HÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD?

Transkript

1 HÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD? Rapport från ett projekt i Nacka Ingrid Eckerman F.d. Folkhälsoenheten i Nacka Boo vårdcentral Edövägen 2, Saltsjö-Boo

2 HÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD? Rapport från ett projekt i Nacka PROJEKTGRUPP Lena Antin, Ann Berglund, Helena Burman, Kerstin Carlsson, Ulrika Lundin, Ann-Christine Strindmark, Boo BVC Ingrid Eckerman, Riitta Ekbom, tidigare Folkhälsoenheten i Nacka Boo vårdcentral, Edövägen 2, Saltsjö-Boo INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning Bakgrund Förutsättningar Syfte och mål Genomförande Utvärdering Resultat Föräldrar Livsstilsfaktorer i journalen Föräldraenkäter Personalen Personalens löpande erfarenheter Gruppintervju med personalen Slutsatser Diskussion Referenser Tabeller Bilagor Författare: Ingrid Eckerman, f.d. Folkhälsoenheten i Nacka. Publicerad av Boo vårdcentral, Nacka i oktober KONTAKTUPPGIFTER Boo barnavårdscentral Edövägen Saltsjö-Boo Ingrid Eckerman Statsrådsvägen Skarpnäck ingrid@eckerman.nu ,

3 HÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD? 1. SAMMANFATTNING Rapport från ett projekt i Nacka Hälsosamtal i syfte att förebygga hjärt-kärlsjukdomar har sedan 20 år bedrivits med goda resultat i bl.a. Norsjö och Habo. Samtalen har effekt på levnadsvanor och mätvärden och bl.a. kunnat förebygga diabetes. I Stockholms läns landsting utgår ekonomisk ersättning endast för hälsosamtal med äldre. Förstagångsföräldrar kan antas vara en speciellt motiverad grupp. Det finns anledning att på barnavårdscentralerna komplettera samtalen om rökvanor med andra levnadsvanor som alkohol, andra droger, kost, motion och stress. Det övergripande syftet var att fler späd- och småbarnsföräldrar skulle bibehålla goda vanor alternativt ändra vanor i en för hälsan positiv riktning. Målet var att hitta en metod för hälsosamtal med späd- och småbarnsföräldrar som är resurssnål men ändå effektiv, och som kan användas inom befintliga resurser i barnhälsovården. Målgrupp var de familjer som fått sitt första barn. Föräldrarna erbjöds ett kortare hälsosamtal då barnet var 12 månader. Foldern 5 frågor om Din hälsa som utgjorde underlag för samtalet och journaldokumentationen. Foldrar om levnadsvanor fanns till hands att dela ut vid behov. En enkät delades ut i anslutning till besöket. Vid 18-månadersbesöket ombads föräldrarna fylla i en ny enkät samt 5 frågor om Din hälsa. Föräldrarna var i stort sett nöjda med sina levnadsvanor och tyckte inte att de hade behov av ett hälsosamtal. De var i hög grad nöjda med samtalet, men kunde dock inte tänka sig att betala för ett sådant. Många hade ändrat vanor, både till det sämre och till det bättre. Uppföljningsenkät och journaldata (från 5 frågor om Din hälsa ) gav olika bilder. Både föräldrar och sjuksköterskor ansåg foldern 5 frågor om Din hälsa vara ett bra underlag för hälsosamtal. Även foldrarna om levnadsvanor uppskattades. Sjuksköterskorna upplevde genomförandet av samtalen och dokumentationen som olika belastande respektive stimulerande. Alla ansåg att det varit alltför tidskrävande och att arbetssituationen blev lidande. Man såg dock möjligheter framöver med att använda de olika foldrarna. Folkhälsoenhetens insatser var avgörande för genomförandet av projektet. På grund av bristande resurser för utvärdering går det inte att säga att denna metod är bättre eller sämre än andra liknande men mer resurskrävande metoder. Projektet väckte en rad frågor om lämpliga metoder och material för hälsosamtal. Rapporten återfinns på Boo barnavårdscentral Edövägen 2, Saltsjö-Boo Ingrid Eckerman Statsrådsvägen 11, Skarpnäck ingrid@eckerman.nu 3

4 2. BAKGRUND Hälsosamtal i syfte att förebygga hjärt-kärlsjukdomar har sedan 20 år bedrivits i bl.a. Norsjö och Habo (1, 2). I Habo togs fram den s.k. Hälsokurvan, ett pedagogiskt instrument som distriktssköterskor över hela landet utbildats i att använda. Patienten fyller i en enkät med frågor om olika levnadsvanor. Dessutom ingår provtagningar, bl.a. kolesterol och blodsocker. Hälsosamtalen har i första hand använts och utformats för män i yngre medelåldern. Hela åldersgrupper kallas. Ofta har samtalen upprepats två eller tre gånger med 5 eller 10 år emellan. Långtidsutvärderingen från Norsjö och Habo visar att man med hjälp av hälsosamtal och samhällsinriktat arbete lyckats få ner sjuklighet i hjärt-kärlsjukdomar från en bra bit över till under medelvärdet för riket. I Norsjö är det visat att man nått även de befolkningsgrupper som brukar vara svåra att nå, och att samtalen haft effekt på levnadsvanor och mätvärden. I Skåne har man visat att ett enda hälsosamtal kan förebygga diabetes (3). Beteendeorienterad hälsoupplysning till patienter med påverkbara riskfaktorer kan ha effekt både på hälsobeteende och på biologiska riskfaktorer (4). Där man har använt samtalen är de mycket populära och efterfrågas av befolkningen (5). I Habo hade flera BVC-sköterskor på eget initiativ hälsosamtal med föräldrar till 12-månaders barn (Hans Lingfors, personlig kommunikation). De ansåg att även om samtalet var tidskrävande så gav det så mycket kunskap om familjen att det var värt tidsåtgången. Man hade prövat parsamtal men funnit att enskilda samtal, utan barnet närvarande, var bättre och ansåg att föräldragrupper ej kan ersätta dessa individuella samtal. Jönköpings läns landsting har fattat beslut att hälsosamtal för 1-årsföräldrar ska införas på alla BVC i länet. Det finns alltså anledning att använda sig av modellen med hälsosamtal. I Stockholms läns landsting genomförs detta endast för äldre. Det finns behov av att ta fram en kostnadseffektiv metod som kan användas inom befintliga ramar. Förstagångsföräldrar kan antas vara en speciellt motiverad grupp. De vet att de är betydelsefulla personer för det nya lilla barnet. Om de blir medvetna om levnadsvanornas betydelse för hälsa så bör det också påverka hur de ser på sina barns levnadsvanor. Ett samtal om vuxenkost när barnet går över till vanlig mat vid månaders ålder kan medföra att barnet får en bättre kost. Frekvensen separationer och skilsmässor bland späd- och småbarnsföräldrar uppfattas som hög. Det kan finnas anledning att screena spädbarnsföräldrar för påfrestningar i förhållandet. Det är då viktigt att det finns en resurs dit de kan hänvisas för ytterligare samtal. Alkoholkonsumtionen bland unga är idag högre än tidigare, samtidigt som man ofta får sitt första barn sent. Det betyder att hög konsumtion av alkohol kan vara en väl etablerad vana hos förstagångsföräldern. Även om konsumtionen i sig inte utgör vare sig medicinsk eller social risk kan den vara hög nog att påverka barnets situation. En förälder som druckit en flaska vin eller ett par starköl en lördagskväll är sig inte lik och är för barnet oberäknelig. Att tidigt medvetandegöra föräldrar om var gränserna för hög alkoholkonsumtion går kan utgöra ett skydd för barnet. 4

