Här har du din framtid. Johan Nordström pluggar film och japanska. Vad väljer du? DN guidar inför valet till högskolan.

Transkript

1 11 mars 2009 Här har du din framtid Johan Nordström pluggar film och japanska. Vad väljer du? DN guidar inför valet till högskolan. FOTO: BENKT EURENIUS Här kommer jobben att finnas sid 5 Hur får man studielånet att räcka? sid Allt om nya yrkeshögskolan sid 41 Stor guide: så hittar du studentbostad sid 34 37

2 Vad ska du göra i höst? Enkät: Lina Johansson, Niklas Malmborg och Joanna Wågström Maria Walde Redaktör för Högskoleguiden Nattsvart? Nej då! Lågkonjunkturen slår till överallt, flera tusen varslas varje vecka, inga jobb att söka... Det är lätt att deppa ihop för mindre. Men du, framtiden är inte nattsvart. Ekonomin vänder. Och jobben kommer tillbaka. Och under tiden finns det en självklar sak att göra: plugga! Du som går ut gymnasiet i vår kan se till att vara redo för arbetsmarknaden när konjunkturen vänder. Och du som har varit ute i arbetslivet ett tag, kanske är orolig för jobbet eller funderar på att byta bransch... Sök till högskolan du också! Så strunta i snacket om lågkonjunktur i högskolevärlden är det högkonjunktur. Det är därför vi på Dagens Nyheter gör Högskoleguiden. Här får du möta massor av studenter som berättar om sina utbildningar och sin vardag. De pluggar till sjuksköterska, Egentligen handlar allt om en enda fråga: Om man ska välja yrke med hjärnan eller med hjärtat. naturguide, jurist, kulturvetare, dietist... och en går en ny, het datautbildning som är rena CSI. Vi berättar också om allt praktiskt du behöver känna till: Hur klarar man ekonomin? Behöver man ställa sig i bostadskö? Och hur funkar det att plugga på distans? Men egentligen handlar allt om en enda fråga: Om man ska välja yrke med hjärnan eller med hjärtat. Vill man få ett säkert jobb i en stabil bransch, eller vill man satsa på sin dröm? Det skriver vi om på nästa uppslag. Sen möter du alla studenterna som berättar om sina val i livet. Kanske kan du bli inspirerad av dem? Nu är det upp till dig. Lusläs Högskoleguiden, fundera lite och välj på senast den 15 april. Så har du framtiden fixad. Joakim Engström, Rinmangymnasiet i Eskilstuna: Jag ska plugga vidare direkt. Antagligen blir det kemivetenskap med internationell inriktning på KTH. Mikaela Jansson, John Bauergymnasiet i Åkersberga: Jag ska förhoppningsvis plugga kriminologi och beteendevetenskap. Sedan vill jag söka till Polishögskolan. Jenni Sundin, Nynäshamns gymnasium: Jag vill bli idrottslärare och ska söka till idrottshögskolan i Stockholm eller i Kalmar. Shilan Shadman, Rinmangymnasiet i Eskilstuna: Jag ska leta efter jobb inom restaurangbranschen. Jag vill bli kock. Janina Hellqvist, John Bauergymnasiet i Åkersberga: Jag jobbar extra inom hemtjänsten nu och det vill jag fortsätta med. Jag tycker om att arbeta med människor. Karl-Oskar Netteberg, Nynäshamns gymnasium: Jag ska ta ett sabbatsår och försöka få in en fot i arbetslivet. Efter det vill jag utbilda mig till spaoch hudterapeut på Beauty School of Sweden. Jag kan också tänka mig att gå en teaterutbildning. Peiman Rahnamaei, Rinmangymnasiet i Eskilstuna: Min dröm är att bli läkare men först ska jag koppla av ett tag. I sommar ska jag nog åka utomlands och jobba som bartender. Mårten Ek, John Bauergymnasiet i Åkersberga: Jag vill utbilda mig till brandman. Om jag inte kommer in på den utbildningen kan jag också tänka mig att bli massör. Elise Liljehammar, Nynäshamns gymnasium, Stockholm: Jag vill flytta till en egen lägenhet och jobba med omvårdnad. Sen vill jag utbilda mig till sjuksköterska. INNEHÅLL Studievägledarens tips... 4 Här finns jobben i framtiden... 5 Yrke: sjökapten Yrke: IT-forensiker... 8 Yrke: fritidspedagog Yrke: socionom Möt Johan Nordström forskarstipendiat i japansk film Yrke: sjuksköterska Yrke: kulturvetare Yrke: audionom Yrke: jurist Yrke: dietist Yrke: naturguide Tekniskt basår en andra chans CSN och din studieekonomi Antagningsregler Guide till högskoleprovet Följ med till en studentkorridor i Uppsala Så hittar du bostad Plugga på distans Rankning inget att lita på Nya yrkeshögskolan Studera utomlands Varning för bluffuniversitet! Studieteknik Viktiga ord hemsidor och datum MÖRKT LJUST STRÅLANDE MÖRKT LJUST STRÅLANDE MÖRKT LJUST STRÅLANDE Jurek Byczynski, Kungsholmens gymnasium, Stockholm: Jag ska plugga vidare direkt. Förmodligen internationella relationer eller juridik, gärna i London. HÖGSKOLEGUIDEN BESTÄLL DN. HÖGSKOLEGUIDEN Emma Eklöf, Kungsholmens gymnasium, Stockholm: Då är jag troligtvis utomlands och pluggar språk. Någonstans i Frankrike, kanske Paris. 11 MARS 2009 Klassuppsättningar om 30 exemplar kostar 220 kronor + moms. Beställ på kurser.utbildning@dn.se. Du kan också läsa Högskoleguiden som pdf-tidning på DN.se/hogskoleguiden. Zeeshan Ashraf, Kungsholmens gymnasium, Stockholm: Förhoppningsvis pluggar jag till läkare. Helst på Karolinska institutet om jag kommer in. Annars kanske i Uppsala. JOBBAROMETERN Högskoleguiden anger jobbutsikterna ett par år framåt i tiden med en barometer i mörkt, ljust eller strålande läge. Den baseras på analyser från Högskoleverket samt i vissa fall från Arbetsförmedlingen, SCB, Saco och branschföreträdare. Tänk på att den bara är en prognos. REDAKTION DN Högskoleguiden, Stockholm. Redaktör Maria Walde hogskoleguiden@dn.se Grafisk grundform Lotta Ek Bildredaktör Britt-Marie Schrammel Redigering Lisa Österlund Grafik Fredrik Saarkoppel Korrektur Ann-Mari Engström och Catharina Lewenhaupt Annonser Helene Sjöman och Anette Widon Ansvarig utgivare Thorbjörn Larsson 2 HÖGSKOLEGUIDEN MARS

3 Undrar du också? Det finns många olika sätt att tänka. Hur skapar du en bra dialog med barn och ungdomar med olika erfarenheter? Hur bygger du upp en bra lärandemiljö så att den väcker nyfikenhet och lust att lära? På Lärarprogrammet vid Stockholms universitet utbildar du dig till lärare för att arbeta i förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola, gymnasieskola, särskola, specialskola eller vuxenutbildning. Du skaffar dig breda och djupa ämneskunskaper och får insikt i de förändringar i samhället som påverkar lärandet och situationen i skolan. Hur funkar den här i ett klassrum? Lärarprogrammet omfattar hp. Du väljer studiegång inom ett av följande områden: Förskoledidaktik Fritidspedagogik och lärande Naturvetenskap och lärande Matematik och lärande Sök senast 15 april Samhälle, kultur och lärande Svenska, språkutveckling och lärande Moderna språk och lärande Idrott, fritid och lärande Estetiska och tekniska läroprocesser Läs om fler vägar att bli lärare.

