KALLELSE Regionstyrelsen

Transkript

1 KALLELSE Regionstyrelsen Regionstyrelsen kallas till sammanträde för behandling av ärenden enligt bilagd förteckning. Tid: Onsdagen den 10 april klockan Plats: Glasriket, Videum Science Park. PG Vejdes Väg 15, Växjö. OBS! Möjligheter för gruppöverläggningar finns mellan i anslutning till sammanträdeslokalen. Roland Gustbée Ordförande Patric Littorin Sekreterare Delges Kallas Roland Gustbée (m) Carina Bengtsson (c) Monica Haider (s) Suzanne Frank (m) Arne Karlsson (m) Ann-Charlotte Wiesel (m) Lena Karlsson (c) Bengt Germundsson (kd) Gunnar Nordmark (fp) Monica Widnemark (s) Robert Olesen (s) Charlotta Svanberg (s) Anna Fransson (s) Carin Högstedt (v) Peter Skoog Lindman (s) För kännedom Bo Frank (m) Gunnar Elm (c) Mikael Jeansson (s) Mats Johnsson (m) Sonja Emilsson (m) Margareta Schlee (m) Anders Jonsäng (c) Eva Johnsson (kd) Rolf Andersson (fp) Joakim Pohlman (s) Ingemar Almqvist (s) Anne Carlsson (s) Rose-Marie Jönsson Neckö (s) Anders Mårtensson (v) Kjell Jormfeldt (mp) Kallade ersättare Övriga kallade Sven Sunesson (c), Elizabeth Peltola (c), Åke Carlson (c) och Mats Johnsson (m). Tjänstemän Vid förhinder anmäls detta till telefon eller via e-post: patric.littorin@rfss.se 2

2 Förteckning över regionstyrelsens ärenden Ärende Info/beslut Handling 1. Justering av protokoll (föreslås att Monica Haider utses att jämte ordförande justera protokollet) 2. Fastställande av dagordning./. 3. Rapporter från externa uppdrag Information 4. Aktuella frågor för regional utveckling - Regiondirektören informerar Information 5. Ekonomi a. Budget 2013 lägesrapport Information./. b. Medel till Uppföljning 2013 Beslut./. projektansökan c. Ekonomiskt läge projektmedel 2013 Information./. 6. Infrastruktur och kommunikation a. Resultat ombordundersökning Information b. Översiktsplan Alvesta kommun yttrande Beslut./. över aktualitetsprövning c. Översiktsplan Gemla-Öja yttrande Beslut./. d. Redundant Sydnet Information e. Nationell plan Information f. Länstransportplan Information g. Länstransportplan överenskommelse om Beslut./. medfinansiering avseende Kust till Kustbanan h. Trafikförsörjningsplan för södra Småland tidplan Beslut./. 7. Livskraft a. Uppföljning av överenskommelse mellan Regionförbundet södra Småland och Landstinget Kronoberg angående FoU Välfärd (senare FoU Kronoberg) b. Resurscentrum södra Småland ansökan c. Länsgemensam folkhälsopolicy regionförbundets roll d. Kulturpolitiskt uppdrag till Cirkus i Glasriket verksamhet 2013 Beslut./. Beslut./. Beslut./. Beslut./. 8. Förnyelse och dynamik a. Attraktiva Blekinge Blekingestrategin Beslut./ yttrande b. Regional utvecklingsstrategi för Region Beslut./. Jönköping yttrande c. Kompetensutveckling för besöksnäringen i Beslut./. 2

3 södra Småland slutrapport d. Medel till Glasriket projektansökan Beslut./. e. SmartHousing projektansökan Beslut./. 9. Riktlinjer för besvarande av brev, ansökningar, synpunkter och klagomål eller dylikt från allmänheten Beslut./. 10. Bildande av regionkommun a. Ansökan till regeringen om att bilda regionkommun i Kronobergs län 2015 Information./. 11. Val: a. AB Destination Smålands bolagsstämma 2013 val av ombud b. Inkubatorn i Kronoberg AB bolagsstämma 2013 val av ombud c. ALMI Företagspartner i Kronoberg AB bolagsstämma 2013 val av ombud Beslut./. Beslut./. Beslut./. 12. Anmälningsärenden: a. Arbetsutskottets protokoll ( b. Trafiknämndens protokoll och ( c. Regiondirektörens delegationsbeslut (tillgänglig i pärm vid sammanträdet) d. Färdtjänsthandläggning delegationsbeslut (tillgänglig i pärm vid sammanträdet) Information 13. Övriga frågor 3

4 Regionstyrelsen Ärende 5 a Budget 2013 uppföljning mars Dnr 13/0013 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att notera uppföljning av budget mars 2013 till protokollet. Ärendet Vid regionstyrelsens sammanträde den 10 april 2013 lämnas en lägesrapport över ekonomi per mars Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 61/13 - Ekonomisk lägesrapport mars 2013

5 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida (39) 61 Budget lägesrapport Dnr 13/0013 Bakgrund Vid arbetsutskottets sammanträde den 27 mars 2013 lämnas en lägesrapport över ekonomi per mars Beslutsunderlag - Ekonomisk lägesrapport mars 2013 Beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen besluta Att notera uppföljning av budget mars 2013 till protokollet. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

6 Ekonomisk redovisning - Länstrafiken Kronoberg Period: Januari - Februari 2013 Resultatenhet Periodens utfall Periodens budget Periodens differens Budget helår Differens Prognos helår 1 - Förtroendevalda Personalkostnader Trafikadministration Kollektivtrafikmyndighet Marknadsföring Utredningsuppdrag Regiontrafik Medlemsbidrag Räntor Växjö Stadstrafik Älmhults Stadstrafik Abonnerad skolskjuts Krösatåg Öresundståg Regionaltåg Kompletteringstrafik Gods Serviceresor Sjukreseadministration Bokslutsdispositioner SUMMA Sida 1 av 3

7 Ekonomisk redovisning - Basverksamhet Regionförbundet Period: Januari - Februari 2013 Resultatenhet Periodens utfall Periodens budget Periodens differens Budget helår Differens Prognos helår Revision Förtroendevalda Kansli Kurs och konferens Medlemsbidrag Medlemsskap Projektmedel Driftstöd Regional utveckling Gemensamt, övrigt Gem. personalkostnader ERB Brysselkontoret SKL särskilda satsningar AV-Media Övriga bidrag Färdtjänst SUMMA Sida 2 av 3

8 Ekonomisk redovisning - Hela Regionförbundets driftverksamhet Period: Januari - Februari 2013 Resultatenhet Periodens utfall Periodens budget Periodens differens Budget helår Differens Prognos helår Länstrafiken Regionförbundets Kansli SUMMA Resultatenheter avseende projekt ingår ej i månadsredovisningen! Månadsrapporten är framtagen Kostnader och intäkter är ej periodiserade. Sida 3 av 3

9 Regionstyrelsen Ärende 5 b Medel till Uppföljning 2013 Dnr 13/0017 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att avsätta kr från det statliga anslaget 1:1 för uppföljningsinsatser under Ärendet I regleringsbrevet från regeringen anges varje år tilldelningen av det statliga anslaget 1:1. Anslaget får av Regionförbundet södra Småland endast användas till projektmedel, med ett undantag: kr av det årliga anslaget får enligt regleringsbrevet användas till uppföljning och utvärdering kopplat till anslaget. Medlen föreslås under 2013 användas till fördjupad uppföljning, administrativ hantering av projektmedel samt system för administration och statistik. Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 64/13 - Tjänsteskrivelse Medel till Uppföljning 2013, daterad

10 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida (39) 64 Medel till Uppföljning projektansökan Dnr 13/0017 Bakgrund I regleringsbrevet från regeringen anges varje år tilldelningen av det statliga anslaget 1:1. Anslaget får av Regionförbundet södra Småland endast användas till projektmedel, med ett undantag: kr av det årliga anslaget får enligt regleringsbrevet användas till uppföljning och utvärdering kopplat till anslaget. Medlen föreslås under 2013 användas till fördjupad uppföljning, administrativ hantering av projektmedel samt system för administration och statistik. Beslutsunderlag - Tjänsteskrivelse Medel till Uppföljning 2013, daterad Beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen besluta Att avsätta kr från det statliga anslaget 1:1 för uppföljningsinsatser under Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

11 Dnr 13/ Sara Nilsson Tel: Tjänsteskrivelse - Medel till uppföljning 2013 Ärendet I regleringsbrevet från regeringen anges varje år tilldelningen av det statliga anslaget 1:1. Anslaget får av Regionförbundet södra Småland endast användas till projektmedel, med ett undantag: kr av det årliga anslaget får enligt regleringsbrevet användas till uppföljning och utvärdering kopplat till anslaget. Dessa kr belastar inte organisationens bemyndiganderam, d.v.s. det ökar inte på regionförbundets skuld. Medlen föreslås avsättas genom ett enda beslut för samtliga insatser, för att underlätta administrationen. Till grund för uppföljningsarbetet ligger strategin för lärande uppföljning, som regionförbundets arbetsutskott antog under Medlen föreslås under 2013 användas som följer: Fördjupad uppföljning 50 % av en heltidstjänst avsätts för fördjupad uppföljning/utvärdering vid 3-4 tillfällen under året. Under 2013 planeras bl.a. en uppföljning av Inkubatorn samt de satsningar som gjorts på kulturella och kreativa näringar. Administrativ hantering av projektmedel Regionförbundet avsätter löpande resurser för att hantera de statliga projektmedlen gällande uppföljning. Det handlar om att begära in rapporter, granska dessa samt göra utbetalningar. Projektbesök ingår också. Detta arbete motsvarar ungefär 30 % av en heltid sett över hela året. Kostnad för projektsystemet Nyps Nyps är Tillväxtverkets system för hantering av de statliga projektmedlen. Systemet är obligatoriskt, och kostnader för systemet utgår årligen för varje organisation beroende på antal ärenden. Kostnad för licenser: Regionfakta och UC Select Båda dessa system ger underlag för analysarbete i regionen. Regionfakta presenterar löpande aktuell statistik om regionen via en webbportal. Informationen kan användas i 1 (2) Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefon: Fax: E-post: info@rfss.se

