Carl von Linné och naturens ordning
|
|
- Bengt Fransson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Carl von Linné och naturens ordning Inledning Jag har valt att skriva om Carl von Linnés ( ) sexualsystem. Min tanke med uppsatsen är att presentera systemet på ett så enkelt och lättillgängligt vis som möjligt samt undersöka varför och om det är det bästa att tillgå. Jag kommer även att göra läsaren bekant med närliggande, samtida och tidigare system. För att avgränsa uppsatsen har jag också valt att skära ned på fakta som rör tidigare samt nya rön, eftersom uppsatsen annars skulle växa till enorm storlek. Fokus ligger därmed främst på Linné som botaniker. Linnés sexualsystem - Hur byggde Linné upp systemet? Ett nytt system föds Egentligen kan man nog säga att Linnés botaniska bana började redan då han i unga år valde att fördriva ledighet från skolan med att undersöka omgivningen kring Stenbrohult. Intresset för naturen bar han med sig sedan barnsben. Han hade tidigt ett intresse att identifiera och klassificera sina botaniska fynd. (Blunt, 1971) Linnés botaniklärare under gymnasiet, Johan Rothman, visade Linné en uppsats som Joseph Pitton de Tourneforts lärjunge Vaillant skrivit om växternas sexualitet. (Blunt, 1971) Detta kan tänkas ha planterat ett frö till idén att grunda hela klassificeringsprocessen på växternas sexuella beståndsdelar. Vid tidpunkten var det bl.a. Joseph Pitton de Tourneforts system som fanns att tillgå. Linné hade dock börjat ifrågasätta om det verkligen gick att applicera på hela växtriket som ett genomgående system (Tourneforts system var artificiellt och grundade sig främst på växtens kronblad och kunde därför vara otillförlitligt och knapphändigt) och därmed var det avgjort: Linné skulle utarbeta ett eget, helt nytt system. Detta var därmed startskottet för Linnes sexualsystem som strax skulle födas. Han utgick från växternas sexualorgan och räknade dem;
2 först ståndarna och därefter pistillernas antal. Linné fann strax att detta var ett mycket behändigt och effektivt sätt att klassificera in växter och hitta släktskap (Blunt, 1971). Det var allmän sed att man som student vid Uppsala universitet lämnade in en tacksamhetsgåva i form av ett litet poem eller liknande till sin professor på nyårsdagen. Linné valde i stället att lämna över en uppsats han skrivit till Doktor Olof Celsius. Celsius blev överväldigad av sin elevs engagemang och kände sig hedrad. Doktor Celsius lät även ryktet nå Olof Rudbeck d. y., en annan professor i medicin vid Uppsala universitet, som också han blev nyfiken på den framstående Linné och önskade gärna träffa honom personligen (Blunt, 1971). I uppsatsen närmast likställde Linné växternas sexualitet med djurens, då han insinuerade att det i växtriket förekom både polygami och incest (Blunt, 1971). Detta resulterade i att hård kritik och skepsis riktades mot Linné på grund av sina revolutionerande upptäckter och idéer. Uppsatsens innehåll uppfattades som synnerligen provokativt då det var vad man kan kalla ett första utkast till hans livsverk: sexualsystemet. (Blunt 1971) Linnés resor och publikationer För att ytterligare bygga ut sitt system och klassificera än fler växter begav sig Linné ut på exkursion till det på den tiden ringa besökta och därmed för de flesta människor närmast exotiska Lappland. Resan tog sin början år 1732 och resultatet av detta blev drygt 200 observationer över den Lappländska naturen och dessa publicerades år 1737 som en del i Flora Lapponica. Detta är inte enbart viktigt att nämna eftersom publikationen innehöll nya, sedan tidigare okända iakttagelser, utan det är också det första av Linnés alster där han begagnade sexualsystemet för sin indelning av växterna. Linnés reserapport från Lapplandsresan, innehållande de 200 iakttagelserna, trycktes först under namnet Florula Lapponica. Detta var dock bara en liten del ur vad som skulle komma att bli ett stort verk; Linné fortsatte skriva på det som skulle bli känt under namnet Flora Lapponica (1737, Amsterdam), till vilken Florula kan ses som en skiss eller första utkast. (Blunt, 1971) Ett par år tidigare, närmare bestämt 1735, utkom praktverket Systema naturae, där sexualsystemet publicerades i sin helhet. Den första upplagan bestod bara av några sidor och existerar idag i endast 29 kända exemplar! Detta verk genomgick en magnifik utveckling då
3 man betänker att den senaste utgåvan ( ) utgjordes av tre volymer och var hela 2300 sidor tjock. Detta är en central skrift i Linnés litteraturutgivning då efterföljande verk grundande sig på de fakta han framlade i sin Systema naturae. (Blunt, 1971). Linné hade nått hög ryktbarhet inom botaniska kretsar och under sin vistelse i Holland fick han förfrågan av botanisten Adriaan van Royen om han kunde tänka sig att enligt sexualsystemet inordna växterna i hans botaniska trädgård. Dock så blev aldrig så fallet, utan för att undvika osämja med trädgårdens utformare Boerhaave så beslutade Linné och van Royen att tillsammans tänka ut ett helt nytt system som skiljde sig både från sexualsystemet samt Boerhaaves metod van Royen-metoden. I Species plantarum (1753) presenterade Linné, klassificerade enligt sexualsystemet, alla växter han kände till. Han angav släkt- och artnamn och citerade också de beteckningar som tidigare botanister använt