4 KICKIS FEM BÄSTA TIPS Tänk på att alla ansökningar till högskolan görs på sajten Sök i god tid, absolut inte sista dagen. Jämför utbildningens innehåll på olika orter. Gör högskoleprovet, det kan öka chansen att komma in på den utbildning du helst vill gå. Tänk på att du kan behöva söka flera gånger för att komma in på din utbildning. Jag bejakar elevernas drömmar men säger att det är viktigt att också ha en plan B, och att söka om och om igen till den utbildning de verkligen vill gå, säger studievägledaren Kicki Löhr Johannesson. De som tar studenten i vår är inte så bekymrade över lågkonjunkturen och framtidens arbetsmarknad. De väljer det som de drömmer om, berättar studievägledaren Kicki Löhr Johannesson. Finanskris och arbetslöshet är inte det första dagens gymnasieelev tänker på vid val till högskola eller yrke. Personligt intresse och vad som verkar vara roligt att göra väger tyngre än strategiskt val av bransch. Den erfarenheten har studie- och yrkesvägledaren Kicki Löhr Johannesson vid Bildnings centrum Jan Fridegård i Bålsta utanför Stockholm. I vår samtalar hon och hennes kolleger med cirka 150 gymnasieelever i årskurs tre om deras framtid. Talar ni inte om följderna av den sviktande konjunkturen? Jo, jag för på tal att vissa branscher är svåra att få jobb inom, men eleverna är till exempel mera oroliga för att de inte ska komma in på den utbildning de vill. Det är ju också svårt att sia om framtiden. Man kan inte veta hur det ser ut om tre till fem år då eleven pluggat färdigt, säger Kicki Löhr Johannesson. Hon påpekar att eleverna säkert har i bakfickan hur det ser ut i dag men att de inte för den skull vill lämna sina drömmar. Kicki Löhr Johannesson studie- och yrkesvägleder också skolans elever på komvux. Där är situationen annorlunda. Komvuxeleverna ser mera till hur det ser ut med arbete på olika områden i dag, säger hon. Skolan ordnar i vår en resa till universitetet i Uppsala. Två busslaster elever åker för att se studiemiljön och på plats informera sig om högskolestudier. FOTO: BENKT EURENIUS Hjärtat styr valet Jag för på tal att vissa branscher är svåra att få jobb inom, men eleverna är mera oroliga för att de inte ska komma in på den utbildning de vill. Men enligt Kicki Löhr Johannesson är det bara en tredjedel som väljer att söka direkt till högskola efter gymnasiet. Många väljer att resa eller jobba innan de pluggar vidare. Allt flera väljer kvalificerad yrkesutbildning, där en tredjedel av studietiden tillbringas på en arbetsplats. Att många väljer yrkesutbildning beror, menar Kicki Löhr Johannesson, säkert också på att många får jobb direkt när de är färdigutbildade. Håbo kommun, där Bålsta ligger, är rikt på egenföretagare. En del elever söker sig direkt från gymnasiet till företag i kommunen. Men en del av dem som gått direkt från gymnasieskolan till jobb är arbetslösa i dag, och det måste man ju också informera om. Men då finns det förstås möjlighet för dem att plugga vidare, menar Kicki Löhr Johannesson. Att Högskoleverket i sin rapport skriver att det under flera år varit svårt att få tag i till exempel förskollärare och fritidspedagoger betyder inte att flera väljer ett sådant program på gymnasiet och vidare studier på detta område. Och att det är trångt på medie marknaden och kanske blir svårt att försörja sig som dansare eller skådespelare avskräcker inte elever att söka utbildningar på dessa områden. Jag bejakar deras dröm men säger att det är viktigt att också ha en plan B och att söka om och om igen till den utbildning de verkligen vill gå. Många väljer fortfarande könsbundet, enligt Kicki Löhr Johannesson. Både till gymnasieprogrammen och till högre studier. Få tjejer väljer ingenjörsyrken, förhållandevis få killar vill bli sjuksköterskor. Jurist, som är ett mycket populärt yrke att studera till nu, lockar båda könen. En del elever har inga egna tankar alls om vad de vill göra efter gymnasiet. De som går naturvetenskapligt program är i regel de som själva tydligast stakat ut sin studieväg. LISBETH BRATTBERG hogskoleguiden@dn.se Läs mer om kvalificerad yrkesutbildning och nya yrkeshögskolan på sidan 41. Vad har du för utbildning? FOTO: BERTIL ERICSON FOTO: ELIS HOFFMAN FOTO: MAGNUS HALLGREN FOTO: FREDRIK SANDBERG FOTO: FREDRIK SANDBERG FOTO: CLAUDIO BRESCIANI Stavros Louca, lärare: Jag har läst national ekonomi på Cypern och i England. Sedan läste jag specialpedagogik och hemspråk på Lärarhögskolan i Stockholm och matematik, fysik och kemi vid Stockholms universitet. Jonas Jacobsson, sportskytt: Efter gymnasiet började jag jobba med motions idrott inom Korpen med ambitionen att söka till Gymnastik- och idrottshögskolan. Men jag insåg att det nog var roligare på Korpen så jag sökte aldrig vidare utan stannade där. Kristina Lugn, poet och dramatiker: Jag tillhör de lyckligt lottade som fick studera vilka ämnen vi ville hur länge vi ville och alltid beviljades studie lån. Jag gick tio terminer totalt och läste bland annat poetik, estetik och krimi nologi. Jag tog en fil kand som jag aldrig har haft någon nytta av. Fredrik Reinfeldt, statsminister (M): Jag har en civilekonomexamen från Stockholms universitet. Jag hann också studera psykologi, historia och statsvetenskap, som är tre andra ämnen som intresserar mig. Lars Ohly, partiledare (V): Jag gick en humanistisk utbildning på gymnasiet med inriktning på språk. Efter studenten började jag jobba på SJ där jag har utbildat mig till tågmästare och fortfarande är anställd. Elin Kling, modebloggare: Jag gick handelsprogrammet på gymnasiet men sedan har jag inte pluggat vidare. Jag har alltid varit fast besluten att starta eget och det påverkade nog mitt val av program. 4 HÖGSKOLEGUIDEN MARS