12 Dnr 13/ olika typer av uppföljningar, och är också ett sätt att ge en aktuell beskrivning av regionen till intresserade utan att själv behöva producera material. UC Select ger tillgång till information om näringslivet och regionens enskilda företag, som kan användas i olika analyser. Den ungefärliga budgeten för dessa insatser ser ut som följer: Insats Uppföljning (50 %) Administrativ hantering av projektmedel (30 %) Nyps Licenser för övriga system SUMMA Kostnad kr kr kr kr kr De medel som eventuellt inte använts vid årets slut, återförs. Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår för styrelsen att besluta Att avsätta kr från det statliga anslaget 1:1 för uppföljningsinsatser under (2)

13 Regionstyrelsen Ärende 5 c Ekonomisk läge projektmedel mars 2013 Dnr 13/0017 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att notera information avseende Ekonomisk läge projektmedel mars 2013 till protokollet. Ärendet Inför beslut avseende projektmedel informeras styrelsen och arbetsutskottet om kvarvarande medel, samt innestående beslut. Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 65/13 - Ekonomisk läge projektmedel mars 2013

14 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida (39) 65 Ekonomiskt läge projektmedel 2013 Dnr 13/0017 Bakgrund Inför beslut avseende projektmedel informeras styrelsen och arbetsutskottet om kvarvarande medel, samt innestående beslut. Beslutsunderlag - Ekonomiskt läge projektmedel mars 2013 Beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen besluta Att notera information avseende Ekonomisk läge projektmedel mars 2013 till protokollet. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

15 Ekonomiskt läge projektmedel inför (1:1) Återstående innan beslut varav 2013 Projekt föreslagna för bifall Återstående efter beslut varav 2013 varav RUP-område 2013 Förnyelse och dynamik Kompetens Infrastruktur Livskraft fotnot 1. SUMMA Inneliggande projekt för beslut RUP-område Beslutsförslag Varav 2013 Glasrikeuppdraget- genomförande Förnyelse Bifall Fotnot 1. Inklusive påskrivna medfinansieringsintyg.

16 Regionstyrelsen Ärende 6 a Kundundersökning ombord på bussarna Dnr 13/0043 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att notera informationen till protokollet. Ärendet Under vecka 8 genomfördes en kundundersökning ombord på bussarna. Drygt 800 personer svarade på de frågor som under nästa avtalsperiod ska ligga till grund för incitamentsersättning. De svarande delades in i regiontrafik resp. Växjö stadstrafik. Bifogade handlingar - Bilaga 1 Kundundersökning stadstrafik - Bilaga 2 Kundundersökning regiontrafik

17

18

19

20

21

22

23

24

25 Regionstyrelsen Ärende 6 b Aktualitetsprövning av översiktsplan för Alvesta kommun - yttrande Dnr 13/0036 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att avge yttrande över Aktualitetsprövning av Översiktsplan Alvesta kommun, i enlighet med upprättad handling. Ärendet Länsstyrelsen har till Regionförbundet södra Småland översänt förfrågan i samband med aktualitetsprövning av Alvesta kommuns översiktsplan. Förfrågan gäller vad som förändrats eller planeras inom Regionförbundets ansvarsområde som kan motivera en revidering av översiktsplanen. Svar ska ha inkommit till Länsstyrelsen senast Med hänsyn till den korta svarstiden har Länsstyrelsen informerats om tidsplanen för Regionförbundets politiska behandling av ärendet, vilken gör att Regionförbundets svar beräknas översändas i samband med styrelsens behandling av ärendet Regionförbundet lämnar synpunkter enligt bilagt förslag till svarsskrivelse. Utifrån den planering som finns idag inom infrastrukturområdet nämns fyra objekt som kan påverka utformningen av översiktsplanen för Alvesta kommun. Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 69/13 - Förslag till yttrande över Aktualitetsprövning av översiktsplan för Alvesta kommun.

26 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida (39) 69 Översiktsplan Alvesta kommun yttrande över aktualitetsprövning Dnr 13/0036 Bakgrund Länsstyrelsen har till Regionförbundet södra Småland översänt förfrågan i samband med aktualitetsprövning av Alvesta kommuns översiktsplan. Förfrågan gäller vad som förändrats eller planeras inom Regionförbundets ansvarsområde som kan motivera en revidering av översiktsplanen. Svar ska ha inkommit till Länsstyrelsen senast Med hänsyn till den korta svarstiden har Länsstyrelsen informerats om tidsplanen för Regionförbundets politiska behandling av ärendet, vilken gör att Regionförbundets svar beräknas översändas i samband med styrelsens behandling av ärendet Regionförbundet lämnar synpunkter enligt bilagt förslag till svarsskrivelse. Utifrån den planering som finns idag inom infrastrukturområdet nämns fyra objekt som kan påverka utformningen av översiktsplanen för Alvesta kommun. Beslutsunderlag - Förslag till yttrande över Aktualitetsprövning av översiktsplan för Alvesta kommun. Beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen att besluta Att avge yttrande över Aktualitetsprövning av Översiktsplan Alvesta kommun, i enlighet med upprättad handling. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

27 Dnr 13/ Ann Mårtensson Länsstyrelsen Växjö Yttrande över Aktualitetsprövning av Översiktsplan Alvesta kommun, Kronobergs Län Bakgrund Alvesta Kommun avser att aktualitetspröva sin Översiktsplan, Översiktsplan för Alvesta Kommun, antagen Länsstyrelsen i Kronobergs län har till Regionförbundet södra Småland översänt remiss för eventuella synpunkter. Samrådstiden är till och med Yttrande Vi har tagit del av Länsstyrelsens skrivelse och bedömer att utifrån den planering som finns i nuläget gällande framtida infrastrukturinvesteringar vill vi uppmärksamma följande objekt som kan komma att påverka översiktsplanen: - Byggnation av triangelspår i Alvesta. - Förbifart Alvesta i relation till byggnationen av triangelspåret. - Byggnation av dubbelspår i Alvesta. - Väg 25, Alvesta västra. Med hänvisning till de omfattande investeringsbeslut som är planerade inom infrastrukturområdet har vi valt att lyfta fram sådant som sakligt saknas idag och som kommer att aktualiseras den närmaste planeringsperioden. Ärendet är berett i Regionförbundets regionala planeringsråd. Regionförbundet södra Småland Växjö den 10 april 2013 Roland Gustbée Ordförande regionstyrelsen 1 (1) Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefon: Fax: E-post: info@rfss.se

28 Regionstyrelsen Ärende 6 c Översiktsplan för Gemla-Öja - yttrande Dnr 13/0036 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att avge yttrande över Översiktsplan för Gemla-Öja i enlighet med upprättad handling. Ärendet Växjö kommun har till Regionförbundet södra Småland översänt förslag till översiktsplan, del Gemla-Öja för eventuella synpunkter. Utställningstiden pågår till och med Ärendet har beretts i Regionförbundets planeringsråd. Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 70/13 - Förslag till Yttrande Översiktsplan för Gemla-Öja

29 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida (39) 70 Översiktsplan Gemla-Öja - yttrande Dnr 13/0036 Bakgrund Växjö kommun har till Regionförbundet södra Småland översänt förslag till översiktsplan, del Gemla-Öja för eventuella synpunkter. Utställningstiden pågår till och med Ärendet har beretts i Regionförbundets planeringsråd. Beslutsunderlag - Förslag till Yttrande Översiktsplan för Gemla-Öja Beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen att besluta Att avge yttrande över Översiktsplan för Gemla-Öja i enlighet med upprättad handling. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

30 Dnr 13/ Ann Mårtensson Tel: Förslag - Yttrande över översiktsplan Gemla-Öja Ärendet Växjö kommun har till Regionförbundet södra Småland översänt förslag till översiktsplan, del Gemla-Öja för eventuella synpunkter. Utställningstiden pågår till och med Ärendet har beretts i Regionförbundets planeringsråd. Bakgrund Samrådet har ägt rum från den 9 juni till den 26 augusti Inför samrådet har öppna möten hållits i Gemla skola den 27 februari och den 19 augusti 2012 där synpunkter på samrådsförslaget diskuterats. Samrådsförslaget har justerats till en handling som nu är utställd för granskning Planens syfte En aktualitetsförklaring av Växjö Kommun Översiktsplan (antagen 2005) gjordes Områdesplanen del Gemla-Öja förklarades inaktuell och ansågs inte uppdaterad med de nybyggnationer i Öja som idag görs, den potentiella risk för översvämning som finns i det område som är utpekat för förtätning i Gemla samt att tågstoppet i Gemla inte finns med i översiktsplanen från Den aktuella planens syfte är att ersätta den gällande översiktsplanen från I detta nya förslag har hänsyn tagits till de områden som är drabbat av översvämningar samt föreslås nya alternativa expansionsmöjligheter för Gemla och Öja. Sammanfattning av planen Planområdet gäller hela Gemla- Öja och tar upp förtätning av tätortsbebyggelse, nyexploateringsområde, LIS-område, verksamhetsområde, område för park, naturmark och område för rekreation och friluftsliv samt tätortsnära landsbygd. Målet för planen är att utveckla och stärka det centrala stråket mellan stationen och skolan, utveckla området kring Helige å som fritids-och rekreationsområde och 1 (3) Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefon: Fax: E-post: info@rfss.se