5 Även synen på droganvändning är annorlunda i den yngre generationen, och det kan finnas anledning att inkludera sådana frågor i hälsosamtalet. Vi vet också att föräldrarnas matvanor har starkt inflytande på barnens ätvanor och vikt (6). Att motivera föräldrar till sunda matvanor bör därför minska risken för dåliga matvanor hos barnen. Om föräldrarna börjar gå i skogen i stället för att åka bil till ett kafé får också barnet tillfälle att röra på sig. Stockholms läns landsting har tagit fram ett handlingsprogram för övervikt och fetma (7). Enligt detta bör även föräldrarnas vikt och längd föras in i barnjournalen. Socialdepartementet har anslagit medel för att utveckla det alkoholförebyggande arbetet i primärvården. Främst vill man stödja utveckling av strukturer för det alkoholpreventiva arbetet, fortbildning av olika yrkesgrupper samt utveckling av rutiner och system för uppföljning. Vi vet att personalen anser att alkoholfrågan bör tas upp tillsammans med andra levnadsvanor, på ett strukturerat sätt (8). Idag diskuteras föräldrarnas rökvanor på BVC. Det finns anledning att komplettera detta med ett strukturerat arbete med andra levnadsvanor som alkohol, andra droger, kost, motion och stress. Tidigare framtagna hjälpmedel är bland annat Hälsokurvan från Skaraborg (2) och enkäten från Norsjö. I Askim har man i syfte att hålla ner budgeten använt ett formulär där patienten själv definierar eventuella risk-livsstilsfaktorer (9, 10). 5 frågor om Din hälsa (bilaga 1) är en folder som tagits fram i Nacka och som kan användas tillsammans med andra foldrar om enskilda ämnen (11). En tredje variant är det elektroniska livsstilstestet framtaget av STAD (12). Till skillnad från hälsoprofilerna innehåller de två sista inga provtagningar eller mätvärden annat än längd, vikt och BMI. Däremot ingår stress som en viktig faktor. En variant av 5 frågor om Din hälsa har tagits fram i Fittja och utvärderats i Eskilstuna (13). I Norsjö har stjärnan tagits fram (14). De värden som kommit fram i hälsoprofilen förs in i ett stjärndiagram. Strävan är att stjärnan ska ha så fullständiga uddar som möjligt. Modellen borde kunna användas även för andra hälsoprofiler. 3. FÖRUTSÄTTNINGAR Boo vårdcentral är en fungerande enhet med ett upptagningsområde motsvarande stadsdelen Saltsjö-Boo i Nacka med invånare Antalet nyfödda barn per år är ca 380. Här finns 5,4 BVC-sjuksköterskor som har tillgång till psykolog. De flesta sjuksköterskorna har gått utbildningar i motiverande samtal och även i kognitivt förhållningssätt. Antal förstagångsmammor är cirka 150 per år, dvs. 0-5 barn per sköterska och månad. Folkhälsoenheten i Nacka startade 1997 med finansiering från beställaren. Den var bemannad med en distriktssköterska på heltid och en distriktsläkare på deltid (15). Uppdraget var initialt mycket brett. Med tiden koncentrerades resurserna dels på vissa projekt tillsammans med kommunen och dels på stöd till primärvården (sju vårdcentraler samt en rehabenhet) i arbetet med livsstilsfaktorer (kost, fysisk aktivitet, tobak, alkohol och stress). Nätverksbyggande, informationsspridning och framtagande av hjälpmedel var grundbultar i arbetet. Utbildningar i motiverande samtal och kognitivt förhållningssätt erbjöds all personal. Från och med

6 drogs anslaget till Folkhälsoenheten på grund av politiska beslut, och enheten lades då ned. Boo BVC dokumenterar i journalsystemet ProfDoc. Ett system för dokumentation av livsstilsfaktorer i journalen (ProfDoc) hade tagits fram tidigare (16). Foldern 5 frågor om Din hälsa (bilaga 1) och en lathund utgör hjälpmedel för samtalet och dokumentationen. Svaren i foldern kan föras in direkt i journalen, antingen i lablistan eller i journaltexten. De blir där sökbara med utdata-programmet RAVE. Patientfoldrarna På väg mot ett tobaksfritt liv och Ta steget! med lokal information om stöd för tobaksavvänjning respektive fysisk aktivitet hade utvecklats när projektet planerades. En ansökan till Folkhälsoanslaget 2005 om medel för hälsosamtal med förstagångsföräldrar avslogs. Det omöjliggjorde det mer noggranna projekt som var planerat. Intresset var emellertid väckt. Det projekt som genomförts är bantat och förenklat jämfört med det ursprungliga förslaget. De möjligheter som andra projekt visar på (se ovan) har inte till fullo kunnat tas till vara. Att Folkhälsoenheten lades ner i januari 2008 har också påverkat genomförandet och utvärderingen. 4. SYFTE OCH MÅL Det övergripande syftet var att fler späd- och småbarnsföräldrar skulle bibehålla goda vanor alternativt ändra vanor i en för hälsan positiv riktning. Målet var att hitta en metod för hälsosamtal med späd- och småbarnsföräldrar som är resurssnål men ändå effektiv, och som kan användas inom befintliga resurser i barnhälsovården. Förväntat resultat var en modell för hälsosamtal med föräldrar som kan användas inom befintliga resurser eller med små tillskott av resurser. Målgrupp var de familjer som fått sitt första barn. Vi använde barnhälsovårdens definition, dvs förstagångsmammor. 5. GENOMFÖRANDE Planeringsarbetet skedde dels under 2005 i samband med framtagandet av den första projektplanen, dels under våren Ett mindre pilotprojekt där metoden prövades på 1-2 familjer per sköterska genomfördes under september Fullskaleprojekt planerades till Personalsituationen under sommaren 2007 var dock sådan att uppehåll fick göras under drygt två månader, och projekttiden avslutades Insamling av utvärderingsblanketter pågick in i juni En inbjudan till hälsosamtal (enskilt eller tillsammans) vid barnets 1-årskontroll lämnades vid 10-månaderskontrollen (bilaga 2). Inbjudan innehöll information om journaldokumentationen samt en hänvisning till och Foldern 5 frågor om Din hälsa bifogades, och föräldrarna ombads fylla i den i förväg. Föräldrar som inte inbjöds var de som talade dålig svenska, var mycket unga eller hade andra problem. I samband med barnets 12-månaders kontroll avsattes sammanlagt 60 minuter för hälsosamtalen med föräldrarna och kontrollen av barnet. Barnet undersöktes först. Därefter fick varje förälder ett kortare samtal (ca 15 min), alternativt föräldrarna ett gemensamt samtal (ca 30 min). 6

