Laborationsmanualer för nätverksoperativsystem: Hur påverkar utformningen av uppgifterna elevernas förståelse och förmåga att lösa dem?

Transkript

1 Malmö Högskola Lärarutbildningen Säl, Särskild lärarutbildning II:5 Examensarbete 10p Laborationsmanualer för nätverksoperativsystem: Hur påverkar utformningen av uppgifterna elevernas förståelse och förmåga att lösa dem? Manuals for laboratory experiments within network operation systems: How does the design of the tasks affect the students ability to solve them? Författare: Pelle Melin Lärarexamen: Allmänt utbildningsområde AUO 60p Handledare: Anders Lindh HT2005 Examinator: Jan Andersson

2 ABSTRACT...3 INLEDNING...4 SYFTE...5 BAKGRUND...6 FRIHETSGRADER...6 PROBLEMBASERAT LÄRANDE...7 FRÅGESTÄLLNING...11 METOD...12 RESULTAT...14 RESULTAT FRÅN TREORNA...14 RESULTAT FRÅN TVÅORNA...17 SAMMANSLAGET RESULTAT...21 DISKUSSION...24 ANTAL LÖSTA UPPGIFTER...24 ELEVERNAS UPPFATTNING OM HUR MYCKET DERAS LABORATIONSMANUAL HJÄLPTE TILL ATT LÖSA MINNES OCH SLUTSATSTESTET...25 SLUTSATSER...27 ANTAL LÖSTA UPPGIFTER...27 ELEVERNAS UPPFATTNING OM HUR MYCKET DERAS LABORATIONSMANUAL HJÄLPTE TILL ATT LÖSA MINNES OCH SLUTSATSTESTET...28 VIDARE STUDIER...28 REFERENSLISTA...31 LITTERATUR...31 WEBBSIDOR...31 BILAGA A -PROBLEMORIENTERAD LABORATIONSMANUAL...32 BILAGA B - TRADITIONELL LABORATIONSMANUAL...34 BILAGA C - MINNES OCH SLUTSATSTEST...40 BILAGA D - ENKÄT FÖR MINNESTEST

3 Abstract What impact has the design of a manual for laboratory experiments on how the students learn about computer networks? How does it affect what the students remember and how they manage to solve similar tasks? I have done a study of 31 students between 17 and 19 years old in a course about computer networks. Half of them received a manual for laboratory experiments, composed by a leading server operation system company. This manual represents how the traditional manual for laboratory experiments is designed. The other half received a manual, composed by me and represents how a more problem oriented manual is designed. After a few weeks I did a test to see how much the students remembered of what they had worked with during the lesson. They also had to do similar tasks so I could see how the manual for laboratory experiments affected their understanding of what they where doing. After the test the students had to estimate how much their manual had helped them with the test. The result of the study pointed in the direction that the manual for laboratory experiments which was designed to be problem oriented, forced the students to think about what they where doing. That was of course much tougher for the students, but the result was that they understood and remembered better what they were doing. Keywords: Laborationsmanualer, OS, NOS, SOS. 3

4 Inledning Under mina fyra år som gymnasielärare har jag hunnit gå många kurser i nätverksoperativsystemsanvändning. Dessa kurser har varit utformade av de största tillverkarna av nätverksoperativsystem på marknaden och innehållit både föreläsningar och laborationer. Det som slagit mig under dessa kurser, är att jag sällan kommit ihåg det jag laborerat om. Eller rättare sagt, jag kommer ihåg att jag laborerat om det, men inte hur man gjorde. Så skulle någon be mig upprepa uppgifterna eller lösa liknande uppgifter så skulle jag troligen inte klara av det. Effekten av detta är att jag ser dessa kurser som bra inspiration och inledning till att lära mig något nytt, men inte som ett sätt att lära mig något. Jag hävdar absolut inte att dessa kurser är dåliga, då de är gjorda för att gå igenom en väldigt stor kunskapsmängd på en vecka. Samma kunskapsmängd skulle ta en termin att gå igenom på en gymnasieskola. Så syftet med dessa kurser är inte att eleverna ska kunna det som gåtts igenom efter kursens slut, utan eleverna måste själva laborera på egen hand många timmar efteråt. Detta kursupplägg fungerar bra för yrkesverksamma tekniker med tillgång till både hårdvara och mjukvara i sina arbeten och där möjligheten att vara borta från jobbet mer än en vecka inte är möjligt. Men frågan är om detta kursupplägg passar på en gymnasieskola. Hur ser då dessa kurser ut? Jo, de är upplagda så att föreläsningar och korta laborationer varvas. Föreläsningarna är inte speciella på något sätt. Läraren berättar och kompletterar med projekterat material. Det är snarare laborationerna som är speciella. De är utformade så att varje litet detaljsteg redovisas. Inget lämnas åt elevens förkunskap eller logiska slutsats. Eleven behöver bara kunna läsa för att kunna sätta upp en webbserver. Är då inte detta bra kan man fråga sig? Svaret är givetvis, det beror på vad man vill få ut av laborationen. Om syftet är att ge eleven en uppfattning om vad man kan göra med nätverksoperativsystemet eller om syftet är att sätta upp en webbserver (oavsett hur) når detta sätt sitt syfte. Men om syftet är att eleven verkligen ska lära sig hur man sätter upp 4

5 en webbserver så att den kan upprepa samma uppgift en vecka eller en månad senare tror jag man går bet. Vad är då alternativet till detta sätt att göra laborationer? Ett sätt är att göra problemorienterade laborationer. En problemorienterad laborationsmanual är utformad så att bara de huvudsakliga uppgifterna som ska lösas är med. Ibland kan dock vissa tips vara med för att underlätta för eleverna. Eleven måste då själv reflektera över sitt handlande och återkoppla till den teori den fått på föreläsningen för att kunna klara uppgifterna. Jag menar att traditionella laborationsmanualer kopplar bort elevens logiska tänkande och engagemang och därmed minns de uppgifterna och lösningarna sämre. En problemorienterad laborationsmanual blir förmodligen jobbigare för eleven att utföra, men tvingar eleven att vara medveten om vad den gör. Sättet att göra laborationsmanualer till kurser om nätverksoperativsystem kan jämföras med hur naturvetenskapen, framför allt kemiundervisningen pratar kring frihetsgrader i sina laborationer. Man kan även sätta utförandet av laborationsmanualer i samband med hur problembaserat lärande ser på undervisningen och lärandet. Syfte Syftet med arbetet är att jämföra två olika sätt att utforma laborationsmanualer för att få mer kunskap om hur de olika sätten påverkar hur eleverna kommer ihåg det de gjort samt hur laborationsmanualerna påverkar elevernas förmåga att lösa liknande uppgifter. Min tes är att elever som använder problemorienterade laborationsmanualer både kommer ihåg vad de gjort bättre och har lättare att utföra liknande uppgifter genom att dra slutsatser kring det de gjort än de elever som använt traditionella laborationsmanualer. 5