31 Dnr 13/ turism, utveckla stationsområdet, planera för nybyggnation av bostäder och möjliggöra en satsning på områden för nya företagsetableringar väster om samhället. Planförslaget visar på hur Gemla-Öja kan utvecklas i framtiden till att bli en mer attraktiv ort för människor i alla åldrar. I planförslaget är förtätning en prioriterad åtgärd framför att använda ny skogs- och jordbruksmark. I det centrala området är framförallt handel och service prioriterat kring centrumstråket vid järnvägen. I området kring järnvägsstationen möjliggör planen att bygga ny busshållplats samt cykelparkering med tak. I planen finns ett flertal olika områden för nyexploatering med olika utbyggnadsriktningar. Dessa områden möjliggör för ca 200 bostäder. Många av dessa områden är privatägda. I planen har det tagits hänsyn till att områdesspecifika riktlinjer för hantering av avloppsvatten kan komma att behöva kompletteras vid utbyggnad av större områden. Vid nybyggnation kan pumpstationerna för avloppsvatten behöva uppgraderas. Mätningar på ledningssystemet pågår. Planen avser också områden med redan planlagd mark där översvämningsrisken är hög och därför avråds nybyggnation i området kring Helige ån vid Säterivägen södra del samt mellan delar av Kvarnvägen och Svarta vägen m.fl. Områden som finns med i planen för nyexploatering: - Sydöst om Skolan, Södra Gemla. - Harekullen, m.fl., Södra Gemla. - Pellagården, Södra Gemla. - Svarta vägen nordväst, centrala Gemla. - Mitt emot Macken, centrala Gemla. - Söder om Granvallen, Södra Öja. LIS-område som finns med i planen som nyexploateringsområde: - Herrgårdsvägen. - Norra Härensås. - Bergagärdet. Som en del av planförändring för att trygghetsäkra järnvägsområdet föreslås anläggning av en planskild korsning vid förläggningen av Stationsvägen under järnvägen. I planen föreslås också en ny gata norr om järnvägen mellan den planskilda korsningen och Hantverksvägen. Cykeltrafik finns med i planen och att göra huvudcykelvägnätet sammanhängande är målet. Kommunen föreslår byggnation av en planskild korsning, tunnel, för gång- och cykeltrafik i förläningen av Södravägen upp till Norrvägen samt att anlägga en cykelväg Alvesta och riksväg 25 och vidare mot Växjö. 2 (3)

32 Dnr 13/ I planen har beaktande tagits till områden med särskild hänsyn eller av riksintresse. Där ingår området kring Helige å och översvämningsrisken som finns samt riksintresset för Kust till kustbanan där möjligheten till dubbelspår för järnvägen genom Gemla ska säkerställas. Miljökvalitetsnormerna finns med i planen där hänsyn tagits till VA-hantering samt luft. Regionförbundets synpunkter Regionförbundet ser positivt på förslaget till fördjupad översiktplan för Gemla-Öja. Att planen säkrar dubbelspårsutbyggnad av järnvägen mellan Växjö och Alvesta är viktigt samt att hänsyn tagits till en planskild korsning för väg och järnväg vid förlängningen av Stationsvägen under järnvägen. Vi ser också mycket positivt på att ett av målen för planen är att utveckla det stationsnära området samt stärka det centrala stråket mellan skolan och stationen vilket är direkt gynnsamt för orten med tanke på tågstoppet i Gemla. Ur kollektivtrafiksynpunkt är det negativt att den nyexploatering av tätortsbebyggelse som i tidigare samrådsförslag fanns närmast stationen, både söder och norr om järnvägen, nu inte längre finns med i planbeskrivningen. Bostäder på gångavstånd till stationen kommer ha ett av de bästa lägena i länet vad gäller att nå arbetstillfällen med kollektivtrafik, och därför vill vi se förslag på mer nyexploatering av tätortsbebyggelse riktigt nära stationen. REGIONFÖRBUNDET SÖDRA SMÅLAND Växjö den 10 april 2013 Roland Gustbée Regionstyrelsens ordförande 3 (3)

33 Regionstyrelsen Ärende 6 d Redundant Sydnet Dnr 09/0128 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att notera informationen till protokollet. Ärendet Vid regionstyrelsens sammanträde den 10 april lämnas en muntlig information i ärendet Redundant Sydnet. Bifogade handlingar - Arbetsutskottets protokoll 71/13

34 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida (39) 71 Redundant Sydnet Dnr 09/0128 Bakgrund Vid arbetsutskottets sammanträde den 27 mars lämnas en muntlig information i ärendet Redundant Sydnet. Beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen besluta Att notera informationen till protokollet. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

35 Regionstyrelsen Ärende 6 e Nationell plan lägesrapport Dnr 12/0306 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att notera information avseende Nationell plan till protokollet. Ärendet Vid regionstyrelsens sammanträde den 10 april lämnas en information avseende Nationell plan Bifogade handlingar - Arbetsutskottets protokoll 72/13

36 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida (39) 72 Nationell plan lägesrapport Dnr 12/0306 Bakgrund Vid arbetsutskottets sammanträde den 27 mars lämnas en information avseende Nationell plan Beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen besluta Att notera information avseende Nationell plan till protokollet. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

37 Regionstyrelsen Ärende 6 f Länstransport lägesrapport Dnr 12/0307 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att notera information avseende Länstransportplan till protokollet. Ärendet Vid regionstyrelsens sammanträde den 10 april lämnas en information avseende Länstransportplan Bifogade handlingar - Arbetsutskottets protokoll 73/13

38 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida (39) 73 Länstransportplan lägesrapport Dnr 12/0307 Bakgrund Vid arbetsutskottets sammanträde den 27 mars lämnas en information avseende Länstransportplan Beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen besluta Att notera information avseende Länstransportplan till protokollet. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

39 Regionstyrelsen Ärende 6 g Länstransportplan samfinansiering av mötesspår i Skruv Dnr 12/0307 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att ställa sig bakom förslag till överenskommelse mellan Regionförbundet södra Småland och Trafikverket avseende Mötesspår Skruv. Att reservera medel ur Länstransportplanen , motsvarande en 30 % -ig samfinansiering av objektets totala kostnad, vilket idag beräknas till ca 25 Mkr. Överenskommelsen gäller under förutsättning att regionfullmäktige fastställer LTP med förhandsbeslut enligt ovan och att regeringen därefter godkänner densamma. Ärendet Regionförbundet södra Småland har av Trafikverket erbjudits möjlighet till samfinansiering av byggnationen av mötesspår i Skruv på Kust till kust banan. Kostnaden för mötesspåret i Skruv har av Trafikverket bedömts till ca 85 mkr, inklusive planskildheter. Regionförbundet södra Småland har möjlighet att avsätta medel i Länstransportplanen för att bidra med 30 procent till samfinansiering av byggnationen. Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 74/13 - Tjänsteskrivelse Länstransportplan samfinansiering av mötesspår i Skruv - Brev till Trafikverket Region Syd Samfinansiering av mötesspår i Skruv

40 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida (39) 74 Länstransportplan överenskommelse om samfinansiering avseende Kust till Kustbanan Dnr 12/0307 Bakgrund Regionförbundet södra Småland har av Trafikverket erbjudits möjlighet till samfinansiering av byggnationen av mötesspår i Skruv på Kust till kust banan. Kostnaden för mötesspåret i Skruv har av Trafikverket bedömts till ca 85 mkr, inklusive planskildheter. Regionförbundet södra Småland har möjlighet att avsätta medel i Länstransportplanen för att bidra med 30 procent till samfinansiering av byggnationen. Beslutsunderlag - Tjänsteskrivelse Länstransportplan samfinansiering av mötesspår i Skruv - Brev till Trafikverket Region Syd Samfinansiering av mötesspår i Skruv Beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen besluta Att ställa sig bakom förslag till överenskommelse mellan Regionförbundet södra Småland och Trafikverket avseende Mötesspår Skruv. Att reservera medel ur Länstransportplanen , motsvarande en 30 % -ig samfinansiering av objektets totala kostnad, vilket idag beräknas till ca 25 Mkr. Överenskommelsen gäller under förutsättning att regionfullmäktige fastställer LTP med förhandsbeslut enligt ovan och att regeringen därefter godkänner densamma. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

41 Dnr 12/ Per Hansson Tel: Tjänsteskrivelse - Samfinansiering av mötesspår i Skruv Ärendet Regionförbundet södra Småland har av Trafikverket erbjudits möjlighet till samfinansiering av byggnationen av mötesspår i Skruv på Kust till kust banan. Kostnaden för mötesspåret i Skruv har av Trafikverket bedömts till ca 85 mkr, inklusive planskildheter. Regionförbundet södra Småland har möjlighet att avsätta medel i Länstransportplanen för att bidra med 30 procent till samfinansiering av byggnationen. Bakgrund Sedan ett par planeringsomgångar finns en möjlighet till samfinansiering av betydelsefulla objekt. Samfinansieringen innebär att man både i Länstransportplanen och i den Nationella planen avsätter medel för investeringen. Objekten som brukar bli aktuella är av både regionaloch nationell betydelse, t.ex. åtgärder på kust-till-kustbanan. Genom samfinansiering möjliggörs att ett objekt som i den nationella planen inte prioriteras lika högt som i en regionalplan kan bli aktuell för genomförande, ett sådant exempel är mötesspår i Skruv. Samfinansiering skall inte förväxlas med medfinansiering vilket vanligtvis innebär att kommunala skattemedel utgör en del av finansieringen. Förhandsbesked En förutsättning för att investeringen mötesspår i Skruv skall kunna genomföras är att det objektet också finns med i den nationella planen. För att objektet skulle tas med i den planen ville Trafikverket få ett besked av Regionförbundet södra Småland senast den 8 mars. Regionförbundet södra Småland har till Trafikverket lämnat ett förhandsbesked innebärande att regionförbundet ställer sig bakom en 30 procentig medfinansiering av objektet, se bilaga. 1 (2) Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefon: Fax: E-post: info@rfss.se