sig av. I boken finns totalt 5900 arter och 1098 släkten och denna bok är idag antagen som ett fundamentalt verk att utgå från för dagens botaniska terminologi. (Blunt, 1971) År 1741 begav sig Linné ut på nya äventyr. Denna gång styrdes kosan mot Öland och Gotland och den botaniska vinsten av resan landande på ett upptäckande av 100 stycken, sedan tidigare okända, växtarter. (Blunt, 1971) 1774 förordnade Ludvig XV att Linnés sexualsystem skulle praktiseras i framtiden när det kom till botanisk klassificering. (Blunt, 1971) Segern var därmed nådd. Hur är sexualsystemet uppbyggt? Som namnet antyder är systemet uppbyggt på blomdelarnas ståndare och pistiller. I sexualsystemet utvecklade Linné motsvarigheter hos växterna för de sexuella termer som förekommer i djurriket. Växternas pollinering benämns som sexualakten; d v s då växtens pollen (sperma) befruktar växten frön (ägg). Linné applicerade i stort sett allt man kan tänka sig som förekommer inom djurens sexuella liv även på växterna. T ex kallade han en så kallad kastrerad blomma, där ståndarknapparna skiljts från växten, för eunuck. (Blunt, 1971)
4 Linné började således undersöka växternas könsorgan närmare, d v s ståndarna och pistillerna, och tittade på hur de såg ut samt hur många de var och började klassificera växterna utifrån den informationen. Det är detta som hela hans klassificeringsmetod utgår från när man skall placera en växt i rätt klass. Sexualsystemet består av allt som allt 24 olika klasser som grundar sig på växtens manliga könsorgan, ståndarna. Här tittar man på hur många de är och hur de ser ut för att placera växten i rätt klass. Exempel: Klass: Monandria: 1 ståndare (t ex Canna och Salicornia) Linné beskrev växterna som hörde hemma i denna klass som en man i äktenskapet. Klass: Diandria: 2 ståndare (t ex Salvia och Veronica) Växterna i denna klass representerade enligt Linné två män i samma äktenskap. Så fortsätter det och de sexuella och de relativt vulgära och vågade paralleller till mänsklig sexualitet fortsätter. Klassen Polyandria (ex. vallmo och lind) beskrevs som tjugo män och flera i samma brudkammare med en kvinna (Blunt, 1971) Ett undantag är dock de växter som Linné valde att placera i den sista och 24:e klassen som fick namnet Cryptogamia. Växterna som kategoriserades in här saknade blomdelar och föll därmed på sätt och vis utanför systemet. Ett exempel på detta är mossor. (Blunt, 1971) Sedan kommer turen till de kvinnliga könsorganen. Nu gäller det att i sin tur dela in klasserna i ordningar. Dessa baserar man på antalet pistiller, så det fungerar precis på samma sätt som ovan: Ordning: Monogynia: 1 pistill (t ex Lilium och Campanula Ordning: Digynia: 2 pistiller (t ex Bromus och Gentiana) O s v.
5 Alltså hamnar en växt som har 2 ståndare och 1 pistill i klassen Diandria, under ordningen Monogynia. Namnen på dessa hämtade Linné från grekiskan och de berättar mer om växtens egenskaper. Gyno till exempel betyder kvinna och därav kommer namnen på ordningarna, som baseras på de kvinnliga könsorganen, detta i kombination med de grekiska suffixen för antal (mono, di, tri o s v) När man väl räknat växtens ståndare och pistiller och med hjälp av den informationen angivit växtens klass och ordning så fortsätter arbetet med att placera den i rätt släkte. Detta gör man genom att titta på växtens egenskaper och jämföra dessa med olika släkten för att på det viset hitta det som den passar bäst in i och har mest gemensamt med. Växter med likartade blomdelar hamnar därmed i samma släkte. Dock gjorde även Linné ibland vissa undantag då det gällde släktplaceringen. Han kunde kategorisera in en växt i ett särskilt släkte trots att den inte överensstämde med de andra växterna i fråga om antalet ståndare. Detta gör att sexualsystemet ibland kan tyckas förvirrande och det kan vara svårt att hitta en viss växt om den är felplacerad. Släktena namngav Linné ibland genom att dedicera dem till en viss botanist eller vetenskapsman som han beundrade. Det också hände dock att han genom att namnge ett släkte efter en viss person tog ut en form av hämnd för gammalt groll, t ex genom att döpa ett ogrässläkte efter någon. Exempel på hedrande namn är släktena Celsia och Rudbeckia. Det var viktigt att namnet var kort, koncist och lätt att komma ihåg och inte kunde blandas ihop med andra släkten. (Blunt, 1971) Då växten har placerats i sitt släkte är det dags att avgöra vilken art exemplaret tillhör. Artnamnet var ofta långt och beskrivande och kunde komma att förändras och revideras med tiden då nya upptäckter gjordes. Linné hade dock en vision om att även artnamnen skulle vara korta och lätta att komma ihåg och hade därför satt upp en maxgräns för hur många ord en artbenämning fick bestå av 12 stycken. (Blunt, 1971) Linné såg släkten och arter som något naturen skapat medan klasser och ordningar var människans påfund, dock tillförlitligt då det baserade sig på fakta. Det finns två olika former av klassificering naturlig och artificiell. En naturlig klassificeringsmetod är den mer tillförlitliga men också det mest avancerade och svåröverblickade då man måste titta på många olika egenskaper hos växten för att på ett korrekt sätt placera den i rätt släkte. Detta är också den kategori sexualsystemet faller in i. Ett artificiellt system, däremot, innebär dock att man endast tittar på ett litet antal karaktärsdrag
