4 e. Årsredovisning 2013 för Borås Elnät AB BESLUTSFÖRSLAG. Styrelsen föreslås besluta: Årsredovisningen läggs till handlingarna.

Transkript

1 4 e BESLUTSFÖRSLAG Årsredovisning 2013 för Borås Elnät AB Styrelsen föreslås besluta: Årsredovisningen läggs till handlingarna. Datum Kommunalråd Tillstyrkes Alternativt förslag Datum Kommunalråd Samverkan Ja x Nej Kommentar: Diarienummer: 2014/SH0008 Programområde: 1 Handläggare: Martin Jakobsson, tfn Datum/avdelningschef:

2 Årsredovisning ett kommunägt företag - ÅRSREDOVISNING 2013 Borås Elnät AB 1

3 2 ÅRSREDOVISNING 2013 Borås Elnät AB

4 VD har ordet Ett mycket händelserikt år! En sammanfattning av 2013 ger bilden av Borås Elnäts genom tiderna mest intensiva år. Det har varit mycket utveckling och nydaning. Vi har genomfört en flytt av hela företaget och vi har drivit ett antal stora och omfattande projekt parallellt med allt som ska skötas i den ordinarie verksamheten. Trots detta är det få arbetsuppgifter som flyttats eller skjutits upp utan det mesta är väl genomfört enligt plan. Alla kollegor ställer upp och jobbar enträget och den lojaliteten är skälet till att det hela fungerar. Projekt 2031 långtidsplanering av elförsörjning För att förbereda Borås Elnät för det ökade krav på elförsörjning som en växande stad för med sig arbetar bolaget med en mycket långsiktig strategi. I Projekt 2031 samordnas stadens omfattande utbyggnadsplaner och det behov av elförsörjning som uppstår med det befintliga elnätets behov av reinvestering. Det är viktigt att den planerade investeringsvolymen, som är mycket hög men också helt nödvändig ur ett tekniskt långsiktigt hållbart perspektiv, planeras på ett resursmässigt optimalt sätt. I projektet identifieras bland annat behovet av att bygga en 130 kilovoltskabel i en ring runt Borås och från den distribuera nedtransformerad kraft in mot centrum och ut mot industriområden och landsbygd. Längs kabeln kommer ett antal mottagningsstationer att byggas och vi väljer av säkerhetsstrategiska skäl att bygga fler, men lite mindre enheter. Juridiska processer Förhandsreglering Förvaltningsrätten i Linköping meddelade i december 2013 dom i målet mellan cirka nittio elnätsbolag och Energimarknadsinspektionen (EI) om överprövning av de intäktsramar för elnätsintäkter som myndigheten meddelat. Bakgrunden är att EI i slutet av 2011 meddelade sitt beslut om intäktsram i den nya förhandsregleringsmodellen där den maximala nivån för våra elnätsintäkter under den kommande fyraårsperioden anges. Modellen, som i grunden var bra, kompletterades i sista stund med en ny tillämpning som förändrade förutsättningarna väsentligt. Bolagets hållning är att det är oacceptabelt att man i elfte timmen ändrar villkoren i en ny regleringsmodell utan föregående information. Myndigheten måste ge oss logiska och stabila förutsättningar som vi långsiktigt kan förhålla oss till. Utslaget i domen är att rätten gick helt på de överklagande bolagens linje och beslutade att det var fel av Energimarknadsinspektionen att använda sig av en övergångsmetod när de räknade fram intäktsramarna. Domen har dock överklagats av EI så det slutgiltiga beskedet kommer att dröja ännu en tid. Beskedet är trots allt mycket positivt, inte minst därför att det möjliggör fortsatta investeringar i leveranssäkerhet och förstärkning av nätet på kortare sikt. En fastställd dom skulle innebära att vi kan fortsätta anpassa våra elnätstariffer till verksamhetens behov. Bolaget har aldrig haft för avsikt att utnyttja hela det utrymme som ramen medger, utan fortsätter med en ansvarsfull utveckling med skäliga tariffer. Juridiska processer Avkastning och koncernbidrag Förvaltningsrätten i Jönköping har i januari 2014 meddelat dom i tvisten mellan en privatperson och Borås Stad. Ärendet som startade för ungefär ett år sedan handlar om rätten för ägaren att ta ut en avkastning på insatt kapital ur elnätsverksamheten. Anmälaren menar i sin begäran om laglighetsprövning att kommunens agerande strider mot kommunallagens självkostnadsprincip. Detta bestrider Borås Stad och hävdar att en skälig avkastning är tillåten enligt ellagen. Förvaltningsrätten gick dock på anmälarens linje och har i domen förklarat ett beslut fattat av Kommunstyrelsen och tre beslut fattade av Kommunfullmäktige som ogiltiga och därmed upphävda. Detta betyder praktiskt att de två styrdokument ägardirektiv och bolagsordning som årsstämman våren 2013 antog inte längre gäller utan det är de tidigare som vi har att följa. Besluten om koncernbidrag för 2012 är också ogiltiga samt beslutet om Borås Elnäts budget för I denna diskussion har också skäligheten i bolagets nättariffer ifrågasatts. En konkret jämförelse visar att vi ligger prismässigt lägst i förhållande till Sandhult-Sandareds Elektriska och Vattenfall som också har koncession för eldistribution i Borås Stad. Enligt Nils Holgerssonrapporten som kommer från HSB, Hyresgästföreningen, Riksbyggen, SABO och Fastighetsägarna ligger Borås Elnät en bra bit under medelpriset, så enligt min mening är vår tariffnivå skälig. Enligt Borås Stads jurister och branschens experter är ellagen överordnad kommunallagen vilket innebär att det är EIs meddelade intäktsram som anger taket för våra elnätsintäkter. Det är alltså inte kommunallagens självkostnadsprincip som hävdas i domen. Konsekvensen är att då rätten enligt detta synsätt gjort en felbedömning måste domen överklagas, vilket också har skett. Vi genererar ett gott positivt resultat till koncernen som naturligtvis också är till stort gagn för alla invånare i Borås, inte bara för dem som bor inom Borås Elnäts koncessionsområde. Koncernbidraget som kommunledningen enligt gällande skattelagstiftning borde ha full rätt att fördela mellan de i koncernen ingående bolagen är ägarens uttag av avkastning på insatt kapital. Jag vill påstå att vårt resultat i hög grad kan förklaras med att vi bedriver en effektiv verksamhet med fokus på kostnader och intäkter. Samtidigt har vi undantagslöst valt det långsiktigt bästa materialet och den mest långsiktiga tekniken. Detta gäller både ur kvalitetssynpunkt, där lång livslängd ger möjlighet att nyttja anläggningar efter ÅRSREDOVISNING 2013 Borås Elnät AB 3

