Miljöledningsredovisning för Lunds kommuns organisation

Transkript

1 Miljöledningsredovisning 2012 för Lunds kommuns organisation 1

2 Miljöledningsredovisning 2012 för Lunds kommuns organisation är framtagen av Kommunkontorets avdelning för miljöstrategi, folkhälsa och säkerhet i maj Innehåll och text: Lisiane Küller Grafisk form: Kristina Fontell Tryck: Tryckericentralen maj 2013 Rapporten kan beställas från Kommunkontorets avdelning för miljöstrategi, folkhälsa och säkerhet, telefon: eller via e-post lisiane.kuller@lund.se 2

3 Miljöledningsredovisning 2012 för Lunds kommuns organisation Denna redovisning är en sammanfattning av utvalda delar av Lunds kommuns förvaltningars miljöredovisningar. Den innehåller många konkreta exempel på vad som är på gång i kommunens miljöarbete och kan därför med fördel användas som idékatalog och inspiration. I redovisningen framgår det att mycket gott miljöarbete genomförs med stort engagemang i den kommunala organisationen. Intresset är glädjande med tanke på de utmaningar vi står inför på miljö- och klimatområdet. Under 2012 fortsatte arbetet med revideringen av LundaEko, kommunens program för ekologiskt hållbar utveckling. Lund på åttonde plats i Sverige kom Lund på första plats i tidningen Miljöaktuellts rankning av Sveriges kommuner ur ett miljö- och hållbarhetsperspektiv! 2012 rankades Lund på åttonde plats. Bedömningen bygger på ett flertal undersökningar och miljörankingar dels från Miljöaktuellt, dels från olika aktörer som bland andra Naturskyddsföreningen, Gröna bilister och Ekomatcentrum. Lunds placering bygger på parametrar som hur stor andel av tjänstebilarna som är miljöbilar, att vi är en Fairtrade City och hur stor del av kommunens matinköp som är ekologiskt. Andra saker man tittat på är att vi har miljöprogram, klimatmål, miljöledningssystem, miljöinriktad översiktsplan, energieffektivt byggande och naturskola. Bedömningsgrunderna mellan 2011 och 2012 skiljde sig något åt, vilket är största anledningen till skillnaden i placering. Den kommunala organisationens miljöledningsarbete Under 2012 har stora satsningar gjorts inom energieffektivisering, transporter, mat, samhällsplanering, återvinning och pedagogik. Totalt har 14 av 15 förvaltningar och bolag i kommunen godkänts vid extern miljörevision. Renhållningsverket och Lunds Energi är dessutom certifierade enligt ISO Det bolag som ännu inte klarat en extern revision är Lunds Kommuns Parkerings AB. Parkeringsbolaget är dock på god väg då de genomfört en intern revision 2012 och planerar en extern revision Externa miljörevisioner med lyckat resultat Efter att en förvaltning klarat en extern miljörevision omrevideras förvaltningen cirka vart tredje år. Under 2012 har fyra externa revisioner genomförts. ISO certifierade miljörevisorer har reviderat förvaltningarnas miljöarbete mot Lunds krav på miljöledningssystem. Kommunkontoret, BSF Lund stad, BSF Lund öster och Miljöförvaltningen klarade alla sina respektive revisioner. 3