6 hos växten, t ex färg, för att sedan placera den i det släkte där den passar in. Denna metod är snabb och effektiv, men tyvärr inte helt tillförlitlig. Detta är också den kategori i vilken sexualsystemet faller in i, vilket också Linné själv var medveten om. Han försökte presentera ett helt naturligt system, men lyckades aldrig fullborda det arbetet. (Blunt, 1971) Linné var inte bara revolutionerande genom sättet han delade in sina växter på, han var också nyskapande då det kom till namngivningen av släkten och arter. Han använde sig enhetligt av binära, ofta latinska, namn varav det första berättar vilken grupp (släkt) växten tillhör, medan det andra talar om specifikt vilken art inom det specifika släktet växten är. Hans stora arbete nådde resultat; han hann namnge ungefär 7700 växtarter. (Blunt, 1971) Tidigare system - Tidigare och samtida system i korta drag Linnés Classes plantarum är ett översiktsverk där flera olika klassificeringsmetoder beskrivs med början från Caesalpinos system från (Blunt, 1971) Den franske botanisten Joseph Pitton de Tournefort ( ) utvecklade ett artificiellt system. Linnés lärare i botanik under gymnasiet, Johan Rothman, lärde också ut hur man klassificerade växter enligt just Tourneforts system. Tourneforts system var som sagt artificiellt och grundade sig främst på formen av växtens kronblad. (Blunt, 1971) Andra föregångare var till exempel Andrea Cesalpino ( ), som hade utformat ett system grundat på att de växter med liknande form och allmänt lika egenskaper, som till exempel frön, placerades i samma grupp, samt John Ray ( ) vars system kan kategoriseras som naturligt då det utgår från en mängd egenskaper hos växten, bland annat antalet hjärtblad i fröet med andra ord ett mycket detaljerat system och tyvärr därför också svårt att använda på ett smidigt sätt.
7 Diskussion Det har naturligtvis hänt avsevärt mycket inom den botaniska forskningen sedan Linnés tid. Detta innebär till exempel att en mängd, senare upptäckta, arter inte finns med i exempelvis hans Systema naturae. Att påpeka att vissa växtarter som Linné under sin levnad placerade i ett visst släkte idag har omplacerats, då de visat sig att de inte alls hör hemma där, är också värt att nämnas i sammanhanget. Dessa framsteg har givetvis mycket att göra med och går hand i hand med utvecklingen av undersökande instrument så som mikroskop o s v. Då man inte hade tillgång till dylik, avancerad, apparatur faller det sig naturligt att mycket föll i skymundan och passerade obemärkt och oupptäckt för dåtidens botaniker och forskare i allmänhet. Men framför allt beror utvecklingen på dagens DNA-teknik, då den nya systematiken i första hand bygger på avvikelser i DNA:s baspar och inte på växternas yttre delar. Sammanfattningsvis så kan man sluta sig till att de enorma framsteg som gjorts inom den systematiska botaniken, i och med ny teknik och forskningsresultat, har lotsat oss till där vi är idag. Med dagens teknik kan vi förstora föremål många tusentals gånger om, vilket självfallet är en förutsättning för att verkligen kunna undersöka något på djupet. Med detta i åtanke och att botanikerna på Linnés tid i princip endast hade blotta ögat till förfogande ter sig inte dessa framsteg som särskilt förundrande. Nackdelar med sexualsystemet blir synliga då man till exempel tittar på den 24e klassen, den klass där Linné placerade växter som saknade könsdelar och därav föll utanför systemet. I det ultimata systemet vore något dylikt inte önskvärt. I det perfekta systemet faller ingen växt utanför ramen. I ett sådant system är arterna placerade i samklang och arrangerade i enlighet med minutiös ordning. Frågan är om något sådant system existerar, samt när eller om vi någonsin kommer lyckas utveckla och sätta det i bruk. Även kontaktnät är lättare att bygga ihop idag. Dagens teknik gör det möjligt för forskare världen över att hålla regelbunden kontakt för att tillsammans efter bästa förmåga reda ut de problem och uppgifter de står framför, medan de på Linnés tid ofta och till stor del, bedrev forskningen på separat håll. Även resmöjligheterna ser helt annorlunda ut idag än tidigare, nu kan vi i princip resa världen över mycket enkelt och utan större tidsåtgång. Det finns idag inte på långa vägar lika många botaniskt oupptäckta delar av världen som för 200 år sedan.
8 Mycket har, minst sagt, hänt sedan dess. Medan det då existerade kända växt- och djurarter uppgår dagens siffra till hela (Siffror från Bremer & Bremer 2000) Men det upptäcks hela tiden nya arter, vilket gör den botaniska forskningen till en mycket spännande, händelserik och, ja, levande forskning. Det är också så det skall vara, det hör till samlandets natur till samlarens förtjusning, men kanske också samtida förbittring, finns det alltid fler, mer, åtråvärda objekt att upptäcka och sortera in i den hela tiden växande samlingen. Sexualsystemet har förvisso brister, men det står ändå klart att utan Linnés drivkraft och brinnande känsla för ordning och sin uppgift given, hade inte botaniken varit vad den är idag. Det är ett enormt arbete han utfört och trots de korrigeringar som gjorts i efterhand kvarstår faktum: Carl von Linné är den systematiska botanikens fader en förgrundsfigur för dagens moderna växtlära.