42 Dnr Överenskommelse Enligt Trafikverkets plan kommer investeringen i objektet mötesspår i Skruv att ske under perioden Enligt Trafikverkets nya planeringsstuktur innebär det att objektet ligger i den så kallade utredningsfasen. Detta innebär ett endast en överenskommelse skall upprättas mellan Regionförbundet södra Småland och Trafikverket. Överenskommelsen skall vara Trafikverket tillhanda senast den 15 april. Trafikverkets förslag till överenskommelse bifogas som bilaga. Förslag till beslut Att ställa sig bakom förslag till överenskommelse mellan Regionförbundet södra Småland och Trafikverket avseende Mötesspår Skruv. Att reservera medel ur Länstransportplanen , motsvarande en 30 % -ig samfinansiering av objektets totala kostnad. 2 (2)

43

44 Sida 1 (2) Ärendenummer: [Ärendenummer] Överenskommelse mellan Trafikverket och region Södra Småland avseende samfinansiering av ett långt mötesspår i Skruv på Kust- till kustbanan Bakgrund Under pågående åtgärdsplanering har behovet om att formalisera samfinansieringsdiskussionerna av projekt i den nationella planen vuxit fram. Detta för att skapa trygghet avseende hanteringen i respektive organisation. Överenskommelser avseende samfinansiering tecknas i de fall där brister i transportsystemet > 50 mkr övervägs att lyftas in i planperioden Denna överenskommelse upprättas mot denna bakgrund. Överenskommelsens ska ses som en utfästelse från region Södra Småland till Trafikverket om framtida samfinansiering mellan Nationell plan och Regional plan. Överenskommelsen är en icke juridiskt bindande utfästelse om samfinansiering. Regeringen kommer i Mars 2014 fastställa den nationella planen och då besluta vilka namngivna brister som Trafikverket ska arbeta med under planperiodens första hälft och också ge en indikation för vilka brister som det behöver startas upp en process för och som återfinns under planens andra hälft. Åtgärd och kostnad Åtgärden innebär att ett långt mötesspår (750 meter) anläggs på Kust- till- Kustbanan i Skruv på i huvudsak befintlig bangårdsmark. I samband med att mötesspåret byggs så ersätts befintliga plankorsningar med planskilda förbindelser. Åtgärden är kostnadsbedömd till ca 80 miljoner kr i 2013 års prisnivå. I genomförd förstudie om utökad kapacitet på Kust- till- Kustbanan har ett långt mötesspår i Skruv identifierats som en angelägen kapacitetshöjande åtgärd på banan. Sträckan mellan Lessebo och Emmaboda via Skruv är 23 km lång. En ny mötesstation i Skruv bidrar till förbättrad kapacitet på bandelen och därmed också på hela Kust- till- Kustbanan. Mötesspåret minskar också banans störninsgkänslighet och ökar därmed robustheten i tågsystemet. Genom att planskildheter byggs minskas järnvägens barriäreffekt. Åtgärden är av såväl nationell som regional nytta och kostaderna för genomförandet fördelas efter nytta på följande sätt: 70 % nationell plan 30 % regional plan.

45 Sida 2 (2) Utfästelse Region Södra Småland avser att samfinansiera projekt mötesspår i Skruv på Kust- till kustbanan med 30 % finansiering från regional plan. Ort och datum Ort och datum Peter Uneklint Trafikverket Region Syd Roland Gustbée Regionförbundet södra Småland

46 Regionstyrelsen Ärende 6 h Trafikförsörjningsprogram södra Småland Dnr 11/0172 Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår fullmäktige besluta Att godkänna förslag till reviderad tidplan avseende Trafikförsörjningsprogram södra Småland. Ärendet Regionfullmäktige beslöt i 45/12 oktober 2012 att fastställa trafikförsörjningsprogram för södra Småland. I beslutsunderlaget angavs att målsättningen var att ett nytt trafikförsörjningsprogram ska vara klart för beslut vid regionfullmäktiges sammanträde i december Med anledning av regeringens beslut att tidigarelägga beslutsprocesserna för såväl den nationella planen som länstransportplanerna påverkas beredningsprcessen för trafikförsörjningsprogrammet. Målsättningen revideras därav innebärande att ett nytt trafikförsörjningsprogram är föremål för beslut under Bifogade handlingar - Arbetsutskottets protokoll 75/13

47 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida (39) 75 Trafikförsörjningsprogram för södra Småland - tidplan Dnr 11/0172 Bakgrund Regionfullmäktige beslöt i 45/12 oktober 2012 att fastställa trafikförsörjnings-program för södra Småland. I beslutsunderlaget angavs att målsättningen var att ett nytt trafikförsörjningsprogram ska vara klart för beslut vid regionfullmäktiges sammanträde i december Med anledning av regeringens beslut att tidigarelägga beslutsprocesserna för såväl den nationella planen som länstransportplanerna påverkas beredningsprocessen för trafikförsörjningsprogrammet. Målsättningen revideras därav innebärande att ett nytt trafikförsörjningsprogram är föremål för beslut under Beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen föreslå fullmäktige besluta Att godkänna förslag till reviderad tidplan avseende Trafikförsörjningsprogram södra Småland. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

48 Regionstyrelsen Ärende 7 a Uppföljning av överenskommelse mellan Regionförbundet södra Småland och Landstinget Kronoberg angående FoU Välfärd (senare FoU Kronoberg) Dnr 12/0072 och 12/0159 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att godkänna rapport Uppföljning av överenskommelse mellan Regionförbundet södra Småland och Landstinget Kronoberg angående FoU Välfärd, samt delge fullmäktige densamma. Att uppdra åt regiondirektören att initiera en omförhandling av överenskommelsen mellan Regionförbundet södra Småland och Landstinget Kronoberg avseende FoU Kronoberg. Ärendet Den 4 december 2009 beslöt förbundsfullmäktige att överföra FoU Välfärd till Landstinget i Kronobergs län den 31 december Fullmäktige beslöt även från och med 2010 överföra befintligt avsatta medel kronor/år för verksamheten samt att godkänna överenskommelse som reglerar verksamheten mellan Regionförbundet södra Småland och Landstinget i Kronobergs län. I samband med att FoU Välfärd slogs samman med Landstinget Kronobergs FoUenhet, FoU Centrum, bildades en ny enhet som fick namnet FoU Kronoberg. Fullmäktige beslöt den 12 december 2012 att uppdra åt styrelsen att genomföra en uppföljning av överenskommelsen som reglerar verksamheten mellan Regionförbundet södra Småland och Landstinget i Kronobergs län, utifrån att motion om detta bifallits.

49 Regionförbundets arbetsutskott 2 (2) Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 84/13 - Tjänsteskrivelse Uppföljning av överenskommelse mellan Regionförbundet södra Småland och Landstinget Kronoberg angående FoU Välfärd (senare FoU Kronoberg) - Rapport Uppföljning av överenskommelse mellan Regionförbundet södra Småland och Landstinget Kronoberg angående FoU Välfärd (senare FoU Kronoberg)

50 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida (39) 84 Uppföljning av överenskommelse mellan Regionförbundet södra Småland och Landstinget Kronoberg angående FoU Välfärd (senare FoU Kronoberg) Dnr 12/0072 och 12/0159 Bakgrund Den 4 december 2009 beslöt förbundsfullmäktige att överföra FoU Välfärd till Landstinget i Kronobergs län den 31 december Fullmäktige beslöt även från och med 2010 överföra befintligt avsatta medel kronor/år för verksamheten samt att godkänna överenskommelse som reglerar verksamheten mellan Regionförbundet södra Småland och Landstinget i Kronobergs län. I samband med att FoU Välfärd slogs samman med Landstinget Kronobergs FoU-enhet, FoU Centrum, bildades en ny enhet som fick namnet FoU Kronoberg. Fullmäktige beslöt den 12 december 2012 att uppdra åt styrelsen att genomföra en uppföljning av överenskommelsen som reglerar verksamheten mellan Regionförbundet södra Småland och Landstinget i Kronobergs län, utifrån att motion om detta bifallits. Beslutsunderlag - Tjänsteskrivelse Uppföljning av överenskommelse mellan Regionförbundet södra Småland och Landstinget Kronoberg angående FoU Välfärd (senare FoU Kronoberg) - Rapport Uppföljning av överenskommelse mellan Regionförbundet södra Småland och Landstinget Kronoberg angående FoU Välfärd (senare FoU Kronoberg) Beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen besluta Att godkänna rapport Uppföljning av överenskommelse mellan Regionförbundet södra Småland och Landstinget Kronoberg angående FoU Välfärd, samt delge fullmäktige densamma. Att uppdra åt regiondirektören att initiera en omförhandling av överenskommelsen mellan Regionförbundet södra Småland och Landstinget Kronoberg avseende FoU Kronoberg. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

