Valet till Europaparlamentet 2004

Transkript

1 Valet till Europaparlamentet 2004

2 Valet till Europaparlamentet 2004 Statsvetenskapliga institutionen Göteborgs universitet 2005

3 European Parliament election in 2004 Official statistics of Sweden Statistics Sweden 2004 Producent Producer SCB, Enheten för demokratistatistik Box , Stockholm tfn e-post: valstatistik@scb.se Förfrågningar Inquiries valstatistik@scb.se Tidigare publicering Resultat från valet till Europaparlamentet 2004 har tidigare redovisats på SCB:s webbplats ( Uppgifter om valdeltagande i detta val har tidigare redovisats i Statistiska meddelanden, ME 69 SM 0501 Valdeltagandet vid valet till Europaparlamentet Previous publications Results of the European Parliament election in 2004 have been published on the homepage of Statistic Sweden ( Participation in the election has been shown in Statistical Reports ME 69 SM 0501 European Parliament election in Omslagsillustration: Bodil Hedlund Om du citerar ur denna publikation, var god uppge källan på följande sätt: Källa: SCB, Valet till Europaparlamentet 2004 When quoting material from this publication, please state the source as follows: Source: Statistics Sweden, European Parliament election in , ISSN ISBN Printed in Sweden SCB-tryck, Örebro

4 Förord framlägger härmed en sammanfattande redogörelse för valet till Europaparlamentet Förutom det definitiva valresultatet omfattar publikationen uppgifter om poströster, resultat från den valdeltagandeundersökning som genomfördes i samband med valet samt en redogörelse för valundersökningen De två första kapitlen i föreliggande rapport har framställts av Mikaela Järnbert, Barbara Narfström, Soheila Rahimian, Göran Råbäck och Richard Öhrvall. Rapporten avseende valundersökningen 2004, kapitel 3 i denna publikation, har skrivits av Henrik Oscarsson och Sören Holmberg vid Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet. Åsikter och uppfattningar som framförs i kapitel 3 är författarnas egna och överensstämmer inte nödvändigtvis med SCB:s. Ingrid Fekkes och Kerstin Bodin har ansvarat för datainsamlingen vid. Arne Orrgård har ansvarat för redigering och layout. i november 2005 Berndt Öhman Ulla Brith Rimén SCB tackar Tack vare våra uppgifslämnare privatpersoner, företag, myndigheter och andra organisationer kan SCB tillhandahålla tillförlitlig och aktuell statistik som tillgodoser samhällets informationsbehov 3

5 Rapportens innehåll Valet till Europaparlamentet 2004 är indelad i tre kapitel. Varje kapitel inleds med en text där bland annat källor och kvalitet redovisas. Det första kapitlet innefattar definitiva uppgifter för Europaparlamentsvalet efter medlemsland. För det svenska valet redovisas resultaten mer utförligt med antal röstande, antal personröster och giltiga rösters fördelning mellan olika partier fördelat på län och kommun. I kapitlet redovisas även uppgifter om poströstning. Det andra kapitlet redogör för valdeltagandet i olika befolkningsgrupper, redovisat efter bland annat kön, ålder, civilstånd, yrke och utbildning. Dessa uppgifter grundas på en specialundersökning utförd vid Statistiska centralbyrån (SCB). Det tredje kapitlet är en sammanfattning av resultaten från 2004 års valundersökning som är en riksomfattande intervjuundersökning genomförd i samband med valet till Europaparlamentet. Undersökningen genomförs i samarbete mellan Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet och SCB. För innehållet i kapitlet ansvarar docent Henrik Oscarsson och professor Sören Holmberg. Outline of the report The report European Parliament election in 2004 consists of three chapters. In the beginning of each chapter information about sources and quality of the information is presented. The first chapter gives the definitive results of the European Parliament election by member state. The results of the Swedish election are subsequently presented more in detail, that is to say total number of persons entitled to vote, votes cast for certain candidates, the number of votes cast and their distribution by political parties, shown by county and municipality. Information about postal votes is also included in this chapter. The second chapter illustrates the electoral participation in different population groups. The electoral participation is presented by sex, age, civil status, occupation and education etc. The results are based on a special study that was carried out by Statistics Sweden with reference to the election. The third chapter contains a summary of the results from the Election Study 2004, which is a nation wide field survey regarding the European Parliament election. The survey was carried out by Statistics Sweden in cooperation with the Göteborg University and the chapter is written by Henrik Oscarsson and Professor Sören Holmberg at the Göteborg University. 4 Statistiska centralbyråm

