Mobil IT och oskyddade trafikanter

Transkript

1 RAPPORT 2012:102 VERSION 1.1 Mobil IT och oskyddade trafikanter en förstudie

2 Dokumentinformation Titel: Mobil IT och oskyddade trafikanter en förstudie Serie nr: 2012:102 Projektnr: Författare: Kvalitetsgranskning Beställare: Emeli Adell, Nina Hvitlock, Christer Ljungberg, Trafikverket, Skyltfonden Kontaktperson: Anita Ramstedt, tel Dokumenthistorik: Version Datum Förändring Distribution Beställare Beskrivning av projekt- och referensgrupp Beställare Huvudkontor Lund: Åldermansgatan Lund tel Kontor Stockholm: Barnhusgatan Stockholm tel Kontor Göteborg: Barnhusgatan Göteborg tel info@trivector.se

3 Förord Rapporten är framtagen med ekonomiskt bidrag från Trafikverkets skyltfond. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområde. De senaste åren har användningen av mobiltelefoner under bilkörning varit ett hett ämne då det visat sig att distraktion är en bidragande orsak till bilolyckor. Däremot vet man väldigt lite om konsekvenserna av de oskyddade trafikanternas användning av mobil IT, med det menat mobiltelefoner, smarta telefoner, musikspelare, läsplattor eller motsvarande. Under våren 2012 har på uppdrag av Trafikverket/Skyltfonden genomfört en förstudie om oskyddade trafikanter (fotgängare och cyklister) och mobil IT. Projektet syftar till att öka förståelsen för i vilken utsträckning och hur mobil IT används av oskyddade trafikanter samt vilka konsekvenser det kan få för trafiksäkerheten. Projektet ska även vara en grund för eventuella vidare fördjupande studier. Projektet har projektletts av Emeli Adell. Övriga medarbetare som bidragit är Nina Hvitlock, Christer Ljungberg och Annika Nilsson. I projektets referensgrupp har följande personer ingått: Ruggero Ceci, Trafikverket, Katja Kircher, VTI, Anna Persson, LTH, Hossein Ashouri, Malmö stad, Mikael Ljung Aust, Volvo cars. Lund AB

4

5 Innehållsförteckning Förord 1. Bakgrund och syfte 1 2. Kunskapsläget idag Kort om distraktion Användningen av mobil IT Olycksrisken vid användning av mobil IT 4 3. Metod Datainsamling Uppräkning till Sverigenivå Fotgängare och mobil IT Fotgängares användning av mobil IT Fotgängare, mobil IT och trafiksäkerhet Cyklister och mobil IT Cyklisters användning av mobil IT Cyklister, mobil IT och trafiksäkerhet Mobil IT och oskyddade trafikanter i Sverige Oskyddade trafikanters användning av mobil IT i Sverige Oskyddade trafikanter, mobil IT och trafiksäkerhet Slutsatser och diskussion Referenslista 32 Bilaga 1) Bilaga 2) Bilaga 3) Bilaga 4) Observationsformulär av trafikbeteende Enkätformulär Sveriges gång- och cykelresor fördelade på ålders- och könsgrupper Ekonomisk redovisning

6 1 1. Bakgrund och syfte Anledningen till denna förstudie är den väldigt begränsade kunskapen om distraktion till följd av användningen av mobil IT, d v s användningen av mobiltelefoner, smarta telefoner, musikspelare, läsplattor eller motsvarande. Man vet idag inte så mycket om hur användningen av mobila enheter ser ut och om det är en bidragande orsak till olyckor som oskyddade trafikanter är involverade i. Fokus för denna förstudie är fotgängare och cyklister, deras användning av mobil IT och beteende i trafiken. Kunskapen om hur användning av mobil IT ser ut bland oskyddade trafikanter och vilka trafiksäkerhetsrisker det medför är i dagsläget mycket begränsat. Samtidigt är det rimligt att anta att principerna bakom distraktionsproblemen är desamma för oskyddade trafikanter som för bilister, medan risker och omfattning förmodligen är annorlunda. Den forskning som finns pekar inte alltid i samma riktning och i takt med att användningen av mobil IT ökar och våra levnadsvanor förändras ökar också kunskapsbehovet om konsekvenserna av detta. Syftet med projektet är att öka förståelsen för hur mobil IT används av oskyddade trafikanter (fotgängare och cyklister) samt att bedöma hur stort ett eventuellt trafiksäkerhetsproblem är. Projektet är en förstudie och ska ge en uppskattning av om mobil IT är en trafiksäkerhetsrisk för oskyddade trafikanter och också indikationer på vilka problem som behöver åtgärdas för att öka trafiksäkerheten med avseende på användning av mobil IT. Avsikten med projektet är att kartlägga oskyddade trafikanters användande av mobil IT genom att: 1. Undersöka i vilken utsträckning och hur mobil IT används av oskyddade trafikanter. 2. Identifiera vilka eventuella riskfyllda situationer som uppkommer till följd av användningen. 3. Bedöma i vilket utsträckning användning av mobil IT utgör ett trafiksäkerhetsproblem, och i så fall bedöma storleksordningen på detta.

7 2 2. Kunskapsläget idag Hur användningen av mobil IT ser ut för de oskyddade trafikanterna vet man idag väldigt lite om. Dessutom är det inte kartlagt vilka trafiksäkerhetsrisker detta kan medföra. I detta kapitel beskrivs vad distraktion är och dagens kunskapsläge om oskyddade trafikanters användning av mobil IT (användningen av mobiltelefoner, smarta telefoner, musikspelare, läsplattor eller motsvarande) sammanfattas. 2.1 Kort om distraktion År 2005 anordnades den första internationella konferensen om distraherad bilkörning (First International Conference on Distracted Driving). Syftet med konferensen var bland annat att komma överens om en definition för distraktion, vilket resulterad i följande: 1 Distraction involves a diversion of attention from driving, because the driver is temporarily focusing on an object, person, task, or event not related to driving, which reduces the driver s awareness, decision-making, and/or performance, leading to an increased risk of corrective actions, near-crashes, or crashes. Förardistraktion definieras alltså som bristande koncentration på körningen p g a att föraren tillfälligt koncentrerar sig på ett objekt, en person, en aktivitet eller något annat som inte har med körningen att göra, vilket minskar förarens uppmärksamhet, beslutsfattande och/eller prestationsförmåga och som leder till en ökad risk för korrigerande handlingar, nästan-olyckor eller olyckor. 1 Någon definition för distraktion hos oskyddade trafikanter finns inte men med utgångspunkt i definitionen ovan kan det formuleras enligt följande: Distraktion hos oskyddade trafikanter innebär bristande koncentration på den rådande trafiksituationen p.g.a. att trafikanten tillfälligt koncentrerar sig på ett objekt, en person, en aktivitet eller något annat som inte har med trafiken att göra. Detta minskar trafikantens uppmärksamhet, beslutsfattande och/eller prestationsförmåga och leder till en ökad risk för korrigerande handlingar, nästanolyckor eller olyckor. Olika typer av distraktion Förardistraktion kan delas in i fyra kategorier 2 : Visuell (t ex titta bort från vägen) Auditiv (t ex att svara på ringande mobiltelefon) 1 Hedlund, J., Simpson, H.M. & Mayhew, D.R. (2006) 2 Ranney, T.A. et al. (2001)

