Östersunds kommun En modell för uppföljning och analys av kvalitet, arbetsvillkor och ekonomi på enhetsnivå inom äldreomsorgen

Transkript

1 Östersunds kommun En modell för uppföljning och analys av kvalitet, arbetsvillkor och ekonomi på enhetsnivå inom äldreomsorgen 1 oktober 2015 Fredrik Eklund, PhD, , fredrik.eklund@nhg.se

2 Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Vårdbehovsmätning 3 Objektiv kvalitet 4 Subjektiv kvalitet 5 Arbetsvillkor 6 Verksamhet och ekonomi 7 Fördjupad analys 8 Sammanfattning 9 Utblick

3 Studien har haft en bred ansats Den tillämpade metoden och ledord i tillämpningen Studien utgår från allmänt vedertagna modeller som i hög grad redan är tillämpade eller kända i kommuner. Kvalitet Subjektiv kvalitet (kundundersökning) Ersättning Ekonomi Verksamhet Målsättning har varit att i så hög grad som möjligt använda redan befintlig information och statistik (minimera dubbelarbete). Personal Objektiv kvalitet (tillsyn, kvalitetsregister) Vikarieanvändning Sjukfrånvaro Personalomsättning Övriga kostnader Metoderna är utformade för att maximera praktisk relevans och fortsatt löpande tillämpning av kommunerna. Modellen fokuserar på ökad metodologisk stringens och för att få ut fullt värde av befintlig information. Den samlade analysen möjliggör analys av samband mellan de olika dimensionerna, orsak och verkan. Bemanning Schemaläggning Medarbetarundersökning Arbetsvillkor 3

4 Tidtabell har hållit väl Aktivitet Uppstart med kommun och utförare Q (1 2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Litteraturgenomgång Mätning 1 (2, 3 Mätning 2 (2 Delrapport och publikation Idag Mätning 3 (2 Månatlig analys av ekonomi- och verksamhetsnyckeltal (4 Slutrapport och huvudpublikation Publikation av studien vid European Public Health Association (Glasgow) (5 1) Q = kvartal 2) Mätning avser: Brukarundersökning, Medarbetarundersökning 3) Även vårdbehovsmätning utförs 4) Månatlig inhämtning av ekonomisk och verksamhetens data enligt mall 5) Eklund F., Treschow A., Ringström A. (2014) Can private providers provide the same or higher quality of care at lower cost? A case study of Swedish nursing homes. Poster. European Public Health Association Conference, Glasgow. (eurpub.oxfordjournals.org/content/24/suppl_2/cku ) Socialchefsdagarna hösten

5 Metodologisk översikt Vårdbehovsmätning Utgångspunkten har varit FIM/FAM UK, en variant av FIM och FAM som har utvecklats för skattning av självständighet och funktionsnedsättning hos målgruppen i England. Fleras anpassningar har gjorts. Icke ändamålsenliga frågor har tagits bort, andra har omformulerats. Ytterligare områden som har betraktats som ändamålsenliga kommer från en vetenskapligt framtagen modell för mätning av vårdbehov och resursanvändning.* Tillsyn Tillsyn på boendena görs av kommunen utifrån Vårdföretagarnas modell för uppföljning och redovisning av kvalitet inom äldreomsorg.** Brukanöjdhetsundersökning Utgångspunkten har varit den nationella brukarundersökningen från Socialstyrelsen/SCB. Omformuleringar av frågor till påstående har gjorts för att anpassa enkäten till målgruppen bättre. Frågor fr från Stockholm Stads brukarenkät till särskilda boenden har lagts till. Medarbetarundersökning Frågor som har betraktats som ändamålsenliga för studien kommer från flera källor. Utgångspunkten har varit dels Östersunds kommuns medarbetarundersökning och QPS Nordic, ett frågeformulär om psykologiska och sociala faktorer i arbetslivet utprovat i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Enskilda frågor kommer från Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) frågor avseende hållbart medarbetarengagemang och Kommunala Företagens Samorganisations (KFS) frågor kring samarbetskulturer på arbetsplatser. Ekonomi och verksamhet En mall för ekonomisk och verksamhetsinformation förbereds till controllers i respektive organisation. * K Thorsell, Medicinska Fakulteten, Lunds Universitet, 2010 ** Vårdföretagarnas modell för uppföljning och redovisning av kvalitet i äldreomsorg, Modellen baserar sig på indikatorer från Socialstyrelsen. 5

6 Studien har genomgått tuff granskning tyvärr har inte alltid sakfrågorna stått i fokus Det här är ett väldigt bra exempel där man byggt verksamheten på ett sådant sätt att man kan göra jämförelser Vi skulle behöva fler studier och forskning på välfärdsverksamhet. Bara av den här studien kan vi lära oss mycket Ardalan Shekarabi (S), ÖP, 4/2015 Möjligheten att mäta kvalitet inom äldreomsorgen har utvecklats oerhört mycket under de senaste åren. Maria Larsson, SVD 5/2014 synliggjordes bland annat vikten av en flexibel personalbemanning som utgår från de boendes varierande behov. Föreningen Sveriges Socialchefer i Dagens Samhälle 4/2015 NHG är en avknoppning från Ambea, Vardagas moderbolag. Anonym källa till Svenska Dagbladet Det verkliga värdet i studien ligger i hur mycket bättre både offentlig och privat vård blir om de tillåts konkurrera med varandra, och om resultaten hela tiden följs upp och redovisas. Vårdföretagarna 4/2015 Välfärdsforskning under falskt flagg. Dalademokraten.9/2915 6