9 Referenslista Blunt, W Carl von Linné, London: Trevi Bremer, B. & Bremer, K Det nya blomväxtsystemet. Svensk Botanisk tidskrift. 2000:94. Cecilia Fredriksson Carl von Linne 10hp, halvfart, Uppsala universitet Avd f systematisk biologi VT 2009 Handledare Mariette Manktelow
Biologi. Livet på jorden
Biologi Livet på jorden Vi känner bara till en planet i universum där det finns liv. Det är jorden. Tack vare solen har vi ljus och lagom temperatur. Här finns också syre att andas, mat att äta och många
Läs merCarl von Linné. Lyssna efter långt a-ljud, [a:] Linné som ung, staty av Carl Eldh i Linnéträdgården. Foto: Hans Odöö.
Carl von Linné Lyssna efter långt a-ljud, [a:] Linné som ung, staty av Carl Eldh i Linnéträdgården. Foto: Hans Odöö. Barnet Linné Carl Linnaeus föddes i Råshult, Småland, den 13 maj 1707 (23 maj enligt
Läs merVad är en art? morfologiska artbegreppet
Vad är en art? Vad är en art? Du tycker kanske att det är uppenbart vad som är olika arter? En hund är en annan art än en katt det ser man ju på långt håll. De flesta arter är så pass olika att man på
Läs merMITT I REGNSKOGEN. Uppdrag för åk f-3. Välkommen till uppdraget Mitt i Regnskogen i Universeums Regnskog.
MITT I REGNSKOGEN Uppdrag för åk f-3 Välkommen till uppdraget Mitt i Regnskogen i Universeums Regnskog. Lärarhandledningen är till för att ge dig som lärare en möjlighet att förbereda ditt och klassens
Läs merBiologi Livets utveckling
Biologi Livets utveckling Begrepp att kunna Biologi Fossil Det naturliga urvalet Evolution Djur-,växt- och bakterieceller Klorofyll Fotosyntes Latinska namn Släktnamn och artnamn Ryggradsdjur och ryggradslösadjur
Läs merLinnémonumentet på födelsegården Råshult i Stenbrohults socken i Småland. av Lars Erik Gewalli
CARL VON LINNÉ STORSAMLAREN! Linnémonumentet på födelsegården Råshult i Stenbrohults socken i Småland. av Lars Erik Gewalli I år är det 300 år sedan Carl von Linné föddes, och det firas på många håll här
Läs merTeckning av Carl von Linné.
Pedagogen Läraren som väcker avund Linné som pedagog V althornen ljuder dovt och klangfullt, människosorlet dämpas. Fler än 200 personer har samlats. Stämningen är uppsluppen, försommarvädret lovande.
Läs mertisdag 8 oktober 13 Carl Von Linné
Carl Von Linné Carl Von Linné Svensk Botanikprofessor. Carl Von Linné Svensk Botanikprofessor. Utformade ett taxonomi system. Carl Von Linné Svensk Botanikprofessor. Utformade ett taxonomi system. Taxonomi:
Läs merCarl von Linné 10 maj 2007 Senast uppdaterad
Carl von Linné 10 maj 2007 Senast uppdaterad 2007-09-30 - Om Daniel Solander gå längst ned på sidan (inlagt 23 maj 2007) Frimärke med Linné 1939. Linnés Hammarby 1963 Det handlar mycket om smålänningen
Läs merClas Alströmer - i skuggan av sin far
UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Carl von Linné 5 p VT-2006 Marie Mattsson Handledare: Katarina Andreasen Clas Alströmer - i skuggan av sin far Clas Alströmer, 1771. Källa:
Läs merSystematik - indelningen av organismvärlden. Kap 3 sid i boken
Systematik - indelningen av organismvärlden Kap 3 sid 74-78 i boken Minsta levande enheten? Cellen Encelliga organismer Flercelliga organismer celler Eukaryota celler - med cellkärna Prokaryota celler
Läs merTAL MED ANLEDNING AV FÖRSTA NUMRET AV JURIDISK PUBLIKATION
JURIDISK PUBLIKATION 2/2009 TAL MED ANLEDNING AV FÖRSTA NUMRET AV JURIDISK PUBLIKATION Av Johan Munck 1 Tal, den 26 maj 2009 på advokatfirman Delphi, Regeringsgatan 30, med anledning av första numret av
Läs merMental träning. I teorin och i praktiken
Mental träning I teorin och i praktiken Katarina Stenbacka, 07.05.2008 Mentala kartor/tankemodeller Sammanhängande helhet med mönster som utvecklas genom erfarenhet (minne, fantasi) I kombination med ett
Läs merBoken om NO 1 3. Elevens första grundbok i NO. PROVLEKTION: Fascinerande växter
Boken om NO 1 3 Elevens första grundbok i NO PROVLEKTION: Fascinerande växter Följande provlektion är ett utdrag ur Boken om NO 1 3, elevens första NO-bok. Du får också två sidor ur Arbetsboken och utdrag
Läs merNågon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut
ovellens uppbyggnad I Svenska Direkt 7 fick du lära dig hur en berättelse är uppbyggd med handling, karaktärer och miljöer: Något händer, ett problem uppstår som måste lösas och på vägen mot lösningen
Läs merGrön biologi_skolprogram_webb_110228, 2011-02-28 1/14
Grön biologi_skolprogram_webb_110228, 2011-02-28 1/14 Innehåll Kemi Våtmarkens kemi Zoologi Liv i vatten Botanik Titta det gror Tropisk hetta Växtdetektiv i Bergianska I Linnés fotspår Sex, mediciner o
Läs merOlika celltyper Indelningen av organismvärlden. Kap 2 s34-38, kap 3 sid i boken
Olika celltyper Indelningen av organismvärlden Kap 2 s34-38, kap 3 sid 74-78 i boken Den minsta levande enheten? Cellen - encelliga organismer - flercelliga organismer Rita en cell med olika celldelar
Läs merSystematik - indelningen av organismvärlden. Kap 2 s34-38, kap 3 sid i boken
Systematik - indelningen av organismvärlden Kap 2 s34-38, kap 3 sid 74-78 i boken Minsta levande enheten? Cellen -encelliga organismer -flercelliga organismer Rita en cell med olika celldelar (organeller)
Läs merVad Gud säger om Sig Själv
Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn
Läs merLärjungaskap / Följ mig
Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och
Läs merDELPROV B. Förmåga att genomföra systematiska undersökningar
DELPROV B. Förmåga att genomföra systematiska undersökningar Provet innehåller exempel på uppgifter i biologi, fysik och kemi 1. Vårblommor Framför er har ni två vanliga växter som vi i Sverige både odlar
Läs merMina listor. En Android-applikation. Rickard Karlsson 2013-06-09. Rickard Karlsson - rk222cu Linnéuniversitet rk222cu@student.lnu.