8 3 Kognitiv (t ex i andra tankar, i ett samtal). Biomekanisk/motorisk (t ex justera radion) Det är rimligt att anta att principerna bakom distraktionsproblemen är desamma för oskyddade trafikanter som för bilister och att kategoriseringen ovan kan appliceras på oskyddade trafikanter. Oskyddade trafikanter använder dock hörseln i större utsträckning än bilförare, för att bedöma trafiksituationen. 2.2 Användningen av mobil IT Stor del av den befintliga forskningen om oskyddade trafikanters användning av mobil IT handlar om cyklister och studierna är ofta genomförda i Nederländerna. Användningen av mobil IT har förändrats drastiskt under de senaste åren med intåget av smarta telefoner, läsplattor och dylikt. Det finns i dagsläget inga exakta siffror på hur många smarta telefoner som säljs på den svenska marknaden, men baserat på uppgifter från olika aktörer inom mobil marknadsföring gör Avdmedia en kvalificerad gissning att det finns en bit över 1,8 miljoner smarta telefoner i Sverige 3. En enkätstudie i Nederländerna visar att nästan 70 % av de holländska cyklisterna använder mobiltelefon eller annan portabel elektronik emellanåt medan de cyklar. En av sex (17 %) gör detta varje gång de cyklar, och då är lyssna på musik är det vanligaste (15 %). Användningen är ca två gånger större bland tonåringar och unga vuxna (12-34 år) än medelålders och äldre personer (>34 år). 4 En annan nederländsk studie, där drygt cyklister observerades på tre platser, visar att 2,8 % av cyklisterna manövrerade med mobiltelefonen vid tillfället. 5 Användandet av mobiltelefon under cykling är vanligt i Japan. Resultatet av en enkätstudie bland japanska gymnasieelever visar att mellan 65 och 75 % av studenterna hade använt mobiltelefon under cykling den senaste månaden. 6 Hur användningen ser ut bland oskyddade trafikanter i Sverige är outforskat, liksom i de flesta andra länder. Det finns dock mycket som talar för att användningen är hög även i Sverige. Vid en enkel rundfrågning på Facebook svarade mer än hälften att det händer att de använder mobil IT när de cyklar. Likaså visar svaren på Sydsvenskans fråga Brukar du använda mobilen när du cyklar? att en stor andel av cyklister använder mobil IT i trafiken ( ) 4 Goldenbeld, C. et al. (2012) 5 De Waard D. et al. (2010) 6 Masao Ichikawa & Shinji Nakahara (2008) 7 Sydsvenskan, 29 augusti, Hon höll på med sin mobil ( )

9 4 2.3 Olycksrisken vid användning av mobil IT Riskerna med att använda mobil IT som oskyddad trafikant är mycket lite utforskat. Resultat från studier indikerar på att användningen av mobila enheter medan man cyklar ökar olycksrisken hos tonåringar och unga vuxna 4. Det finns studier som visar att cyklister hastighetskompenserar vid användandet av musikspelare 5, medan andra visar oförändrad hastighet 8. En svensk analys baserad på sjukvårdsregistrerade skadade i informationssystemet för olyckor och skador i trafiken, STRADA, visar att cyklisters användning av mobiltelefon kan ha varit bidragande orsak bakom 0,2 % av skadefallen. För åldersgruppen år är olyckor då mobiltelefon använts vanliga relativt övriga åldersgrupper. 9 I en studie från Nederländerna har man tittat på cyklister som använder mobiltelefoner såväl som mediaspelare. Studien visar att denna typ av distraktion ger en förhöjd olycksrisk med en faktor 1,4 för cyklister. Den förhöjda olycksrisken kan jämföras med olycksrisken för bilister som har 0,5 promille alkohol i blodet. 10 Att lyssna på musik medan man cyklar försämrar den auditiva uppfattningsförmågan, i synnerhet om in-earbuds /hörlurar som stänger ute ljud används. Hantering av mobiltelefon, både handhållen och handsfree, har enligt nederländskt forskningsresultat negativ effekt på uppfattningsförmågan och är ett potentiellt hot mot trafiksäkerheten för cyklister. 11 Det finns även forsning som visar att allvarliga olyckor och dödsfall till följd av mobilanvändning på cykel är liten i jämförelse med mobilanvändning hos bilförare. Man gör antagandet att cyklister har större förmåga/möjlighet att hastighetskompensera, d.v.s. sakta ner eller stanna om det behövs. 12 I en ganska omfattande nederländsk studie om cyklister och mobilanvändning gjorde man på följande 21 : 1. observationer av mobilanvändningen 2. enkätundersökning bland personer som har varit inblandade i cykelolyckor 3. experiment för att bedöma effekterna på cyklingen vid användandet av mobil. Man kom fram till att störst påverkan på hastigheten hade SMS-skrivande, då reducerades hastigheten med nästan 3 km/h. Cyklisterna vinglade även mest när de skickade SMS. Studie 3 indikerar på att mobilanvändning försämrar cykelprestationen men studierna 1 och 2 visar inte att detta leder till ökad risk för cykelolyckor. Enkätundersökningen visar att väldigt få av cyklisterna pratade i mobil vid olyckstillfället. Av 1156 cyklister uppgav 0,3 % att de pratade i mobil och 0,2 % att de skickade SMS vid olyckstillfället. Däremot svarade 2,5 % att de hade använt mobiltelefonen inom 10 minuter innan olyckan De Waard, D. et al. (2011) 9 Thulin H och Niska A (2009) 10 SWOV (2010) 11 de Waard, D., et al. (2011) 12 Ministerie van Verkeer en Waterstaat (2006) 13 de Waard D. et al. (2010)