5 VD HAR ORDET den ekonomiska avskrivningstiden, och ur effektivitetssynpunkt, med så låga elektriska förlustvärden som möjligt. Detta är ett synsätt som präglat såväl reinvesteringsprogram som nybyggnation under mycket lång tid. Juridiska processer Överprövade upphandlingar Utvecklingen går mot allt fler överprövningsprocesser när det gäller upphandlingar. Bolaget som lyder under LUF, lagen om upphandling för försörjningssektorerna, har ett mycket noggrant och omsorgsfullt sätt att hantera hela processen och vi tar regelmässigt hjälp av de mest kompetenta konsulterna på respektive område. Trots detta tenderar antalet överprövningsprocesser att öka, vilket innebär både längre ledtider och ökade kostnader. Det senaste exemplet gäller den planerade mottagningsstationen för el som ska byggas på fastigheten Vinrankans södra del. ABB AB, som var den förlorande parten i upphandlingens första fas, lämnade in begäran om överprövning till Förvaltningsrätten i Jönköping, en process som vi vann. Mera om detta under rubriken Affärsområde Elnät. Vi har också under året avslutat de långdragna juridiska turerna kring byggandet av Mottagningsstation Sjöbo samt fått rätt i överprövningsprocessen gällande upphandling av schakt- och transporttjänster. Massmedial uppmärksamhet Naturskyddsföreningen och ett antal företag, menar i en debattartikel i Borås Tidning den 3 juni att Svensk Energi är ute och cyklar. Man tror att vår branschorganisation via kampanjen Ladda Sverige uppmanar sina medlemmar att sluta ge råd om energieffektivisering i syfte att kunna sälja mera el. Detta är ju självklart helt fel och det är svårt att förstå hur man kan tolka tydlig information så snett. Vi och kampanjen ser användning av el i stället för andra energislag som ett mycket effektivt sätt att minska vår klimatpåverkan. Vi uppmanar inte till ökad energikonsumtion utan smartare... Revision Det har vid tidigare genomförda revisioner identifierats några mindre förbättringsområden där bolaget rekommenderats att uppdatera sina dokument och rutiner. Utredningen pekade bland annat på ett behov av en övergripande riskanalys. Borås Elnät har alltid haft en god riskmedvetenhet och ett antal rutiner för att identifiera och följa upp riskområden, men en samlad analysrutin har saknats. Arbetet med att ta fram denna har påbörjats under året och kommer att vara färdig i februari En internkontrollplan har funnits under hela verksamhetsåret och bolagets principer för att förebygga och motverka oegentligheter kommuniceras och diskuteras kontinuerligt, bland annat på personalmöten. En övergripande kommunikationspolicy, där företagets sätt att kommunicera fastställs, har också arbetats fram under året. En upphandlingspolicy samt en detaljerad och instruktiv handbok för upphandling enligt LUF, lagen om upphandling för försörjningssektorerna, har också utarbetats och fastställts. Handboken är tillgänglig för all personal på företagets intranät och består av olika avsnitt med information, checklistor, blanketter och exempel. Flytt till Vinrankan Under våren gick flyttlassen från våra gamla lokaler på Pantängen och i kvarteret Elektra till de nyrenoverade i kvarteret Vinrankan. Ett jättearbete som man kunde ha vissa farhågor inför, men som gick fantastiskt smidigt tack vare en god planering och att alla ställde upp på ett utmärkt sätt. Allt är nu på plats och alla är överens om att resultatet blev mycket bra. Återbruk, som tidigare hyrde in sig på Vinrankan, är mer än nöjda med sina nya lokaler och likaså är Servicekontoret och Borås Energi och Miljö som nu har fått växa in i de ytor som vi lämnade. I månadsskiftet augusti/september hade vi invigning av våra nya lokaler samt öppet hus för allmänheten. Båda aktiviteterna var mycket positiva och Kommunstyrelsens ordförande och förste vice ordförande klippte kabel. Utveckling av vår organisation Då vi nu flyttat ihop verksamheten till en geografisk plats har det varit naturligt att se över bolagets organisation. I samband med vår flytt, officiellt från och med den 1 april 2013, aktiverades den planerade organisationsuppdateringen. Främst innebär det att Serviceavdelningen flyttats in under Affärsområde Elnät och benämns i fortsättningen Servicegruppen. Affärsområdets tidigare chef har också efter många års tjänst valt att gå i pension och hans efterträdare har rekryterats. Vissa andra förändringar, som exempelvis att tillsätta en ny funktion som fastighetsansvarig, är också genomförda. Vision och värdegrund Ett omfattande projekt som syftar till att identifiera företagets övergripande utvecklingsområden och med detta som bas utveckla och modernisera vår vision och värdegrund startades under Företagsledningen har dragit upp riktlinjerna för arbetet och all personal har sedan involverats. Målet är att vi under 2014 ska kunna ta ett helt nytt koncept med Service som röd tråd i bruk. Systemutveckling En resurskrävande verksamhet är uppdatering och utveckling av bolagets olika IT-system och helheten har under året utvecklats mycket positivt. Vi har bland annat jobbat med implementering av ClickView och uppgradering till nya DP Power, men det riktigt stora arbetet har varit projekt BFUS som vi startade upp redan i juni 2012 och som vi genomför tillsammans med Borås Elhandel. CGI, som är utvecklare och leverantör av systemet, har gått så långt i sin utveckling att det kan betraktas som ett helt nytt system. Därför har arbetet med att konvertera all data in i den nya miljön och sätta upp alla parametrar varit omfattande. Under 2013 har mycket förberedande arbete lagts ned i projektet och skarp konvertering och driftsättning kunde ske i oktober. Efter ett antal rättningar och justeringar har nu flera faktureringskörningar genomförts och systemet fungerar allt bättre. Projektet övergår i driftläge under Q1 2014, efter mer än ett och ett halvt års intensivt arbete. Håkan Engblom, vd, Borås Elnät AB 4 ÅRSREDOVISNING 2013 Borås Elnät AB

6 Bilder från den officiella invigningen av Vinrankan den 30 augusti samt från det öppna hus ÅRSREDOVISNING 2013 Borås Elnät AB 5