6 Bakgrund Frihetsgrader Jag har letat efter studier om laborationsmanualer för operativsystem, men inte hittat något. Jag har däremot hittat liknande diskussioner när det gäller laborationsmanualer för naturvetenskapliga ämnen, framför allt kemi. Här talar man mycket om frihetsgrader. Går man in på Myndigheten för skolutvecklings hemsida hittar man bland annat en sida som beskriver just detta. Här förklaras frihetsgrader som ett hjälpmedel för att se hur stort utrymme man lämnar till elevens eget aktiva tänkande. Ju högre frihetsgrad ett experiment har desto större möjlighet har eleven att utveckla sin förmåga att självständigt lösa ett problem 1 Inom kemin måste läraren ta hänsyn till säkerhetsfrågor när den bestämmer en laborationsmanuals frihetsgrad. Inom nätverksoperativsystem behöver vi inte detta, även om vissa tror att datorn kan explodera om de trycker på fel tangent. Frihetsgrader delas in i fyra steg enligt följande schema hämtat från ovanstående sida: Frihetsgrad Problem Genomförande Svar ställs av bestäms av ges av 0 Lärare Lärare Lärare 1 Lärare Lärare Elev 2 Lärare Elev Elev 3 Elev Elev Elev Som vi ser ökar elevens ansvar och frihet ju högre frihetsgrad som ställs. Som jag tolkar ovanstående tabell består frihetsgrad noll av en demonstration då läraren gör allt. I frihetsgrad ett är laborationen helt styrd av läraren och eleven behöver bara exempelvis fylla i vissa svar i en laborationsmanual. I frihetsgrad två får eleven full frihet att själv ta reda på hur problemen som ställts av läraren ska lösas. Frihetsgrad tre ger fullständig 1 %20Frihetsgrader.pdf

7 frihet åt eleven att planera och genomföra sina laborationer. Läraren är bara med och bedömer och handleder. Om jag ska placera de traditionella laborationsmanualerna i ovanstående skala hamnar de på frihetsgrad ett. De problemorienterade laborationsmanualerna hamnar på frihetsgrad två. En relevant fråga är då: Varför inte låta laborationerna vara i frihetsgrad tre? Mitt svar på denna fråga är att detta kräver mycket ansvarsfulla, självgående och motiverade elever. Tyvärr tror jag inte verkligheten ser ut så på de flesta skolor i Sverige, i alla fall inte på vår skola. En laboration enligt frihetsgrad tre skulle enligt min tolkning vara att jag sa till eleverna att laborera med exempelvis certifieringsservrar i tre timmar sedan bara går runt och handleda. Jag tror att detta sätt är att lägga för stort ansvar på eleverna och jag tror inte det kommer att funka. Skälet till det är att jag märkt att när eleverna är klar med labben så vill de genast gå hem. Jag brukar eller rättare sagt brukade säga att de ska laborera lektionen ut. Resultatet av detta brukar bli att eleverna sätter igång och pratar med varandra eller börjar rita eller spela på datorn. Jag har även frågat eleverna om de skulle vilja ha en laboration där de helt fick bestämma själv vad som ska göras, men det ville de inte. Problembaserat lärande Ett annat område som man ofta stöter på när det gäller problemorienterade laborationsmanualer är PBL, eller problembaserad lärande. Detta är ett sätt att se om inlärningen och dess teorier kan tillämpas på sättet att skriva laborationsmanualer. Problembaserat lärande innebär att undervisningen bland annat ska vara självstyrd, verklighetsanknuten och processinriktad. 2 Dessa delar stämmer bra överens med hur problemorienterade laborationsmanualer är utformade. Eleven styr själv över sitt sätt att ta in kunskap (bok, hjälpfiler, fråga klasskompisar eller lärare). Övningarna är verklighetsanknutna. Det de gör på laborationerna är samma saker som de får göra om de jobbar som exempelvis nätverkstekniker på ett företag. Eleverna jobbar även processinriktat istället för produktinriktat. Det handlar inte om att sätta upp en 2 Lundqvist sidorna 12 ss 7

8 webbserver utan arbetet drivs av små delmoment som tillsammans bygger upp ett fungerande och konfigurerat system. Vill man knyta an problembaserat lärande med ovanstående diskussion om frihetsgrader kan man diskutera det ytliga lärandet som en traditionell laborationsmanual ger. Dessa labbar går enbart ut på att följa det som står i instruktionerna utan att tänka, så att resultatet faller exakt inom de ramar som författaren tänkt. Inom problembaserat lärande anses detta sätt göra att eleven inte organiserar eller systematiserar texten, vilket bidrar till att man missar den bakomliggande meningen. Inte heller ställer eleven frågor till texten vilket gör att eleven inte refererar till tidigare kunskaper för att förstå de nya eller bildar sig en egen uppfattning om innehållet. Detta resulterar i sin tur i att vissa delar memoreras medan andra glöms helt, detta gör att eleven missar helhetssynen. 3 Problembaserat lärande är ordnat i sju olika steg: 4 1. Klargör utgångspunkten Vad är det vi ska göra? 2. Brainstorming Associera fritt kring ämnet och skriv ner tankarna. 3. Systematisera problemområdet Ordna det som kommit upp under brainstormingen. 4. Välj problemformulering Hur tolkar vi uppgiften som ska göras? 5. Precisera inlärnings behov Vad behöver vi veta för att kunna lösa uppgiften? 6. Inhämta kunskap läs, fråga, testa och så vidare. 7. Sammanställ, analysera och utvärdera hur löste vi uppgiften? Dessa steg förutsätter att man har ett öppet fall som man kan formulera efter sin egen förkunskap. Kan då de sju stegen användas inom en problemorienterad laborationsmanual? Svaret på den frågan är att de sju stegen inte kan tillämpas systematiskt då det skulle kräva en laboration med frihetsgrad tre. Då jag tidigare definierat de problemorienterade laborationsmanualerna som frihetsgrad två är dessa mer styrda en de fall som man jobbar med inom problembaserat lärande. Detta hindrar dock inte att man använder den problemorienterade ansatsen som finns i problembaserat lärande. Jag menar att man inte behöver tillämpa de sju stegen dogmatiskt, utan snarare behålla den detektivattityd som behövs för problembaserat lärande. 3 Lundqvist sidan Segerstad, Helgesson, Ringborg och Svedin sidorna samt Lundqvist sidorna