5 Vill du vara säker på att få jobb? Då ska du kanske bli fritidspedagog eller tandläkare. Men stirra dig inte blind på prognosen, tipsar Högskoleverkets Torbjörn Lindqvist. Här finns framtidens jobb Välj högskoleutbildning utifrån vad du är intresserad av! Välj strategiskt först i andra hand. Det rådet ger analytikern Torbjörn Lindqvist vid Högskoleverket. Han är mannen bakom Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden, en rapport som presenterades den 5 mars. Det kommer att behövas fler läkare och tandläkare i framtiden och det finns redan nu för många journalister, dessa fakta och flera liknande redovisas i rapporten. Men, säger Torbjörn Lindqvist, har man inte intresse av det man ska studera så blir det ändå inte bra. Har man däremot fastnat för ett par utbildningar kan man snegla på tillgång och efterfrågan när man gör sitt slutliga val. Det finns trots allt vissa yrkesgrupper där konkurrensen är hård och andra där det ser ljusare ut. Sedan poängterar han: Att studera på högskola är helt allmänt ett bra val. Risken för arbetslöshet är mindre än om man börjar jobba direkt efter gymnasiet. Balansen mellan vad arbetsmarknaden vill ha och vilka som utexamineras är sedan flera år densamma, det vill säga att endast för en tredjedel av utbildningsgrupperna är det balans mellan tillgång och efterfrågan. För ungefär 70 procent av utbildningsgrupperna väntas det bli antingen över- eller underskott på arbetskraft. Framför allt om inte antalet högskoleplatser är rätt dimensionerade. Dagens finansiella kris avspeglas inte i Högskoleverkets rapport, som baseras på långtidsutredningens beräkningar från En högskolestudent behöver mellan tre och fem år för att bli klar med sin utbildning och under den tiden kan också mycket ha hänt, menar Torbjörn Lindqvist. I rapporten skriver man också att alltför många väljer högskoleutbildning utifrån det aktuella läget på arbetsmarknaden. En annan icke-stabil faktor är att man inte Chatta med Torbjörn Lindqvist torsdagen den 12/3 kl på DN.se. vet hur in- och utvandringen kommer att se ut. Det är en viktig faktor eftersom många välutbildade rör sig mellan olika länder. Några stabila faktorer finns det ändå som man kan ta hänsyn vid val av studier. Så till exempel ökar inte industrisektorn. Och att det till följd av många pensionsavgångar de närmaste åren bland 40-talister behövs till exempel läkare, tandläkare, arkitekter och biomedicinska analytiker är också ovedersägligt. Och att befolkningsstrukturen gör att det behövs många utbildade inom vårdyrken som kan ta hand om 40-talisterna, det vet man också. Vissa yrken är bristyrken sedan länge, som förskollärare. År 2013 räknar Högskoleverket med att inte ens hälften av behovet täcks. Bland annat för att få utexaminerade från lärarutbildningen riktar in sig på att jobba på förskola. Allt fler har under senare år påbörjat utbildning inom konstnärliga yrken men det betyder att många med konstnärlig examen inte kommer att kunna försörja sig inom sitt område. Flera högskoleingenjörer behövs. I dag utexamineras i snitt årligen. Det täcker inte ens hälften av rekryteringsbehovet. Högskoleverket räknar med att under alla år fram till 2025 kommer för många journalister ut på arbetsmarknaden i förhållande till tillgången på jobb. Detta om inte antalet utbildningsplatser minskas. LISBETH BRATTBERG hogskoleguiden@dn.se FOTO: MELKER DAHLSTRAND Förväntad arbetsmarknad Här är Högskoleverkets prognos för hur lätt det är att få jobb om ett par år, när de som börjar studera i höst tar examen. Lätt att få jobb De flesta kan få jobb Svårt att få jobb Fritidspedagoger Yrkeslärare Biomedicinska analytiker Högskoleingenjörer Förskollärare Receptarier Speciallärare och specialpedagoger Tandläkare Bibliotekarier Grundskollärare, tidigare år Arkitekter Agronomer och hortonomer Sjuksköterskor Läkare Gymnasie-, grundskollärare (senare år) Sjukgymnaster Arbetsterapeuter Samhälls- och beteendevetare Veterinärer* Teologer Psykologer Humanister Naturvetare Systemvetare Civilingenjörer Socionomer Jurister Journalister Ekonomer Apotekare Konstnärlig utbildning *På grund av litet antal baseras veterinärernas balansläge på ett genomsnitt över tre år. KÄLLA: HÖGSKOLEVERKET/SCB RAPPORTEN GÄLLER FRAMTIDENS BRISTJOBB INTE DAGENS Högskoleverkets rapport är utförd tillsammans med Statistiska centralbyråns prognosinstitut när det gäller att beräkna hur arbetsmarknaden ser ut framåt. I rapporten påpekar Högskoleverket att det är morgon dagens arbetsmarknad man ska ta hänsyn till när man bestämmer antalet utbildnings platser. Inte dagens arbetsmarknad. Ett yrke beräknas vara ett bristyrke när Procent utexaminerade i förhållande till behovet inom olika yrken Balans (100%) Rekryteringsbehovet uppfyllt Enkät: Lina Johansson, Niklas Malmborg och Joanna Wågström FOTO: ANDERS WIKLUND FOTO: BENKT EURENIUS FOTO: LIONEL CIRONNEAU FOTO: FREDRIK SANDBERG FOTO: BENKT EURENIUS FOTO: HANNAH MODIGH 50% 100% 150% 200% Det skulle behöva utexamineras mer än dubbelt så många förskollärare för att fylla behovet. Inom dessa yrken beräknas det examineras lagom många. För många beräknas examineras. GRAFIK: DN rekryteringsbehovet överstiger antalet examinerade med mer än 20 procent. Överskott betyder att det utbildas minst 20 procent fler än vad arbetsmarknaden kommer att efterfråga. Läs mer i rapporten! Rapporten är 96 sidor lång och ger utförliga prognoser för de olika utbildningarna. Den finns som en pdf-fil på Högskoleverkets hemsida, sök på ljus arbetsmarknad. Fredrik Paulún, nutritionist: Jag är filsofie magister i nutrition. På ren svenska nutritionist eller näringsfysiolog. Jag skulle gärna vilja plugga mer om tiden fanns. I och för sig studerar jag mitt ämne hela tiden på egen hand. Thorbjörn Larsson, chefredaktör, Dagens Nyheter: Jag är autodidakt. På gymnasiet startade jag en skoltidning som gav mig ett sommarvikariat som lokal redaktör på Bergslagsposten. Jag hoppade av studierna och fortsatte som journalist. Och på den vägen är det. Stefan Holm, fd höjdhoppare och kommunikatör: På gymnasiet läste jag naturvetenskaplig linje. Sedan har jag läst 40 poäng statistik... eller nu är det väl 60 poäng enligt det nya systemet? Och 40 poäng idrottsvetenskap, 20 poäng nationalekonomi och 11 av 20 poäng informatik vid Karlstads universitet. Anna Book, artist: Det är inte så mycket att orda om, jag har bara gått ut grundskolan och sedan blev jag artist. Men jag har absolut funderat på att läsa vidare, jag är intresserad av allt från arkitektur till att bli barnmorska. Marcus Birro, författare och skribent: Jag har alltid satt en ära i att vara självlärd. Det är också en oerhörd befrielse att det fortfarande finns saker man kan nå en viss framgång med, som skrivande, utan att man måste gå på balla skolor i tusen år först. Talang, passion, läsa mycket och skriva mycket är mina råd. Anna-Stina Nordmark Nilsson, vd på Företagarna: Jag är civilekonom med extra mycket juridik och finansiering, som jag var tvungen att läsa till för att bli auktoriserad revisor. Jag läste i Luleå men den skolan var så ny på den tiden att det står Umeå på examensbeviset. MARS11 MARS

6 Sjökapten. Isbrytare, lyxkryssare eller tankbåt? När Cathrine Essén är klar med sin befälsutbildning vid Sjöfartshögskolan i Kalmar väntar inga små - båtar. Och arbetsutsikterna är goda, även i land. Hemma till havs Det är kväll och bitande kyla. Lastluckorna står öppna likt gigantiska väggar på bulkfartyget TransFalcon i Gävle containerhamn. Befälseleven Cathrine Essén övervakar hur dagens last, blykoncentrat, rinner ner likt sand i det stora lastutrymmet genom ett stort rör. Det är en tung last, men det 104 meter långa fartyget har gott om last utrymme. Cathrine Essén pratar lite med de filippinska matroserna Eric Saul och Alfredo Manjuyod innan hon går inomhus för att ta kväll. Det är elva besättningsmän inklusive Cathrine ombord, fyra svenskar och sju filippiner. Dagen efter ska de avgå mot Rotterdam. Båtresan dit beräknas ta 4 5 dagar och sedan går de tillbaka via Bornholm till Skellefteå med ny last. Cathrine Essén läser andra året av fyra på Sjöfartshögskolan i Kalmar. Högskolan utbildar sjökaptener och sjöingenjörer och arbetsmarknaden är god. I synnerhet skriker marknaden efter sjöingenjörer men jag föredrar människor framför maskiner, konstaterar Cathrine Essén. Sammanlagt ett år av utbildningen tillbringar studenterna till sjöss på praktik. Hon har vänner runt hela jorden och älskar att resa, så hon ser fram emot att ha världen som arbetsfält. Hon kan arbeta på lyxiga kryssningsfartyg och passagerarfärjor, isbrytare, offshore-fartyg eller last fartyg. Skulle hon tröttna på livet till sjöss så finns det en arbetsmarknad för sjöfolk även i land. Efter utbildningen får de flesta anställning som andre styrman och efter minst ett par år kan de gå in som överstyrman. Att bli befälhavare tar ytterligare minst fyra år, alltså sex år totalt. Men då är hälften av tiden ledighet eftersom en sjöman är ledig lika lång tid som hon eller han arbetar. Cathrine Essén berättar att den teoretiska delen av utbildningen på högskolan varvas med praktiska övningar i simulatorer och mycket laborationer. Men redan några veckor in på det första läsåret, efter säkerhetsutbildningen, fick alla komma ut på sjöpraktik. Cathrine var under två och en halv månad på en tankbåt som gick mellan Europa och USA. Och efter nuvarande praktik på två månader på TransFalcon ska hon direkt vidare och göra två månader på isbrytaren Ymer och sedan en månad på Gotlandsfärjan. Jag har fått pröva på det mesta utom att lägga till. Det är väldigt bra för dem utan sjövana att direkt pröva om yrket är något att satsa på innan man lägger fyra år på högskolan. Men det är inte många som hoppat av i min klass. Jag tror att många tänkt efter före, säger Cathrine Essén. De långa arbetspassen till sjöss kan vara upp till tio veckor. Det kan locka vissa, som Cathrine, medan andra ser det som en nackdel med yrket. Det passar mig att ge järnet och jobba intensivt och sedan få vara ledig lika länge och då verkligen vara helt ledig och kunna resa, träffa vänner och kanske driva ett eget litet företag vid sidan av. Kanske bli dockskåpstillverkare som min mormor var, säger Cathrine Essén. Under de senaste åren har allt fler kvinnor sökt sig till sjökaptensutbildningen. I Cathrines klass är en fjärdedel kvinnor. De flesta i klassen är mellan 25 och 30 år, och Cathrine är 32 år. Hon hade studerat medicinsk teknik och jobbat i fyra år innan hon kände att sjön sög. Jag har seglat gamla skutor och älskar havet. Och så gillar jag utmaningar och tycker att det är spännande med den gruppdynamik som uppstår på ett fartyg när alla måste samarbeta på en liten yta, säger hon. LENITA JÄLLHAGE lenita.jallhage@dn.se SJÖKAPTENSPROGRAMMET Cathrine Esséns chanser att få jobb efter utbildningen är mycket goda. Sjökaptensprogrammet går att läsa som ett fyraårigt program (då ingår en ettårig fartygsförlagd utbildning), eller som en treårig utbildning (men då krävs två års behörighetsgrundande praktik). Utbildningen finns på Sjöfartshögskolan inom Högskolan i Kalmar, där man tar in cirka 70 studenter årligen, och på Chalmers tekniska högskola i Göteborg, där man tar in cirka 75 studenter. Behörighetskraven är engelska A och matematik B. Och för att få göra den fartygsförlagda utbildningen krävs ett läkarintyg för sjöfolk som bland annat visar att man inte är färgblind. Utbildningen ger en sjökaptensexamen. Ingångslönen är cirka kronor, men på grund av traktamenten när man ej är till sjöss och särskilda skatteavdrag så motsvarar lönen cirka JOBBAROMETERN MÖRKT LJUST STRÅLANDE 6 HÖGSKOLEGUIDEN MARS

