I skuggan av köpcentra? - Handelns framtid i Torsby

Transkript

1 UMEÅ UNIVERSITET Kulturgeografiska institutionen D-uppsats i Kulturgeografi, 10 poäng Vårterminen 2004 Handledare: Olof Stjernström I skuggan av köpcentra? - Handelns framtid i Torsby Sofia Wetterholm

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning Förord Abstract Referat ii iv v vi 1. INLEDNING Syfte och frågeställningar Definitioner och begrepp Material Metod... 3 Urval och genomförande... 3 Enkät... 4 Intervjuer Avgränsning Disposition KORT PRESENTATION AV TORSBY KOMMUN HANDELN I SVERIGE Strukturförändring Orsaker till strukturförändringen Sällanköpshandel Externa köpcentra Kort historik Externa köpcentra nackdelar och fördelar Hur påverkas regioner med externa handelsetableringar? TEORI OCH TIDIGARE STUDIER Centralortsteorin Konsumtion och konsumenter...19 Varför handlar vi? Valet av inköpsställe kan delvis förklaras av vad som skall införskaffas.. 20 Vilka handlar på köpcentra? Vilka handlar i centrum? ii

3 5. I SKUGGAN AV KÖPCENTRA? Handeln i Värmland...23 Karlstad...23 Kristinehamn...24 Torsby Konsumenter i Torsby...26 Beskrivning av svarspersonerna...26 Svarspersonerna lockas av större utbud och miljöombyte...26 Kläder och skor har inhandlats mest frekvent...27 De flesta respondenter var nöjda med Torsby centrum SAMMANFATTANDE DISKUSSION Christaller förklarar delvis varför konsumenterna åker till Karlstad...31 Handel och centrumutveckling i Karlstad, Kristinehamn och Torsby...32 Köpcentras attraktionskraft och dess konsekvenser för regionen...33 Respondenterna lockas av större utbud på annan ort...34 De flesta svarande var nöjda men mer kläder och grönska efterfrågades i Torsby centrum...35 Staden, ett komplement till den mindre orten Förslag till vidare studier REFERENSFÖRTECKNING BILAGOR: Bilaga 1: Enkätsammanställning Bilaga 2: Karta Torsby tätort Bilaga 3: Intervjufrågor till respondenterna och Kristinehamns centrumutvecklare Bilaga 4: Torsby kommun Bilaga 5: Kommuner med Index över 100. Positiv omsättning av sällanköpsvaror år Bilaga 6: Omsättning, försäljningsunderlag och index för sällanköpshandeln i Värmlands län. Bilaga 7: Värmlands län Bilaga 8: Torsby centrum (Bilder) Bilaga 9: Ritningar över framtida Järnvägsgatan i Torsby centrum iii

4 Förord Idén till att skriva om handeln och centrumutveckling fick jag under min praktik vid Torsbys kommuns näringslivsutvecklingsbolag. Där jag kom i kontakt med Torsby Utvecklingsråd (TUR) som arbetar för att utveckla Torsby centrum och dess handel. Under hela praktiken samt uppsatsperioden har jag varit delaktig i TUR. Min förhoppning är att denna uppsats skall komma till användning som inspiration och motivation till framtida centrumutveckling Torsby. Jag vill rikta ett stort tack till Anna Dedorsson som varit min inspirationoch informationskälla. Tack till Anna Öhgren som bidragit med sin kunskap och tid. Jag vill även tacka min handledare, Olle Stjernström. Slutligen vill rikta ett stort tack till alla som medverkat i enkäten och intervjuerna. Umeå i maj 2004 Sofia Wetterholm iv

5 Abstract Karlstad is planning to extend the retail trade in the city and in the areas outside the city core. The turnover is expected to increase and that will influence the other regions in Värmland. Based on the precondition of the commerce and trade in Torsby the purpose of this paper is to examine and analyze how Torsby centre according to consumers preferences can challenge the competition in retail businesses. The result of this study is mainly based on a questionnaire of consumers in Torsby centre, convenience sample was used. The survey was complemented whit interviews. The consumer in Torsby attracts to the better range of goods and stores and the environmental change when they shop elsewhere. The respondents were attractive to places outside Torsby because the bigger range of store and goods. The majority of the respondent is content with Torsby centre but the respondent suggest more pavement café, more trees, plants and vegetation and a bigger range of stores and a general repair of the centre. The range of stores was not to satisfaction by most of the respondents and the range of clothes was most remarked. Most frequently clothes and shoes was purchase both in Torsby and on other places according to the respondents answers. The majority of the respondents shops both in Torsby and elsewhere. And it is the bigger range of stores and goods that attracts consumers to shop elsewhere. Kristinehamn and Jönköping is among other places that show the importance of development of city and that it will give results. In Torsby the municipality is planning to improve Järnvägsgatan and Torsby development council has applied finances for the project of centre development. KEYWORDS: Centre development, external shopping centre, consumer behaviour, Torsby centre. v

6 Referat Då Karlstad planerar att utöka sina handelsverksamheter både i och utanför centrum kommer handeln att påverkas och konkurrensen öka i Värmland. Uppsatsen syftar till att utifrån handelns förutsättningar i Torsby undersöka och analysera på vilket sätt Torsby centrum skulle kunna möta konkurrensen från andra orter och externa köpcentra med utgångspunkt från konsumenters preferenser i Torsby. Uppsatsens resultat baseras bland annat på djupintervjuer och en enkätundersökning där urvalet av konsumenter i Torsby centrum tillämpades genom tillfällighetsurval för att snabbast och smidigast få tag på respondenter. De flesta svarande är nöjda med Torsby centrum dock efterfrågades mer grönska fler uteserveringar och större utbud av affärer och en allmän upprustning av centrum. Utbudet av butiker var det fler svarspersoner som var mindre nöjda med än nöjda, främsta kommentarerna var relaterat till utbudet av kläder eller klädbutiker. Kläder och skor var även den varugrupp som flest svarande hade inhandlat på annan ort och i Torsby. De flesta av svarspersonerna handlar både i Torsby och på andra orter. Det som attraherar respondenterna att handla på andra orter är bland annat att utbudet av varor och butiker är större. Orter som Kristinehamn och Jönköping visar att det går att möta den ökande konkurrensen inom handeln och centrumutveckling ger resultat. I Torsby planerar kommunen att bygga om Järnvägsgatan och genom Torsby utvecklingsråd är finansiering sökt för centrumutvecklingsprojekt. vi