7 För hälsosamtalet skulle användas öppna frågor utifrån 5 frågor om Din hälsa. Föräldrarna skulle få tillbaka foldern, som sin egen dokumentation. Vid behov skulle föräldrarna erbjudas en folder med information om vart de kunde vända sig beträffande aktuell livsstilsfaktor (stress, mat, fysisk aktivitet, alkohol, tobak se exempel bilaga 3). Journaldokumentation skedde i vårdcentralens ordinarie omvårdnadsjournal, med användande av redan inlagd livsstilslista samt kontakttyp BHV hälsosamtal. En excelfil iordningställdes som ett stöd för uppföljning och redovisning av bortfall. Projektet genomfördes utan extra anslag. Under projekttiden togs ingen patientavgift ut. Handledning av personal gavs från Folkhälsoenheten. De broschyrer om livsstilsfaktorer som fanns sedan tidigare (om tobak och fysisk aktivitet) uppdaterades, och nya broschyrer om stress, mat och alkohol togs fram (11). Även ett visitkort med hänvisning till Folkhälsoenhetens hemsida tillhandahölls. Under projekttiden träffades BVC-sköterskorna och Folkhälsoenheten vid sju tillfällen, för att stämma av och lösa eventuella problem. Minnesanteckningar fördes och distribuerades till alla berörda. 6. UTVÄRDERING Utvärdering skedde dels med föräldrarna, dels med sjuksköterskorna. Livsstilsprofil 5 frågor om Din hälsa genomfördes inför hälsosamtalet och dokumenterades i omvårdnadsjournalen. Denna utgör bakgrundsfakta. Efter samtalet fick föräldrarna en enkät med frågor om hur de såg på hälsosamtalet (bilaga 4). Vid 18-månadersbesöket ombads föräldrarna att fylla i 5 frågor om Din hälsa på nytt och fick en ny enkät (bilaga 5). Data från 5 frågor om Din hälsa infördes i journaltexten enligt standardiserad modell, vilket skulle möjliggöra utdata med programmet RAVE. Sjuksköterskornas erfarenheter dokumenterades i minnesanteckningar vid varje möte med Folkhälsoenheten. De intervjuades efter projekttidens slut av personal från folkhälsoenheten. Under rapportskrivningen efterhördes sjusköterskornas synpunkter kontinuerligt. 7. RESULTAT 7.1. FÖRÄLDRAR 242 föräldrar inbjöds, varav 52 (21 %) tackade nej. För 12-månadersbesöket finns data från 5 frågor om Din hälsa dokumenterat i journalen för 170 föräldrar, dvs ett bortfall på 10 %. 161 enkäter samlades in. Vid 18-månadersbesöket var det 113 föräldrar som fyllde i och lämnade enkäten. Journaldata finns i 67 journaler. Bortfallet jämfört med ursprungsgruppen 170 föräldrar var 43 % för enkäten och 60% för 5 frågor om din hälsa. Bortfallet var olika stort hos olika 7

8 sjuksköterskor. På grund av en sjuksköterskas sjukdom kom hennes många av hennes föräldrar att inte följas upp Livsstilsfaktorer i journalen I efterhand visade det sig att det var för komplicerat att ta ut data med RAVE. I stället exporterades data till en excelfil, varifrån data lades in i EpiInfo och bearbetades. Detta gjorde det möjligt att införliva värden som inte var inlagda efter RAVEs mall. Ett antal av journalerna var felaktigt eller ofullständigt ifyllda. Hälsosamtalet Sammanlagt 170 föräldrar, 95 kvinnor och 73 män, hade fyllt i och lämnat in 5 frågor om Din hälsa i samband med hälsosamtalet. Åldern varierade mellan 22 och 56 år. 54 % av föräldrarna var inom åldersspannet år då hälsosamtalet genomfördes. På frågan hur många dagar per veckan man rörde sig minst 30 minuter svarade 13 % 0-1 dagar per vecka, 33 % 2-3, 39 % 4-5 och 15 % 6-7 dagar per vecka. När det gällde negativ stress på en skala 1-10 angav 47 % 1-3, 38 % 4-6 och 15 % Sex stycken rökte och 14 stycken snusade. 58 % drack 0-2 standardglas per vecka, 30 % 3-6 glas. Högst angivna antal standardglas per vecka var % angav att de aldrig eller ibland åt enligt tallriksmodellen, 36 % några gånger per vecka, 48 % en gång om dagen och 14 % två gånger om dagen. Av kvinnorna var det 9 % som hade BMI 26 eller däröver. Maxvärdet var 31. Av männen hade 29% BMI 26 eller däröver med maxvärde % av kvinnorna hade midjemått 80 cm eller under. 9 % hade 88 cm eller över med maxvärde 108 cm. Av männen hade 72 % maximalt 94 cm, 8 % hade 102 cm eller över med maxvärde 120 cm. Uppföljningen För uppföljningen av 5 frågor om Din hälsa vid barnets 18-månaderskontroll fanns journaldata för 38 kvinnor och 29 män. Eventuellt hade inte alla besvarade foldrar förts in i journalsystemet. Förändring i levnadsvanor mellan första och andra frågeformuläret formulerades som bättre, sämre eller lika. Som bättre räknades ökat antal dagar man rörde på sig, lägre värde på stresskalan, slutat röka/snusa, minskad alkoholförbrukning, ökat antal måltider enligt tallriksmodellen och lägre BMI. 8

9 Förändringsbenägenheten var störst beträffande fysisk aktivitet (62 %), följt av stress (57 %), alkohol (48 %) och mat (36 %). Många ökat sin fysiska aktivitet men ännu fler hade minskat den. För stressen gällde motsatt förhållande. Två föräldrar hade slutat snusa. Många hade minskat sin alkoholkonsumtion (ofta från låga nivåer), men ganska många hade ökat den. Ganska många åt oftare enligt tallriksmodellen. Förändring Bättre Sämre Ändrat totalt Att röra på sig % Stress % Röker 0 0 Snusar 2 0 Alkohol % Mat % BMI 10 4 Tabell1. Förändring av levnadsvanor enligt 5 frågor om Din hälsa Föräldraenkäter Enkäterna var omärkta, vilket omöjliggjorde parning mellan de två enkäterna liksom med journaldata. I vissa fall hade en äldre version av enkäten använts, där fråga 2 ( jag deltog i samtalet ensam/med min partner ) inte var med. Alla frågor var inte ifyllda på alla enkäter. Materialet har bearbetats i EpiInfo. På grund av materialets litenhet redovisas inte regelrätta statistiska uträkningar. Enkät 1 (12-månadersbesöket) 43 mammor och 42 pappor angav att de deltog i samtalet tillsammans med sin partner. 37 mammor och 7 pappor deltog ensamma i samtalet. Av de 64 svarande papporna var det 48 (75 %) som instämde helt eller i hög grad att samtalet var givande. Av de 96 svarande mammorna var det 65 (68 %) som instämde. Det var dubbelt så många mammor som pappor som endast delvis eller inte alls var nöjda med sina levnadsvanor (27 % resp 14 %). Av de totalt 126 som var nöjda med sina vanor var det 49 stycken (39 %), som övervägde att ändra vanor. Alla 34 som inte var nöjda med sina vanor övervägde alla att ändra dem. Av de 113 personer som helt eller i hög grad instämde i att samtalet var givande var det 62 (55 %) som övervägde att ändra levnadsvanor. Av de 47 som delvis eller inte alls instämde var det 21 personer (45 %) som övervägde ändring. Sammanlagt var det 62 personer som övervägde att ändra motionen, 47 kosten, 25 stressen, 7 tobaken och 1 alkohol. Av 74 svarande pappor var det 51 st (80%) som instämde helt eller i hög grad i att med hjälp av foldern 5 frågor om Din hälsa kan man påbörja samtal kring ett angeläget ämne. Av 96 svarande mammor var det 89 stycken (93 %). 9