7 Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Vårdbehovsmätning 3 Objektiv kvalitet 4 Subjektiv kvalitet 5 Arbetsvillkor 6 Verksamhet och ekonomi 7 Fördjupad analys 8 Sammanfattning 9 Utblick

8 Vårdbehovsmätning Svar ges på en 7-gradig skala Område Rubrik Fråga Äta och dricka, inkl svälja Personlig omvårdnad, t.ex. borsta håret, rakning Motorisk förmåga Allmän Omvårdnad Mobilitet och förflyttning Dusch/bad På/avklädning Toalettbesök Blåskontroll Tarmkontroll Överflyttning till/från säng, stol, rullstol Överflyttning till/från toalett Överflyttning till/från dusch/badkar Förflyttning i och kring hemmet, gång/rullstol Helt självständig (obefintligt stödbehov) Kommunikation Talförmåga Uttrycksförmåga Förståelse 2 3 Kognitiv förmåga Psykosocial förmåga Förmåga till socialt samspel Emotionell status 1 Kognition Problemlösning Minne Orienteringsförmåga Helt osjälvständig (omfattande stödbehov) Sammantagen säkerhetsmedvetenhet Not: Utgångspunkten har varit FIM/FAM UK, en variant av FIM och FAM som har utvecklats för skattning av självständighet och funktionsnedsättning hos målgruppen i England. Fleras anpassningar har gjorts. Icke ändamålsenliga frågor har tagits bort, andra har omformulerats. Ytterligare områden som har betraktats som ändamålsenliga kommer från en vetenskapligt framtagen modell för mätning av vårdbehov och resursanvändning (K Thorsell, Medicinska Fakulteten, Lunds Universitet, 2010). 8

9 Vårdbehovsmätning - resultat Medelvärden från vårdbehovsmätning vid mättillfällena 1-3 (M1 M3) 7,0 Vårdbehovsmätning, medelvärden (7 = Helt osjälvständig / omfattande stödbehov, 1 = Helt självständig / obefintligt stödbehov) Egenregin Vardaga 6,0 5,0 4,0 3,9 4,0 3,9 3,8 4,2 4,1 4,0 4,0 4,1 4,1 4,2 3,9 3,0 2,0 1,0 0,0 M1 M2 M3 M1 M2 M3 Motorisk förmåga Kognitiv förmåga Not: Totalt 20 frågor med svar en skala 1 7 där 1 innebär lägsta möjliga förmåga och 7 fullständig förmåga. Mättillfälle maj 2014 Utgångspunkten har varit FIM/FAM UK, en variant av FIM och FAM som har utvecklats för skattning av självständighet och funktionsnedsättning hos målgruppen i England. Fleras anpassningar har gjorts. Icke ändamålsenliga frågor har tagits bort, andra har omformulerats. Ytterligare områden som har betraktats som ändamålsenliga kommer från en vetenskapligt framtagen modell för mätning av vårdbehov och resursanvändning (K Thorsell, Medicinska Fakulteten, Lunds Universitet, 2010). * Anger att skillnaden vid mättillfället var signifikant på 5% nivå. 9

10 Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Vårdbehovsmätning 3 Objektiv kvalitet 4 Subjektiv kvalitet 5 Arbetsvillkor 6 Verksamhet och ekonomi 7 Fördjupad analys 8 Sammanfattning 9 Utblick