7 1. INLEDNING Handel är en viktig förklaring till städers uppkomst. Men idag är städer inte alltid den självklara arenan för handel. I Sverige har sedan 1970-talet butikerna blivit färre och större och de externa handelsetableringarna har ökat. Mellan åren 1980 och 1997 ökade antalet externa köpcentra från 40 till närmare 80 stycken (Garvill m.fl., 2003). Argumenten mot externa köpcentra är att den ökade konkurrensen kan bidra till att etablerade handelsverksamheter går i konkurs. Effekterna kan resultera i minskat utbud och att platsens dragningskraft avtar (Garvill m.fl., 2003; Bergström & Årman, 2002). Argumenten för externa köpcentra är bland annat de stora valmöjligheterna för konsumenter, generösa öppettider och stort utbud. Den ökade konkurrensen från externa köpcentra kan bidra till stadsförnyelseprojekt och förändringar i city (Garvill, m.fl., 2003; Bergström, 2000). Karlstad är ledande inom handel i Värmland och har med sitt stora handelsutbud både i och utanför centrum en stor attraktionskraft för konsumenter idag. Karlstad planerar att utöka sina handelsverksamheter både i och utanför centrum bland annat förväntas det färdigbyggda köpcentret i Bergvik kunna öka sin omsättning med 600 miljoner per år (HUI, 2003). De frågor många i Torsby ställer sig är därför: Vad är det som attraherar konsumenter till att handla i köpcentra och i stadskärnor? Hur skall handeln i Torsby utvecklas för att för att öka dess attraktionskraft? Hur ska man få Torsbys invånare att oftare handla i Torsby? 1.1 Syfte och frågeställningar Karlstads planerade handelssatsningar i och utanför centrum förväntas ge en ökad konkurrens inom handeln i Värmland. Denna uppsats syftar därför till att utifrån handelns förutsättningar i Torsby undersöka och analysera på vilket sätt Torsby centrum skulle kunna möta konkurrensen från andra orter och externa köpcentra med utgångspunkt från konsumenters preferenser i Torsby. Följande frågeställningar är av intresse: 1

8 - Hur mycket sällanköpsvaror jämfört med andra orter i Värmland handlas i Torsby idag? - Vilka insatser görs idag för att utveckla Torsby centrum? - Hur har andra orter profilerat sig för att möta konkurrensen från köpcentra och hur bedrivs deras centrumutveckling? - Hur skulle Torsby centrum kunna utvecklas och bli attraktivare enligt konsumenterna i Torsby? 1.2 Definitioner och begrepp I litteraturen kring handel och köpcentrum finns ett antal begrepp som beskriver och förklarar olika sorters handel på olika platser och i olika utförande. Index kommer fortsättningsvis i uppsatsen att formuleras som försäljningsunderskott och försäljningsöverskott. Över 100 är försäljningsöverskott vilket innebär att försäljningen överstiger försäljningsunderlaget. Cityhandel är detaljhandel i stadskärna. Dagligvaruhandel är försäljning av varor som fyller konsumenternas dagliga behov. Livsmedel, tidningar, sjukvårdsartiklar, hygienartiklar och blommor. Detaljhandel är handel som innefattar dagligvaror och/eller sällanköpsvaror. Externa köpcentra är en koncentration av butiker, ofta med inslag av servering och service i externt läge. Externt läge är lokalisering utanför eller i utkanten av bostadsbebyggelse. Externhandel kan vara enstaka verksamheter exempelvis byggvaruhus eller flera butiker i externt läge. Försäljningsunderlag baseras på antalet invånare i kommunen/länet multiplicerat med genomsnittlig omsättning per invånare i riket. Index är den faktiska omsättningen i kommunen/länet dividerat med försäljningsunderlaget multiplicerat med hundra. Indextalet bygger på förhållandet mellan den verkliga omsättningen och försäljningsunderlaget. 2

9 Sällanköpshandel är försäljning av kläder, skor, accessoarer, möbler och tyger, färg och tapet, ur, guld och optik, leksaker, data och telefoni, tv och radio, järn och byggvaror, hushållsapparater och hemutrustning, foto, sport, musik, bok och papper (HUI, 2003; Svedström, 2000). 1.3 Material Den huvudsakliga litteraturen är hämtad ur forskningsrapporter från institut, universitet, utredningar och statliga verk. Delar av litteraturen kommer från internationella artiklar. Statistik är hämtat från Statistiska centralbyrån (SCB) och Handelns Utredningsinstitut (HUI) rapport Handeln i Sverige I HUI:s statistik ingår inte försäljningssiffror från bilföretag, bensinstationer, apotek, systembolag. HUI använder den regionala mervärdesstatistiken från SCB år 2002 vid beräkningen av detaljhandelns omsättning. 1.4 Metod Urval och genomförande För att ta reda på vad några konsumenter i Torsby ansåg om centrum användes ett tillfällighetsurval. Totalt var det 43 stycken som besvarade enkäten. Frågetillfället ägde rum förmiddag och eftermiddag måndagen den 10 maj till onsdagen den 12 maj i Torsby centrum. Enligt Robinson (1998) är det viktigt att tidsmässigt sprida intervjuerna då människor med olika preferenser och bakgrunder rör sig i centrum vid olika tidpunkter. Huvudsakligen delas urval in i sannolikhetsurval som är slumpmässiga och icke-sannolikhetsurval som inte baseras på slumpmässighet. Ickesannolikhetsurval används vanligen vid icke-statistiska undersökningar. De är mindre komplicerade och accepterade när det inte finns någon avsikt att göra en statistisk generalisering av populationen. Är syftet att säga något om populationen måste urvalet vara representativt och då används sanno- 3

10 likhetsurval (Robson, 1993). Icke-sannolikhetsurval används exempelvis vid konsumentundersökningar, vilket innebär att första bästa konsument som dyker upp tillfrågas (Robinson, 1998). Kvoturval är ett exempel på icke-sannolikhetsurval och innebär att respondenternas egenskaper i förvägs bestäms, exempelvis kön eller ålder. Dessa urval liknar sannolikhetsurval men ger inte samma möjligheter till generalisering. Ett annat urval som inte är sannolikhetsurval som används i denna uppsats är tillfällighetsurval som går ut på att välja den respondent som är mest tillgänglig, exempelvis någon på stan. Metoden är billig, praktisk och enkel dock produceras inte något representativt resultat och det går inte att generalisera för någon annan population än den i urvalet (Holme & Solvang, 1997: Robson, 1993). Inga allmänna slutsatser om konsumenter i Torsby kan härledas ur denna enkätundersökning det går endast att uttala sig om urvalet i sig. Enkät I enkätens inledande del ställdes basfrågor om svarspersonen (se Bilaga 1). Fortsättningsvis behandlades handeln i Torsby centrum och enkäten avslutades med frågor om inköp på andra orter. Respondenterna har inte fått ta del av uppsatsens definition av Torsby centrum utan har själva fått avgöra detta. Uppsatsens definition av Torsby centrum kan därför skilja sig från respondenternas. Enkäten innehöll mestadels slutna frågor vilket innebär att respondenten svarar på fastlagda alternativ. Enkäten innehöll några kombinerade frågor som delvis var öppna, där respondenten kunde kommentera fritt. Fördelen med att ha både öppna och slutna frågor är att det blir större bredd på resultatet (Robinson, 1998). Åtta av svarspersonerna svarade på fråga 8 att det inte brukar åka till någon annan ort än Torsby för att handla dock hade sju av dem besvarat frågorna (16 till 20) om shopping på annan ort. En svarsperson svarade ja på fråga 8 men var inte bosatt i Torsby kommun. Med denna information blir andelen 4