10 Av dem som tyckte samtalet var givande var det något fler som övervägde att ändra vanor och något fler som var positivt inställda till 5 frågor om din hälsa. Påståendet Jag kan tänka mig att betala 70 kr för ett hälsosamtal var det 14 av 95 svarande mammor som instämde helt eller i hög grad. 13 av 63 svarande pappor instämde helt eller i hög grad kunde tänka sig betala 70 kr. Kommentarer till enkät 1 Tretton kommentarer berörde nyttan för den svarande själv. Det handlade framför allt om att bli påmind och att tänka till - Man tänker till och inser att man borde ändra på några kost- och motionsvanor. - Ger en tankeställare, speciellt foldern där man fyllde i - Bra att belysa oss föräldrar. - Bra att bli påmind. Har även regelbundna samtal via arbetsgivare. - Bra att hälsan tas upp = viktigt. Det blir lite wake up call om man slarvar. - Trevligt och bra samtal. Utkomst beror mycket på den som leder samtalet. - Det är bra att få en aha när det gäller mat och motion. - Man stannar upp och tänker efter. Lika många ansåg sig inte själva ha behov av samtal, men såg gärna att andra fick det - Samtalet med Ann var, som vanligt, givande kring mitt barn. Själva hälsodelen kände jag inte samma behov av, för egen del. - Jag har regelbunden företagshälsovård som går igenom liknande. - Eftersom jag mår bra & har koll på min hälsa gav det mig inte någonting nytt. Bra med studier kring detta dock! - Tycker det är bra att man blir uppmärksammad om man inte tänker på det själv. - Inget nytt för mig, men kan nog vara bra för många. - Det är bra att ta tag i hälsoproblem tidigt. Det finns nog många föräldrar som inte vet eller har kunskap om kost och motion. Jag tycker det är var en bra idé! - Har inga behov av vidare samtal, men det kan ju bli så framöver. Synpunkterna kring foldern 5 frågor om Din hälsa växlade - Om man vill ha hjälp på traven är det kanske bra, men jag är nöjd som det är. - Bra sätt att mäta hälsa. - Om man svarat ärligt så är det viktiga frågor att diskutera. - Bra blandning. Några hade kommenterat frågan om att betala 70 kr - Kanske en mindre summa. - Skulle gärna betala om jag tyckte att min hälsa var dålig! - Tycker i princip att det vore ok att betala men vet att jag aldrig skulle ta mig tid att göra det om det inte var i samband med besök för mitt barn. (Pappa) - Får detta genom jobbet. - För vår familj är detta inte aktuellt, då vi inte hade några problem. Men för andra som har stora problem så kan det vara aktuellt. 10

11 Övriga synpunkter - Kanske en social/psykosocial aspekt är värd att ta med i hälsosamtal? - Det skulle vara bra att lägga till en punkt om sömnvanor eftersom sömnbrist är en stor hälsofara. - Bra att ta upp detta för att barnen ska ha bra förebilder. - Tycker att samtalet ska ingå som nu. - Ett bra initiativ! Enkät 2 (18-månadersbesöket) 120 enkäter samlades in vid barnets 18-månaderskontroll. Vid sammanställningen har 4 icke ifyllda enkäter uteslutits liksom 3 där man antecknat att man inte var med vid samtalet. 68 mammor och 45 pappor hade fyllt i de 113 enkäterna. 51 mammor av 67 (76 %) svarande var nöjda med sina levnadsvanor liksom 36 av de 45 svarande papporna (80 %). Levnadsvanorna hade förändrats i båda riktningarna (tabell 2). Den största skillnaden gällde maten, där 23 uppgav sig ha ändrat sina vanor till det bättre och 5 till det sämre. Beträffande stress var det nästan dubbelt så många som upplevde sig ha en försämrad stressituation jämfört med dem som förbättrat. På påståendet Hälsosamtalet var till stöd för mig när det gäller mina levnadsvanor svarade 10 av 65 mammor och 5 av 42 svarande pappor helt eller i hög grad. I påståendet Jag skulle kunna tänka mig att betala vanlig avgift (70 kr) för ett nytt samtal var det 6 av 67 mammor och 3 av 43 pappor som instämde helt eller i hög grad. Förändring Bättre Sämre Ändrat totalt Motion % Stress % Tobak 9 2 Alkohol % Kost % Tabell 2. Förändringar i levnadsvanor enligt enkät 2. Kommentarer till enkät 2 Det var svårt att få igång en förändring i positiv riktning - Kom igång bra med regelbunden träning, styrka + kondition, men sen blev jag sjuk. Samtalet värderades olika - Gav en tankeställare. Tyvärr hände inte så mycket. - Tycker att vi lever ganska sunt redan. - Är rätt medveten om levnadsvanor och hälsa. - Bra tankeställare! Bra att se svart på vitt, det blir konkret och tydligt. - Bra att få en påminnelse om levnadsvanorna! 11

12 Pengarna var inte avgörande för om man ville ha ett nytt samtal eller ej - Skulle inte känna något behov då jag vet att vi har bra levnadsvanor idag. - Om jag hade känt att jag hade behov av det hade jag kunnat betala för mig. - Nu när jag haft samtal kan jag fortsätta på egen hand. - Det mesta som frågades om i hälsoundersökningen borde ingå/ingår i det vanliga BVCprogrammet, dvs ingen kostnad borde tas ut. - Pengarna är inget problem. Däremot tar det emot att boka tider i ett fullt schema. Samtalet kunde vara bra för andra, men - Kommer inte riktigt ihåg samtalet, denna lapp kunde lämnas in kort därefter. - Hälsosamtalet kan vara bra för familjer men i mitt fall känns det som att vi har bra vanor. Jämförelse av uppföljning med enkät respektive journaldata Generellt visar journaldata betydligt större förändringar än enkäten (tabell 1, 2). Differensen är störst när det gäller alkohol. Bättre är samstämmigheten beträffande maten. Tobaksfrågorna är olika ställda och är svåra att jämföra. Förändringarna går åt båda hållen: till det bättre och till det sämre. När det gäller stress har man i uppföljningsenkäterna angivit att stressen ökat, men när man fyllt i VAS-skalan har värdena blivit lägre vid uppföljningen än vid hälsosamtalet. Däremot har man i enkäterna uppgivit en mindre förändring av alkoholkonsumtionen än vad journaldata tyder på PERSONALEN Personalens löpande erfarenheter I minnesanteckningarna dokumenterades löpande både de problem man stötte på och de erfarenheter som sjuksköterskorna gjorde. Mycket av detta verifierades senare i gruppintervjun. Metodfrågor: Syftet med samtalen diskuterades. Hur man presenterar projektet när papperen överlämnas liksom inledningen av samtalet är viktigt. Även om fokus är föräldrarna/vuxna så går barnperspektivet inte helt att undvika. Det är svårt att dra tydliga gränser. I samband med sommaruppehållet med samtalen blev det lätt att glömma att kallelse ändå skulle delas ut. Det tycktes finnas en viss individualitet när det gäller att få in systematiken i vardagsarbetet. Materialet: 5 frågor om Din hälsa är bra, uppskattas både av föräldrar och av personalen. De livsstilsfoldrar som lämnats ut var fr.a. stress och mat. Uppföljningen: Det är svårt att få in ifyllda uppföljningsblanketter från 18-mån kontrollen. Dokumentationen: Dataprogrammen var nya för de flesta (ProfDoc och Excel). Mer utbildning hade behövts, gärna en lathund för Excel. Journalmallen modifieras för att följa ordningen i 5 frågor. Fortsättning: Önskemål om fortsättning fanns, men tveksamhet om möjligheterna. 12