9 I fallet med problemorienterade laborationsmanualer kan man förenklat ta med de steg som fungerar under de förutsättningarna. För att demonstrera detta rycker jag ut ett delmoment i den problemorienterade laborationsmanualen som används i denna studie. Configure your server manually for dial-up connection only. It will share ipnumber between Radius will not be used. I ovanstående delmoment kan vi tillämpa följande steg: Steg 1 Vad är det vi ska göra i detta delmoment? Vilka steg måste göras för att lösa uppgiften? Steg Går väldigt fort eller kan utelämnas. Steg 5 - Vad behöver vi veta? Kan vi detta redan eller har vi gjort något liknande, eller behöver vi läsa i boken och/eller kolla i hjälpfiler? Steg 6 - Ta in kunskap genom de sätt vi har tillgängliga. Steg 7 - Hur löste vi uppgiften? Fungerade våra förutfattade meningar eller behövde vi göra något helt annat? Om man vill kan man säga att man använder en lättviktsvariant av de sju stegen. Problembaserat lärande är organiserat i basgrupper om cirka 6-7 personer 5 medan laborationerna i lokala nätverkskursen bygger på att eleverna jobbar i par. Syftet med denna indelning är att underlätta för eleverna att få en meningsfull laboration. Vid stora grupper finns det risk för så kallad free riders. Det vill säga, gruppmedlemmar som bara glider med de andra och inte gör något själv. Dessa elever kommer då att lära sig mycket mindre än andra, vilket givetvis inte är bra. Jobbar eleverna i par och laborationen är utformad så att den kräver att båda gör sitt minimerar man denna risk. En annan del som lyfts fram inom problembaserat lärande är handledarrollen. Denna roll skiljer sig från lärarrollen på så sätt att en handledares uppgift inte i första hand är att leverera kunskap utan snarare att få eleverna att lära sig själva. 5 Segerstad, Helgesson, Ringborg och Svedin sidan 15 9

10 Detta görs genom att försöka få eleven att reflektera över sitt eget lärande, så kallat metakognition. 6 Läraren ska även se till att lärprocessen går framåt och se den som en problemlösningsprocess. För att eleverna ska förstå vad de gör och se till att alla är med måste läraren se till att inlärningen sker på djupet och delta i grupprocessen. Även de problem som eleverna ställs inför måste läraren övervaka så att problemen inte blir för lätta och bidrar till att eleverna tappar intresset eller att de blir för svåra så att eleverna blir frustrerade och ger upp. 7 Hur ställer sig då de olika laborationsmanualsformerna till detta? De problemorienterade laborationsmanualerna kräver att läraren handleder eleverna tydligare då manualen inte förklarar i detalj vad som ska göras, utan eleverna måste själva lista ut detta. De behöver då ofta stöd från läraren som går in i en handledarroll. Läraren ska då se till att eleverna reflekterar över sitt eget lärande för att kunna lösa de problem som ställs i laborationsmanualen. Likaså ska läraren se till att de inte fastnar i ett problem utan går framåt, samt att båda eleverna i paren är med och arbetar med uppgifterna. Vid utformandet av laborationsmanualen måste läraren se till att problemen blir lagom svåra för eleverna. Då tiden inte finns att göra en egen manual för varje elev, löser man detta enklast genom att göra laborationsmanualen i stigande svårighetsgrad. På detta sätt får eleverna lösa problem efter problem så långt de klarar av. Detta gör att eleverna inte bara får en ytlig kunskap, utan all den tankekraft som krävs för att lösa uppgifterna gör att inlärningen blir djup. Ser man på dessa bitar är det tydligt att den problemorienterade laborationsmanualen på många punkter stämmer överens med den kunskapssyn som man utgår från i problembaserat lärande. Den traditionella laborationsmanualen däremot innehåller så tydliga instruktioner så att läraren nästan blir överflödig under själva laborationerna. Eleverna behöver inte reflektera över sitt eget lärande då de inte behöver tänka själv utan bara följa manualen. Någon inlärning på djupet är det då inte att tala om, utan läraren behöver bara se till att 6 Detta stämmer även med 1.2 i LPF94 Eleverna skall träna sig att tänka kritiskt, att granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. På så vis närmar sig eleverna ett alltmer vetenskapligt sätt att tänka och arbeta. Inom gymnasiesärskolan och särvux skall eleverna tillägna sig ett alltmer undersökande sätt att tänka och arbeta. 7 Segerstad, Helgesson, Ringborg och Svedin sidorna

11 eleverna inte kör fast och att båda i paret arbetar. Läraren blir då snarare en person som levererar en kunskapsmassa i form av föreläsningar och därefter utformar laborationsmanualer. För att se vad tidigare forskning kommit fram till har jag använt mig av en studie gjord vid ÖHS (Öppen Hälso- och Sjukvård) där tre grupper sjuksköterskor utvärderades för att bland annat se hur deras utbildning hjälpte dem i arbetslivet. Ena gruppen hade läst enligt PBI (ProblemBaserad Inlärning) och de andra grupperna hade läst en mer traditionell utbildning. Den del av studien som jag anser vara relevant för denna studie är vad eleverna lärt sig under utbildningen. Författarna har delat in resultaten för denna del i kunskaper, färdigheter och intentionernas implementering. Av dessa delar har jag tittat på kunskaper och färdigheter då detta är vad jag kommer att titta på i min studie. I delen kunskap har författarna mätt hur eleverna ansett sig tillägna kunskap inom elva områden. Bara fyra av dessa har visat på något signifikant skillnad mellan grupperna. Det är följande områden: Omvårdnadsteorier där de som läst enligt problembaserad inlärning anser sig tillägnat sig mer kunskap än de övriga grupperna. Sekretessfrågor, Handikapp och hjälpmedel samt Lagar och förordningar visar motsatta resultat där gruppen som använt en problembaserad inlärning hade lägre värden i undersökningen. I delen Färdigheter har författarna mätt hur eleverna ansett sig tillägna färdigheter inom fjorton områden. Fem av dessa har visat på något signifikant skillnad mellan grupperna. Det är områdena Lära in nyheter, Dokumentation av omvårdnad, Förändring och påverkan, Konfliktlösning samt Kontakt med anhöriga där de som läst enligt problembaserad inlärning visar på högre värden än de övriga grupperna. 8 Frågeställning Frågeställningen lyder: Kommer elever som jobbar med problemorienterade laborationsmanualer i kursen lokala nätverk ihåg hur man utför uppgifterna bättre samt 8 Walldal sidorna

