Brand- och skalskydd vid Universitetssjukhuset

Transkript

1 Förslag - Revisionsrapport Brand- och skalskydd vid Universitetssjukhuset i Linköping Landstinget i Östergötland Hans Rinander, Eva Andlert Cert. kommunala revisorer

2 Förslag Brand- och skalskydd vid Universitetssjukhuset i Linköping Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 1 2. Inledning Bakgrund Uppdrag, revisionsfråga och kontrollmål Metod och avgränsning 3 3. Brandskydd, lagar och allmänna råd 4 4. Granskningsresultat Landstingets gemensamma regler, riktlinjer, organisation och ansvar för säkerhet Inventering och kontroll av brandskydd och allmän säkerhet/skalskydd Utbildning i brand- och skalskydd Rapportering till landstingsstyrelsen och till räddningstjänst Vårdenheter - iakttagelser från arbetsplatsbesök Allmänna utrymmen - iakttagelser från besök Ny- och ombyggnation vid Universitetssjukhuset i Linköping 11

3 1. Sammanfattning Revisorerna i Landstinget i Östergötland har gett i uppdrag att granska landstingets hantering av brand- och skalskydd vid Universitetssjukhuset i Linköping. Granskningens övergripande revisionsfråga är: Är landstingets (landstingsstyrelsens) styrning och kontroll av brand- och skalskydd för landstingets sjukhus (Universitetssjukhuset i Linköping) ändamålsenlig och tillfredsställande? Vi bedömer att landstingets (landstingsstyrelsens) styrning och kontroll av brandoch skalskydd vid Universitetssjukhuset i Linköping inte är fullt ut ändamålsenlig och tillfredsställande. Inom allmänna utrymmen saknas dokumenterade rutiner för förebyggande brand- och skalskydd. Inom vårdenheterna finns dokumenterade rutiner för förebyggande brand- och skalskydd, vilka tillämpas. Det saknas rapportering till landstingsstyrelsen om brand- och skalskyddsområdet. Bedömningen grundar sig på hur landstinget uppfyller granskningens kontrollmål: Det finns landstingsgemensamma och sjukhuslokala riktlinjer och rutiner för införande och upprätthållande av brand- och skalskydd. Ja, inom landstingets vårdenheter, nej för entreprenörer för drift och väktare inom allmänna utrymmen. Det finns tydliga riktlinjer och rutiner inom vårdenheterna för inventering och egenkontroll samt utbildning i främst brandskydd. Inom de allmänna utrymmena saknas formella och dokumenterade rutiner för entreprenörernas uppdrag att kontrollera brand- och skalskyddet. Uppdragen till entreprenörerna behöver förtydligas. Dessa riktlinjer och rutiner tillämpas. Ja, inom landstingets vårdenheter, nej inom allmänna utrymmen, då det där saknas dokumenterade rutiner och riktlinjer för entreprenörernas uppdrag. Ansvarsfördelningen vad gäller brand- och skalskydd är dokumenterad och tydlig. Ja och nej. Finns dokumenterat i stora delar, men ansvarsfördelningen otydlig. Ansvaret för landstingets säkerhetsarbete, främst inom allmänna utrymmen, måste förtydligas och rapporteringsvägar klargöras. Det sker en tillfredsställande rapportering till landstingsstyrelsen inom området brand- och skalskydd. Nej. Landstingsstyrelsens interna kontroll inom området brand- och skalskydd är inte tillfredsställande och behöver stärkas. Rapportering om tillbud kring brandskyddet sker till kommunens räddningstjänst. Ja. Landstingets skriftliga redogörelse till räddningstjänsten uppfyller kraven i Lagen om skydd mot olyckor. 1 av 11