11 som brukar åka till annan ort för att handla mycket större, 36 av 38 kommuninvånare, 95,3 procent i stället för 68,9 procent. Frågan kan eventuellt ha missuppfattats genom ordet brukar eller att de andra frågorna var otydliga på något sätt. På fråga 11 och 18a fattas det ett alternativ för dem som besöker Torsby eller annan ort färre än en gång i månaden, vissa av svarspersonerna har lagt till egna alternativ. Intervjuer Enkäten kompletterades med två djupintervjuer med konsumenter som handlar i Torsby. Respondenterna har på olika sätt koppling till trakten, ena respondenten är uppväxt och bor i Torsby kommun och den andra brukar tillbringa semestern i kommunen men bor i en annan kommun. Via kontakter i Torsby har information erhållits om de utvalda respondenterna. Syftet med intervjuerna är inte att generalisera konsumenter i Torsby utan syftar till att komplettera enkäten. Respondenterna informerades om uppsatsens syfte och vad materialet skulle användas till. Respondenterna fick anonymitet för att de fritt skulle kunna utrycka sina åsikter. Intervjuerna ägde rum per telefon i maj Frågor som intervjupersonerna fick svara på finns i Bilaga 3. Information om Torsby utvecklingsråd och dess arbete och projekt har inhämtats via projektledare Anna Dedorsson. För att ta reda på hur andra kommuner arbetar med centrumutveckling intervjuades Kristinehamns centrumutvecklare Lars-Åke Persson. Informanten fick ta del av frågemanualen innan intervjutillfälle för att ges chans att vara förberedd (se Bilaga 3). Via kontakter i Torsby har information om Kristinehamns arbete med centrumutveckling erhållits och är anledningen till att Lars-Åke Persson valdes för intervju. 5

12 1.5 Avgränsning Handel delas vanligen upp i dagligvaruhandel och sällanköpshandel (se sid.2). Uppsatsen fokuserar på sällanköpshandel. Annan form av handel som postorder och Internethandel behandlas inte i uppsatsen, det kan noteras att denna handel påverkar kommuners totala försäljning inom handeln. Uppsatsen kommer inte att behandla turister och besökare, detta är dock något som påverkar handeln och skulle kunna utvecklas i en annan undersökning. Torsby centrum är i denna uppsats avgränsat till området kring Östmarksvägen, Tingshusgatan, Hantverkargatan, Kyrkogatan (se Karta 1 och Bilaga 2). Karta 1: Torsby centrum (Lekvattnet Internet, 2004). 1.6 Disposition Uppsatsen inleds med information om Torsby kommun, i kapitel 2. I kapitel 3 beskrivs Sveriges handelsutveckling från 1950-talet till idag. I kapitel 4 behandlas centralortsteorin och konsumentbeteende. Resultatet av enkäten och intervjuerna presenteras i kapitel 5. Uppsatsen avslutas med en sammanfattande diskussion om Torsbys framtida centrum. 6

13 # I skuggan av köpcentra? - Handelns framtid i Torsby 2. KORT PRESENTATION AV TORSBY KOMMUN Den värmländska orten Torsby förknippas kanske för vissa med raggarkultur eller Englands förbundskapten i fotboll Sven-Göran Svennis Eriksson. Torsby kommun gränsar till Norge i väst och Dalarna nordöst (se Bilaga 4). Kommunen är till ytan stor och med en folkmängd på invånare innebär det tre invånare per kvadratkilometer, riksgenomsnittet ligger på 21 stycken (Regionfakta Internet, 2003). Torsby kommun är biltätast i Värmlands län med 605 personbilar i trafik per 1000 invånare, genomsnittet för landet är 454 bilar per 1000 invånare (Regionfakta Internet, 2004). Centralorten Karlstad ligger en timmes bilfärd söderut från Torsby (se Karta 2). TORSBY KARLSTAD # STOCKHOLM Karta 2: Torsby kommun ligger i Värmlands län där Karlstad är centralorten. År 2003 var 24,7 procent av invånarna över 65 år vilket var högre än riksgenomsnittet på 17,2 procent. År 2003 var 17 procent av kommuninvånarna under 15 år, och riksgenomsnittet låg på 19,1 procent. Torsby kommun har sedan år 1992 haft en negativ nettomigration (Regionfakta Internet, 2004). Kommunen har som många andra mindre inlandskommuner under en lång följd av år haft en negativ befolkningsutveckling (se Figur 1). 7

14 16000 Antal invånare År Figur 1: Befolkningsutvecklingen i Torsby kommun år 1992 till 2003 (SCB Internet, 2004a). Denna befolkningsstruktur är inte ovanlig i Sveriges mindre kommuner och Torsby kommun är inget undantag. En äldre åldersstruktur tillsammans med nettoutflyttningar under en längre period bidrar till en avtagande befolkningsutveckling. År 2002 var andelen förvärvsarbetande åringar i kommunen 71,7 procent (riket, 75,9 procent), av dem var 68,0 procent män och 75,8 procent kvinnor (SCB Internet, 2004b). Arbetslösheten i kommunen har sedan år 1994 sjunkit från 8,9 procent till 3,6 procent öppet arbetslösa år Fördelningen av kvinnor och män i kommunen är jämn och år 2003 var 50,4 procent av kommunbefolkningen män. Antalet personer som pendlade till Torsby från andra kommun inom länet var 778 stycken år 2001, antalet personer som pendlade ut från Torsby kommun till andra kommuner i länet var samma år 455 stycken. (Regionfakta Internet, 2004). Den disponibla inkomsten i Torsby kommun år 2001 var kronor per capita vilket kan jämföras med kronor per capita i riket (Regionfakta Internet, 2004). Medelinkomsten för kommuninvånarna år 2002 var kronor riksgenomsnittet var samma år kronor (Torsby kommun Internet, 2004a). 8