10 5 I en studie där fotgängares distraktion associerad till mobilanvändningen undersöktes konstaterar man att fotgängare som använde mobil korsade gator betydligt mer osäkert än vad någon av referensgrupperna gjorde (i-pod användare samt fotgängare utan varken mobil eller mp3-spelare). Därmed drar man slutsatsen att mobilanvändning hos fotgängare leder till kognitiv distraktion, som minskar trafikantens situationsmedvetenhet och ökar riskbeteenden. 14 En liknande studie där 270 kvinnors och 276 mäns beteende observerades vid övergång över gatan visar på liknande resultat. Kvinnorna som talade i mobil korsade vägen långsammare, tittade inte i lika stor utsträckning på trafiken och väntade inte lika ofta på trafiksignalen jämfört med de kvinnor som inte använde mobil i samband med övergång. Män som talade i mobil korsade obevakade övergångsställen långsammare än de som inte använde mobil. Man konstaterar även i denna studie att kognitiva distraktionen till följd av mobilsamtal påverkar fotgängares säkerhet. 15 I en svensk rapport från VTI skriver man följande om förardistraktion: Att uppgifter som att skriva ett sms eller slå ett telefonnummer, som kräver både visuell och motorisk uppmärksamhet, försämrar förarens prestationsförmåga. Hur mycket prestationsförmågan försämras beror på tiden det tar att slutföra uppgiften, hur svår uppgiften är, hur duktig föraren är samt den rådande trafiksituationen. 16 Rimligtvis gäller ovan beskrivning även för oskyddade trafikanter, frågan kvarstår dock om olycksrisken kan förbli densamma om man kompenserar genom att anta försiktighetsåtgärder (t ex sakta ner eller stanna). Åtgärdsförslag/riktlinjer Det är känt att distraktion är en bidragande orsak till en stor andel olyckor som bilister är involverade i 17. Särskilt fokus har de senaste åren riktats mot användningen av mobiltelefoner under körning. Många länder (bland annat Tyskland och USA) har förbud mot att prata i handhållen mobiltelefon under körning. Sverige har fått utstå en del internationell kritik för att detta är tillåtet. Mycket forskning ifrågasätter dock effekterna av att förbjuda handhållen mobiltelefon 18, 19. VTI fick 2011 i regeringsuppdrag att utreda vilka alternativ som kan finnas till ett förbud av användningen av mobil kommunikationsutrustning. Uppdraget resulterade i en rapport innehållande förslag på åtgärder som syftar till att minska trafikfarlig användning av kommunikationsutrustning. Åtgärderna som föreslogs handlade om teknik i fordonet som underlättar för föraren, utbildning och information för att öka människors kunskap och förståelse för riskerna vid användning av mobila enheter under körning samt reglering via finansiella incitament och lagstiftning Nasar J Hecht P and Wener R (2008) 15 Hatfield J. and Murphy S. (2006) 16 Kircher K. et al. (2011) 17 Katja Kircher (2007) 18 Horrey & Wichens (2006) 19 Caird Jk, Willness Cr, Steel P And C Scialfa (2008) 20 VTI Expertgrupp (2012)

11 6 SWOV (NL) sammanfattade flera studier inom ämnet i ett faktablad 21 och nämner att utbildning och information till allmänheten kan öka medvetenheten hos cyklister om att användning av tekniska apparater ger en ökad olycksrisk. I Nederländerna finns idag inga lagar mot användning av mobiltelefoner och mediaspelare när man cyklar, men det anges som ett möjligt åtgärdsförslag. En sådan lag finns i t ex Tyskland och en liknande lag håller på att förberedas i Kalifornien. Dock finns det en generell lag i Nederländerna och även i merparten av andra länder i Europa (inklusive Sverige) som förbjuder vårdslöst beteende i trafiken. Sammanfattning - kunskapsläget idag Internationella undersökningar visar att ungefär 70 % av alla cyklister använder mobil IT emellanåt när de cyklar. Detta är vanligast hos yngre cyklister. Att lyssna på musik är den vanligaste användningen, ca 15 % uppger att de lyssnar på musik i stort sett varje gång de cyklar. Att använda mobil IT när man cyklar försämrar cykelprestationen. Störst negativ effekt verkar hantering av tekniken ha, men även att lyssna på t ex musik kan påverka prestationen negativt, inte minst om cyklisten använder in-earbuds, d.v.s. hörlurar som stänger ute ljud. Det är dock osäkert om detta ökar olycksrisken. Fotgängare som använder mobiltelefon ökar sin kognitiva distraktion, minskar sin situationsmedvetenhet och ökar därmed sin olycksrisk. Det finns inga studier som skattar storleken på en ökad olycksrisk. I många länder är det igen förbjudet att använda handhållen mobiltelefon när man kör bil, i enstaka länder är det även förbjudet att använda mobiltelefon och musikspelare när man cyklar. Sverige har dock inga sådana förbud, däremot är vårdslöst beteende i trafiken straffbart. 21 SWOV (2010) Fact sheet - Use of media devices by cyclists and pedestrians.

12 7 3. Metod 3.1 Datainsamling Syftet med datainsamlingen var att skatta hur stor andel fotgängare och cyklister som använder mobil IT och att studera deras beteende vid övergångsställen och cykelöverfarter, i jämförelse med de som inte använder mobil IT. Datainsamlingen gjordes också för att få ökad förståelse för hur fotgängare och cyklister använder mobil IT samt vilken uppfattning och vilka erfarenheter de har av användningen. Totalt utfördes observationer under 32 timmar på fyra platser, 8 timmar per plats, och enkätinsamling med 336 svaranden under 40 timmar. Observationstimmarna var organiserade enligt följande schema: minuters flödesräkning av användare och icke användare bland fotgängare respektive cyklister minuters observation av användare och icke användare bland fotgängare minuters observation av användare och icke användare bland cyklister Observationsplatser Urval av observationsplatser skedde i samråd med referensgrupp och tillsammans med Malmö Stad. Målet var att hitta platser med tillräckligt stort flöde av fotgängare och cyklister för att göra datainsamling meningsfull samt att både oreglerade och signalreglerade korsningar skulle vara representerade. Platserna som valdes ut var följande: Lund, Entrégatan/Getingevägen, signalreglerad korsning, Figur 1 Lund, Trollebergsvägen, Figur 2 Malmö, Drottninggatan/Kaptensgatan, signalreglerad korsning, Figur 3 Malmö, Östra Förstadsgatan/Kungsgatan, Figur 4 Figur 1 Lund, Entrégatan, signalreglerad korsning.

13 8 Figur 2 Lund, Trollebergsvägen. Figur 3 Malmö, Drottninggatan, signalreglerad korsning. Figur 4 Malmö, Östra Förstadsgatan/Kungsgatan. Räkning av andel fotgängare/cyklister som använder mobil IT För att få en uppskattning av hur stor andel fotgängare och cyklister som använder mobil IT utfördes flödesräkningar 5 minuter i början på varje observationstimme. Fotgängare och cyklister räknades separat, vardera under 5 minuter. Samtliga förbipasserade trafikanter räknades m h a handräknare, i båda ritningarna, användare och icke användare av mobil IT räknades samtidigt. Antalet registrerades direkt efter räkning i en elektronisk enkät via en ipad. Räkningar gjordes under totalt 40 minuter per plats och trafikantgrupp. Observation av trafikbeteende I syfte att studera fotgängares och cyklisters beteende vid övergångsställen och cykelöverfarter, när de använder respektive inte använder mobil IT, registrerades förbipasserande trafikanters beteende, observationsformulär finns i bilaga 1. Observationerna gjordes i fyra 10-minuters intervaller för:

14 9 fotgängare som inte använder mobil IT fotgängare som använder mobil IT cyklister som inte använder mobil IT cyklister som använder mobil IT Urvalet av observerade personer var slumpmässig på så vis att betraktaren observerade den första person den fick syn på. När en observation var färdigregistrerad i enkätformuläret i en ipad påbörjades nästa direkt, den första personen i sikte. Enkätstudie En enkätstudie genomfördes för att inhämta kunskap om hur vanligt det är att fotgängare och cyklister använder mobil IT, hur mobil IT används samt för att försöka identifiera vilka riskfyllda situationer som eventuellt uppkommer till följd av användningen, enkätformulär finns i bilaga 2. Eftersom enkäten är elektronisk har vi valt att inte ställa alla frågor till alla individer, utan anpassa innehållet efter individens svar. Målet har varit att samla in beteende, strategibedömning mm från personer som har verklig erfarenhet av att använda mobil IT när de går respektive cyklar. Individer som angett att de inte cyklar har t.ex. inte fått frågor om hur de använder mobil IT när de cyklar och inte heller ombetts svara på hur de skulle göra om de cyklade och t.ex. mobiltelefonen ringer. Enkätinsamling genomfördes i närheten av observationsplatserna under totalt 40 timmar, de tillfrågade fyllde i en elektronisk enkät på plats, i en ipad.

15 10 Ambitionen var att samla in enkätsvar från olika åldersgrupper och kön enligt följande: Tabell 3-1. Mål för köns- och åldersfördelning av svarsfrekvensen totalt och per plats (inom parantes). Man Kvinna Totalt < (10) 40 (10) 80 (20) (10) 40 (10) 80 (20) (10) 40 (10) 80 (20) > (10) 40 (10) 80 (20) Totalt 160 (40) 160 (40) 320 (80) Eftersom den yngsta kategorin, <15 år var underrepresenterade insamlades enkäter de fyra sista timmarna på två högstadieskolor, i Lund och Malmö. 3.2 Uppräkning till Sverigenivå För att få en uppfattning om hur utbrett användandet av mobil IT är bland fotgängare och cyklister i Sverige gjordes en uppräkning baserat på ålder och kön. Som utgångsläge används observationer och räkningar från studien samt uppgifter om ålders- och könsfördelningen på gång-/cykelresor i Sverige, se bilaga 3. Uppräkningen gjordes under antagagandet att den observerade användningen av mobil IT under gångresor gjorda av t.ex. kvinnor under 15 år, är representativt för användningen av mobil IT bland gångresor som unga kvinnor gör generellt i Sverige. Detta antagande går inte att kontrollera i dagsläget. Användning av mobil IT kan både vara lägre och högre överlag, eller i olika grupper beroende på lokala faktorer. Dock är detta den bästa skattningen vi i dagsläget kan göra. Tabell 3-2 Andel fotgängare som använder mobil IT i olika ålders- och könsgrupper (baserat på observationer och räkningar). Kön Ålder < > 50 Totalt Man 11 % 20 % 18 % 11 % 16 % Kvinna 17 % 18 % 13 % 11 % 14 % Totalt 15 % 19 % 15 % 11 % 15 % Tabell 3-3 Andel cyklister som använder mobil IT i olika ålders- och könsgrupper (baserat på observationer och räkningar). Kön Ålder < > 50 Totalt Man 34 % 23 % 26 % 5 % 20 % Kvinna 44 % 28 % 13 % 2 % 17 % Totalt 37 % 26 % 21 % 4 % 19 %

16 11 4. Fotgängare och mobil IT 4.1 Fotgängares användning av mobil IT Observerad andel fotgängare som använder mobil IT Bland fotgängarna är det ca 15 % som använder mobil IT (t.ex. lyssnar på musik/radio, pratar i telefon, läser/skriver SMS) på de platser som observerades i studien, både vid de oreglerade och signalreglerade korsningarna. Skillnaden i andel som använder mobil IT bland män respektive kvinnor är relativt liten, 16 % respektive 14 %, där män något oftare observerades använda mobil IT. Skillnader mellan olika åldersgrupper är desto större, se Figur 5. Störst är användningen i åldersgruppen år, där nästan var femte person som observerats använde mobil IT. Lägst är andelen bland åldersgruppen 50+ år, där drygt en av 10 använde mobil IT. Figur 5 Andel fotgängare som använder mobil IT i olika åldersgrupper (observationer uppräknat med hjälp av räkningar). Egenrapporterad användning av mobil IT Den egenrapporterade användningen av mobil IT när man är ute och går i trafiken är generellt sett högre bland personer under 30 år jämfört med över, vilket stämmer relativt bra med observationerna, se Figur 6.

17 12 Figur 6 Hur ofta fotgängare använder mobil IT i trafiken, egenrapporterad frekvens (n (<15)=59, n (15-30)=127, n (31-50)=77, n (>50)=86). Män under 15 år är den grupp fotgängare som oftast använder mobil IT när de är ute och går i trafiken, där 50 % anger att de alltid använder mobil IT. De som minst ofta använder mobil IT som fotgängare är personer över 50 år, där mer än 50 % svarar att de aldrig använder mobil IT som fotgängare. Hur ofta man går i trafiken verkar inte påverka hur ofta man använder mobil IT som fotgängare i någon större utsträckning. Hur fotgängare använder mobil IT Från observationer kan vi se att det är vanligast att använda hörlurar när man går (t.ex. lyssna på musik eller pratar i handsfree), knappt 70 % av de som använder mobil IT när de går har hörlurar i öronen. Knappt 30 % handskas med apparaten på något sätt och drygt 15 % håller apparaten mot örat. Vissa personer lyssnar t.ex. på musik samtidigt som de skriver sms, varför summan blir mer än 100 %. Enligt det egenrapporterade beteendet är det vanligt att lyssna på musik (hörlurar), att läsa och skriva SMS/mail när man går i trafiken (handhavande) och att prata i handhållen telefon (apparaten mot örat), se Figur 7.

18 13 Figur 7 Hur fotgängare använder mobil IT, egenrapporterat beteende. Vid användning av hörlurar är det vanligare att lyssna på musik/radio än att prata i headset. Vid handhavande av apparaten är det vanligast att läsa och skriva SMS/mail. Generellt är det mindre vanligt att surfa och mycket mindre vanligt att använda kartor/gps och att spela spel. Yngre mäns beteende skiljer sig relativt övriga grupper genom att de surfar och spelar spel oftare. Att prata i handhållen telefon är relativt vanligt i alla grupper, bland män år och kvinnor över 50 år är detta den vanligaste aktiviteten. 4.2 Fotgängare, mobil IT och trafiksäkerhet Påverkan på sättet att se sig om Hur noga man ser sig om verkar inte påverkas av om man använder mobil IT som fotgängare (Chi 2 > 0,10). Det verkar dock kunna finnas en skillnad i hur man ser sig om beroende på hur man använder mobil IT (Chi 2 > 0,10), se Figur 8.

