Tillväxtmarknader riskerar baksmälla

Transkript

1 Marknadsbrev september 2013 Tillväxtmarknader riskerar baksmälla De senaste åren har en våg av likviditet sköljt över de finansiella marknaderna till följd av centralbankers okonventionella åtgärder. Det har bidragit till att utländskt kapital har strömmat in i tillväxtländer i jakt på högre avkastning. Nu står den amerikanska centralbanken beredd att under hösten lätta på den penningpolitiska gasen och dra ned på sina köp av obligationer. Det innebär att penningvågen är på väg att vända och oron inför det har drabbat flera tillväxtmarknader mycket hårt med börs- och valutaturbulens som resultat. Riskbilden är komplex och många tillväxtländer står inför stora utmaningar som kräver försiktig navigering av politiker och beslutsfattare. Det finns anledning att räkna med fortsatt stora marknadsrörelser i höst även om den underliggande tillväxtpotentialen finns kvar. Börsutveckling 1 augusti 6 september i svenska kronor Nordamerika 1,9% Sverige 0,6% Europa 1,3% Ryssland 3,7% Asien Japan 0,7% 0,2% Afrika % Sydamerika 0,1% Australien 6,8% Världen 0,7% Börsutveckling avser MSCI-index för respektive land/världsdel inklusive återinvesterade utdelningar omräknat till svenska kronor.

2 MAKROPERSPEKTIV Tillväxtmarknader riskerar baksmälla Flera år med mycket lätt global penningpolitik har gjort att kapital strömmat in i tillväxtmarknader i jakt på högre avkastning. Feds signaler om att lätta på gasen under hösten innebär att vågen är på väg att vända. Det har drabbat flera tillväxtmarknader mycket hårt med börs- och valutaturbulens som resultat. Vi kommer att få leva med större marknadsslag under hösten och det kräver försiktig navigering av både beslutsfattare och investerare. Världen väntar med spänning på att den amerikanska central banken Fed under hösten ska börja lätta på den penningpolitiska gasen och dra ned på sina köp av obligationer. De amerikanska hjulen har snurrat på under det senaste året och konjunkturen har fått ett stadigare fäste. Nu behövs inte samma gas och knuff på bilen längre och man kan börja minska den penningpolitiska stimulansen. Men vetskapen om att Fed framöver kommer att förse marknaderna med mindre smörjmedel har skapat nervositet och dämpat riskaptiten. Den senaste tiden har vi sett ökade slag på de finansiella marknaderna med vobblande börser och raskt stigande marknadsräntor på flera håll. Den största smällen har flertalet tillväxtmarknader fått ta, som de senaste veckorna har fått se sina valutor falla kraftigt i värde. Värst drabbade är Brasilien, Indien, Indonesien, Turkiet och Sydafrika. Första bokstaven i dessa länder har också gett upphov till en ny akronym att lägga på minnet: BIITS. Den här ökade volatiliteten med lokala inslag av marknadsstress kommer vi sannolikt att få fortsätta leva med under hösten. Men det är alltid mycket svårt att både förutse och pricka in kortsiktiga svängningar. Låt mig därför göra en kort tillbakablick för att sätta händelserna i ett lite större perspektiv. Ett perfekt börsparty Det har gått drygt ett år sedan den europeiska centralbankschefen Mario Draghi lovade att göra vad som krävs för att förhindra en splittring av euron. 1 Sedan dess har alla ingredienser för ett lyckat börsparty funnits där: ökad riskaptit, centralbanker som pumpat ut stora mängder överskottslikviditet, och konjunkturutsikter som gradvis förbättrats. Resultatet har inte låtit vänta på sig. Börserna har glädjerusat. Det är särskilt USA och andra mogna ekonomier som har gynnats och dessutom satt nya all-time-highs under året. men inte för tillväxtmarknader Tillväxtmarknadernas börser har däremot inte haft en lika stark utveckling. Tvärtom har de underpresterat i förhållande till utvecklade länder i år (se graf ). Kräftgången har pågått sedan Tillväxtmarknaderna hade istället sitt börsrally i ett tidigare skede under 2009 och 2010, dvs. direkt efter finanskrisen. Då sattes hoppet till att just dessa ekonomier skulle ta över som globalt draglok när både USA och Europa gick på knäna. Tyvärr har dessa förhoppningar jan BIITS-valutor vs USD Procentuell förändring sedan 1 jan 2013 Svagare feb mar apr maj jun jul aug sep 13 Indien, USD/INR Sydafrika, USD/ZAR Brasilien, USD/BRL Turkiet, USD/TRY Indonesien, USD/IDR Source: Reuters EcoWin Tudelad börsutveckling Total avkastning sedan 1 jan 2013, procent, SEK jan feb mar apr maj jun jul aug 13 Utvecklade marknader (MSCI World) Tillväxtmarknader (MSCI Emerging Markets) Source: Reuters EcoWin 1 ECB inrättade möjligheten att köpa obegränsade mängder av statsobligationer givet att vissa villkor är uppfyllda. Programmet har gått under namnet Outright Monetary Transactions, OMT. 2