15 Branschstrukturen i kommunen domineras av areella näringar där 50 procent av arbetsställena i Torsby kommun återfinns inom denna bransch. Arbetsställen inom handeln år 2003 var 9 procent (riket 15 procent, Karlstad 16,8 procent, Kristinehamn 16,1 procent). De största arbetsgivarna år 2002 var Torsby kommun med 27,5 procent och Värmlands Läns Landsting, 13,7 procent samt Stora Enso med 2,7 procent anställda av totala antalet anställda i kommunen (Regionfakta Internet, 2004). 9

16

17 3. HANDELN I SVERIGE 3.1 Strukturförändring Sveriges detaljhandel (se sid.2) har efter andra världskriget genomgått stora förändringar, vilket har haft inverkan på både handelsstrukturen och köpbeteendet hos konsumenterna (Falk & Julander, 1984). Sedan talet har antalet dagligvarubutiker minskat med 80 procent och antalet butiker inom sällanköpshandeln har minskat med 20 procent. Externhandeln (se sid.2) har under senare delen av 1900-talet ökat, framväxten av externa storbutiker har haft en negativ effekt på mindre butiker i glesbygd och bostadsområden, som minskat i samma takt som den storskaliga handeln ökat (Garvill m.fl., 2003; Svedström, 1999). Under 1990-talet har konsumenters benägenhet att åka till större handelsetableringar i och utanför stadskärnan ökat. Detta innebär att handeln har koncentrerats till vissa regioner (Bergström & Wikström, 2002). Den regionala tendensen i svensk detaljhandel har varit tydlig de senaste åren, detaljhandeln i storstäderna har ökat kraftigt samtidigt som mindre kommuner fått en minskad handel som följd av ökad konkurrens från städerna och befolkningsminskning (Bergström & Cronholm, 2003). Orsaker till strukturförändringen Rörligheten i Sverige har ökat och sedan 1950-talet har antalet bilar fyrdubblats. Det ökande bilinnehavet har påverkat förutsättningarna för både konsumenter och butiker. Avståndet mellan butikerna och hemmet har generellt blivit längre. Idag spelar avståndet mindre roll, då bilen är det transportmedel som ofta används till och från jobbet där en del av inköpen äger rum. Avståndet inte lika påtagligt och det är viktigare att det finns parkeringar än att det är nära till butiken. Konsumentbeteendet har också påverkats av att tidsresurserna idag är begränsade och prioritera är något de flesta gör. Idag är fler kvinnor yrkesverksamma vilket innebär att hushållet inte 11

18 har samma tid att lägga på inköpen idag som det fanns förut (Garvill m.fl., 2003). Andra påverkande faktorer till det förändrade handlingsmönstret är att konsumenternas värld har förändrats och dagens ekonomiska och materiella standard har höjts. Bostäderna idag är rymligare och att storhandla har gynnats av förbättrade förvaringsmöjligheter som kyl- och frysinnehav. Inköpsprocessen har tidsmässigt blivit mer koncentrerat och sker vid färre tillfällen och inköpen har volymmässigt blivit större. Att storhandla är något som hushållen gör för att spara tid och pengar (Falk & Julander, 1984). 3.2 Sällanköpshandel Omsättningen av sällanköpsvaror i Sverige år 2002 var ca 185 miljarder kronor och dagligvaruhandeln närmare 188 miljoner (HUI, 2003). Sällanköpshandel påverkas bland annat av befolkning och inkomst (Bergström & Cronholm, 2003). Inkomstens har en stor betydelse för konsumtionen. Sällanköpshandel är konjunkturkänsligare och mer beroende av inkomst än dagligvaruhandeln (Bergström & Wikström, 2002). Omsättningen av sällanköpsvaror är i genomsnitt lägre i industri-, landsbygds- och glesbygdskommuner samt övriga mindre kommuner än riksgenomsnittet (Bergström & Cronholm, 2003). Enligt HUI:s senaste statistik över Sveriges försäljningssiffror är det i stort sett endast storstadskommuner som har positiv försäljningsomsättning inom sällanköpshandeln (se Bilaga 5). Storstadskommunerna hade år 2002 försäljningsöverskott (se sid.2) vilket innebär att försäljningsomsättningen överstiger försäljningsunderlaget (se sid.2) Bland annat var det i Örebro län endast Örebro kommun som år 2002 hade försäljningsöverskott för sällanköpshandeln. De resterande 11 kommunerna i Örebro län hade försäljningsunderskott. Samma sak var det för Värmlands län där endast Karlstad kommun försäljning översteg försäljningsunderlaget. Detta kan förklaras av den attraktion dessa städer har med både köpcentra och cityhandel (se sid.2). Undantag var bland annat 12

19 Dalarnas län där Falun, Mora och Borlänge hade försäljningsöverskott (HUI, 2003). 3.3 Externa köpcentra Kort historik Under 1970-talet inleddes en ny fas inom detaljhandeln i Sverige och var begynnelsen av de externa köpcentras (se sid.2) utveckling (Falk & Julander, 1984). Våren 1970 invigdes Sveriges första externa köpcentrum, Valbo utanför Gävle (KF Fastigheter Internet, 2003). Därefter etablerades Väla köpcentrum utanför Helsingborg och Samarknad utanför Växjö (Falk & Julander, 1984). Mellan 1980 och 1997 ökade antalet externa köpcentra från 40 till 78 stycken och samtidigt lokaliserade sig många butiker med sällanköpsvarusortiment i externa köpcentrum. Köpcentras framgångar och dess utveckling indikerar på att konsumenterna uppskattar dem. Det breda utbudet, de konkurrenskraftiga priserna och goda parkeringsmöjligheter samt bekvämligheten att kunna handla allt på samma ställe torde vara några av orsakerna till externhandelns framgångar (Bergström, 2000). Utvecklingen av externhandel kan även relateras till dess lokaliseringsfördelar, som externt läge (se sid.2), lägre markhyror, stordriftsfördelar och samdistribution (Falk & Julander, 1984; Garvill m.fl., 2003). I Sverige finns det inte några nationella restrektioner på hur och var köpcentra får lokaliseras. I Norge, Danmark och Finland finns det däremot lagstiftning som reglerar etableringar utanför tätorter och Norge har sedan år 1999 ett tillfälligt stopp av nyetableringar av köpcentra (Forsmark, 2001). I Sverige har Glesbygdsverket föreslagit möjligheten att införa ett tillfälligt stopp för etablering av större externa handelsverksamheter. Innan ytterligare externa handelsverksamheter etableras efterfrågar Glesbygdsverket en utredning av externhandelns betydelse för serviceutvecklingen i både stad och land (Glesbygdsverket Internet, 2004). 13