12 har en större förmåga att lösa liknande uppgifter än de som jobbar med traditionella laborationsmanualer? Metod Jag kommer att göra en jämförande studie mellan traditionella laborationsmanualer som görs av operativsystemsföretagen och problemorienterade laborationsmanualer som görs av mig. Tillvägagångssättet kommer vara en studie på tre olika klasser där den ena får jobba med en traditionell labb och den andra med en problemorienterad labb och i den tredje klassen får hälften av eleverna jobba med en traditionell laborationsmanual och den andra hälften med en problemorienterad laborationsmanual. Under laborationen studerar och intervjuar jag eleverna om vad de tycker om laborationsmanualens utformning. Därefter undersöker jag hur mycket de kommer ihåg av hur man löser de uppgifter laborationsmanualen gick igenom. Jag ger dem även liknande uppgifter för att se om de kan härleda till tidigare inlärningsmoment för att lösa nya uppgifter. Minnes- och slutsatstestet sker två till fyra veckor efter laborationen utefter vad som passar i schemat. Resultatet mäts genom att eleverna fyller i en utvärdering 9 om vilka uppgifter de klarat av samt hur deras laboration påverkade deras möjlighet att lösa uppgifterna på minnes och slutsatstestet. Då jag inte vill att eleverna ska bli påverkade av att jag tittar på när de gör testet, finns jag i klassrummet men står i andra änden så att någon elev inte känner sig iakttagen. Detta för att eleverna inte ska känna att detta test påverkar deras betyg, då detta kan leda till att de fyller i enkäten på fel sätt. Jag skriver även i enkäten att denna uppgift är helt anonym och således inte påverkar deras betyg. Genom ovanstående metod får jag resultat om laborationsmanual på tre olika sätt: 9 Enkäten finns bifogad i slutet på studien 12

13 1. Elevernas uppfattning om de båda laborationsmanualerna under tiden då de gör laborationen. 2. Antal lösta uppgifter 3. Elevernas uppfattning om hur deras laboration påverkade deras möjligheter att lösa uppgifterna på minnes och slutsatstestet. Detta mättes genom att eleverna fick ringa in ett värde mellan ett och fem, där ett motsvarade Inte alls och fem motsvarade Jätte mycket. Syfte med undersökningen är att jämföra hur de olika laborationsmanualerna påverkar elevernas inlärning. Detta kan mätas på olika sätt. Dels objektivt, där antal lösta uppgifter ger ett värde på hur laborationsmanualen påverkar elevernas inlärning. Men även subjektivt där eleven själv får skatta hur laborationsmanualen påverkade deras inlärning. Anledningen till att jag blandar subjektiva och objektiva värden är svårigheten i att bedöma en människas förmåga att lösa uppgifter i ett nätverksoperativsystem. Att bara mäta objektiva värden som tid och antal uppnådda mål anser jag ger en felaktig bild då sättet att uppnå ett visst mål kan ha så många vägar. Det handlar inte bara om att lösa vissa uppgifter, utan man måste även ta hänsyn till säkerhet, tidsoptimering 10, ekonomi 11, redundans 12 etcetera. Dessa aspekter tar mycket tid att ta hänsyn till, men ökar kvaliteten avsevärt i arbetet. Av ovanstående skäl anser jag det lika viktigt med en subjektiv bedömning för att ta dessa aspekter i beaktande. Om man dessutom tar in elevernas uppfattning kan man få reda på hur de tänkte när de löste uppgifterna för att på så sätt få mer information om elevernas förmåga. För att kunna utföra denna studie var jag tvungen att hitta en labb gjord av tillverkaren till det operativsystem vi använder. Jag hittade några laborationsmanualer i en bok 10 Använder eleven ett tillvägagångssätt som fungerar bra för att exempelvis lägga upp tre stycken konton kommer detta tillvägagångssätt inte att fungera bra om den ska lägga upp 300 konton. 11 Utnyttjas resurserna fullt ut, eller slösas det på exempelvis licenser? 12 Finns det någon uppbackning om en enhet går sönder, eller går hela systemet ner? 13

14 skriven av operativsystemstillverkaren för dem som ska certifiera sig i operativsystemet. Jag hade sen tidigare gjort problemorienterade laborationsmanualer. Problemet var bara att dessa var på svenska, och operativsystemstillverkarens laborationsmanualer var på engelska. Min första tanke var att översätta dem till svenska, men jag insåg då att detta kan ge fördel till de problemorienterade laborationsmanualerna då eleverna är vana att få laborationsmanualer på svenska. Därför översatte jag de problemorienterade laborationsmanualerna till engelska istället. De traditionella laborationsmanualerna lät jag vara som de var med vissa modifieringar. Dessa är skrivna för en förutbestämd miljö som vi inte har på skolan. Därför var jag tvungen att ändra och ta bort vissa delar för att återspegla vår miljö. Jag bifogar den modifierade laborationsmanualen och originalet hittas i operativsystemstillverkarens bok som finns i referenslistan. 13 Detta för att läsaren ska kunna se att modifieringen inte kommer att påverka min studie. Min planering är att göra studien på två klasser jag inte själv undervisar normalt, allt för att inte påverka resultatet i någon riktning. För säkerhets skull kommer jag även att genomföra studien på min egen klass och låta halva klassen göra den problemorienterade laborationsmanualen och den andra halvan den traditionella laborationsmanualen. Vem som får göra vilken lottas fram. Resultat Resultat från treorna Resultatet på studien från min egen klass som enbart består av treor visade följande enligt ovanstående uppdelning av resultaten: Elevernas uppfattning om de båda laborationsmanualerna under tiden då de gjorde laborationen De elever som fick den traditionella laborationsmanualen sa att de tyckte det var skönt, bekvämt och enklare än de labbar de var vana med. De reagerade inte på att den var skriven på engelska. 13 Mackin och McLean sidorna 10:19-10:20, 10:43-10:46, 10:61-10:65, 10:78-10:81 14