Mina listor En Android-applikation Rickard Karlsson 2013-06-09 Rickard Karlsson - rk222cu Linnéuniversitet rk222cu@student.lnu.se Innehållsförteckning 2. Innehållsförteckning 3. Abstrakt 4. Inledning/bakgrund
Läs merArbeta vidare i skolan
Arbeta vidare i skolan, Björnö Bilaga 9:1 Arbeta vidare i skolan Jämför ditt liv med Doris (historia) Läs eller lyssna på berättelsen om Doris och jämför ditt liv med Doris barndom i Ramsviken. Här är
Läs merSOLROSEN HELINANTHUS ANNUUS. Fakta om solrosen
SOLROSEN HELINANTHUS ANNUUS Fakta om solrosen Solrosen är en blomma som tillhör arten korgblommiga växter. Det finns ca 70 olika solrosarter och det går att ha dem både inomhus och utomhus. Den blommar
Läs mer! Vecka 45. TitaNO Biologi, v ! - Veta vad biologi handlar om! - Förklara vad som skiljer en levande varelse från något som inte lever!
TitaNO Biologi, v. 45-49 Vecka 48 och 49 går alla elever till kl. 16.00 på tisdagen och därmed slutar även alla elever kl. 14.15. på torsdagen. Om någon elev i torsdagsgruppen inte kan flytta sin lektion
Läs merLADDA NER LÄSA. Beskrivning. I Linnés spår : Linnélektioner - idéhäfte 5 PDF ladda ner
I Linnés spår : Linnélektioner - idéhäfte 5 PDF ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare: Britt-Marie Lidesten. Ur recension i BTJ 2008:08: Häftet innehåller en mängd matnyttiga förslag på hur lärarna
Läs mernominering till UNESCOs världsarvslistav
The Rise of Systematic Biology Ett föreslagen f nominering till UNESCOs världsarvslistav Vad är ett världsarv? En unik kultur- eller naturhistorisk miljö som vittnar om människans eller jordens historia.
Läs merLinné och Rosén. Relationen och professorsbytet
Linné och Rosén Relationen och professorsbytet UPPSALA UNIVERSITET Carl von Linné, 5p Institutionen för biologisk grundutbildning Uppsats, Sommar -04 Michel Adencreutz Handledare: Iréne Sjögren INLEDNING
Läs merEdward de Bono: Sex tänkande hattar
Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar
Läs merÅret runt i naturen skolår 2-3 (läsår som startar med jämn HT)
Året runt i naturen skolår 2-3 (läsår som startar med jämn HT) Naturen och rymden är spännande och fantastisk att utforska och lära sig om. Varför har vi olika årstider och hur klarar vi av alla förändringar?
Läs merVägen till en NY RelationsBlueprint...
Vägen till en NY RelationsBlueprint... Kommer du ihåg... sist gick vi igenom den viktigaste delen som kontrollerar din lycka, framgång och tillfredsställelse i kärleksfulla och passionerade relationer
Läs merJuni 2015. Ärlinghem. Blommor
Juni 2015 Ärlinghem Blommor Pelargonia Pelargonier är ett släkte i familjen näveväxter med över 250 kända arter. Släktet består av örter, halvbuskar och buskar. Blommorna har fem kronblad, de två övre
Läs merEn nybörjarkurs i kritiskt tänkande
En nybörjarkurs i kritiskt tänkande Jesper Jerkert Andreas Anundi & CJ Åkerberg: Skeptikerskolan. Handbok i kritiskt tänkande. Stockholm: Forum, 2010, 226 s. ISBN 978-91-37-13588-5. Andreas Anundi och
Läs merDramatiseringar är en väg att skapa engagemang
Uppdrag dramatisera! Dramatiseringar är en väg att skapa engagemang hos elever och lärare. Eleverna får omsätta förvärvade kunskaper och kommunicera dem med andra. Ibland är det lättare att spela upp en
Läs merFakta om pollinatörer
Fakta om pollinatörer Vill du bidra mer? gå till: villbidra.wordpress.com Fakta om bin 2 Många bipopulationer i Sverige har under de senaste åren minskat kraftigt. Det finns 285 olika vilda biarter i Sverige,
Läs merMin syn på optimal kommunikation i en PU-process
Min syn på optimal kommunikation i en PU-process KN3060 Produktutveckling med formgivning Mälardalens högskola Anders Lindin Inledning Denna essä beskriver min syn på optimal kommunikation i en produktutvecklingsprocess.