19 14 Figur 8 Hur fotgängare ser sig om beroende på a) om man använder mobil IT eller inte och b) hur man använder mobil IT. De personer som handskas med mobil IT (t.ex. skriver sms) verkar se sig mindre tydligt om vid övergångsställen. Samma tendens finns för fotgängare som använder handhållen telefon jämfört med fotgängare som använder hörlurar (Chi 2 > 0,10, i bägge fallen). Att hantera mobil IT i korsningssituationer Att använda mobil IT i relativt krävande trafiksituationer kan potentiellt utgöra en trafiksäkerhetsrisk. Detta beror bland annat på hur fotgängarna väljer att hantera dessa situationer. För att få en första inblick i hur fotgängare planerar att agera i relativt komplexa situationer målades tre korta scenarios upp där olika typ av användning av mobil IT kombinerades med att gå över gatan där intervjun genomfördes. I en situation när en mobiltelefon ringer är den absolut vanligaste strategin för personer under 50 år att svara medan man går över, se Figur 9, ca hälften av dessa fotgängare väljer att göra så. För personer över 50 år är det vanligast att stanna antingen före eller efter övergångsstället för att svara. Figur 9 Strategier fotgängare (som någon gång använder sig av mobil IT) anger för att hantera en ringande mobiltelefon när de närmar sig ett övergångsställe. (n (<16)=55, n (16-30)=123, n (31-50)=74, n (>50)=68)

20 15 I en situation där fotgängaren lyssnar på musik/radio när denne närmar sig övergångsstället är det vanligt både att fortsätta lyssna när man går över övergångsstället (dvs kompensation varken genom syn eller hörsel) och att fortsätta lyssna men försöka kompensera hörselbortfall med att se sig extra noga för, se Figur 10. Att sänka ljudet verkar vara en ovanlig strategi. Personer över 50 år verkar stänga av musiken alternativt ta ut lurarna, innan de korsar gatan, i högre utsträckning än andra åldersgrupper. Figur 10 Strategier för fotgängare (som någon gång har hörlurar/headset ute i trafiken) anger för att hantera lyssnande på musik/radio när de närmar sig ett övergångsställe. (n (<16)=37, n (16-30)=97, n (31-50)=26, n (>50)=8) I situationen där fotgängaren skriver ett sms anger knappt 40 % av under 15 år att de skriver färdigt meddelande medan de går över gatan, se Figur 11. För övriga åldersgrupper är den vanligaste strategin att ta en paus i skrivandet och hålla mobilen i handen medan man går över gatan.

21 16 Figur 11 Strategier för fotgängare (som någon gång skickar sms när de går ute i trafiken) anger för att hantera smsskrivande när de närmar sig ett övergångsställe. (n (<16)=49, n (16-30)=111, n (31-50)=51, n (>50)=12) Inte vid något av scenarierna verkar hur mycket man är ute och går i trafiken påverka vilken strategi man väljer. Riskfyllda situationer Få olyckor har rapporterats i enkäten där orsaken har angetts vara fotgängares användning av mobil IT. En person uppges ha snubblat då denne inte såg föremålet framför sig till följd av manövrerande med mobilen. En annan fotgängare uppges ha blivit påkörd av en cyklist, då personen pratade i mobil och inte uppmärksammade cyklisten. Båda olyckorna har skett på gång- och cykelväg. Flera konflikter har rapporterats då cyklister har varit nära att cykla på fotgängare som inte har sett sig om när de korsat cykelbanan. Orsaken till att fotgängarna inte har varit uppmärksamma anges vara att de har skrivit sms eller pratat i mobil.

22 17 Sammanfattning fotgängare och mobil IT Bland fotgängarna är det ca 15 % som använder mobil IT. Användningen är störst i yngre åldersgrupper och minst i åldersgruppen > 50 år. Observationerna visar att den vanligaste aktiviteten är att lyssna på musik/radio. Den egenrapporterade användningen visar dock att även läsa och skriva SMS/mail är mycket vanliga aktiviteter. Att prata i handhållen telefon är också relativt vanligt och för män mellan 31 och 50 år samt för kvinnor över 50 år är det den vanligaste aktiviteten. Användningen av mobil IT verkar inte påverka hur väl man ser sig omkring vid korsningar, dock finns tendenser att en mer komplicerad interaktion med mobil IT skulle kunna leda till att man ser sig mindre noga för vid övergångsställen. En stor andel av fotgängarna verkar inte kompensera för sin användning av mobil IT. Nästan 40 % anger att de skulle gå över gatan utan att varken kompensera med att se sig extra noga för eller sänka/stänga av ljudet när de lyssnar på musik/radio.

23 18 5. Cyklister och mobil IT 5.1 Cyklisters användning av mobil IT Andel cyklister som använder mobil IT Bland cyklisterna är det ca 19 % som använder sig av mobil IT, både vid de oreglerade och vid de signalreglerade korsningarna. Vid de signalreglerade korsningarna är skillnaden marginell mellan de två platserna. Däremot är spridningen större vid de oreglerade korsningarna som ingått i studien, ca 13 % i Lund och ca 25 % i Malmö. Detta skulle kunna indikera på att särskilt utformningen av obevakade korsningar kan påverka användningen av mobil IT bland cyklister. Figur 12 Andel cyklister som använder mobil IT vid de olika observationsplatserna. Skillnaden i andel som använder mobil IT bland män respektive kvinnor är relativt liten, 20 % resp. 17 %, där män generellt oftare observerades använda mobil IT. Skillnader mellan olika åldersgrupper är desto större, se Figur 13. Störst är användningen bland cyklister under 15 år, där cirka var tredje person som observerats använde mobil IT. Lägst är andelen bland cyklister över 50 år, där 4 % använde mobil IT.

24 19 Figur 13 Andel cyklister som använder mobil IT uppdelat på åldersgrupper (observationer uppräknat med hjälp av räkningar) Hur ofta använder cyklister mobil IT? Den egenrapporterade användningen av mobil IT bland cyklister är generellt sett högre ju yngre åldersgrupp cyklisten tillhör. Den grupp cyklister som oftast använder mobil IT är cyklister under 15 år, där drygt 15 % anger att de alltid använder mobil IT när de cyklar. Att användningen är hög i yngre åldersgrupper stämmer mycket bra med de observationer som gjorts. De som mer sällan använder mobil IT som cyklister är personer över 50, där kring 90 % svarar att de aldrig använder mobil IT när de cyklar. Figur 14 Hur ofta cyklister använder mobil IT i trafiken, egenrapporterad frekvens (n (<15)=55, n (15-30)=109, n (31-50)=68, n (>50)=61). Hur ofta man cyklar tycks påverka hur ofta man använder mobil IT som cyklist (Chi 2 < 0,05), se Figur 15. Generellt använder vana cyklister mobil IT mer frekvent än mindre vana cyklister.