4 Nyckeltalen ger färdriktningen Förvaltningarna redovisar miljönyckeltal i sina årsanalyser. De gemensamma nyckeltalen är: Andel anställda som genomgått miljöutbildning Koldioxidutsläpp från transporter Grad av källsortering Förbrukning av fordonsbränslen (bensin, diesel, gas och etanol) Utöver dessa väljer varje förvaltning lämpliga nyckeltal utifrån sina betydande miljöaspekter. Hög miljökompetens i kommunen Varje förvaltning har en miljöledningsorganisation bestående av en miljösamordnare och minst en arbetsgrupp. Totalt finns cirka 130 personer i förvaltningarnas miljöledningsgrupper. Kommunkontoret har under året erbjudit handledning, rådgivning och miljölednings-, internrevisions-, tema- och breddutbildningar samt utbildning om lagar och kommunala krav till alla förvaltningar och kommunala bolag. Dessutom finns ett miljösamordnarforum, som träffades 4 gånger under året, där miljösamordnarna träffas och kan utbyta erfarenheter och goda idéer. Utöver miljöledningsgrupperna finns det drygt 600 miljöombud, vars uppgift är att vara resurspersoner i miljöarbetet på arbetsplatserna. Kommunkontoret har erbjudit grund- och fortbildningsutbildningar för miljöombuden, samt skräddarsydda utbildningar för olika målgrupper. Under året har till exempel miljö- och klimatevent hållits för pedagoger och barn i samarbete med Kultur- och fritidsförvaltningen. Utbildning om fair trade och ekologisk mat har ordnats för pedagoger inom förskolan och grundskolan i samarbete med Naturskolan BSF Lund stad BSF Lund öster Kommunkontoret Kultur- och fritidsförvaltningen Vård och omsorgsförvaltningen Serviceförvaltningen Renhållningsverket Miljöförvaltningen Socialförvaltningen Stadsbyggnadskontoret Tekniska förvaltningen Utbildningsförvaltningen Andel miljöutbildade (%) Figur 1. Miljöutbildning. Andel anställda på förvaltningarna som har fått miljöutbildning sammanlagt under Andelen ska nå minst 100% om all personal fått utbildning under de senaste fem åren. 4

5 Alla förvaltningar har miljöutbildat delar av sin personal under året (figur 1). Lunds kommuns krav på miljöledningssystem säger att all personal bör ha deltagit i en miljöutbildning någon gång under de senaste fem åren. Elva av tolv förvaltningar har under åren 2008 till 2012 haft utbildning i miljökunskap och miljöledning för all sin personal en eller flera gånger och lever alltså i nuläget upp till detta krav. Förvaltningarna jobbar aktivt med att höja personalens miljömedvetenhet och handlingskraft. Här är några exempel från 2012: Kommunkontoret kommunicerar miljö- och hållbarhetsfrågor genom olika nyhetsbrev, utbildningar, möten och studiebesök för de anställda. BSF Lund stad har haft utbildningsinsatser med energitema för specifika personalgrupper t.ex. vaktmästare, köks- och städpersonal. Vård- och omsorgsförvaltningen genomförde en enkät om klimatanpassning hos enhetscheferna under Inom Vård- och omsorgsförvaltningen ansvarar miljöombuden för att miljö är en stående punkt på APT tillsammans med sina arbetsledare, och de olika verksamheternas ledningsgrupper fungerar som en lokal miljöledningsgrupp, som gör att miljöfrågorna ständigt kan hållas aktuella. Socialförvaltningen har interna utbildningar i samband med arbetsplatsträffar. Socialförvaltningen hade åtta miljöombudsträffar under 2012 där ombuden turas om att hålla i träffarna ute på sina enheter. Protokollen från miljöombudsträffarna skickas till alla enhetschefer. Även brukare involveras i miljöarbetet. Här är ett urval av 2012 års aktiviteter och initiativ: Kommunkontoret kommunicerar externt bland annat via Facebooksidan Hållbara Lund. Kommunkontoret höll ett frukostmöte för näringslivet med hållbarhetstema och flera arrangemang genomfördes i samband med World Fair Trade Day. En hållbarhetsfestival, Planet Lund, hölls i Lund i maj. Festivalen ordnades av Lunds kommun och Lunds Universitet och riktade sig till alla lundabor som är nyfikna på vad som görs i Lund ur ett hållbarhetsperspektiv. I Lund finns en mängd människor som arbetar med hållbarhetsfrågor såsom privatpersoner, ideella organisationer, företag och näringsidkare. Planet Lund var en möjlighet för dessa att visa upp sin verksamhet och sitt engagemang. Fotoutställningen intill Domkyrkan Hard Rain whole Earth var mittpunkt för Planet Lund. Utbildningsförvaltningens skolor har haft klimatföreläsningar och temaseminarium om ekologisk mat. På skolor inom BSF Lund stad anslås vardagsnära miljötips, som byts ut med några veckors mellanrum. BSF Lund öster har miljögrupper på alla skolor. 5

