolaget ARD, stiftelsen Konrad -Adenauer- Stiftung, ISAF Operations Coordination Centre och Förbundsdagens ombudsman för soldatfrågor. Frågor som behandlades under besöken gällde tysk försvarspolitik, integrationsfrågor, energipolitik och Tysklands roll i EU. Finanskriser diskuteras Kerstin af Jochnick, VD för Svenska Bankföreningen, höll en föreläsning den 26 oktober om finanskriser som en del av en seminarieserie vid Institutionen för Säkerhet och Strategi, som CRISMART arrangerar. Hon gav översikt av banksektorn i Sverige och bankanknytningar i Europa och hon berörde även det särskilda regelverk som gäller för banker i Sverige. Vikten av banker som samhällsaktörer diskuterades också med några betydelsefulla krisfall som exempel. Några orsaker och åtgärder till globala finanskriser presenterades samt några värsta fallscenarier. Kerstin af Jochnick CRISMART genomförde kurs för övningsutvärderare Den 6-7 oktober genomförde CRISMART i samarbete med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) en kurs för övningsutvärderare på Försvarshögskolan. Kursen syftade till att ge ökad kunskap om hur man håller i och utvärderar övningar inom området samhällsskydd och beredskap. Utbildningen vände sig till handläggare och chefer på myndigheter och organisationer. En majoritet av deltagarna har också ett utvärderingsuppdrag i samband med den kommande samverkansövningen SAMÖ-KKÖ Utbildningen bestod av såväl teoretiska föreläsningar som grupparbeten och tillämpade övningar. CRISMART höll utbildning för Sjöfartsverket Den 22 september höll CRIS- MART i en endagsutbildning i övningsutvärdering för Sjöfartsverkets s.k. SAR-handläggare. Sjöfartsverkets SAR-handläggare ansvarar för regional samverkan och övningar mellan samtliga myndigheter som berörs av sjöräddning. Utbildningen genomfördes på Sjöfartsverkets kursgård på Arkö och bestod av föreläsningar, praktiska grupparbeten och scenarioövningar. 10 Krisperspektiv: december 2010

11 Nyheter i korthet Att leda under svåra förhållanden CRISMART och Institutionen för ledarskap och management (ILM) vid Försvarshögskolan anordnade i samarbete med MSB kursen "Att leda under svåra förhållanden." Kursen riktade sig i första hand till chefer och högre tjänstemän inom både offentlig och privat sektor som har eller kommer att ha ett ledande ansvar för hanteringen av allvarliga kriser. Kursen pågick mellan den september och behandlade stadierna före, under och efter en kris samt kriskommunikation. Kursen hölls på Hässelby slott. Hässelby slott utanför Stockholm CRISMART kommer att arrangera kursen under hösten Information om det kommer att finns på MSB:s webbplats. CRISMART analyserar hanteringen av internationellt stöd i kris CRISMART har på uppdrag av M S B skrivit en f a ll - studierapport i vilken begäran och mottagande av internationellt stöd i krissituationer analyseras. Mottagande av internationellt stöd i kris och katastrofer är ett arbetsområde som är under stark utveckling för närvarande. I Sverige arbetar MSB intensivt med detta för svensk del men också i samarbete med nordiska länder och inom ramen för EU. Internationellt går denna typ av krisberedskap under namnet Host Nation Support. CRISMART:s rapport består av ett antal fallstudier som beskriver hur olika krishanteringsaktörer i de olika fallen hanterat behovet och mottagandet av internationella förstärkningsresurser. I ett jämförande perspektiv analyseras olika framträdande aspekter i de olika fallen såsom expertis, teknisk kompatibilitet, militära och frivilligresurser, privatoffentlig samverkan samt mottagande av icke begärt stöd. ISA:s Världskongress CRISMART bidrog till att arrangera den sjuttonde International Sociological Associations världskongress, Sociology on the Move, den juli ISA:s världskongress träffas vart fjärde år. I år samlades över 5000 människor från över 100 länder i Göteborg för att diskutera och framhålla frågor kring bland annat globalisering, hållbar utveckling, våld och krig, religion och makt, komparativ analys, och samspelet mellan sociologiska teorier och metoder. En session ägnades helt åt skandinavisk katastrofforskning. En annan diskuterade frågan om etnografisk ansats till katastrofer och risker. Besök från British Defence Academy Lorraine Dodd är forskningschef vid Centre for Applied Systems Studies vid försvarsakademin i Shrivenham, Storbritannien. Hon är specialiserad inom beslutsfattande och ledning i komplexa situationer. Genom Lorraine Dodd från British Defence Academy. ett tidigare samarbete med MSB har hon arbetat fram en modell för Sense Making som kan användas i ett kort perspektiv i krishantering såväl som vid strategisk planering för privata och offentliga aktörer. Lorraines arbete diskuterades den 16 december vid ett seminarium på CRIS- MART. 11 Krisperspektiv: december 2010