13 Övrigt: Behov av uppehåll med samtalen under sommaren Gruppintervju med personalen Vid gruppintervjun, som ägde rum cirka 6 veckor efter projektslut medan utvärderingsblanketter fortfarande samlades in, var en av de 6 deltagande sjuksköterskorna frånvarande pga. långvarig sjukdom. Om att genomföra projektet Sjuksköterskorna hade olika attityder till projektet. Majoriteten var övervägande positiva både till att genomföra ett projekt och till detta projekt. En minoritet, som redan under planeringen uttryckt tveksamheter dels inför egen samtalskompetens, dels inför att ändra sina arbetssätt, hade på olika sätt haft svårt att genomföra projektet enligt planen. - Det har varit tidskrävande men det har gett nya infallsvinklar, nya diskussionsforum. - Man har förändrats lite under resans gång, hittat nya vägar och nya sätt att utforma samtalen. - Det har varit jättekul, jättefina samtal med föräldrarna. - Det har varit bra, det ger en egen tankeställare, man ser på föräldrarna att de tar till sig det. - Det har inte fungerat så bra för mig men jag såg skillnaden. När jag var entusiastisk, jag startade upp bra, de första 5-6 samtalen var jättebra. Sen började jag släppa taget, gjorde det lite slarvigare, skickade ut slarvigare, hela min attityd var lite mer tillbakalutad. Då får man svar därefter, det märker man väldigt tydligt. - Det tar tid att lägga åt sidan, sedan ta itu med det. - För mig är forumet inte rätt. Man ska prioritera familjer som inte mår bra. Det finns ingen anledning att fråga alla. - Jag tycker det är intressant att screena men det får inte bli på bekostnad av det ordinarie jobbet vilket det gör nu. Om att använda foldern 5 frågor om Din hälsa Det fanns en enighet om att materialet (foldern 5 frågor om Din hälsa och de fem foldrarna om levnadsvanor) var mycket bra och underlättade samtalet. Alkoholen framhölls speciellt. Däremot saknade man en fråga om sömn. - Arbetsmaterialet är mycket bra. - Jag tycker också 5 frågor är bra men jag har från flera föräldrar hört att det saknas en fråga om sömn. - Oerhört bra material. Man börjar reflektera, och det tror jag har stor värde. Det tror jag har större värde än mitt samtal. - 5 frågor har varit jättebra som ett under lag för samtalet, de har kunnat välja vad de velat fördjupa sig i. - Det är ju lättare att man har nånting, ett ämne man samtalar omkring, att man utgår från materialet. - Skillnaden är väl att vi pratat med alla. Vi har talat levnadsvanor jämt, sen har man vissa familjer man pratar lite djupare med och vissa ytligare. Men i och med projektet blev det samma struktur för alla. Vid detta tillfälle har alla faktorerna kommit upp under samma samtal. - För mig har det varit väldigt bra stöd för att prata alkohol. 13

14 Om att genomföra samtalet De positiva sjuksköterskorna upplevde inte samtalen som svåra eller belastande. De utvecklade sin samtalsmetodik efter hand, upptäckte fördelarna. De tveksamma var mer missnöjda med samtalen. Det var svårt att växla fokus från barnet till föräldrarna. - Från början har jag erbjudit på samma sätt. Men när man börjar samtalet känner man i luften hur mycket de vill prata. I början gick jag igenom alla 5 frågorna ordentligare, men sen har jag pratat om det som föräldrarna vill prata om. Det känns bättre. - Alkohol har jag nästan bara talat om i föräldragrupperna. Och det kan vara hur laddat som helst, där vet man inte bakgrunden så man får ta hemskt allmänt. Nu kan jag ta det mer riktat, man vet var man ska lägga ribban. - Jag tycker inte de reagerat på något speciellt sätt när jag frågade om alkohol. - Jag tycker inte jag haft så mycket att tillföra, föräldrarna vet redan - När tiden varit knapp har jag känt mig jagad och samtalen blev inte så bra. - För mig känns det här lite fel, nu ska jag aktivt koppla bort barnet, nu är det föräldrarna. Det har jag haft svårt att göra. - Jag tycker inte det varit något nytt, inte tillfört något nytt till vad vi pratat om tidigare. Jag har haft svårt hitta min roll, att utgå från föräldrarna. Jag känner mig mer hemma med att prata om barnen. - När jag inte var entusiastisk, slarvigare, blev samtalen därefter. - Allt det här är fantastiskt bra. Men jag har inte haft det rätta fokuset, eller inte rätta forumet på BVC. Om vinster för sjuksköterskorna De vinster man upplevt var att båda föräldrarna närvarat vid besöket, att man fått bättre kontakt med pappan, att man fått veta mer om familjen och att materialet underlättat att ta upp ämnet alkohol. - Jag har träffat fler föräldrapar vid 1 år än vanligt, båda har kommit. - Jag tycker det varit ett bra sätt att få kontakt med pappan. Man behöver olika sätt att närma sig dem. Ofta har pappan tyckt att det varit roligt, att han fått prata om sig själv. Mammorna går gärna över till att prata om barnet. - Att man får reda på saker om dem, att man vet mer om familjen - På något sätt är alkohol något man inte tagit upp tidigare, inte jag i alla fall, på det här sättet. Där tycker jag det varit jättebra stöd. Om vinster för föräldrarna Här var meningarna delade. De positiva ansåg att samtalet gett möjlighet att få föräldrarna se sig själva som viktiga förebilder för barnen. I ett fall ansågs samtalet varit det som fick en pappa att byta till ett mindre stressat arbete. De tveksamma tyckte att samtalen inte kunnat tillföra föräldrarna något, bland annat för att de redan var välinformerade. De ansåg också projektet inte hjälpt deras enstaka problemföräldrar med t.ex. grav övervikt. Det fanns en tendens att mäta betydelsen av foldrarna som större än betydelsen av sköterskornas egna insatser. - Man väcker ju den här tanken, även om man är överviktig, att man ska orka med barnets tempo, försöka vara en god förebild. Så även där tycker jag man närmar sig lite lättare. Så tycker jag den här frågan om alkohol är bra, för där har det kommit upp en del saker som jag i min vildaste fantasi inte hade förväntat mig. Och så har det kommit de här välutbildade som precis har lagt sig på gränsen för att klara av marginalerna för vad som är tillåtet men där man har kunnat läsa mellan raderna. Men man har kunnat prata om det, ge en tankeställare, att det är inte så bra att man tar en öl efter jobbet med 14

15 arbetskamraterna och sen går hem och dricker vin till maten och sen hela lördagen och söndagen. - Jag tror inte det är barnavårdscentralens huvudsyfte att ändra på 100 % på föräldrarna och gå ner kg. Där måste man ta hjälp av broschyrerna och hänvisningarna. Däremot kan man utgå från barnet, att inte barnet ska hamna i samma situation. Att via barnet tala om att det är bra, försök ordna till matsituationen. - Föräldrarna har varit nöjda med 5 frågor, att sätta sina egna betyg. Det är en väckarklocka. Är man nöjd behöver man inte ändra. - Jag vet inte om föräldrarna fått ut så mycket av samtalen. - Men det blir väldigt tydligt att man vänder sig till pappan, han suger kontakten. Mamma har pysslat med barnet. Mamman har varit mer okoncentrerad, vad tycker du? eller vänt sig mot barnet. - En pappa jag hade som var jättestressad på jobbet. Så började jag prata med honom, har han pratat med chefen etc. Ja, sa han, det finns ingen annan möjlighet, jag måste byta jobb. Och så bytte han jobb. Kanske man fastnar i en fälla utan att man ser, så får man en sån här broschyr 5 frågor och så börjar man tänka kanske man kan göra något åt det här. - Men jag tror man hjälps lite på traven, att lyfta upp, man kan diskutera om man vill. Vill man inte bryter man själv. Om inte föräldrarna vill prata om det här så bjuder man inte in till samtal - Jag vet inte om de har fått ut så mycket från samtalet, de har fått fråga, fr.a. stress och motion. Då har de fått den här broschyren. Stressen har hjälpt många, att få reda upp sin tillvaro. Broschyren om stressen har varit jättebra. - De sundaste är de som varit mest intresserade. - Jag tycker det är förebyggande att prata med föräldrarna i och med att de är förebilder. För mig är det bra att ha sånt här som stöd. Om livstilsfoldrarna De fem foldrarna om levnadsvanor uppskattades, speciellt de om stress och fysisk aktivitet. Det var dock olika hur mycket man använde sig av dem. - De har varit en hjälp att inte fastna, vi kan ju inte hänga fast vid föräldrarna. Vet du var man kan få hjälp, man drar lite och ger broschyren. Likadant med maten. Det är inte det jag är här för, att prata kostcirklar etc. Om att genomföra projektet inom befintliga ramar Att sjuksköterskorna upplevde situationen som pressad var helt klart, och det var svårt att hinna med både projektet och det vanliga arbetet. Det var dock olika hur man gjorde för att klara av situationen. - Det har inneburit mer jobb. Det tar mycket mer tid från vanliga arbetsuppgifterna. Jag hinner inte riktigt med. - Projektet blev styvmoderligt behandlat. För min del blev det nåt som jag gjorde när jag hade en stund över. - För mig var det tvärt om. Jag prioriterade detta medan andra arbetsuppgifter blev liggande. - Jag satsade mer i början, sen hittade jag det jag tyckte var bra. Jag har inte ägnat lika mycket tid åt det på senare tid. Om möjligheten att använda materialet i framtiden Här fanns det en del funderingar, både att alla skulle göra likadant och att det skulle vara fritt fram för var och en att göra som den föredrog. - Kanske man kan använda materialet där man känner lite grann. 15