6 Innehållsförteckning Svensk-engelsk ordlista/list of terms... 6 Partibeteckningar /party names... 7 Bakgrund... 8 Valsystemet... 8 Varifrån hämtar SCB uppgifterna?... 9 Kvalitet på redovisade uppgifter... 9 Valet till Europaparlamentet 2004 Resultat Huvudresultat...11 För samtliga medlemsländer För Sverige Fakta om statistiken In English Tabeller Valdeltagandet vid valet till Europaparlamentet 2004 Statistiken med kommentarer Fakta om statistiken In English Tabeller Valundersökningen 2004 Ett avslaget val Sveriges tredje Europaparlamentsval Andra rangens val Stor rörlighet Ideologisk röstning Socioekonomiska skiljelinjer Personröstning

7 Svensk-engelsk ordlista List of terms A Alla Antal Arbetare Arbetskraften Arbetskraftsstatus Arbetslös Anställda B Blanka röstsedlar C Civilstånd E Eftergymnasial Ej gifta Ej i arbetskraften Europaparlamentet F Facklig organisation Folkomröstning Fördelning Förgymnasial Förstagångsväljare Förälder All Number Manual workers Labour force Labour force status Unemployed persons Employees Blank ballot papers Civil status Tertiary Non-married Not in the labour force European Parliament Union Referendum Distribution Primary and Lower secondary Entitled to vote for the first time Parent G Gifta Married Giltig Valid Giltiga röstsedlars fördel- Distribution of valid ballot ning efter röstnings- papers by voting alternativ i procent alternatives in per cent Gymnasial Upper Secondary H H-region Degree of urbanisation I Inkomst Inrikes född Invandringsår J Ja K Kommunal sektor Kvinnor Kön L LO Län Länsvis M Medborgarskapsland Män N Nej O Ogiltig P Poströst Privat sektor Procent Procentuell fördelning R Riket Röstande Röstberättigade Röster Röstlängd Income Born in Sweden Year of Immigration Yes Municipal sector (of Employment) Women Sex The Swedish Trade Union Confederation County By county County of Citizenship Men No Invalid Postal votes Private sector (of Employment) Per cent Percentage distribution Country Voters Entitled to vote Votes Electoral roll 6 Statistiska centralbyråm

8 S SACO Sambo Samtliga Sektortillhörighet Statlig sektor Storstad Studerande Större städer Sysselsatta T TCO Tjänstemän Swedish Confederation of Professional Associations Cohabitee Total Sector of Employment Government sector (of Employment) Metropolitan Student (-s) Major cities Employed persons Swedish Confederation of Professional Employees Non-manual workers V Valdeltagande Valmyndigheten Y Yrke Å Ålder År Ö Övrig Electoral participation The Electoral Authority Occupation Age Year Other (-s) U Utländsk medborgare Utrikes född Utbildningsnivå Utlandssvenskar Foreign citizen Foreign born, born abroad Level of Education Swedish citizens living abroad Partibeteckningar Party names m Moderata Samlingspartiet The Moderate Party c Centerpartiet The Centre Party fp Folkpartiet Liberalerna The Liberal Party kd Kristdemokraterna The Christian Democratic Party mp Miljöpartiet De Gröna The Green Party s Arbetarepartiet-Socialdemokraterna The Social Democratic Party v Vänsterpartiet The Left Party jl Junilistan The June List övr Övriga partier Other parties 7

