Slutrapport projekt Innovativ samverkan i Bispgården, del 2.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slutrapport projekt Innovativ samverkan i Bispgården, del 2."

Transkript

1 Slutrapport projekt Innovativ samverkan i Bispgården, del Projekt Journalnummer: Projektnamn: Innovativ samverkan i Bispgården, del 2. Stödmottagare: Fors Företagareförening, Alléstigen 1, Bispgården 2. Kontaktperson Anders Ljung, ordförande Fors Företagareförening, Alléstigen 1, Bispgården 3. Hur sammanfattar du projektet? Vad är bakgrunden till projektidén? Teknikföretagen i regionen utvecklas och kompetensförsörjningen har länge varit ett problem. All tillgänglig statistik visar att bristen på kompetent arbetskraft kommer att öka, vilket är ett stort hot för företagens överlevnad i regionen. Vad planerade du att genomföra i projektet enligt projektplanen? Fors Företagareförening (FFF) planerade att i detta projekt vara drivande i skapandet av ett Teknikhus i det så kallade annexet i anslutning till Anders Olofskolan i Hammarstrand. Planen var att Teknikhuset skulle fyllas med spännande aktiviteter och problemlösningar samt att lämpliga objekt för det delvis skulle arbetas fram i samarbete mellan Anders Olofskolan, Jämtlands gymnasium, Bispgården och Teknikföretagen i regionen. Syftet med att skapa ett Teknikhus var att ta tillvara och öka teknikintresset i grundskolan samt att bredda rekryteringsbasen till gymnasieutbildningarna vid Jämtlands Gymnasium i Bispgården. Projektledaren utsågs som ansvarig för processen. Projektet avsåg även att organisera och ansvara för genomförandet av studiebesök till Bispgården för elever i årskurs sex till nio vid Anders Olofskolan i Hammarstrand. Studiebesöken skulle dokumenteras och utvärderas och en modell tas fram så att besöken enkelt går att genomföra varje läsår. Ambitionen med besöken var att ge eleverna en bild av vilka jobb och karriärmöjligheter teknikföretagen i regionen erbjuder och att en utbildning vid Jämtlands gymnasium i Bispgården ger en bra grund för en anställning hos dessa företag. Projektledaren utsågs som ansvarig för planering, genomförande och dokumentation av studiebesöken. I projektet planerades även en Tekniktävlingsdag att genomföras under våren Anders Olofskolan i Hammarstrand, Jämtlands gymnasium i Bispgården och teknikföretagen i regionen skulle samverka kring aktiviteten. Syftet med dagen var att marknadsföra regionen, utbildningarna och deras samarbete med företagen. Grupperingen kring Teknikhuset skulle planera och ansvara för dagen och projektledaren utsågs till samordnare. På initiativ från skolchefen i Ragunda kommun avsågs ett arbete kring Entreprenörskap i skolan inledas utifrån organisationen Ung Företagsamhets tre nya koncept för gymnasium och grundskolan. Projektledaren skulle vara kontaktperson för arbetet i Bispgården. Samarbetet kring Bispgårdens Tekniska College som påbörjades under projektets första år skulle utvecklas ytterligare under detta projekt. Även arbetet med att kvalitetssäkra utbildningarna och säkerställa att dessa motsvarar dagens behov på arbetsmarknaden planerades att fortsätta liksom certifieringen av utbildningarna utifrån TeknikCollege kriterier. Arbetet skulle genomföras i det lokala Teknikcollegerådet där rektor och representanter för el- och industriprogrammen, vuxenutbildningarna samt elevrådet vid Jämtlands gymnasium deltog tillsammans med representanter för teknikföretagen i Bispgården. Enligt regelverket ska näringslivet vara i majoritet i rådet. Tanken var även att Teknikcollegerådet ska finnas kvar efter det att certifieringsarbetet är färdigt för att verkställa beslut som fattas i styrelsen. 1

2 I projektet ingick även att bilda en styrelse för Bispgårdens Tekniska College bestående av representanter för Jämtlands gymnasium, Ragunda kommun och teknikföretagen i regionen med näringslivet i majoritet. Styrelsen skulle ha det övergripande ansvaret för Bispgårdens Tekniska College, arbeta med frågor som kvalitetssäkring, ekonomi och marknadsföring. Projektledaren utsågs till att leda processen för att certifiera arbetssättet vid Bispgårdens Tekniska College och vara koordinator för styrelsearbetet. Projektledaren fick också ansvaret att söka former för styrelsens och Teknikcollegerådets fortlevnad även efter projekttiden. Även nytänkande kring marknadsföring av Bispgårdens Tekniska College ingick i projektet. Materialet skulle anpassas efter den aktuella målgruppen vilken när det gäller gymnasieutbildning med stort upptagningsområde är både elever och föräldrar. Informationen skulle anpassas för och tilltala elever, samtidigt som upplägget ska kännas tryggt för föräldrarna när det rör detaljer som skollunch och eventuellt boende. Projektledaren utsågs att ansvara för produktionen av marknadsföringsmaterialet. Projektledaren skulle även administrera och kontinuerligt uppdatera hemsidan med information om aktiviteter och aktuell samhällsoch föreningsinformation. Bispgårdens Tekniska College har en egen rubrik på sidan med information om utbildningarna, arbetssättet, boende mm. Projektet skulle ursprungligen även samordna och stimulera kontakter mellan olika aktörer för att utöka utbudet av kultur och fritidsaktiviteter för ungdomar. Konkret kunde detta röra sig om att projektledaren vid sina övriga kontakter med eleverna vid Jämtlands gymnasium i Bispgården fungerade som en länk mellan eleverna och olika kultur och fritidsarrangörer t.ex. föreningar, församlingen och studieförbund. Projektledaren utsågs dessutom att ansvara för administration av projektet samt för möten och dokumentation. Vad genomförde du i projektet? Här sammanfattas endast arbetet i aktiviteterna som finns beskrivna mera ingående under punkt 7. Teknikhus Engagemanget i arbetet med Teknikhuset i Hammarstrand har varit stort från samtliga inblandade. Arbetsgruppen kring Teknikhuset har bestått av lärare från Anders Olofskolan i Hammarstrand, rektor och lärare vid Jämtlands gymnasium i Bispgården och representanter för medlemsföretag i Fors Företagareförening. Två objekt till Teknikhuset har tagits fram gemensamt i projektet, Skotaren och Kunskapssnurran. Ytterligare ett objekt, Bilchassit, är under planering. Cirka 30 nya labbenheter har köpts in till Teknikhuset och en logotyp har tagits fram för huset som fått namnet Tekniken. Teknikämnet har erhållit högre status genom projektet både inom skolan och i kommunen. Arbete för att utveckla Tekniken ytterligare kommer att fortsätta även efter det att projektet avslutats. Studiebesök Fyra studiebesök från Anders Olofskolan i Hammarstrand, årskurs 6, 7 och 9, har genomförts under perioden. Arbetsgruppen kring Teknikhuset har ansvarat för denna aktivitet. Syftet med aktiviteten har varit att utveckla en modell för årskursspecifika studiebesök så att aktiviteten lätt ska gå att genomföra varje läsår. Besöken har även använts i skolans övriga undervisning. Projektet arrangerade ytterligare ett studiebesök för presidiet i Ragunda kommun (kommunalråd, kommunchef, stabschef, oppositionsråd och politiker) i samband med näringslivsveckan i november Besöket som pågick hela dagen innefattade besök och information om verksamheten vid fem teknikföretag i Bispgården samt vid Jämtlands gymnasium i Bispgården. Dagen avslutades med diskussioner kring ämnet Teknikföretagens förutsättningar att verka i Ragunda kommun nu och i framtiden. Information lämnades även om arbetet i projektet. Projektledaren ansvarade för program och genomförande vid besöket. Bispgårdens Tekniska College Utvecklingen kring Bispgårdens Tekniska College har varit den aktivitet som trots att den har kantats med orosmoln samtidigt har rönt de största framgångarna. Med hjälp av de tio kriterier som bland andra organisationen Teknikföretagen tagit fram för Teknik College har en grundlig genomgång gjorts av samtliga utbildningar som erbjuds vid Jämtlands gymnasium i Bispgården. Därefter har ett helt nytt utbildningskoncept skapats för gymnasieelever. Företagen, skolan och eleverna har med gemensamt engagemang format en unik modell för utbildningarna vid Bispgårdens Tekniska College som erbjuds elever från och med höstterminen Den treåriga gymnasieutbildningen inleds med ett gemensamt Yrkestekniskt basår som ska ge eleverna insikt om vad de båda utbildningsprogrammen som skolan erbjuder innebär och leder till. Valet av program sker således först inför år två. År två och tre läses som så kallad Lärlingsutbildning vilket innebär att minst 50 % av den utbildningstiden genomförs på ett eller flera av de företag som ingår i Bispgårdens Tekniska College. 2

3 Ett lokalt Branschråd finns numera för Bispgårdens Tekniska College liksom en styrelse bestående av representanter från Jämtlands gymnasium, Bispgården, Ragunda kommun och företagen Fors Industrier AB, Z-Lyften produktion AB, Gerdins Nordkomponent AB, Vattenfall AB, Statkraft AB, Fortum AB, och Härjeåns Elnät AB. Projektet har även arbetat fram en Handledarutbildning för Bispgårdens Tekniska College. Information/Marknadsföring Marknadsföringen av det nya utbildningskonceptet har skett på bred front. Arbete inleddes med att en marknadsplan arbetades fram för Bispgården Tekniska College. Därefter gjordes en marknadsföringskalender där aktiviteterna under 2011 och 2012 fördes in. Allt material som togs fram fokuserade på den aktuella målgruppen. Informationen anpassades för att tilltala elever, samtidigt som upplägget även måste kännas tryggt för föräldrarna. Broschyren arbetades fram i projektet i samarbete med en marknadsföringsgrupp. Slutresultatet trycktes i 4000 exemplar, 1514 av dessa distribuerades till elever i årskurs nio i Jämtlands- och Västernorrlands län under januari Inför filminspelningen träffades marknadsföringsgruppen för att studera och utvärdera ett antal marknadsföringsfilmer från andra liknande utbildningar. Utifrån de åsikter som framkom påbörjades arbetet med en Storyboard. Filmens korta produktionstid möjliggjordes tack vare bra förarbete, väl förberedda aktörer och en professionell filmare. Förutom på Bispgårdens hemsida finns filmen på Jämtlands gymnasiums officiella hemsida, företagssidor samt på You Tube och Facebook. Materialet, broschyren och filmen, användes när gymnasieskolan besökte högstadieskolor i regionen för att marknadsföra Bispgårdens Tekniska College. Det användes också i skolans monter när alla utbildningar inom Jämtlands gymnasium arrangerade Öppet Hus i Östersund för länets alla niondeklassare. I januari, 2012, arrangerades ett Öppet Hus på Jämtlands gymnasium i Bispgården. Elever, lärare, rektor och företagen fanns på plats för att informera om Bispgårdens Tekniska College och visa skolans lokaler. Hemsidan som skapades under projektets första år har administrerats och uppdaterats under perioden. Sidan som marknadsför Bispgården (postnummerområde ) innehåller bland annat aktivteter, samhälls- och föreningsinformation. Även platsannonser från Arbetsförmedlingen som rör Bispgården har lagts ut. Bispgårdens Tekniska College har en egen rubrik på hemsidan. Detta är det enda stället där komplett och aktuell information finns om utbildningen på webben. Enkel att hänvisa och länka till. Administration Projektledaren har ansvarat för administrationen av projektet. Arbetsuppgifter som att skicka ut kallelser inför möten, föra och distribuera protokoll och minnesanteckningar samt uppföljning av möten och beslut som fattats där har ingått. Totalt har 42 möten hållits under projektperioden med de olika grupperna som varit knutna till projektet. Sammanlagt 83 personer har varit delaktiga och engagerade i projektet under år två och tre. Administrationen av projektet har även innehållit ekonomi, rapportering och redovisning. Projektet har redovisats till Leaderområde 3 sam och Länsstyrelsen i Jämtlands län 4 gånger under perioden. Vad blev det för resultat? Unika samarbeten har påbörjats i projektet. Anders Olofskolan har nu ett Teknikhus som företagen även fortsättningsvis kommer att vara intresserade av att utveckla. Anders Olofskolan, Jämtlands gymnasium i Bispgården och teknikföretagen i Bispgården har genom projektet försetts med beprövade och årskursanpassade program inför studiebesök. Jämtlands gymnasium i Bispgården kan genom arbetet med Bispgårdens Tekniska College erbjuda helt unika och branschanpassade gymnasieutbildningar. Utbildningarna som har marknadsförts professionellt till målgruppen har visat sig tilltala presumtiva elever. Utöver en styrelse där näringslivet är i majoritet har ytterligare ett antal kvalitetshöjande moment införts. Bispgårdens Tekniska College har numera ett eget Branschråd som säkerställer kvalitén på utbildningarna samt en egen Handledarutbildning för personal och deltagande företag som garanterar elevernas trygghet under praktik och lärlingsutbildning. Utbildningarna har marknadsförts på hemsidan, som har administrerats och uppdaterats i projektet. Hemsidan är välbesökt. Vilka positiva effekter har projektet haft? Ett Teknikhus har skapats för eleverna vid Anders Olofskolan och kommunens övriga grundskolor. Engagemanget från lärarna vid Anders Olofskolan, personal och elever vid Jämtlands gymnasium, Bispgården och teknikföretagen i regionen har resulterat i ett hus med namnet Tekniken som innehåller en mängd klurigheter avsedda för elever i grundskolan. Arbetet med att utveckla Tekniken kommer inte att stanna av när projektet avslutas vilket är positivt och tyder på ett genuint intresse för att öka teknikintresset i grundskolan. Trots motgångarna på grund av Ragunda kommuns och Jämtlands gymnasieförbunds beslut om nollintag till gymnasieutbildningarna i Bispgården inför höstterminen 2011 återfanns kraften och motivationen för att fortsätta utformningen av Bispgårdens Tekniska College i projektet. Med behovet av branschanpassade gymnasieutbildningar inom el och industri och engagemanget från företagen i ryggen beslutade vi i september 2011 att återuppta arbetet med Bispgårdens Tekniska College. 3