Läs merSkolprogram på hembygdsmuseum
Skolprogram på hembygdsmuseum Maria Ekqvist Efter att ha jobbat två säsonger som sommarguide vid Pargas Hembygdsmuseum blev jag erbjuden att jobba kvar några timmar per vecka under hösten och hålla skolprogram
Läs merIBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare
Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det
Läs merSjälvvärdering The big five
Kommunikativ förmåga Samtala, resonera och diskutera med varandra. I ett samtal är jag delaktig. Jag lyssnar på mina kamrater. Jag lyssnar på mina kamrater och värderar deras åsikter. Jag ser till att
Läs merHan har ett mörkt arbetsrum,
Vetenskapen lyfter Precis som läkare ska lärare ha en vetenskaplig grund att stå på i sitt jobb, säger didaktikprofessor Per-Olof Wickman. Vetenskapen ger ett professionellt språk, gör yrkets syften tydliga
Läs merGLÖMSTA-, VISTA-, VISTABERG- OCH TALLDALENS FÖRSKOLOR
GLÖMSTA-, VISTA-, VISTABERG- OCH TALLDALENS FÖRSKOLOR Totalt 25 avdelningar Ca 100 medarbetare med olika utbildningar 445 barn Beläget i villaområdet Glömsta, vista, vistaberg Nya förskolor EN GEMENSAM
Läs merATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK
ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar
Läs merSträvansmål för förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål
Strävansmål för förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål Biologi Ha en elementär kroppsuppfattning Utveckla kunskap om djur och växter som finns i vår närhet Rörelselekar och
Läs merDet blev dock vanligare och vanligare att folk sade vad de tyckte om olika beslut som riksdagen fattade under 1700-talet.
Tryckfrihet Under frihetstiden var det mycket som förändrades i Sverige. Det hade tidigare varit förbjudet att kritisera kungen eller riksdagen. Man kunde till och med få dödsstraff om man uttryckte sig
Läs merAtt bygga ett fylogenetiskt träd
bioscience explained 134567 Wojciech Grajkowski Szkoła Festiwalu Nauki, ul. Ks. Trojdena 4, 02-109 Warszawa Att bygga ett fylogenetiskt träd Syfte Övningen visar hur man konstruerar fylogenetiska träd
Läs merSkogsfruns pollination, ett mysterium? Lars Efraimsson, Forshaga
Skogsfruns pollination, ett mysterium? Lars Efraimsson, Forshaga Under de år jag ägnat särskilt intresse åt skogsfrun har jag haft tillfälle att studera säkert flera hundra blommande exemplar i olika delar
Läs merRAPPORT 2008/8 FÖREKOMSTEN AV ÄNGSNÄTFJÄRIL Melitaea cinxia på norra Gräsö och Örskär. Petter Haldén
RAPPORT 2008/8 FÖREKOMSTEN AV ÄNGSNÄTFJÄRIL Melitaea cinxia på norra Gräsö och Örskär Petter Haldén FÖRFATTARE Petter Haldén FOTO FRAMSIDA Ängsnätfjäril, Petter Haldén KARTOR Pers Stolpe Lantmäteriet 2008,
Läs merVi i Femman 2012 Kvartsfinal 2
Vi i Femman 2012 Kvartsfinal 2 Snabbfrågor del 1 Lag Lag 1. Utanför vilket land ligger Stora Barriärrevet? Svar: Australien 2. Hur många är bröderna som ingår i gruppen Jedward? Svar: Två 3. Igår stängdes
Läs merMentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap
Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder
Läs merInledning och introduktion till diabetes
Inledning och introduktion till diabetes Kristina Lejon Universitetslektor, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Välkomna till den här dagen där vi ska berätta om diabetesforskning, framför
Läs merBedömningsstöd. Biologi 1-6. Lärarinformation
Bedömningsstöd Biologi 1-6 Lärarinformation Lärarhandledning I den här uppgiften bedöms elevens förmåga att beskriva näringskedjor. Beskrivning av uppgiften Enligt det centrala innehållet i kursplanen
Läs merTomat och banan hur är de släkt?
Bildkälla: https://pixabay.com/ Alignment Introduktion Tomat och banan hur är de släkt? I denna övning studeras släktskapet mellan olika växtarter genom att jämföra DNA-sekvenser från olika växtarter (s
Läs merDiskussionsmaterialet i workshoppen består av tre delar: a. Utgångsläget b. Vår nya inriktning c. Så blir vi Socialdemokraterna framtidspartiet
Syftet med workshopen är att deltagarna ska få göra hela resan som ligger bakom inriktningen Socialdemokraterna framtidspartiet. De ska också få möjlighet att reflektera kring vad den innebär för dem själva
Läs merFrån blommande sexliv till modern DNA-teknik
Vetenskapsmannen Från blommande sexliv till modern DNA-teknik Vetenskapsmannen Linné D plötsligt står du där, i den botaniska trädgård som ska bli Carl von linnés bas under ett helt liv av vetenskapliga
Läs merItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan
Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta
Läs merBotanik. En inblick i hur växterna är uppbyggda fungerar och samspelar med anda organismer i naturen. För årskurs 7, med Anna, Olle och Stig
Botanik En inblick i hur växterna är uppbyggda fungerar och samspelar med anda organismer i naturen. För årskurs 7, med Anna, Olle och Stig Botanik åk 7 Centraltinnehåll: Natur och samhälle Ekosystems
Läs merElevportfölj A-nivå. Årskurs 6. Teknik. Undersökning av glasögon. Elevens svar:
1 Undersökning av glasögon Gör en undersökning av glasögon med hjälp av dessa frågor: Vilka delar består glasögon av? Varför finns det oftast gångjärn i glasögonbågar och hur fungerar de? Var kan man hitta
Läs merCarl von Linné 300 år
Carl von Linné 300 år Foto: Tommy Westberg Lena Carlstedt, Falköping, 2007 Innehåll INNEHÅLL...2 BAKGRUND...3 MÅL...4 RESURSER...4 Freemind...5 Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik...6 Växten
Läs merTre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net
Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem En rapport från SlutaSnusa.net Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Nikotinnoja... 4 Misstag #2: Skenmotiv... 7 Misstag
Läs merSlutrapport projektet YouTube, Twitter och Google för seniorer
Föreningen Kulturstorm Rådhusesplanaden 10-12 903 28 Umeå Slutrapport projektet YouTube, Twitter och Google för seniorer 1. Projektbeskrivning Idén med projektet är att introducera internet på ett lekfullt
Läs merInnehåll. Förord... 7. Inledning... 11. Tack... 195 Vidare läsning... 197 Illustrationer... 203 Register... 205. kapitel 1 Ursprung...