25 20 Figur 15 Hur ofta cyklister använder mobil IT uppdelat på deras cykelvana. (Liten cykelvana = 0-2 ggr förra veckan, Mellan = 3-4 ggr förra veckan, Stor = 5-7 ggr förra veckan) Även användningen av cykelhjälm har ett samband med hur ofta man använder mobil IT som cyklist, se Figur 16. Cyklister som använder hjälm använder i genomsnitt mobil IT mer sällan än cyklister som inte använder hjälm (Chi 2 < 0,05). Figur 16 Hur ofta cyklister använder mobil IT uppdelat deras hjälmanvändande. Att cyklister som ofta/alltid använder hjälm mer sällan använder mobil IT när de cyklar är inte förvånande. Både att använda hjälm och att inte använda mobil IT kan vara uttryck för en bakomliggande säkerhetsmedvetenhet. Hur använder cyklister mobil IT? Observationerna visar att det absolut är vanligast att använda hörlurar när man cyklar, knappt 90 % av de som använder mobil IT när de cyklar har hörlurar/handsfree i öronen. Drygt 10 % håller apparaten mot örat och endast 3 % procent handhar apparaten (t ex läser och skriver). Vissa personer gör flera av dessa saker samtidigt, varför summan blir mer än 100 %. Att hörlurar är det vanligaste användningssättet stämmer väl överens med de egenrapporterade uppgifterna. Att lyssna på musik (hörlurar) är det vanligaste sättet att använda mobil IT för cyklister, med undantag för kvinnor över 30 år, se Figur 17. Men även för kvinnor mellan 31 och 50 år hör lyssna på musik till de vanligaste sätten att använda mobil IT.

26 21 Figur 17 Hur cyklister använder mobil IT, egenrapporterat beteende. Att prata i handhållen telefon (apparaten mot örat) är också en relativt vanlig aktivitet enligt självrapporterade uppgifter. För kvinnor över 50 år är detta i princip det enda användningsområdet för mobil IT. Jämfört med det observerade beteendet, rapporterar de intervjuade personerna en högre frekvens av att hålla apparaten mot örat än vad som observerades. Att läsa och skriva SMS/mail hör också till de vanligaste aktiviteterna (handhavande), särskilt bland de yngre grupperna, medan surfa, använda kartor/gps och spela spel är mindre vanligt med undantag för de yngsta männen (<15 år) som surfar och spelar spel i högre utsträckning än övriga grupper. Minst vanligt är det att spela medan man cyklar, även om det förekommer bland unga män. Sättet att använda mobil IT verkar inte påverkas av hur ofta man cyklar. Det självrapporterade beteendet indikerar framförallt ett högre handhavande av apparaten än vad som observerades. Skillnaden kan bero på val av observationsplats, observationerna är beroende av platsen medan det egenrapporterade beteendet rör cykling över lag. Skillnader kan också bero på hur man uppfattar, och minns, sitt eget beteende. 5.2 Cyklister, mobil IT och trafiksäkerhet Effekter på cykelprestationen Antal händer på styret Av de cyklister som observerades använda mobil IT hade 21 % endast en hand på styret. Detta är betydligt större andel än för cyklister som inte använde mobil IT, där 6 % endast hade en hand på styret (Chi 2 <0,05).

27 22 De cyklister som använder mobil IT och endast har en hand på styret använder i drygt hälften av fallen den andra handen till mobil IT. Majoriteten håller en mobiltelefon vid örat, men även handhavande av apparaten förekommer (t ex skriva sms). Balans Balansen verkar inte påverkas av användningen av mobil IT. Av de totalt drygt 400 observerade cyklisterna vinglar endast 3 % tydligt. Det är ingen skillnad i andel mellan de som använder mobil IT och de som inte gör det. Ser sig om Sättet man använder mobil IT verkar kunna påverka hur man ser sig om, se Figur 18. Figur 18 Hur cyklister som använder mobil IT ser sig om beroende på om de pratar i handhållen eller handsfree.(n Handhållen=10, n Handsfree=84) Cyklister som pratar i handsfree vrider oftare lätt på huvudet jämfört med cyklister som pratar i handhållen telefon (Chi 2 <0,05). Andelen som vrider på huvudet ordentligt skiljer sig inte mellan grupperna. En tolkning kan vara att en handhållen telefon inte påverkar hur noga cyklisten ser sig för i miljöer där det upplevs nödvändigt att ha bra koll på trafiksituationen. Däremot skulle användandet av handhållen telefon kunna göra så att man i situationer där det upplevs som mindre nödvändigt rationaliserar bort detta. En sådan hypotes, och dess konsekvenser för trafiksäkerheten, måste prövas vidare innan några slutsatser kan dras. Att hantera mobil IT i korsningssituationer Att använda mobil IT i relativt krävande trafiksituationer kan potentiellt utgöra en risk. Detta beror bland annat på hur cyklisterna väljer att hantera dessa situationer. För att få en första inblick i hur cyklister planerar att agera i dessa situationer målades tre korta scenarios upp där olika typ av användning av mobil IT kombinerades med en korsningssituation. I en situation när en mobiltelefon ringer är den vanligaste strategin för alla åldersgrupper att stanna och svara, se Figur 19.

28 23 Figur 19 Strategier cyklister som någon gång använder sig av mobil IT när de cyklar anger för att hantera en ringande mobiltelefon när de närmar sig en cykelöverfart. (n (<16)=50, n (16-30)=102, n (31-50)=58, n (>50)=44) Bland de yngre åldersgrupperna är det relativt vanligt att man svarar medan man cyklar, bland personer under 30 år gör mellan ca 40 och 45 % detta, bland cyklister mellan 31 och 50 år gör drygt 30 % så. Ca var femte person uppger att de skulle svara medan de cyklar över gatan. Bland cyklister över 50 år är dock detta beteende mindre vanligt. I en situation där cyklisten lyssnar på musik/radio när han/hon närmar sig korsningen är det absolut vanligast att man fortsätter lyssna när man cyklar över, se Figur 20. Mellan ca 30 och 50 % väljer strategin att de ser sig extra noga för, medan % uppger att de skulle sänka ljudet. Figur 20 Strategier cyklister som någon gång har hörlurar när de cyklar anger för att hantera lyssnande på musik/radio när de närmar sig en cykelöverfart. (n (<16)=27, n (16-30)=58, n (31-50)=15, n (>50)=3) Cykelvanan verkar påverka vilken strategi man väljer (Chi 2 <0,05). Cyklister med medelstor cykelvana (3-4 gånger under den senaste veckan) sänker ljudet i högre