4 Den grundliga analys av de utbildningar som tidigare erbjöds vid Jämtlands gymnasium i Bispgården som det lokala Teknik College rådet arbetat med under två år visade sig inte vara förgäves trots allt. Analyserna som utgick från de 10 kriterier som organisationen Teknik College har sammanställt för att certifiera utbildningar var värdefulla grundstenar i vårt bygge av ett helt nytt utbildningskoncept i Bispgården. Under två intensiva månader formades och marknadsfördes konceptet och resultatet lät inte vänta på sig! Från och med höstterminen 2012 påbörjas åter gymnasieutbildningar i Bispgården! De tolv elever som sökt och antagits till de treåriga programmen inleder studierna med ett yrkestekniskt basår som efterföljs av två års lärlingsutbildning inom El- och Energiprogrammet alternativt Industritekniska programmet. Ett väl fungerande samarbete mellan företagen i regionen, och mellan företagen och utbildningarna, har möjliggjort att vi i projektet har fått chansen att gemensamt jobba fram nya innovativa lösningar. Bildandet av en styrelse för Bispgårdens Tekniska College där näringslivet är i majoritet säkerställer att arbetet med att utveckla utbildningarna fortsätter även efter projekttiden. Vilka erfarenheter av projektet kan vara till nytta för andra? Arbetssättet kring Teknikhuset. Arbetssättet kring Bispgårdens Tekniska College. Organisation, uppföljning och dokumentation. Överlämnande och säkerställande om fortsatt verksamhet. Regelverket kan ändras mellan projektredovisningarna, det som blir godkänt vid en redovisning behöver inte bli godkänt vid nästa. Se till att ha god ekonomi och en väl tilltagen checkkredit. Fors Företagareförening fick vänta i 15 månader på utbetalning av en projektredovisning på grund av att Länsstyrelsen och Leader 3 sam inte tolkade regelverket på samma sätt. Var beredd på att du kan få olika handläggare, vi hade tre olika på tre år. Kom ihåg att administrationen tar mycket tid, vilket är synd i utvecklingsprojekt. 4. Vilka genomförde projektet? Vilka personer medverkade i projektet? Under perioden har totalt 83 personer medverkat i projektet. Från Fors företagareförening Birgit Skogelid, projektledare 75 % Anders Ljung, Per Edvall, Håkan Ljung, Peter Ajax, Marita Bergman, Jan Backman, Olle Wikström, Per-Erik Eriksson, Ola Wiklund, Martin Markebrand, Katja Edblad, Kajsa Eriksson, Anders Eklöf, Sven Halvarsson, Micael Sundin, Peter Säterberg, Lars Häggström, Torgny Jacobsson, Torbjörn Ångman, Magnus Forsström, Monika Szabó, Anders Norman, Ulf Andersson, Ulf Lundqvist, Kenth Selander. Från Jämtlands gymnasium, Bispgården Mats Berglund, Richard Terneborg, Bertil Westman, Kristina Hellström, Jörgen Jonsson, Hasse Allström, Jan Johansson, Karl von Essen, Jenny Johannesson, Bengt Thander, Christer Lindroth, Marianne Holmstedt, Marinette Wasell - Brännlund, Thomas Ahrlin, Lars Johansson, Ulla Grelsson, Peter Lind, Jonas Wallgren- Nordlander, Johan Nyman, Fredrik Jonasson, Jonas Karlsson, Pontus Edbom Jonsson, Sebastian Försth, Albin Hansson, Calle Otterström, Alexander Carlsson, Rasmus Källgren, Oskar Nilsson, Fredrik Jonsson. Från Anders Olofskolan, Hammarstrand Anna Schönning, Birger Ajax, Benny Jonsson, Veronica Källström, Susanne Lindström, Ola Henriksson, Göran Lindström, Henrik Toutin, Per Lejonhufvud, Risto Kelloniemi, Ylva Siljeholm, Anders Byh, Seppo Valli, Anneli Hansson, Johan Nyman. Referensgrupper Anders Blomberg, Therese Bengard, Mikael Westin, Gun Fahlander, Bo Bergström, Gabriel Waaranperä, Magnus Evensson, Karl-Anders Johansson, Joakim Falk, Lars Jonsson, Anton Waara, Patrik Andersson, Urban Holmström, Mikael Cederberg, Pether Nylander. Är projektet förankrat? På vilket sätt? Projektet förankrades genom Fors Företagareförenings tidigare projekt Arbetskraftsinflyttning till Bispgården ( ) som fungerade som en förstudie. Slutsatserna därifrån låg till grund för projektplanen för det treåriga projektet Innovativ samverkan i Bispgården av vilket denna period avser år två och tre. Samarbetar du med andra organisationer, föreningar, kommuner eller företag under projektet? Projekt Innovativ samverkan i Bispgården bygger som namnet anger på samverkan i många olika former. Projektet har samarbetat med följande: Jämtlands gymnasium Bispgården, Anders Olofskolan Hammarstrand, Ragunda kommun, Arbetsförmedlingen, Fors Industrier AB, Z - Lyften produktion AB, Vattenfall Services Nord AB, Vattenfall Vattenkraft AB, Vattenfall Inlandskraft AB, Kjellbergs Plats AB, Wipro Infrastructure Engineering AB, Gerdins Nordkomponent AB, Statkraft Sverige AB, Fortum Generation AB, Härjeåns Nät AB. 4

5 Har projektet skapat nya samarbeten? Ja. Bland annat har sju företag knutits till Bispgårdens Tekniska College genom avtal. Ett antal nya företag har även involverats i arbetet med Teknikhuset. Vid studiebesöket som anordnades under Näringslivsveckan 2011 för kommunens presidium deltog ett företag som normalt inte ingår när Bispgårdens Tekniska College arrangerar studiebesök för elever vid Anders Olofskolan. 5. Varför ville du genomföra projektet? Fanns det t.ex. konstaterade behov, möjligheter, problem eller annat som motiverade projektet? Konstaterade behov Det ursprungliga behovet är att långsiktigt trygga försörjningen av kompetent arbetskraft. I Fors Företagareförenings tidigare projekt Arbetskraftsinflyttning till Bispgården ( ) som fungerade som en förstudie till Projekt Innovativ samverkan i Bispgården ansågs följande områden som viktiga att arbeta vidare med: Stärka samarbetet mellan gymnasieskolan, grundskolan och näringslivet. Förverkliga ett Teknikhus vid Anders Olofskolan för att öka teknikintresset, framförallt hos flickor. Genom detta breddas rekryteringsbasen till gymnasieskolan och könsfördelningen utjämnas. Utveckla samarbetet med Anders Olofskolan (årskurs 6 9) för att tillvarata teknikintresset hos eleverna bland annat genom att organisera studiebesök och arbetsplatsförlagd utbildning. Utveckla grupparbeten som underlättar integrering av nysvenskar. Utveckla ett långsiktigt samarbete kring entreprenörskap som sträcker sig från förskolan till och med gymnasiet. Uppmuntra initiativ utifrån våra lokala förutsättningar, visa på goda exempel samt stimulera till nytänkande. Förklara begreppet entreprenör pedagogiskt och praktiskt. Profilera utbildningarna för att stärka regionens kompetens och konkurrenskraft. Utbilda lärarna i entreprenörskap genom att arrangera Late Summer Camp. Skapa och marknadsföra en hemsida för Bispgården med samhälls- och föreningsinformation, lediga jobb (offentliga och privata), hus till salu, lokala evenemang, aktiviteter, mm. Samarbeta kring marknadsföring av kultur och fritidsaktiviteter mm. Organisera och utveckla studiebesök till Bispgården utifrån aktuell målgrupp - Delta aktivt i gymnasieskolans marknadsföring mot grundskolorna i regionen. Marknadsföra utbildningarnas inriktning kring entreprenörskap. Utveckla fritidsanläggningarna som Fors Företagareförening ansvarar för mot målgrupperna kvinnor och ungdomar. Samordna och stimulera kontakter mellan studieförbund, föreningar, m.fl. för att utveckla kultur- och fritidsaktiviteter mot målgrupperna kvinnor och ungdomar. Erbjuda lokal administration för anmälningar, förfrågningar mm. Ansvara för samt utveckla lokala evenemang som ökar trivsel och samhörighet i Bispgården. Undersöka förutsättningarna att skapa en mötesplats för ungdomar i Bispgården. Möjligheter Bispgårdens geografiska läge, engagemanget och den samlade kompetensen hos de inblandade under det första året liksom Fors Företagareförenings erfarenhet av projektarbete innebar tillsammans värdefulla möjligheter för att genomföra ett framgångsrikt projekt. Problem Tidsbrist! Alla inblandade hade redan sina kalendrar fulltecknade. Ett projekt med en projektledare som med god framförhållning koordinerade aktiviteterna och höll processen vid liv var nödvändigt för ett genomförande. 6. Vem riktade sig projektet till? Vem har fått mest nytta av projektet och på vilket sätt? Dela upp målgruppen och beskriv vilka som berörts direkt respektive mer indirekt. Elever vid Anders Olofskolan, Hammarstrand (årskurs 6 9) Eleverna har fått och kommer även fortsättningsvis att få årskursanpassad information om den lokala arbetsmarknaden och de utbildningar som erbjuds vid Bispgårdens Tekniska College. Ett Teknikhus har skapats i anslutning till Anders Olofskolan där eleverna genom praktiska övningar kan fördjupa sina kunskaper inom ämnet teknik med hjälp av labbutrustning och modeller. Teknikhuset är planerat för att öka elevernas intresse för ämnet teknik. Här ska eleverna även informeras om de olika näringar som finns representerade i kommunen och deras betydelse lokalt och nationellt. Tack vare engagemanget kring Teknikhuset prioriteras nu själva ämnet teknik högre vid Anders Olofskolan. 5