15 De elever som fick den problemorienterade laborationsmanualen sa att det var som vanligt. De reagerade inte heller på att den var skriven på engelska. Antal lösta uppgifter Minnes- och slutsatstestet bestod av fem uppgifter där uppgifterna ett till och med tre var uppgifter de hade gjort under laborationen. Dessa uppgifter fanns alltså med för att mäta vad de kom ihåg. Uppgift fyra och fem hör ihop och skulle kanske ha varit en uppgift, därför redovisas dessa ihop. Det innebär att bara de elever som svarat att de klarat av båda uppgifterna räknas med. Dessa uppgifter ingick inte i manualen utan fanns med för att mäta hur bra de var att dra slutsatser från det de lärt sig innan. Uppgifterna ett till tre mäter alltså hur mycket de kommer ihåg av det de gjorde på laborationen och uppgift fyra till fem mäter hur lätt de har att använda sina kunskaper de fick från laborationen till att lösa liknande uppgifter. Av de elever som gjorde den traditionella laborationsmanualen fick jag in fem svarsenkäter. En elev hade inte svarat på denna uppgift i enkäten varför underlaget enbart består av fyra enkäter på denna fråga. Resultatet såg ut enligt följande spalter: Uppgift Antal som klarat uppgiften och 5 1 Av de elever som fick den problemorienterade laborationsmanual fick jag in sex svarsenkäter. Resultatet såg ut enligt följande spalter: Uppgift Antal som klarat uppgiften och

16 Hur mycket hjälpte laborationen till att lösa minnes och slutsatstestet? Efter att eleverna gjort de uppgifter de kunde fick de fylla i hur de tyckte att förberedande laboration hjälpte dem att lösa uppgifterna på minnes och slutsatstestet. Av de elever som gjorde den traditionella laborationsmanualen fick jag in fem svarsenkäter. Resultatet såg ut enligt följande spalter: Värde Antal Inte alls 0 Mycket lite 0 Lite grand 3 Ganska mycket 2 Jätte mycket 0 Av de elever som gjorde den problemorienterade laborationsmanualen fick jag in sex svarsenkäter. Resultatet såg ut enligt följande spalter: Värde Antal Inte alls 0 Mycket lite 0 Lite grand 0 Ganska mycket 5 Jätte mycket 1 Elevernas uppfattning om hur deras laboration påverkade deras möjligheter att lösa uppgifterna på minnes och slutsatstestet I sista uppgiften av enkäten fick eleverna skriva hur laborationen påverkade dem att lösa uppgifterna i minnes och slutsatstestet. De elever som fick den traditionella laborationsmanualen svarade bland annat att: 16

17 Mycket enklare man visste precis hur man skulle göra och vad man skulle göra Jag hade kunskap från förra labben och det hjälpte mig att klara av denna labb Den visade i detalj hur man startar RAS och konfigurerar inställningarna och anslutningar De elever som fick den problemorienterade laborationsmanualen svarade bland annat att: Man fick grundkunskaper för att lösa det och klarar det utan att läsa varje steg på en labb Eftersom det var problem hela tiden kom jag ihåg dem och hur man skulle göra. Och idag löste jag det själv Med hjälp av labben, som var övergripande och gick igenom det användbara så kunde jag enkelt och snabbt lösa den här uppgiften Resultat från tvåorna Resultatet på studien från tvåorna visade följande enligt ovanstående uppdelning av resultaten: Elevernas uppfattning om de båda laborationsmanualerna under tiden då de gjorde laborationen. De elever som fick den traditionella laborationsmanualen sa alla att de tyckte det var enklare. Men alla var inte odelat positiva. De uttryckte sig enligt följande: Man slipper tänka 17

18 Man blir lat Man lär sig mindre De elever som fick den problemorienterade laborationsmanualen sa att det var som vanligt. Vissa reagerade på att den var skriven på engelska. Antal lösta uppgifter Av de elever som gjorde den traditionella laborationsmanualen fick jag in tretton svarsenkäter. En elev hade inte svarat på denna uppgift i enkäten varför underlaget enbart består av tolv enkäter på denna fråga. Resultatet såg ut enligt följande spalter: Uppgift Antal som klarat uppgiften och 5 0 Av de elever som fick den problemorienterade laborationsmanual fick jag in sju svarsenkäter. Resultatet såg ut enligt följande spalter: Uppgift Antal som klarat uppgiften och 5 1 Hur mycket hjälpte laborationen till att lösa minnes och slutsatstestet? Av de elever som gjorde den traditionella laborationsmanualen fick jag in tretton svarsenkäter. En elev hade svarat otydbart på denna uppgift i enkäten varför underlaget enbart består av tolv enkäter på denna fråga. Resultatet såg ut enligt följande spalter: Värde Antal Inte alls 0 18

19 Mycket lite 4 Lite grand 5 Ganska mycket 3 Jätte mycket 0 Av de elever som gjorde den problemorienterade laborationsmanualen fick jag in sju svarsenkäter. Resultatet såg ut enligt följande spalter: Värde Antal Inte alls 1 Mycket lite 2 Lite grand 2 Ganska mycket 2 Jätte mycket 0 Elevernas uppfattning om hur deras laboration påverkade deras möjligheter att lösa uppgifterna på minnes och slutsatstestet De elever som fick den traditionella laborationsmanualen svarade bland annat att: Den var väldigt genomgående. Personligen tycker jag inte att man lär sig så himmla mycket när man bara gör punkt för punkt, man behöver få lite problem att lösa. Labben var bra genomgången, men man bara blev matad med information och fick inte lösa uppgifter. På det sättet så kommer man i alla fall jag ihåg bättre. Så slutsatsen av detta är att om man får ha det lite jobbigt på vägen så kommer man att komma ihåg det bättre. Den hjälpte igenom alla uppgifter jag gjorde 19

20 De elever som fick den problemorienterade laborationsmanualen svarade bland annat att: Det fungerade fint bortsett från att jag blev lite förvirrad eftersom en RAS redan var installerad. Jag tycker att jag rätt bra kom ihåg hur man skulle göra inställningarna. Jag fick mer kunskap om hur VPN server/klient fungerar och därav kunde jag konfigurera upp en VPN server samt en klient connection. Om man har gjort det innan så är det mycket lättare nästa gång man ska göra det. Uppgifterna vi gjorde på labben liknade dessa, så uppgift 1-4 var lätt. Uppgift 5 hade jag inget minne av från förra veckan. Så jag lade ingen större vikt med att få det att fungera. 20

21 Sammanslaget resultat För att lättare kunna få en överblick har jag sammanställt resultatet från tvåorna och treorna. Resultat från Antal lösta uppgifter Resultatet från de sexton 14 som gjorde den traditionella laborationsmanualen: Uppgift Antal som klarat uppgiften och 5 1 Resultatet från de tretton som gjorde den problemorienterade laborationsmanualen: Uppgift Antal som klarat uppgiften och /10 4/5 7/10 3/5 1/2 2/5 3/10 1/5 1/10 Uppgift 1 Uppgift 2 Uppgift 3 Uppgift 4 och 5 Traditionell labb Problemorienterad labb Siffrorna i den lodräta stapeln anger andelar av eleverna som klarat av uppgifterna. 14 De två som inte svarade på denna fråga är borträknade. 21