12 Personalnytt Erik Schyberg arbetar som analytiker hos CRISMART sedan augusti Hans huvudsakliga uppgifter är att undersöka svenska myndigheters krisberedskap under askmolnskrisen samt bistå i kursledningen för grundkursen i krisberedskap. Erik assisterar också vid scenarioframtagning inom CRISMARTs utbildningsinsatser. Edward Deverell, CRISMART:s analysstödsamordnare, går på föräldraledighet till augusti 2011 och ersätts under tiden av Jenny Deschamps Berger, fd Lundgren. Sophie Florin är tjänstledig från CRISMART fram till den 31 mars 2011 för att vara handläggare på kansliet för krishantering vid Regeringskansliet. Gästforskare på CRISMART I september 2010 besökte Mieko Nakamura CRISMART. Nakamura är professor i psykologi och gaming simulation. Hon arbetar vid Sociologiska institutionen vid Ryutsu Keizai University, vilket är ett medelstort privat universitet inriktat mot studier i ekonomi. Nakamura disputerade vid Tsukuba University Hennes forskningsintresse är främst inriktat mot interaktiva utbildningsmetoder och simulation and gaming. För närvarande arbetar Nakamura bland annat med att utveckla ett undervisningsverktyg för studenter om global uppvärmning och ett utbildningsprogram för krishanterare i hälsosektorn. Besöket syftade till att få till stånd ett erfarenhetsutbyte rörande metoder för scenario- och simuleringsövningar. 12 Krisperspektiv: december 2010

13 Publikationer Deverell, E. (2010) Flexibility and rigidity in crisis response and learning at Swedish public organizations. Public Management Review 12( 5): Handboken, Utvärdering av övningar (2010) MSB har nyligen publicerat en reviderad upplaga av KBMs handbok för övningsutvärdering, som ursprungligen sammanställdes x av CRIS- MART-analytikerna Edward Deverell och Jesper Grönvall. Nohrstedt, Daniel (2010) Do Advocacy Coalitions Matter? Crisis and Change in Swedish Nuclear Energy Policy. Journal of Public Administration Research and Theory, Vol 20:2. Nohrstedt, Daniel and Chris Weible (2010) The Logic of Policy Change After Crisis: Proximity and Subsystem Interaction, forthcoming in Risks, Hazards & Crisis in Public Policy 1 (2). "Olyckor och kriser 2009/2010" (2010) MSB-rapporten. CRISMART:s Jenny Lundgren och Eric Stern lämnade under våren underlag till denna rapport. Parker, Charles and Christer Karlsson (2010) Climate Change and the European Union s Leadership Moment: An Inconvenient Truth? Journal of Common Market Studies, vol. 48(4), pp Simons, Greg (2010) Los intentos de control del flujo informativo: las guerras de las buenas noticias [Attempts at Controlling the News Flow: Good News Wars]. Articulo. Madrid: CIP-Ecosocial. Simons, Greg (2010) Book review of Gary R Bunt s, Muslims: Rewiring the House of Islam. Journal of Media, War and Conflict. Vol. 3(2): Ullberg, Susann (2010) Disaster Memoryscapes: How Social Relations Shape Community Remembering a Catastrophe. Anthropology News, October Ullberg, S. (2010) De inundados a Inundados: Posdesastre y Movilización Social en Santa Fe, Argentina [From flooded to Flooded: post-disaster and social mobilization in Santa Fe, Argentina] In Estados Críticos. Estudios sobre la experiencia social de la calamidad [Critical Conditions. Studies on the social experience of calamity], edited by S. Visacovsky. Buenos Aires: Editorial Antropofagia. CRISMART:s interna publikationsserie kan laddas ner kostnadsfritt från hemsidan på: Man kan även beställa dem i bokformat från Försvarshögskolans Internetbokhandel, mot en administrativ avgift om 50 kr 13 Krisperspektiv: december 2010