6 Anders Olofskolan, Hammarstrand Hur ofta händer det att näringslivet engagerar sig i och aktivt deltar för att utveckla och profilera en grundskola? Hur ofta händer det att näringslivet avsätter tid, material och medel för att förverkliga ett Teknikhus i anslutning till en grundskola? I Ragunda verkar detta vara vanligt förekommande, då vare sig skolans rektor, skolchef eller den politiska ledningen ansett detta så intressant att det varit värt att ta kontakt med projektet i frågan under tre år. Skolchefen har visserligen skrivit ett medfinansieringsintyg, men utan att kommunicera dess innehåll med rektor och berörda lärare. Resultatet blev att ingen tid avsattes i skolans planering för Teknikhuset under projekttiden. Detta har inneburit ett pusslande med lektionstider (där även skolans övriga lärare har ställt upp) och en hel del jobb som berörda lärare utfört utanför ordinarie arbetstid. En jätteeloge till dessa lärare som har bevisat vad ett gediget engagemang för sitt ämne kan leda till! Tänk vad som hade varit möjligt att uträtta om även skolans ledning prioriterat detta tillfälle! Elever vid Bispgårdens Tekniska College (Jämtlands gymnasium i Bispgården) De elever som påbörjar sin utbildning vid Bispgårdens Tekniska College under hösten 2012 blir en del av ett unikt samarbete som har formats under projekttiden. Förutom obligatoriska kärnämnen läser eleverna kurser som garanterat efterfrågas av dagens arbetsgivare med koppling till skolans inriktningar El- och energiprogrammet och Industritekniska programmet. Genom att utbildningens första år är ett så kallat Yrkestekniskt basår, där alla elever läser samma ämnen, får eleverna med sig relevanta baskunskaper som efterfrågas av arbetsgivare inom båda inriktningarna. I basåret ingår även praktik som planeras individuellt för att underlätta för eleverna när de i slutet av det första året ska välja inriktning. År två och tre läses som lärlingsutbildning inom respektive yrkesprogram vilket innebär att minst 50 % av utbildningen genomförs på ett eller flera av de företag som är knutna till Bispgårdens Tekniska College. För att säkerställa kvalitén och att eleverna erhåller efterfrågad kompetens under sin lärlingsutbildning är företagens handledare och skolans lärare certifierade via den obligatoriska handledarutbildning som Bispgårdens Tekniska College tillhandahåller. När eleverna avslutar sin utbildning ska de enligt målet för Bispgårdens Tekniska College vara anställningsbara. Men för den som vill studera vidare inom högskola eller universitet erbjuder utbildningen även möjligheten att läsa grundläggande högskolebehörighet. Jämtlands gymnasium i Bispgården. Efter det nederlag som beslutet om nollintag inför höstterminen 2011 innebar har skolan, genom projektet, erhållit ytterligare en chans att bedriva gymnasieutbildning. Utbildningarnas innehåll och mål har arbetats fram i det branschråd som skapats inom ramen för Bispgårdens Tekniska College. Där har även en utbildning för handledare tagits fram för att säkerställa kvalitén under elevernas praktik- och lärlingstid. Möjligheter till samarbete med deltagande företag kring kompetensutbyte, studiebesök, praktik och lärlingsutbildning har skapats i projektet. För Bispgårdens Tekniska College finns numera även en styrelse där näringslivet är i majoritet men där även rektor och representanter för kommunen ingår. Förutom det övergripande ansvaret för utbildningarna ansvarar styrelsen för kvalitetssäkring, ekonomi och marknadsföring. Organisationen som skapats kring gymnasieutbildningarna i Bispgården bör även vara till fördel vid rekrytering av personal som då blir en del av ett helt nytt utbildningskoncept. En ansökan om riksintag ska lämnas in när utbildningarna har påbörjats. Engagemanget bland personalen vid Jämtlands gymnasium i Bispgården har en stor del i framgångarna för Bispgårdens Tekniska College! Jämtlands gymnasieförbund/jämtlands gymnasium Även Jämtlands gymnasieförbund (bestående av Bräcke, Krokom, Ragunda och Östersunds kommun) som är huvudman för Jämtlands gymnasium borde se positivt på utvecklingen av gymnasieskolan i Bispgården. Med förutsättningar som minskande elevunderlag och en allt hårdare konkurrens från andra utbildningsaktörer bör Jämtlands gymnasieförbund glädjas åt näringslivets engagemang kring ett av deras campus. Ragunda kommun Den största nyttan av projektet har tillfallit Ragunda kommun som numera kan lägga följande till sin meritlista. Ett Teknikhus Nya, nära, aktiviteter för grundskolan elever Nytt engagemang hos skolornas personal Genomarbetade och årskursanpassade program för studiebesök Profilerade utbildningar inom grund- och gymnasieskola Fortsatt gymnasieutbildning Bevarade arbetstillfällen Positiv marknadsföring Ett engagerat och generöst näringsliv 6

7 Teknikföretagen i regionen Företagen som deltagit i projektet har fått möjlighet att tillsammans med personalen vid Jämtlands gymnasium i Bispgården forma en gymnasial yrkesutbildning utifrån nuvarande och kommande behov bland el- och industriföretag i regionen. Deltagande företag har således från det att projektet nu avslutas framtiden i sina händer. Genom sin plats i styrelse och branschråd för Bispgårdens Tekniska College har även företagen ett ansvar för de elever som påbörjar sin utbildning hösten 2012 liksom en exklusiv möjlighet att påverka framtiden för utbildningarna. För att ta tillvara och öka teknikintresset i grundskolan har företagen även bidragit till samhällsutvecklingen i projektet genom sitt engagemang kring Teknikhuset i Hammarstrand. Förhoppningsvis leder detta till att vi får se ett ökat intresse för tekniska utbildningar i framtiden. 7. Vad genomförde du i projektet? När genomfördes projektet? = andra och tredje året i Fors Företagareförenings från början treåriga projekt. Vilka aktiviteter genomförde du i projektet? Aktivitet Teknikhus I arbetet med Teknikhuset i Hammarstrand har engagemanget varit stort från samtliga inblandade. Arbetsgruppen kring Teknikhuset har bestått av lärare från Anders Olofskolan i Hammarstrand, rektor och lärare vid Jämtlands gymnasium i Bispgården och representanter för medlemsföretag i Fors Företagareförening. Berörda lärare vid Anders Olofskolan har trots personalbrist och schemalagda dagar med hjälp av övriga lärare och sin egen fritid varit beundransvärt delaktiga i processen med att skapa ett Teknikhus. Lokalerna har iordningställts med väggfasta arbetsbänkar och bra belysning, en helt ny entré har öppnats upp. Två i projektet gemensamt framtagna objekt finns i huset, Skotaren och Kunskapssnurran. Detta har möjliggjorts genom ett samarbeta där förtagen har konstruerat och finansierat materialet och elever och lärare vid Jämtlands gymnasium, Bispgården har färdigställt samt monterat upp objekten på plats. En ny intressent, SCA, har tillhandahållit en begagnad stol till skotaren samt virke i lämplig dimension för att besökaren ska få prova på att flytta runt stockar med gripklon. Arbetet pågår med ytterligare ett objekt, Bilchassit, där en bil ska modifieras för att via datorskärm och spel med tillhörande stol och ratt simulera bilkörning. Förutom skolans tidigare labbutrustning har drygt 30 nya labbenheter köpts in utifrån lärarnas önskemål och placerats ut i huset. En grafisk profil har arbetats fram för huset som fått namnet Tekniken. En ljusskylt innehållande namnet och rörliga delar har producerats som kommer att pryda väggen ovanför entrén. Idéer och planer har funnits under perioden för att även låta området utanför Teknikhuset och området mellan Anders Olofskolan och den kommunala återvinningsstationen ingå i utvecklingsarbetet kring Tekniken. Planen var att skapa en pedagogisk energipark Kraftpark där. Kontakter har tagits med kommunen angående nyttjande av marken och iordningställande av den. Vattenkraftföretagen i regionen har kontaktats angående utrangerad utrustning som transformatorer, skovelhjul mm att ställa upp på området. Ett vindkraftverk av mindre modell med tillhörande display för utläsande av elproduktion och förbrukning inne i Teknikhuset har också funnits med i planerna. Tyvärr stoppades arbetet kring Kraftparken i mars 2012 på grund av kommunens omstruktureringsförslag (se text under denna punkt med titel Vilka svårigheter eller hinder har du haft under projektets gång ). När det förslaget blev känt var det svårt för Fors Företagareförening att motivera medlemmarna att investera tid och eventuell utrustning för att färdigställa Kraftparken i Hammarstrand. Alla årskurser i kommunens grundskola ska ges möjlighet att besöka och uppleva Tekniken utifrån respektive förutsättningar. När Fors Företagareförening inledde sitt samarbete med Anders Olofskolan under projektets första år hade ämnet teknik, som är ett eget ämne i grundskolan, prioriterats ner och ingick som en liten del i NO-blocket. I dag tre år senare har ämnet, tack vare projektet och engagemanget från lärarna, en mycket högre status på skolan. Ämnet prioriteras även högre av kommunen numera. I kommunens förslag inför omstrukturering av skola och omsorg våren 2012 står att läsa Anders Olofskolan föreslås ha en kultur- och teknikinriktning. Arbetsgruppen kring Teknikhuset har träffats 10 gånger under projektperioden. Minnesanteckningar har förts av projektledaren och distribuerats till deltagarna efter varje möte. En ny sammankallande har utsetts vilken innebär att arbetsgruppen kommer att träffas och jobba vidare för att utveckla Tekniken ytterligare. Planerna är att Tekniken ska invigas och tas i drift under hösten 2012 alt. i januari Aktivitet Företagsstudiebesök Fyra studiebesök från Anders Olofskolan i Hammarstrand, årskurs 6, 7 och 9, har genomförts under perioden. Arbetsgruppen kring Teknikhuset har ansvarat för denna aktivitet. Syftet med aktiviteten har varit att utveckla en modell för studiebesök. Arbetet har resulterat i att det idag finns väl genomarbetade och dokumenterade program som är specifika för respektive årskurs att arbeta utifrån vid kommande studiebesök. 7