16 - Vi har talat om att lämna ut dem vid 10 månader, sen följa upp vid 12 månader. - Vi måste komma överens om den ska lämnas endast till förstabarnsföräldrar eller till alla. - Jag har funderat på att lämna den vid någon annan ålder, t.ex. vid 8 månader när man talar mycket om mat, syskonen etc. vid 10 mån frågar man bara. Och hänvisa till vårdcentralen vid behov. - Dela ut tycker jag kan vara bra, det tycker de flesta föräldrar är bra. Mina barn är dåliga på att äta, de ammas i 8 månader. Det skulle nog vara bra vid 12 månader då barnen äter dåligt. Om dokumentationen Dokumentationen upplevdes som betungande av vissa och som relativt problemfritt av andra. - Jag tycker det var enkelt men andra kanske tyckt det var jobbigt att byta journalsystem. Det är ju ett visst merjobb. - Tre olika journalen, innan jag fick kryssen på rätt sätt. Jag kunde inte journalen, vet inte om jag gör rätt nu. Svårast att skriva upp alla barnen i excelbladet, vilket datum jag lämnat ut. När man lämnat ut vid 18 mån kändes det irrellevant. Stort stressmoment för mig. Vad var bra? De regelbundna besöken från Folkhälsoenheten uppskattades. - Kontakten med Folkhälsoenheten har varit bra, gett mycket input. - Det är tur att vi haft er för annars hade vi inte genomfört det här projektet. - Jag tycker jag fått med mig något varje gång ni kommit, det hade jag inte väntat. Det har varit roligt när ni kommit. Vad var mindre bra? Datorvanan var på olika nivåer. Program som var tänkta att underlätta upplevdes ibland som ytterligare arbetsbelastning och komplikationer. Vid intervjun skedde ett utbyte av erfarenheter och kunskaper. - Såna tips skulle jag behövt tidigare. Jag är inte bra sekreterare. Det skulle ha underlättat för mig. 8. SLUTSATSER Den ekonomiska ramen gjorde att projektet inte kunde utvärderas på ett tillräckligt bra sätt. Det går inte att säga att denna metod är bättre eller sämre än andra liknande men mer resurskrävande metoder. Det är i denna studie svårt eller omöjligt att bedöma hälsosamtalets betydelse för föräldrarnas levnadsvanor idag. Vi vet inte hur de hade sett ut utan hälsosamtalet. Föräldrarna var i stort sett nöjda med sina levnadsvanor och tyckte i allmänhet inte att de hade behov av ett hälsosamtal. Däremot såg de nyttan för andra! De var också i hög grad nöjda med samtalet. De flesta ansåg att 5 frågor om Din hälsa var en bra utgångspunkt för ett hälsosamtal. Flera kommenterade att foldern och samtalet fick dem att reflektera. Enligt den första enkäten tycktes papporna vara mer nöjda än mammorna. Det fanns också en tendens att de som tyckte samtalet var givande oftare övervägde att ändra vanor och var mer positivt inställda till 5 frågor om Din hälsa. 16

17 Endast en minoritet kunde tänka sig att betala 70 kr för ett hälsosamtal. Den vanligaste kommentaren var att det var ett bra initiativ, men att man själv inte behövde samtalet. Vid uppföljningen varierade uppfattningarna om samtalet. Inte heller nu var man villig att betala 70 kr för ett hälsosamtal. Sjuksköterskorna hade olika uppfattningar om projektet. Genomförandet av samtalen och dokumentationen upplevdes som olika belastande respektive stimulerande. Alla instämde i att det varit alltför tidskrävande och att arbetssituationen blev lidande. Man såg dock möjligheter framöver, framför allt med att använda de olika foldrarna som alla hade en positiv uppfattning om. Folkhälsoenhetens insatser var viktiga för genomförandet av projektet. Mer tid borde ha ägnats utbildning i de olika dataprogrammen och annat förberedelse- och uppföljningsarbete. 9. DISKUSSION Intressant är att en stor del av de föräldrar som förklarade sig nöjda med sina levnadsvanor ändå övervägde att ändra dem. Detta stämmer överens med motsvarande studie på två barnmorskemottagningar (17). Att bilda familj är i sig en stressfaktor som kan förklara att det är svårt att hinna med motion på samma sätt som tidigare. Ett förväntat utfall var minskad tobakskonsumtion. Å andra sidan kan man förvänta sig att ytterligare några åter tar upp tobaksanvändning. I enkät 2 återfanns två som försämrat sina tobaksvanor, men dessa kom inte fram i journalvärdena. I många fall ökade stressen från det att barnet var 12 månader tills det var 18 månader. Intrycket var att inskolningen på daghem och återgången till arbetet är stressfaktorer. Det verkar också vara lugnare för den förälder som är hemma. Påfallande var att föräldrarna ansåg sig förbättrat sina matvanor. Intrycket var att samtalet medvetandegjorde för föräldrarna att de är ett föredöme för barnen, och att detta bidrog till de förbättrade matvanorna. Här hade det varit intressant att jämföra med en motsvarande grupp föräldrar som fått 5 frågor om Din hälsa utan hälsosamtalet. Vid uppföljningen berörde enkäten och 5 frågor om Din hälsa delvis samma frågor. I enkäten fick föräldrarna uppskatta sina eventuella förändringar de senaste sex månaderna. I 5 frågor om Din hälsa förde de in de data som de ansåg vara aktuella, och dessa jämfördes med ursprungliga data. Möjligen kan diskrepansen mellan svaren i enkäten och i 5 frågor om Din hälsa bero på urvalet. Det var cirka 40 % av dem som lämnade in enkäten som inte lämnade 5 frågor om Din hälsa. Kan det vara de mer förändringsbenägna som lämnade 5 frågor om din hälsa? Direkt efter samtalet ansåg majoriteten av föräldrarna att samtalet var givande. Vid uppföljningen kunde man inte se att samtalet hade varit till något speciellt stöd. Detta kan stå för att samtalet kommit i skymundan för allt annat som hänt under perioden. Det kan också vara ett sätt att förklara varför man inte lyckats ändra sina vanor enligt sina egna önskemål. 17