51 Dnr 12/ Marita Eriksson Tel: Tjänsteskrivelse - Uppföljning av överenskommelse mellan Regionförbundet södra Småland och Landstinget Kronoberg angående FoU Välfärd Beslut och uppdrag Den 4 december beslöt regionfullmäktige att överföra FoU Välfärd till Landstinget i Kronobergs län den 31 december Fullmäktige beslöt även från och med 2010 överföra befintligt avsatta medel kronor/år för verksamheten samt att godkänna överenskommelse som reglerar verksamheten mellan Regionförbundet södra Småland och Landstinget i Kronobergs län. I samband med att FoU Välfärd slogs samman med Landstinget Kronobergs FoUenhet, FoU Centrum, bildades en ny enhet som fick namnet FoU Kronoberg. Fullmäktige beslöt den 12 december 2012 att uppdra åt styrelsen att genomföra en uppföljning av överenskommelsen som reglerar verksamheten mellan Regionförbundet södra Småland och Landstinget i Kronobergs län, utifrån att motion 2 om detta bifallits. Regiondirektören har gett avdelningen för regional utveckling i uppdrag att följa upp beslutad överenskommelse. 1 Dnr 09/ Dnr 12/0159. Motion inlämnad av Monica Haider Regionråd och Anna Fransson Landstingsråd Socialdemokraterna. 1 (3) Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefon: Fax: E-post: info@rfss.se

52 Dnr Uppföljning av överenskommelsen Uppföljningen baseras på dokumentation samt samtal med FoU-chefen, FoU-ledare och socialchefer. Uppföljningen har en tyngd åt kommunsidan. I uppföljningsrapporten har även synpunkter från kommunernas socialchefer tagits med kring deras uppfattning om FoU Kronobergs första år. Överenskommelsen innehåller rubriceringarna Generell inriktning, Styrning och ledning, Prioriterade områden, Verksamhetsråd, Brukarmedverkan, Rapporter och skrifter, Samverkan med Linnéuniversitetet, andra universitet och högskolor samt Finansiering. I uppföljningsen beskrivs att FoU Kronoberg erbjuder kommunernas och landstingets verksamheter olika former av råd och stöd för att utveckla evidensbaserade verksamheter. I överenskommelsen står att folkhälsa prioriteras vilket inkluderar ungas psykiska hälsa, missbruk och våld i nära relationer, äldre samt arbete och försörjningsfrågor, inkluderat socialförsäkringssystemet. Av detta har den tidiga styrgruppen för FoU prioriterat målgruppen äldre då det ligger i linje med kommunernas och landstingets gemensamma satsning. Uppföljningen visar att det råder viss oklarhet inom området styrning och ledning när det gäller de kommun- och landstingsgemensamma frågorna vilket kan grunda sig i otydlighet i överenskommelsen. Styrgruppen för FoU Kronoberg, som den beskrivs i överenskommelsen, avvecklades hösten Dock innebar avveckling av styrgruppen en avvikelse från överenskommelsen vilket borde ha godkänts av regionstyrelsen. Medel från Regionförbundet används för att finansiera de olika stöd och hjälpfunktioner 3 som finns, för forskning, utveckling, förbättrings- och implementeringsarbete, som erbjuds kommuner och landstingets verksamheter kronor överförs årligen från Regionförbundet södra Småland till Landstinget Kronoberg. Överenskommelsen bör revideras, där FoU Kronobergs uppdrag samt ledning och styrning förtydligas och att överenskommelsen kommuniceras i länets kommuner och i Landstinget Kronoberg. Utifrån slutsatserna finns behov av revidering av överenskommelsen mellan Regionförbundet södra Småland och Landstinget Kronoberg. 3 Exempelvis handledning, FoU medel till projekt. se s (3)

53 Dnr Förslag till beslut Att godkänna rapport Uppföljning av överenskommelse mellan Regionförbundet södra Småland och Landstinget Kronoberg angående FoU Välfärd, samt delge fullmäktige densamma. Att uppdra åt regiondirektören att initiera en omförhandling av överenskommelsen mellan Regionförbundet södra Småland och Landstinget Kronoberg avseende FoU Kronoberg. 3 (3)

54 PM Marita Eriksson Tel: Uppföljning av överenskommelse mellan Regionförbundet södra Småland och Landstinget Kronoberg angående FoU Välfärd 1

55 Sammanfattning Regionförbundets södra Smålands FoU Välfärd fördes den 1 januari 2010 över till Landstinget Kronoberg, efter beslut av förbundsfullmäktige 1. FoU Välfärd slogs ihop med landstingets FoU verksamhet och bildade en ny enhet som fick namnet FoU Kronoberg. Regiondirektören Peter Hogla har gett avdelningen för regional utveckling i uppdrag att följa upp överenskommelsen som reglerar verksamheten mellan Regionförbundet södra Småland och Landstinget i Kronobergs län. Uppföljningen baseras på dokumentation samt samtal med FoU-chefen, FoU-ledare och socialchefer. Uppföljningen har en tyngd åt kommunsidan. I uppföljningsrapporten har även synpunkter från kommunernas socialchefer tagits med kring deras uppfattning om FoU Kronobergs första år. Överenskommelsen innehåller rubriceringarna Generell inriktning, Styrning och ledning, Prioriterade områden, Verksamhetsråd, Brukarmedverkan, Rapporter och skrifter, Samverkan med Linnéuniversitetet, andra universitet och högskolor samt Finansiering. I uppföljningsen beskrivs att FoU Kronoberg erbjuder kommunernas och landstingets verksamheter olika former av råd och stöd för att utveckla evidensbaserade verksamheter. I överenskommelsen står att folkhälsa prioriteras vilket inkluderar ungas psykiska hälsa, missbruk och våld i nära relationer, äldre samt arbete och försörjningsfrågor, inkluderat socialförsäkringssystemet. Av detta har den tidiga styrgruppen för FoU prioriterat målgruppen äldre då det ligger i linje med kommunernas och landstingets gemensamma satsning. Uppföljningen visar att det råder viss oklarhet inom området styrning och ledning när det gäller de kommun- och landstingsgemensamma frågorna vilket kan grunda sig i otydlighet i överenskommelsen. Styrgruppen för FoU Kronoberg, som den beskrivs i överenskommelsen, avvecklades hösten Beslut fattades i kommunchefsnätverket oktober 2011 att styrgrupp för FoU Kronoberg utgörs av förvaltningschefsnätverket inom sociala området, samt 1 Dnr 09/ (21)

56 företrädare för Landstinget Kronoberg. Dock innebar avveckling av styrgruppen en avvikelse från överenskommelsen vilket borde ha godkänts av regionstyrelsen. Medel från Regionförbundet används för att finansiera de olika stöd och hjälpfunktioner 2 som finns, för forskning, utveckling, förbättrings- och implementeringsarbete, som erbjuds kommuner och landstingets verksamheter kronor överförs årligen från Regionförbundet södra Småland till Landstinget Kronoberg. Överenskommelsen bör revideras, där FoU Kronobergs uppdrag samt ledning och styrning förtydligas och att överenskommelsen kommuniceras i länets kommuner och i Landstinget Kronoberg. 2 Exempelvis handledning, FoU medel till projekt. se s (21)

57 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 1.1 Beslut och uppdrag 1.2 Bakgrund till överföring av FoU Välfärd till Landstinget Kronoberg 1.3 Nationella satsningar stärker FoU s roll regionalt 1.4 Metod för genomförande av uppföljningen 2. UPPFÖLJNING AV ÖVERENSKOMMELSEN 2.1 Rubrik Generell inriktning 2.2 Rubrik Ledning och styrning 2.3 Rubrik Prioriterade områden 2.4 Rubrik Verksamhetsråd 2.5 Rubrik Brukarmedverkan 2.6 Rubrik Rapporter och skrifter 2.7 Rubrik Samverkan med Linnéuniversitetet, andra universitet och högskolor 2.8 Rubrik Finansiering 3. Synpunkter från kommunernas socialtjänst 4. SLUTSATS 4 (21)

58 1. INLEDNING 1.1 Beslut och uppdrag FoU Välfärd tillhörande Regionförbundet södra Småland fördes över till Landstinget Kronoberg den 1 januari 2010, efter beslut av förbundsfullmäktige den 4 december Förbundsfullmäktige beslutade även att överföra befintligt avsatta medel / år för verksamheten samt att godkänna överenskommelsen som reglerar verksamheten mellan Regionförbundet södra Småland och Landstinget i Kronobergs län. Fullmäktige beslöt den 12 december 2012 att uppdra åt styrelsen att genomföra en uppföljning av överenskommelsen som reglerar verksamheten mellan Regionförbundet södra Småland och Landstinget i Kronobergs län, utifrån att motion 4 om detta bifallits. Regiondirektören Peter Hogla har gett avdelning för regional utveckling i uppdrag att följa upp den beslutade överenskommelsen. 1.2 Bakgrund till överföring av FoU Välfärd till Landstinget Kronoberg FoU Välfärd har funnits sedan 2005, men forskning och utveckling, FoU, har funnits även tidigare. Parterna i FoU Välfärd var bland annat länets kommuner, Landstinget Kronoberg, Södra Smålands kommuner och landsting (SSKL)/Regionförbundet södra Småland, Försäkringskassan, Länsstyrelsen och Växjö universitet. Målsättningen var att vara länets gemensamma FoU-arena för välfärdsfrågor för att främja en helhetssyn på medborgarnas behov. År 2009/2010 bildades Linnéuniversitetet genom fusionering av Växjö universitet och Kalmar Högskola. Det innebar att resurser till FoU Välfärd i form av FoU-ledare från Växjö universitet avslutades. Länsstyrelsen och försäkringskassan var inte heller längre parter i FoU Välfärd. Utan stöd från Linnéuniversitetet och med årligen från Regionförbundet som den enda 3 Dnr 09/ Dnr 12/0159. Motion inlämnad av Monica Haider Regionråd och Anna Fransson Landstingsråd Socialdemokraterna. 5 (21)