8 Kort fungerar ett studiebesök enligt följande: Vid besöket delas årskursen in i mindre grupper. Varje grupp erhåller ett eget schema som består av hålltider och aktiviteter som anpassats utifrån den specifika årskursen. Studiebesöket är en heldagsaktivitet som innebär att eleverna och medföljande skolpersonal besöker ett teknikföretag och båda programmen vid gymnasieskolan i Bispgården. Lunch serveras på Hotell Indalsleden där även gymnasieeleverna äter sin lunch dagligen. Varje studiebesök har först utvärderats av Anders Olofskolan och därefter av hela arbetsgruppen. Besöken har även använts i skolans övriga undervisning kring samhällets uppbyggnad och kopplingen mellan arbetstillfällen och skatteintäkter till kommunen och vad dessa sedan används till. Projektet arrangerade ytterligare ett studiebesök. Presidiet i Ragunda kommun (kommunalråd, kommunchef, stabschef, oppositionsråd och politiker) besökte Bispgården i samband med näringslivsveckan i november Besöket som pågick hela dagen innefattade rundvandring och information om verksamheten vid fem teknikföretag samt vid Jämtlands gymnasium i Bispgården. Dagen avslutades med diskussioner kring ämnet Teknikföretagens förutsättningar att verka i Ragunda kommun nu och i framtiden. Information lämnades även om arbetet i projektet. Projektledaren ansvarade för program och genomförande. Aktivitet Samverkan Utvecklingen kring Bispgårdens Tekniska College har varit den aktivitet som trots att den har kantats med orosmoln samtidigt har rönt de största framgångarna. Begreppet Bispgården Tekniska College började på allvar kommuniceras under hösten 2010, men rekryteringen av elever inför höstterminen 2011 gick trögt. På grund av osäkerheten kring uppstarten av år två och tre i projektet (se text under denna punkt med titel Vilka svårigheter eller hinder har du haft under projektets gång ) fanns inga möjligheter att jobba med marknadsföring det året i projektet. I informationen i media kring den nya gymnasiereformen, GY11, som började gälla från och med höstterminen 2011 påstods felaktigt att yrkesprogrammen inte var högskoleförberedande, vilket naturligtvis påverkade intresset negativt. I maj 2011 fattade Jämtlands gymnasium och Ragunda kommun ett beslut om nollintag till gymnasieutbildningarna i Bispgården inför höstterminen I och med det beslutet hade allt engagemang som byggts upp kring utbildningen kunnat vara bortkastat. Skolans ordinarie rektor hade varit tjänstledig en tid redan och två lärare vid elprogrammet sade upp sig på grund av den osäkra situationen. Förutsättningarna för fortsatt gymnasieutbildning i Bispgården var i det läget närmaste obefintliga. Tack vare engagemanget från Fors Företagareförening och gymnasieskolan i Bispgården ändrades beslutet om nollintag inför höstterminen 2012 i september Beslutet hade dock ett villkor: Undervisningen fick endast startas upp om alla utbildningsplatserna var tillsatta (10+10). I praktiken innebar detta att vi endast hade en chans och 2 månader på oss att skapa och marknadsföra en unik gymnasieutbildning i Bispgården! Med hjälp av de tio kriterier, som bland andra organisationen Teknikföretagen tagit fram för att certifiera utbildningar till Teknik College, har en grundlig genomgång gjorts av samtliga utbildningar som erbjuds vid Jämtlands gymnasium i Bispgården. Det lokala Teknik Collegerådet påbörjade detta certifieringsarbete i november 2009 och arbetet avslutades i oktober Utifrån resultaten påbörjades nu processen för att skapa ett helt nytt utbildningskoncept för gymnasieskolan i Bispgården. Företagen och personal samt elever vid gymnasieskolan har gemensamt format en unik modell för utbildningarna vid Bispgårdens Tekniska College i projektet. Utbildningarna stod färdiga att marknadsföra i november 2011 med start för utbildningen höstterminen Den treåriga gymnasieutbildningen inleds med ett gemensamt Yrkestekniskt basår för alla sökande som är tänkt att ge eleverna insikt om vad de båda utbildningsprogrammen som skolan erbjuder innebär och leder till. Valet av program, El- och energiprogrammet eller Industritekniska programmet, sker således först inför år två. År två och tre läses därefter som så kallad Lärlingsutbildning vilket innebär att minst 50 % av utbildningstiden genomförs på ett eller flera av de företag som ingår i Bispgårdens Tekniska College. De kurser som läses vid Bispgården Tekniska College har prioriterats gemensamt av företagen och gymnasieskolan. Därför kan Bispgårdens Tekniska College garantera att eleverna utbildas inom de kompetensområden som efterfrågas av företagen idag och i framtiden. Det har under arbetets gång visat sig att samma kurser kan vara aktuella för båda programmen. Därför ingår grundutbildning i elsäkerhetsarbete (ESA), Heta arbeten, Tunga lyft samt svetsoch maskinteknik redan i kursplanen för det yrkestekniska basåret. Yrkesutgångar för El- och energiprogrammet är Vattenkraftstekniker, Vindkraftstekniker, Distributionselektriker eller Installationselektriker. För Industritekniska programmet är motsvarande Robotsvetsare eller svetsare med internationell inriktning. En ansökan om att Teknik Collegecertifiera gymnasieutbildningarna har påbörjats i projektet men denna lades på is på grund av beslutet om nollintag inför höstterminen Den liksom en ansökan om Riksintag för utbildningen ska enligt planerna lämnas in under hösten

9 Deltagarna i det lokala Teknik Collegerådet övergick efter det att certifieringsarbetet avslutats till att bilda ett lokalt Branschråd. Behovet av ett Branschråd för gymnasieutbildningarna i Bispgården var ett av resultaten som tydligt framkom under certifieringsarbetet. Branschrådet har sedan bildandet fokuserat på ett annat behov som också tydliggjordes under certifieringsarbetet, nämligen en utbildning för handledare inom Bispgårdens Tekniska College. Genom att utbilda och certifiera de handledare som förtagen utser säkerställer Bispgårdens Tekniska College kvalitén för gymnasieskolans elever under praktik- och lärlingstid. Även lärarna inom Bispgårdens Tekniska College ska genomgå utbildningen. Projektledaren fick i uppdrag att ta fram och anpassa en handledarutbildning för Bispgårdens Tekniska College. Det slutgiltiga materialet är en bearbetning av en handledarutbildning som finns inom EU-kommissionens program för utbildningssamarbete inom Europa. Branschrådet har varit delaktiga i processen och slutgiltigt godkänt materialet. Pärmar med utbildningsmaterialet har tagits fram i projektet och utbildningen har även anpassats för den som ska ansvara för undervisningen genom en överföring till Power Point. Första utbildningstillfället är planerat till hösten Jämtlands gymnasium i Bispgården ansvarar för utbildningen. Projektledaren har ansvarat för processen att certifiera arbetssättet vid Bispgårdens Tekniska College. Tio möten har genomförts i grupperingen under projektperioden. Projektledaren har fört protokoll som distribuerats till berörda. En ny sammankallande för Branschrådet har utsetts. I projektbeskrivningen ingick även att bilda en styrelse för Bispgårdens Tekniska College. Stor vikt har lagts på att säkerställa styrelsens bredd, kompetens och geografiska spridning. Merparten av eleverna vid Bispgårdens Tekniska College rekryteras idag från Västernorrland. Detta möjliggörs genom att Gymnasieförbundet i Jämtland har tecknat ett samarbetsavtal med Gymnasieförbundet i Västernorrland. Bispgårdens Tekniska College har därför prioriterat att engagera företag från det angränsande länet i styrelsen som idag består av representanter från Jämtlands gymnasium, Bispgården, Ragunda kommun och företagen Fors Industrier AB, Z-Lyften produktion AB, Gerdins Nordkomponent AB, Vattenfall AB, Statkraft AB, Fortum AB, och Härjeåns Elnät AB. Styrelsen uppgifter består av frågor rörande kvalitetssäkring, ekonomi och marknadsföring. Avtal har tecknats med deltagande företag avseende marknadsföring och lärlingsplatser. Projektledaren har varit koordinator för styrelsearbetet. Under projektperioden har tio styrelsemöten genomförts. Projektledaren har fört protokoll som distribuerats till berörda. En ny sammankallande för styrelsen har utsetts. Aktivitet Tekniktävlingsdag Arbetet med att planera och genomföra en Tekniktävlingsdag genomfördes i arbetsgruppen kring Teknikhuset. Målgrupp för denna aktivitet var elever i årskurs åtta vid Anders Olofskolan i Hammarstrand. Idén med aktiviteten har varit att hitta olika moment där elever från Anders Olofskolan tävlar mot elever från Jämtlands gymnasium, Bispgården. Syftet har varit att under lättsamma former marknadsföra regionen, utbildningarna och deras samarbete med företagen. Teknikföretagen i Bispgården, elever och personal från Anders Olofskolan och Jämtlands gymnasium, Bispgården skulle engageras i dagen. Aktivitetsparken i Bispgården planerades att utgöra tävlingsarena, bland annat för att ge plats för elever i övriga årskurser att delta som publik. Närheten till Jämtlands gymnasium, Bispgården räknades också in som en plusfaktor. Aktiviteten var ursprungligen planerad att genomföras första gången redan våren 2011, men på grund av osäkerheten kring uppstarten av år två och tre i projektet (se text under denna punkt med titel Vilka svårigheter eller hinder har du haft under projektets gång ) så sköts aktiviteten upp ett år. Tekniktävlingsdagen våren 2012 har därefter funnits med som en punkt vid gruppens möten under hela projektperioden. Arbetet kom så långt att tävlingsdagen planerades till någon dag under vecka 21. Lagindelning, tävlingsmoment och priser diskuterades i arbetsgruppen. En fråga återstod: Hur kan eleverna vid Jämtlands gymnasium involveras i arbetet? När frågan diskuterades på skolan kom man fram till att det skulle bli svårt att engagera eleverna i ytterligare en marknadsföringsinsats för gymnasieskolan. Eleverna hade under läsåret engagerats i både marknadsföringen inför gymnasievalet samt under Öppet Hus. Resultatet av detta blev att arbetet med Tekniktävlingsdagen avslutades i februari Idén med en Tekniktävlingsdag kom ursprungligen från gymnasieskolans tidigare rektor som vände sig till Fors Företagareförening med önskemål om samarbete kring ett återkommande marknadsföringsevenemang för gymnasieskolan på våren. Fors Företagareförening tog till sig förslaget som ansågs lämpligt att arbete med i projektform. Aktiviteten ingick därför i projektbeskrivningen för projekt Innovativ samverkan i Bispgården. Aktivitet Entreprenörskap Skolchefen i Ragunda kommun hade inför projektets andra och tredje år tagit initiativet till arbete kring Entreprenörskap i skolan utifrån organisationen Ung företagsamhets framtagna undervisningskoncept för gymnasium och grundskola. Materialet hade köpts in av kommunen och arbetet med att informera skolpersonalen påbörjades därefter. Vid ett möte mellan skolchefen och kommunens rektorer utsågs projektledaren till kontaktperson mot förtagen i Bispgården i arbetet. Frågorna kring Entreprenörskap diskuterades inledningsvis i arbetsgruppen kring Teknikhuset eftersom personal från både Anders Olofskolan och gymnasieskolan ingick i den gruppen. 9

10 Men eftersom deltagarna i gruppen inte hade något mandat att påverka det arbete som initierats av skolchefen så lyftes aktiviteten bort därifrån och lades in som en egen aktivitet i projektet med förhoppningen att kontakter skulle tas direkt med projektledaren. Inga kontakter har tagits med projektet från skolledningen under projekttiden. Däremot kontaktades projektet av en företagsutvecklare och kommunikatör på Vattenfall Inlandskraft AB vilka också är medfinansiärer till projektet. Det visade sig att Vattenfall Inlandskraft AB deltar i flera projekt kring Ungt Företagande och nu var man intresserad av att hitta samarbetsformer även i Ragunda kommun. Efter ett givande samtal hänvisade projektledaren personen till skolchefen i Ragunda kommun. Aktivitet Information/Marknadsföring Marknadsföringen av det nya utbildningskonceptet har skett på bred front. Arbetet inleddes med att en marknadsplan arbetades fram för Bispgårdens Tekniska College. Där söktes svaren på bland annat följande frågor: - Vad kan vi erbjuda? - Vilka är kunderna? - Vilka konkurrerar vi med? - Vilka ekonomiska resurser har vi? Därefter gjordes en marknadsföringskalender där aktiviteterna under 2011 och 2012 fördes in. Aktiviteterna bestod av: - Uppdatera logotypen - Producera broschyr - Producera film - Arrangera studiebesök - Besöka högstadieskolor - Delta på mässor - Arrangera Öppet hus - Arrangera Tekniktävlingsdag Materialet fokuserade på den aktuella målgruppen vilken när det gäller gymnasieutbildning, och i det här fallet med stort geografiskt upptagningsområde, är både är elever och föräldrar. Informationen skulle anpassas för och tilltala elever, samtidigt som upplägget ska kännas tryggt för föräldrarna. Broschyren arbetades fram i projektet under oktober och november En marknadsföringsgrupp bestående av elever, rektor, företagsrepresentanter och projektledaren bildades. Projektledaren samarbetade i sin tur även med ett medieföretag kring layout. Slutresultatet trycktes i 4000 exemplar, 1514 av dessa distribuerades till elever i årskurs nio i Jämtlands- och Västernorrlands län under januari Inför filminspelningen träffades marknadsföringsgruppen för att studera och utvärdera ett antal marknadsföringsfilmer från andra liknande utbildningar. Utifrån de åsikter som framkom påbörjade projektledaren arbetet med en Storyboard för filmen om Bispgårdens Tekniska College. Där planerades skriftlig information, rörliga bilder och tal (film), musik, personer som skulle uttala sig, budskap som skulle kommuniceras och tider för respektive sekvens in. Parallellt söktes ett lämpligt företag för att producera filmen. Materialet till filmen om Bispgårdens Tekniska College började produceras i mitten av november 2011, den nästan 4 minuter långa marknadsföringsfilmen var färdig och publicerades den 30 november samma år på hemsidan Den korta produktionstiden möjliggjordes tack vare bra förarbete, väl förberedda aktörer och en professionell filmare. Förutom på Bispgårdens hemsida finns filmen på Jämtlands gymnasiums officiella hemsida, företags hemsidor samt på You Tube och Facebook. Materialet, broschyren och filmen, användes när gymnasieskolan besökte högstadieskolor i regionen för att marknadsföra Bispgårdens Tekniska College. Vid några av besöken deltog även företagsrepresentanter. Materialet användes också i skolans monter när alla utbildningar inom Jämtlands gymnasium arrangerade Öppet Hus i Östersund för länets alla niondeklassare. Tillsammans med profilkläder, Rollups, tävling med bra priser och prova på aktiviteter lyckades personal och elever väl med att nå ut med budskapet om Bispgårdens Tekniska College. Även Gymnasiemässan i Sollefteå besöktes med liknande upplägg. Besöken planerades noggrant, marknadsföringsgruppen lämnade inget åt slumpen. Lördag 21 januari, 2012 arrangerades den sista marknadsföringsaktiviteten för Bispgårdens Tekniska College inför gymnasievalet, ett Öppet Hus på Jämtlands gymnasium i Bispgården. Aktiviteten planerades av styrelsen. Elever, lärare, rektor och företagen fanns på plats för att informera om Bispgårdens Tekniska College och visa skolans lokaler. Under dagen fick besökarna möjlighet att prova på att köra en ABB Robot som Z-Lyften Produktion AB hyrt in. Vattenfall AB erbjöd besökarna att prova på stolpklättring samt att göra sin egen skarvkabel. Fors Industrier AB erbjöd besökarna att prova på ett CAD program. Skolans stationer bestod av prova på att svetsa och tillverka ett smycke. Även elevboendet kunde besökas under dagen. 10