3 kommit på skam. Tillväxten har inte imponerat de senaste åren utan tvärtom dalat. BRIC-ländernas tillväxt har sjunkit från tillväxttal runt 8-12 % till att vara betydligt lägre. 1 Kina bromsar in mot 7-7,5 % medan Ryssland, Indien och Brasilien saktat in rejält och växer nu bara runt 2- i årstakt. Det är på tok för lite för att dessa länder ska kunna agera kraftfullt draglok för resten av världen. Det står också klart att tillväxtländerna inte är frikopplade från övriga världen utan lever i nära symbios med utvecklingen i de mer utvecklade länderna. Om amerikanska, europeiska och japanska konsumenter deppar påverkar det naturligtvis även deras efterfrågan på tillväxtekonomiernas varor. Det har drabbat många tillväxtekonomier som har relativt stor exportsektor alternativt är stora råvaruproducenter och därmed också väldigt beroende av den globala konjunkturutvecklingen. Lägg dessutom till att behovet av nödvändiga reformer och strukturförändringar är stort i många tillväxtländer. Tyvärr är detta viktiga arbete eftersatt på många håll och det visar sig i form av för hög inflation i vissa länder och för dålig konkurrenskraft i andra länder. Dessa faktorer har också legat tillväxtekonomiernas aktiemarknader i fatet de senaste åren. Tillfälliga kapitalturister? Om man bara tittar på aktieutvecklingen så verkar den okonventionella penningpolitik som bedrivits av centralbankerna i USA, euroområdet och Japan inte direkt ha gynnat tillväxtmarknadernas börser. Men det är inte riktigt hela sanningen. Tillväxtländerna har gynnats på ett annat sätt. De stora mängder överskottslikviditet som sköljt över marknaderna har bidragit till att utländskt kapital strömmat in i tillväxtländer de senaste åren i jakt på högre avkastning. Det har främst lett till lägre marknadsräntor med rejält krympande ränteskillnader gentemot andra länder samt ökad kredittillväxt. Det har fått IMF-chefen Christine Lagarde att vid upprepade tillfällen höja ett varningens finger: när vågen av kapital som sköljt in över tillväxtmarknader börjar dra sig tillbaka, kan det leda till ökade risker för den finansiella stabiliteten. Det kan visa sig att en hel del av investerarna bara varit tillfälliga turister på besök i för dem okända och exotiska miljöer. När klimatet blir mindre gynnsamt är risken stor att de snabbt packar sina väskor och drar hemåt igen. Det kan med andra ord bli trångt i dörren och lättflyktiga kapitalflöden kan snabbt drabba ett land hårt. Särskilt som BIITS-länderna har haft växande bytesbalansunderskott och därför är beroende av utländsk finansiering. Historiken bjuder ju också på många exempel där tillväxtmarknadsländer med stora inflöden av kortsiktigt utländskt kapital i kombination med stora bytesbalansunderskott blivit en farlig cocktail med valutakris som resultat. Svårnavigerat Betyder det här att BIITS-länderna står inför en valutakris? Nja, det finns förmildrande omständigheter och viktiga skillnader jämfört med tidigare kriser. I dagsläget har dessa länder rörliga växelkurser och det reducerar kraftigt risken för förödande valutaspekulationer. Flera tillväxtländer har också kunnat bygga upp biffiga valutareserver som man åtminstone temporärt kan använda för att stabilisera sin växelkurs. Centralbankerna höjer också styrräntorna som försvar och kapitalkontroller diskuteras. Högre styrräntor är inte optimalt i detta läge när tillväxten redan är bräcklig i dessa länder. Men kraftigt försvagade växelkurser kommer troligen att gynna exporten i dessa länder på kort sikt. Och allt fler tecken tyder på att den globala återhämtningen fått fastare mark under fötterna. Det är något som också bidrar till att stabilisera tillväxtekonomierna framöver. Men det är uppenbart att många tillväxtländer står inför stora utmaningar den närmaste tiden. Riskbilden är komplex. Det är mycket svårt att i förväg överblicka den kedja av marknadsreaktioner som kan utlösas när kapitalströmmar vänder och likviditeten minskar. De långsiktiga konsekvenserna för kapitalmarknaderna av en flera år lång period av ultralätt penningpolitik är ännu inte kända. Det finns anledning att räkna med att det bitvis kommer att bli en stökig resa med abstinensbesvär, när man ska bryta vanan med nästan oändlig tillgång till billiga pengar. Lyckas politikerna navigera rätt i detta svårstyrda hav och dessutom kombinerar krishantering med mer långsiktiga åtgärder, som att implementera nödvändiga reformer, finns förutsättningar att BRIC-länder med omnejd kan repa sig igen och materialisera den långsiktiga potential som fortfarande finns i dessa länder. Vi seglar i okänt vatten och det kommer att krävas skickliga navigatörer. Men nattsvart är det inte. 105,0 102,5 100,0 97,5 95,0 92,5 90,0 87,5 Ledande indikatorer, BRIC-länder Kina Brasilien Ryssland Indien Source: Reuters EcoWin, OECD 1 BRIC-länderna utgörs av Brasilien, Ryssland, Indien och Kina Heidi Elmér Chefekonom 3