7 Affärsområde Elnät Verksamhet Borås Elnät ABs uppgift är att tillhandahålla elnättjänster inom det egna nätområdet. Nätområdet utgör dock inte samma geografiska yta som Borås stad, utan cirka 75 procent av elnätskunderna i kommunen är anslutna till vårt elnät. Inom Borås kommungräns är även Vattenfall och Sandhult-Sandareds Elektriska förening nätägare. Eldistributionssystemet är en bärande del i infrastrukturen och främjar utvecklingen av Borås. Vi arbetar därför löpande med investeringsprojekt för att möta stadens expansion. Under budgetåret 2013 sjösattes en ny organisation inom Affärsområde Elnät. Omorganisationen innebar att utförarverksamheten, Serviceavdelningen, och tidigare Affärsområde Elnät gick samman. Vi skapade även en Mätgrupp inom affärsområdet, vilken ansvarar för mätare och mätinsamling med tillhörande system. Efter nästan ett år med den nya organisationen kan vi konstatera att det blev mycket bra. Vi har fått ett bättre, närmare och effektivare samarbete runt de investerings- och underhållsarbeten som utförs inom vår elnätsverksamhet och vi har även fått en större Vi-anda inom affärsområdet. Även tydligheten runt ansvaret för mätfrågor har stärkts. Sammantaget gör detta att vi blir bättre rustade för att möta de stora utmaningar som vi ser och planerar för i framtiden. Samhällsplanering och utveckling av elnätet Elnätsverksamheten är inne i en fortsatt expansiv utbyggnadsperiod, styrd av samhällsutvecklingens krav. Nya bostads- och industriområden planeras där elnätet idag inte är utbyggt. Stora planerade kommunala infrastrukturella investeringar som nytt kraftvärmeverk och reningsverk är exempel på projekt vilka initierar förstärkningar och utbyggnad av elnätet. En genomgripande utredning om elförsörjningen av Borås i framtiden genomfördes för några år sedan. Resultatet av utredningen är Projekt 2031, en långsiktig plan för att möta stadens utveckling och även förnya elnätet. Projektet innefattar en plan för att på sikt ersätta nuvarande 30 kilovoltssystem med en ring av 130 kilovolts kabelledningar och med nya transformatorstationer runt Borås. Investeringsprojekt För våra 130 kilovoltsprojekt har det byggmässigt varit lite av ett mellanår. Året har i stället präglats av ett intensivt arbete med att genomföra upphandling och planering för flera av de stora transformatorstations- och kabelprojekt som ryms inom 2031-projektet. Upphandlingen av mottagningsstation Vinrankan har kantats av vissa problem där vi fick vår upphandling överprövad och ärendet fick avgöras i Förvaltningsrätten i Jönköping. Rätten gick dock på vår linje, och nu vid årsskiftet 2013/2014 är vi åter igång men tyvärr sex månader försenade. Vi planerar nu för att den nya stationen ska stå färdig under våren Ett annat projekt där planeringsarbetet har påbörjats är anslutningen av det nya kraftvärmeverket vid Sobacken. Verket kommer att generera stora eleffekter varför elanslutningen kommer ske via en ny 130 kilovolts mottagningsstation och vidare till den planerade ringen med 130 kilovoltskabel runt staden. Under 2013 har det även arbetats intensivt med planering och projektering för den tidigare nämnda 130 kilovoltslingan runt Borås. Slingan planeras starta med en första kabeletapp mellan Sjöbo och Kyllared och sedan vidare via Bergsäter, Kråkered, Sobacken, Vinrankan och vidare in mot centrum. För närvarande pågår arbeten med koncessionsansökningar för flertalet av delsträckorna. De 33 år gamla reläskydden i fördelningsstation Hultasjön byttes ut under hösten. Utöver intern projektledare deltog även Servicegruppen med personal för att utföra bytet. Detta är ett koncept som provats tidigare i samband med Sjöboprojektet och syftet är, utöver att personalen ska få en bättre anläggningskännedom, att utveckla personalen inom ett bredare arbetsområde. När det gäller investeringar i lokalnätet, har detta fortsatt eftersom nya bostadsområden byggs och nya industrier etableras. Borås Stads invånarantal växer med en procent per år, vilket medför att flera nya projekt startats upp. Investering i nya transformatorstationer 10 kilovolt/0,4 kilovolt för bostäder på såväl Hestra som Druvefors har genomförts utöver de stationer som reinvesterats av åldersskäl. Med anledning av hög belastning i Tosseryd, Frufällan och Skogsryd har vi där ersatt äldre klen matning med ett kraftigare förband. På så sätt minskas förluster samtidigt som området kan försörjas med god leveranssäkerhet inom överskådlig tid. Utbyggnaden av Viareds industriområde ställer krav på såväl förstärkning och utbyggnad av lokalnätet som på omfattande ombyggnadsarbeten av det befintliga 130 kilovoltsnätet. Större delen av dessa nätdelar kommer att flyttas och förläggas i nya sträckningar. För att möjliggöra denna ombyggnation byggs vår befintliga station Viared ut med ett flertal kabelfack på 130 kilovoltsnivå samt utökas på 10 kilovoltsnivån för att klara de tillkommande industriområdena. Under hösten beviljades vi ledningskoncession på 130 kilovoltssträckan Sjömarken Viared. Konsulthjälp har upphandlats för att genomföra en om- och utbyggnad av transformatorstationen. Driftgruppen Borås Elnäts driftgrupp består av två enheter, där en arbetar med planering och projektering och den andra med driftläggning och underhållsplanering för elnätet. År 2013 var ett händelserikt år för driftgruppen. Två nya medarbetare har tillkommit efter omorganisation och rekrytering i samband med en pensionsavgång. Samarbetet med servicegruppen har också utvecklats och förbättrats, vilket inte minst varit ett resultat av att båda grupperna numera finns på samma våningsplan i Borås Elnäts nya kontor. Allra störst inverkan har flytten till nya lokaler haft på kontrollrumsgruppen, som fått en bättre disponerad yta och en mer funktionell kontrollrumsarbetsplats. 6 ÅRSREDOVISNING 2013 Borås Elnät AB

8 Anslutning av ny nätstation på Viared västra. Då all planering och projektering för nya investeringsprojekt utförs inom driftgruppen har personalen här haft ett intensivt år med alla de stora investeringsprojekt som planeras i staden. Arbetet med koncessionsansökningar för den planerade 130 kilovoltsringen är resurskrävande och innefattar miljökonsekvensbeskrivningar och samråd/kontakter med bland annat fastighetsägare, kommun, länsstyrelse och myndigheter. Ett annat område som hanteras inom gruppen, och som kräver mycket resurser, är alla de upphandlingar som följer med de stora investeringsprojekten. Arbetsbelastningen blir än större och kostnaderna högre när man hamnar i överprövningsprocesser, som vi gjorde under Servicegruppen Borås Elnäts servicegrupp utgör en strategisk resurs för arbeten inom vårt elnät. Gruppen ansvarar även för underhåll och investeringsarbeten på entreprenad inom kommunens gatubelysningsnät. För att hålla en hög leveranssäkerhet samt uppfylla gällande myndighetskrav driftbesiktigas våra högspänningsanläggningar regelbundet. Våra nätstationer inspekteras en gång per år medan mottagnings- och sekundärstationer besöks med tätare intervall. I dessa genomförs även en servicegenomgång under sommarmånaderna. Då är belastningen lägre i elnätet, vilket gör det möjligt att koppla ifrån anläggningarna för att utföra arbeten. Nätstationerna får service vart åttonde år viket innebär att ett femtiotal stationer får en grundligare genomgång varje år. Under 2013 har även en hel del investeringsarbeten och reinvesteringar gjorts. Ett flertal nya nätstationer har byggts och gamla stationer har ersatts med nya. Eftersom vi hela tiden strävar efter att effektivisera vår verksamhet, tekniskt och ekonomiskt, har vi infört ett automatiserat driftlager där vi genom att införa beställningsnivåer fått en bra kontroll på materielvolymen. Därmed ökar tryggheten angående materielförsörjningen samtidigt som vi inte har stora lagervärden med ökad kostnad till följd. Vi har även rekryterat en ny distributionselektriker under 2013 för att möta våra kommande utmaningar kring kompetensöverföring och antalet ökande inkomna uppdrag. Mätgruppen Borås Elnäts mätgrupp arbetar med att underhålla elnätets mätsystem så att rätt mätvärden levereras in i rätt tid. Vi har två mätsystem ett med elnätskommunikation och det andra med radiokommunikation vilka levererar in mätvärdena från våra kunder. Systemen har en mycket hög leveranssäkerhet och vi får in 99 procent av alla cirka mätvärden under det första dygnet. Ibland uppstår dock problem i överföringen, vilket medför felsökning ute i fält för att lokalisera och åtgärda den störning som orsakar felet. Mätgruppen sköter även alla anmälningar från elinstallatörer och uppsättningar av nya mätare. Under året har ett nytt projekt med utbyte av alla våra högspänningsmätare påbörjats, vilket kommer att pågå under ÅRSREDOVISNING 2013 Borås Elnät AB 7