22 Uppgift ett Denna uppgift gick ut på att installera en uppringd server för krypterade anslutning med standard inställningar. Denna uppgift är mycket basal och kan göras genom att följa ett steg för steg program. 15 Uppgift två Denna uppgift gick ut på att skapa en användare som har rätt att ansluta via en krypterad förbindelse över Internet eller via en uppringd telefonförbindelse. Här skiljde sig grupperna åt lite grand. I den grupp som hade följt den problemorienterade laborationsmanualen lyckades alla lösa denna uppgift, men i den grupp som hade följt den traditionella laborationsmanualen var det tre fjärdedelar som hade löst den. Denna uppgift skiljer sig från den första då det inte går att använda ett steg för steg program. Eleverna har flera gånger under kursen skapat användare men de har inte ändrat dessa specialinställningar. Uppgift tre Denna uppgift gick ut på att skapa en krypterad anslutning till sin grannes server. Här skiljde sig grupperna knappt alls Uppgift fyra och fem Denna uppgift gick ut på att först dela ut en mapp på skrivbordet och stänga av fil och skrivardelningen därefter skulle eleverna ansluta till mappen via den krypterade länken. Syftet med att stänga av fil och skrivardelningen är att förhindra att eleverna ansluter till mappen via den okrypterade länken som fil och skrivardelningen erbjuder och därmed tro att de löst uppgiften. 15 En så kallad Wizard 22

23 Resultat från Hur mycket hjälpte laborationen till att lösa minnes och slutsatstestet? Resultatet från de sjutton 16 som gjorde den traditionella laborationsmanualen: Värde Antal Inte alls 0 Mycket lite 4 Lite grand 8 Ganska mycket 5 Jättemycket 0 Resultatet från de elva som gjorde den problemorienterade laborationsmanualen: Värde Antal Inte alls 1 Mycket lite 2 Lite grand 2 Ganska mycket 7 Jättemycket 1 7/10 3/5 1/2 2/5 3/10 1/5 1/10 Traditionell labb Problemorienterad labb 0 Inte alls Lite grand Väldigt mycket Siffrorna i den lodräta stapeln anger andelar av eleverna som klarat av uppgifterna. 16 Den som inte svarade på denna fråga är borträknad. 23

24 Diskussion Studien genomfördes på sammanlagt 31 gymnasieelever mellan sjutton och arton år. Denna mängd är för liten för att kunna dra någon långtgående slutsats över resultaten, men för inte få för litet underlag för undersökningen väljer jag att enbart föra diskussionen för de sammanslagna resultaten och inte resultaten för tvåorna och treorna separat då detta skulle ge grupper om tjugo respektive tretton. Antal lösta uppgifter I denna del av Minnes- och slutsatstestet fick eleverna själva skriva upp vilka delar de klarade av. Trots att jag ordentligt påpekade att detta minnes och slutsatstest inte skulle påverka deras betyg finns det en viss risk att eleverna överskattad eller underskattat sina resultat. Detta borde dock påverka båda grupperna lika mycket så jag anser att man kan bortse från denna eventuella felkälla. Uppgift ett I båda grupperna lyckades alla elever lösa denna uppgift. Uppgift två Här stämde min tes att de som följer en problemorienterad laborationsmanual har lättare att minnas det de gjort. Att ändra dessa inställningar är inte svårt, det gäller bara att komma ihåg var man gör det. De elever som gjorde den problemorienterade laborationsmanualen var tvungna att leta och försöka klura var man gjorde detta. I och med detta tog uppgiften längre tid, men hjärnan var tvungen att aktivera sig mera och i och med detta verkar det som att den kommer ihåg det bättre. De elever som gjorde den traditionella laborationsmanualen behövde ju bara följa steg för steg anvisningarna och kunde göra laborationen utan att behöva anstränga sig nämnvärt. Uppgift tre Jag har funderat på hur det kommer sig att grupperna knappt skiljde sig åt alls, då uppgiften påminner om uppgift två i hänseendet att båda uppgifterna saknar ett steg för steg program. Man kan då tycka att resultaten både skilja sig mycket mer. Det enda jag kan komma på som förklaring är att uppgiften är så pass komplicerad så att även om man har en steg för steg anvisning i den traditionella laborationsmanualen så måste man 24

25 vara uppmärksam på vad man gör så man inte gör fel. Detta skulle resultera i att båda grupperna var tvungna att anstränga sig för att kunna lösa uppgiften. En annan tänkbar förklaring är att denna uppgift påminner mycket om det man gör när man ska installera bredband hemma, och då de flesta av mina elever har detta är sannolikheten stor att de gjort det hemma och därför var bekant med verktyget som användes i uppgiften. Uppgift fyra och fem Här skiljde sig grupperna markant åt. I den grupp som hade följt den problemorienterade laborationsmanualen lyckades nästan två femtedelar, men i den grupp som hade följt den traditionella laborationsmanualen lyckades bara en sextondel. Här stämde min tes att de som följer en problemorienterad laborationsmanual lättare kan dra slutsatser av det de lärt sig. För att lösa dessa uppgifter krävs det att du vet vad du gör. De som följde den problemorienterade laborationsmanualen var tvungna att förstå vad de gjnrde för att kunna lösa uppgifterna. Detta gör att när du senare stöter på en liknande uppgift kan du utgå från vad du gjort innan och sedan lista ut hur du ska göra den nya uppgiften. Har man bara följt en steg för steg manual vet man sällan vad man gör och hur systemet fungerar. Att då gå utanför dessa ramar i en ny uppgift gör att uppgiften ses som helt ny istället för en variation av den gamla. Elevernas uppfattning om hur mycket deras laborationsmanual hjälpte till att lösa minnes och slutsatstestet Eleverna som hade fått den traditionella laborationsmanualen hade medianvärdet tre då de själva skulle skatta hur mycket laborationsmanualen hade hjälpt dem. En trea motsvarades av lite grand och jag uppfattar detta som att laborationen gav en viss hjälp men inte så mycket. Enligt min mening får denna laboration underkänt om syftet med den är att lära eleverna någonting de ska ha nytta av i framtiden. Ska man investera i en lokal samt 25