4 PLACERA ndias modellportföljer uppdateringar i september ndia erbjuder fem modellportföljer för sparare som vill sköta sina fondtransaktioner på egen hand, men som vill få hjälp med portföljsammansättning och val av fonder. Varje modellportfölj har en förutbestämd risknivå som motsvaras av risknivåerna i ndias fem lafonder där modellportfölj 1 har lägst risk och modellportfölj 5 har högst risk. Om portföljerna En viktig egenskap hos ndias modellportföljer är att risknivån i varje portfölj (mätt som standardavvikelse) är konstant. Det innebär att vi utgår från respektive portföljs risknivå och därefter väljer en så optimal sammansättning av tillgångsslag som möjligt inom den givna risken. Detta skiljer sig från många andra upplägg där man väljer en fastställd fördelning mellan t ex aktier och räntor eller en förutbestämd geografisk spridning. Den främsta fördelen med ndias modellportföljer är därför att du alltid vet vilken risk du har i portföljen, oavsett utvecklingen på de finansiella marknaderna. Alla finansiella investeringar är förknippade med en viss risknivå. Och denna risknivå kan ändras över tid. T.ex. kan risknivån på aktiemarknaden både öka och minska under perioder. För att modellportföljernas risknivå ska hållas konstant uppdaterar vi modellportföljerna kvartalsvis och gör justeringar i fördelningen mellan tillgångsslagen när risknivån på de finansiella marknaderna ändras. I samband med de kvartalsvisa uppdateringarna byter vi ibland även ut vissa av de fonder som ingår i portföljförslagen. Detta kan ske på grund av att ndias fondanalytiker gör bedömningen att en annan fond än någon av dem som ingår i portföljförslagen har bättre förutsättningar att skapa avkastning framöver. Fondförändringar kan även ske på grund av att konjunkturläget eller marknadsrörelser gör att vi vill ändra fördelningen mellan stora och små bolag, mellan tillväxt- och värdebolag eller ändra den geografiska exponeringen något. När vi byter ut fonder i modellportföljerna handlar det oftast om att en fond byts ut mot ett snarlikt alternativ, t.ex. att en bred Sverigefond byts mot en småbolagsfond. En Sverigefond kommer t.ex. aldrig att bytas mot en Europafond. Förändringar i portföljsammansättning andra kvartalet 2013 Den största förändringen vid den senaste uppdateringen är att andelen tillväxtmarknader i portföljerna minskas till förmån för globala och svenska aktier. Förändringen sker främst på grund av att skillnaden i värderingar mellan tillväxtmarknader och utvecklade marknader har förändrats i så pass stor utsträckning att en minskning av andelen tillväxtmarknader är motiverad. För att balansera risknivån i portföljerna viktas även ränteplaceringar ner något. Dessa förändringar gäller i modellportföljerna 1,2 och 3. I modellportföljerna 4 och 5 har inga större viktförändringar skett. Fondbyten tredje kvartalet 2013 Carnegie Sverige byts mot Lannebo Sverige Flexibel. Carnegie Sverige har varit vårt förstahandsval i kategorin svenska aktier hittills under året. Fonden har levererat god avkastning under denna tid, men nu väljer vi en mer flexibel fondstrategi. Lannebo Sverige Flexibel, som enbart finns tillgänglig via ndia, har friare fondbestämmelser, vilket gör att fonden lättare kan parera makroekonomiska händelser, och vi tror att friheten att göra stora förändringar i fondinnehavet kan vara särskilt passande i en miljö där förändringar för de amerikanska kvantitativa lättnaderna närmar sig. Förändringen berör samtliga portföljer. ndia Världen viktas upp, Carnegie World Wide viktas ned. I kategorin globala aktier väljer vi att vikta upp innehavet i ndia Världen och samtidigt minska på innehavet i Carnegie World Wide. Anledningen är att förvaltningen av ndia Världen kommer att förändras den 1 oktober när Lazard Asset Managment tar över förvaltningen. I och med förvaltarbytet kommer ndia Världens placeringsinriktning bli mer inriktad på tillväxtmarknader, ett område som Lazard har varit särskilt skickliga inom. Förändringen gäller samtliga portföljer. JP Morgan Strategic Bond byts ut mot BlackRock Absolute Return Bond och Old Mutual Emerging Markets Debt. Anledningen till bytet är att den förväntade avkastningen bedöms vara högre i de nya fonderna. BlackRock Absolute Return Bond lades till portfölj 1-3 under förra kvartalet, och viktas 4