4 2. Inledning 2.1. Bakgrund Inom landstingets sjukhus vårdas ett stort antal patienter, finns många besökare/ anhöriga och ett stort antal anställda som arbetar där. Utöver fastigheternas värden finns inom lokalerna ofta dyra och för verksamheten viktiga inventarier i form av medicinteknisk utrustning, IT-utrustning mm. Brandskyddet vid sjukhusen är komplext och dess ändamålsenlighet beror främst på personalens kompetens att handla rätt vid brand och att byggnadstekniska brandskydd och säkerhetstekniska anläggningar är funktionsdugliga. Brand inom ett sjukhus bedöms av expertis vara en av den svåraste händelse som kan drabba ett landsting. Risken för brandtillbud finns alltid inom sjukhusens verksamheter och allmänna utrymmen. Fr o m 2004 gäller Lag om skydd mot olyckor (LSO 2003:778). Enligt LSO har den som äger en byggnad, och den som bedriver verksamhet där, ansvaret för brandskyddet. Ägaren ska också inventera och rapportera statusen på brandskyddet till kommunens räddningstjänst. Det är FM centrum och där funktionen Fastighetsförvaltning, som förvaltar landstingets fastigheter. Att många människor verkar i/passerar vissa lokaler medför större risk till otillbörligt tillträde. Samtidigt finns det många lokaler med skrymslen och fastigheter med kulvertar där det går att vara obemärkt. Skalskydd ska ge skydd mot obehörig tillgång till områden och lokaler. I detta innefattas främst lås- och passersystem och olika tekniska och administrativa system. Inom Universitetssjukhuset i Linköping (US) pågår för närvarande omfattande nyoch ombyggnadsarbeten. Detta förstärker risken, både för brandtillbud och otillbörligt tillträde Uppdrag, revisionsfråga och kontrollmål Revisorerna i Landstinget i Östergötland har beslutat att genomföra en granskning om brand- och skalskydd vid Universitetssjukhuset i Linköping. Kommunal sektor inom har fått uppdraget att genomföra granskningen. En förtroendevald revisor, Jan Widmark, har följt granskningen. Den övergripande revisionsfrågan är: Är landstingets (landstingsstyrelsens) styrning och kontroll av brand- och skalskydd för landstingets sjukhus (US) ändamålsenlig och tillfredsställande? Följande kontrollmål har varit grunden för granskningen: Det finns landstingsgemensamma och sjukhuslokala riktlinjer och rutiner för införande och upprätthållande av brand- och skalskydd. Dessa riktlinjer och rutiner tillämpas. Ansvarsfördelningen är dokumenterad och tydlig. 2 av 11

5 Det sker en tillfredsställande rapportering till landstingsstyrelsen inom området brand- och skalskydd. Rapportering sker till Räddningstjänsten Metod och avgränsning Vi har inventerat lagar, nationella föreskrifter och rekommendationer samt landstingslokala styrdokument, riktlinjer m fl för området väsentlig dokumentation. Utifrån en intervjuguide har intervjuer genomförts med landstingets säkerhetschef och brandskyddscontroller, vårddirektör vid US, två brandinspektörer från Räddningstjänsten Östra Götaland stationerade i Linköping, samt byggledare och projektledare för om- och nybyggnationen vid US. Vidare har intervjuer genomförts med vårdenhetschefer och säkerhetsombud/motsvarande vid följande vårdenheter: Jourcentralen (Närsjukvården i centrala Östergötland) Akutmottagningen (Närsjukvården i centrala Östergötland) Geriatriska kliniken, avdelning 81 (Närsjukvården i centrala Östergötland) Psykiatriska kliniken, avdelningar 37 och 38 (Närsjukvården i centrala Östergötland) Neonatal-IVA, avdelning 15 (Barn- och kvinnocentrum) Ortoped- och ryggkliniken avdelningar 31 a och 31 b (Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård) Hand- och plastikkirurgiska kliniken, brännskadeavdelning, Briva (Sinnescentrum) Vi har även genomfört inspektioner vid entréer, kulvertar, hissutrymmen m fl allmänna utrymmen inom sjukhuset. De intervjuade personerna har getts tillfälle att faktakontrollera ett utkast av rapporten. 3 av 11