6 Transporter Koldioxidutsläppen från kommunens transporter minskar Lunds kommunfullmäktige har antagit klimatmål för Lunds kommun att till år 2020 ska utsläppen av växthusgaser i kommunen ha halverats i jämförelse med 1990 och att år 2050 ska utsläppen vara nära noll. Koldioxidutsläpp (ton) Renhållningsverket Serviceförvaltningen Vård- och omsorgsförvaltningen Figur 2. Koldioxidutsläpp från transporter. Årliga utsläpp av koldioxid från transporter från Lunds Renhållningsverk, Serviceförvaltningen och Vård- och omsorgsförvaltningen De totala koldioxidutsläppen från förvaltningarnas transporter har minskat med 4 procent 2012 jämfört med Året innan var minskningen 8 procent. Sex förvaltningar har i olika grad ökat sina transportrelaterade utsläpp från 2011 till 2012 (figur 2 och 3). BSF Lund stads ökning beror främst på att antalet dieseldrivna förskole bussar ökat från två stycken 2011 till 5 bussar På Tekniska förvaltningen beror ökningen på ökat resande med flyg kopplat till EUprojekt. Även Kommunkontorets ökade koldioxidutsläpp beror främst på en ökning av antalet internationella flygresor. Sex förvaltningar har minskat sina utsläpp. Renhållningsverket har en fortsatt nedåtgående trend och har minskat sina koldioxidutsläpp med cirka 51 procent jämfört med , huvudsakligen beroende på att fler gasdrivna fordon köpts in och att dessa drivs med biogas. 1 Då statistik för 1990 saknas har siffror från 2008 använts i denna jämförelse, då dessa års utsläpp anses likvärdiga. 6

7 Koldioxidutsläpp (ton) BSF Lund stad BSF Lund öster Kommunkontoret Kultur- och fri dsförvaltningen Miljöförvaltningen Socialförvaltningen Tekniska förvaltningen Stadsbyggnadskontoret Utbildningsförvaltningen Figur 3. Koldioxidutsläpp från transporter. Årliga utsläpp av koldioxid från förvaltningarnas transporter Serviceförvaltningen, Lunds Renhållningsverk och Vård- och omsorgsförvaltningen syns i figur 2. Tjänsteresor med flyg Förvaltningarnas totala antal flygresor till Stockholm 2012 är det minsta på tre år, vilket kan tyda på att kommunens riktlinjer för resor och transporter, som säger att man ska åka till Stockholm i första hand med tåg, börjar få genomslag (figur 4). Då kommunen bytt resebyrå under året är det svårt att få fram bra resestatistik för 2012, varför jämförelser mellan tåg och flyg inte varit möjliga att få fram Antal flygresor ll Stockholm Figur 4. Antal flygresor till Stockholm Statistiken kommer från Lunds kommuns resebyråer HRG Nordic och Lingmerths. 7