20 Externa köpcentra nackdelar och fördelar Argumenten mot etablering av externa köpcentra är den ökade konkurrensen som påverkar de redan etablerade butikerna. I och med att konsumtionen inte förväntas stiga nämnvärt får fler handlare dela på samma oförändrade omsättning. Effekterna av detta kan leda till sämre utbud då verksamheter tvingas gå i konkurs. Miljökonsekvenserna av den ökade biltrafiken i området är ännu ett motargument till externetableringar. Samt att handelsområdet blir svåråtkomligt för konsumenter utan bil (Bergström & Årman, 2002; Garvill m.fl., 2003). Fördelar för konsumenterna är större utbud och valmöjligheter. De externa köpcentra erbjuder allt under ett tak med hög tillgänglighet i form av frikostiga öppettider och stora parkeringsytor. Konkurrensen från externa köpcentra kan även bidra till lokala drivkrafter och förnyelseprojekt som kan generera till att handeln i city blir än mer attraktiv och levande (Bergström, 2000). Hur påverkas regioner med externa handelsetableringar? Kommuner med externhandelsetableringar har som helhet högre konsumtion per capita än landet vilket kan relateras till högre försäljningen av sällanköpsvaror. Positiva effekter för dessa kommuner är att de ger ökad sysselsättning och ökade skatteintäkter (Bergström & Årman, 2002; Garvill m.fl., 2003). Stadskärnans handel påverkas inte nämnvärt av konkurrensen från externa köpcentra. Det är i större utsträckning butiker i bostadsområden med perifer lokalisering som påverkas negativt av konkurrensen (Garvill m.fl., 2003). Kommuner med billiga priser i externa köpcentra och brett utbud i en levande citykärna attraherar i större utsträckning, än andra kommuner, långväga konsumenter från kringliggande område. Konsekvenserna är att den totala omsättningen för kranskommunerna faller (Bergström, 2000; Garvill m.fl., 2003). Butiker i kranskommuner till större stä- 14

21 der och mindre orter har trendmässigt haft en dålig utveckling under 2001 (Bergström & Wikström, 2002). Detaljhandeln i Jönköping tappade 20 procent av sin försäljning när det externa köpcentrumet A6 öppnades i slutet av 1980-talet. Gemensamma satsningar från kommunen, handlarna och fastighetsägarna återerövrade stadshandeln procent av försäljningen genom försköningar av stadskärnan och en del trafikomläggningar, kollektivtrafik och marknadsföring. Den ökade försäljningen påverkade inte köpcentret nämnvärt då försäljningen kom från bland annat närliggande kommuner och regioner. Andra förändringar i Jönköping som ett utvidgat utbud i butikerna på stan, marknadsföring av stadskärnan, gemensamma arrangemang med olika teman samt fler uteserveringar bidrog till ett upplyft för både handeln och centrum som helhet (Bergström & Cronholm, 2003; Svedström, 2000). 15

22

23 4. TEORI OCH TIDIGARE STUDIER Varför lokaliseras externa köpcentrum där det gör, vilken betydelse har läget? Varför väljer konsumenten att handlar där den gör? Hur påverkar attityder och socioekonomiska faktorer konsumenternas beteende? Centralortsteorins makroperspektiv används i uppsatsen för att belysa handelsverksamheters lokalisering. Teorin kompletteras med perspektiv på mikronivå med beteendegeografiska teorier för att ta hänsyn till konsumentens förutsättningar och preferenser och beteende. 4.1 Centralortsteorin Centralortsteorin utvecklades av Christaller år 1933 och används idag mer eller mindre vidareutvecklad som teori för lokaliseringen av servicenäringarna (Falk & Julander, 1984). Med iakttagelser och empiriska studier beskriver och förklarar Christaller tätorternas storlek och geografiska fördelning (Östman, 1985). Centralortsteorin förklarar den rumsliga spridningen av service och handelsverksamheter. Praktiska metoder har utvecklats ur centralortsteorin, metoder som visat sig vara speciellt användbara vid lokalisering av köpcentra och har accepterats som modell för planering av detaljhandeln (Marjanen, 1993). Enligt teorierna påverkas handelns lokalisering av utbudets räckvidd och dess tröskelvärde. Räckvidd är det avstånd som konsumenten anser det vara värt att övervinna för att nå ett visst utbud. Detta påverkas främst av transportkostnad och tidsaspekter. Tröskelvärde är det minsta kundunderlag en verksamhet behöver för att vara lönsam. Sällanköpsvaror har längre räckvidd, högre tröskelvärde och kräver ett större marknadsområde än vad dagligvaror gör. Enligt teorin är den ort med mest varierat serviceutbud och störst omland centralorten som är placerad högst upp i ortshierarkin i en region. Med avtagande serviceutbud avtar även ortens placering i hierarkin i förhållande till regionens centralort (Falk & Julander, 1984). Det är verksamhetens lönsamhet samt dess varu- eller serviceutbud som påverkar dess lokalisering. Centralortsteorin fokuserar snarare på geografiska servicefunktionsmönster än på konsumenterna. Utgångs- 17

24 punkten är att konsumenter antas vilja färdas kortast sträcka möjligt och minimera transport- och tidsutgifter i relation till utbudet som efterfrågas (Falk & Julander, 1984). Vid inköp av dagligvaror är konsumenter inte villiga att förflytta sig någon lägre sträcka. Resekostnaderna i tid, pengar och personlig insats avvägs mot utbudet av varor och tjänster. När det gäller sällanköpsvaror är konsumenter mer villiga att färdas en längre stäcka. Vilket till viss del beror på att utbudet som erbjuds på lokal ort inte tillfredställer det konsumenterna efterfrågan. Att vid längre inköpsresor tillgodose flera ändamål exempelvis att inhandla både sällanköpsvaror och dagligvaror innebär för konsumenten att den totala kostnaden i tid och pengar kompenseras (Dicken & Lloyd, 1990). Teorin bygger på antaganden om att befolkningen är jämnt utspridd över landskapet med likartad efterfrågan och köpkraft. Inga transportpåverkande hinder som floder, berg och dalar får förekomma och med dessa förutsättningar ett regelbundet tätortssystem utvecklas (Falk & Julander, 1984; Östman, 1985). Sedan Christallers teori utvecklades har även samhället utvecklats, idag är konsumenter mer rörliga och synen på avstånd har förändrats (Bergström & Cronholm, 2003). Teorin är begränsad och täcker inte in konsumenters beteende till fullo och teorin antar att konsumenter väljer den kortaste sträckan som möjligt till utbudet, vilket teorin har fått kritik för. Kritikerna menar att konsumenten inte alltid väljer det mest rationella inköpsstället i förhållande till utbud och avstånd och är villiga att färdas en längre sträcka för inköp av sällanköpsvaror. Teorin har även fått kritik för att den inte tar hänsyn till socioekonomiska och kulturella skillnader mellan konsumenter (Falk & Julander, 1984; Garvill m.fl., 2003). 18