7 Cathrine Essén utbildar sig till sjökapten vid Sjöfartshögskolan i Kalmar. Hon är ute på långpraktik på lastfartyget TransFalcon, här i Gävle hamn. FOTO: MATS ÅSTRAND MARS11 MARS

8 Jag är filmfreak och har alltid gillat serier som CSI, säger Erica Sjöberg som studerar på den nya IT-utbildningen i Halmstad där eleverna lär sig kriminaltekniskt arbete för att till exempel jaga nätpedofiler. FOTO: ANDERS ANDERSSON IT-forensiker. Nja, det är inte riktigt som CSI på teve. Men nästan. Följ med till en ny, unik datautbildning i Halmstad som till stor del handlar om att lära sig knäcka koder som kan leda till bevis i brottsutredningar. Här är framtidens datadetektiv Kriminaltekniker Gil Grissom har fått ett nytt svårlöst brott på sitt skrivbord i Las Vegas. Tillsammans med sin grupp drar han i gång ett omfattande arbete för att få fram bevismaterial. Tv-serien CSI kanske inte riktigt återspeglar verkligheten, men 27- åriga Erica Sjöberg brukar ändå alltid dra paralleller till programmet när hon förklarar vad hon pluggar till. Jag är filmfreak och har alltid gillat serier som CSI. Och det finns faktiskt likheter, även om jag i första hand kommer att arbeta med att få fram digitalt bevismaterial från datorer och internet. I höstas påbörjade hon en helt ny utbildning vid Högskolan i Halmstad, IT-forensik och informationssäkerhet. IT-forensiker är ett yrke som finns sedan tidigare, men det har inte funnits så många utbildningar för civila. Jobbet handlar om att knäcka koder som leder fram till bevis. Om polisen till exempel vill komma åt en nätpedofil är det IT-forensikern som letar fram materialet. Sedan tidigare finns kriminaltekniska utbildningar vid bland annat Linköpings och Uppsala universitet. Speciellt med utbildningen i Halmstad är att den fokuserar på just digitalt bevismaterial. Även Polishögskolan och SKL, Statens kriminaltekniska laboratorium, har grundkurser i IT-forensik, men de är i första hand riktade till poliser och anställda. Det blir allt vanligare att personer som är inblandade i traditionella brott använder datorer och internet för att kommunicera och lagra information. Det ställer högre krav på polisens arbete och därför tror jag att det kommer att finnas ett stort behov av den här typen av kunskap framför allt inom polisen, men även i den privata sektorn, hos företag som behöver ökad IT-säkerhet, säger Erica Sjöberg. Till en början hölls utbildningen som en sommarkurs i allmän kriminalteknik, CSI på riktigt. Söktrycket var stort och efter att ha diskuterat saken med polisens tekniska rotel i Halmstad och företag inom IT-säkerhetsområdet bestämde vi oss för att göra den till en längre utbildning, berättar studierektor Mikael Hindgren. I dag sträcker sig utbildningen över två år men från och med höstterminen 2009 är det möjligt att fortsätta ytterligare ett år och på så vis göra det till en kandidatexamen. Under utbildningen lär sig studenterna grunderna inom datateknik, datornätverk och IT-säkerhetssystem samt hur man utvinner digital information från datorsystem och hur man bygger upp hemsidor. I kursplanen ingår även kriminologi och juridik med fokus på IT-relaterade brott. Erica Sjöberg gillar framför allt de sociala bitarna av utbildningen, som kriminologin. Det är intressant att lära sig hur brottslingen tänker. Piratkopiering är till exempel något många sysslar med utan att tycka att det är fel. IT-brottsligheten känns nog mer anonym än brottslighet som sker i verkligheten, tror hon. Det krävs inga särskilda IT-kunskaper för att komma in på utbildningen, men Erica Sjöberg rekommenderar ändå en viss datorvana. Att kunna datorer och programmering underlättar. Själv tror jag att jag kommer att läsa något år till, för att öva upp mina datorkunskaper. Mikael Hindgren tror inte att det blir några problem för hans studenter att få jobb efter avslutad utbildning. Det finns ett stort behov inom polisen av den här typen av kunskap. Och även om polisen inte kommer att anställa jättemånga antalsmässigt, så finns behovet även på andra håll. HANNA JOHANSSON hanna.a.johansson@dn.se IT FORENSIK 2010 är de första IT-forensikerna klara. Utbildningen IT-forensik och informationssäkerhet startade höstterminen 2008 vid Högskolan i Halmstad. Den är utvecklad i samarbete med polisens tekniska rotel i Halmstad och företag inom IT-säkerhetsområdet. Utbildningen bedrivs på heltid under två år. Snart kommer det även att finnas möjlighet till ytterligare två terminers studier i ämnet, vilket ger en kandidatexamen. För att vara behörig till utbildningen krävs matematik A. Ingångslönen för en IT-forensiker är mellan och kronor per månad. Framtidsutsikterna är svåra att sia om, eftersom det är en ny utbildning och en relativt liten bransch. Därför har vi ingen jobbarometer på den här utbildningen. Företrädare för branschen tror att behovet av IT-forensiker kommer att växa. 8 HÖGSKOLEGUIDEN MARS

9 Campusområdet Xiamen University Hel- eller halvfart? fotograftina.se Full fart! Kinesiska: Kurser vid universitet i Beijing, Shanghai, Xiamen och Chengdu. Ryska: Kurser vid universitet i Moskva och S:t Petersburg. Kortare kurser vid språkskolor i Jalta och Odessa Studiemedelsberättigat. Alla nivåer, även nybörjare. Jalta Studentliv på toppnivå Besök vår hemsida för mer information eller beställ våra broschyrer för studier i ryska, kinesiska och ukrainska. Vi hjälper till med olika boendeformer som familjeboende, studenthem eller egen lägenhet. På flera studieorter har vi egen personal på plats som tar hand om det praktiska. IVENTUS Box 22064, Stockholm. Tel: Fax: FÖRÄNDRA FRAMTIDEN Om alla vore lika skulle världen stå stilla. Det är de som vågar ifrågasätta som gör skillnad i samhället. Men att tänka annorlunda är bara början. Vi ger dig verktygen att lyckas. Har du en vision så har vi 80 olika program och över 900 kurser som kan ta dig dit du vill. Karlstads universitet ger dig öppna och kreativa miljöer som bygger på mångvetenskaplighet och lyhördhet. Karlstad, den nya tidens studentstad, välkomnar dig med garanterad bostad. Sista ansökningsdag 15 april. Mer information på kau.se KARLSTADS UNIVERSITET. SÄTTER SINA SPÅR. MARS11 MARS