11 Mätning av objektiv kvalitet - tillsyn Skalsteg med gränsnivåer 100%, 0% och däremellan uppfyllnadsgrad utifrån antal delmoment Område för uppföljning Nr Delområde för uppföljning och viktning Genomförandeplaner Kontaktperson Möjlighet att välja mat Gruppaktivitet Fall riskbedömningar och prevention Undernäring riskbedömning och prevention Trycksår riskbedömning och prevention Vård och omvårdnad i livets slutskede Anhörigsamverkan Ledningssystem för kvalitet 1.0 Genomförandeplan finns för alla boende, som har bott minst 1 månad på enheten. 1.1 Genomförandeplanen är aktuell. Senaste uppdatering ska ha skett inom 6 månader. Datum för senaste uppdatering ska framgå. Viktning Resultat= ( )/2 2 3 Alla boende, som har bott minst 1 månad på enheten, har en kontaktperson. Vem som är kontaktperson ska framgå skriftligt i någon dokumentation. Alla boende har alla dagar i veckan möjlighet att välja mellan minst två olika rätter i samband med något av huvudmålen Enheten erbjuder olika gruppaktiviteter minst två gånger per vecka. Aktiviteterna sker tillsammans med andra personer i boendet 4 under ledning av anställd personal eller volontärer/frivilligorganisationer. 5.0 Riskbedömningar för fall sker inom enheten, i enlighet med riktlinjer i Senior Alert eller motsvarande. Åtgärd mot fall. Andel boende i särskilt boende som har bedömts ha risk för fallskada och där minst en åtgärd mot fallskada har 5.1 utförts. Dokumenterat i Senior Alert Viktning Resultat = ( )/2 6.0 Riskbedömningar för undernäring sker inom enheten, i enlighet med riktlinjer i Senior Alert eller motsvarande. 6.1 Andel boende i särskilt boende som har bedömts ha risk för undernäring och där minst en åtgärd mot undernäring har utförts. Viktning Resultat = ( )/2 7.0 Riskbedömningar för trycksår sker inom enheten, i enlighet med riktlinjer i Senior Alert eller motsvarande Åtgärd mot trycksår. Andel boende i särskilt boende som har bedömts ha risk för trycksår och där minst en åtgärd mot trycksår 7.1 har utförts. Viktning Resultat = ( )/2 8.0 Rutiner finns för vård i livets slutskede. Andel av samtliga individer som har avlidit det finns registrerade efterlevandesamtal. 8.1 Andel av väntade dödsfall för vilka det finns registrerad smärtskattning och någon närvarande i dödsögonblicket. Viktning Resultat = ( )/2 Samverkan sker för alla anhöriga/närstående minst två gånger per år. Alla berörda anhöriga/närstående inbjuds. Samverkan finns 9 skriftligt dokumenterat Det finns ett skriftligt ledningssystem för kvalitet som uppfyller kraven i SOSFS 2011: Ledningssystemet är känt bland medarbetarna och används av alla berörda medarbetare. Viktning Resultat = ( )/2 Not: Tillsyn på boendena görs av kommunen utifrån Vårdföretagarnas modell för uppföljning och redovisning av kvalitet inom äldreomsorg Kommunen gör även tillsyn enligt befintliga rutiner under projektets gång. 11

12 Resultat objektiva kvalitetsparametrar Uppfyllnadsgrad (%) vid mättillfälle 1-3 (M1 M3) 120 %-uppfyllnadsgrad vid M1 M M1 M2 M3 M1 M2 M3 M1 M2 M3 M1 M2 M3 M1 M2 M3 M1 M2 M3 M1 M2 M3 M1* M2 M3 M1 M2 M3 M1 M2 M3 13 Genomförandeplan Kontaktperson Möjlighet att välja mat Gruppaktivitet Undernäring riskbedömning Trycksår riskbedömning Vård i livets slutskede Fall riskbedömning Anhörigsamverkan Kvalitetslednings system Egenregin Vardaga Not: Totalt 16 fråfor. Tillsyn på boendena görs av kommunen utifrån Vårdföretagarnas modell för uppföljning och redovisning av kvalitet inom äldreomsorg Kommunen gör även tillsyn enligt befintliga rutiner under projektets gång. * Inga boende hos Vardaga hade avlidit vid mättillfälle 1 12

13 Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Vårdbehovsmätning 3 Objektiv kvalitet 4 Subjektiv kvalitet 5 Arbetsvillkor 6 Verksamhet och ekonomi 7 Fördjupad analys 8 Sammanfattning 9 Utblick

14 Subjektiv kvalitetsmätning - Brukarnöjdhetsundersökning Svar ges på en skala 1 Stämmer inte alls 5 Stämmer helt Rubrik Boendemiljö Mat och måltidsmiljö Hjälpens utförande Personlig omvårdnad Bemötandet Trygghet Sociala aktivteter Hälsa Tillgänglighet Hjälpen i sin helhet Övriga frågor Har du själv svarat på frågorna? Om du fick hjälp, vem har svarat? Varför fick du hjälp att svara? Påstående Jag trivs med min lägenhet Det är trivsamt i de gemensamma utrymmena Det är trivsamt att röra sig utomhus runt mitt boende Maten smakar bra Måltiderna är en trevlig stund på dagen Personalen har tid för att utföra sitt arbete hos mig Personalen meddelar mig om tillfälliga förändringar Jag kan påverka vilka tider jag får hjälp Jag kan välja vilken tid jag vill gå upp på morgonen Jag kan välja när jag vill gå och lägga mig Jag får hjälp med att borsta tänderna och/eller sköta tandprotesen i den mån jag behöver Jag får hjälp med att gå på toaletten i den mån jag behöver Jag får hjälp med gymnastik och träning i den mån jag behöver Personalen bemöter mig på ett bra sätt Personalen respekterar min integritet och mitt privatliv på ett bra sätt Personalen frågar hur jag vill få min hjälp utförd Jag känner mig trygg i mitt boende Jag har förtroende för personalen Jag har möjlighet att utföra meningsfulla aktiviteter, själv eller i gemenskap, när jag vill Jag besväras ofta av ensamhet Jag besväras ofta av oro och ångest Jag besväras ofta av smärta Det är lätt att få träffa en sjuksköterska om jag har behov av det Det är lätt att få träffa en läkare om jag har behov av det Det är lätt att få kontakt med personalen på äldreboendet om jag har behov av det Jag är nöjd med mitt boende Jag har svarat på frågorna själv/jag har fått hjälp att svara på frågorna/någon annan har svarat åt mig Anhörig/närstående, vän, godman/förvaltare, annan person Nedsatt syn, nedsatt fysisk hälsa, nedsatt psykisk hälsa, demenssjukdom, annat skäl Not: Utgångspunkten har varit den nationella brukarundersökningen från Socialstyrelsen/SCB. Flera anpassningar har gjorts. Omformuleringar av frågor till påstående har gjorts för att anpassa enkäten till målgruppen bättre. Icke ändamålsenliga påståenden har tagits bort och ytterligare egna påståenden och påståenden hämtade från Stockholm Stads brukarenkät till särskilda boenden har lagts till. 14