6 3. Brandskydd, lagar och allmänna råd Enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO 2003:778) har fastighetsägare och nyttjare av byggnader det fulla ansvaret för brandskyddet och skydd mot andra olyckor. Ansvaret innebär att nödvändiga åtgärder måste vidtas för att förhindra eller begränsa risken för brand och andra allvarliga olyckor i fastigheterna. Lagen kräver också att det upprättas en skriftlig redogörelse för brandskyddet för byggnaderna. Nyttjanderättsinnehavaren ska lämna de uppgifter som ägaren behöver för att redogörelsen ska bli fullständig. Redogörelsen ska delges kommunen (brandmyndigheten) som använder den som underlag för att bedöma behovet av tillsyn. Med utgångspunkt från LSO har Statens räddningsverk utfärdat Allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete (SRVFS 2004:3). I det Allmänna rådet tolkar räddningsverket intentionerna i LSO så att verksamheten ska bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete. Med detta menas att arbeta förebyggande för att så långt det går hindra att brand uppstår, men också att olika komponenter fungerar vid en eventuell brand. I detta arbete ingår både byggnadstekniska och organisatoriska delar. Enligt rådet bör det inom verksamheten finnas en brandskyddsansvarig med särskilt ansvar för brandskydd och dokumentation kring detta. Vidare bör kommunen genom räddningstjänstens tillsyn och kontroll av brandskyddsarbetet göra en bedömning om ägaren eller nyttjanderättsinnehavaren har tillräcklig kunskap om objektets risker och dess brandskydd. Det gäller även om det finns förutsättningar för nödvändigt underhåll av brandskyddsåtgärderna. Lagen om brandfarliga och explosiva varor (SFS 2010:1011) anger att den som bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt denna lag ska se till att det finns tillfredsställande utredning om riskerna för olyckor och skador på liv, hälsa, miljö eller egendom som kan uppkomma genom brand eller explosion orsakad av brandfarliga eller explosiva varor. Det ska också finnas den kompetens eller tillgång till kompetens som behövs med hänsyn till verksamhetens omfattning och varornas egenskaper. En eller flera föreståndare för verksamheten ska även utses. 4 av 11

7 4. Granskningsresultat 4.1. Landstingets gemensamma regler, riktlinjer, organisation och ansvar för säkerhet I landstingsstyrelsens beslut , reviderad , om fördelning av arbetsmiljö-, brandskydds- och miljöskyddsarbete anges att i landstinget är de förtroendevalda politikerna de yttersta arbetsgivarrepresentanterna, tillika ägare och verksamhetsutövare. För att uppfylla detta ansvar delegerar politikerna arbetsuppgifterna till landstingsdirektören. Landstingsdirektören vidaredelegerar uppgifterna till respektive produktionsenhetschef. Vårdenhetsnivå Produktionsenhetscheferna i sin tur fördelar uppgifterna inom dessa områden till de chefer inom respektive produktionsenhet som har bästa förutsättningar att utföra uppgifterna eller se till att de blir utförda. Uppgiftsfördelningen sker via en överenskommelse från aktuell chef, där chefen tilldelar en anställd arbetsuppgifterna inom arbetsmiljö-, brandskydds- och miljöskyddsområdena. Där framgår det att uppgiftstagaren är arbetsgivarens/landstingets ställföreträdare inom dessa områden. Allmänna utrymmen Vidare har landstingsdirektören i augusti 2010 delegerat Särskilda säkerhetsuppgifter till vårddirektör vid US och till närsjukvårdsdirektörerna för Närsjukvården i Västra Östergötland, Östra Östergötland samt Finspång. Det gäller säkerhets- och samordningsuppgifter inom områdena arbetsmiljö, funktionssäkerhet, brand- och miljöskydd samt kris- och katastrofmedicinsk beredskap som inte regleras av linjeansvaret och i avtalet för produktionsenhetscheferna, d v s för allmänna utrymmen. Samordningsansvaret