9 AFFÄRSOMRÅDE ELNÄT Leveranssäkerhetsutveckling En hög leveranssäkerhet inom elnätet är av största vikt för våra kunder. Inga avbrott med längre varaktighet än sex timmar är vårt mål vid störningar. Vid planerade arbeten tillåts högst fem timmars avbrottstid. Dessa interna regler ska ses mot bakgrund till myndigheternas krav på ersättning vid avbrott som i princip gäller från ett avbrott som varat mer än tolv timmar. När det gäller driftstörningar under året kan vi konstatera att antalet högspänningsstörningar låg något högre än de senaste åren och att samhällskostnaden för dessa uppgick till tkr. Anledningen till den något högre störningsstatistiken för det gångna året kan till viss del härledas till de många byggnadsarbeten som pågår inom vårt nätområde. Det är tyvärr inte ovanligt att kablar skadas vid schaktarbeten. Av diagram 2 och 3 framgår antalet störningar och samhällskostnaden under respektive angivet år. Med samhällskostnad menas kundernas avbrottskostnader, schablonmässigt beräknade från Svensk Energis mall. Högspänningsstörningar Lågspänningsfel Antal Antal År År 10 kv 30 kv 130 kv Servisfel Fördelningsfel Antal störningar, medelvärde under 5 år Antal störningar, medelvärde under 5 år Samhällskostnad, högspänningsstörningar Mkr 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0, Med samhällskostnad menas kundernas avbrottskostnader, schablonmässigt beräknade utifrån Svensk Energis mall. 10 kv 30 kv 130 kv Samhällskostnad medelvärde under 5 år 8 ÅRSREDOVISNING 2013 Borås Elnät AB

10 Nättariffens delar För att kunna få el behöver en elkund, enligt gällande lagstiftning, alltid ha två leverantörer, ett nätbolag och ett elhandelsbolag. Elnätsverksamhet är fortfarande ett myndighetsövervakat monopol och som nätbolag svarar vi för våra lokala kunders eltransportbehov från valfri produktionplats i landet. Kvalitets- och leveranssäkerhet ligger också inom vårt ansvarsområde. Elkunden köper sedan elenergi från valfri elhandlare/-producent. Nedan visas hur vi disponerar intäkterna från nätavgifterna. Anslutning till det nationella nätet (22 %) Det svenska stamnätet och de därtill kopplade regionala näten utgör elsystemets ryggrad. Det lokala elnätet är anslutet till regionnätet i närområdet. Genom nätavgifter till regionnätsägaren köper vi kundernas rätt att få el överförd från fri produktionsplats fram till det lokala elnätet. Kostnaderna för detta utgör 22 procent av nättariffen. Finansiella kostnader för anläggningarna (40 %) Det lokala elnätet består av ett ledningssystem som via ett antal transformeringssteg når den enskilde kundens anläggning. Från volt transformeras spänningen ner till 400 volt via nio mottagnings- och fördelningsstationer, ett cirka 158 mil långt ledningsnät med 441 lokala transformatorstationer och kabelskåp. Det lokala elnätet når ut till omkring kundanläggningar. Anläggningarna befinner sig i dag i ett bra och driftsäkert skick efter ett långsiktigt genomfört reinvesteringsprogram. Anläggningarna representerar ett stort värde och kostnaden för det nedlagda anläggningskapitalet motsvarar 40 procent av nättariffen. Drift och underhåll (20 %) Anläggningarna kräver tillsyn, underhåll, ombyggnation och anpassningar för att en hög leveranskvalitet och elsäkerhet ska upprätthållas. För att åtgärda fel som inträffar under icke ordinarie arbetstid finns en beredskapsorganisation tillgänglig under årets alla timmar. Drift och underhåll utgör 20 procent av nättariffen. Diagram över fördelning av nättariffen Energiförluster (5 %) Vid överföring och transformeringssteg uppstår värmeförluster i transformatorer, ledningar och säkringar. Energiförlusterna uppgick 2013 till 19 GWh, vilket motsvarar 3 procent av den totala elenergiomsättningen. Bolaget köper in elenergi för att täcka dessa energiförluster. Dessa utgör 5 procent av nättariffen. 4 % 1 % 5 % 20 % 8 % 22 % Myndighetsavgifter (1 %) Nätövervaknings-, elsäkerhets- och elberedskapsavgift till energimyndigheten motsvarar 1 procent av nättariffen. 40 % Kundadministration (4 %) Kostnader för kundadministration utgör 4 procent av nättariffen Övriga bolagsgemensamma kostnader (8 %) Kostnader för forskning och utveckling, centraladministration och omstruktureringar står för 8 procent av nättariffen. Anslutning till det nationella nätet Finansiella kostnader för anläggningarna Drift och underhåll Energiförluster Myndighetsavgifter Kundadministration Övriga bolagsgemensamma kostnader ÅRSREDOVISNING 2013 Borås Elnät AB 9