5 nu upp ytterligare. Fonden har möjlighet att investera i alla obligationstyper och ränteinstrument globalt, och denna flexibla strategi tror vi passar bra i rådande miljö med stora rörelser på räntemarknaderna. Denna förändring gäller enbart portfölj 1-3. Old Mutual Emerging Markets Debt är en räntefond som främst investerar i obligationer från tillväxtmarknader. Efter att dessa värdepapper har haft svag utveckling i år, har värderingarna blivit mer rimliga. Risken är dock högre än i traditionella ränteplaceringar. Denna förändring gäller enbart portfölj 3-5. Fidelity EMEA byts ut mot East Capital Ryssland. På grund av de pågående oroligheterna i Mellanöstern och Nordafrika väljer vi att byta ut Fidelity EMEA tills vidare. Vi ersätter denna fond med East Capital Ryssland. Den ryska aktiemarknaden är mycket lågt värderad och vi tror att den senaste tidens stigande oljepriser kan skapa ett positivt momentum för den ryska börsen. East Capital Ryssland läggs till i portfölj 4 och 5. BlackRock Indien minskas något i portfölj 3-5. Indien-börsen har drabbats hårt av den kraftiga försvagningen för rupien under året. Då utsikterna för valutan är osäkra framöver väljer vi att minska något på innehavet i portfölj 3-5. Anthony Mickelson 5

6 Modellportfölj 1:5 Risken i portföljen är låg och passar investerare med en försiktig attityd till risk. Tillgångsslag Fond Fördelning 4P** Avgift Svenska Aktier Lannebo Sverige Flexibel Globala Aktier ndia Världen Alternativa placeringar Catella Hedge Lynx Dynamic Räntor/Alt. placeringar BlackRock Absolute Return Bond Räntor ndia Penningmarknad Tillväxtmarknader Acadian Emerging Markets *+ rörlig förvaltningsavgift 8 % 15 % 17 % 27 % 27 % 100 % 1,0* 1,0 0,4 ** 4P är ndias fondutvärderingsmodell. Namnet kommer från de fyra P som vi fokuserar på när vi analyserar fonder Placeringsfilosofi, Process, Personer och Prestation. Modellportfölj 2:5 Risken i portföljen är förhållandevis låg och passar investerare med en försiktig till neutral attityd till risk. Tillgångsslag Fond Fördelning 4P** Avgift Svenska Aktier Lannebo Sverige Flexibel ndia Småbolag Sverige Globala Aktier ndia Världen Carnegie World Wide Alternativa placeringar Catella Hedge Lynx Dynamic Räntor/Alt. placeringar BlackRock Absolute Return Bond Räntor ndia Penningmarknad Tillväxtmarknader Acadian Emerging Markets *+ rörlig förvaltningsavgift 1 4 % 15 % 10 % 17 % 15 % 15 % 8 % 100 % 1,0* 1,0 0,4 ** 4P är ndias fondutvärderingsmodell. Namnet kommer från de fyra P som vi fokuserar på när vi analyserar fonder Placeringsfilosofi, Process, Personer och Prestation. Modellportfölj 3:5 Risken i portföljen är genomsnittlig och passar investerare med en neutral attityd till risk. Tillgångsslag Fond Fördelning 4P** Avgift Svenska Aktier Lannebo Sverige Flexibel ndia Småbolag Sverige Globala Aktier ndia Världen Carnegie World Wide Alternativa placeringar Catella Hedge Lynx Dynamic Räntor/Alt. placeringar BlackRock Absolute Return Bond Old Mutual Emerging Markets Dept Tillväxtmarknader Acadian Emerging Markets BlackRock India *+ rörlig förvaltningsavgift 18 % 6 % 20 % 15 % 16 % 4 % 5 % 10 % 100 % 1,0* 1,0 ** 4P är ndias fondutvärderingsmodell. Namnet kommer från de fyra P som vi fokuserar på när vi analyserar fonder Placeringsfilosofi, Process, Personer och Prestation. Modellportfölj 4:5 Risken i portföljen är förhållandevis hög och passar investerare som är villiga att ta lite högre risk. Portföljen passar för en längre sparhorisont. Tillgångsslag Fond Fördelning 4P** Avgift Svenska Aktier Lannebo Sverige Flexibel ndia Småbolag Sverige Globala Aktier ndia Världen Carnegie World Wide Alternativa placeringar Catella Hedge Lynx Dynamic Räntor Old Mutual Emerging Markets Dept Tillväxtmarknader Acadian Emerging Markets BlackRock India East Capital Ryssland *+ rörlig förvaltningsavgift 24 % 8 % 20 % 11 % 2 % 2 % 24 % 100 % 1,0* 2,5 ** 4P är ndias fondutvärderingsmodell. Namnet kommer från de fyra P som vi fokuserar på när vi analyserar fonder Placeringsfilosofi, Process, Personer och Prestation. Modellportfölj 5:5 Risken i portföljen är hög och passar investerare som vill ha hög risk i sparandet. Portföljen passar för en längre sparhorisont. Tillgångsslag Fond Fördelning 4P** Avgift Svenska Aktier Lannebo Sverige Flexibel ndia Småbolag Sverige Globala Aktier ndia Världen Carnegie World Wide Alternativa placeringar Catella Hedge Räntor Old Mutual Emerging Markets Dept Tillväxtmarknader Acadian Emerging Markets BlackRock India East Capital Ryssland *+ rörlig förvaltningsavgift 24 % 8 % 20 % 1 2 % 22 % 4 % 4 % 100 % 1,0* 2,5 ** 4P är ndias fondutvärderingsmodell. Namnet kommer från de fyra P som vi fokuserar på när vi analyserar fonder Placeringsfilosofi, Process, Personer och Prestation. 6