innebär också att samordna verksamheterna vid respektive sjukhus gentemot centrumchefen, FM centrum. Policy och riktlinjer Landstingsdirektören fastställde i augusti 2010 en Säkerhetspolicy för Landstinget i Östergötland. Här nämns att säkerhetsarbetet i landstinget omfattar människor, verksamhet, miljö, information samt egendom och detta ska bedrivas systematiskt. I policyn är bl a området funktionssäkerhet, inklusive brand- och miljöskydd prioriterat. Området har kompletterats med speciella riktlinjer för funktionssäkerhet inklusive brand- och miljöskydd. Utifrån definitionen av funktionssäkerhet framkommer att även upphandlade entreprenörer har ansvar för att säkra vitala funktioner: alla åtgärder som sätts in för att säkra vitala funktioner oavsett om verksamheten bedrivs i egen regi eller av upphandlad entreprenör. Förutom tekniska och organisatoriska åtgärder ingår även medarbetares förmåga att förebygga risker och agera vid t ex driftstörningar och andra riskfyllda situationer (benämns verksamhetsanknutet säkerhetsarbete). Exempel på funktioner är enligt riktlinjerna el, vatten/avlopp, värme/kyla, lokaler, byggnadstekniskt brandskydd och tillträde. Riktlinjerna för funktionssäkerhet, in- 5 av 11

8 klusive brand- och miljöskydd är kompletterade med speciella riktlinjer för landstingets systematiska brandskyddsarbete. Ansvarsfördelning Av ovan nämnda riktlinjer framgår gällande ansvarsfördelning: Centrumchefen, FM centrum har en central funktion. Landstingets säkerhetschef är säkerhetsområdesansvarig för funktionssäkerhet, inklusive brandskydd. Säkerhetschefen har en uppdragsbeskrivning, upprättad av chefen för FM centrum. Landstingets fyra säkerhetssamordnare ansvarar för att olika landstingsgemensamma rutiner och utbildningar inom funktionssäkerhet, inklusive brand, upprättas och uppdateras. Säkerhetssamordnarna är underställda chefen för FM centrum och tilldelas arbetsuppgifter och uppdrag från landstingets säkerhetschef. Landstingets Risksamordnare inom landstingets ledningsstab ansvarar för samordning av landstingets säkerhetsområden efter delegation från landstingsdirektören. Enligt våra intervjuer med landstingets säkerhetschef, brandskyddscontroller, risksamordnare samt företrädare för räddningstjänsten finns en otydlighet i ansvarsorganisationen gällande främst säkerhetsarbetet i allmänna utrymmen inom landstingets sjukhus. Det gäller otydlighet mellan linjeansvaret och FM centrum, inklusive vilka rapporteringsvägar som finns. En otydlighet finns även, enligt intervjuerna, mellan FM centrums uppdrag i förhållande till vårddirektören US och närsjukvårdsdirektörerna. Landstingets brandskyddscontroller uttrycker otydligheten kring ansvarsförhållandena i dokumentet Utvecklingsplan för säkerhetsarbetet som FM centrum ansvarar för strategiskt ( ): Säkerhetsarbetet inom Landstinget i Östergötland bedrivs idag inte samlat inom en organisation. Det finns funktioner som ska arbeta strategiskt med hela landstingets säkerhetsarbete och hålla samman helheten. Andra funktioner ska arbeta strategiskt med vissa säkerhetsområden. Dessutom finns det funktioner som ska stötta verksamheten i sitt säkerhetsarbete och kunna hantera flera delområden. Det finns risk att de olika säkerhetsfunktionerna p g a den spretiga organisationen arbetar i stuprör.. Arbetsorganisationen för säkerhetsarbetet är splittrat. De som arbetar med säkerhetsfrågor tillhör olika funktioner. Ansvarsfördelningen för landstingets säkerhetsarbete, främst inom allmänna utrymmen, måste förtydligas och rapporteringsvägarna klargöras Inventering och kontroll av brandskydd och allmän säkerhet/skalskydd Landstinget har upprättat generella riktlinjer och rutiner för s k egenkontroller av brandskydd och allmän säkerhet/skalskydd. Egenkontrollerna ska utföras av verksamheterna, inklusive den verksamhet som bedrivs inom landstingets allmänna utrymmen. RH-Check är verksamheternas verktyg för egenkontroll inom säkerhetsområdet och syftar till att höja medvetenheten och kunskapsnivån inom området riskhantering. Det finns RH-Checklistor för de områden som ingår 6 av 11