8 Miljöfordonen ökar långsamt Fordon inköpta 2012 Målet i LundaEko är att alla nya (köpta och leasade) personbilar i Lunds kommuns organisation ska vara miljöfordon Av de nya personbilarna 2012 var 59 procent miljöfordon (biogas, el eller RME), vilket betyder att målet inte nåtts. Det finns en handlingsplan, antagen av Kommunfullmäktige, för att öka andelen miljöfordon i Lunds kommun. Enligt handlingsplanen ska biogas, el eller RME fordon väljas och i undantags fall kan fordon som uppfyller Malmö stads miljöbils definition väljas. 78 procent av de nya personbilarna uppfyller handlingsplanen. Det köptes alltså in 22 procent personbilar som inte är miljöbilar. Det verkar finnas en del hinder för att köpa in vissa miljöfordon såsom brist på gastankställen t.ex. i Veberöd, brist på RME fordon på anbudet och brist på snabbladdningsstationer. Totala andelen miljöfordon Lund har som mål att den kommunala organisationen ska vara fossilbränslefri senast 2020 (KS ). Det innebär 100 procent fossilbränslefria transporter. Den totala andelen miljöfordon (personbilar och lätta lastbilar) som drivs med biogas, el eller RME var 28 procent 2012, en ökning sedan året innan, 21 procent För att målet ska nås måste ökningstakten höjas. Andelen gasdrivna fordon (personbilar och lätta lastbilar) ökade till 23 procent Siffrorna från Miljöfordon Syds kommungranskning ger ett något högre värde, 35 procent miljöfordon 2012, då de använder sig av en annan miljöbilsdefinition än Lunds kommun (figur 5). 40% 35% 30% 25% 20% 15% Gas RME, gas,el Miljöfordon Syd 10% 5% 0% Figur 5. Miljöfordon. Andel miljöfordon (personbilar och lätta lastbilar) i Lunds kommuns förvaltningar enligt tre olika definitioner. Miljöfordon Syds definition har något lägre krav än Lunds krav. Lunds kommun definierar miljöfordon som RME, gas eller elfordon. Andelen enbart gasfordon anges i tredje stapeln. 8

9 Det finns många positiva exempel på insatser under 2012 för mer hållbara resor och transporter, både i den kommunala organisationen och i Lunds kommun som geografiskt område. Här är några exempel: Lund blev Årets Cykelfrämjarkommun 2012, enligt Cykelfrämjandets Kommunvelometer, en årlig granskning av hur kommuner arbetar med cykelfrågor. Lund delar första platsen med Malmö. Lund blev näst bästa cykelvänliga kommun 2012, när cyklister fick betygsätta hur cykelvänlig deras egen kommun är. Undersökningen genomfördes av Cykelfrämjandet och försäkringsbolaget If. Under året har projektet Mötesportalen, för övergång till digital distribution av handlingar till kommunens nämnders och styrelsers sammanträden, avslutats. Detta innebär en stor besparing avseende pappersåtgång och posttransporter. Markentreprenads biluthyrningschef, Bertil Davidsson, har tilldelats kommunens miljöbragd för sitt arbete med inköp av miljöfordon. BSN Lund öster har beslutat att ställa krav på alternativt bränsle/fordon vid all upphandling och inköp av fordonstjänster. Lunds Renhållningsverk påbörjade en översyn av samtliga körturer för insamling av avfall under året. BSF Lund stad har köpt tjänstecyklar med släpvagn för transport av mindre varor. De har även samordnat sina inköp och haft stegräknar- och cykeltävlingar. Inom BSF Lund stad finns vandrande skolbussar där föräldrar turas om att gå med varandras barn till skolan. Stadsbyggnadskontorets lantmäteriavdelning har infört stereokartering, en mätmetod baserad på flygbilder för att minimera bilkörning för viss typ av objektinmätning. Resejämföraren, en internetapplikation för att jämföra olika miljöbelastningar vid resor, har fortsatt utvecklas av Tekniska förvaltningen och Stadsbyggnadskontoret. Stadsbyggnadskontoret och Tekniska förvaltningen arbetar med en cykelapplikation som delvis ersätter cykelkartan och ger nya möjligheter. 9