11 Ett bildspel med information om företagen som deltar i Bispgårdens Tekniska College hade sammanställts och rullade under dagen samt den nya filmen om utbildningen. Besökarna bjöds på fika av eleverna. Besöken på högstadieskolorna, deltagande vid mässor och Öppet Hus aktiviteten har utvärderats kontinuerligt. Hemsidan som skapades under projektets första år har administrerats och uppdaterats under projektperioden. Sidan som marknadsför Bispgården (postnummerområde ) innehåller bland annat aktivteter, samhälls- och föreningsinformation. Även platsannonser från Arbetsförmedlingen som rör Bispgården har lagts ut. har en egen rubrik för Bispgårdens Tekniska College. Detta är det enda stället där komplett och aktuell information finns om utbildningen på webben. Enkel att hänvisa och länka till. Hemsidan har varit välbesökt, i genomsnitt har ca 2000 personer aktivt besökt sidan varje månad. Informationen om Bispgårdens Tekniska College har tilldragit sig största intresset. Aktivitet Administration av projektet Projektledaren har ansvarat för administrationen av projektet. Arbetsuppgifter som att skicka ut kallelser och påminnelser inför möten, föra och distribuera protokoll och minnesanteckningar samt uppföljning av möten och beslut som fattats där har ingått. Totalt har 42 möten hållits under projektperioden med de olika grupperna som varit knutna till projektet. Sammanlagt 83 personer har varit delaktiga och engagerade i projektet under år två och tre. Administrationen av projektet har även innehållit ekonomi, rapportering och redovisning. Projektet har redovisats till Leaderområde 3 sam och Länsstyrelsen i Jämtlands län 4 gånger under perioden. Projektledaren har även ansvarat för uppföljning och avstämning för att säkerställa att projektet har följt den antagna projektplanen samt att processen har gått framåt för att så långt som möjligt uppfylla målen inom samtliga aktiviteter. Framförhållning och god planering har varit en nödvändighet i projektet eftersom de flesta som deltagit i projektet har sina kalendrar fulltecknade under en lång tid i förväg. Vad har gått som planerat? Vi anser att målen för aktiviteterna Teknikhus, Företagsstudiebesök, Samverkan, Information/Marknadsföring samt Administration av projektet har uppfyllt i projektet. Har något fungerat bättre än förväntat? Engagemanget från deltagande företag har varit positivt och samarbetet har fungerat väldigt bra. Det har underlättat att jobba med personer som är vana vid att fatta beslut och som dagligen arbetar resultatinriktat. Trots att engagemanget ibland inneburit långa resor har närvaron fungerat väldigt bra. Om personen inte haft möjlighet att närvara vid möten har endera en ersättare utsetts eller så har personen funnits tillgänglig via mobiltelefon, skype mm. Företagen representanter har därmed visat stor respekt för inplanerade möten och övriga inblandade personers tid. Vad har inte gått som planerat? Förklara. Aktiviteterna Tekniktävlingsdag och Entreprenörskap byggde båda på ett engagemang från kommunens skolverksamhet. Lärarna vid Anders Olofskolan i Hammarstrand har bevisligen haft en tuff arbetssituation under projekttiden där vi ändå måste vara tacksamma för att arbetet med Teknikhuset trots allt har prioriterats. Vid Jämtlands gymnasium i Bispgården har ordinarie rektor varit tjänstledig under projekttiden och tjänsten som tf. rektor har endast varit en deltid. Två lärare sade upp sig och sökte tjänster på annan ort i samband med beslutet om nollintag inför höstterminen Ett beslut som även innebar att färre elever fanns att tillgå inför gymnasieskolans marknadsföringsaktiviteter. Vilka svårigheter eller hinder har du haft under projektets gång? Inledningen av projektets andra och tredje år var minsta sagt orolig. Leaderområde 3sam beslutade att bevilja Fors Företagareförenings ansökan för år två och tre samt gav då föreningen ett löfte om att påbörja projektet enligt planen. När det därefter var det dags för Länsstyrelsen att fastställa beslutet formellt (dvs. pröva om stödet var lagligt) avslogs ansökan. Föreningen hade redan fått ett löfte om fortsättning i Länsstyrelsens beslut gällande projektets ursprungliga treåriga ansökan, förutsatt att projektet uppnådde de mål som var uppsatta för det första året. Målen ansågs uppfyllda och Fors Företagareförening förväntade sig därför att även Länsstyrelsen skulle bevilja en fortsättning. Efter avslaget följde en tid med flitig skriftväxling och ett antal möten mellan samtliga tre parter, Fors Företagareförening, Leaderområde 3sam och Länsstyrelsen. Till sist såg sig Fors Företagareförening tvingade att överklaga beslutet, men efter ytterligare ett möte mellan parterna togs överklagandet tillbaka. Tiden gick, verksamheten i projektet fortsatte med allas goda minne, dock något avvaktande när det gällde ekonomiska åtaganden. Fors Företagareförening är en ideell förening vilket innebär att medlemmarna och framförallt styrelsen tog stora ekonomiska risker under denna tid, checkkrediten belastades maximalt och det gick så långt att styrelseledamöter hotade med att avgå. 11

12 I början av maj 2011 (åtta månader efter det att Leaderområde 3sam beslutat att bevilja ansökan) informerade ordföranden i Fors Företagareförening Landshövdingen om föreningens situation vilket resulterade i att Länsstyrelsen slutligen visade sig positiva till att hitta en lösning på problematiken. Projekt- och aktivitetsplanen som i stort innehöll en fortsättning på det första årets aktiviteter fick skrivas om utifrån Länsstyrelsens handläggares nya direktiv. Aktiviteter som Fors Företagareförening arbetat med under det första året och som då helt överensstämde med riktlinjerna för ett Leaderprojekt godkändes inte längre av Länsstyrelsens handläggare. Projektledaren varslades om uppsägning på grund av osäkerheten i projektet (nästan ett år efter det att Leaderområde 3 sam beslutat att bevilja ansökan) anlände slutligen ett nytt beslut och ett godkännande av projektstöd från Länsstyrelsen till Fors Företagareförening. En erfarenhet att dela med sig utifrån detta är att ett klartecken från ditt Leaderområde inte nödvändigtvis behöver följas av ett godkännande från Länsstyrelsen. Projektet drabbades av ett rejält bakslag i maj På grund av för få sökande till gymnasieutbildningarna i Bispgården inför hösten 2011 beslutade Ragunda kommun och Jämtlands gymnasieförbund om ett nollintag i Bispgården. En av anledningarna till det låga intresset för yrkesutbildningar var den felaktiga informationen som lämnades i media och av studievägledare med flera om att yrkesprogrammen efter gymnasiereformen GY11 inte längre var högskoleförberedande, vilket var fel. En annan anledning som påverkade gymnasieutbildningarna i Bispgården var turbulensen inom Fors Företagareförenings projekt som innebar att inga marknadsföringsaktiviteter gjordes inom projektet inför gymnasievalet. Konsekvenserna av besluten blev bland annat att två behöriga lärare sade upp sig och sökte arbete på annan ort. Ragunda kommuns omstruktureringsförslag som presenterades i februari 2012 vilket bland annat innebar en nedläggning av Järåskolan (förskola årskurs fem) i Bispgården har påverkat utvecklingen av Teknikhuset i Hammarstrand negativt. Arbetet med att skapa en Kraftpark i anslutning till Teknikhuset där teknikföretagen i Bispgården planerade att bidra med utrustning avstannade helt när förslaget offentliggjordes. När omstruktureringsförslaget blev känt var det svårt för Fors Företagareförening att motivera medlemmarna att investera tid och eventuell utrustning för att färdigställa Kraftparken i Hammarstrand. Vi har upplevt vissa svårigheter med att bedriva utvecklingsprojekt där kommunal verksamhet, i det här fallet utbildning, ingår. Förankringen av projektet tillbaka in i de kommunala och gymnasiala verksamheterna har inte fungerat tillfredställande. Politiker och tjänstemän inom Ragunda kommun har visat dåligt intresse för projektet. Vi har även notera ett lågt deltagande vid styrelsemöten för Bispgårdens Tekniska College i vilken kommunen har beslutat att representera med två personer, näringslivschefen och kommunalrådet. Något förvånande kan tyckas med tanke på att många av företagens styrelserepresentanter åkte långväga inför varje möte. Här erbjöds unika tillfällen att skapa bra relationer med företag inom, för kommunen, stora och viktiga näringar. 8. Vilka var projektets mål? Vad blev resultatet? Vilka var projektets mål? Målet med projektet var att genom innovativt tänkande söka hållbara samarbetsformer mellan skola, samhälle och näringsliv. Synliggöra den arbetsmarknad som finns i regionen och anpassa utbildningarna därefter. Öka utbud av kultur- och fritidsaktiviteter för ungdomar. Vad blev resultatet? Hållbara samarbetsformer mellan skola och näringsliv har skapats i projektet. Utvecklingen av Teknikhuset vid Anders Olofskolan i Hammarstrand och Bispgårdens Tekniska College kommer att fortsätta även efter det att projektet har avslutats och kan således betraktas som hållbara. Arbetsmarknaden och behovet av kompetens har synliggjorts i projektet och utbildningarna vid Bispgårdens Tekniska College har anpassats därefter. Om målet endast är delvis uppfyllt, vad är orsaken till detta? Hållbara samarbetsformer med samhället har inte skapats eftersom Länsstyrelsen reviderade projektets aktivitetsplan. Arbetet med att öka utbudet av kultur- och fritidsaktiviteter för ungdomar har inte genomförts av samma anledning. Har projektet gynnat miljön och hållbar utveckling? På vilket sätt? Korrespondens inom projektet har till största delen skett via e-post. Har projektet arbetat med ungdomar, kvinnor och personer med utländsk bakgrund? På vilket sätt? Arbetet med ungdomar fanns med i projektbeskrivningen innan Länsstyrelsen reviderade projektets aktivitetsplan. 12