7 Med uppdrag att leverera totalavkastning till 1,2 miljoner livförsäkringstagare Fastighetsbolaget Diligentia är ett helägt dotterbolag till ndia Liv och utgör omkring 10 procent av den totala investeringsportföljen. Fastigheter är även ett av de tillgångsslag som har gett allra högst avkastning i ndia Livs portfölj under de senaste 10 åren. I den här artikeln berättar Anders Kupsu, VD, om Diligentias verksamhet och aktuella ombyggnadsprojekt. Diligentia äger, förvaltar och utvecklar kontor, köpcentrum, bostäder och samhällsfastigheter. Resurserna koncentreras till de områden och aktiviteter som ger högst avkastning och som förväntas ha bäst tillväxt, vilket i korthet är att vårda hyresgäster och fastigheter samt utveckla, sälja och köpa. Vid årsskiftet 2012/2013 bestod portföljen av 109 fastigheter till ett värde av nära 30 miljarder kronor och med en uthyrbar yta om drygt 1,1 miljoner kvadratmeter. Uppdraget är att leverera en långsiktigt stabil totalavkastning med rimligt risktagande till ägaren ndia och dess 1,2 miljoner livförsäkringstagare. Avkastningsmässigt har Diligentia överträffat branschsnittet de senaste fyra åren. Enligt Svenskt Fastighetsindex (SFI) blev den genomsnittliga totalavkastningen under förra året 6,4 procent (10,3 procent), inklusive transaktioner och projekt. Diligentias ekonomiska mål är att överstiga SFI-snittet, och då fjolårets totalavkastning blev 7,6% innebär det att SFI-snittet överträffades med 1,2 procentenheter. Direktavkastningen för Diligentia uppgick enligt SFI till 4,3% (4,3%) och värdeförändringen till 3,3% (8,3%). Kontor i Stockholm och Malmö Diligentia förvaltar 44 kontorsfastigheter med drygt 225 unika företag som hyresgäster. Där arbetar cirka människor. Beståndet är koncentrerat till storstäderna Stockholm och Malmö och till viss del Göteborg. A2: många olika arbetsmiljöer i samma lokal I Diligentias kontorslokaler skapas förutsättningar som stödjer flexibla arbetssätt. Det handlar om nytänkande planlösningar så att kontor lätt kan möbleras om i stället för att byggas om under tiden hyresgästen sitter i lokalen. Konceptet heter aktivitetsstyrd arbetsmiljö eller A2. I ett showroom i Stockholm presenteras lösningar på hur en kontorsmiljö kan anpassas för att främja flexibilitet, kreativitet och effektivitet. Det finns också en inomhuspark, som i skala 1:1 visar hur en takparksmiljö också fungerar för aktivitetsstyrt arbete. Hem åt Nära personer bor i Diligentias lägenheter, vilket gör oss till en av de tio största privata bostadsägarna i landet. 7

8 Gröna avtal för ett grönare samhälle För många hyresgäster är de största miljöpåverkande faktorerna i verksamheten lokalrelaterade. Ett grönt hyresavtal skapar enighet kring en gemensam ambition för lokalrelaterade miljöfrågor och fördelar ansvaret mellan hyresvärd och hyresgäst för åtgärder som höjer eller bibehåller lokalens miljöprestanda. Till stor del handlar det om effektiv resursanvändning och hållbar fastighetsförvaltning. Diligentia skrev Sveriges första branschgemensamma gröna hyresavtal tillsammans med hyresgästen Poolia. Husen är belägna i attraktiva områden, såväl centralt som i ytterstadsområden i Storstockholm och Göteborgsområdet. Köpcentrum med närhet till halva Sveriges befolkning Diligentia står bakom tolv köpcentrum i Sverige. De är koncentrerade till fyra områden Stockholm, västra Sverige, Skåne samt Östergötland. Mer än halva Sveriges befolkning är bosatt i de omkringliggande upptagningsområdena. Totalt sett uppgår antalet årliga besökare till cirka 49 miljoner. Samhällsfastigheter förbättrar tillvaron för nya generationer och äldre Diligentia äger, förvaltar och utvecklar också fastigheter och miljöer specifikt för sjuka, våra gamla och barn. Förskolor och skolor där nya generationer växer upp och inspirerande boenden för äldre. Hållbarhet i generna Diligentia har hållbarhet i generna, och det är en självklarhet för bolaget att klassa alla ny-, om- och tillbyggnader enligt något av systemen BREEAM eller Miljöbyggnad. Genom klassningssystemen kan man systematisera arbetssättet kring miljöfrågor och garantera fastigheternas miljöprestanda. Dessutom blir det lättare för nuvarande och potentiella hyresgäster att överblicka och relatera till miljöarbetet. Ny- och ombyggnadsprojekt i och runt Sveriges tre storstäder Förutom att äga och förvalta hus utvecklar vi även befintliga fastigheter i stor omfattning. Beståndet förädlas både genom att bygga om och nytt. Exempel på utvecklingsprojekt är kvarteret Sveavägen 44 i Stockholm, stadsdelen Masthusen i Malmö, Kabelnområdet i Sundbyberg, hotell Scandic Rubinen i Göteborg samt en omfattande utveckling av bostadsbeståndet i både Göteborg och Stockholm. Energisnålt på Sveavägen 44 När Diligentia nu bygger om en av Stockholm citys