15 Brukarnöjdhetsundersökning - resultat Resultat vid mättillfälle 1-3 (M1-M3) 4,0 Medelvärden vid brukarnöjdhetsundersökning M1 - M3 3,5 3,0 2,5 3,2 3,2 3,3 3,0 3,0 2,6 3,1 2,9 2,8 2,7 2,7 2,7 3,0 3,0 2,9 2,8 2,9 2,9 2,8 3,2 3,2 3,4 * 2,7 2,8 3,4 3,4 3,3 3,4 3,6 3,3 3,5 3,4 3,4 3,4 3,3 2,8 2,6 2,5 2,3 2,3 2,4 2,2 2,2 2,1 3,3 3,2 3,2 3, ,2 3,2 3,2 3,1 3 2,0 2,1 2 1,5 1,0 0,5 0,0 Signifikant skillnad fanns för området Personlig omvårdnad vid det tredje mättillfället. M1 M2 M3 M1 M2 M3 M1 M2 M3 M1 M2 M3 M1 M2 M3 M1 M2 M3 M1 M2 M3 M1 M2 M3 M1 M2 M3 M1 M2 M3 Boendemiljö Mat Omsorgens genomförande Personlig omvårdnad Bemötande Trygghet Sociala aktiviteter Hälsa Tillgänglighet Helhet Egenregin Vardaga Not: Totalt 26 frågor och svar på en skala 0 4 där 0 är minst nöjd och 4 är mest nöjd. Utgångspunkten har varit den nationella brukarundersökningen från Socialstyrelsen/SCB. Flera anpassningar har gjorts. Omformuleringar av frågor till påstående har gjorts för att anpassa enkäten till målgruppen bättre. Icke ändamålsenliga påståenden har tagits bort och ytterligare egna påståenden och påståenden hämtade från Stockholm Stads brukarenkät till särskilda boenden har lagts till. * Anger att skillnaden vid mättillfället var signifikant på 5% nivå. 15

16 Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Vårdbehovsmätning 3 Objektiv kvalitet 4 Subjektiv kvalitet 5 Arbetsvillkor 6 Verksamhet och ekonomi 7 Fördjupad analys 8 Sammanfattning 9 Utblick

17 Medarbetarperspektiv - Medarbetarundersökning Svar ges på en 5-gradig skala Rubrik Motivation Arbetskrav Rollförväntningar Kontroll i arbetet Social interaktion Skicklighet i arbetet Ledarskap Styrning Samarbete och problemlösning Organisationskultur och -klimat Fråga Känns ditt arbete meningsfullt? Upplever du att du lär dig nya saker och utvecklas i ditt dagliga arbete? Ser du fram emot att gå till arbetet? I vilken utsträckning har du en, för dig personligen, meningsfull kontakt med någon eller några kunder? I vilken utsträckning har du tillräckligt med tid att utföra ditt arbete? Upplever du att du får de resurser som behövs för att kunna utföra dina arbetsuppgifter? Vet du vad som förväntas av dig i ditt arbete? Kan du påverka mängden arbete du får? Kan du påverka din egen arbetstid? Kan du påverka beslut som är viktiga för ditt arbete? Om du behöver, är din närmaste chef då villig att lyssna på problem som rör ditt arbete? Är du nöjd med kvaliteten på det arbete du utför? Får du återkoppling på hur skicklig du är på att utföra ditt arbete? Visar din närmaste chef uppskattning för dina arbetsinsatser? Ger din närmaste chef dig förutsättningar att ta ansvar i ditt arbete? Visar din närmaste chef förtroende för dig som medarbetare? Är förhållandet mellan dig och din närmaste chef orsak till stress? Litar du på enhetschefens / verksamhetschefens/ -ernas förmåga att klara framtiden för arbetsplatsen? Är du insatt i din arbetsplats mål? I vilken utsträckning fungerar samarbete inom din yrkesgrupp på din arbetsplats? I vilken utsträckning fungerar samarbete mellan olika yrkesgrupper på din arbetsplats? I vilken utsträckning tar man tidigt upp och löser meningsskiljaktigheter och irritationer på din arbetsplats? Är enhetschefen/ verksamhetschefen/ -erna beredd/-a att ta tag i besvärliga situationer och om nödvändigt använda sin makt för att få ett avslut på konflikter? Belönas man för ett väl utfört arbete på din arbetsplats (pengar, uppmuntran)? I vilken utsträckning intresserar sig din arbetsgivare för personalens hälsa och välbefinnande? Hur konkurrensinriktat är klimatet mellan medarbetare på din arbetsplats? Hur uppmuntrande och stödjande är klimatet på din arbetsplats? Hur misstroget och misstänksamt är klimatet på din arbetsplats? Hur avslappnat och trivsamt är klimatet på din arbetsplats? Hur stelt och regelstyrt är klimatet på din arbetsplats? Not: Utgångspunkten har varit dels Östersunds kommuns medarbetarundersökning och QPS Nordic, ett frågeformulär om psykologiska och sociala faktorer i arbetslivet utprovat i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Enskilda frågor kommer från SKLs frågor avseende hållbart medarbetarengagemang och KFS frågor kring samarbetskulturer på arbetsplatser. Några anpassningar av frågor har gjorts. 17