9 Bakgrund Genom Parisfördragets undertecknande i april 1951 inrättades Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG), som var en föregångare till Europeiska unionen undertecknade de sex länder som grundat gemenskapen Belgien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna, och Tyskland Romfördragen. Dessa fördrag inrättade Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG) och Europeiska atomenergigemenskapen (Euroatom). Under perioden utvidgades Gemenskapen successivt från sex till tolv medlemsstater. Som ett steg i riktning mot inrättandet av Europeiska unionen undertecknade regeringarna 1986 Europeiska enhetsakten som innebar att de tolv medlemsstaterna förband sig att skapa en enad marknad med fri rörlighet för personer, kapital, varor och tjänster. I december 1991 beslutade statscheferna/regeringarna att inrätta Europeiska unionen. I februari 1992 undertecknades fördraget om Europeiska unionen i Maastricht som trädde i kraft i november I januari 1995 blev Finland, Sverige och Österrike medlemmar i Europeiska unionen. Den första maj 2004 blev följande länder medlemmar: Polen, Ungern, Tjeckien, Slovakien, Litauen, Lettland, Slovenien, Cypern, Estland och Malta. EKSG hade förfogat över en parlamentarisk församling bestående av ledamöter från de nationella parlamenten ersattes denna församling av ett parlament valt genom direkta demokratiska allmänna val. Sedan dess har parlamentsval ägt rum vid fem olika tillfällen: 1984, 1989, 1994, 1999 och nu 2004 (13 juni i Sverige). Det första svenska valet till Europaparlamentet genomfördes den 17 september 1995, medan Finland och Österrike arrangerade val under hösten Vid EEG:s inrättande 1957 var Europaparlamentet sammansatt av 142 ledamöter från de nationella parlamenten var de direktvalda ledamöterna 410 stycken för att successivt öka till 732 ledamöter. Fördelningen av de 732 platserna i Europaparlamentet baseras huvudsakligen på medlemsstaternas folkmängd, och antalet platser varierar mellan 5 (Malta) och 99 platser (Tyskland). Ledamöterna i Europaparlamentet är grupperade efter partitillhörighet och inte efter medborgarskap. Partigrupperna i Europaparlamentet och de svenska ledamöternas grupptillhörighet framgår av tablåerna nedan. Från och med valet till Europaparlamentet den juni 2004 väljs ledamöterna från alla medlemsländer enligt proportionella metoder. Valen till Europaparlamentet har dock varit proportionella i alla medlemsländer sedan Storbritannien i Europaparlamentsvalet 1999 övergick till proportionella val. Valsystemet Vem får rösta? Röstberättigad vid valet till Europaparlamentet är: Svenska medborgare, som fyller 18 år senast på valdagen och som är folkbokförda i Sverige, tas upp i röstlängden för det valdistrikt där de var folkbokförda 30 dagar före valdagen Svenska medborgare bosatta i utlandet tas med i röstlängden om de varit folkbokförda i Sverige nå- Tablå 2 Partigrupper i Europaparlamentet (enligt Europaparlamentets informationskontor i Sverige) Political groups in the European Parliament (according to the European Parliament Information Office in Sweden) Partigrupp Tablå 1 Antal platser i Europaparlamentet Number of seats in the European Parliament Medlemsstat Antal platser Tyskland 99 Frankrike 78 Italien 78 Storbritannien 78 Spanien 54 Polen 54 Nederländerna 27 Belgien 24 Grekland 24 Portugal 24 Ungern 24 Tjeckien 24 Sverige 19 Källa: Europaparlamentet EPP-ED Gruppen för Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) och Europademokrater m och kd PSE Socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet s ALDE Gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa c och fp De gröna/efa Gruppen De gröna/europeiska fria alliansen mp GUE/NGL Gruppen Europeiska enade vänstern/nordisk grön vänster v IND/DEM Gruppen Självständighet/Demokrati jl UEN Gruppen Unionen för nationernas Europa GL Grupplösa Medlemsstat Antal platser Österrike 18 Danmark 14 Finland 14 Slovakien 14 Irland 13 Litauen 13 Lettland 9 Slovenien 7 Cypern 6 Estland 6 Luxemburg 6 Malta 5 Totalt 732 De svenska partiernas grupptillhörighet 8 Statistiska centralbyråm