25 4.2 Konsumtion och konsumenter Varför handlar vi? För att tillfredställa de grundläggande behoven av mat och kläder är den huvudsakliga orsaken till varför vi handlar. Men då detta behov är uppfyllt finns det även andra orsaker till varför vi konsumerar. Shopping kan räknas som både fritidsaktivitet och vardagssyssla. Att inhandla dagligvaror, livsmedel upplevs för vissa som ett måste. Däremot att handla kläder och dyrare hushållsföremål kan ses som en rolig positiv upplevelse (Marjanen, 1997). De konsumenter som handlar för nöjes skull vet inte på förhand vad de ska handla, inköpen sker impulsivt och de spenderar mer tid att handla än övriga konsumenter (Woodruffe-Burton m.fl., 2001). Att konsumera kan vara en livsstil och ett skapande av en identitet. Genom konsumtion uttrycker vi en identitet, vi berättar för omgivningen vem vi är eller vad vi står för genom att kombinera produkter. (Forsberg, 1999, s 15). Andra motiv till att handla kan vara att konsumenten vill köpa saker som belöning till sig själv. Konsumtion kan ha både sociala och personliga orsaker, målet kan vara både känslomässigt och materiellt. Genom att shoppa, att konsumera söker människan tillfredställelse på olika personliga plan (Marjanen, 1997; Moynagh & Worsley, 2002). Humöret är ytterligare en bakomliggande faktor varför människan handlar. Nedstämdhet och ledsamhet kan ge motiv till att öka det personliga välbefinnandet genom att shoppa sig på bättre humör (Woodruffe-Burton m.fl., 2001). Vissa forskare anser att shopping kan vara en kärlekshandling med känslomässiga motiv bakom inköpandet av saker och ting. Att handla kan vara en altruistisk, osjälvisk handling för att behaga andra i sin omgivning med materiella gåvor (Moynagh & Worsley, 2002). 19

26 Valet av inköpsställe kan delvis förklaras av vad som skall införskaffas Enligt en studie av Marjanen (1997) visade det sig att utbud och pris var viktigare än avstånd vid valet av inköpsställe. Men på frågan varför de handlade i den affären som de oftast besökte var det avståndet som var den avgörande faktorn. Inköpsbeteendet skiljer sig åt beroende på vad det är för typ av produkt som skall köpas. Vid en storhandling kan utbud och pris vara det som avgör val av butik medan vid inköp av enstaka varor, komplementhandling har avståndet större betydelse och inköpen sker vanligen i butik nära konsumenten. Då kläder skall införskaffas efterfrågar konsumenter ett stort utbud av butiker och produkter. Konsumenter är villiga att resa ganska långt för att få ett utbud som är mer varierat än hemortens. Utbudets bredd har större betydelse än avståndet till inköpsorten (Falk & Julander, 1984). Enligt Kang m.fl. (2003) är upplevd restid och avstånd två faktorer som har inverkan på konsumentens val av inköpsställe. Avstånd kan mätas i kilometer men även i tid och upplevd restid. Restiden kan variera trots att avståndet är desamma, beroende på geografisk miljö. Att ta sig en mil inom en storstad i rusningstrafik med bil har en helt annan tidsdimension än att åka samma sträcka på landsbygden. Andra faktorer som har inverkan på vilket ställe konsumenter väljer är en butik eller köpcentras atmosfär. Vilket innebär att lågprisbutiker inte alla gånger uppfyller konsumentens krav på detta. För andra butiker visar detta hur viktigt det är att shoppingen får ett helhetsperspektiv och att pris och utbud inte endast är det som lockar kunder. En trevlig och gemytlig atmosfär i butiker och affärer ger nöjda, konsumerande och återkommande kunder istället för bara konsumerande kunder (Davies m.fl., 2001). Varje butiks framgång i ett shoppingområde är även beroende av dess image och hur allmänheten uppfattar och attraheras av regionen som helhet (Bell, 1999). 20

27 Vilka handlar på köpcentra? Val av inköpsställe påverkas av konsumentens socioekonomiska förutsättningar och preferenser. En större andel av kunderna i externa köpcentra har ofta åkt en längre sträcka för att komma till inköpsstället än vad konsumenter i staden har. Stora hushåll, exempelvis barnfamiljer handlar i större utsträckning än mindre hushåll på externa köpcentrum. Inköp vid köpcentra sker då större volymer skall inhandlas vilket ofta är vid storhandling ungefär en gång i veckan (Garvill m.fl., 2003). Inkomsten än en annan faktor som skiljer besökare vid externa köpcentra från besökare vid andra inköpsställen. Generellt är det hushåll med högre inkomst som handlar vid externetableringar, detta kan tänkas hänga ihop med lokaliseringen av inköpsstället som innebär att kunderna blir beroende av bil för att ta sig dit. Låginkomsttagare har inte bil i samma utsträckning vilket innebär att större delen av kunderna i externa handelsetableringar är bilister (Garvill m.fl., 2003). En studie av Garvill m.fl. (2003) om vilka effekter ett externt handelsområde har på resandemönstret i Umeå visade att det var vissa faktorer som ansågs vara attraktivt hos ett köpcentrum. Hög kvalitet på varorna (70,9%) ansågs vara mycket viktigt. Mer än hälften betraktade gratis parkering, låga priser, helgöppet, många parkeringsplatser, brett utbud av varor, långa öppettider och tillgång till toaletter som attraktiva faktorer hos ett köpcentrum. Vilka handlar i centrum? Konsumenter som inte har bil föredrar att handla i centrum, vilket kan bero på att det med kollektivtrafik är lättare att ta sig till centrum än till externa köpcentra. Konsumenter i centrum handlar i större utsträckning på grund av impulsiva infall än konsumenter i köpcentra. I stadskärnan handlar konsumenterna kläder, accessoarer och skor. Konsumenters besök i stadskärna 21

28 eller centrum är oftast spontana och mer frekventa än besökare vid köpcentra. Detta kan bero på att större delen av besökare i centrum bor i närheten (Garvill m.fl., 2003). Något som inte finns på samma sätt i köpcentra som stad är det offentliga folklivet. Möjligheten att sitta vid en uteservering och delta och observera stadens skådespel. Det offentliga livet, möjligheten att delta i ett rikt folkliv är en del av en stads attraktivitet. När restauranger och caféer flyttar ut sin servering på gatan under sommarhalvåret bidrar det till en stad med rörelse som i sin tur attraherar folk och bidrar till ett rikare gatuliv och en levande stad. Detta är en viktig del i stadens attraktivitet för både dess befolkning och besökare att det offentliga livet existerar (Olsson, 2000). 22