11 AFFÄRSOMRÅDE ELNÄT Tekniska nyckeltal Anläggningar Eldistribution, antal mottagnings- och fördelningsstationer (st) Nätstationer (st) Kabelskåp (st) Kopplingslådor (st) Ledningsnät 130 kv (km) varav nedgrävd kabel (km) Ledningsnät 30 kv (km) varav nedgrävd kabel (km) Ledningsnät 10 kv (km) varav nedgrävd kabel (km) Ledningsnät 0,4 kv (km) varav nedgrävd kabel (km) 24,5 14,6 61,3 61, ,3 14,4 61,6 61, ,3 14,4 61,6 61, ,3 14,4 73,8 64, Anläggningarnas status, medelålder, år Mottagnings- och fördelningsstationer 22,7 21,7 24,5 23,5 Nätstationer 16,5 16,1 15,5 14,9 Kabelskåp 21,2 20,3 19,4 18,5 Leveranssäkerhet, nyckeltal redovisade till Energimyndigheten Avbrottsfrekvens aviserade avbrott 0,067 0,029 0,045 0,050 Avbrottsfrekvens oaviserade avbrott 0,880 0,300 0,210 0,300 Medelavbrottstid aviserat (min) 2,60 1,53 2,50 2,60 Medelavbrottstid oaviserat (min) 24,80 11,10 11,10 5,70 10 ÅRSREDOVISNING 2013 Borås Elnät AB

12 Arbete i samband med en villaanslutning i Tosseryd. ÅRSREDOVISNING 2013 Borås Elnät AB 11

13 Affärsområde Stadsnät Erbjuder tillgång till boråsarna 2013 har varit ett intensivt år för affärsområdet där tonvikten legat på fiberanslutning av privata hushåll. Affärsområdet har bland annat tillsammans med AB Bostäder under året fiberanslutit över hushåll. Vid årets slut hade i princip hela AB Bostäders bestånd, eller hushåll, tillgång till en egen fiberanslutning i lägenheten. Parallellt med arbetet tillsammans med AB Bostäder har arbetet med varumärket SplitVision fortsatt. Varumärket har varit bärare av tjänsteleverantörernas erbjudanden till hushållen i samband med fiberanslutningen av lägenheten eller villan. Kommunikationen mot de stadsnätsanslutna kommuninvånarna har knutits mot stadsnätets vision Porten till allt möjligt. Stadsnätets kärnvärden har även präglat kommunikationens olika delar. Stadsnätet är lokalt och syftar endast till att serva boråsarna. Stadsnätet är oberoende och erbjuder alla tillträde utan en dold agenda. Genom stadsnätsanslutningen har kommuninvånaren möjlighet att beställa bredbandstjänster på en konkurrensutsatt marknad där endast oberoende och fristående tjänsteleverantörer konkurrerar, och det på lika villkor. Stadsnätet är framtidsförberett och är genom sin fiberoptiska teknik den säkraste investeringen för alla fastighetsägare. I dagsläget finns ingen känd metod för snabbare och säkrare datatrafik än via fiberkabel. I linje med stadsnätets kärnvärden har även mycket kraft lagts på att kommunicera på ett lättillgängligt vis med den stadsnätsanslutna kommuninvånaren. Reklamutskick, annonsering och information har under året genomförts med möjlighet för mottagaren att få information på sitt eget modersmål. Under andra halvan av 2013 vann Affärsområde Stadsnät en upphandling och levererade ett stort antal förbindelser till Borås Stad för att försörja olika sociala verksamheter med datakommunikation. Den utmanande leveransen genomfördes och var möjlig tack vare ett väl fungerande samarbete med flera lokala entreprenörer. Stadsnätet har även under året levererat förbindelser till ett större antal mobilmaster i kommunen som tillhör mobilteleoperatören Hi3G. Tillsammans med 2012 års leveranser av förbindelser till operatörerna Tele2s och Telenors mobilmaster, levererar nu stadsnätet en stor mängd förbindelser till mobiltelefonimarknaden, vilket möjliggör bra täckning och moderna mobiltjänster i Borås. Tillsammans med Västra Götalandsregionen och övriga stadsnät i Västsverige har stadsnätet i Borås drivit arbetet för att bolagisera stadsnätens regionala verksamhet. Formerna för ett av VGR och kommunerna samägt bolag kallat Netwest har arbetats fram och presenterats för regionpolitiken. Under 2014 kommer förslaget även att presenteras för regionens kommuner. Syftet med bolaget är att stärka de konkurrensneutrala stadsnätens verksamhet och motverka en återmonopolisering av kommunikationsnäten i regionen. Arbetet med Netwest har ivrigt påhejats av flera stora nationella operatörer, vilka är rädda för en situation där Telia/Skanovas ställning i regionen blir för dominerande. På uppdrag av kommunledningen i Borås har Affärsområde Stadsnät påbörjat en kartläggning av hur Borås Stad genom stadsnätet skulle kunna arbeta för att nå regeringens bredbandsmål för år Målet innefattar att 90 procent av kommuninvånarna ska ha tillgång till en bredbandsförbindelse om minst 100 Mbit/s. Det är med entusiasm som stadsnätsorganisation har arbetat med uppgiften, eftersom verksamheten redan från ett tidigt stadium har byggts för att i framtiden kunna ansluta samtliga kommuninvånare. Utsikterna för att i ett snabbare tempo kunna nyttja både befintligt stadsnät och den kanalisation som förlagts under åren upplevs som mycket stimulerande. Fastighetsägarmarknad Arbetet tillsammans med AB Bostäder för att fiberansluta hela lägenhetsbeståndet slutfördes under året. Det samarbetsavtal som vi ingick 2011 är en betydande byggsten och det långsiktiga avtalet utgör bästa tänkbara plattform för vidare spridning av SplitVisions öppna stadsnätslösning i Borås. Efterfrågan på såväl fiberanslutningar som konkurrensneutrala nät har förefallit fortsatt öka under året. Fastighetsägare, byggherrar och markexploatörer samt bostadsrättsföreningar ser ofta en IT-infrastruktur som den stadsnätet erbjuder som ett förstahandsval. Hyresgäster, husköpare och föreningsmedlemmar kan då dra nytta av det utbud och den konkurrens som skapas i ett öppet nät. En konkurrens som i sin tur ger lägre priser och som inte lämnar kunderna åt en enda tjänsteleverantör utan möjlighet att byta. Operatörsmarknad Operatörsmarknaden utgörs av kunder som samtliga förvaltar egen infrastruktur i olika former som exempelvis nationella och internationella bredbandsbolag och stora företag eller organisationer. På operatörsmarknaden har verksamheten under 2013 varit fortsatt framgångsrik med produkterna Svartfiber, Stadsnät fiber och Serverhotellet Berget. Svartfiber Produkten Svartfiber riktar sig i huvudsak mot kundsegmentet Nationella operatörer. Stadsnätet har fortsatt att arbeta med en zonbaserad prissättningsmodell som syftar till att ännu bättre omsätta stadsnätets lokalkännedom och närvaro i ett värde för näringslivet i Borås. Det sker genom att tydligare koppla operatörens pris mot de geografiska förutsättningarna i stället för en trubbigare avståndsberoende faktor. Resultatet är lägre operatörskostnader där stadsnätet är välutbyggt. Det kan därtill ske utan att olika operatörer erbjuds varierande pris på förbindelser till samma slutkund. Den pågående utbyggnaden av mastinfrastruktur i kommunen har genererat många förbindelser under 2013 liksom åren innan dess. Ökningen av smarta telefoner och surfplattor driver på utvecklingen och ställer höga krav på mobiltelefonioperatörerna, som i största möjliga utsträckning vill ha fiberförbindelser till sina master. Borås Stad utgör en fortsatt betydande kund för produkten Svartfiber. Försäljningsutvecklingen under 2013 har tagit ytterligare ett rejält kliv till följd av en genomförd upphandling, vilken resulterade i att stadsnätet levererade ett stort antal förbindelser. 12 ÅRSREDOVISNING 2013 Borås Elnät AB