18 Medarbetarundersökning - resultat Medelvärden från mättillfällena 1 3 (M1 M3) 4,0 Medelvärden vid merarbetarundersökning M1 - M3 3,5 3,0 2,5 2,0 3,3 3,1 3,1 2,8 3,0 2,8 3,0 2,8 2,8 2,9 2,9 2,8 2,8 2,8 2,8 2,6 2,7 2,7 2,8 2,4 * * * * 2,6 2,5 2,6 2,2 2,4 2,4 2,4 2,0 * 2,0 3,5 * 3,0 2,8 3,3 3,2 3,1 3,1 3,0 2,8 3,0 2,9 2,6 3,0 * 2,0 2,4 2,5 2,4 2,3 2,4 * 2,2 2,1 1,9 1,8 1,5 1,5 1,0 0,5 0,0 Statistisk skillnader finns avseende rollförväntningar och kontroll i arbetet vid mättillfälle 3. Rollförväntningar är det enda området med statistiskt signifikant skillnade vid två mättillfällen. M1 M2 M3 M1 M2 M3 M1 M2 M3 M1 M2 M3 M1 M2 M3 M1 M2 M3 M1 M2 M3 M1 M2 M3 M1 M2 M3 Kontroll i arbetet Skicklighet i arbetet Ledarskap Styrning Samarbete och problemlösning Motivation Arbetskrav Rollförväntningar Organisationskultur Egenregin Vardaga Not: Totalt 30 frågor med svar på en skala 0 4 där 0 är minst nöjd och 4 är mest nöjd. Utgångspunkten har varit dels Östersunds kommuns medarbetarundersökning och QPS Nordic, ett frågeformulär om psykologiska och sociala faktorer i arbetslivet utprovat i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Enskilda frågor kommer från SKLs frågor avseende hållbart medarbetarengagemang och KFS frågor kring samarbetskulturer på arbetsplatser. Några anpassningar av frågor har gjorts. * Anger att skillnaden vid mättillfället var signifikant på 5% nivå. 18

19 Sjukfrånvaro Vård- och omsorgspersonal 20% Sjukfrånvaro, totalt (%-andel arbetade timmar) 17,8% 20% Korttidsfrånvaro (%-andel arbetade timmar) 15% 14,4% 15,2% 15% 12,9% 11 10% 10,2% 8,4% 10,6% 10,3% 8,6% 9,1% 8,6% 9,5% 10,4% 14,4% 10% 8,0% 5% 4,3% 3,5% 3,4% 4,4% 6,4% 6,3% 6,0% 4,9% 7,8% 5% 3,4% 2,8% 5,7% 6,1% 4,4% 4,0% 2,3% 2,9% 3,8% 2,2% 7,1% 7,5% 7,9% 5,7% 3,0% 0,4% 3,9% 0% Oktober Okt 13 Sept 14 0% Januari Jan 14 Sept 14 Egenregin Vardaga Egenregin Vardaga 19

20 Andel timvikarier Vård och omsorgspersonal, %-andel av arbetade timmar 50% % - andel timvikarier av arbetade timmar 50,4% 42,2% 40% 39,5% 41,3% 30% 20% 24,8% 32,0% 25,0% 27,6% 24,8% 20,9% 21,4% 21,2% 21,4% 26,8% 27,6% 30,2% 26,4% 34,5% 28,7% 17,4% 18,7% 17,0% 15,4% 18,6% 10% 0% Hos Egenregin utnyttjas utökningstimmar delvis till vikarietid och även den sammanlagda vikarietiden där dessa ingår visas i figuren. Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Egenregin Vardaga Egenregin inkl. utökningstimmar som nyttjats som vikarietid 20

21 Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Vårdbehovsmätning 3 Objektiv kvalitet 4 Subjektiv kvalitet 5 Arbetsvillkor 6 Verksamhet och ekonomi 7 Fördjupad analys 8 Sammanfattning 9 Utblick

22 Ekonomi och verksamhet Parametrar inkluderade i uppföljning och analys Variabel Uppdelat på Mätfrekvens Intäkter & beläggning Ersättning per boendedygn - Enligt avtal Antal boendedygn som är ersättningsberättigade - Månadsvis Antal brukare vid månadens ingång - Månadsvis Övriga intäkter Enligt avtal eller annan grund Kostnader Materialkostnad - Månadsvis Overheadkostnad - Årsvis Personalkostnad - Månadsvis Total kostnad Arbetade timmar Antal arbetade timmar - fast anställda Personalkategori ( *, Tidpunkt ( ** Månadsvis Antal arbetade timmar timvikarier Personalkategori ( *, Tidpunkt ( ** Månadsvis Antal övertidstimmar Personalkategori ( * Månadsvis Antal sjukdagar Personalkategori ( * Månadsvis Övrig frånvaro, antal dagar Personalkategori ( * Månadsvis Lön och förmåner Månadslön fast anställda (medelvärde) Personalkategori ( * Månadsvis Månadslön timvikarier (medelvärde) Personalkategori ( * Månadsvis Övertidsersättning Personalkategori ( * Månadsvis Sjukersättning Personalkategori ( * Månadsvis Semesterersättning Personalkategori ( * Månadsvis PO-ersättning Personalkategori ( * Månadsvis Antal timmar per heltidstjänst och månad Personalkategori ( * Månadsvis * Personalkategorier: Vårdbiträde, Undersköterska, Sjuksköterska, Enhetschef, Övriga ** Tidpunkt; Dag, Kväll, Natt, Helg, Storhelg 23