13 Har projektet främjat kompetensutveckling? Ja, i arbetet med Bispgårdens Tekniska College har vi anpassat utbildningarna efter företagens kompetensbehov samt skapat ett pedagogiskt material för att utbilda handledare. 9. Vilka är projektets mätbara resultat? Fyll i tabellen med projektets mätbara resultat, enligt EU:s riktlinjer, som du känner till direkt efter projektets slut. Skriv en kommentar om resultatet inte blev som förväntat. Mätbara resultat enligt EU:s riktlinjer Resultat direkt efter projektets slut Kommentar Antal nya företag 0 Antal bevarade arbetstillfällen 11 Bispgårdens Tekniska College (7 män 4 kvinnor alla över 25 år) Antal nya arbetstillfällen 0 Antal deltagare i utbildningar 0 Antal nya produkter, tjänster, tekniker, nätverk och mötesplatser 4 Tekniken, Branschråd, BTC Styrelse Handledarutbildning. Antal personer som fått tillgång till 0 bredband Ev. specifika mätbara resultat för ditt Leaderområde Projektets mål enligt projektplanen Mål och vad ska mätas Utgångsvärde Målsättning Resultat Teknikhus Antal branscher som presenteras i huset Anders Olofskolan, Hammarstrand Studiebesök Tekniktävlingsdag 0 1 0, se punkt 7 Jämtlands gymnasium, Bispgården Projektarbeten Teknikhus Jämtlands gymnasium, Bispgården Teknikcollegecertifierade utbildningar 0 3 0, se punkt 7 Kultur och fritidsaktiviteter Nya aktiviteter för ungdomar 0 1 0, se punkt Hur har du spridit resultatet? Hur har du spridit resultatet av projektet? Genom nyhetsbrev till Fors Företagareförenings medlemmar och nyhetsbrev till berörda inom Bispgårdens Tekniska College samt på hemsidorna och Genom protokoll och minnesanteckningar från möten som distribuerats till berörda. Föreningens ordförande har informerat om processen i projektet som vid möten i det kommunala Näringslivsrådet och vid möten i TeknikCollege Mitt. Vilka andra aktörer kan vara intresserade av att ta del av projektresultatet? Andra ideella föreningar och organisationer som arbetar med utvecklingsprojekt där grund och gymnasieskolor ingår. Även grund- och gymnasieskolor kan vara intresserade av arbetet. Hur kan resultatet vara till nytta för andra som arbetar med företags- och landsbygdsutveckling efter att projektet är avslutat? De kan ta del av vårt arbete i de olika aktiviteterna och dra nytta av våra upplägg och erfarenheter. 13

14 11. Vilka kostnader har projektet haft? Hur har dessa finansierats? Redovisa projektets totala kostnader uppdelade på kostnadsslag löner, indirekta kostnader, investeringar och övriga kostnader. Om du har haft kostnader för investeringar eller övriga kostnader, beskriv vad dessa består av. Exempel på övriga kostnader är konsultkostnader, studieresor, logi eller utrustning för att administrera projektet. Redovisa hur projektet har finansierats. Beloppet ska delas upp på finansiärer. Faktiska kostnader Kronor Löner Övriga kostnader Indirekta kostnader Summa kostnader Resurser Ideellt arbete Offentliga resurser Övrig privat ideell finansiering Summa resurser Finansieringsplan Faktisk finansiering Kronor Projektstöd Privat finansiering, Vattenfall Inlandskraft AB Summa finansiering Resurser Ideellt arbete Offentliga resurser Övrig privat ideell finansiering Summa resurser Vilka slutsatser drar du från projektet? Vilka slutsatser kan du dra från projektet? Det går att vända en nedåtgående trend! Genom innovativt samarbete återupprättade vi anseendet för ämnet teknik i grundskolan och skapade ett Teknikhus. Vi skapade även en unik gymnasieutbildning som har anpassats utifrån dagens och framtidens kompetensbehov inom respektive bransch. Vad har varit svårt, oförutsett, intressant eller nytt? Se under punkt 7, Vilka svårigheter eller hinder har du haft under projektets gång. Att bidra till nytänkande och förändring har varit intressant och lärorikt. Vilka mervärden har projektet tillfört? Projektet har skapat en värdefull dialog mellan det offentliga och det privata. Vilka rekommendationer kan du ge till andra som vill genomföra ett likande projekt? Vänta på Länsstyrelsens formella beslut innan ni påbörjar arbetet i projektet! Säkerställ att medfinansiärer som går in med tid i projektet även avsätter den tiden internt för berörda personer. Tack! Fors Företagareförening vill härmed tacka samtliga som bidragit till genomförandet av projektet! Tack till Vattenfall Inlandskraft AB för den privata medfinansieringen i projektet. Bispgården Anders Ljung, ordförande Fors Företagareförening Fors Företagareförening Bilder och information från projekttiden finns även på och 14

Slutrapport projekt Innovativ samverkan i Bispgården år 1.

Slutrapport projekt Innovativ samverkan i Bispgården år 1. Slutrapport projekt Innovativ samverkan i Bispgården år 1. 1. Projekt Journalnummer: 2009 3973 Projektnamn: Innovativ samverkan i Bispgården Stödmottagare: Fors Företagareförening, industrivägen 13, 840

Läs mer

Remissyttrande avseende ansökan från Sjölins gymnasium AB om särskild variant av gymnasieutbildning (Skolinspektionens Dnr 32-2014:603)

Remissyttrande avseende ansökan från Sjölins gymnasium AB om särskild variant av gymnasieutbildning (Skolinspektionens Dnr 32-2014:603) YTTRANDE 1(6) Skolinspektionen Registrator Box 23069 104 35 STOCKHOLM Remissyttrande avseende ansökan från Sjölins gymnasium AB om särskild variant av gymnasieutbildning (Skolinspektionens Dnr 32-2014:603)

Läs mer

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten 1 Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten Innehåll: 1. Projektbeskrivning & information sid 3 2. Aktiviteter för intressenter/finansiärer sid 4 2.1 Regional referensgrupp

Läs mer

Bakgrund Svagheter Möjligheter Syfte och kommunikationsmål Övergripande kommunikationsmål:

Bakgrund Svagheter Möjligheter Syfte och kommunikationsmål Övergripande kommunikationsmål: Kommunikationsplan för Teknikcollege Gästrikland 2012-2013 Bakgrund Det regionala näringslivet och utbildningsanordnarna på gymnasie-, men också eftergymnasial nivå har tillsammans beslutat sig för att

Läs mer

KUL, Kreativa Unga Ledare Leader journalnr: 2009 7324 Sälenvägen 2 780 67 Sälen

KUL, Kreativa Unga Ledare Leader journalnr: 2009 7324 Sälenvägen 2 780 67 Sälen Leader DalÄlvarna Slutrapport 1. Projekt Journalnr: 2009 7324 Projektnamn: Ledarskapsutbildning för ungdomar, förstudie Stödmottagare: Föreningen KUL, Kreativa Unga Ledare 2. Kontaktperson Jonas Wikström,

Läs mer

välkommen till Teknikcollege Sydöstra Skåne

välkommen till Teknikcollege Sydöstra Skåne välkommen till Teknikcollege Sydöstra Skåne Information från Parkgymnasiet Välkomna till Parkgymnasiet och nya Teknikcollege Sydöstra Skåne! Utbildningen vid Parkgymmnasiet skall vara en utmaning för alla.

Läs mer

Slutrapport Bilaga 4. Projekt Journalnummer 2011-3220, Lärsemester Osby Lärsemesterförening

Slutrapport Bilaga 4. Projekt Journalnummer 2011-3220, Lärsemester Osby Lärsemesterförening Slutrapport Bilaga 4 Projekt Journalnummer 2011-3220, Lärsemester Osby Lärsemesterförening Kontaktpersoner Anders Nilsson OsbyNova AB Box 171 283 23 Osby 0479-528 120, 0709-31 81 20 osbynova@osby.se Lars-Åke

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Information från nämndepolitiker angående mål och ekonomi

Information från nämndepolitiker angående mål och ekonomi Programråd 24/3 Handelsprogrammet Vallentuna gymnasium Protokoll Närvarande VG: Birgitta Törnbladh, Denniz Hedin Salo, Susanne Önnestam, Lena Hirsch Elever: Alex, Christian, William, Nicole Övriga: Jenny

Läs mer

Branschrekommenderad skola - Fastighet

Branschrekommenderad skola - Fastighet Instruktion Branschrekommenderad skola - Fastighet Gymnasieskolans VVS- och fastighetsprogram inriktning Fastighet INLEDNING Branschrekommenderad skola är ett sätt för Fastighetsbranschen att se till att

Läs mer

2011-11-21. 1 Inledning

2011-11-21. 1 Inledning 2011-11-21 Särskild bilaga till reglemente för Gemensamma nämnden vård, omsorg och hjälpmedel (VOHJS-nämnden) avseende regionalt Vård och omsorgscollege Sörmland (VO-College) 1 Inledning Vård och omsorgscollege

Läs mer

Vård- och omsorgscollege i Halland

Vård- och omsorgscollege i Halland En snabbguide inför uppstarten av Vård- och omsorgscollege i Halland en modern samverkansform mellan arbetsliv och utbildningar inom vård och omsorg Baserad på underlag från Vård-och omsorgscollege Västmanland

Läs mer

Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan

Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan Vinnaverkstaden Metodkategori 1 och 4 Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan Problemet: Skolan har allt svårare med den

Läs mer

Gymnasiereformen i korthet

Gymnasiereformen i korthet En ny gymnasieskola Gymnasiereformen i korthet Hösten 2011 startar en ny gymnasieskola. Det är en skola med fokus på kunskap och kvalitet för att fler elever ska nå målen och därmed de kunskaper som krävs

Läs mer

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Näringslivet i Kalix 2011 Näringslivet i Kalix är mycket differentierat med en stor bredd och lite av ett Sverige i miniatyr. Basindustrierna

Läs mer

Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning 2016 2 (10) Innehåll 1. Inledning... 3 2. Verksamhet... 3 2.1 Uppdrag... 3 3. Organisation... 3 3.1 Styrelsen... 3 3.2 Verkställande direktör... 4 3.3 Föreningens

Läs mer

Branschrekommenderad skola - Fastighet

Branschrekommenderad skola - Fastighet Instruktion Branschrekommenderad skola - Fastighet Gymnasieskolans VVS- och fastighetsprogram inriktning Fastighet INLEDNING Branschrekommenderad skola är ett sätt för Fastighetsbranschen att se till att

Läs mer

Länssamverkan YTTRANDE 1(6) 2014-04-04 Dnr: 31-2014. Skolinspektionen Registrator Box 23069 104 35 STOCKHOLM

Länssamverkan YTTRANDE 1(6) 2014-04-04 Dnr: 31-2014. Skolinspektionen Registrator Box 23069 104 35 STOCKHOLM YTTRANDE 1(6) Skolinspektionen Registrator Box 23069 104 35 STOCKHOLM Remissyttrande avseende ansökan från Fjällbyns Gymnasieskola i Funäsdalen om att få starta Restaurangoch livsmedelsprogrammet med inriktningarna

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

Utva rdering Torget Du besta mmer!