14 Byte av mediabox i samband med migrering från Bornet till SplitVision Borås Stadsnät i Lundaskog. Stadsnät Fiber Målgruppen för transmissionsprodukterna med samlingsnamnet Stadsnät Fiber utgörs i huvudsak av kundgrupperna Nationella operatörer och Lokala IT-bolag. Penetrationen på marknaden har kommit att bli mycket hög. Försäljningen av produkterna är stabil och drivs av ett ökat kapacitetsbehov i slutkundsledet beroende på allt mer komplexa och kapacitetskrävande tjänster. Stadsnätet har genom produkten Stadsnät Fiber en underleverantörsroll till en samling framgångsrika lokala IT-bolag. Dessa har framgångsrikt konkurrerat med de nationella operatörerna om företagen i Borås. De företag som flyttar in i de nya industriområdena på bland annat Viared kommer som följd av produkten Stadsnät Fiber att få ett större utbud av tjänsteleverantörer att välja bland. Serverhotellet Berget Verksamhetens anläggning fungerar som ett gränssnitt mot såväl Nationella operatörer som Lokala IT-bolag där de senare står för en klar majoritet av nyttjandet. Serverhotellet Berget kan beskrivas som stadsnätets torghandel där säljarna delar på kostnader för kostsam infrastruktur som skalskydd, elkraft och kyla. Anläggningen utgör en sänkt etableringströskel för såväl lokala tjänsteleverantörer som för nationella operatörer som vill marknadsföra sig mot näringslivet i Borås. Nätstrategiskt är anläggningen viktig som ett huvudnav där majoriteten av förbindelserna levereras till kunden på ett enda ställe. Det är mer kostnadseffektivt än att förbereda stadsnätet för leveranser till flertalet mindre och kundunika nav runt om i kommunen. Tjänsteleverantörsmarknad På tjänsteleverantörsmarknaden finns de leverantörer som marknadsför bredband, telefoni och tv-tjänster mot privata hushåll på den svenska och europeiska marknaden. Tjänsteleverantörerna opererar i normalfallet inga egna lokala nät utan är beroende av den lokalt utbyggda infrastruktur som stadsnäten erbjuder. Leverantörernas närvaro på SplitVisions öppna plattform skapar konkurrens, vilken genererar ett värde för anslutna hushåll. Genom att stadsnätet är anslutet till i stadsnätsbranschen nationella gränssnitt mot tjänsteleverantörer, sänks etableringströskeln för dessa. Privatmarknad Målgruppen på privatmarknaden utgörs av såväl boende i stadsnätsanslutna fastigheter (Triple Play) som invånare i Borås Stad genom fasta internetanslutningar via telefonnätet (ADSL). Stadsnätets egna tjänster på privatmarknaden under varumärket Bornet kommer att vara avvecklade i samband med att pågående migreringsperiod till SplitVision avslutas. Bornets ADSL-produkt har sedan några år stagnerat och krympte ytterligare under Produkten marknadsförs på en marknad som kännetecknas av hård konkurrens och ett förpackningsövertag hos den stora skara nationella konkurrenter som erbjuder ADSL i kombination med tv och telefoni. De tekniska begränsningar som telefonnätet medför gör det även svårt att kunna erbjuda den stabilitet och prestanda som en ökande andel kunder efterfrågar. ÅRSREDOVISNING 2013 Borås Elnät AB 13

15 AFFÄRSOMRÅDE STADSNÄT Tjänsteleverantörer och anslutningar Aktiva tjänsteleverantörer i stadsnätet (företag) Bahnhof AB Bredband2 i Skandinavien AB Candidator AB DGC Access AB Evry One Borås AB Fantastiskt Sweden AB Grandin ITC AB Göteborg Energi GothNet AB IP-Only Networks AB Koneo/Docin AB Make IT I Borås AB Navipro System AB Net@Once Sverige AB PCL Data AB Pulsen Production AB Quadracom AB/Riksnet Switch IT & Telefoni AB TDC Sverige AB Tele2 Sverige AB Telenor Sverige AB TeliaSonera Sverige AB Teracom AB Aktiva tjänsteleverantörer i stadsnätet (privat) AllTele AB Bahnhof AB Bredband2 i Skandinavien AB Bitcom Boxer Sverige AB Net@Once Sverige AB Sappa AB Telecom 3 Sverige AB Tele2 Sverige AB Tyfon Svenska AB Nyckeltal stadsnätet Boråsbaserade tjänsteleverantörer (företag) Övriga tjänsteleverantörer (företag) Tjänsteleverantörer (privat) CORE-noder Förlagd fiberkabel (km) Anslutna fastigheter DSL-stationer ÅRSREDOVISNING 2013 Borås Elnät AB