26 datautrustning för flera tusen kronor måste detta ge bättre kunskapsavkastning, annars kan man ju bara låta eleverna läsa i en bok hur man gör. Om man tolkar det eleverna skrev i sina kommentarer kring laborationsmanualerna så får jag uppfattningen att många elever, trots att de i viss mån insåg att de inte lärde sig lika bra, uppskattade denna typ av laborationsmanual då den var bekvämare. Detta ser jag som ett problem för lärarna. Syftet med laborationerna är ju att eleverna ska lära sig något, inte att reproducera något. Just denna bit har jag själv märkt är svår att förklara för eleven. Nästan varje lektion säger mina elever: Nu är jag klar med labben, får jag gå hem nu? Eleverna tycks se labben som ett arbete som ska bli klart, som om de jobbade på ackord, istället för att se labben som ett sätt att lära sig på, som en inspirationskälla för kunskap. När jag då förklarar för eleverna att de inte får gå hem utan laborera vidare med veckans tema 17 brukar de ha svårt att förstå. De elever som hade fått den problemorienterade laborationsmanualen hade medianvärdet fyra. Detta motsvarades av ganska mycket och jag uppfattar det som att laborationen gav ett bra stöd till att lösa uppgifterna på minnes och slutsatstestet. Laborationen tjänar sitt syfte och jag anser mig kunna försvara kostnaderna för detta. Enligt elevernas kommentarer verkar det som att de inser att detta sätt hjälper dem att komma ihåg bättre då de hela tiden måste lösa problem, även om det är ett jobbigare sätt att laborera på. 17 Kursen Lokala nätverk är upplagd så att varje vecka har ett tema. Första lektionen har vi en teoretisk genomgång av ämnet och andra lektionen får eleverna laborera med det. Mellan lektionerna ska eleverna ha förberett sig genom att läsa om det i boken. Veckans tema kan exempelvis vara; Namnsystem, kryptering, konton /grupper och så vidare. 26

27 Slutsatser När man gör en studie lik den här finns det många aspekter som kan påverka resultatet. Givetvis finns det även saker som kan gå fel, speciellt när man jobbar med datorer i en laborationsmiljö. De aspekter som jag själv reflekterat över är antalet elever som är med i undersökningen. Sammanlagt rör det sig om cirka trettio elever med cirka femton i varje grupp. Detta är för litet antal för att kunna dra några statistiska slutsatser. En annan aspekt är den korta tidsperiod som detta sker under samt att dessa elever har haft problemorienterade laborationsmanualer under en hel termin innan och därför är vana med dessa. Vill man få ett bättre resultat bör man göra detta under en hel termin eller kanske ett helt läsår för att få ett bättre underlag. Man bör då även starta två olika grupper som inte gjort detta förut och låta ena gruppen använda problemorienterade laborationsmanualer och andra gruppen traditionella laborationsmanualer. Då studien gjorts i en laborativdatormiljö där datorerna har varit igång i två till tre månader med onormalt mycket funktioner installerade leder detta till en något instabil miljö. Detta kan resultera till fel och tidsfördröjningar vilket kan påverka dels hur eleverna upplever laborationerna samt hur de lyckats lösa uppgifterna. På grund av ovanstående bör man inte dra allt för stora slutsatser kring denna undersökning, men det kan ge en fingervisning och kanske uppmuntra till vidare studier. Antal lösta uppgifter Det som framgår av resultaten är att grupperna skiljer sig mest åt i uppgifterna fyra och fem. Uppgift fyra och fem handlar om att lösa nya uppgifter genom att härleda till det man redan gjort. Trots gruppens storlek på enbart trettien elever tycker jag ändå att det framgår tydligt, på grund av den stora skillnaden, att de som använder en problemorienterad laborationsmanual har lättare att göra liknande uppgifter. 27

28 Sammanfattningsvis kan man inte dra några stora generella slutsatser kring detta, men jag anser att studien pekar på att den problemorienterade laborationsmanualen hjälper eleverna att både minnas och dra slutsatser bättre. Elevernas uppfattning om hur mycket deras laborationsmanual hjälpte till att lösa minnes och slutsatstestet Medianvärdet talar sitt tydliga språk; de elever som fått den traditionella laborationsmanualen anser att den hjälpt dem lite grand, medan de elever som fått den problemorienterade laborationsmanualen anser att den hjälpt dem ganska mycket. Läser man sedan vad eleverna skriver om laborationsmanualerna i sina kommentarer så bekräftas dessa medianvärdet. På så sätt visas det både kvalitativt och kvantitativt att den problemorienterade laborationsmanualen hjälpte eleverna bättre i denna undersökning. Då underlaget var litet och skillnaderna inte var så stora törs jag inte dra några stora slutsatser kring detta generellt, men även denna del av studien pekar i samma riktning som föregående del. Vidare studier Vill man studera vidare på detta område rekommendera jag att man använder större grupper och håller på under längre tid. Mina elever hade ju under en och en halv termin använt svenska problemorienterade laborationsmanualer och var givetvis vana med detta sätt att arbeta på. Jag tror detta kan ha färgat resultaten i studien. En ny studie borde använda två olika klasser där ena klassen från dag ett använde problemorienterade laborationsmanualer och andra klassen traditionella laborationsmanualer. Vidare tycker jag att man borde studera hur de olika sätten att skriva laborationsmanualer påverkade elevernas förståelse för laborationen. Jag under till exempel om den traditionella laborationsmanualen bidrar till det faktum att eleverna ser laborationen som ett arbete där en produkt ska framställas istället för ett inlärningstillfälle? Kanske den problemorienterade laborationsmanualen hjälper eleverna att fokusera på att lösa problem istället för att producera ett färdigt resultat. 28