Innehåll Förord.... 7 Inledning.... 11 kapitel 1 Ursprung... 13 kapitel 2 Evolution.... 21 kapitel 3 Upptäckt... 33 kapitel 4 Miljö och civilisation... 49 kapitel 5 Bakteriell patogenes... 69 kapitel 6
Läs merHandlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006
1 BESLUT 2003-12-18 Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 Malmö högskolas miljöråd har under hösten tagit fram ett förslag till Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola.
Läs merVi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? September 16, 2014
Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? Vi jobbar enligt den här planen. 1 Varför
Läs merVart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma
Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.
Läs merMIN PRAKTIK PÅ METROPOLITAN MUSEUM OF ART I NEW YORK
MIN PRAKTIK PÅ METROPOLITAN MUSEUM OF ART I NEW YORK Tack vare bidrag från Er fick jag under hösten 2012 möjlighet att genomföra en åtta veckors praktik hos Nancy Britton, tapetserarkonservator, på Metropolitan
Läs merSå här funkar Föreningsliv
Så här funkar Föreningsliv Logga in Logga in på den adress du fått skickat till dig via mail. Använd det lösenord och användarnamn som du tilldelats. Kom alltid ihåg att logga ut när du skrivit färdigt,
Läs merLäs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning.
I det här arbetsområdet ska du få lära dig en del om några olika biologiska samband. Du ska få läsa om hur blommor blir till frukter, repetera det där med kretslopp och lära dig om jordens kanske viktigaste
Läs merSam Ansari Nv3a Tensta Gymnasium
Sam Ansari Nv3a Tensta Gymnasium 1 Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Metod och Material...3 Resultat...4 Diskussion...12 Slutsats...14 Källförteckning...15 Processrapport...16 2 Bakgrund Hur
Läs merAllt om årstiderna - Våren
Filmhandledning Handledningen innehåller tre sidor med av olika svårighetsgrad och en sida med lärarhandledning och facit till frågorna. Speltid: 13 min Från: 5 år Ämne: Biologi, Geografi, Zoologi Produktionsland:
Läs merKUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön.
Läs merLokal studieplan för träningsskolan i verklighetsuppfattning åk 1-9
Lokal studieplan för träningsskolan i verklighetsuppfattning åk 1-9 Kunskaps område Människa, djur och natur Centralt innehåll Kunskapskrav åk 9 grundläggande Människans upplevelse av ljud, ljus, temperatur,
Läs merSex och samlevnads undervisning. Tjörns gymnasieskola åk 3 Killgrupp.
Sex och samlevnads undervisning. Tjörns gymnasieskola åk 3 Killgrupp. Vi hade två grupper med ca 8-9 killar i varje grupp. Vi träffades två tillfällen per grupp. Första lektionstillfället 1. Vi gjorde
Läs merAngående Stjärnskådning. Av: Fader Aram Kazits av Christineorden
Angående Stjärnskådning Av: Fader Aram Kazits av Christineorden Förord et finns många som tvivlat på vår orden och många inom såväl kyrkan som utanför som ropat "kätteri" när de hör talas om stjärnskådare
Läs merBiologi Livets utveckling
Biologi Livets utveckling Begrepp att kunna Biologi Fossil Det naturliga urvalet Evolution Djur-,växt- och bakterieceller Klorofyll Fotosyntes Latinska namn Släktnamn och artnamn Ryggradsdjur och ryggradslösadjur
Läs merNatur och miljö, kurskod: SGRNAT7 Antal verksamhetspoäng: 1200
Natur och miljö, kurskod: SGRNAT7 Antal verksamhetspoäng: 1200 Genom undervisningen inom kursen natur och miljö ska eleven ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att; använda kunskaper om människa
Läs mer733G22:Statsvetenskapliga metoder Metod PM. Hobbes vs. Locke
733G22:Statsvetenskapliga metoder Ann Fernström 29-09-2014 911130-1009 Metod PM Hobbes vs. Locke Människan beter sig olika i olika situationer beroende på vilken typ av individer de är. Frågan är hur individuella
Läs mer1d, Individuellt Designkoncept, GPS-navigering för cykel i stadsmiljö
1d, Individuellt Designkoncept, GPS-navigering för cykel i stadsmiljö Design & Struktur Applikationen är designad för att användas som ett navigeringssystem för cyklister i stadsmiljö. Eftersom cyklister
Läs merDNA-prov gav både spännande och oväntade resultat - Ulf Holmberg -
DNA-prov gav både spännande och oväntade resultat - Ulf Holmberg - I Ätt och Bygd nr 125 visades en släkttavla med manliga ättlingar utgående från Nils Olofsson död ca 1557, bosatt på hemmanet Hamnen i
Läs merFörändring. Bibl andel av högskolans kostnader
Tabell 1. Kostnadsutveckling vid bibliotek resp högskola Bibliotekets totalkostnader (tkr) Högskolornas totalkostnader (tkr) 1997 2001 1997 2001 1997 2001 Chalmers tekniska högskola 45 779 51 899 13% 1
Läs merLärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Berit Härd
SIDAN 1 Författare: Berit Härd Vad handlar boken om? Boken handlar om Saga som går på ridskola. Hon ska äntligen få galoppera med hästen Billy. Mamma och lillebror Noel är också där och tittar på. De börjar
Läs mer"Content is king" - Vacker Webbdesign & Effektiv Sökmotorsoptimering för företag
"Content is king" Skapad den jul 20, Publicerad av Anders Sällstedt Kategori Webbutveckling Jag funderade ett tag på vad jag skulle kalla detta blogginlägg. Problemet som sådant är att många undrar varför
Läs merProgressionen i teknikämnets centrala innehåll
Det centrala innehållet i kursplanen anger vilket obligatoriskt innehåll som ska behandlas i undervisningen. Det är strukturerat så att det visar på en progression. Det innebär att innehållet vidgas och
Läs merProfessor Catharina Linde Forsberg, SLU svarar på frågor om fertilitet och bästa parningstidpunkt, kön på valparna, antal valpar m.