10 Energianvändning i kommunen Energianvändningen för Lunds kommuns förvaltningar har ökat sedan förra året och därmed brutit den nedåtgående trenden (figur 6). Eldningsolja ingår inte i energimängden i figur 6. Om man tittar närmare på respektive energislag syns att förbrukningen av fjärrvärme och el ökat med 13 procent sedan förra året, medan naturgasanvändningen ökat med tre procent sedan 2011 (figur 7). En liten del av förklaringen till dessa ökningar kan bero på att användningen av eldningsolja minskat med cirka hälften och ersatts med andra energislag. Förvaltningarna arbetar för att energieffektivisera och ställa om till hållbar energi. Lundafastigheter bygger nya byggnader som miljöbyggnader med sol- och lågenergisystem och kontroll och dokumentering av byggmaterial. De har även påbörjat flera miljöpilotprojekt med fokus på energieffektivitet, klimatanpassning och hållbarhet. Alla kommunala verksamheter i Lund köper sedan flera år tillbaka bara el märkt med Bra Miljöval och från och med januari 2013 kommer kommunen att köpa in Bra Miljöval vindel Kronor kwh Figur 6. Energianvändning, kostnad och mängd. Den kommunala organisationens sammanlagda energianvändning år 2000 till (Eldningsolja ingår inte i KWh siffran). 10

11 Energianvändning (Mwh) El Naturgas Fjärrvärme Figur 7. Energislag. Den kommunala organisationens energianvändning uppdelad på tre energislag. Kommunens förvaltningar har under 2012 bland annat gjort följande på energifronten: På Lundafastigheter har miljöarbetet fortsatt med installation av solceller på Ljusåret. Sundahus databas för byggmaterial har anskaffats för att kunna ta mera miljöhänsyn vid val av byggmaterial. Lunds kommun har tilldelats värmepumpspriset Kommunkontoret påbörjade arbetet med att ta fram en ny energiplan i samverkan med berörda aktörer. Kultur- och fritidsförvaltningen har inlett belysningstester på Stadsbiblioteket. Målet är att sänka energiförbrukningen utan att besökarna upplever en mörkare lokal. Ombyggnaden för energibesparing i ishallen är nu i stort sett klar. Det är nu möjligt att återvinna värmen från kompressorerna i kylmaskineriet. Överskottsvärmen ska förse Arenan med värme och ge tappvarmvatten till ishallen, vilket kommer att spara mycket energi. Nya solfångare har installerats på Dalbybadet. Inom BSF Lund stad har man energisparlistor som elever och personal uppdaterar varje läsår. BSF Lund stad har även installerat rörelsedetektorer till belysningen. Förarbetet med solkartan, ett samarbete mellan Lunds Tekniska Högskola, Lunds Kommun, Lunds Energikoncernen AB samt Solar Region Skåne med bidrag från Region Skånes Miljövårdsfond, påbörjades under 2012 och fortsätter under Solkartan är en webbaserad karta över Lunds kommun, som på ett enkelt och tydligt sätt visar om taket på olika fastigheter lämpar sig för solelproduktion. 11

12 Källsortering matavfallsinsamling i Lund ökar De flesta förvaltningar har fullständig eller nästan fullständig källsortering i merparten av sina verksamheter (figur 8). 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Tekniska förvaltningen Stadsbyggnadskontoret Utbildningsförvaltningen BSF Lund öster Renhållningsverket Miljöförvaltningen Vård och omsorgsförvaltningen Kommunkontoret Serviceförvaltningen Socialförvaltningen BSF Lund stad Kultur- och fri dsförvaltningen Figur 8. Grad av källsortering i kommunens förvaltningar för åren 2009 till Medelvärde för respektive förvaltning där 1 = ingen källsortering, 2 = källsortering i några fraktioner, 3 = fullständig källsortering enligt det utbud som Lunds Renhållningsverk erbjuder. Lunds Renhållningsverk rapporterar att 50 procent av allt matavfall från hushåll, storkök och liknande samlades in för biologisk behandling under Det nationella målet är 50 procent år 2018, vilket alltså är uppnått i Lund. Alla villahushåll har idag matavfallsinsamling och även cirka 50 storkök, restauranger och butiker. Utbyggnad av matavfallsinsamling har skett bland flerbostadshusen och täckningen är nu cirka 90 procent. Exempel på åtgärder som gjorts inom avfallsområdet under 2012 är: Kommunkontoret har undersökt möjligheterna för sortering av matavfall på avdelningarna. Stadshuset blir först med att införa sortering av matavfall. BSF Lund öster har haft loppisverksamhet för föräldrar, vilket gynnar återanvändning. Utbildningsförvaltningen har infört sortering av matavfall i en skolcafeteria. 12