59 stadiga finansiering bedömdes det svårt att driva verksamheten. Kommunerna var inte beredda att skjuta till medel. Landstinget Kronobergs FoU- verksamhet, FoU Centrum, hade uppdrag som angränsade till välfärdsområdet. Länets litenhet och att både FoU-verksamheterna angränsade varandra framkom som argument för en sammanslagning i tidigare utredningar. I mars 2009 fick Regiondirektör Peter Hogla och Landstingsdirektör Börje Lindqvist uppdraget att hitta en långsiktigt hållbar lösning, belysa eventuella samordningsfördelar såväl verksamhetsmässigt som finansiellt, mellan FoU Välfärd och Landstingets FoU Centrum. Uppdraget gavs utifrån överläggningar mellan landstingsstyrelsens arbetsutskott och regionstyrelsepresidiet Nationella satsningar stärker FoU s roll regionalt September 2010 beslöt regionstyrelsen att godkänna en avsiktförklaring riktad till Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, som avsåg kunskapsutveckling inom äldreområdet i Kronobergs län 6. Avsiktförklaringen var startskott för det utvecklingsarbete i länet som grundade sig på överenskommelser mellan staten och SKL om kunskapsutveckling, evidensbaserad praktik, i kommuner och landsting inom äldrevård, barnavård, missbruk och beroende och funktionshinderområdet. I nationella satsningen ingår att det på regional nivå ska arbetas fram långsiktigt hållbara strukturer för kunskapsutveckling i verksamheterna 7. Som stödstruktur för evidensbaserade verksamheter räknas FoU s verksamhet. Enligt SKL har FoU en betydelsefull roll i detta arbete. Förvaltningschefsnätverket för socialtjänst och hälso- och sjukvård valde att från år 2010 avsätta del av de nationella medlen för anställning av FoU-ledare, 100 %, med socialtjänstkompetens till FoU Kronoberg. Januari 2012 anställdes en FoU-ledare på 20 %. Anledning till 5 Från Utredning om länets FoU-verksamheter. KOLLA DOK och datum 6 Dnr 10/ Regionförbundet södra Småland är projektägare. Processledare för SKL-satsningen är anställd. 6 (21)

60 rekryteringen drog ut på tiden berodde på rekryteringssvårigheter. Anställningen kommer efter att SKL-satsningen avslutas 2013 övergå till en samfinansierad tjänst. 1.4 Metod för genomförande av uppföljningen Uppföljningen rör Landstinget Kronobergs och kommunernas gemensamma del och baseras på dokumentation och intervjuer. Uppföljningen ska svara på frågan om och hur överenskommelsen följs. FoU Kronobergs uppdragsbeskrivning och verksamhetsplaner har studerats likväl som minnessanteckningar från styrgrupp för FoU Kronoberg, Kommunchefsnätverket och Förvaltningschefsnätverket för socialtjänst och hälsooch sjukvård. Förvaltningschefsnätverket för socialtjänst och hälso- och sjukvård8 ombildades januari 2012 till Ledningsgrupp för samordning för länets hälso- och sjukvård och socialtjänst. Intervjuer har hållit med FoU-chefen, FoU-ledare och länets socialchefer. Uppföljningen har begränsats till att omfatta FoU Kronobergs kommun- och landstingsgemensamma arbete med tyngd på kommunerna. Utifrån att FoU Välfärd innehöll även kommunala frågor och att huvudmannaskapet har förändrats har frågan ställts till kommunernas socialchefer hur de uppfattat FoU Kronobergs första år. Representanter i kommunchefsnätverket har erbjudits ge synpunkter på upplägget av uppföljningen. Själva uppföljningen av överenskommelsen har kompletterats med ett stycke kring synpunkter från kommunernas socialchefer kring deras uppfattning om FoU Kronobergs första år. Uppföljningsrapporten följer rubriksättningen i överenskommelsen. Under rubrikerna lyfts innehållet i överenskommelsen fram, därefter följer vad som framkommit från dokumentation och samtal och avslutas med utredarens reflektioner. Uppföljningen 8 I Förvaltningschefsnätverket ingick länets socialchefer samt landstingets planeringsdirektör. FoU-chefen var adjungerande. I Ledningsgruppen för samordning av länets hälso- och sjukvård och socialtjänst ingår förutom socialcheferna fem av landstingets centrumchefer från områden som har anknytning till kommunernas verksamheter samt FoU-chefen. 7 (21)

61 kompletteras med ett stycke om socialchefernas synpunkter. Rapporten avslutas med slutsats av uppföljningen. Såväl överenskommelsen som FoU Kronobergs uppdragsbeskrivning9 finns som bilaga till rapporten. 2. UPPFÖLJNING AV ÖVERENSKOMMELSEN Överenskommelsen reglerar verksamheten mellan Regionförbundet södra Småland och Landstinget Kronoberg. Överenskommelsen innebar att Regionförbundets FoU Välfärd och Landstinget Kronobergs FoU- verksamhet, FoU Centrum, slogs samman och lades under Landstinget Kronoberg 1 januari Den nya enheten fick namnet FoU Kronoberg. 2.1 Rubrik Generell inriktning Överenskommelsen I överenskommelsen beskrivs att målet för verksamheterna i Landstinget Kronoberg och i länets kommuner ska vara att utveckla en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten och inom hälso- och sjukvården. Evidensbaserad praktik innebär en sammanvägning av brukarnas erfarenheter, den professionella expertisen samt bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap. Den nya FoU enhetens uppdrag är att hitta långsiktiga strukturer hållbara över tid. FoU-resurserna ska styras mot långsiktigt prioriterade behov, problemområden och grupper. FoU-arbetet ska vara verksamhetsrelevant och tillämpbart. Uppföljning Enligt överenskommelsen ska FoU Kronoberg hitta långsiktiga strukturer hållbara över tid. I FoU s verksamhetsplaner och uppdragsbeskrivning uppges att detta arbete ha prioriet vilket också återspeglas i intervjuer. Prioriteringen passar väl in i SKL- 9 Beslutad i styrgruppen (21)

62 satsningen med att regionalt arbeta fram långsiktiga strukturer för evidensbaserad praktik som startade 2010 i länet10. En del av långsiktiga strukturer för evidensbaserad praktik handlar om strukturer för samordning, styrning och ledning av länets hälso- och sjukvård och socialtjänst. FoU Kronoberg deltar i uppbyggnaden av denna struktur. FoU-chefen ingår i Ledningsgrupp för samordning av länets hälso- och sjukvård och socialtjänst11. FoUmedarbetare finns med i tre länsövergripande tvärprofessionella team Tvärgrupper12 för barn, äldre och vuxna, som håller på att byggas upp. Tvärgrupperna ska utgöra stöd för Ledningsgruppen och arbeta för att utveckla evidensbaserade verksamheter i både kommuner och landstinget. Ledningsgrupp för samordning av länets hälso- och sjukvård och socialtjänst. Regionförbundet sammankallande. FoU Kronberg Tvärgrupp Barn Tvärgrupp Vuxna Tvärgrupp Äldre För att förstärka FoU Kronoberg i detta arbete kom Förvaltningschefsnätverket år 2010 överens om att med medel från SKL-satsningen som syftar till att bygga starka strukturer för att utveckla evidensbaserade verksamheter, finansiera anställning av en FoU-ledare med bland annat kompetens från socialtjänstområdet till FoU Kronoberg. FoU-ledaren rekryterades först januari 2012, då på 20%. Enligt överenskommelsen ska FoU-resurserna styras mot långsiktigt prioriterade behov, problemområden och grupper. Enligt dokumentation och vad som framkommit i intervjuer är det gemensamma satsningar inom äldreområdet och att få tillstånd en evidensbaserad verksamhet som har haft prioriterats vilket beslutats av den 10 Se 1.3. Regionförbundet projektägare. 11 Ledningsgruppen för samordning av länets hälso- och sjukvård och socialtjänst har funnits i sin nuvarande form sedan januari Vilka som ingår 12 Medarbetare från kommuner och Landstinget Kronoberg samt medarbetare från FoU 9 (21)

63 tidiga styrgruppen. Detta har styrts utifrån kommunernas och landstingets gemensamma satsningar och är i samklang med de nationella satsningarna. I överenskommelsen beskrivs att FoU-arbetet ska vara verksamhetsrelevant och tillämpbart. FoU Kronoberg har en uppdragsbeskrivning13 som är beslutad av styrgruppen. I den står att FoU Kronoberg ska; Bedriva forskning Stödja utvecklingsarbete Hantera projektmedel Vara kompetensstöd Samverka Vara en mötesplats Utvärderingar. Handledning erbjuds där verksamhetens egen personal utför själva utvärderingen. I dokumentation och i intervjuer beskrivs vilka insatser som ska göra arbetet verksamhetsrelevant och tillämpbart utifrån uppdraget. FoU-chefen beskriver att FoU Kronobergs råd och stödfunktion har olika delar. Nedan följer några exempel på vad som gjorts; Handledning utifrån verksamheterna idéer om utvecklingssatsning och projekt. Handledning har getts i utvecklings- och utvärderingsprojekt. Exempel är Meningsfull daglig sysselsättning för personer med funktionsnedsättning samt i ett projekt som handlar om att underlätta för föräldrar med psykisk funktionsnedsättning. En handledningsgrupp tar hand om förfrågningar kring handledning. Kompetensstöd har givits genom att en föreläsning hållits om de senaste vetenskapliga rönen efter att det efterfrågats förfrågan från en daglig verksamhet i en kommun. Efter förfrågan från en verksamhet har handledning getts i att göra enkät för gruppen ensamkommande flyktingbarn 10 (21)