9 landstingets säkerhetspolicy och således även i Funktionssäkerhet, inklusive brandskydd och Allmän säkerhet. Egenkontrollen ska utföras årligen. Brandskyddsrond checklista respektive Säkerhetsrond checklista. Egenkontrollen ska utföras fyra gånger per år. Interna brand- och säkerhetsdialoger inom landstingets vårdenheter. Dialogen organiseras av landstingets brandskyddscontroller. Vid dialogen ska klinikchefer, centrumchef/motsvarande, avdelningschef, särskilda resurspersoner för säkerhetsarbetet, landstingets brandskyddscontroller och säkerhetssamordnare samt föreståndare för brandfarlig vara eller kemikalieombud delta. Det finns tydliga riktlinjer och rutiner för inventering och kontroll av framför allt brandskydd, men även skalskydd vilket ger förutsättningar för ett ändamålsenligt förebyggande arbete inom dessa områden. Checklistorna är tydliga som tillsammans med brand- och säkerhetsdialoger ger förutsättningar att göra personalen medveten om det förebyggande arbetet inom brand- och skalskydd Utbildning i brand- och skalskydd Landstinget har som krav att all personal ska genomgå utbildning i grundläggande brandskydd: Praktisk brandutbildning. Utbildning genomförs av räddningstjänsten och ska genomföras vart 4-6 år beroende på arbetsuppgifter. Arbetsplatsens brandskydd. Lär ut vilka risker som finns på respektive arbetsplats och hur dessa kan minimeras, hur det tekniska brandskyddet fungerar på arbetsplatsen, vilka åtgärder som vidtas vid larm etc. Respektive verksamhet beslutar själv när och på vilket sätt utbildningen ska genomföras. Systematiskt brandspel. Genomförs av landstingets säkerhetsenhet efter beställning från respektive verksamhet. Spelet innebär att olika scenarier spelas upp och personalen får beskriva hur de skulle agera. Grundutbildning för systematiskt brandskyddsarbete. Utbildningen genomförs som en heldagsutbildning med bland annat utbildning på räddningstjänstens övningsfält. Det finns också utbildningar inom områden som tangerar skalskyddet, exempelvis Hot- och våldutbildning. Det finns tydliga riktlinjer och rutiner för utbildning för personal i framför allt brand- men även skalskydd. I kombination med ovan nämnda egenkontroller lämnar detta förutsättningar för ett ändamålsenligt förebyggande arbete inom områdena brand- och skalskydd Rapportering till landstingsstyrelsen och till räddningstjänst Som framgått tidigare har landstingsstyrelsen det övergripande ansvaret för landstingets säkerhet. Vi har gått igenom samtliga föredragningslistor till styrelsens 7 av 11

10 sammanträden från 2010 fram till november Genom den sökningen kan vi inte spåra att information eller ärenden rörande landstingets förebyggande brandskyddsarbete, den allmänna säkerheten eller tillbud inom dessa områden har delgivits eller behandlats av landstingsstyrelsen. Rapportering, skriftlig redogörelse, till räddningstjänst sker enligt räddningstjänsten i den omfattning som LSO anger. Landstingsstyrelsens interna kontroll inom områdena brand- och skalskydd är inte tillfredsställande och behöver stärkas. Landstingets skriftliga redogörelse till räddningstjänsten uppfyller kraven i Lagen om skydd mot olyckor Vårdenheter - iakttagelser från arbetsplatsbesök Här