Professor Catharina Linde Forsberg, SLU svarar på frågor om fertilitet och bästa parningstidpunkt, kön på valparna, antal valpar m.m Den här sammanställningen är ett resultat av en e-postkommunikation
Läs merYasin El Guennouni NV3A, Tensta Gymnasium
1 Yasin El Guennouni NV3A, Tensta Gymnasium Innehållsförteckning Bakgrund 2 Syfte 2 Material/Metod 2 Resultat 3 Diskussion 14 Slutsats 15 2 Bakgrund Årskurs 6 elever kommer snart att ställas inför ett
Läs merHosta-Iris-Hemerocallis-Gruppen. HIH-Bladet
Hosta-Iris-Hemerocallis-Gruppen HIH-Bladet Våren 2013 Vi hyllar dagliljan... 3 Dagliljor som klarar det mesta... 4 Dagliljan årets perenn!... 5 Dagliljans delar... 7 När cirkeln sluts... 8 Dagliljan vacker
Läs merUpplevelseentreprenören med passion som drivkraft
Upplevelseentreprenören med passion som drivkraft Robin Åkerman är en entreprenör som drivs av att syssla med det han älskar, att skapa unika evenemang och möten mellan människor. Genom sin passion har
Läs merPLAIN STRIPES. Vår kärlek till ränder går aldrig ur. Plain Stripes bjuder på fyra klassiska ränder, i fyra färgteman som sätter fart på kreativiteten.
PLAIN STRIPES Vår kärlek till ränder går aldrig ur. Plain Stripes bjuder på fyra klassiska ränder, i fyra färgteman som sätter fart på kreativiteten. En mångsidig kollektion som aldrig känns långrandig.
Läs merMILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR
MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck
Läs mer************** THE - Purity Test - LITE-version ***********************
************** THE - Purity Test - LITE-version *********************** Det ultimata sextestet INDEX Hitta snabbt till den sektion du vill ha. Del....Sida INDEX...2 INTRODUKTION...3 TESTET...5 Sektion
Läs merGruppen som började läsa Bibeln
Studieguide till boken Gruppen som började läsa Bibeln Berne Persliden Förord Detta studiehäfte är tänkt som ett komplement till boken Gruppen som började läsa bibeln. Här finns förslag till några frågor
Läs merfångar dagen sådde symboliska frön da vinci-metoden
Jag tänker inte låta cancern stoppa mig i mitt liv. Jag har inte tid med det, jag har ju så mycket som jag vill göra. Det var tankar som stärkte Håkan Sandberg, konstnären bakom frimärket Blå bandet, när
Läs merMan kan lära sig att bli lycklig
Man kan lära sig att bli lycklig Lyckan är till stor del genetiskt programmerad. Men med lite övning går det att bli en lyckligare människa, visar ny forskning. - De flesta tänker att sådant som pengar,
Läs merReseberättelse Rangsit Campus, Thammasat Universitet, Thailand
Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Reseberättelse Rangsit Campus, Thammasat Universitet, Thailand Författare: Rebecca Ström Mörnås Mihane Rexhepi Examensarbete i sjuksköterskeprogrammet, 15.0
Läs merHeta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO
Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Av: Studie- och yrkesvägledarna i Enköpings kommun 2008 Idékälla: I praktiken elev, Svenskt Näringsliv Varför PRAO? För att skaffa
Läs mer3d är för dem som vill lära sig nya saker
3d-bild av Sören Larsson. På senare tid har han arbetat mycket med grafikkorts rendering, eller GPU-rendering. En vanlig renderingsprocess tar mycket lång tid, att utveckla rendering med hjälp av grafikkort
Läs merFramsida På framsidan finns:
Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010
Läs merKUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I
Läs merJack Lukkerz Socionom Aukt. Sexualrådgivare (NACS) Doktorand, Hälsa och Välfärd, Malmö Högskola
Jack Lukkerz Socionom Aukt. Sexualrådgivare (NACS) Doktorand, Hälsa och Välfärd, Malmö Högskola Sexualitet och strävan efter att uttrycka den är lika för alla människor oavsett funktionsgrad Personer med
Läs merVad är pollinering? När en blomma pollineras leder det till att nya frön skapas som kan bli till nya växter.
Vad är pollinering? När en blomma pollineras leder det till att nya frön skapas som kan bli till nya växter. Men hur fungerar det? En blomma har både honliga och hanliga delar. De hanliga delarna kallas
Läs mer