10 Emil Starck läser till fritidspedagog men har jobbat med barn i sju år redan. Här ritar han med Ida Eriksson, Linus Eriksson, Linn Norring, Maja Eriksson och Josefine Henriksson på Måsöskolans fritis. FOTO: BENKT EURENIUS Fritidspedagog. Emil Starck skulle egentligen ha blivit skådespelare men bytte spår för att i stället få jobba med barn. Nu läser han till fritidspedagog och drömmer om att starta sin egen verksamhet. Jag är rockstjärna på jobbet varje dag Moa, 7 år, pekar upp mot berget som skymtar mellan träden. Hon vänder sig om. Ögonen är stora som tefat och mungiporna åker upp. På toppen av de det där berget, där bor det giftormar, visste du det? hojtar hon. De andra barnen blir nyfikna och kommer närmare. Fritidsledaren Emil får en idé. Han bestämmer sig för att han ska ta med sig alla barnen upp på berget för att undersöka om det verkligen stämmer. Stövlar och galonbyxor ska på. Kikare, böcker och smörgåsar får hänga med i ryggsäckarna och spaningen kan börja. Så här ser min absoluta favoritdag ut. Det är sådana här dagar som jag älskar mitt jobb, berättar Emil Starck. Emil läser till fritidspedagog inom lärarutbildningen vid Stockholms universitet men har redan hunnit jobba med barn i sju år. Det är det bästa jag vet. Jag har aldrig tittat på klockan och räknat ner tills jag slutar och får gå hem. Det har nog mer varit så att kollegan knackat mig på axeln klockan halv sex och frågat om jag inte skulle ha gått för en halvtimme sedan. Emil berättar att det roligaste med jobbet är att han får en chans att fånga upp barnen i exakt den stund som de är som mest nyfikna. Som till exempel när vi var ute och letade efter ormar. Då fick barnen själva bestämma vad vi skulle göra och de lärde sig en Jag har aldrig tittat på klockan och räknat ner tills jag slutar och får gå hem. massa saker på köpet. Vi tittade på maskar och svampar i skogen. De lär sig att ta hand om varandra. Egentligen var det skådespelare som Emil skulle bli när han blev stor. Han utbildade sig på Södra latins teaterutbildning och drömde om de tunga rollerna. Men efter några lokala Strindberg-uppsättningar och småroller i svenska filmer blev teatervärlden för liten. Jag vet att mamma var besviken när jag slutade. Hon trodde att jag skulle sakna rampljuset och alla applåderna. Men jag saknar ingenting jag är ju rockstjärna varje dag när jag kommer till jobbet. På fritidspedagogutbildningen är det mycket självstudier. Hemtentor och seminarier varvas med grupparbeten. Barns lärande står i fokus och det är många teorier som ska diskuteras. Jag tror att barn lär sig bäst när de leker. Man brukar säga att i en viss ålder klarar de av så här mycket, berättar Emil och måttar upp en halvmeter mellan händerna. Men med lite hjälp klarar de av så här mycket, säger han och sträcker ut sina armar så långt det går. Drömmen är att starta en egen verksamhet där både fritis och sexårsverksamhet ryms i samma lokaler. Där ska barnen få styra, och lärandet ska anpassas efter dem, i stället för tvärtom. Ibland känns det som om man slåss i motvind för barnens fritid. Många tycker att det är viktigare att läsa böcker än att leka. Jag tror att barnen behöver både och. Annars finns en risk att de lär sig en massa saker som de sedan inte förstår. LINA JOHANSSON lina.johansson@dn.se FRITIDSPEDAGOGUTBILDNING Fritidspedagogutbildningen är 3,5 år och finns på många orter i landet. Det går att läsa till fritidspedagog på flera sätt. Det vanligaste är att man utbildar sig till lärare med inriktning mot fritids pedagogik eller motsvarande. Varje lärosäte har sitt eget upplägg på utbildningen så den kan se väldigt olika ut. En fritidspedagog jobbar med barn som är mellan sex och tolv år gamla, men kan också arbeta med äldre barn och ungdomar. Arbetsmarknaden för fritidspedagoger är mycket god. Under de kommande tio åren finns ett stort behov av att rekrytera fritids pedagoger. Yrket ligger i topp på Högskoleverkets analys av framtidens arbetsmarknad (läs mer på sidan 5). Ingångslönen är cirka kronor. JOBBAROMETERN MÖRKT LJUST STRÅLANDE 10 HÖGSKOLEGUIDEN MARS

11 Interkulturell socionom. Malin Wiggur vill ut i världen och göra nytta. Praktiken i Nigeria gav mersmak. Nu utbildar hon sig för att få jobba med det hon vill: att stoppa människohandel. Hjälparbetare utan gränser Om ett land är korrupt så är det mycket troligt att även de olika hjälporganisationerna i landet är det, säger Malin Wiggur som har läst det interkulturella och internationella socionomprogrammet vid Mittuniversitetet i Östersund. Hon har alltid lockats av att jobba utomlands och redan på gymnasiet läste hon ett internationellt samhällsprogram vid en friskola i Linköping. Jag vill helst inte jobba i Sverige, här har man det ju relativt bra även om man lever på socialbidrag. Vid Mittuniversitetets interkulturella och internationella socionomutbildning utbildas man till socionom och lite till. De första två åren studeras ihop med den traditionella socionomutbildningen och sedan riktas programmet in på internationella kurser. Ämnen som folkrätt, etnicitet och mänskliga rättigheter står då på schemat. Jag tycker att det var då som utbildningen började på riktigt, säger Malin. En termin av utbildningen består av utlandspraktik som ska vara socialt arbete i ett land utanför Norden. Malin valde att göra sin praktik vid en organisation i Nigeria där man jobbar med människohandel och utsatta barn och kvinnor. Min familj försökte få mig att åka till ett annat land eftersom det kan vara tufft i Nigeria. Men jag ville till ett land som inte var västerländskt och ju mer de tjatade, desto mer bestämd blev jag. Redan på flygplatsen visade landets korrupta sida upp sig när personalen försökte få Malin att betala extra pengar för sitt visum. Och väl inne i landet blev Malin ofta lurad på pengar, men även privilegierad. De flesta vita personer i Nigeria är antingen diplomater eller högt uppsatta, så de behandlade mig som om jag också var det. Praktiken i Nigeria var det bästa med utbildningen, tycker Malin Wiggur. Det glimtar till i Malins ögon när hon pratar om tiden i Nigeria, som enligt henne var det bästa med utbildningen. Det var då man knöt ihop allting och fick omsätta det man lärt sig i praktiken. Kurserna som vi hade läst innan var en bra förberedelse och man hade mycket nytta av den kunskapen. Malin drömmer om att få jobba mot människohandel inom någon stor internationell organisation men trots att hon tog sin socionomexamen i januari är vägen dit lång. Många länder kräver att man har en mastersutbildning för att få den typen av jobb. Och just nu befinner hon sig i ett grått och glåmigt Göteborg, där hon läser franska och spanska en termin. Kan man de språken kan man jobba i nästan vilket land som helst, säger hon. Till hösten tänker Malin att hon antingen ska söka jobb eller fortsätta att studera. Hon har siktet inställt på en internationell mastersexamen, men samtidigt börjar suget efter att få resa ut i världen igen att växa sig starkare. När jag kom hem från praktiken var jag ganska mättad och det var rätt så skönt att komma hem. Men nu börjar jag längta bort igen. Eventuellt läser jag mastersutbildningen i Kapstaden. JOANNA WÅGSTRÖM joanna.wagstrom@dn.se FOTO: JANIE CROCCO Jag vill helst inte jobba i Sverige, det känns som att det finns mer akuta sociala frågor i andra länder, säger Malin Wiggur som just fått sin socionomexamen efter att ha studerat på det interkulturella och internationella socionomprogrammet i Östersund. FOTO: JOAKIM ROOS INTERKULTURELLA OCH INTERNATIONELLA SOCIONOMPROGRAMMET Som socionom kan man jobba med socialt arbete, exempelvis som social sekreterare, kurator eller behandlingsassistent. Med en internationell socionomexamen kan du även jobba med internationellt socialt arbete inom Sverige. För att jobba utomlands behöver man oftast en mastersexamen. Utbildningen är tre och ett halvt år. Socionomutbildningar som är inriktade på internationellt arbete finns vid Mittuniversitetet och Högskolan i Gävle. För att komma in på de internationella socionomutbildningarna krävs grundläggande behörighet samt matematik A och samhälle A. Vid Mittuniversitetet tillsätts hälften av platserna utifrån intervjuer och personliga brev. Ingångslönen varierar beroende på vad man jobbar med. Exempelvis inom Sida är ingångslönen runt En social sekreterare får cirka kronor. JOBBAROMETERN MÖRKT LJUST STRÅLANDE Vad ska du läsa i Uppsala? Beställ utbildningskatalogen! Sms:a (använd komma) UU, Namn, Efternamn, Adress, Postnummer till MARS11 MARS