64 Ett kommun- och landstingsgemensamt arbete utifrån öppna jämförelser har nyligen påbörjats där FoU kommer att ha en stödjande funktion. Förfrågan om stöd i detta arbete lyftes tidigt i Förvaltningschefsnätverket för socialtjänst och hälso- och sjukvård. Genomgång av analysarbete av uppföljningsmetod inom missbruk- och beroendevården vilket ledde till att FoU avrådde verksamheterna från att använda det föreslagna analysverktyget. FoU-medel. Gemensamma FoU medel att söka för projekt som är angelägna för både kommunerna och landstinget d.v.s. projekt som ligger i gränslandet mellan verksamheterna 14. Reflektioner FoU Kronoberg är delaktig i arbetet med att stärka strukturer på regional nivå för att utveckla evidensbaserade verksamheter, vilket ligger i linje med överenskommelsen. Arbetet är i sin linda. Priorietringar har gjorts utifrån kommunernas och landstingets gemensamma behov, vilket följer överenskommelsen. Förstärkningen i form av FoUledare har ännu inte riktigt satt sig då anställningen endast varit i gång sedan januari 2012 och då på 20%. För att arbetet ska få genomslag är det självklart önskvärt med en heltidsanställning. Genom solidarisk finansiering efter SKL-satsningens avslut 2013, skapar förutsättningar för utveckling. FoU Kronobergs arbete är verksamhetsrelevant och tillämpbart utifrån de olika råd och stödinsatser de kan erbjuda kommunernas och landstingets verksamheter utifrån verksamheternas egna behov. På det sättet följs överenskommelsen. 14 Överblivna medel från FoU-Välfärds tid, kronor, satsats på anslag för forskningsoch utvecklingsprojekt och förbättringsprojekt inom områdena socialtjänst och hälso- och sjukvård. Satsningen har skett i samråd med Förvaltningschefsnätverket för socialtjänst och hälso- och sjukvård (21)

65 2.2 Rubrik Ledning och styrning Överenskommelsen Den nya FoU-enheten ska ledas av en forskningsmeriterad chef och vara direkt underställd landstingsdirektören. Chefen ska arbeta på uppdrag av länets kommuner via Regionförbundet södra Småland och Landstinget Kronoberg. En styrgrupp ska tillsättas bestående av landstingsdirektören, två kommunchefer, två socialchefer och en tjänsteman från Regionförbundet. FoU-chefen är föredragande. Styrgruppen ska priorietera gemensamma områden för forskning och utveckling. Hur fördelningen ska vara mellan forskning, utveckling, förbättrings- och implementeringsarbete avgörs utifrån medlemmarnas behov. Förslag till inriktning och prioriterade områden föreslås av styrgruppen för en 4-årsperiod. Återrapportering ska göras till kommunchefer och socialchefer i respektive nätverk. Uppföljning En forskningsmeriterad chef anställdes i maj 2010 av Landstinget Kronoberg. I överenskommelsen står att chefen ska arbeta på uppdrag av länets kommuner via Regionförbundet södra Småland och Landstinget Kronoberg. Vilket nätverk som åsyftas är oklart. Återrapportering ska göras både till kommunchefer och till socialchefer i respektive nätverk vilka därmed likställs. FoU-chefen har lyft frågor för information och dialog både i Förvaltningschefsnätverket, numer Ledningsgruppen för samordning av länets hälso-och sjukvård och socialtjänst, och Kommunchefsnätverket. Enligt den form som beskrivs i överenskommelse upphörde styrgruppen att verka hösten För att få en bild av kommunicering och vart beslut har fattats, har mötesanteckningar studerats. Diskussioner om det ska finnas en styrgrupp lyftes redan i styrgruppens möte, augusti Kommunchefsnätverket beslutade den 28 oktober 2011 följande; Styrgruppen för FoU Kronoberg utgörs av förvaltningschefsnätverket inom sociala området, samt företrädare för Landstinget Kronoberg. Beslutet har inte förts åter till regionstyrelsen 12 (21)

66 för godkännande. Detta åtagande verkar inte ha lyfts på förvaltningschefsnätverkets möten. Den tidiga styrgruppens mötesanteckningar har diarieförts på Regionförbundet15 men inte på Landstinget. Till vem som FoU Kronoberg ska rapportera till beskrivs olika i verksamhetsplanerna. I FoU Kronobergs verksamhetsplan för 2011 och 2012 står att arbetet ska rapporteras till styrgruppen för FoU Kronoberg och till landstingsdirektören eftersom styrgruppen för FoU Kronoberg då fanns. I verksamhetsplan för 2013 står att arbetet ska rapporteras till landstingsdirektören och att det förs en kontinuerlig dialog med kommunernas förvaltningschefer. Då hade styrgruppen enligt överenskommelsen avskaffats. Ett exempel som kan visa på otydlighet i beslutsmandat är när först styrgruppen16 kommer överens om att anställningsformen för FoU-ledare ska vara tillsvidareanställning med solidarisk finansiering, för att det långt senare ska fattas beslut om samma sak i Förvaltningschefsnätverket. Ett annat exempel är då styrgruppen ställer sig bakom förslag att deltidsanställa FoU-ledare. Några månader senare godkänner förvaltningschefsnätverket förslag att FoU-ledare påbörjar arbete 20 % med gemensamma satsningar.17 Enligt överenskommelsen ska styrgruppen prioritera och fördela mellan forskning, utveckling, förbättrings- och implementeringsarbete. FoU Kronoberg består av en infrastruktur vilket innefattar det råd- och stöd som FoU Kronoberg erbjuder verksamheterna utifrån forskning, utveckling, förbättringsoch implementeringsarbete. Till uppdragsbeskrivningen är verksamhetsplaner kopplade. Se vidare under rubrik Gäller inte alla möten. 16 Styrgruppen enligt överenskommelsen 17 Förvaltningschefsmöte (21)

67 Reflektioner Den Styrgrupp som beskrivs i överenskommelsen har avskaffats. I den delen har överenskommelsen inte följts. Beslut om att Förvaltningschefsnätverket ska utgöra styrgrupp borde ha tagits upp för godkännande på regionstyrelsen då beslutet innebar avvikelse i överenskommelsen. Otydlighet under rubrik Styrning och ledning i överenskommelsen kan orsaka att det rått viss oklarhet kring vem eller vilka som fattar beslut. För att underlätta uppföljning, utvärdering och planering framåt är det av vikt att mötesanteckningar som innefattar överenskommelser och beslut diarieförs och kommuniceras. I verksamhetsplan och uppdragsbeskrivning har prioritering och fördelning mellan forskning, utveckling, förbättrings- och implementeringsarbete gjorts enlig överenskommelsen, genom att tydliggöra vilka stödfunktioner inom forskning, utveckling, förbättrings- och implementeringsarbetet som FoU-Kronoberg kan erbjuda verksamheterna. 2.3 Rubrik Prioriterade områden Överenskommelsen Gemensamma prioriterade grupper/områden föreslås vara folkhälsa, vilket inkluderar ungas psykiska hälsa, missbruk och våld i nära relationer, äldre samt arbete och försörjningsfrågor, inkluderat socialförsäkringssystemet. Kunskapsimplementering är ett utvecklingsområde där rutin och struktur ska utvecklas. Med det menas det tillvägagångssätt som används för att införa ny kunskap och metoder i en ordinarie verksamhet och som säkerställer att kunskap och metoder används som avsetts och med varaktighet. 14 (21)

68 Uppföljning I överenskommelsen prioriteras folkhälsa vilket inkluderar ungas psykiska hälsa, missbruk och våld i nära relationer, äldre samt arbete och försörjningsfrågor, inkluderat socialförsäkringssystemet. I FoU Kronobergs tidigare styrgrupp har råd och stöd för landstings- och kommungemensamma äldresatsningar prioriterats särskilt. Som exempel kan ges att FoU Kronoberg gett råd och stöd i SKL-satsningen Multisjuka äldre 18 och Samordning för Linnea. I verksamhetsplanerna står att kommun- och landstingsgemensamma satsningar ska prioriteras. Att det är gemensamma satsningar som ska prioriteras har även lyfts på förvaltningschefsnätverkets möte. Detta innebär att frågor som bara avser kommun eller landstingsverksamhet inte finns med. Kunskapsimplementering är ett utvecklingsområde där rutin och struktur ska utvecklas. Detta stämmer väl in i SKL s satsningen där det på regional nivå ska arbetas fram långsiktigt hållbara strukturer för kunskapsutveckling i verksamheterna. För att verksamheterna ska använda den kompetens som finns på magisternivå i kommunerna och landstinget har FoU Kronoberg samordnat ett landstings- och kommungemensamt magisternätverk. Ett av FoU-ledarens uppdrag har varit att samordna och utveckla magisternätverket. Syftet med nätverket är bland annat att stimulera medarbetare med magisterkompetens att arbete med forsknings och utvecklingsfrågor 19. Träffar med magisternätverket har enligt FoU-chefen och FoU-ledaren någon gång fått ställas in på grund av för få deltagare. FoU-ledaren har under året 2012 varit på besök i flera kommuner, men har ännu inte fått tillträde till alla. Syftet med träffarna i kommunerna har varit att prata om evidensbaserad praktik, diskutera kommunernas behov av utveckling och hur de skulle vilja att FoU var ett stöd för deras arbete. 18 FoU s roll: råd och stöd i analysarbetet. 19 Nätverket består av medarbetare från kommunerna och landstinget Kronoberg med magisterexamen. 15 (21)