redovisas iakttagelser från arbetsplatsbesök vid de granskade vårdenheterna. Dessa intryck har kompletterats med synpunkter från intervjuer med landstingets säkerhetschef, brandskyddscontroller samt representanter från räddningstjänsten. Verksamhetscheferna har fått formella uppdrag från produktionsenhetscheferna. Vårdenhetscheferna har fått formella uppdrag inom området brandskydd från respektive verksamhetschef. Vårdenhetscheferna är, enligt brandskyddscontrollern, brandskyddsansvariga. Samtliga granskade vårdenheter har någon form av ombud för säkerhetsfrågor. Dessa benämns brandskyddsombud eller brandombud. Vid någon enhet benämns funktionen säkerhetsombud, vilket ligger i linje med en utredning som landstinget genomför centralt. En av de sju granskade vårdenheterna har uppdraget dokumenterat. Dokumenterade rutiner finns inom vårdenheterna för att förebygga brand, om brand uppstår och för andra tillbud som inbrott, hot och våld. Utsedda medarbetare har rollen som utrymningssamordnare. Inom vårdenheterna finns en speciell lathund i kreditkortsformat där rutiner beskrivs kortfattat hur personalen ska agera vid olika tillbud. Enligt våra intervjuer känner medarbetare inom vårdenheterna till och bär detta kort på sig. Inom US, både inom vårdenheternas lokaler och allmänna utrymmen, finns de gröna utrymningsplanerna med nationell standard och nationella symboler. Dessa är uppsatta på strategiska ställen inom lokalerna. Fyra av de sju granskade vårdenheterna har arbetat fram lokala rutiner vid larm/brand. Planerna anger hur patienter ska förflyttas och återsamlas. Samtliga granskade vårdenheter har uppdaterade listor på patienter som vårdas vid vårdavdelningarna eller befinner sig vid mottagningarna. I händelse av brand utgör listorna inventeringsunderlag av patienter. Utrymningsvägar och nödutgångar samt släckutrustning är, enligt våra intervjuer med företrädare för räddningstjänsten, markerade enligt normerna. Släckutrustning finns även i tillräcklig omfattning och placerade enligt normerna. 8 av 11

11 Under avsnitt 4.2 beskrivs de rutiner för egenkontroller som vårdenheterna ska utföra inom områdena brandskydd och allmän säkerhet. Enligt intervjuer tillämpas den årliga rutinen i stort enligt de krav som finns, vilket säkerhetschefen och brandskyddscontrollern instämmer i. Säkerhetsronder, som ska ske fyra gånger/år har under de två senaste åren utförts vid tre av de sju granskade vårdenheterna. Enligt landstingets säkerhetschef och brandskyddscontroller tillämpas dessa rutiner inte tillräckligt inom US vårdenheter. Tre av sju granskade vårdenheter har genomfört brand- och säkerhetsdialogen med landstingets säkerhetssamordnare. Övriga finns med i den fortsatta planeringen av dialogerna inom sjukhuset. Introduktion/information till nyanställda vid de granskade vårdenheterna fungerar, enligt intervjuerna, tillfredsställande vad gäller brandskyddsfrågor och i viss mån kring skalskyddsfrågor. Vid ortopeden informeras även medicin och vårdstudenter från Linköpings Universitet, bl a genom dokumentation och brandrundor i lokalerna. Vi uppfattar ett intresse inom vårdenheterna för brandskyddsutbildning och systematiskt brandskyddsarbete. I sammanhanget nämns brandspelet enligt scenariomodellen som viktig. De intervjuade pratar också positivt om den brandskyddsutbildning som bedrivs i räddningstjänstens regi. Under pågående byggprojekt har det inträffat ett antal onödiga larm till räddningstjänsten. Dessa tillfällen har, enligt våra intervjuer, varit nyttiga för att öva hur man ska agera vid brandtillbud och tillämpningen av gällande rutiner. Varje granskad vårdenhet har en utsedd kort/nyckelansvarig som