12 Ända sedan sjuårsåldern har Johan Nordström dragits till allt japanskt. Efter studier i språk och filmvetenskap har han nu fått stipendium av japanska staten för att studera film i Tokyo. Drömmen om Japan Johan Nordström tyckte inte om SVT:s konstiga barnprogram. Han ville ha häftiga historier och tittade hellre på japanska tecknade filmer. Egentligen bryr jag mig inte så mycket om mediet, om det är film, böcker eller serietidningar, utan vad som berättas och hur det berättas. Det var historierna jag gick i gång på redan i sjuårsåldern. Johan Nordström är lång, blond och smal. Artig och verserad. Han bjuder på japanskt grönt te och berättar var man kan köpa stans bästa sushi. Om man inte lagar den själv. Johan vet hur man lagar både sushi och annat, och i köket finns en hel hylla med hans kokböcker. Över tekoppen får vi en bild av en pojke, som redan på lågstadiet blev en hängiven beundrare av tecknad japansk film, så kallad animé JOHAN NORDSTRÖM Ålder: 27 år. Familj: Mamma, pappa, bror, farmor och andra släktingar på nära håll i Näsbypark, Täby. Bor: I familjens villa i Näsbypark. Utbildning: Fil mag i japanska. Skrev sin magisteruppsats om regissören Yamanaka Sadao, som gjorde filmer på 30-talet. Fil kand i filmvetenskap. Skriver på sin magisteruppsats för att bli klar med sin fil mag också i det ämnet. Har också läst kurser i Östasiens politik och ekonomi. Johan Nordström har hittat en bok om japansk slang på Asienbiblioteket. Om någon är konstig säger man att de har en böjd navel, småskrattar Johan. Och här, en ansiktsätare är en kille som bara är intresserad av snygga tjejer. som Starzinger och Galaxexpressen. Det ledde sedan in honom på japanska spelfilmer som Kurosawas De sju samurajerna, tecknade mangaserier och annan japansk populärkultur. Johan hade filmkvällar hemma, men klasskompisarna stönade över hans japanska filmer. Vi vill ha action! De ville se amerikanska filmer som Die hard. Tecknat gick bra, men svartvita filmer: Neeej! Så småningom fick han kontakt med Simon Lundström, som var sju år äldre. Han hade stjärnstatus i de kretsar som intresserade sig för mangaserier och animerad japansk film. Han kunde japanska, hade varit på stipendium i Japan. Han översatte animé och köpte japanska filmer på laserdiskar direkt från Japan, för då fanns ännu inte dvd:n. Sedan la han på svensk text. Johans filmrum hemma i Näsbypark är fyllt från golv till tak med science fiction, manga, animé, japansk populärkultur i olika former. Hur har han fått tag på allt detta? Jo, redan som 15-åring började han jobba extra i en bokhandel i Gamla stan i Stockholm, som specialiserat sig på just detta. Och fortfarande jobbar han där på helgerna. När Johan Nordström gjorde sitt val till gymnasiet försökte han vara strategisk. Det fick bli naturvetenskaplig linje. Han trodde att den skulle erbjuda honom flest valmöjligheter. Men det ångrar jag. Jag fick G i nästan alla naturämnen men MVG i de humanistiska. Och hur strategisk skulle han vara sedan? Läsa nationalekonomi? Ekonomisk historia? Kanske. Nej, han lät lusten styra. När han inte behövde göra värnplikten öppnade sig ett års frihet. Han kunde göra vad han ville, vad han drömde om. Tänk att kunna förstå bubblorna i mangaserierna, de som inte fanns översatta till svenska. Tänk att förstå vad de sa i en japansk film! För det här var före revolutionen på internet, som i dag på bara några timmar kan erbjuda detta. Han ville lära sig japanska, flyga till det exotiska landet, kanske bli utbytesstudent där... Andra hade ju gjort det före honom, Simon till exempel. Det är ett slit att banka in alla japanska tecken, men när jag gör det jag brinner för, då Johans intresse för den japanska kulturen var inte bara en bubbla i hans liv, en parentes. Hans intresse bara växte, mot spelfilmer från 30-, 40- och 50-talen. Han tyckte om de vackra och medryckande historierna, som skilde sig från Västerlandets konventioner. Han började studera japanska på Stockholms universitet. Parallellt med det pluggade han filmvetenskap och har nu en fil mag i japanska och snart en även i filmvetenskap. I april lyfter han sitt hett åtrådda forskningsstipendium, som han fått av japanska staten. Det ges bara till tre svenska studenter per år och det var tredje gången Johan sökte det. I Tokyo ska han forska vid Waseda- universitetet i Tokyo och fördjupa sig i japansk film åren För flera år sedan träffade han en professor på en stumfilmsfestival i Italien och han ska nu bli Johans handledare. Han stannar i Tokyo i två år, men om det går bra kan han bli kvar i fem för att skriva en doktorsavhandling. Johan Nordström har valt att göra det han verkligen vill, och han tror det är bästa vägen för honom. Det är ett slit att banka in alla japanska tecken, men när jag gör det jag brinner för, då öppnas vägar och dörrar. Hur ser din framtid ut, tror du? Kanske gör jag en film. Eller akademisk karriär. CHRISTINA KELLBERG hogskoleguiden@dn.se 12 HÖGSKOLEGUIDEN MARS

13 öppnas vägar och dörrar, säger Johan Nordström som i april åker till Tokyo för att forska i film. Här framför Innocence av Oshii Mamoru. FOTO: BENKT EURENIUS JAPANSKA JOHAN VÄLJER FEM JAPANSKA FILMER I dag kan man läsa japanska på universiteten i Stockholm, Lund, Göteborg, Växjö, KTH i Stockholm, Luleå tekniska universitet och högskolan i Dalarna. Vid flera lärosäten finns också kurser i japanskt samhälle, kultur och samhällsliv. En termins studier på heltid ger grunderna i japanska språket. Efter fem terminers studier talar studenten japanska ganska obehindrat och kan söka utbytesplatser på japanska universitet. Stockholms universitet tredubblade år 2006 antalet platser till studier i japanska och tar nu in mellan 150 och 160 sökande. Omkring hälften av dessa fortsätter studierna efter första året. Humanity and paper balloons ( Ninjo kamifusen, 1937) av Yamanaka Sadao. Ett komplext och realistiskt porträtt av vardagslivet i Japans huvudstad under 1700-talet. Late spring ( Banshun, 1949) av Ozu Yasujiro. Subtilt mästerverk som skildrar relationen mellan en åldrande far och dotter. Sagor om en blek mystisk måne efter regnet ( Ugetsu monogatari, 1953) av Mizoguchi Kenji. Visuellt magnifik spökhistoria av en av Japans absolut främsta stilister. Ghost in the shell ( Kokkakukidotai, 1996) av Oshii Mamoru. Skickligt animerad cyberpunkthriller med ett filosofiskt fokus. Barnen som inte fanns ( Nobody knows, Daremo shiranai, 2004) av Koreeda Hirokazu. Hjärtslitande mäster verk om övergivna syskon i dagens Tokyo. MARS11 MARS

14 Sjuksköterska. Viljan att hjälpa andra har alltid styrt Johanna Pedersen. Nu läser hon på Hälsouniversitetet i Linköping. Och yrkesvalet är självklart, berättar hon. Jag har alltid velat jobba med människor Vila i förnuftet, verka i passionen och glöm inte att äta regelbundet. Så står det på den vita tavlan utanför en av lektionssalarna på Hälsouniversitetet i Linköping. Det är här som Johanna Pedersen tillbringar större delen av sin tid. Och passion det har hon gott om. Det lyser i ögonen när hon berättar om vad som lockar mest med sjuksköterskeyrket. Jag tycker om när det händer saker och vill prova på lite tuffare grejer. Därför har jag sökt praktik inom ambulanssjukvården. Johanna går fjärde terminen på sjuksköterskeprogrammet, och som hon beskriver det själv är det nu pusselbitarna börjar falla på plats. Nu förstår jag varför vi fick lära oss hur kroppens celler är uppbyggda. Det är viktigt att vi vet hur allt hänger ihop för att vi ska kunna ge så bra information som möjligt till patienterna. För Johanna har det alltid varit självklart att hon ska jobba inom vården. Ändå sedan hon målade prickar i ansiktet på sina dockor för att det skulle se ut som de hade röda hund har omvårdnad varit en passion snarare än bara ett yrkesval. Jag har alltid haft en plan och det är ganska ovanligt, tror jag. Jag visste tidigt att jag ville jobba med människor. Jag gick Jag tror man måste ha ett speciellt hjärta på något sätt för att jobba med det här. omvårdnadsprogrammet på gymnasiet. Sen blev det ett års bibelstudier i Uppsala innan jag hamnade här. Johanna berättar att det är känslan av att kunna hjälpa till som är mest inspirerande, och mamma Inga-Lill som är skolsköterska har varit en stor förebild. Jag är mellanbarn i en syskonskara på fem och följer i mammas fotspår. Jag har alltid sett upp till henne både i hennes yrkesroll och som person. Jag tror man måste ha ett genuint intresse för människor för att jobba med det här ett speciellt hjärta, på något sätt. En stor del av utbildningen består av praktik. Den första terminen är studenterna ute i fem dagar och då har de en chans att se om de har valt rätt utbildning. Sedan är det fem veckors praktik varje termin. Jag gjorde min första praktikperiod på ortopeden. Då var vi två studenter som hjälpte varandra och övade tillsammans. Man fick en studiekompis helt enkelt, berättar Johanna. De som läser på sjuksköterskeprogrammet kommer från många håll. Någon har läst ekonomi på gymnasiet, det finns en estet i klassen och flera har redan hunnit jobba några år som undersköterska och bestämt sig för att läsa vidare. Det viktigaste är att man verkligen vill plugga. Man kanske inte vet om man valt rätt i början men då får man prova ett tag och se om man växer in i det. Har man en passion för något så funkar det. Då klarar man det mesta, säger Johanna. LINA JOHANSSON lina.johansson@dn.se Johanna Pedersen går sitt andra år på sjuksköterskeutbildningen i Linköping. På skolan finns en avdelning som är uppbyggd som ett riktigt sjukhus fast med dockor att öva på. SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET Sjuksköterskeprogrammet är tre år. Det finns elva olika specialistutbildningar att bygga på med efter det. Utbildningen finns på 24 universitet och högskolor i landet. På Hälsouniversitetet i Linköping läser sjuksköterskor, läkare och sjukgymnaster första terminen tillsammans. Studenterna jobbar i små grupper och löser olika fall som är hämtade ur verkligheten. På skolan finns en avdelning som är uppbyggd som ett riktigt sjukhus med laboratorierum och sjukhus salar. Det finns också dockor som studenterna kan öva att ta olika prover på. Arbetsmarknaden för sjuksköterskor är bra och arbetslösheten är lägre än inom många andra yrken. Det är stor brist på sjuksköterskor med erfarenhet. Ingångslönen för en sjuksköterska är cirka kronor. JOBBAROMETERN MÖRKT FOTO: BENKT EURENIUS LJUST STRÅLANDE 14 HÖGSKOLEGUIDEN MARS