18 Sjuksköterskorna anser att foldern 5 frågor om Din hälsa har så stor betydelse att de fortsatt dela ut den. Några delar ut den vid 10-månadersbesöket och erbjuder en snabb uppföljning vid 12-månadersbesöket. Andra gör det vid 8-månadersbesöket då de tycker sig ha mer tid för samtal. För gravida har i Stockholms läns landsting tagits fram en folder om de fem levnadsvanorna samt sex och läkemedel (18). Man skulle kunna tänka sig en liknande för småbarnsföräldrar. Att själv fylla i och skriva, som i 5 frågor om Din hälsa och Min bok om hälsa (19) tvingar dock fram reflektion på ett annat sätt än att bara läsa en färdig text. Det vore intressant med en utvärdering av effekten av att lämna ut en folder respektive en journal för egen dokumentation. Andra viktiga frågor att ta upp under ett hälsosamtal eller i en egenjournal kan, förutom de sex, läkemedel och de fem livsstilsfaktorerna, vara sömn, utsatthet för fysiskt våld, naturläkemedel samt andra droger. Under Uppmärksamhetsveckan i november 2008 beträffande riskbruk av alkohol prövas audit för föräldrarna på BVC. Att använda värdefulla samtalsminuter till en enda fråga kan dock innebära att andra, för denna person mer värdefulla frågor, kommer i skymundan. Foldern 5 frågor om Din hälsa är tänkt att kunna användas dels på egen hand, dels som underlag för hälsosamtal och dels som underlag för journaldokumentation. Detta var första gången som den använts för att få utdata. Man hade valt att dokumentera i journaltexten i stället för som laboratorievärden, vilket gjorde det möjligt att dokumentera fel, dvs på ett sådant sätt att utdataprogrammet RAVE inte hade funnit data. Om RAVE använts hade databortfallet blivit ännu större än vad det blev nu. 5 frågor om Din hälsa har visat sig vara uppskattad både från personal och föräldrar, som underlag för ett hälsosamtal. Värdena är dock mycket ungefärliga, och värdet av att föra in dem i journalen kan ifrågasättas. Att ett värde finns infört i journalen är dock en indikation på att frågan lyfts upp under konsultationen, och detta bör också underlätta uppföljningen. Det finns ingen anledning att försöka specificera värdena, eftersom det är patientens egen upplevelse snarare än verkligheten som ger värdet. Det är diskussionen om t.ex. alkoholkonsumtionen som är det viktiga, inte den sanna mängden i sig. Ett alternativ kan vara en checklista där man prickar av att ämnet har behandlats, på motsvarande sätt som i barnhälsovårdsjournalen. Mycket arbetstid gick åt till dokumentationen, som upplevdes som betungande av några sjuksköterskor. En stor del handlade dock om utvärdering, och i löpande verksamhet skulle dokumentationen minska kraftigt. Systemet med livsstilsdata i journalen som är sökbara med RAVE kom till för att möjliggöra uppföljning av kvaliteten i det hälsofrämjande arbetet. Det tycks dock så svårarbetat och långsamt att man drar sig för att använda det. Det är viktigt att man tar fram system för kvalitetsuppföljning som är lätta att använda även för dem utan särskild datakompetens. Projektet illustrerar Folkhälsoenhetens tidigare erfarenheter av att bedriva projekt i primärvårdens vardag (8, 20, 21). Kunskapen om forskningsmetodik är låg samtidigt som trycket i patientverksamheten är högt. Detta leder ofta till att protokollet inte följs på det sätt som är nödvändigt för god kvalitet i utvärderingen. Det krävs tät kontakt mellan projektledning och dem som genomför projektet och ett genomtänkt förarbete. 18

19 10. REFERENSER 1. Norsjö: Norsjöprojektet en svensk modell för lokalt folkhälsoarbete. Bearbetad sammanställning av fem avhandlingar och en mastersuppsats. Norsjö: Stiftelsen Källan, Lingfors H. Att förändra livsstilen på befolkningsnivå erfarenheter från Habo. I: Allt väl? Om livsstil, ansvar och hälsa. Läkardagarna i Örebro Stockholm: Svenska Läkaresällskapet och Förlagshuset Gothia, Lidfeldt J. Health in middle-aged women, with emphasis on features of the metabolic syndrome and related markers for diabetes. Women s Health in the Lund Area Study. Lund: Avhandling, Lunds Universitetssjukhus, Hellenius ML. Hälsoråd påverkade levnadsvanor men inte laboratorievärden. Läkartidningen 2000;97: Vad kan vi lära oss av FENIKS ett hjärt- och kärlpreventivt program i Rimbo/Edsbro Stockholm: Stockholms läns landsting, Wirschubsky, Z. Familjens matvanor påverkar starkt barnens ätvanor. Medicinsk Axess 3/ Handlingsprogram övervikt och fetma Stockholm: Stockholms läns landsting, Eckerman I, Ekbom R. Individpreventionen i primärvården hur lyckas vi? Personalens och patienternas uppfattning om individpreventionen i det dagliga arbetet. Nacka: Folkhälsoenheten i Nacka, Blomstrand A, Pedersen N, Bengtsson C. Hälsoprofil hjälper patienten att själv analysera sina riskfaktorer. Läkartidningen 2002;99: Blomstrand A, Lindqvist P, Enocsson Carlsson I, Pedersen N, Bengtsson C. Low-budget method for lifestyle improvement in primary care. Experiences from the Göteborg Health Profile Project. ScandJPrimHealth Care 2005;23: Frågeformuläret 5 frågor om din hälsa gör skillnad för samtalet om livsstil med patienten. Eskilstuna: FoU-Centrum, Landstinget Sörmland, Manual 2004 för Västerbottens hälsoundersökning. Västerbottens läns landsting, Eckerman I, Ekbom R. Nackamodellen för förebyggande arbete i primärvården. En beskrivning av Folkhälsoenheten i Nacka. Nacka: Folkhälsoenheten i Nacka,

20 Eckerman I. Hälsosamtal med gravida Ett projekt i samarbete mellan ÄltaPraktikens mödravårdscentral, Boo barnmorskemottagning och Folkhälsoenheten i Nacka. Nacka: Boo vårdcentral, Bädda för en god start. Vårdguiden, Stockholms läns landsting, Min bok om hälsa. Falun: Centrum för klinisk forskning, Landstinget Dalarna, Eckerman I. Kan man lyckas med lokal olycksfallsregistrering? Erfarenheter från Nacka Nacka: Folkhälsoenheten i Nacka, Sandberg M, Eckerman I, Ekbom R. Hälsoprogram för fysisk aktivitet. Hur gjorde vi och hur gick det? Rapport om införandet av FaR på vårdcentralerna i Nacka. Nacka: Folkhälsoenheten i Nacka, TABELLER 1. Förändringar av levnadsvanor enligt 5 frågor om Din hälsa. 2. Förändringar av levnadsvanor enligt enkät BILAGOR 1. Foldern 5 frågor om Din hälsa 2. Inbjudan till hälsosamtal 3. Foldern Hur har du det med stressen idag? 4. Enkät 1 (12-månadersbesöket) 5. Enkät 2 (18-månadersbesöket) 20

21 BMI BMI (body mass index) är ett förhållande mellan längd och vikt. Normalt BMI för vuxna är BMI är övervikt. BMI 30 och uppåt räknas som fetma , , , , , , , , , , frågor om Din hälsa Min längd Min vikt... Mitt BMI... Midjemått Bukomfånget mäts stående, efter utandning, med ett vanligt måttband, mitt emellan nedersta revbensbågen och höftbenskammen (översta spetsen på höftbenet). Namn:... Datum:. Stort midjemått ger ökad risk för sjukdomar. För kvinnor bör midjemåttet vara under 80 cm. 88 cm innebär hög risk. För män bör midjemåttet vara under 94 cm. 102 cm innebär hög risk. Mitt midjemått är cm Folkhälsoenheten i Nacka