29 24 uträckning än både cyklister med liten (1-2 ggr/vecka) och stor cykelvana (5-7 ggr/vecka). Dessa grupper fortsätter att lyssna utan att aktivt kompensera i högre utsträckning än de med medelstor vana. Figur 21 Strategier cyklister anger för att hantera lyssnande på musik/radio när de närmar sig en cykelöverfart uppdelat på cykelvana. I situationen där cyklisten skriver ett sms anger 40 % av personer under 15 år att de skriver färdigt meddelandet medan de cyklar över gatan. Bland personer mellan 15 och 50 år är den vanligaste strategin att ta en paus i skrivandet, telefonen håller de i handen medan de cyklar över. Figur 22 Strategier cyklister som någon gång skickar sms när de cyklar anger för att hantera smsskrivande när de närmar sig en cykelöverfart. (n (<16)=25, n (16-30)=47, n (31-50)=16, n (>50)=1) Cykelvanan verkar också påverka vilken strategi man väljer när det gäller att skriva sms (Chi 2 <0,05). Cyklister med medelstor cykelvana skriver i högre utsträckning färdigt meddelandet medan de cyklar över gatan. Cyklister med stor

30 25 cykelvana tar mer sällan paus i skrivandet medan de cyklar över gatan, men stannar istället oftare innan överfarten för att skriva färdigt. Figur 23 Strategier cyklister anger för att hantera smsskrivande när de närmar sig en cykelöverfart uppdelat på cykelvana. Riskfyllda situationer Flera fallolyckor rapporterades i enkäten som förorsakades av att cyklisten inte uppmärksammande hinder i cykelbanan/vägen till följd av att denne hade uppmärksamheten på den handhållna mobilen. De inrapporterade olyckorna skedde på cykelbana och oftast ramlade personen då denne hade cyklat in i/på en trottoarkant eller in i en stolpe. Olyckor då cyklister har krockat med bil, buss, andra cyklister samt fotgängare har rapporterats. En bidragande anledningen till krockarna anges i samtliga fall vara att cyklisten inte har uppmärksammat trafiksituationen till följ av användningen av mobil IT. Typen av användning har varierat cyklisten har lyssnat på musik, pratat i mobil, eller manövrerat med mobilen vid olyckstillfället. Även trafikmiljön för olyckorna har varit av varierande slag - på bilväg, övergångsställe, cykelbana/trottoar och i korsning. Det har även rapporterats ett antal konfliktsituationer/nästan-olyckor som bedöms ha uppstått till följd av att cyklister har haft uppmärksamhet på mobil IT. De flesta situationerna uppstod på cykel- och gångbana, cyklisten har nästan kolliderat med en annan cyklist eller fotgängare till följd av att denne inte har uppmärksammat den andra trafikanten, p.g.a. ett samtal eller manövrerande med mobilen. Denna typ av konfliktsituation rapporteras också ha skett i blandtrafik, med bilister eller andra cyklister, i korsningar och på övergångsställen. Orsaken anges antingen vara för att ett pågående manövrerande med mobilen eller ett samtal har upptagit cyklistens uppmärksamhet, eller för att cyklisten har betett sig oförutsägbart, t ex stannat tvärt för att svara i den ringande mobilen. Det har rapporterats in fall då cyklister nästan cyklat in i stillastående fordon eftersom de har haft fokus på mobilen.

31 26 Upplevda problem Mobil användnings under tiden man cyklar tycks ibland orsaka olyckor och konflikter/nästan-olyckor med andra trafikanter. Många upplever att cyklister är oaktsamma och ouppmärksamma när de pratar i mobil eller manövrerar med den. Det har rapporterats om olyckor och konflikter förorsakade av olika typer av mobil användning och i olika trafiksituationer och -miljöer. Sammanfattning - cyklister och mobil IT Bland cyklisterna är det ca 18 % som använder sig av mobil IT. Användningen är störst i den lägsta åldersgruppen där var tredje person som observerats använde mobil IT. Lägst är andelen bland åldersgruppen 50+ där användningen är 4 %. Cyklister med stor cykelvana och cyklister utan hjälm använder mobil IT i högre utsträckning än övriga. Observationerna visar att den vanligaste aktiviteten är att lyssna på musik/radio. Den egenrapporterade användningen visar dock också att både läsa och skriva SMS/mail är mycket vanliga aktiviteter medan man cyklar. Att prata i handhållen telefon är också relativt vanligt och för män mellan 31och 50 år, för kvinnor över 50 år är det den vanligaste aktiviteten. Sättet man använder mobil IT på verkar påverkar hur väl man ser sig för vid korsningar. Det verkar som om cyklister ofta tycker sig klara av att hantera mobil IT medan de cyklar. Relativt stor andel av cyklisterna uppger att de skulle svarar i telefon, lyssnar på musik och skriva färdigt ett sms medan de cyklar över en gata, viket kan indikera begränsad riskkompensation bland dessa personer. Det är dock möjligt att riskkompensation sker på andra sätt.

32 27 6. Mobil IT och oskyddade trafikanter i Sverige 6.1 Oskyddade trafikanters användning av mobil IT i Sverige Resultaten rapporterade hittills har handlat om hur situationen ser ut på de observationsplatser som använts i studien. För att få en uppfattning om hur utbrett användandet av mobil IT är bland fotgängare och cyklister i Sverige görs en uppräkning baserat på ålder och kön baserat på observationer och räkningar från studien samt med uppgifter om ålders- och könsfördelningen på gång-/cykelresor i Sverige (RVU 2011). Under antagandet att den användning av mobil IT som observerats bland de olika ålders-/könsgrupperna kan antas gälla på gång- och cykelresor i Sverige i stort beräknas mobil IT användas i ca 15 % av alla gångresor och i ca 19 % av alla cykelresor. Även på en nationell nivå väntas det vanligaste sättet att använda mobil IT vara att använda hörlurar, både bland fotgängare och bland cyklister. Resultaten från denna studie visar också att både läsa och skriva sms/mail samt att prata i handhållen telefon är vanliga aktiviteter med mobil IT. Det finns inget som tyder på att detta skulle vara speciella fenomen i Lund/Malmö, även om det naturligtvis förekommer variationer och anpassning till lokala förhållanden på platsen. 6.2 Oskyddade trafikanter, mobil IT och trafiksäkerhet Fotgängare Det finns i denna studie inte några direkta indikationer på att fotgängares användning av mobil IT skulle medföra ett större trafiksäkerhetsproblem. Det förefaller dock som att hur man använder mobil IT skulle kunna påverka uppmärksamheten. Användningen av hörlurar är mycket vanligt bland fotgängare. Knappt 70 % av de fotgängare som observerades hade lurar i öronen. Effekten av detta beror till stor del på hur mycket ljud som lurarna stänger ute. Så kallade in-earbuds stänger effektivt ute trafikljud och kan därför göra att trafikanten behöver förlita sig på andra sinnen, vilket potentiellt skulle kunna vara ett problem om inte detta kompenseras fullt ut. Bland yngre trafikanter är det mycket vanligt med in-earbuds, knappt hälften av personer under 15 år och ca en tredjedel av personerna mellan 15 och 30 uppger att de använder in-earbuds, se Figur 24.