samordnar hanteringen. Rutinerna har, enligt intervjuerna, stramats upp de senaste åren. Låsning av tillträdesdörrar till vårdavdelningar och andra utrymmen inom vårdenheterna bestäms av respektive enhets ledning. För tillträde till läkemedelsrum och läkemedelsskåp, där bland annat narkotiska preparat förvaras, krävs speciell behörighet. Till dessa rum används kortlås som loggas. Vårdenheterna uppfattar sig ha god hjälp från landstingets säkerhetsansvariga (fastigheters driftpersonal, säkerhetschef, säkerhetssamordnare, brandskyddscontroller etc). Dessa är lättillgängliga, kundvänliga, åtgärdar vid behov och lämnar tydliga svar på frågor. Primärvårdsområdets jourcentral har lokaler som delas med infektionsklinikens mottagning vid US. Jourcentralen tar över lokaler och utrustning från mottagningen under jourtiderna. Övertagandet innebär att jourcentralen omfattas av de tekniska brand- och skalskydden som finns i lokalerna. Enligt intervjuerna fungerar detta tillfredsställande. Det gäller även utrymningsvägar vid brand, vilket sker genom infektionsklinikens avdelningar enligt klinikens brandplan. Tillämpningen av landstingsgemensamma riktlinjer och rutiner för egenkontroller och utbildning inom området brandskydd är i stort tillfredsställande inom vårdenheterna. Vår bild bekräftas genom de intervjuer med landstingets säkerhetschef, brandskyddscontroller samt de brandingenjörer inom räddningstjänsten som genomfört tillsyn vid US. 9 av 11

12 Lokala evakueringsplaner för patienter bör upprättas och göras kända. Uppdragen till säkerhetsombud eller motsvarande kan tydliggöras via någon form av dokumentation Allmänna utrymmen - iakttagelser från besök För allmänna utrymmen har vi främst inriktat oss på sjukhusets kulvertar. Kulvertarna i källarplan sammanbinder sjukhusets huskroppar. Inom kulvertarna finns även rum för förvaring av utrustning, gods och textilier. Kulvertarna gav vid vårt besök ett rent intryck och i stort utan brandfarligt gods utefter väggarna. Intervjun med räddningstjänsten ger dock delvis en annorlunda bild som säger att det finns platser med brandfarligt gods/ämnen. Vid vårt besök var rummen i anslutning till kulvertarna med få undantag låsta. Som tidigare nämnts under avsnitt 3.1 har fastighetsägaren, d v s FM centrum, ansvar för att kontrollera det byggnadstekniska brandskyddet. Ansvaret har därefter tilldelats chefen för enheten Bygg och Fastighet. Bygg och Fastighet har även ansvar för det verksamhetsanknutna (organisatoriska) brandskyddet i de lokaler där det i övrigt inte finns någon hyresgäst. I ansvaret ligger bland annat att göra egenkontroller med hjälp av de beskrivna checklistorna. Bygg och Fastighet har i sin tur uppdragit åt landstingets driftentreprenörer att utföra dessa egenkontroller. Enligt våra intervjuer har egenkontrollerna i allmänna utrymmen, främst för US kulvertar, inte fungerat. Enligt landstingets brandskyddscontroller är orsaken att landstinget inte klarlagt vad som ska ingå i driftentreprenörens uppdrag. Det har saknats dokumentation över vilka brandskyddsfunktioner som ska kontrolleras och hur ofta. Det har heller inte ställts krav på dokumentation och rapportering av entreprenörens egenkontroller. Brister i kontrollen har i sin tur medfört konsekvenser för byggnadstekniska anordningar. Som exempel anges att för att ha fungerande branddörrar behöver dessa öppnas/stängas regelbundet och ofta, vilket inte sker. Ett annat exempel är att nödutgångar från kulvertar kan vara svåra att öppna. På Universitetssjukhuset finns ett vaktbolag på entreprenad som muntligt fått i uppdrag att gå ronder i allmänna utrymmen, d v s även i kulvertar, för att söka efter