Utva rdering Torget Du besta mmer! 2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Samverkansavtal och avtal om handledare mellan utbildningsanordnare, arbetsgivare och facklig organisation inom lokalt Vård- och omsorgscollege Örebro

Samverkansavtal och avtal om handledare mellan utbildningsanordnare, arbetsgivare och facklig organisation inom lokalt Vård- och omsorgscollege Örebro Samverkansavtal och avtal om handledare mellan utbildningsanordnare, arbetsgivare och facklig organisation inom lokalt Vård- och omsorgscollege Örebro Bakgrund Vård- och Omsorgscollege är en samverkansform

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

Anvisning till slutrapport för projektstöd

Anvisning till slutrapport för projektstöd Anvisning till slutrapport för projektstöd När du har avslutat ditt projekt ska du skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten

Läs mer

Länssamverkan YTTRANDE. 2013-03-26 Dnr: 64-2013. Skolinspektionen Registrator Box 23069 104 35 STOCKHOLM

Länssamverkan YTTRANDE. 2013-03-26 Dnr: 64-2013. Skolinspektionen Registrator Box 23069 104 35 STOCKHOLM 1 Skolinspektionen Registrator Box 23069 104 35 STOCKHOLM Remissyttrande avseende ansökan från Östersunds Gymnasieskola AB om godkännande som huvudman för fristående gymnasieskola i Östersunds kommun (Skolinspektionen

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU!

För huvudmän inom skolväsendet. Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU! För huvudmän inom skolväsendet Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU! Innehåll Fortbildning för alla matematiklärare 2 Läraren

Läs mer

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november 2011-11-22 2011 Sammanfattning av Workshop om validering 15 november Susanna Carling Palmér Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd 2011-11-21 1 Sammanfattning av konferens om validering den 15 november

Läs mer

Gysam Verksamhetsplan 2015

Gysam Verksamhetsplan 2015 2014-11-27 Gysam Verksamhetsplan 2015 Tillsammans skapar vi attraktiva och framgångsrika gymnasieutbildningar! Bakgrund Med anledning av ett radikalt minskande elevunderlag i gymnasieskolan uppdrog MittDalaberedningen

Läs mer

Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning

Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning Rapport 2015-05-19 Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning KS 2013/0967 Resultatet av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning rapporterades till projektgrupp

Läs mer

Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen

Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen Välkommen till Matematiklyftet en fortbildning i didaktik för dig som undervisar i matematik i grundskolan,

Läs mer

Nationell idrottsutbildning

Nationell idrottsutbildning Delegationsbeslut Handläggare: Gunilla Ericsson 2011-06-20 GN 2011.0225 Degerfors IF Nationell idrottsutbildning Sammanfattning Degerfors IF har inkommit med ett brev angående genomförande av nationell

Läs mer

Vikmanshyttan. Villkorad finansiering gjorde det möjligt att driva lanthandeln vidare. 780 011 kr

Vikmanshyttan. Villkorad finansiering gjorde det möjligt att driva lanthandeln vidare. 780 011 kr Vikmanshyttan Villkorad finansiering gjorde det möjligt att driva lanthandeln vidare. Foto: Berit Zöllner Projektägare: Hedemora Näringsliv AB Projektledare: Inger Wilstrand Kommun: Hedemora Dnr: 84 Jnr:

Läs mer

Riktlinjer för Introduktionsprogrammen

Riktlinjer för Introduktionsprogrammen UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GYMNASIEAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (9) 2011-07-01 Handläggare: Björn Johansson Telefon: 076 12 33 818 Till Utbildningsnämnden 2011-08-18 Förslag till beslut Utbildningsförvaltningen

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet A. Uppgifter om stödmottagare Namn och adress Leader Inlandet Ideell förening Munktellstorget 2 633 43 Eskilstuna Journalnummer 2012-3536 E-postadress info@leaderinlandet.se B. Uppgifter om kontaktpersonen

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

EN MODERN SAMVERKANSFORM

EN MODERN SAMVERKANSFORM EN MODERN SAMVERKANSFORM Vad är Vård- och omsorgscollege? Vård- och omsorgscollege (VO-College) är en samverkansform på regional och lokal nivå mellan utbildningsanordnare och arbetsliv inom vård och omsorg.

Läs mer

Länssamverkan YTTRANDE. 2012-10-17 Dnr: 93-2012. Peter Frändén. Skolinspektionen Registrator Box 23069 104 35 STOCKHOLM

Länssamverkan YTTRANDE. 2012-10-17 Dnr: 93-2012. Peter Frändén. Skolinspektionen Registrator Box 23069 104 35 STOCKHOLM 1 Peter Frändén Skolinspektionen Registrator Box 23069 104 35 STOCKHOLM Remissyttrande avseende ansökan från Drottning Blankas Gymnasieskola AB om godkännande som huvudman för fristående gymnasieskola

Läs mer

Välkommen till Lärlingsprogrammet

Välkommen till Lärlingsprogrammet Välkommen till Motala I Motala bor drygt 42 000 personer. Motala ligger i den västra delen av Östergötland. Här finns sedan länge ett expansivt näringsliv som till stor del utgörs av tillverkningsindustri.

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning. Fastställd av styrelsen

Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning. Fastställd av styrelsen Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning 2014 Fastställd av styrelsen 2014-01-28 2 (11) Innehåll 1. Inledning... 3 2. Verksamhet... 3 2.1 Uppdrag... 3 2.2 Beskrivning av föreningens verksamhet... 3 3.

Läs mer

Lokal Aktivitetsplan för. Studie- och Yrkesorientering vid. Björknäsgymnasiet

Lokal Aktivitetsplan för. Studie- och Yrkesorientering vid. Björknäsgymnasiet Utbildningsförvaltningen Datum 2018-12-07 Lokal Aktivitetsplan för Studie- och Yrkesorientering vid 2018-2019 Postadress 961 86 Boden Telefon 0921-620 00 vx. med direktval Telefax E-post kommunen@boden.se

Läs mer

Nyhetsbrev, Vård- och omsorgscollege i Kalmar län

Nyhetsbrev, Vård- och omsorgscollege i Kalmar län Nyhetsbrev, Vård- och omsorgscollege i Kalmar län Kalmar län har startat en process som syftar till att inrätta ett Vård- och omsorgscollege i regionen. Nedan beskrivs vad ett Vård- och omsorgscollege

Läs mer

Återkallande av vissa beslut rörande gymnasieskolan

Återkallande av vissa beslut rörande gymnasieskolan Utbildningsutskottets betänkande 2006/07:UbU3 Återkallande av vissa beslut rörande gymnasieskolan Sammanfattning I betänkandet behandlas budgetpropositionen utgiftsområde 16 (prop. 2006/07:1) såvitt avser

Läs mer

Dnr: Nuvarande fristående gymnasieskolor i Jämtland. Alla fristående skolor i länet utom Fjällbyn ligger i Östersundsområdet.

Dnr: Nuvarande fristående gymnasieskolor i Jämtland. Alla fristående skolor i länet utom Fjällbyn ligger i Östersundsområdet. YTTRANDE 1(6) Skolinspektionen Registrator Box 23069 104 35 STOCKHOLM Remissyttrande avseende ansökan från Dille gård Naturbruksgymnasium om att få starta två nya inriktningar på Naturbruksprogrammet (Skolinspektionen

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Region Hallands naturbruksgymnasier, Nutid och framtid - frågor och svar

Region Hallands naturbruksgymnasier, Nutid och framtid - frågor och svar 1(6) 2014-03-04 Region Hallands naturbruksgymnasier, Nutid och framtid - frågor och svar Bakgrund Vilka skolor äger Region Halland? Region Halland äger och driver fyra skolor, varav två är naturbruksgymnasierna

Läs mer

Revidering av riktlinjer för utbildningsråd

Revidering av riktlinjer för utbildningsråd BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-01-19 GN-2015/18.603 1 (3) HANDLÄGGARE Kullenberg, Indra Indra.Kullenberg@huddinge.se Gymnasienämnden Revidering av riktlinjer för utbildningsråd

Läs mer

Branschrekommenderad skola - Fastighet

Branschrekommenderad skola - Fastighet Instruktion Branschrekommenderad skola - Fastighet Avser utbilding inom fastighet på vuxenutbildningen INLEDNING Branschrekommenderad skola är ett sätt för Fastighetsbranschen att se till att kvalitén

Läs mer

Yttrande - En gymnasieutbildning för alla - åtgärder för att alla unga ska påbörja och avsluta en gymnasieutbildning (SOU 2016:77)

Yttrande - En gymnasieutbildning för alla - åtgärder för att alla unga ska påbörja och avsluta en gymnasieutbildning (SOU 2016:77) Utbildningsdepartementet Yttrande 2017-02-28 Registrator Dnr: U2016/04660/GV 103 33 Stockholm Yttrande - En gymnasieutbildning för alla - åtgärder för att alla unga ska påbörja och avsluta en gymnasieutbildning

Läs mer

Projekt Mötesplats Bredgården att långsiktigt skapa en mötesplats på landsbygden

Projekt Mötesplats Bredgården att långsiktigt skapa en mötesplats på landsbygden 1 SLUTRAPPORT Projekt Mötesplats Bredgården att långsiktigt skapa en mötesplats på landsbygden Dnr LNM-2010-42 Mötesplats Bredgården Stödmottagare Bred Föreningsgård Ekonomisk Förening Kontaktpersoner:

Läs mer

Demokrativeckor 2013

Demokrativeckor 2013 Demokrativeckor 2013 Ewa Franzén Bun 2013/259 Ubn 2013/118 november 2013 2013-10-18 1 (4) Innehåll 1. BAKGRUND/ SYFTE... 2 2. PLANERING OCH GENOMFÖRANDE... 2 3. SYNPUNKTER... 2 4. SAMMANFATTNING OCH FÖRSLAG...

Läs mer

Verksamhet som ska bedrivas i samverkan (bilaga 3)

Verksamhet som ska bedrivas i samverkan (bilaga 3) Verksamhet som ska bedrivas i samverkan (bilaga 3) Samverkan mellan Älmhults kommun och Arbetsförmedlingen i Älmhult Målgruppen unga i åldern 16-24 år som står utanför arbetsmarknaden är varierad med en

Läs mer

Utvärdering Projekt Vägen

Utvärdering Projekt Vägen Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)

Läs mer

Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor

Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor Bidragsmottagare Håll Sverige Rent Box 4155, 102 64 Stockholm Tel: 08-505 263 00 Diarienr: LS 1210-1347 Projektredovisning

Läs mer

Gemensam antagning i gymnasiesärskolan - Vad innebär det?

Gemensam antagning i gymnasiesärskolan - Vad innebär det? Utredare: Barbro Hedlund 2014-09-15 Gemensam antagning i gymnasiesärskolan - Vad innebär det? Kontaktperson: Pernilla Bremer 0243-248048 Pernilla.bremer@fbregionen.se Innehåll 1. Förslag till gemensam

Läs mer

Beskriv kort och konkret ditt projekt genom att svara på följande frågor

Beskriv kort och konkret ditt projekt genom att svara på följande frågor Anvisning till slutrapport för projektstöd När du har avslutat ditt projekt ska du skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Kort om den svenska gymnasieskolan

Kort om den svenska gymnasieskolan Kort om den svenska gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-86529-64-2 Beställningsnummer:

Läs mer

Lärande på arbetsplats Nya förutsättningar för gymnasieskolan

Lärande på arbetsplats Nya förutsättningar för gymnasieskolan Lärande på arbetsplats Nya förutsättningar för gymnasieskolan Styrkedjan för GY2011 från läroplan skollag gymnasieförordning examensmål ämnesplaner, Ny skollag 1 juli 2011, Ny gymnasieförordning för GY2011,

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svensk industri har stor betydelse för vår samhällsekonomi och hög teknisk kompetens är viktig för svensk tillväxt.