15 FRAMTIDSPLANER INOM KONST & DESIGN? VILL DU BLI BILDKONSTNÄR, GRA- FISK DESIGNER, ILLUSTRATÖR, IN- DUSTRIDESIGNER, MODEDESIGNER ELLER ARKITEKT? VI ERBJUDER UTBILDNINGAR PÅ HELTID SOM GER EN GEDIGEN GRUND FÖR STU- DIER PÅ HÖGRE NIVÅ. UTBILDNING- ARNA ÄR STUDIEMEDELSBERÄTTI- GADE. SKOLAN LIGGER CENTRALT I STOCKHOLM PÅ SÖDERMALM DEAR SWEDISH STUDENTS STUDY in HUNGARY the real CHALLANGE and the best POSSIBILITY for YOU. Full Degree English Programs with EU DIPLOMA. Medicine, Dentistry, Pharmacy, Health Science at The famous Medical Universities: SEMMELWEIS, PÉCS and SZEGED Veterinary science at the famous St.István VETERINARY UNIVERSITY Psychology, at ELTE University Economics, Political Science, Art History, etc at McDaniel College Preparatory Courses at College International Budapest Pleasent STUDENT LIFE Study Sport Culture You are cordially invited to the INFORMATION MEETING on the STUDENT LIFE and ENTRANCE EXAMS at the HUNGARIAN EMBASSY in Stockholm (Dag Hammarskjöldsv. 10) on the 26th of March, Thursday at 16,00 p.m. The FIRST ENTRANCE EXAM in STOCKHOLM on March 28, Saturday at the Conference room of Elite Hotel Stockholm Plaza, (Birger Jarlsgatan 29.) The SECOND ENTRANCE EXAM in STOCKHOLM on June 13, Saturday at the Conference room of Elite Hotel Stockholm Plaza (Birger Jarlsgatan 29.) Personal information and assistans for the ENTRANCE EXAMS from Károly ZIMBORÁS, Representative for SWEDEN karoly.zimboras@tetalap.hu or kzimboras@mcdaniel.hu Phone: , Fax: ATTENTION! SEMMELWEIS UNIVERSITY - ALUMNI - in BUDAPEST On May 23, 2009 the 20th anniversary of the launch of the English degree programs of Semmelweis University (Medicine, Dentistry, Pharmacy) will be celebrated in Budapest Scientific symposium before noon, Gala Dinner and happy get together with old friends and professors. Further information and online registration: info@alumni.usn.hu YOU ARE MOST WELCOME TO HUNGARY!!! MARS11 MARS

16 KULTURVETARLINJEN Kulturvetarlinjens kandidatprogram omfattar sex terminer. Utbildningen finns på Stockholms universitet. Liknande program erbjuds vid bland annat Karlstads universitet, Malmö högskola och Uppsala universitet. Inriktning väljer man själv, och de huvudämnen som erbjuds är bland andra barnkultur, etnologi, filmvetenskap, genusvetenskap, historia, konstvetenskap, praktisk filosofi och religionshistoria. Dessutom finns möjlighet till en termins praktik. Behörighetskraven är svenska B alternativt svenska som andraspråk B, historia A samt engelska B. För tillträde till de olika kurser som ingår i linjen och som man själv väljer gäller de krav som är föreskrivna i kursplanen för varje särskild kurs. Framtidsutsikterna och ingångslönen varierar kraftigt beroende på yrkesinriktning. Därför publicerar vi ingen jobbarometer här. Ett exempel är förlagsredaktör, där framtidens arbetsmarknad ser mörk ut och ingångslönen är kronor per månad. Det gäller att tänka långsiktigt, säger Michael Nordeman som utbildar sig till kulturvetare med inriktning litteratur på Stockholms universitet. Målet är ett jobb inom förlags- eller biblioteksvärlden. FOTO: BENKT EURENIUS Kulturvetare. Michael Nordeman går en av Sveriges bredaste utbildningar kulturvetarlinjen. Där är valfriheten enorm, så det gäller att ha en plan. Bokälskaren skräddarsyr sin examen Som liten pojke kunde Michael Nordeman tillbringa flera timmar i sin garderob, med ögonen hårt slutna. Jag tänkte att om jag bara blundade tillräckligt länge så kanske jag skulle komma till samma plats som barnen i böckerna, berättar han och skrattar kärleksfullt åt sitt yngre jag. Böckerna som Michael talar om är förstås C S Lewis bokserie om Narnia, ett fantasiland dit huvudpersonerna kommer genom bland annat en garderob. Numera tillbringar Michael mindre tid i sin garderob men fascinationen för böcker finns kvar. Att låta den styra valet av utbildning var dock ingen självklarhet. Genom ett sommarjobb som vaktmästare på SVT fick han in en fot på företaget och gjorde karriär som självlärd webbtekniker. Han jobbade kvar på SVT i hela femton år innan han en dag bestämde sig för att sluta. Jag ville återgå till min första kärlek: litteraturen, förklarar han. Så jag började plugga litteraturvetenskap på Stockholms universitet. Han riktade in sig på barn- och ungdomslitteratur, eftersom det var där allt började. Man vill liksom sprida det vidare, säger han. Allt det där som böcker kan göra med en som barn. Då fanns det inte någon tydlig plan med studierna, men efter hand insåg Michael att hans intresse faktiskt kunde generera en examen. Genom att lägga en bastermin i kulturvetenskap till sitt huvudämne och komplettera med fristående kurser kunde han skräddarsy sin egen utbildning. Det är det som är så bra med kulturvetarlinjen, att man har så stor valfrihet. Även om många nog tycker att det är lite läskigt att allt är så vagt. Det gäller att ha en plan. Och det har Michael. Målet är att få jobb inom biblioteks- eller förlagsbranschen, något som styr Michaels val av kurser. Just nu läser han exempelvis en kurs om upplevelseindustrin. Nyligen var han och kurskamraterna på studiebesök på barnmuseet Junibacken, som arbetar mycket med just Många nog tycker att det är lite läskigt att allt är så vagt. Det gäller att ha en plan. upplevelser. Efter besöket samlas studenterna och diskuterar och analyserar. Jag är övertygad om att både bibliotek och förlag kommer att bli alltmer upplevelsebaserade och det gäller att hänga med i den utvecklingen. Eftersom distributionen av litteratur i allt större utsträckning sker genom internet håller han sina gamla kunskaper på området uppdaterade med kvällskurser, och i sommar väntar en grundkurs i juridik, för att få lite koll på vilka lagar som gäller. Tack vare att Michael studerar även på kvällar och under sommaren kommer han att bli klar med sin utbildning en termin i förväg. Efter det har han planer på en magisterexamen i förlagsvetenskap innan han ger sig ut i arbetslivet igen. Det märks att han är nöjd med sitt val, och trots att det knappast kan sägas råda någon brist på kulturvetare ser han ljust på framtiden. Det gäller bara att ha en idé med vad man gör, menar han. Mitt tips är att studera det man brinner för och sedan bredda med det som behövs för att syssla med huvudämnet i yrkesform. Det gäller att tänka långsiktigt. NIKLAS MALMBORG niklas.malmborg@dn.se Fysiologi en introduktion, 7,5 högskolepoäng En fristående universitetskurs om människokroppens funktioner ges vid Karolinska Institutet under ht Kursen syftar till att ge en översikt av människokroppens anatomi och fysiologi, den passar exempelvis dig som är intresserad av hur människokroppen fungerar, eller vill Kursstart: 31 augusti 2009 Övrigt: Måndagkvällar , kostnadsfri Innehåll: Cellen och arvet, Anatomi, Nervsystemet, Sinnesorganen, Hormonsystemet, Hjärtat och cirkulationen, Andningen, Njurarna, Magtarm-kanalen, Rörelseapparaten, Fortplantning och Försvarsmekanismer. För info: mls@fyfa.ki.se Ansökan/information: (from 16 mars) Utbildningskatalog kan hämtas på: Kursansvarig: Carl Johan Sundberg Sista ansökningsdag 15 april 2009 FULBRIGHT GRANTS FOR GRADUATE STUDY IN THE U.S. Grants of SEK 25, ,000 are available for all master s, doctoral or non-degree programs, except medicine (public health and medical research accepted), dentistry and veterinary medicine, at U.S. universities for the full academic year beginning in September A special grant is available for outstanding students in science and technology interested in a PhD from an American university. The application deadline is April 30, For information and an application please see our website at: Applications must be received no later than May 4, Finalists are interviewed in Stockholm in June. Requirements: Swedish citizenship, excellent academic record and English skills, and a Swedish or EU university degree by the summer of The Commission offers free, unbiased and professional educational advising services. Appointments can be made at: , fulbright@fulbright.se, & Established in 1952 by the Swedish and U.S. governments, the Fulbright Commission promotes mutual understanding between the two countries through grants to outstanding Swedish and American graduate students and postdoctoral scholars, and through information on higher education in the U.S. 16 HÖGSKOLEGUIDEN MARS