23 Antal arbetade timmar per vårddygn Vård och omsorgspersonal (10/2013 9/2014) 7 Antal arbetade timmar per vårddygn och brukare (vård- och omsorgspersonal**) 6 5,38 5,81 5,44 5,38 5, ,16 3,53 4,34 4,38 3,86 3,65 4,65 3,46 3,72 3,44 3,99 3,98 3,78 4,95 4,66 4,59 3,67 3,72 3, Oktober November December Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Egenregin - Vård och omsorgspersonal Vardaga - Vård och omsorgspersonal Egenregin - exkl övertaliga timmar* Not: Separat analys gjord för sjuksköterskor. Analysen visade högst marginella skillnader mellan boendena. *Här ingår övertaliga timmar minus den andel av övertaliga timmar som utnyttjas som vikarietid. 24

24 Antal arbetade timmar per vårddygn korrigerad för specialärende*** Vård och omsorgspersonal (10/2013 9/2014) 7 Antal arbetade timmar per vårddygn och brukare (vård- och omsorgspersonal**) ,16 3,53 4,34 4,38 3,86 3,65 4,65 3,46 5,02 4,94 3,72 3,44 4,64 4,67 3,99 3,98 4,56 4,55 4,19 3,78 3,67 3,72 4,06 3, Oktober November December Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Egenregin - Vård och omsorgspersonal Vardaga - Vård och omsorgspersonal Egenregin - exkl övertaliga timmar* * Här ingår övertaliga timmar minus den andel av övertaliga timmar som utnyttjas som vikarietid. ** Separat analys gjord för sjuksköterskor. Analysen visade högst marginella skillnader mellan boendena. *** Specialärendet avser en specifik brukare på egenregin boende som under perioden feb sep 2014 haft särskild personaö dygnet runt. 25

25 Ersättningsnivåer och självkostnad Vård och omsorgspersonal (10/2013 9/2014) Egenregi Vardaga Kr per dygn och brukare Kr per dygn och brukare Ersättningsnivå * Självkostnad ** Självkostnad, exkl. Specialärende 0 Okt 13 Oktober Sept 14 Ersättningsnivå * Självkostnad ** 0 Okt 13 Oktober Sept 14 * Ersättningsnivå anger den ersättning som enheten fått per dygn och brukare exklusive ersättning för lokaler vid angiven månad. Kommunen har gjort uppräkning av ersättningsnivåerna har skett under perioden. ** Självkostnaderna omfattar löner för chef, anställda och timvikarier, sjukersättning, ersättning för övertid och obekväm arbetstid (OB), personalomkostnader (PO) och övriga kostnader. Kostnader för lokaler är inte inkluderade. 26

26 Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Vårdbehovsmätning 3 Objektiv kvalitet 4 Subjektiv kvalitet 5 Arbetsvillkor 6 Verksamhet och ekonomi 7 Fördjupad analys 8 Sammanfattning 9 Utblick

27 Vad förklarar skillnader i antal arbetade timmar per vårddygn? Vård och omsorgspersonal (10/2013 9/2014) 7 Antal arbetade timmar per vårddygn och brukare (vård- och omsorgspersonal**) 6 5,38 5,81 5,44 5,38 5, ,16 3,53 4,34 4,38 3,86 3,65 4,65 3,46 3,72 3,44 3,99 3,98 4,95 4,66 4,59 3,78 3,67 3,72 3,76 Se kommande sidor Oktober November December Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Egenregin - Vård och omsorgspersonal Vardaga - Vård och omsorgspersonal Egenregin - Vård och omsorgspersonal, exkl specialärende 28

28 Fördjupad analys: Bemanning Analys av utfall i bemanning, maj månad 2014* 20 Vardagar 20 Helger Antal personal 10 Antal personal 10 5 Kommunen Vardaga Kommunen, exkl specialärende 5 Kommunen Vardaga Kommunen, exkl specialärende :00 07:0008:24 09:48 11:12 12:36 14:00 15:24 16:48 18:12 19:36 21:00 07:0008:24 09:48 11:12 12:36 14:00 15:24 16:48 18:12 19:36 21:00 21:00 *Utfall för kommunen är beräknat utifrån avvikelsen från grundschema under antagandet att avvikelsen fördelar sig jämt över dygnet. 29

29 Fördjupad analys: Schemaläggning Förekomst och användning av olika arbetspass, maj % 80% Andel av samtliga pass 60% 40% 20% De fyra vanligaste passen står för 65% av samtliga pass för egenregin. För Vardaga är motsvarande andel 36%. I maj 2014 hade egenregin har 13 unika pass (olika tidsintervaller) i grundschemat. Vardaga hade 50 och använde hade en större variation av arbetspassen. Egenregin Vardaga 0% Antal arbetspass 30