16 Nedläggning av rör för fiberkabel på Herrljungagatan under ÅRSREDOVISNING 2013 Borås Elnät AB 15

17 Kundtjänst och marknad Kommunikation med våra kunder Kundtjänst är en central funktion hos Borås Elnät, där avdelningens medarbetare står för en stor del av företagets externa kommunikation. Kundtjänstavdelningens primära syfte är att vara tillgänglig för kunderna samtidigt som en omfattande administration och fakturering ska skötas på ett effektivt sätt. Våra kunder finns i alla ålderskategorier och inom alla grupper i samhället. Därför krävs flexibilitet när det gäller kontaktvägarna in till oss. Under 2013 har cirka telefonsamtal ringts till växel och kundtjänst. Dessutom har fakturor och drygt påminnelser skickats ut. Strax över flyttanmälningar har hanterats liksom ett stort antal byten av elhandelsföretag. Den genomsnittliga kötiden för ett telefonsamtal till kundtjänst har under året legat på 58 sekunder. Därmed är det interna målet för kötiden på under 60 sekunder uppfyllt. Organisation på kundtjänst 2013 har varit ett utmanande år för företagets kundtjänstavdelning. Arbetet med uppgraderingen av företagets affärssystem för kundadministration och fakturering har tagit mycket tid i anspråk i form av tester och utbildning. I november skedde driftsättningen men visst arbete kvarstår även efter driftsättningen innan alla nya rutiner finns på plats. Det tidskrävande arbetet med implementeringen av det nya affärssystemet har medfört att det inte funnits tid för något övrigt utvecklingsarbete inom kundtjänstavdelningen under det gångna året. En mindre omorganisation genomfördes under hösten 2013 när en reskontraansvarig rekryterades till kundtjänstavdelningen. På så sätt tillkom en specialistfunktion, vilket underlättar avdelningens framtida arbete. Den 2 januari 2014 tillträdde också en ny kundtjänstchef. Vid flytten till Vinrankan avslutades samarbetet med Borås Energi och Miljö, där vår kundtjänstpersonal ansvarat för växelfunktion och reception för båda bolagen. Växelfunktionen för Borås Elnät övertogs då av Borås Stad. Det mångåriga faktureringssamarbetet med Borås Elhandel kvarstår, däremot ansvarar Borås Energi och Miljö för sin egen fakturahantering från och med våren Antalet personliga besök har minskat sedan flytten från centrala Borås. Vår nya placering ställer stora krav på alternativa kontaktvägar till kundtjänst. Utöver telefon och personliga besök kan våra kunder kommunicera med oss via e-post, en chatfunktion på vår webbplats samt på Facebook. Hög tillgänglighet är viktig, liksom lyhördhet inför hur våra kunder kan och vill ta kontakt med oss. Information till våra kunder Utöver den möjlighet till tvåvägskommunikation som kundtjänst erbjuder, har vi flera envägskanaler för att informera våra kunder. Idag utnyttjar vi textrader på våra fakturor, vårt nyhetsbrev Upplyst som bifogas våra fakturor med jämna mellanrum, webben samt välkomstbrev till nya kunder. Innehållet utvärderas kontinuerligt för att det ska vara aktuellt, relevant och motsvara mottagarnas behov. Företaget har tre publika webbplatser; Borås Elnät, Bornet och SplitVision Borås Stadsnät. Under 2013 har närmare besök gjorts på de tre hemsidorna. För att ytterligare förbättra vår service via webben planeras för en uppgradering av samtliga webbplatser under I samband med det kommer vi även att förbättra och automatisera informationsflödet i samband med driftstörningar i såväl el- som fibernätet. Kundadministration för komnätstjänster Arbetet med att växla över kunder från tjänsteleverans via Bornet till det öppna stadsnätet SplitVision har fortsatt under året. Den sista etappen av migreringen av AB Bostäders lägenheter från Bornet till SplitVision har avslutats under året varvid antalet Bornetkunder minskat väsentligt. Fortfarande återstår en del minde villaområden och bostadsrättsföreningar liksom affärsområdets ADSL-kunder. 16 ÅRSREDOVISNING 2013 Borås Elnät AB

18 ÅRSREDOVISNING 2013 Borås Elnät AB 17

19 Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören för Borås Elnät AB, org.nr , får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret Allmänt Borås Elnät AB ägs sedan av Borås Stadshus AB som är moderbolag i en av Borås Stad helägd koncern. Bolagets uppdrag Vårt uppdrag är att trygga en viktig infrastruktur för el- och kommunikationsnät i Borås Stad genom att tillhandahålla en plattform för fri konkurrens på elmarknaden, samt att utveckla konkurrensen på såväl privat- som företagsmarknaden inom datakommunikation. Vår övergripande vision och mål för 2013 är Att främja utvecklingen i Borås Stad genom att tillhandahålla en konkurrenskraftig infrastruktur med en hög leveranssäkerhet för eldistribution och datakommunikation. Ägardirektiv och bolagsordning Bolaget fick sina viktigaste styrdokument ägardirektiv och bolagsordning uppdaterade Uppdateringen gällde Affärsområde Stadsnät och syftade till att på ett tydligare sätt styra verksamheten mot affärsmodellen för ett öppet nät i stället för mot rollen som tjänsteleverantör, ett arbete som kontinuerligt fortskrider och utvecklas. Vid årsstämman 2013 fastställdes också en uppdatering av dessa styrdokument. Dels infördes den 1 januari 2013 nya regler i kommunallagen som berör ägarstyrningen av de kommunala bolagen där Kommunstyrelsens uppföljningsplikt infogades i dokumenten. Och dels lades en instruktion om kommunallagens självkostnadsprincip och ägarens möjlighet att ta ut en skälig avkastning på insatt kapital till. En ny text behövdes också till följd av att Kommunfullmäktige i budget 2012 gav Miljö- och konsumentnämnden i uppdrag att slutföra arbetet med en klimatkompensationsfond. I en dom meddelad av Förvaltningsrätten i Jönköping gällande mål nr , , , upphävs Kommunfullmäktiges och därmed också årsstämmans beslut och de 2013 uppdaterade dokumenten blir ogiltiga. Det innebär att styrdokumenten ägardirektiv och bolagsordning från 2011 åter gäller. Det är styrelsens uppfattning att verksamheten under året har bedrivits i enlighet med det i bolagsordning och ägardirektiv angivna kommunala syftet och de kommunala principer som bolaget har att verka inom. Verksamheten Borås Elnäts huvudsakliga uppdrag är att distribuera elenergi. Uppdraget, som innebär ett monopolförhållande, är organiserat som ett eget affärsområde inom bolaget. Eldistributionen sker huvudsakligen från mottagningspunkter i det regionala kraftnätet men också från lokala kraftproduktionsanläggningar. Distributionsområdet omfattar Borås centralort samt Frufällan, Brämhult, Gånghester och Målsryd, allt inom Borås Stad. Det ger en täckning motsvarande cirka 75 procent av kommunens elnätskunder vilket i sin tur innebär ungefär avtal. Fastställande av tariffer (nätavgifter) sker utifrån kravet på kostnadsriktighet i den mening att varje kundkategori ska betala en avgift som motsvarar de kostnader den är upphov till. Merparten av kostnaderna för nätavgiften är beroende av den kapacitet som ställs till kundens förfogande. Affärsområde Stadsnät tillhandahåller en infrastruktur för datakommunikation med en täckning över hela kommunen. Affärsområdet genomför nu successivt ett byte av affärsmodell och lämnar rollen som tjänsteleverantör under varumärket Bornet, för att i stället tillhandahålla ett öppet nät benämnt SplitVision, med fri konkurrens. Den ekonomiska tillväxten har planat ut men lönsamheten har ändå stabiliserat sig på en god nivå. Planerade och genomförda investeringar är till största delen säkrade av ingångna affärsavtal. Kundtjänstavdelningen är den samlande länken när det gäller våra kundkontakter. Vi har en för kunden effektiv debiteringssamverkan med Borås Elhandel där vi sköter fakturering av levererad el. Samverkan med Borås Energi och Miljö har under året avvecklats med anledning av bolagets flytt samt den omfattande uppgradering/ förändring av vårt kundadministrativa system som genomförts under året. Under året har bolagets organisation setts över och en uppdatering genomförts. Behovet är identifierat främst av ett genomfört projekt, TESLA, som syftat till att utreda och analysera alla processer och arbetsflöden inom Affärsområde Elnät och Serviceavdelningen. Även det faktum att vi nu samlokaliserat verksamheten har haft betydelse. Resultatet innebär att vi under våren 2013 bland annat flyttade in Serviceavdelningen under Affärsområde Elnät. Miljö En viktig del i den dagliga verksamheten har länge varit att minimera vår miljöpåverkan på omgivningen. Vi arbetar med ett projekt som syftar till att miljöcertifiera hela bolaget enligt ISO Riskfaktorer Bolaget har en lagbunden skyldighet att följa med samhällsutvecklingen och bygga ut elnätet så att våra kunders elbehov tillgodoses. Detta påverkar bolagets ekonomiska utveckling genom en ökad investeringsvolym i nya anläggningar samt genom att vi ibland tvingas flytta eller utrangera befintliga installationer. En betydande del av bolagets ekonomiska resultat kan kopplas till att vi kan fortsätta att utnyttja redan avskrivna anläggningar. Vi hanterar avvägningen av dessa frågor genom ett nära samarbete med Borås Stad där vi tillsammans strävar efter att så långt som möjligt samordna och optimera stadens utbyggnad. Förlustenergi utgör en stor andel av bolagets årliga kostnader och kan variera kraftigt mellan åren. Vi tillämpar en försiktighetsprincip som går ut på att aktivt följa marknadspriset på elbörsen Nord Pool. När vi bedömer marknadsläget som gynnsamt köper vi för ett längre intervall och undviker därigenom stora prisfluktrationer mellan åren. Vi upphandlade under 2011 förlustenergi i ett förmånligt avtal för åren 2012 till och med Alla elnätsföretag fick från och med första januari 2012 en ny typ av prisreglering. Denna förhandsregleringsmodell gäller för en fyraårsperiod från 2012 till och med 2015 och bygger på grunddata som i mars 2011 rapporterades in till Energimarknadsinspektionen. Uppgifterna utgör grund för myndighetens fastställande av intäktsram inom vilken periodens totala elnätsintäkter för respektive bolag ska rymmas. 18 ÅRSREDOVISNING 2013 Borås Elnät AB