största kontorsbyggnader på Sveavägen 44 har vi högt ställda hållbarhetsmål. Fastigheten kommer inte bara att certifieras enligt systemet BREEAM, utan blir dessutom en av Europas mest energieffektiva kontorsbyggnader. Fastigheten kommer att bli en levande mötesplats med innovativa kontorskoncept, butiker, hotell och restauranger. Som kronan på verket byggs en takpark med riktig svensk natur. Masthusen först i Norden med certifikat enligt BREEAM Communities! Diligentia utvecklar nu och under flera år framöver Masthusen i hjärtat av Västra hamnen, i nära samarbete med Malmö stad. Masthusen är en ny stadsdel med gedigen miljöprägel och en blandad stad för såväl företag, boende, handel och samhällsservice. Området ska certifieras enligt det internationella systemet BREEAM Communities, och blir först i Norden att nå denna klassning. Miljöbyggnad befintliga fastigheter Med Miljöbyggnad fås ett kvitto på viktiga kvaliteter hos en byggnad vad gäller energi, inomhusmiljö och material. Miljöbyggnad lämpar sig särskilt väl för befintliga byggnader oavsett storlek samt för nybyggnation av bostäder. BREEAM ny-, till- och ombyggnader BREEAM är ett internationellt miljöklassningssystem och ett av de mest omfattande på marknaden. En av systemets stora fördelar är att det inte bara väger in produkten, utan även processen och byggnadens relation till omgivningen. Dessutom anpassas alltid kravnivåerna i BREEAM till nationella normer för att ständigt premiera förbättringar. Anders Kupsu VD Diligentia 8

9 Detta är en annons från JP Morgan. ndia ansvarar inte för innehållet i annonsen. För mer information, se ansvarsbegränsningen sist i detta marknadsbrev. En hälsosam investering i din portfölj Hälsovårdssektorn har gett hög avkastning det senaste året och har goda förutsättningar att uppvisa stark tillväxt även framöver. Förklaringen är en åldrande befolkning i många länder och ökade hälsovårdssatsningar i tillväxtmarknadsländerna. JP Morgans investeringsstrategi kombinerar placeringar i stora och stabila läkemedelsbolag med företag inom bioteknik- och ny medicinteknik, vilka ger möjligheter till mer kraftfull tillväxt. Vi hittar ständigt nya, intressanta investeringstillfällen, och menar att marknaden underskattar de framsteg som görs inom vetenskap och teknik. Det kan därför vara dags för långsiktiga investerare att lägga till hälsovård i sina portföljer. Vårdsektorn utgör en stor del av den globala ekonomin. I många utvecklade länder svarar den för drygt 10 procent av BNP, och på tillväxtmarknaderna är den ett viktigt tillväxtområde. I dagsläget utgör hälsovårdsbolagen mer än 10 procent av MSCI World Index, och sektorn kommer fortsätta att vara en viktig del av våra liv, ekonomin och aktiemarknaderna. Övertygande demografi Många länder har en åldrande befolkning som ställer allt högre krav på livet och vården. År 2050 kommer mer än en av tre européer och en av fyra amerikaner att vara över 60 år. Globalt sett är 60 plus det snabbast växande ålderssegmentet, och gruppen väntas nästan tredubblas till 2 miljarder fram till Tillväxtmarknaderna väntas stå för runt 70 procent av tillväxten inom läkemedelsanvändandet under de närmaste fem åren 2. Tillväxtekonomiernas hälsovårdsutgifter är fortfarande låga med västvärldens mått mätt och förväntas dubblas de närmaste fem åren. Kina spenderar för närvarande omkring 5 procent av BNP på hälsovård. Det är betydligt mindre än i många mogna ekonomier där hälsovårds utgifterna uppgår till cirka 10 procent av BNP, eller i USA där motsvarande siffra är 18 procent. Hälsovårdsutgifter i % av BNP Hälsovård mer än bara läkemedel Stora läkemedelsföretag närmar sig toppen av den så kallade patentklippan i år, vilket är en viktig vändpunkt. Många företag har drabbats av kraftiga vinstfall när de förlorat patentskyddet på en rad större läkemedel. Vissa har tagit sig ur svackan genom att omstrukturera sin forskning och utveckling med ett tydligare fokus. De har också expanderat på globala marknader och blivit mer aktieägarvänliga. Resultatet är att många företag nu är bättre rustade än på länge. Företagen har även skaffat sig bättre förutsättningar för en hållbar och långsiktig tillväxt med en breddad strategi som innebär att traditionella pillermarknader i väst nu enbart svarar för procent av försäljningen 1 FN: Världsbefolkningsrapporten, Uppgifter från IMS Health, 2010: Goldman Sachs Research, 2012 (ändamålsenlig Källa: CLSA, januari 2012 (ändamålsenlig statistik). Enbart i illustrativt syfte. statistik). Tidigare resultat är ingen vägledning för framtida avkastning. 1 FN: Världsbefolkningsrapporten, Uppgifter från IMS Health, 2010: Goldman Sachs Research, 2012 (ändamålsenlig statistik). 9