Läs mer

Kommunikationsplan för föreningen Vård- och omsorgscollege

Kommunikationsplan för föreningen Vård- och omsorgscollege Kommunikationsplan för föreningen Vård- och omsorgscollege Bakgrund Vård- och omsorgscollege är ett samarbete mellan arbetsliv och utbildning inom vård och omsorg. Samarbetet ska leda till höjd kvalitet

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Möckelngymnasiet rektorsområde 4

Verksamhetsplan 2015. Möckelngymnasiet rektorsområde 4 Verksamhetsplan 2015 Möckelngymnasiet rektorsområde 4 2015-02- 18 Leena Jonsson Arndt Rektor 1 1. Inledning I rektorsområde 4, Möckelngymnasiet Karlskoga, ingår från läsåret 2014/15 följande utbildningsprogram:

Läs mer

3 februari Innehåll. Kort om VO-College. Utvecklingsresan. Eventuellt ESF-projekt. Frågor, synpunkter och medskick

3 februari Innehåll. Kort om VO-College. Utvecklingsresan. Eventuellt ESF-projekt. Frågor, synpunkter och medskick 3 februari 2017 Innehåll Kort om VO-College Utvecklingsresan Eventuellt ESF-projekt Frågor, synpunkter och medskick Vård-och omsorgscollege är en modell där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

Ung Företagsamhet Västernorrland Verksamhetsplan 2016

Ung Företagsamhet Västernorrland Verksamhetsplan 2016 Ung Företagsamhet Västernorrland Verksamhetsplan 2016 Morgondagens entreprenörer finns i dagens skolor. Därför har Ung Företagsamhet en tydlig vision: Vi ska vara bäst i Sverige på att ge unga människor

Läs mer

Verksamhet som ska bedrivas i samverkan Bilaga 3

Verksamhet som ska bedrivas i samverkan Bilaga 3 Verksamhet som ska bedrivas i samverkan Bilaga 3 Innehållsförteckning Inledning...2 Organisering...2 Huvudsakliga metoder och verktyg...3 Ansvarsfördelning...4 Budget och resurser...5 Uppföljning...6 1

Läs mer

Studievägsutbudet i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan läsåret 2017/2018

Studievägsutbudet i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan läsåret 2017/2018 Utbildningsförvaltningen Gymnasieavdelningen Sida 1 (6) 2016-09-05 Handläggare Britt Marie Holmström Telefon: 08-508 33 892 Till Utbildningsnämnden 2016-09-22 Studievägsutbudet i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan

Läs mer

Feriejobb en chans att bryta könsmönster!

Feriejobb en chans att bryta könsmönster! FÖRSKOLANS KOMPETENSFÖRSÖRJNING Feriejobb en chans att bryta könsmönster! LÄRANDE EXEMPEL FRÅN FEM KOMMUNER Feriejobb en chans att bryta könsmönster! 1 Innehåll Bakgrund... 3 Feriejobb som en strategi

Läs mer

Försöksverksamhet med lärlingsutbildning i gymnasieskolan

Försöksverksamhet med lärlingsutbildning i gymnasieskolan Avd/Enhet/Arbetsgrupp, etc Handläggare/Författare RAPPORT 14--1 1(12) Försöksverksamhet med lärlingsutbildning i gymnasieskolan Denna rapport redovisar utifrån registerdata studiedeltagande och studieresultat

Läs mer

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BILAGA DNR 08-401/179 SID 1 (7) 2008-01-30 Förslag till skolplan Skola i världsklass 1. Inledning Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskap och vårt gemensamma bildningsarv

Läs mer

Vi vill hjälpa tjejer som inte mår bra

Vi vill hjälpa tjejer som inte mår bra Vi vill hjälpa tjejer som inte mår bra Ett utvecklingsarbete på Strömma Naturbruksgymnasium SLUTRAPPORT gör det jämt! Strömma Naturbruksgymnasium 2 Innehållsförteckning Allmänt 3 Hur hamnade Strömmaskolan

Läs mer

Kallelse till sammanträde

Kallelse till sammanträde NÄTUPPLAGA Kallelse/Föredragningslista Kallelse till sammanträde kl 09.00 i JGY Fyrvalla 2 OMRÖSTNINGAR LEDAMÖTER Pelle Lundgren (C) ordförande Från/ Närv JA NEJ JA NEJ JA NEJ Leif Olsson (C), 1:e vice

Läs mer

Plats UTBF Skolslussen, Rum 2302, Hornsgatan 124, plan 2. Ej närvarande Lena Asplund, Consensum Maria Berndtson, Kungsholmens västra gymnasium

Plats UTBF Skolslussen, Rum 2302, Hornsgatan 124, plan 2. Ej närvarande Lena Asplund, Consensum Maria Berndtson, Kungsholmens västra gymnasium Arbetsgrupp APL-handledarutbildning-Branschsamverkan, Vård- och omsorgscollege Stockholm Dag och tid Torsdag 24 augusti 2017, 14.00 16.30 Plats UTBF Skolslussen, Rum 2302, Hornsgatan 124, plan 2 Närvarande

Läs mer

En mer flexibel gymnasieskola

En mer flexibel gymnasieskola Kommittémotion M Motion till riksdagen 2018/19:2837 av Erik Bengtzboe m.fl. (M) En mer flexibel gymnasieskola Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

Studievägsutbudet i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan läsåret 2015/2016

Studievägsutbudet i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan läsåret 2015/2016 Utbildningsförvaltningen Gymnasieavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2014-10-09 Handläggare Britt Marie Holmström Telefon: 08-508 33 892 Till Utbildningsnämnden 2014-10-23 Studievägsutbudet i gymnasieskolan

Läs mer

Rekommenderad skola av fastighetsbranschen

Rekommenderad skola av fastighetsbranschen Instruktion Rekommenderad skola av fastighetsbranschen Gymnasieskolans VVS- och fastighetsprogram inriktning Fastighet Läsåret 2015/2016 INLEDNING Branschrekommenderad skola är ett sätt för Fastighetsbranschen

Läs mer

En evig kamp!? Skolans uppdrag. Generella kompetenser Specialförberedelser

En evig kamp!? Skolans uppdrag. Generella kompetenser Specialförberedelser En evig kamp!? Skolans uppdrag Generella kompetenser Specialförberedelser Gymnasieskolans uppdrag (prop.2008/2009:199) Grundskolan ansvarar för att ge det var och en behöver Gymnasieskolan ska i högre

Läs mer

Kommunikationsplan för Vård- och omsorgscollege

Kommunikationsplan för Vård- och omsorgscollege Kommunikationsplan för Vård- och omsorgscollege Bakgrund Vård- och omsorgscollege är ett samarbete mellan arbetsliv och utbildning inom vård och omsorg. Samarbetet ska leda till höjd kvalitet och status

Läs mer

Plan för entreprenörskap i skolan. Motala kommun

Plan för entreprenörskap i skolan. Motala kommun Plan för entreprenörskap i skolan Motala kommun Beslutsinstans: Kommunstyrelsen Diarienummer: 11/KS 0233 Datum: 2011-10-25 Paragraf: 325 Reviderande instans: Datum: Gäller från: 2011-10-25 Diarienummer:

Läs mer

Kort sammanfattning Verktyg hela vägen

Kort sammanfattning Verktyg hela vägen Kort sammanfattning Verktyg hela vägen 2017-2018 Under vårterminen 2017 pågick verksamhet på JGY, Wargentin och Fyrvalla, Östersund, samt på Fjällgymnasiet i Bergs kommun. Samtidigt påbörjades en fortsättning

Läs mer

Studievägsutbudet i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan läsåret 2018/2019

Studievägsutbudet i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan läsåret 2018/2019 Utbildningsförvaltningen Gymnasieavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2017-09-27 Handläggare Britt Marie Holmström Telefon: 08-508 33 892 Till Utbildningsnämnden 2017-10-19 Studievägsutbudet i gymnasieskolan

Läs mer

Bilaga D till Uppföljning av försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning

Bilaga D till Uppföljning av försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm 1 (19) Dnr: 2014:143 Bilaga D till Uppföljning av försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning Statsbidrag för försöksverksamheten med

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Högskolor, studenter mm

Högskolor, studenter mm Högskolor, studenter mm Bakgrund Inom ramen för projektet Tillsynsutveckling i Väst (TuV) var tyngpunkten utbildning i kommunikation och bemötande. I samband med att projektet avslutades togs en aktivitetsplan

Läs mer

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Länsbibliotek Östergötland Box 1791 581 17 Linköping EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Bakgrund Biblioteken är viktiga för mångfalden i samhället. De är öppna för alla och de är en mötesplats.

Läs mer

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund 2015-10-07 Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund Bakgrund Regeringen har de senaste åren gjort omfattande satsningar för att belysa och åstadkomma förbättringar

Läs mer

Matematiklyftet utveckling av kompetensutvecklingskultur och undervisningskultur. Peter Nyström Nationellt centrum för matematikutbildning

Matematiklyftet utveckling av kompetensutvecklingskultur och undervisningskultur. Peter Nyström Nationellt centrum för matematikutbildning Matematiklyftet utveckling av kompetensutvecklingskultur och undervisningskultur Peter Nyström Nationellt centrum för matematikutbildning Frågan är Hur (hvordan) utvecklar man bäst kvalitet i matematikundervisning

Läs mer

Projektplan för Utveckla Kilsbergskanten

Projektplan för Utveckla Kilsbergskanten 1 Projektplan för Utveckla Kilsbergskanten 1. Projektnamn Den 1 juni 2009 beslöt LAG Mellansjölandet att bevilja oss ett projektstöd för att arrangera besökshelgen Upplev Kilsbergskanten (LAG:s dnr M2009-0095,

Läs mer

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola.

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Åh, nu förstår jag verkligen sa en flicka på 10 år efter att ha arbetat med bråk i matematikverkstaden. Vår femåriga erfarenhet av

Läs mer

Resultat från seminarium 2

Resultat från seminarium 2 Projektet Vård och Omsorgscollege Västerbotten Resultat från seminarium 2 En sammanställning av inkomna synpunkter och förslag från BUSprojektets seminarieserie i Vilhelmina, Lycksele, Umeå och Skellefteå

Läs mer

Utvärdering Ung Företagsamhet i Halland 2010-2011

Utvärdering Ung Företagsamhet i Halland 2010-2011 Utvärdering Ung Företagsamhet i Halland 2010-2011 Bakgrund Hösten 2010 lämnade Ung Företagsamhet i Halland in en projektansökan till Region Halland och kommunerna i Halland. Den innefattade en projektansökan

Läs mer

Erfarenheter från Örebro län

Erfarenheter från Örebro län Erfarenheter från Örebro län Innehåll i kommande timme Övergripande tankar om tiden sedan första certifieringen Regionala mål, aktiviteter och effekter Vad har vi gjort och vad är på gång Framgångsfaktorer/Viktiga

Läs mer

1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2016-01-18 Diarienummer RS 4000-2015 Diarienummer RUN 610-0044-16. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2016-01-18 Diarienummer RS 4000-2015 Diarienummer RUN 610-0044-16. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2016-01-18 Diarienummer RS 4000-2015 Diarienummer RUN 610-0044-16 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande Välja yrke (SOU 2015:97) Västra Götalandsregionens

Läs mer

Remissyttrande avseende ansökan från Praktiska Sverige AB om att få starta fristående gymnasieskola i Östersund (Skolinspektionen Dnr 32-2012:522)

Remissyttrande avseende ansökan från Praktiska Sverige AB om att få starta fristående gymnasieskola i Östersund (Skolinspektionen Dnr 32-2012:522) YTTRANDE 1(7) Skolinspektionen Registrator Box 23069 104 35 STOCKHOLM Remissyttrande avseende ansökan från Praktiska Sverige AB om att få starta fristående gymnasieskola i Östersund (Skolinspektionen Dnr

Läs mer

Vård- och omsorgscollege Kronoberg

Vård- och omsorgscollege Kronoberg Vård- och omsorgscollege Kronoberg Verksamhetsbeskrivning med Verksamhetsplan 2019 Innehåll Innehåll 1. Inledning... 3 2. Vision... 3 3. Verksamhet... 3 3.1 Mål... 3 3.2 Beskrivning av VO-College Kronobergs

Läs mer

Kommittédirektiv. Yrkesdansarutbildning i klassisk dans. Dir. 2008:32. Beslut vid regeringssammanträde den 3 april 2008

Kommittédirektiv. Yrkesdansarutbildning i klassisk dans. Dir. 2008:32. Beslut vid regeringssammanträde den 3 april 2008 Kommittédirektiv Yrkesdansarutbildning i klassisk dans Dir. 2008:32 Beslut vid regeringssammanträde den 3 april 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda förutsättningarna för att

Läs mer