29 Hur stödjer de olika laborationsmanualerna lärarens betygsättning? I en traditionell laborationsmanual kan man bara mäta två saker: Hur långt han elever och hur fort gick det? Jag anser att detta inte rimmar särskilt väl med de betygskriterier som finns för datorteknikkurserna. I betygskriterierna för kursen Lokala nätverk B står det bland annat i kravet för mycket väl godkänt: Eleven anpassar arbetet till situationen och väljer lösningar med hänsyn till funktion, säkerhet, ekonomi, lagstiftning och etik Hur ska man kunna se detta i den traditionella laborationsmanualen som är helt styrd och inte ger eleverna frihet att visa hur de arbetar? I en problemorienterad laborationsmanual ställs eleverna inför problem som påminner eller ibland överstämmer med de problem de kommer att stöta på i arbetslivet. Här ges eleverna tillfälle att experimentera med olika lösningar och visa vad de kan och hur de väljer att lösa sina problem. Med hänsyn till studien på ÖHS tycker jag att man borde undersöka om en problembaserad inlärning oavsett om det gäller laborationsmanualer eller teoretiska övningar påverkar inlärningen av teoretiska och praktiska kunskaper olika. Enligt studien på ÖHS framgick det att gruppen som använt problembaserad inlärning visade bättre resultat när det gällde praktisk kunskap, men sämre när det gällde teoretisk kunskap. Vill man lämna skolvärlden kan man forska kring hur det kommer sig att laborationsmanualerna som används vid professionella utbildningsföretag 18. En gissning är att det är lättare att bestämma hur lång tid en viss modul ska ta under dessa späckade kurser. 19 En skrämmande tanke vore att det beror på att en traditionell laborationsmanual kräver mindre kunskap av läraren då den vet vilka ramar som 18 Jag syftar på företag som lever på att utbilda framför allt yrkesverksamma människor till att klara av de olika certifikat som finns inom datayrkena. 19 Kurserna brukar vara på en vecka och hålla på från 09:00 till 17:00 och hålla ett mycket högt tempo med föreläsningar som varvas med laborationer och demonstrationer. 29

30 kommer gälla. I en problemorienterad laborationsmanual kan man vänta sig nästan vad som helst när det gäller metoder att lösa problemen. 30

31 Referenslista Litteratur Walldal, Elvi Problembaserad inlärning ett utvärderingsexempel. Lund: Studentlitteratur. Mackin, J.C. och McLean, Ian Implementing, managing and maintaining a Microsoft Windows Server 2003 network infrastructure. Redmond Washington : Microsoft press. Tommie, Lundquist På verklighetens grund Problembaserat lärande i gymnasieskolan, Linköping: Linköpings universitet, Centrum för skolutveckling, BPT- Tryck AB. Segerstad, Helgesson, Ringborg och Svedin Problembaserat lärande Idén, handledaren och gruppen. Falköping: Liber AB, Elanders Gummessons. Webbsidor Myndigheten för skolutveckling Kemiskafferiet: 20Didaktikteori%20Frihetsgrader.pdf Skolverket LPF94:

32 Bilaga A -Problemorienterad laborationsmanual RAS and simple VPN Control that you can ping one another before you start. D1: Raise domain functional level to Windows Server 2003 in AD. Configure your server manually for dial-up connection only. It will share ipnumber between Radius will not be used. Create a user that you name RAS and configure so that the user is granted access to dial-up connection and get a static ipnumber ( ). D2: Log in as RAS on your DC and create a new VPN-connection to D1. Log out and log on to D2 through VPN-connection. What of the following does your connection use: Compressing... Authentication IPnumber Ping D2 through the VPN-link Which ipnumber did you have to use?. D1: Open Routing and remote access. Which connections to your RAS do you have right now?... Can you send a message to D2? Which ports are used and which VPN-protocol is used?... Cancel the connection of D2. Switch tasks with each other. Advanced VPN (Higher security) D1: Deactivate RRAS and configure it again, this time as a VPN-server. Adjust the settings so that the user RAS only get access through Remote access policy. D2: Try to log in through your D2 through VPN at your logon window. This should not work. D1: What has event viewer to say about why D2 can not login... D1: You will now configure remote access policy to make RAS more secure to penetration. Do a new policy with the following configurations: Conditions MS-CHAP v2, domain users. Permissions grant access Profile logout after 5 minutes inactivity, VPN, MS-CHAP2, strong encryption. Configure the new policy to run first, that is, is situated at the top of the list. D2: Control that you are able to login with RAS-account to D2 at your logon window through your VPN-link. Compare your configuration with what you can see in the properties of the link. Logout. 32

33 Switch tasks with one another and start from the beginning. IAS/RADIUS D1: Install IAS. Add D2 as a new RADIUS-klient in IAS. Use a shared key as authentication. D2: Configure your computer as a VPN-server with RADIUS authentication and accounting. Your computer will use D1 as a RADIUS-server. D1: Now, log in as RAS on D2 through your VPN-connection. If you get problem to log in, check which authentication protocol that are installed on the IAS-server. The problem of the week Try to only use Chap as authentication protocol. 33

34 Bilaga B - Traditionell laborationsmanual Detta dokument är inläst I ett OCR-program. Därför kan vissa skönhetsfel finnas. Practice: Creating a Dial-up Access Server In this practice, you use the Routing And Remote Access Server Setup Wizard to configure Computer1 as a dial-up remote access server. Creating a Dial-Up Server by Using the Routing And Remote Access Server Setup Wizard In this exercise, you log on to Computer1 and remove any previous configuration from Routing And Remote Access. You then run the Routing And Remote Access Server Setup Wizard to begin configuring dial-up remote access to Computer1. 1. From Computer1, log on to Domain1 as Administrator. 2. Click Start, select Administrative Tools, and then click Routing And Remote Access. The Routing And Remote Access console opens. 3. In the console tree, right-click COMPUTER1 (Local), and then click Disable Routing And Remote Access. If this option is not available, go to step 5. A message box appears, informing you that you are disabling the router and asking whether you want to proceed. 4. Click Yes. A message indicates that the Routing And Remote Access service is stopping. 5. In the console tree, right-click COMPUTER1 (Local), and then click Configure And Enable Routing And Remote Access. The Routing And Remote Access Server Setup Wizard appears. 6. Click Next. The Configuration page appears. 7. Click Next to accept the default setting, Remote Access (Dial-Up Or VPN). The Remote Access page appears. 8. Select the Dial-Up check box, and then click Next. The Network Selection page appears. The IP Address Assignment page appears. 10. Click Next to accept the default setting, Automatically. The Managing Multiple Remote Access Servers page appears. 11. Click Next to accept the default setting, No, Use Routing And Remote Access. The Completing The Routing And Remote Access Server Setup Wizard page appears 12. Click Finish. 13. If a message appears indicating that you must configure the properties of DHCP Relay Agent, click OK. A message indicates that the Routing And Remote Access service is starting. After this, the Routing And Remote Access console shows a new configuration bene the server icon. 14. Log off Computer1. Practice: Deploying Remote Access In this practice/you create a domain user account and a corresponding remote access policy. You then dial in with the user account to test the configuration. Creating a Telecommuter Group and User Account In this exercise, you create a new user account named User1. You then make this account a member of a new global security group named Telecommuters. 1. From Computer1, log on to Domain1 as Administrator. 2. Click Start, select Administrative Tools, and then click Active Directory Users And Computers. The Active Directory Users And Computers console opens. 34