13 Andelen ekologisk och rättvisemärkt mat ökar Andelen ekologisk mat i kommunens kök har ökat till 46 procent av den totala livsmedelskostnaden (figur 9). LundaEkomålet på 40 procent till 2012 har alltså nåtts. Under 2012 blev Lunds kommun, av Ekomatcentrum, utnämnd till bäst i Sverige på ekologisk mat i offentlig sektor för fjärde året i rad! (avseende år 2011). 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Konven onellt Ekologiskt Figur 9. Inköp av ekologiska livsmedel. Den kommunala organisationens inköp av ekologiska livsmedel, mätt i procent av den totala livsmedelskostnaden. Målet för 2012 är 40% och visas med en linje i figuren. År 2012 är målet att Lunds kommuns konsumtion av Fairtrade-märkt kaffe, te, bananer och chokladdryck ska vara 40 procent. För kaffe är målet uppnått 2012 (87 procent) var 39 procent av både inköpt te och bananer Fairtrade-märkt. Nya mål om ekologisk och rättvisemärkt mat är framtagna och var ute på remiss, men har inte antagits, under För ekologisk mat är förslaget att 100 procent ekologiska livsmedel ska köpas in 2020, beräknat på livsmedelskostnaden, med delmålet 70 procent För vissa varugrupper föreslås andra mål. När det gäller rättvisemärkt är förslaget att andelen inköpt kaffe, te, bananer och vissa andra varugrupper som är rättvist producerat ska vara 100 procent år % 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Ekologiskt Utbildningsförvaltningen Socialförvaltningen Vård & omsorgsförvaltningen Kultur & fri dsförvaltningen Serviceförvaltningen BSF Lund stad BSF Lund öster Figur 10. Förvaltningarnas inköp av ekologiska livsmedel (Mätt i procent av den totala livsmedelskostnaden). 13