30 Fördjupad analys: Beläggning Antalet ersättningsberättigande brukare på enheterna (10/2013 9/2014) 34 Genomsnittligt antal ersättningsberättigande brukare 33 33,0 32,7 33,0 33,0 33,0 33,0 33,0 32,3 32,6 32, ,8 32,0 31,7 31,7 31,7 31,4 31,8 31, ,4 30,7 30, ,5 30,5 30, Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Egenregin Vardaga 31

31 Vad förklarar skillnaden i arbetade timmar? Maj 2014* (Notera att skillnaden mellan egenregin och Vardaga varierar mellan månader) 6 5 0,41 0,71 0,64 Arbetade timmar per vårddygn ,06 0,27 4,33 3,98 4,01 4,07 Kommunens Bemanning anställningssvillkor (ca 65% av differens) (ca 5% av differensen) 4,97 Kapacitetsutnyttjande (ca 30% av differensen) 5,38 4,67 4, Vardaga Rätt till heltid Bemanning - helg Bemanning - vardag Beläggningsgrad Egenregin Effekt av Specialärende Egenregin exkl. specialärende * Varje faktor har beräknats under antagandet att allt annat är oförändrat 32

32 Vad förklarar skillnaden i arbetade timmar per vårddygn? Egenregi Vardaga, månatligen (10/2013-9/2013)* 3,00 Skillnad i arbetade timmar per vårddygn 3,00 Skillnad i arbetade timmar per vårddygn (exklusive specialärende) 2,50 2,37 2,50 2,00 2,00 1,50 1,19 1,66 1,45 1,40 1,53 1,28 1,50 1,19 1,29 1,49 1,00 0,50 0,64 0,48 0,73 0,93 0,83 1,00 0,50 0,64 0,48 0,73 0,65 0,68 0,78 0,88 0,47 0,30 0,00 Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep 0,00 Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep -0,50-0,50 Beläggningsgrad Rätt till heltid Bemanning Kolumn1 Beläggningsgrad Rätt till heltid Bemanning Kolumn1 * Varje faktor har beräknats under antagandet att allt annat är oförändrat. Skillnaden som inte beror på beläggningsgrad eller rätt till heltid antas bero på bemanning. 33

33 Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Vårdbehovsmätning 3 Objektiv kvalitet 4 Subjektiv kvalitet 5 Arbetsvillkor 6 Verksamhet och ekonomi 7 Fördjupad analys 8 Sammanfattning 9 Utblick

34 Sammanfattning Objektiv kvalitet Subjektiv kvalitet Arbetsvillkor Verksamhet och ekonomi Generellt har Vardaga en högre nivå av kvalitetsuppfyllnad. En genomgående högre kvalitesuppfyllnad har kunnat konstateras avseende: Riskbedömning avseende fall och undernäring Förekomst av kvalitetsledningssystem Överlag är brukarna på båda enheterna nöjda. Statistiskt signifikanta skillnader finns för ett område (av tio) vid ett av de tre mättillfällena. Därmed kan vi inte konstatera några egentliga skillnader i subjektiv kvalitet. För båda boendena avser den lägsta brukarnöjdheten sociala aktiviteter och hälsa. Initialt var egenregins medarbetare nöjdare. Skillnaden försvann dock vid det andra mättillfället. Den tydligaste differensen avser rollförväntningar (signifikant positivt för egenregin vid två av mättillfällena). Vid M3 mättes signifikant positivare resultat för Vardaga avseende Kontroll i arbetet. Korttidsfrånvaron är högre och ökar under perioden för Vardaga (vård- och omsorgspersonal). Inga betydande skillnader i personalomsättning när man betraktar andelen som slutat p.g.a. egen uppsägning. Andelen timvikarier är något högre för Vardaga. Egenregins ersättning per dygn är i genomsnitt 18 % högre under perioden Egenregins arbetade timmar per vårddygn är ca 22 % högre för hela perioden* Förklaras till största del av bemanning över dygnet, men även kapacitetsutnyttjande och kommunens anställningsvillkor Egenregins beräknade självkostnad (exkl lokalkostnader) är ca 26% högre än Vardagas för hela perioden. Vardagas beräknade självkostnad överskrider knappt ersättningen. För egenregin överskrider självkostnaden ersättningen med ca 8%.* * När korrigeringar för det särskilda ärendet är gjorda 35