22 4. Alkohol 1. Att röra på sig Regelbunden fysisk aktivitet på sammanlagt 30 minuter dagligen så att man känner sig varm (motsvarande en rask promenad) påverkar hälsan gynnsamt. Ökad fysisk aktivitet ger ytterligare hälsovinster. Fysisk aktivitet innefattar både dina vardagliga rörelser som raska promenader, cykling, städning och trädgårdsarbete, och olika sport- och idrottsaktiviteter. Så här många dagar per vecka rör jag på mig så att jag känner mig varm, sammanlagt minst 30 minuter: Stress Stress kan för en del personer ibland vara positiv. Oftast är dock stress negativ. Negativ stress kan sägas vara en känsla av att inte räcka till, att inte klara av de uppgifter som man tänkt sig utföra. Negativ stress har en mängd negativa effekter både på kroppslig och mental hälsa. Jag upplever min nivå av negativ stress som (ringa in en siffra): Ingen negativ stress alls 3. Tobaksbruk Jag röker Jag snusar Maximal negativ stress Jag använder inte tobak alls Ett standardglas motsvarar alkoholmängden (12 gram) i antingen Folköl: 1 burk (½ liter) Starköl: 1 flaska (33 cl) Vin: 1 litet glas (15 cl) Starksprit: 4 cl Människor är olika känsliga för alkohol. Som låg risk räknas för friska normalstora vuxna människor (ej underviktiga, gravida eller ammande): Kvinnor: högst 9 standardglas fördelat över en vecka Män: högst 14 standardglas fördelat över en vecka Man bör inte dricka allt på en gång. Två vita dagar per vecka rekommenderas alla. Alkoholens eventuella skyddande effekter gäller mycket små mängder hos äldre. Alkohol är energirikt (högt kaloriinnehåll) och dessutom aptitstimulerande. Min alkoholkonsumtion motsvarar... standardglas per vecka 5. Maten Tallriksmodellen visar proportionerna mellan de olika livsmedlen: Potatis, pasta, ris, bröd Grönsaker, rotfrukter, frukt, bär Kött, fisk, ägg, linser, bönor Jag äter enligt tallriksmodellen 1. Ibland eller aldrig 2. Några gånger per vecka 3. En gång om dagen 4. Två gånger om dagen

23 Boo vårdcentral Till dig/er som är förstagångsföräldrar vid Boo barnavårdscentral Välkommen till hälsosamtal! Det har nyligen skett en stor förändring i ditt liv du har blivit förälder. Du har nu ett ansvar som du inte haft tidigare. Samtidigt har du kanske inte haft tid att fundera över ditt eget liv. Vi vet att livsstilen har stor betydelse för människors hälsa. Vi vill ge er föräldrar en puff att behålla de bra levnadsvanor ni har, och att kanske förändra de levnadsvanor som är mindre bra. Ni båda föräldrar inbjuds till ett kort hälsosamtal i samband med ert barns 12-månaders besök på barnavårdscentralen. Samtalen sker var för sig eller gemensamt. Hela familjen är välkommen.dagen den.. kl. till. Förberedelser Vi ber er båda att före besöket var för sig fylla i och ta med två exemplar av 5 frågor om Din hälsa i två ex. Det ena får ni tillbaka efter samtalet. Gå gärna in på och genomför testet. Du kan då få bättre uppfattning om vad du tycker är viktigast att tala om. Vi rekommenderar också hemsidan för Folkhälsoenheten i Nacka Där finns information om vart du kan vända dig i olika livsfrågor. Uppföljning Eftersom vi prövar en ny sorts hälsosamtal så vill vi följa upp resultaten. Det sker i tre steg: - En enkät om vad du tyckte om hälsosamtalet. Den fylls i direkt efter samtalet. - Uppföljning med ny enkät och 5 frågor om Din hälsa när ert barn är 18 månader. - Vi hoppas också kunna göra en uppföljning när ert barn är 3 år. En kortfattad dokumentation av samtalet kommer att ske i patientjournalen på vårdcentralen. Med vänlig hälsning Barnavårdscentralen, Boo vårdcentral Folkhälsoenheten i Nacka Barnavårdscentralen Boo vårdcentral Edövägen Saltsjö-Boo Telefon E-post

24 STRESS OCH KRIS I ARBETSLIVET I första hand bör man tala med sin chef. Det kan vara bra att ha någon med sig, t.ex. en representant från den fackliga organisationen. De flesta företag är anslutna till en företagshälsovård där man kan få stöd och råd. De brukar ha god erfarenhet av stress på arbetsplats. På Sunt liv - arbetsmiljö för kommuner och landsting kan du läsa mer om stress och hur man kan arbeta med detta, på egen hand och tillsammans på arbetsplatsen. Hur har du det med stressen idag? På Arbetsmiljöverkets hemsida kan Du hitta mer information. STRESS OCH KRIS I PRIVATLIVET Här kan man behöva professionellt samtalsstöd. Prästerna och diakonerna i Svenska Kyrkan har utbildning och erfarenhet när det gäller livsproblem. Detta gäller även många andra församlingar. Du kan också vända dig till din vårdcentral. Många inom sjukvården har god samtalsutbildning. Din läkare kan vid behov skriva remiss till kurator eller psykolog på vårdcentralen. Familjerådgivning Information hittar du på kommunens hemsida under Sociala tjänster och Familj, barn och ungdom. Föräldratelefoner Information om hittar du på Folkhälsoenhetens hemsida under För dig som bor i Nacka Var kan jag få stöd? Familj och föräldrar. Folkhälsoenheten i Nacka

25 ATT MINSKA SIN STRESS Du kan göra mycket för att minska din stress. Allt går inte att genomföra på en gång men kanske du kan ta ett litet steg i taget. Försök att inte göra många förändringar i Ditt liv samtidigt. Lyssna till din kropps varningssignaler. När Du inte mår bra finns det som regel en orsak. Det är viktigt att ditt sömnbehov täcks. Regelbunden motion ökar må brahormonerna. Pröva att gå och tala långsammare och att exempelvis låta andra bilister köra om Dig. Tänk efter vad som är det värsta som kan hända i en stressad situation. Det är sällan en katastrof. Du behöver en stund för Dig själv varje dag. MEDVETEN NÄRVARO Mycket av den stress vi utsätts för orsakas inte av det som faktiskt sker, utan av våra tankar kring det som sker. Detta beteende är till stor del automatiserat och inte något som vi väljer medvetet. Genom träning i medveten närvaro (mindfulness) blir vi mer och mer medvetna om att tankarna är just tankar, och inte automatiskt sanningen. Vi lär oss också att känna igen tidiga kroppsliga signaler om stress. Stresspiralen kan på så sätt stannas upp i ett tidigt skede och onödig stress kan undvikas. Läs gärna psykiatern Åsa Nilsonnes bok "Vem är det som bestämmer i ditt liv?" (Natur & Kultur). På kan du beställa självhjälps-material. TESTA DIN STRESSNIVÅ På Sjukvårdsrådgivningen kan du läsa mer om stress och också testa din egen nivå. sök på stress. BOKA IN LUFT I SCHEMAT Vi fulltecknar gärna vår almanacka. Men det är en del av livet, det att inte veta allt som kommer att hända. MER INFORMATION På Folkhälsoenhetens hemsida hittar du mer information om stress och andra livsfrågor. Därför måste en del av dagen få vara obokad. För det oförutsägbara. För att det blev trafikstockning. För att mamma blev sjuk. För att det föll 30 cm snö. Utan anspänning och motstånd skulle vi tråkas ut. Men stress, precis som fysisk ansträngning, måste följas av återhämtning och vila