14 Konferensbidrag Nohrstedt, Daniel (20-22 september) presenterade två papers, "Policy Subsystems, Frameworks and Theories" och "Disputing Crisis Resolution: Policy Conflict during the Volcanic Ash Crisis" vid the Advocacy Coalition Framework Workshop som arragngerades av department of Environmental Science and Policy, University of California Davis. Olsson, Eva-Karin (16-17 och oktober) presenterade "Transboundary Crisis Management Practices. How to cope with time, functional and geographical crossing of boundaries." på The 4th International Conference on Crisis and Emergency Management (ICCEM 2010) samt The 2nd International Conference on Emergency Management: Technology, Application and Practice (EMTAP 2010) i Peking, Kina. Parker, Charles (29 November) COP 16 UNFCCC climate summit meeting i Cancun, Mexiko. Parker, Charles (28 September) Uppsala Forum Workshop on Climate Change. Organiserade workshop och höll en presentation om global ledarskap inför de internationella förhandlingarna vid klimatkonferensen i Cancun, Mexiko. Parker, Charles (11 September) presenterade ett paper, Leadership in the Eyes of the Beholders: Perceptions of Climate Change Leadership among UNFCCC Negotiation Participants vid European Standing Group on International Relations (SGIR) 7 th Annual Conference i Stockholm. Media in Countering Violent Extremism and Radicalization that Lead to Terrorism vid OSCE ATU workshop i Sarajevo om offentligprivate samverkan i Sydösteuropa med målet att motverka våldsam extremism och radikalisering som leder till terrorism. Ullberg, Susann deltog i det amerikanska antropologförbundets (AAA) årliga konferens i New Orleans november. Hon presenterade sitt paper Watermarks: Argentine Flood Memories in Motion i panelen Remembering Otherwise. Ullberg, Susann (1-2 October 2010) Symposium Beyond Systems Thinking: Anthropological Perspectives on Environmental and Climate Change. Organiserad av Institutionen för socialantropologi vid Stockholms universitet. Ullberg, Susann (11-13 August 2010) Coorganized workshop Implicaciones de las prácticas visuales en la etnografía: material, método y representación [Implications for visual practices in ethnography: Material, methods and representation] vid konferensen Ethnography and Qualitative Methods som arrangerades av Centre for Social Anthropology (IDES) in Buenos Aires, Argentina. Simons, Greg (8-10 december) ledde gruppdiskussion om The Role of the Internet and 14 Krisperspektiv: december 2010

15 Kalendarium 2-3 februari 2011 Myndigheten för Säkerhet och Beredskap (MSB) övar samhällets förmåga att hantera konsekvenserna av en kärnteknisk olycka. Scenariot utspelas i Kalmar län, men i övningen deltar aktörer på såväl lokal och regional som nationell nivå mars 2011 Sociology of Risk and Uncertainty Research Network (ESA), Interdisciplinary Conference Risk, Uncertainty and Policy vid Mittuniversitetet i Östersund. The conference seeks to include papers which explore these and related topics across a range of empirical contexts and from a number of theoretical angles. Themes will include: sense-making of risk; health risks; mental health policy; risk governance; risk and crime; professional approaches to risk; risk management and uncertainty; inequality and risk; risk and everyday life; and social theories of risk mars 2011 CBRN-dagar i Karlstad.. Totalförsvarets skyddscentrum (SkyddC), Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI) och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) arrangerar. Sveriges CBRN-dagar 2011 är en nationell mötesplats för dem som arbetar med frågor inom området kemiska, biologiska, radioaktiva och nukleära ämnen May 2011 ISCRAM2011 in Lisobon, Portugal. 8th International Conference on Information Systems for Crisis Response and Management. From early-warning systems to preparedness and training. Om CRISMART Nationellt centrum för krishanteringsstudier (CRISMART) är en del av Försvarshögskolan i Stockholm. CRISMART:s huvudsakliga uppgift är att utveckla kompetens, utbilda inför och sprida kunskap om nationell och internationell krishantering. Centret arbetar för att skapa kontakter mellan näringsliv, samhälle, försvaret och forskningsvärlden och på så vis för att förbättra den nationella och europeiska krishanteringsförmågan. Kontakt Drottning Kristinas väg 37, Stockholm Tel Krisperspektiv: december 2010