17 En sak är mäktigare än världens alla vapen. Samtalet. Vill du spetsa dina möjligheter på arbetsmarknaden? Bygg på din kandidatexamen med ett magister-, master- eller specialistsjuksköterskeprogram vid Högskolan i Jönköping. Förändra världen. Det går. Börja med att ta reda på varför den ser ut som den gör. Välj mellan Offentlig organisation och ledning, International Programme for European Studies, Internationell migration och etniska relationer och tiotalet andra studieprogram inom samhälle och politik. Glöm inte att världen också behöver duktiga människor inom vård, teknik och samhällsbyggnad. Läs mer på avgör du din framtid. Välj rätt utbildning på SÖK! MARS11 MARS

18 AUDIONOMPROGRAMMET Audionomprogrammet är tre år långt. Utbildningen finns på Karolinska institutet, Lunds universitet och Örebro universitet. Behörighetskraven är matematik B, samhällskunskap A och naturvetenskap B (alternativt fysik A, kemi A samt biologi A). En vanlig ingångslön för en nyutbildad audionom är kronor i månaden. JOBBAROMETERN MÖRKT LJUST STRÅLANDE omvandlar vågorna till elektriska impulser. Utbildningen fick hon nys om av en slump när Karolinska institutet hade öppet hus. Det är mycket personlig kontakt med patienter vilket jag gillar. Dessutom får man en legitimation när man är klar, det tycker jag är en stor fördel. Kristin Andersson utbildar sig till audionom och praktiserar just nu på Karolinska i Huddinge. Audionom. Intresserad av teknik, psykologi och musik? På Karolinska institutet utbildas framtidens ljudkonsulter och hörselspecialister. Och jobbutsikterna är minst sagt goda. Musikälskaren som vet hur det ska låta Det är knäpptyst i det lilla ljudisolerade rummet på Karolinska sjukhuset i Huddinge. Minsta ljud slukas snabbt av de madrasserade väggarna och tystnaden blir nästan obehaglig. Bakom en glasruta sitter Kristin Andersson och knappar på en låda. Det hela påminner om en inspelningsstudio, men Kristin är inte producent utan snart färdigutbildad audionom. Från lådan, eller audiometern som det egentligen heter, skickar hon ut små ljud som patienten i det lilla rummet förhoppningsvis snappar upp. Man ska kunna höra ett löv falla. Jag har alltid varit intresserad av hörseln, säger Kristin som går sista terminen på audionomprogrammet. DN:s Niklas Malmborg får hörseln testad. Antagligen kan man koppla ihop mitt intresse för hörsel och ljud med mitt intresse för musik. Jag har sjungit i kör och tagit sånglektioner sedan jag var liten. Intresset smittar lätt av sig när Kristin FOTO: BENKT EURENIUS Det är en av de mest tekniska utbildningarna på KI. Samtidigt som det är mycket psykologi. Det är viktigt att förstå patienterna. plockar fram ett stort plastöra och ger en snabb genomgång. Hon följer ljudvågornas väg från ytterörat förbi trumhinnan och de där tre benen som är kroppens minsta, in till den vätskefyllda snäckan där små hårstrån Utbildningen är tvärvetenskaplig och består av en tredjedel medicin, en tredjedel teknik och en tredjedel beteendevetenskap. Förutom att förstå örats biologi gäller det att förstå ljudvågor, hörapparater och hur nedsatt hörsel kan påverka någon socialt. Det är en av de mest tekniska utbildningarna på KI. Samtidigt som det är mycket psykologi också. Det är viktigt att förstå patienterna. Redan andra terminen har man sin första praktikperiod. Då får man komma ut och känna på yrket ordentligt, vilket Kristin tror är bra. Det är då man märker om det passar en eller inte, menar Kristin. I början kan det vara svårt att omvandla teori till praktik, men jag blir bättre och bättre på det. Redan efter ett par dagar på avdelningen blev det lättare. Klassen är liten, bara femton studenter. Det tycker Kristin är bra. Det blir väldigt bra sammanhållning och mer personligt än på större utbildningar. Jag kommer verkligen att sakna mina klasskamrater. Efter audionomprogrammet finns det flera vägar att gå. Man kan till exempel jobba med hörselapparater eller som konsult för ljudmiljöer i allt från konsertlokaler till arbetsplatser. Men jag vill helst jobba på en klinik till att börja med. Gärna en där man får arbeta både med rehabilitering och med diagnostisering. NIKLAS MALMBORG niklas.malmborg@dn.se GRAFISK DESIGN/ REKLAM &COPYforsbergsskola.se 18 HÖGSKOLEGUIDEN MARS

19 HA RYGGEN FRI - SOMMARMATTE PÅ NÄTET! Rusta för nästa högkonjunktur eller Förbered dig inför höstens högskolestudier tillsammans med tusentals andra studenter på Internet. Kurserna och kursmaterialet är gratis. Starta när du vill! Mer information på eller info@math.se. vidga dina vyer SÄTT IGÅNG NU! Kurserna är ett nationellt samarbete mellan flera av landets högskolor. Välj bland fler än 70 program och 400 kurser SMS:a Katalog till för att beställa vår nya utbildningskatalog Just nu sökes: ART DIRECTORS (30 st) FORMGIVARE OCH UTVECKLARE (60 st) PROJEKTLEDARE (34 st) RICH MEDIA KREATÖRER (38 st) Om du söker till Hyper Island är chanserna goda att få jobb. Enligt vår senaste undersökning får 93% av Hyper Islands studenter jobb i branschen efter examen. Och om du är intresserad av en internationell karriär inom digital kommunikation ser det också bra ut. Fler än sjuhundra Hyper Island-studenter är idag anställda av branschledande företag i trettio olika länder. Läs mer om våra utbildningar inom digital kommunikation på MARS11 MARS

20 Sråptkekongilo, Srpåtkenkogoli, Srpåktenkologi, Språkteknologi! Bli en del av något stort. Sök din framtid på Högskolan i Kalmar. Senast den 15 april. Språkteknologi är ett brett och tvärvetenskapligt område där språk- och datavetenskap möts. Du får lära dig både hur människans språk är uppbyggda och hur en dator ska programmeras för att kunna hantera mänskligt språk. En språkteknolog kan arbeta med verktyg för automatisk översättning, sökmotorer för Internet, talbaserade telefontjänster, och stavnings- och grammatikkontroll. Språkteknologins mål är att göra datorer till bättre verktyg för mänsklig kommunikation och informationshantering. Språkteknologi kan läsas som fristående kurser vid Stockholms universitet, i kandidatprogram både vid Göteborgs och Uppsala universitet eller som en inriktning på civilingenjörsprogrammet i datateknik på KTH i Stockholm. För mer information om området och om de utbildningar som ges vid de olika lärosätena se GÖTEBORGS UNIVERSITET STOCKHOLMS UNIVERSITET UPPSALA UNIVERSITET KTH hik.se Handelshögskolan vid Umeå universitet erbjuder Civilekonomprogram Handel- och logistikprogrammet Service Managementprogrammet Civilekonomprogrammet International Business Program (ges på engelska) Högskoleprogram Företagarprogrammet (Campus Skellefteå) Masterprogram med inriktning mot (ges på engelska) Accounting Finance Management Marketing Business Development and Internationalisation Strategic Project Management (Erasmus Mundus) Uppdragsutbildningar Ledarskapsakademin vid Handelshögskolan erbjuder specialanpassade program och kurser med focus på ledarskapsutbildningar inom både näringsliv och offentlig förvaltning. Besök oss på 20 HÖGSKOLEGUIDEN MARS