29 5. I SKUGGAN AV KÖPCENTRA? 5.1 Handeln i Värmland Karlstad Största omsättningen av sällanköpshandel år 2002 hade Karlstad som stod för nästan hälften av försäljningen för sällanköpsvaror med miljoner kronor av totalt miljoner kronor i Värmlands län (se Bilaga 6). För detaljhandeln i helhet hade kommunen 500 miljoner i negativt utflöde år Det finns planer på att under det närmaste året utöka handelsytorna i Karlstad ytterligare, i stadskärnan planeras ett nytt köpcentrum som förvänts stå färdigt under slutet av år Karlstads omsättning av sällanköpshandel har de senaste åren ökat, försäljningen av sällanköpshandeln överstiger försäljningsunderlaget (se sid. 2) vilket resulterar i ett inflöde, ett överskott (se Tabell 1) (HUI, 2003). Tabell 1: Försäljningsunderskott och försäljningsöverskott (över 100) för sällanköpshandeln år Värmlands län Torsby Karlstad Kristinehamn Källa: HUI, I början av år 2003 öppnades Bergvik köpcentrum utanför Karlstad. Totalt har köpcentret 57 butiker (Karlstad kommun Internet, 2004). Det är främst stora kedjor som har dubbeletablerat sig i stan och Bergvik samt handeln i centrum som tappat försäljning sedan Bergvik etablerats (NWT, 2004; VFB, 2004). Det färdigbyggda köpcentrumet i Bergvik kan förväntas öka sin omsättning med 600 miljoner kronor per år. Förutsättningen för detta är dock att utflödet av handeln från länet stoppas samt att nya marknader at- 23

30 traheras, om detta inte lyckas är kannibalism ett troligt utfall, där företag äter upp varandra (HUI, 2003). Kristinehamn Under perioden 2000 till 2002 ökade Kristinehamns kommun (se Bilaga 7) omsättning inom sällanköpsvaror (se Tabell 1). År 2002 omsatte Kristinehamn kommun 390 miljoner, 78 procent i sällanköpsvaror (se Bilaga 6). Försäljningsunderlaget för Kristinehamn beräknades år 2002 vara 498 miljoner vilket innebär att 108 miljoner kronor försvann från kommunen (HUI, 2003). I Kristinehamn finns det sedan år 2002 ett centrumutvecklingsprojekt som kallas för KRUT. Projektet finansieras av medlemmarna i KRUTs styrgrupp, kommunen, fastighetsägarna och handlarna som vardera betalar kronor per år till projektet. I bugeten ingår en deltidtjänst där Lars- Åke Persson är anställd och arbetar utifrån styrgruppens förslag och beslut. Genom konkreta förändringar har KRUT-projektet snabbt gett resultat, bland annat har fasader och hus rustats upp, tomma lokaler renoverats och uteserveringarna har blivit fler, vilket har ökat trivsamheten i centrum. Förutsättningarna för detta väl fungerande samarbete har enligt Lars-Åke Persson varit goda som menar att det finns en vilja att ställa upp. Kristinehamn har dessutom fått god respons på sitt utvecklingsarbete med bland annat utmärkelsen årets uppstickare 2003 av Svenska Stadskärnor (Lars- Åke Persson muntl., 2004). Torsby Torsby kommun tappade omsättning år 2002 i förhållande till de två föregående åren (se Tabell 1). År 2002 omsatte sällanköpshandeln i Torsby kommun 153 miljoner kronor. Försäljningsunderlaget för kommunen var 278 miljoner kronor, vilket innebär att 125 miljoner kronor, 45 procent försvann ut ur kommunen (se Bilaga 6). År 2001 var kommunens försälj- 24

31 ningsunderlag 268 miljoner och omsättningen 158 miljoner inom sällanköpshandeln vilket betyder att de tappade 110 miljoner, 41 procent till andra regioner (HUI, 2003). Sedan början av år 2002 finns det ett utvecklingsråd i Torsby (TUR). Genom två centrumutvecklingsprojekt har rådet sökt EU-finansiering, dessa har inte gått igenom men har fått ett mjukt avslag eftersom det inte finns några pengar kvar i Mål 1 fonden. Ansökan kommer att tas upp igen i mitten av juni Under tiden kommer nationella medel att sökas för att kunna fortsatta utvecklingssamarbetet. För närvarande är en person anställd på 30 procent som arbetar utifrån uppdrag av styrgruppens beslut, just nu finansieras tjänsten genom kommunen och Torsbys näringslivsbolag fram tills mitten av juni (Dedorsson, muntl., 2004). Torsby utvecklingsråd arbetar för kommunens centrumutveckling och fungerar som ett samarbetsforum mellan kommunen och näringslivet. Svensk Handel Torsby, Företagarna Torsby, Fastighetsägarna, Torsby Bostäder, Turistchefen samt Torsby kommun är med i styrgruppen. TUR utveckling 2006 är ett av de projekt som är på gång. Målet för projektet är att skapa möjligheter till starkt och mångsidigt näringsliv där handeln i Torsby står i fokus. Visionen är att skapa en positiv, inspirerande miljö i Torsby centrum som inbjuder till besök (Dedorsson muntl., 2004). Kommunens Tekniska enhet i Torsby har arbetat fram förslag på hur nuvarande Järnvägsgatan (se Bilaga 8) skulle kunna bli en gårdsgata, en enkelriktad gata (Torsby kommun Internet, 2004d). Planerna på att göra en gårdsgata av Järnvägsgatan skulle ha startats 2001, kostnaderna beräknades till en miljon kronor och arbetet planerades vara färdigt under 2002 (VF Internet, 2004). Genomförandet av ombyggnation har inte kommit igång än, planerna är att arbetet ska påbörjas under år Under år 2004 ska allmänheten få chans att uttrycka sina åsikter och ritningarna har under året ställts ut på bland annat på biblioteket, turistbyrån och i kommunhuset. Framtidplanerna på Järnvägsgatan finns att skåda i Bilaga 9. 25