ovidkommande, skrymmande och brandfarligt material eller att obehöriga inte vistas där. Då denna uppgift inte är dokumenterad är det, enligt intervjuerna, troligt att dessa kontroller inte genomförs på ett systematiskt sätt. Det sker heller ingen, enligt intervjuerna, strukturerad och dokumenterad återkoppling till uppdragsgivaren. Enligt intervjuerna finns en otydlighet mellan inblandade aktörer, d v s mellan FM centrum, dess enhet Fastighet och Bygg, US verksamheter, driftentreprenörer, vaktbolaget på entreprenad samt vaktmästeriet på entreprenad. Det förebyggande brandskyddsarbetet är inte tillfredsställande i sjukhusets allmänna utrymmen. Uppdragen till entreprenörerna behöver förtydligas. Med hög prioritet behöver dokumenterade, tydliga rutiner och rapporteringsvägar utarbetas samt aktörers ansvar och tillämpning klargöras. 10 av 11

13 4.7. Ny- och ombyggnation vid Universitetssjukhuset i Linköping Som nämnts inledningsvis pågår ett omfattande ny- och ombyggnadsarbete vid US. För närvarande bedrivs 73 delprojekt via olika entreprenörer inom byggprojektens ram, där 150 personer sysselsätts. Huvudprojektet leds av en projektledare på entreprenad. Säkerhetsarbetet som bedrivs sker till största delen i uppdragsform av de entreprenörer som anlitas. Dock har chefen för Bygg och Fastighet uppdrag att vara landstingets representant i byggprocessen och har det övergripande ansvaret för brandskyddet. Krav på brandskydd/brandsäkerhet och övriga säkerhetsfrågor ställs genom avtal mellan FM centrum och huvudentreprenören. Där anges att det ska finnas ett väl fungerande säkerhetsarbete med hög kompetens hos entreprenörernas medarbetare. Här nämns bl a att entreprenörerna svarar för att all personal som har rätt att uppehålla sig inom arbetsområdet ges rätt information och utbildning i skydd och säkerhet. Entreprenörerna ska också vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att endast behöriga personer ges tillträde till arbetsplatserna. Projektledaren ska genom avtal utse brandskyddssamordnare (entreprenör) och godkänna en brandplan för projektet. Enligt intervjuerna innebär uppdragen till entreprenörerna att landstinget (FM centrum) saknar en helhetssyn vad gäller säkerhetsarbetet. Det saknas rutiner för rapportering till landstinget (FM centrum) av incidenter, inom brand- och skalskydd, i byggprocessen. Det finns, enligt intervjuerna med företrädare för landstingets säkerhetsfunktion, ett säkerhetstänkande i de högre nivåerna inom huvudprojektet och de olika delprojekten. Längre ner i entreprenörleden och ner på de enskilda arbetsplatserna minskar dock denna fokusering och det är svårt för landstinget och huvudentreprenören att följa upp kompetens och inställning till säkerhetsfrågorna hos delentreprenörerna. Enligt intervjuerna med företrädare för räddningstjänsten saknas aktuell och uppdaterad insatsplan för US, inklusive den omfattande ny- och ombyggnationen. Detta ser räddningstjänsten som allvarligt. En insatsplan bör innehålla en aktuell situationsplan, planritning samt information om exempelvis var brandfarligt material finns (gas, lager av handsprit etc) samt en aktuell beskrivning av brandtekniska installationers placering och teknik. Utan aktuell information om byggnaderna och verksamheterna som bedrivs där kan räddningsinsatser ta längre tid. Rapportering till ansvariga inom landstinget vad gäller säkerhetsarbetet inom byggprocessen behöver förbättras för att få en bättre helhetssyn och bättre förutsättningar att följa upp säkerheten. Aktuell insatsplan till räddningstjänsten bör enligt vår bedömning utarbetas med hög prioritet. Planen måste därefter löpande hållas uppdaterad. 11 av 11