20 I slutet av 2011 meddelade Energimarknadsinspektionen den intäktsram man slutligen fastställt för Borås Elnät. Myndigheten hade tillämpat beräkningsmodellen vilket också gav den förväntade ramen, men fördelat densamma över fyra regleringsperioder samt de två senaste åren, totalt arton år. Detta är helt nya och tidigare inte kommunicerade förutsättningar som innebär att vi, i stället för att som tidigare ha en bra position när det gäller taxor, intäkter och avkastning nu tangerar den övre gränsen. Dessutom har myndigheten inte klargjort alla beräkningsgrunder till exempel hur indexuppräkning av ramen ska ske. Konsekvensen av detta är att vi tillsammans med cirka 90 av landets elnätsbolag, med Svensk Energis hjälp, överklagat beslutet. Processen har pågått under större delen av året och dom meddelades i mitten av december Utslaget blev att rätten gick helt på de överklagande bolagens linje och beslutade att det var fel av Energimarknadsinspektionen att använda sig av en övergångsmetod när de räknade fram intäktsramarna. Domen har dock överklagats av Energimarknadsinspektionen så det slutgiltiga avgörandet kommer att dröja ännu en tid. Vi har beslutat att inte väsentligt förändra vår strategi och inriktning innan vi ser utfallet av överklagandet och myndighetens fortsatta agerande. Granskningsprincipen för mellanregleringen 2010 och 2011 har också offentliggjorts av Energimarknadsinspektionen. Den bygger på samma princip som Förhandsgranskningsmodellen. Vi blev uttagna till fördjupad granskning för båda åren och har godkänts för 2010 års intäkter. För 2011 har vi fortfarande inte fått återkoppling från myndigheten gällande bedömningen av perioden. Förvaltningsrätten i Jönköping har i januari 2014 meddelat dom i tvisten mellan en privatperson och Borås Stad. Ärendet som startade för ungefär ett år sedan handlar om rätten för ägaren att ta ut en avkastning på insatt kapital ur elnätsverksamheten. Anmälaren menar i sin begäran om laglighetsprövning att kommunens agerande strider mot kommunallagens självkostnadsprincip. Detta bestrider Borås Stad och hävdar att en skälig avkastning är tillåten enligt ellagen. Förvaltningsrätten gick dock på anmälarens linje och har i domen förklarat ett beslut fattat av Kommunstyrelsen och tre fattade av Kommunfullmäktige som ogiltiga och därmed upphävda. Detta betyder praktiskt att de styrdokument, ägardirektiv och bolagsordning, som årsstämman våren 2013 antog inte längre gäller utan det är de tidigare som vi har att följa. Besluten om koncernbidrag för 2012 är också ogiltiga samt beslutet om Borås Elnäts budget för Enligt Borås Stads jurister och branschens experter är ellagen överordnad kommunallagen vilket innebär att det är Energimarknadsinspektionens meddelade intäktsram som anger taket för våra elnätsintäkter, inte kommunallagens självkostnadsprincip som hävdas i domen. Konsekvensen är att då rätten enligt detta synsätt gjort en felbedömning måste domen överklagas, vilket också har skett. Beslutet att Nordisk Slutkundsmarknad ska genomföras 2015 är också under omprövning. Finland har helt avböjt medverkan och man inser troligen att en så omfattande förändring inte kan genomföras på så kort tid. Bolaget ställer sig positiv till utvidgningen av marknaden men klart negativ till principen SCM, Supplier Centric Model, som har varit en komponent i helheten. Principen bygger på att kunden endast ska ha en leverantörskontakt och då med elhandlaren. Detta medför sannolikt stora administrativa problem för alla mindre elhandlare och att elnätsföretagen går miste om sin så viktiga kundkontakt. Näringsdepartementet menar att förändringen skulle underlätta för kunden men branschen menar att effekten blir den rakt motsatta. Revision Det har vid lekmannarevision av bolaget identifierats några mindre förbättringsområden där vi rekommenderats att uppdatera några av våra dokument och rutiner. Utredningen identifierade bland annat ett behov av en övergripande riskanalys. Borås Elnät har alltid haft en god riskmedvetenhet och ett antal rutiner för att identifiera och följa upp riskområden, men en samlad analysrutin har saknats. Arbetet med att ta fram denna har påbörjats under året och kommer att vara färdigt i februari En internkontrollplan har funnits under hela verksamhetsåret och bolagets principer för att förebygga och motverka oegentligheter kommuniceras och diskuteras kontinuerligt bland annat på personalmöten. En övergripande kommunikationspolicy, där företagets sätt att kommunicera fastställs, har också arbetats fram under året. ÅRSREDOVISNING 2013 Borås Elnät AB 19