10 gon gång och utvandrat under de senaste tio åren eller om de 30 dagar före valdagen anmält att de vill tas upp i röstlängden. Vid tidigare val, före 1998, har särskild röstlängd upprättats för utlandssvenskarna. Medborgare i någon av Europeiska unionens medlemsstater, som fyller 18 år senast på valdagen och som är folkbokförda i Sverige, kan senast 30 dagar före valdagen skriftligen anmäla till skattemyndigheten sin önskan att tas upp i röstlängd om de samtidigt försäkrar att de inte kommer att rösta i en annan medlemsstat. För att vara röstberättigad vid valet till Europaparlamentet måste man vara upptagen i röstlängd. Röstlängd upprättas inför varje val av Valmyndigheten och skattemyndigheterna. När äger valet rum? Val till Europaparlamentet hålls i alla medlemsstater i den Europeiska unionen i juni vart femte år. Denna gång genomfördes valet mellan den 10 och 13 juni. I Sverige hålls valet alltid på en söndag och utfördes den 13 juni Var kan man rösta? Röstning kan äga rum på olika ställen inom och utom Sverige: i vallokal, på postens röstmottagningsställen, på särskilda röstmottagningsställen, på utlandsmyndigheter, genom bud eller genom brevröstning från utlandet. Vilka ska väljas? Det är de 19 svenska platserna i Europaparlamentet som ska tillsättas genom valet. Vid valet av företrädare till Europaparlamentet utgör hela landet en valkrets. Valbar är den som har rösträtt i valet. Vissa ämbeten och sysslor, t.ex. regeringsledamot, är dock oförenliga med uppdrag som företrädare i EU-parlamentet. Mandatfördelning Rösterna för varje parti summeras för hela landet. De partier som har fått minst 4 procent av antalet röster i hela landet deltar i fördelningen av mandat. Vid mandatfördelningen tillämpas den s.k. jämkade uddatalsmetoden. När mandatfördelningen är klar fastställs vilken eller vilka kandidater, som ska besätta mandaten. Först kontrolleras om mandaten kan besättas med personliga röster. Finns det en eller flera kandidater, som har klarat 5-procentspärren, tillsätts de i fallande skala efter antalet personröster. 5-procentsspärren innebär att en kandidat måste få minst 5 procent av partiets totala antal röster i hela landet för att bli invald på personligt röstetal. Om inte alla kandidater kan väljas in på personröster ska de ordinarie sammanräkningsreglerna i vallagen används för att besätta de återstående mandaten, dvs. efter den ordning de står på valsedeln. Varifrån hämtar SCB uppgifterna? Med anledning av källornas skiftande karaktär anges i varje kapitel varifrån uppgifterna har hämtats. Kvalitet på redovisade uppgifter I valresultatredovisningen (Kapitel 1) återges de definitiva uppgifterna (för det svenska valet) om antalet röstande, antalet personröster och de giltiga rösternas fördelning på olika röstningsalternativ som överensstämmer med länsstyrelsernas sammanräkningsprotokoll. De redovisade uppgifterna bygger på en total räkning. Antalet röstberättigade har justerats för ändringar enligt skattemyndigheternas beslut om rättelse i röstlängd. I antalet röstberättigade ingår även personer som avlidit eller flyttat utomlands sedan röstlängderna upprättades. Det faktiska antalet röstberättigade är därför något lägre. Valdeltagandeundersökningen (Kapitel 2) är grundade på uppgifter från ett urval av de röstberättigade. Detta medför att de tal som anges i tabellerna i kapitel 2 är behäftade med slumpfel. I anslutning till varje tabellvärde anges därför ett konfidensintervall (eller felmarginal) inom vilket det verkliga värdet med stor sannolikhet (95 procents sannolikhet) finns. Bortfallet av uppgift om valdeltagande uppgår till någon enstaka person, som ej återfunnits i röstlängderna hos länsstyrelserna års valundersökning (Kapitel 3) baseras på besöksintervjuer med ett urval bland de röstberättigade och är därför behäftad med en viss osäkerhet. 9

11 10 Statistiska centralbyråm