35 Sammanfattning Utveckling under utvärderingens gång Någon entydig utveckling av enheterna under utvärderingens gång går inte, bortsett från gemensamma säsongsvariationer, att utläsa. Särskilda effekter av att enheterna vid studiens start var relativt nystartade (Vardagas i drift 4 månader och egenregin i 8 månader) har inte kunnat urskiljas. De största förändringarna kunde observeras vid M2. Vardagas resultat i medarbetarundersökningen förbättrades. Egenregin uppvisade en högre nivå av bemanning och självkostnad vilket kunnat tillskrivas en enskild brukares särskilda behov (specialärende). Direkta effekter Specifika effekter som kan konstateras ha skett under loppet för utvärderingen är: Effekten av rätt till heltid i form av hos egenregi enheten har nästa helt försvunnit. Egenregin har i högre utsträckning tillämpat kvalitetsledningssystem. Vardaga höjde relativt snabbt resultaten i medarbetarundersökningen mellan M1 och M2, och i slutet är den i genomsnitt högre än i början av perioden. Potentiella lärdomar för enheterna Utvärderingens resultat pekar på lärdomar som enheterna kan dra från varandra Egenregin har tydlig potential att utveckla schemaläggning efter brukare behov (och anställdas preferenser). Vardaga kan vidta åtgärder för att hantera anställdas rollförväntningar. Potential att minska korttidsfrånvaron torde vara möjligt utifrån jämförelsen med egenregin. Gemensamma lärdomar för enheterna är ffa att: I mån av möjlighet utveckla sociala aktiviteter och uppmärksamma hälsorelaterade besvär. Andelen timvikarier är relativt hög. Vardaga har en tydlig potential i jämförelse med egenregin. Egenregins andel är inte i nivå med kommunens målsättning (17%) 36

36 Sammanfattning Vilka slutsatser kan dras av studien? Kan Vardaga erbjuda samma nivå av kvalitet i verksamheten till en lägre kostnad? Svar: JA Utifrån den tillämpade metoden i utvärderingen går det inte att konstatera systematiska skillnader. Kan Vardaga erbjuda en högre nivå av kvalitet till samma kostnad? Svar: Vet ej. Utgångspunkterna för utvärderingen är sådana att frågan inte kan besvaras. Är det troligt att Vardaga i normala fall skulle vara beredd att bedriva verksamheten under befintliga villkor? Svar: Sannolikt inte. Bedömningen är gjord ur ett ekonomisk perspektiv för den aktuella enheten. Kunde Vardaga ha en högre ersättningsnivå och fortfarande bedriva verksamhet med samma nivå av kvalitet till en lägre kostnad för kommunen än egenregin? Svar: Sannolikt ja. Skillnaden i självkostnadsnivå är tillräckligt stor för att skapa utrymme för en begränsad vinst och fortfarande underskrida självkostnadsnivån i egenregin. Är det säkert att kvaliteten i Vardagas verksamhet skulle bestå eller förbättras med en högre ersättning? Svar: Nej. Den befintliga uppföljningen och kravställan enligt avtal är inte tillräcklig eller av den karaktären i nuläget för att säkerställa detta. Däremot är det osannolikt att Vardaga skulle ha någonting att vinna (inte heller i ekonomisk termer) av en kvalitetssänkning. Utesluter lägre bemanning (och följaktligen lägre kostnader) och rätt till heltid varandra? Svar: Sannolikt inte. Detta är osannolikt så länge bemanning beror på schemaläggningen. Analysen tyder på att den upplevda kvaliteten av brukare inte blir lidande om bemanningen är anpassad till befintliga behov. Medarbetarna ser även fördelar i att ha flexibilitet i arbetstider. Nivån av andelen timvikarier är relativt hög vid båda enheter, men Vardaga ligger konstant högre. Det kan inte helt uteslutas att det är en delförklaring till skillnaden i bemanning. 37

37 Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Vårdbehovsmätning 3 Objektiv kvalitet 4 Subjektiv kvalitet 5 Arbetsvillkor 6 Verksamhet och ekonomi 7 Fördjupad analys 8 Sammanfattning 9 Utblick

38 Utblick: Kostnad per dygn jämförelse med andra kommuner Jämförelse mot kommuner och stadsdelar med KPB (2013)* 100% Andel (%) kommuner och stadsdelar (i KPB) enligt kostnad per dygn i särskilt boende, exkl. lokalkostnader (genomsnitt) 80% Vardaga **, *** Egenregin, exkl. specialärende **, *** 60% Egenregin**, *** 53% 40% 27% 20% 0% 11% 7% 0% 1% < >2200 Särskilt boende, kronor per dygn (exkl. lokalkostnader), intervall * SKL (2014). Kostnad per brukare. Vård och omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning 2014 ** Differens förekommer vid beräkning av OH-kostnader *** Genomsnitt för perioden okt 2013 sep

39 Bredare tillämpbarhet att jämföra äppel och päron? bara om man inte vet något om innehållet. 40

40 Bredare tillämpbarhet att jämföra äppel och päron? NÄRINGSVÄRDE PER 100 G ÄPPLE* PÄRON Energi 232 kj 226 kj Energi 56 kcal 54 kcal Protein 0 g 0 g Fett 0,1 g 0,1 g Mättade fettsyror 0 g 0 g Kolhydrater 12 g 11 g Fibrer 2 g 4 g C-vitamin 12 mg 5 mg D-vitamin 0 mcg 0 mcg Folat 2 mcg 6 mcg Järn 0,1 mg 0,2 mg Zink 0 mg 0,1 mg Kalcium 4 mg 12 mg Kr (per 100 g)** 2,67 kr 3,00 kr men trots detta kommer äpplen och päron alltid att smaka olika. Obs. Inklusive skal som beräknas till 5-10% av massan. ** Priser från Coop 22 sept som avser Granny Smith äpplen och Kl. 1 päron från Holland 41

41 Tack för mig! Fredrik Eklund 42