10 Detta är en annons från JP Morgan. ndia ansvarar inte för innehållet i annonsen. För mer information, se ansvarsbegränsningen sist i detta marknadsbrev. medan icke-farmaceutiska områden som konsumenthälsa, diagnostik, djurhälsa och biologiska läkemedel utgör procent av omsättningen i många företag. Framsteg inom genidentifiering har gjort det möjligt för många företag att inrikta sig på mycket specifika patientgrupper. Det har lett till större framgångar inom kliniska prövningar, men även till snabbare godkännanden från tillsynsmyndigheter och en sundare och mer hållbar prissättning. Starka kassaflöden och attraktiva värderingar Läkemedelsföretag fortsätter att generera rejäla klassaflöden, och stora amerikanska och europeiska läkemedelsföretag rapporterar mellan 120 och 130 miljarder US-dollar i fritt kassaflöde varje år. Företagsledningarna behåller också fokus på kostnadskontroll och en smart kapitalallokering. Trots det senaste årets goda vinster handlas hälsovårdsindexet MSCI World Healthcare Index till ett p/e-tal för det närmaste året på 15 16, vilket är en rabatt jämfört med det historiska genomsnittet och jämfört med dagligvarusektorn (som historiskt har handlats till en premie) a läkemedelsplaceringar Ungefär 44 procent av fondens tillgångar är investerade i läkemedelssektorn ( jämfört med 60 procent i World Health care Index) Vi har samtidigt omkring en tredjedel av portföljen investerad i bioteknik, fördelat på närmare 30 aktier ( jämfört med bara 13 procent för MSCI World Health care Index). Bioteknikföretagen har haft en lysande utveckling på senare år tack vare lyckade produktsatsningar och framgångar inom en rad medicinska områden. Många av dessa nya mediciner säljs på stora kommersiella marknader och har därför skapat ett stort investerarintresse. Utifrån våra analyser bedömer vi att de aktier vi äger kommer att gynnas av fler kliniska framgångar och ett lyckat produktutbud. Och vi anser att marknaden underskattar de kommersiella möjligheterna hos dessa produkter. Vi tror även att fortsatta vinstökningar stärker medvinden i sektorn ytterligare framöver. Varför JP Morgan Global Healthcare? Teamet bakom fonden består av tio specialister med i snitt sexton års branscherfarenhet. Tre av dem är läkare. Deras erfarenhet och expertis är helt avgörande för att bedöma vilka möjligheter och risker som är förknippade med en investering i denna ofta komplexa bransch. Vi investerar i hela hälsovårdssektorn med målsättningen att skapa en portfölj med stor riskspridning på undersektorer, länder, aktier, bolagsstorlek och terapeutiskt område. Fondens årliga avkastning på 29,8 procent under de senaste tre åren har överträffat MSCI Healthcare Index med 7,9 procent per år, vilket är förklaringen till fondens toppranking bland ungefär 50 globala hälsovårdsfonder i Europa. 3 Sammanfattningsvis erbjuder JP Morgan Global Healthcare en balanserad investering i hälsovårdssektorn. Fonden kombinerar stabiliteten i stora läkemedelsföretag med möjligheterna till mer kraftfull tillväxt inom bioteknik och ny medicinteknik. 3 J.P. Morgan Asset Management NAV, efter avgifter, US-dollar. Konkurrentinformationen om globala hälsovårdsfonder är hämtad från Micropal. Tidigare resultat är ingen garanti för framtida avkastning. Scott Braunstein Förvaltare JP Morgan Global Healthcare 10

11 ndia Liv i siffror juli 2013 Garantiränta I den traditionella förvaltningen växer försäkringarnas garanterade värde med en ränta på 1,25 % för nytecknade försäkringar före skatt och avgifter. Återbärin sränta 5 % från och med 1 juli 2013 Genomsnittlig ränta historiskt: 5 år : 3,5 % 10 år : 4,2 % 15 år : 6,2 % Försäkringens värde växer bland annat med återbäringsräntan. Nivån på räntan beror på det verkliga utfallet i kapitalavkastningen. Om avkastningen på tillgångarna överstiger den garanterade nivån bildas ett överskott på försäkringarna. Överskottet är dock inte garanterat utan kan variera över tiden fram till dess att pengarna utbetalats. Kollektiv konsoliderin s rad : 109 % Solvens rad : 16 Solvensgrad historiskt: : 162 % : 160 % Aktuell solvensgrad anger marknadsvärdet på ndia Livs totala tillgångar jämfört med det värde vi har garanterat våra försäkringstagare. Förvaltat kapital : MSEK Förvaltat kapital historiskt: : MSEK : MSEK Detta är värdet på de tillgångar som förvaltas för försäkringstagarnas räkning. Portföljens fördelnin : 3,7% 7,1% 3,1% 7,9% 0,5% 0,6% 4,1% 37,4% Totalavkastnin : 3,0 % ( januari juli) Så här fun erar sparande i traditionell förvaltnin Försäkringens totala värde kallas för försäkringskapital. Kapitalets storlek speglar utvecklingen på ndia Livs tillgångar. Det kan både öka och minska över tiden, främst