33 28 Figur 24 Egenrapporterad användning av lurar. Mellan ca en och två tredjedelar av fotgängarna uppger också att de fortsätter lyssna på musik/radio när de ska gå över ett övergångsställe utan att kompensera genom att se sig extra noga för eller sänka ljudet. Under de senaste åren har det inträffat flera tragiska olyckor där fotgängare som lyssnat på musik blivit påkörda av tåg, vilket indikerar att detta beteende kan leda till problem. Hur stort det är, är dock än så länge okänt. Med tanke på att lyssna på musik/radio är väldigt vanligt och att vi ännu inte ser några effekter i olycksstatistiken skulle kunna betyda att fotgängarna i de allra flesta fall klarar av att kompensera för hörselbortfallet. De incidenter som rapporterades in gällande fotgängares användning av mobil IT indikerar framförallt uppmärksamhetsproblem vid handhavande av telefon, t.ex. skrivande eller läsande av sms. De inrapporterade incidenterna indikerar också att gång- och cykelbanor kan vara platser där konflikter med cyklister uppstår på grund fotgängares användning av mobil IT. Hur utbrett detta är kan vi dock inte uttala oss om utifrån denna studie. Både läsa och skriva sms är bland de vanligaste aktiviteterna när man använder mobil IT, särskilt i de yngre åldersgrupperna. Utifrån detta kan man argumentera på två sätt dels kan man uppfatta det som oroväckande att ett beteende som potentiellt skulle kunna försämra trafiksäkerheten är så utbrett. Å andra sidan, om handhavande av telefon är ett så utbrett fenomen är det inte konstigt att det ibland inträffar incidenter där fotgängaren inte lyckats kompensera fullt ut. För att förstå varför användning av mobil IT inte alltid får konsekvenser för trafiksäkerheten kan man tänka sig en trafikants totala uppmärksamhets kapacitet som en låda. I denna låda ryms uppmärksamhet på flera saker, så som trafiken, mobiltelefonen, vad man ska äta till middag osv. Att fylla lådan med olika saker är inget problem så länge allt ryms. Att t.ex. gå långsammare för att minska uppmärksamhetskravet från trafiken för att istället kunna lägga mer uppmärksamhet på att skriva sms behöver inte medföra problem. Problem blir det när allt som behöver rymmas i lådan inte gör det, t.ex. om trafiksituationen plötsligt kräver högre uppmärksamhet och man inte lyckas parera detta i tid.

34 29 Cyklister Det som studerats i denna studie tyder inte på att själva cykelprestationen påverkas på betydande sätt. Däremot finns indikationer på att sättet att se sig omkring kan påverkas av om man pratar i handhållen eller handsfree telefon, där antagligen den ökade rörelsefriheten med handsfree gör att man tittar sig noggrannare för. Resultaten indikerar dock användning av mobil IT skulle kunna leda till uppmärksamhetsproblem. Det verkar som om cyklister ofta tycker sig klara av att hantera mobil IT medan de cyklar. Att läsa, skriva sms/mail och prata i handhållen telefon är bland de vanligaste användningsområdena bland cyklister, även om lyssna på musik/radio är vanligast i de flest grupper. Ca 20 % av cyklister under 50 år anger att de skulle svara medan de cyklar över en gata om deras mobil ringde. Ytterligare mellan 15 och 25 % uppger att de skulle svara cyklandes efter de passerat gatan. Liknande som för fotgängare är det många cyklister (35 60 %) som fortsätter att lyssna på musik/radio när man cyklar över en gata, utan att ange att de ser sig noga för. Även när det gäller att skriva sms är det mellan 20 och 40 % som anger att de skriver färdigt meddelande medan de cyklar över gatan. Om dessa beteenden har negativ inverkan på trafiksäkerheten beror på om man på grund av detta gör missbedömningar, inte uppfattar vad som händer i trafiken mm. Att det skulle kunna vara ett problem indikerar de incidenter som rapporterats. I vilken utsträckning detta är fallet bör studeras med ingående där cyklisters beteende under olika omständigheter kan observeras.

35 30 7. Slutsatser och diskussion I dagsläget är den bästa skattningen att mobil IT används i ungefär 15 % av alla gångresor och i 19 % av alla cykelresor. Vilket blir knappt en miljon gångresor och knappt en halv miljon cykelresor per dag. Att användningen är större bland cykelresor än gångresor kan vara ett utryck för att cykelresor i större utsträckning är transportresor, vilket skulle kunna medföra en högre andel som t.ex. lyssnar på musik/radio. En större studie behövs för att verifiera dessa resultat. Användningen är störst i de yngre åldersgrupperna och lägst i åldersgruppen över 50 år. Under kommande år får vi därför räkna med att användningen kan komma att öka eftersom användningen väntas följa med upp i åldrarna. Att lyssna på musik/radio är generellt sett den vanligaste aktiviteten, men även läsa och skriva sms samt prata i handhållen telefon rapporteras vara vanliga beteenden. Utifrån denna studie finns det inte mycket som tyder på att fotgängares användning av mobil IT skapar några allvarligare trafiksäkerhetsproblem, även om det inte helt kan uteslutas. Det finns alltid en risk att man inte hinner parera oförutsedda händelser, och den risken kan bli större om för mycket uppmärksamhet är riktat bort från trafiken t.ex. på mobil IT. Ju mindre uppmärksamhet man har på trafiken desto större risk att man missar att anpassa sin uppmärksamhet så att allt som behöver rymmas i uppmärksamhetslådan ryms. Trafiksäkerhetsproblemet är potentiellt större för cyklister. Även om vi kan se exempel på en del kompensatoriska åtgärder, så som att se sig extra noga för, stanna för att slutföra en aktivitet när den omgivande trafiken ställer högre krav, så är andelen som inte uppger att de kompenserar så pass stor att detta bör studeras noggrannare. Om användningen av mobil IT leder till en incident eller olycka i ett fall av tusen, så skulle det potentiellt ändå kunna leda till knappt 500 incidenter/olyckor per dag. Utformningen av trafikmiljön påverkar med största säkerhet hur mycket man använder mobil IT som oskyddad trafikant men också hur man använder den. I miljöer där man känner sig tryggare kan man tillåta sig mer och mer komplicerad användning. Många av de incidenter/olyckor som involverar fotgängare rapporterats t.ex. ha skett på gång- och cykelbana. Det är också möjligt att den användningen vi ser bland personer under 15 år delvis är beroende av vilken typ av trafikmiljö dessa vistas i. Olika sätt att använda mobil IT innebär olika nivåer av komplexitet. Att lyssna på musik påverkar t.ex. normalt inte de fysiska förmågorna, även om det kan vara in kognitiv belastning samtidigt som det begränsar hörselinformation från trafiken. Att prata i handsfree påminner om att lyssna på musik, även om den kognitiva belastningen ofta är högre. Handhållen telefon innebär att man även får en fysisk begränsning i det att man har en hand upptagen. Armens räckvidd kan också begränsa rörelsefriheten när man t.ex. ska se sig om vid en korsning. Att