14 Respektive förvaltnings resultat för 2012 syns i figur 10. BSF Lund öster ligger fortfarande bäst till av förvaltningarna med 71 procent ekologisk mat. Verksamheter som hade över 90 procent ekologisk mat 2012 var Ladugårdsmarken, Byskolan, Hagen, Stinsen, Nyponbacken och Reveljen. Fler exempel på åtgärder som genomförts under 2012 för att minska matens miljöpåverkan är: Naturskolan och Kommunkontoret har hållit utbildningar kring rättvisemärkt, ekologisk mat och ekologiska fotavtryck för 300 pedagoger på förskolor och skolor. En föreläsning hölls med Elsa Fries under temat Grön inspirationsdag. Totalt ca 45 deltagare, framförallt från förskoleköken. Under 2012 började projektet EMIL (Ekologisk Mat I Lund) skicka ut nyhetsbrev till intresserade i kommunen med information om utbildningar, tips m.m. En Facebook-grupp har startats som ett forum för kökspersonalen i kommunen. Lunds kommun ingår i ett ekologiskt nätverk tillsammans med Malmö, Region Skåne, Göteborg och Västra Götalandsregionen för att utbyta erfarenheter. Måltidsservice kvalitets- och utvecklingsledare, Justina Smakowski, har tilldelats kommunens miljöbragd för utvecklingsarbetet med Måltidsservices närproducerade, ekologiska, naturbetesköttbulle Lunnaköttbullen. Serviceförvaltningen arbetar med mätning av matsvinn och fler vegetariska rätter i matsedlarna. BSF Lund öster har gjort mätning av hur mycket mat som slängs. Exempelvis har förskolan Hagen gjort barn och personal uppmärksamma på hur mycket mat som slängs och därefter har man börjat mäta den mat som avdelningarna kastar varje dag. Utifrån detta resultat har man kunnat justera tillagningen. Numera slängs nästan ingen mat som serveras. BSF Lund öster har genomfört inspirationsdagar kring temat ekologisk mat. På BSF Lund stad har man uppmanat elever att inte ta större portioner mat än de orkar äta, samt mätt hur mycket mat som slängs. BSF Lund stad har genomfört utbildning för kökspersonal Matgäst i sikte och haft inspirationsdagar med temat ekologisk mat. Socialförvaltningen har bjudit in gäster som arbetar med fair trade till två av sina miljöombudsträffar. Miljöcertifierade skolor och förskolor Enligt LundaEko ska Lunds kommun verka för att samtliga skolor och förskolor ska erhålla utmärkelsen Skola för hållbar utveckling (Skolverket), Grön flagg (Håll Sverige Rent) eller motsvarande miljöcertifiering. Under 2012 fanns 54 certifierade skolor totalt, vilket är en liten ökning sedan Målet i LundaEko är att senast i december 2009 bör minst 50 procent av förskolorna och 14

15 skolorna vara miljöcertifierade. Hos BSF Lund öster var hela 91 procent av skolorna miljöcertifierade Endast tre av deras verksamheter saknar certifiering. Inom BSF Lund stad är 23 verksamheter miljöcertifierade, vilket motsvarar 25 procent. Den totala andelen certifieringar inom kommunens grundskolor och förskolor är cirka 43 procent, vilket är en ökning sedan förra årets 40 procent, men fortfarande är inte LundaEkomålet uppnått. Mycket mera görs här är ett axplock Lunds Renhållningsverk har under året invigt sin nya tvätthall för fordon och containrar. Anläggningen har en avancerad biologisk rening av tvättvattnet. Lunds Renhållningsverk har under året blivit certifierad enligt OHSAS som är ett ledningssystem för arbetsmiljö. Arbetsmiljö har nu blivit integrerat i deras verksamhetssystem som även innehåller miljö och kvalitet. Lunds Renhållningsverk har under 2012 tagit fram förslag till åtgärder för Sankt Hans deponi. För övriga deponier har arbetet slutförts. Miljöförvaltningen har haft möte med Kommunkontorets upphandlingsenhet för att öka Miljöförvaltningens delaktighet i kommande upphandlingar. Odla i Lund är ett av delprojekten i Hållbar kunskapsstad Lund NE med syftet att med lokal stadsodling inspirera och ge lundabor möjlighet att minska sin klimatpåverkan genom egen odling och tillgång till lokalt odlad mat. Marknadsföring och inledande möten arrangerades hösten Odlingen startar våren Naturum Skrylle har bemannats med naturvägledare. Programlagda aktiviteter, föreläsningar och naturguidningar har erbjudits under vår och höst. Naturum Skrylle, med nära besökare under 2012, tillhör ett av de mest välbesökta av Sveriges naturum. Kävlinge åprojektet, ett av Sveriges största och mest lyckade vattenvårdsprojekt, avslutades under Höjeåprojektet etapp III påbörjades under 2012 och intresset bland markägare och dikningsföretag för att genomföra olika typer av vattenvårdsåtgärder är mycket stort. I april invigdes det nya kommunala naturreservatet Rökepipan mellan Dalby och Skrylle. LONA-projektet Biologisk mångfald i Stadsparken har fortsatt med framtagande av broschyr, skyltar och guidningar för allmänheten. En inventering av den internationellt hotade hålträdsklokryparen genomfördes. 15

16 16