32 5.2 Konsumenter i Torsby Resultatet av enkäten kan endast säga något om svarspersonerna som medverkat och några allmänna slutsatser om konsumenter i Torsby kan därför inte dras. Därför är resultatet som redovisas nedan endast gällande för det urval som gjorts samt djupintervjuerna med konsumenter i Torsby. Beskrivning av svarspersonerna Av de totalt 43 stycken svarande var 25 män (58 procent) vilket innebär att männen var överpresenterade bland svarspersonerna. Det två respondenterna som djupintervjuades var kvinnor, en hemmahörande från Torsby och den andra med sommarboende i trakten. Medelåldern bland de svarande var 34 år för kvinnor och 35 år för män. Större delen av svarspersonerna var antingen gifta eller samboende och 30,2 procent ensamstående. Av svarspersonerna var det 21 hushåll (48,8 procent) som hade barn. 74,4 procent svarade att de hade tillgång till bil. Totalt var 38 stycken (88,4 procent) av svarspersonerna bosatta i Torsby kommun. Andelen som hade universitet eller högskola som högsta utbildning var 23,3 procent och 53,5 procent av de svarande hade gymnasialutbildning. Över hälften av svarspersonerna var förvärvsarbetande och 25,6 procent var studerade eller gjorde militärtjänsten. Åldersgruppen 21 till 25 var inte representerad i denna undersökning. Största åldersgruppen var år med 30,2 procent och år och år med respektive 16,3 procent. Minsta åldersgruppen i enkäten var 61 år och uppåt. Svarspersonerna lockas av större utbud och miljöombyte De flesta har svarat att de besöker både stadskärna och köpcentra när de handlar på annan ort. Större delen av svarspersonerna angav att besöken oftast är planerade och att de handlar omkring en gång i månaden. Enligt svarspersonerna är det främst större utbud på varor och butiker samt miljöombyte som lockar att handla på annan ort än bostadsorten. Trevligare mil- 26

33 jö och kvalitén på varorna hade minst betydelse för svarspersonerna. 14 procent angav att de handlar på annan ort i samband med arbete. Det är oftast i kombination med arbetet eller annat privat ärende. Enligt intervjuperson II är det bland annat tillgängligheten och utbudet som lockar att handla på Bergvik köpcentrum utanför Karlstad. Det är lätt att ta sig dit, allt finns på ett ställe med långa öppettider. Men det är även andra saker utöver de fysiska faktorerna som attraherar konsumenter till staden eller köpcentra Att handla i en större stad ger anonymitet och möjligheten att kunna vara sig själv och inte behöva vara social eller trevlig. Man kan gå in i en affär och inte behöva känna känslan att man måste handla något. Det skönt ibland att kunna bara vara en i mängden och bara var sig själv. (Intervjuperson II) Nästan 70 procent av svarspersonerna som var boende i Torsby kommun svarade att de brukar åka någon annanstans. 83,3 procent av dessa var barnfamiljer och 6 av 30 var ensamstående. Karlstad var den ort som flest svarande nämnde att de brukar åka till, Örebro, Sunne, Stockholm var andra orter som nämndes. Enligt intervjuperson II finns det även nackdelar med att åka och shoppa på annan ort än bostadsorten. Behövs en vara bytas ut eller går sönder så blir varan dyrare än om den skulle inköpas där man bor. Det är en fördel att handla i Torsby eftersom det är nära till allt och servicen är bra. (Intervjuperson II). Kläder och skor har inhandlats mest frekvent 20 av 23 (86,9 procent) som handlat kläder och skor i Torsby senaste månaden hade även handlat kläder och skor senaste halvåret på annan ort än bostadsorten. Det var 37,5 procent som handlat kläder och skor på annan ort än bostadsorten senaste halvåret men inte handlat kläder i Torsby senaste månaden. Totalt sett var kläder och skor den varugrupp som flest svarspersoner handlat. Möbler var den enda varugruppen som de svarande inte inhandlat i Torsby senaste månaden. Järn och byggvaror, bok och papper, 27

34 färg och tapet hade fler av svarspersonerna inhandlat i Torsby än på annan ort än bostadsorten. Andra varugrupper som en större andel svarande inhandlat i Torsby var, hushållsapparater och belysning, samt guld, ur och optik (se Tabell 2). Tabell 2: Svarspersonernas inköp av olika varugrupper (antal). Inhandlat i Torsby senaste månaden Inhandlat på annan ort än bostadsorten senaste halvåret Möbler 0 7 Färg och tapet 7 2 Hushållsapparater och belysning 7 6 Järn och byggvaror 12 3 Data och telefoni 9 11 Radio och tv 2 5 Bok och papper Leksaker 4 10 Accessoarer 6 8 Tyger 1 4 Musik Guld, ur och optik 9 7 Kläder och skor Övrigt De flesta svarspersonerna var nöjda med Torsby centrum Över 70 procent av de svarande i enkäten besöker Torsby centrum varje dag. Mer än hälften av svarspersonerna angav att de oftast var planerade besök. Över 60 procent av de svarspersonerna svarade att de tar bilen till centrum och över 30 procent att de går till Torsby centrum. Svarspersonerna fick i enkäten svara på vad de tycker om Torsby centrum, kommentera och ge förslag på hur det skulle kunna förbättras. Överlag var de flesta av 28

35 svarspersonerna nöjda med Torsby centrum. Men det var även en del som var mindre nöjda (se Bilaga 1, fråga 14). Svarspersonerna hade delade meningar om utemiljön då 48,8 procent var nöjda och 41,9 procent var mindre nöjda. Bilder av Torsby centrum finns i (Bilaga 8). Förslagen och kommentarerna var övervägande förknippade med större trivsel och mysigare centrum i form av mer grönska, träd buskar och blommor, fler uteserveringar och en allmän upprustning av centrum. Centrumet är inte charmigt och känns trist, det lockar inte att sitta vi de befintliga uteserveringar då trafiken påverkar trivseln. (Intervjuperson I). Trafiken påverkar även familjevänligheten negativt i Torsby centrum då det enligt Intervjuperson I känns osäkert att låta barnen själv gå över gatan till en affär, i en galleria eller köpcentrum så är inte bilarna något att oroa sig för. Den låga trivseln i centrum gör att man sig inte uppehåller sig lägre än nödvändigt i centrum och efterfrågar en gemytligare miljö och atmosfär. Möjligheten att bara ta en fika eller strosa och shoppa istället för att bara göra sina ärenden och sedan åka vidare (Intervjuperson II). Trivseln och atmosfären i centrum skulle kunna höjas: Det finns ingen samlingspunkt, att bara ta en glass på byn eller stan gör man inte, den äter man i bilen på väg bort från centrum. Det skulle vara mysigt med en oas eller en innegård där man skulle kunna fika eller bara vara. (Intervjuperson I). Utbudet av butiker i Torsby var något som 20 av de svarande (46,5 procent) var mindre nöjda med och 17 stycken var nöjda med butiksutbudet. Mest frekvent efterfrågades det fler klädbutiker för både kvinnor och män. 23 av svarspersonerna (53,5 procent) var mindre nöjda med utbudet av varor där även utbudet av kläder för kvinnor och män var det som de svarande nämnde. Kvalitén på varorna de svarande mest tillfredsställda med där 18,6 procent var mycket nöjda och nästan 70 procent var nöjda och ingen 29