beroende på avkastningen på tillgångarna. Om försäkringskapitalet är större än det garanterade värdet har försäkringen ett preliminärt fördelat överskott. Den totala utbetalningen du får från försäkringen kan aldrig bli mindre än det garanterade avtalade beloppet ,1% 20 0 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 8,2% 7,5% 1,0% 9,9% 1,8% 0,1% Kollektiv konsolideringsgrad anger relationen mellan marknadsvärdet på ndia Livs till gångar och det totala kapital som fördelas till försäkringstagarna. Måttet används för att få en uppfattning om bolaget preliminärt fördelat mer överskott än vad som mot svarar tillgångarnas verkliga värde. Här visas kollektiv konsolideringsgrad enligt retrospektivmetoden. Sv nominella obligationer Realobligationer Hedgefonder Fastigheter Infrastruktur Onoterade bolag Svenska aktier Nordamerikanska aktier Europeiska aktier Pacific aktier Aktier i tillväxtmarknader Affärsstrategiska tillgångar Råvaror Låneportfölj Övriga kreditinvesteringar 11

12 Marknadsnoteringar Aktieindex MSCI TR (utveckling i svenska kronor) 1 månad 1 år 3 år 5 år Sverige -0,40% 25,34% 27,78% 65,30% Norden 0,64% 21,27% 21,89% 26,65% Europa -0,74% 19,98% 17,63% 14,63% USA -2,77% 17,60% 43,71% 44,77% Japan -3,78% 26,35% 12,52% 11,23% Brasilien 0,09% -14,58% -36,89% -17,64% Ryssland -0% -3,13% -12,58% 0,86% Indien -16% -15% -35,63% -14,23% Kina 3,99% 15,56% -6,49% 25,43% Världsindex -1,84% 15,42% 23,07% 28,19% Tillväxtmarknader -0% -0,44% -8,79% 18,08% Valutor Nivå 1 månad 1 år 3 år 5 år USDSEK 6,59 0,14% -1,87% -8,72% -0,43% EURSEK 8,71-0,24% 3,15% -6,36% -8,20% GBPSEK 10,30 1,90% -3,39% -7,34% -12,03% EURUSD 1,32-0,38% 5,10% 2,57% -7,80% Råvaror Nivå (USD) 1 månad 1 år 3 år 5 år Olja (WTI Crude, 1st future) 107,2 0,63% 12,52% 43,74% -0,61% Olja (Brent Crude, 1st future) 114,9 5,71% 0,64% 49,49% 8,10% Guld (Spot) ,80% -17,93% 11,33% 74,73% Styrräntor Nivå (%) 1 månad (bps) 1 år (bps) 3 år (bps) 5 år (bps) Riksbanken 1,00 0,0-50,0 50,0-350,0 ECB 0,50 0,0-25,0-50,0-375,0 Fed 0,25 0,0 0,0 0,0-175,0 Statsobligationer Nivå (%) 1 månad (bps) 1 år (bps) 3 år (bps) 5 år (bps) Sverige 2 år 1,29 21,7 48,1-10,9-293,4 USA 2 år 0,47 16,9 24,0-4,0-170,3 Tyskland 2 år 0,28 10,6 30,7-35,7-378,3 Sverige 10 år 2,59 40,2 119,8 11,0-136,7 USA 10 år 2,90 26,3 132,4 19,4-72,6 Tyskland 10 år 1,94 25,4 55,0-39,5-212, Statsobligationsräntor, 10 år 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,0 0,5 0,0 Aktieindex (utveckling i svenska kronor) Sverige Tyskland USA Sverige Global (SEK) Tillväxtmarknader (SEK) sep-08 mar-09 sep-09 mar-10 sep-10 mar-11 sep-11 mar-12 sep-12 mar-13 sep-08 mar-09 sep-09 mar-10 sep-10 mar-11 sep-11 mar-12 sep-12 mar-13 Begränsning av ansvar: Informationen i denna publikation baseras på ndias egna bedömningar vid tidpunkten för publicerandet samt på andra källor. Bedömningarna utgår från faktorer och uppgifter som kan visa sig vara oriktiga. Bedömningar och slutsatser som presenteras kan komma att ändras och det kan ske utan att ndia distribuerar information om förändringen. ndia ställer därför inga garantier och gör inga utfästelser vad gäller riktighet, tillförlitlighet eller fullständighet av den lämnade informationen. Den som tar del av informationen ska vara medveten om att den inte innebär något erbjudande om köp eller försäljning av finansiella instrument, någon uppmaning till sådana transaktioner eller något råd. Det ankommer på användaren av informationen att själv värdera riktigheten, tillförlitligheten och fullständigheten av informationen. Information och åsikter som uttrycks i annonser från andra företag än ndia är dessa företags egna och baseras på företagens egna bedömningar. ndia ansvarar inte för innehållet i annonser och ställer inga garantier och gör inga utfästelser vad gäller riktighet, tillförlitlighet eller fullständighet av lämnad information. Den som tar del av annonser ska vara medveten om att dessa inte innebär något erbjudande om köp eller försäljning av finansiella instrument, någon uppmaning till sådana transaktioner eller något råd från ndias sida. Historisk avkastning är ingen garanti för framtiden. Pengar som placeras i fonder kan både öka som minska i värde och det finns i ngen garanti att få tillbaka hela det insatta kapitalet. Att fatta investeringsbeslut innebär alltid ett risktagande och varje sådant beslut fattas självständigt av kunden och på dennes eget ansvar. Denna information är avsedd enbart för personer och företag med hemvist inom den europeiska unionen och det ekonomiska samarbetsområdet samt i Schweiz och således inte riktat till person hemmahörande i USA eller något annat land där tillgängliggörande på något sätt är begränsad. 12