69 Reflektioner Kommunernas och landstingets gemensamma prioriteringar, till viss del styrda av de nationella satsningarna, har gjort att insatserna på FoU mestadels kommit att beröra målgruppen äldre. På det sättet har överenskommelsen följts. De övriga områden som inkluderas i folkhälsa kan komma att inrymmas i arbetet i de Tvärgrupper kring barn, vuxna och äldre som håller på att byggas upp. Försörjningsfrågor och andra mer kommunrelaterade frågor har inte inryms då landstings- och kommungemensamma frågor har prioriterats. 2.4 Verksamhetsråd Överenskommelsen I tidigare FoU Välfärd fanns ett antal verksamhetsråd vars syfte var att utgöra mötesplats mellan kommunernas och landstingets verksamheter, universitet och FoU. Verksamhetsråden för folkhälsa, äldre samt arbete och försörjning föreslås fortsätta under förutsättning att rådens sammansättning, uppdrag, innehåll, mandat och förankring i såväl kommunerna som landstinget ses över och förbättras. Över tid och om behov föreligger kan nya verksamhetsråd inrättas och gamla upphöra Uppföljning Verksamhetsrådens existens har diskuterats såväl i styrgruppen som i förvaltningschefsnätverket och kommunchefsnätverket. Verksamhetsråden lades ned för att omstöpas i ny form genom bildadet av de tre Tvärgrupperna för barn, vuxna och äldre. I Tvärgrupperna ingår medarbetare från kommunerna, landstinget och FoU och utgör stöd till Ledningsgruppen för samordning av länets hälso- och sjukvård och socialtjänst. Tvärgruppernas arbete är under utveckling. Verksamhetsrådens ombildande har godkänts av kommunchefsnätverket. Reflektioner 2.5 Brukarmedverkan 16 (21)

70 Överenskommelsen Metoder och former för brukarnas delaktighet ska utvecklas såväl på individ som på gruppnivå. Uppföljning I verksamhetsplanerna finns inte metoder och former för brukarnas delaktighet med som någon särskild aktivitet. Däremot finns det med som en del i arbetet med evidensbaserad praktik 20 som lyfts i verksamhetsplanerna. Inom äldreområdet har FoU Kronoberg haft olika projekt i samarbete med kommuner och Landstinget Kronoberg som bygger på brukarnas delaktighet och självbestämmande. Dessa har sitt ursprung i FoU Välfärd. Reflektioner Insatser inom FoU Kronoberg som rör metoder och former för brukarnas delaktighet har genomförts inom äldreområdet. På så sätt har överenskommelsen följts. Några strukturerade former eller metoder har ännu inte utarbetats. Tvärgrupperna för barn, vuxna och äldre, där FoU-medarbetare ingår, utgör den arena där brukarnas delaktighet ska komma ingå. Magisternätverket har också rollen att lyfta brukarnas delaktighet. 2.6 Rapporter och skrifter Överenskommelsen Styrgruppen ska se över vilka publikationer som ska finnas framgent. Möjlighet till en gemensam hemsida ska utredas. Uppföljning På Landstinget Kronobergs hemsida finns en sida där FoU Kronoberg presenteras som kommun- och landstingsgemensam FoU-verksamhet. Den innehåller kommunoch landstingsgemensamma aktiviteter och övrig gemensam FoU-information. Publikationer presenteras. 20 Evidensbaserad praktik utgörs av tre ben: Brukarnas erfarenheter, den professionella expertisen samt bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap. 17 (21)

71 Reflektion Överenskommelsen följs på det sättet att det finns en hemsida för FoU Kronoberg innehållande kommunernas och landstingets gemensamma aktiviter och annan gemensam FoU-information. 2.7 Samverkan med Linnéuniversitetet, andra universitet och högskolor Överenskommelsen Landstinget Kronoberg har för avsikt att teckna ett övergripande avtal med Linnéuniversitetet under vilket ett antal olika underavtal kommer att upprättas för att säkerställa en fortsatt utveckling av samverkan med Linnéuniversitetet till gagn för såväl kommunerna som landtinget. Uppföljning Landstinget Kronoberg har tecknat en samarbetsöverenskommelse mellan Landstinget Kronoberg och Linnéuniversitetet. Det är en principöverenskommelse som gäller Några separata överenskommelser har ännu inte utformats. I samverkansrådet vid Linnéuniversitetet ingår FoU chefen vilket innebär att kommunernas intresse bevakas i det övergripande arbete. Exempel på områden där kommunperspektivet finns/kommer att finnas med är i projektet god läkemedelsanvändning hos äldre, palliativt centrum, samt i ett kommande projekt inom samarbetet medicin och humaniora. I intervjuer med socialchefer har universitetet varit på besök i kommunerna. Reflektion Överenskommelsen har följts. 18 (21)

72 2.8 Finansiering Överenskommelsen I samband med fusioneringen överförs 1, 275 mkr från Regionförbundet södra Småland till Landstinget Kronoberg. Eventuellt överskott, icke förbrukade medel 2009 överförs likaledes. Övrig finansiering kommer från beställningsuppdrag och statliga stimulansmedel. Framtida beställningsuppdrag ska utgå från kommunernas och landstingets gemensamma behov och ha betydelse för framtida verksamhetsutveckling. Uppföljning Årligen överförs kronor från Regionförbundet södra Småland till Landstinget Kronoberg. Medlen utgör finansiering i del av personalkostnader, overheadkostnader och övriga verksamhetskostnader. Medlen används för att finansiera de olika stöd och hjälpfunktioner21 som finns, utifrån forskning, utveckling, förbättrings- och implementeringsarbete, som erbjuds kommuner och landstingets verksamheter samt FoU Kronobergs delaktighet i olika kommun- och landstingsgemensamma satsningar. I råd- och stödfunktionen ingår även förberedelsetid och den tid FoU-chefens och FoU-medarbetares deltar i olika projekt med mera. Exempel är delaktighet i Alertdagen där förbättringsarbeten från äldreomsorg och vård prisades, delaktighet i arbetet att förhindra återinläggningar, delaktighet genom råd och stöd till projektledning för Samordning för Linnea22. FoU chefen deltar också i Ledningsgruppen för samordning av hälso- och sjukvård och socialtjänst för råd och stöd i frågor med FoU anknytning. Reflektion Regionförbundets medel finansierar en del av det råd och stöd som erbjuds länets kommuner och landstinget samt den tid som FoU-chef och övriga medarbetare 21 Exempelvis handledning, FoU medel till projekt. se s Äldreprojekt finansierad av SKL-medel. Regionförbundet projektägare. 19 (21)

73 avsätter för kommun- och landstingsgemensamma satsningar och möten. På det sättet följs överenskommelsen. 3. Synpunkter från kommunernas socialtjänst FoU verksamhet har funnits i Kommunförbundets och senare i Regioförbundets regi i flertalet år innan FoU Välfärd överfördes till Landstinget Kronoberg och gemensamt bildade FoU Kronoberg. FoU arbetet har omfattat socialtjänstfrågor 23 och angränsande områden. Då det kan antas att FoU Välfärds och Landstingets FoUs sammanslagning innebar störst förändring för kommunernas verksamheter har uppföljningsrapporten också gett plats för kommunernas synpunkter om FoU Kronobergs första år. Socialcheferna i länet kommuner beskriver generellt att man önskar att FoU Kronoberg hade arbetat mer med verksamhetsutveckling än med forskning och synts ute i verksamheten mer. Kommunerna önskar mer konkret stöd i deras egen och länets verksamhetsutveckling. Fler uppger i intervjuerna att verksamheterna efterfrågar hjälp av FoU Kronoberg med implementeringsarbete av nationella riktlinjer och ny kunskap för verksamhetsutveckling. En annan uttrycker att de själva borde efterfråga FoU Kronoberg mer än vad de gör, men att vardagen tar överhand. De intervjuade tror att graden av delaktighet i arbetet med att utveckla strukturer för evidensbaserade verksamheter från FoU Kronobergs sida säkerligen skulle varit högre om en heltidsanställd FoU-ledare rekryterats av de avsedda SKL-medlen i tidigt skede. Reflektion Frågan ligger utanför uppföljningen av överenskommelsen men tas med för att ge underlag för en eventuell revidering. Kommunernas socialchefer önskar konkret stöd i verksamhetsutveckling. FoU Kronoberg erbjuder råd och stöd till verksamhetsutveckling utifrån hjälp till självhjälp d.v.s. att verksamheterna förväntas göra arbetet i syfte att det ska bli hållbart. Det finns en diskrepans mellan hur 23 Individ- och familjeomsorg, äldreomsorg, verksamhet för funktionsnedsättning osv. 20 (21)

74 kommunerna och FoU Kronoberg beskriver innehållet i FoU Kronobergs råd och stödfunktion som bör tydliggöras och klargöras i en revidering av överenskommelsen. 4. SLUTSATS Överenskommelsen bör revideras, där FoU Kronobergs uppdrag samt ledning och styrning förtydligas och att överenskommelsen kommuniceras i länets kommuner och i Landstinget Kronoberg. 21 (21)

75 Regionstyrelsen Ärende 7 b Resurscentrum södra Småland ansökan Dnr 11/0163 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att godkänna av ordförande vidtagen åtgärd att lämna in ansökan avseende Resurscentrum södra Småland ansökan Ärendet Regionförbundet ansökte 2011 om att starta ett Resurscentrum för kvinnor med medel från Tillväxtverket. Medel beviljades för I november 2012 ( 226) beslutade arbetsutskottet att avsätta medel för fortsatt verksamhet under våren 2013, till dess att Tillväxtverket utlyst medel för kommande år. Arbetsutskottet gav också regiondirektören i uppdrag att ta fram en projektplan. Tillväxtverket meddelade först i slutet på februari att nya ansökningar om verksamhetsbidrag skulle lämnas in senast den 25 mars Regiondirektören har därmed agerat i linje med tidigare beslut och en ansökan kommer att sändas in. Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 85/13 - Tjänsteskrivelse, daterad Ansökan Slutrapport från följeforskning

76 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida (39) 85 Resurscentrum södra Småland ansökan Dnr 11/0163 Bakgrund Regionförbundet ansökte 2011 om att starta ett Resurscentrum för kvinnor med medel från Tillväxtverket. Medel beviljades för I november 2012 ( 226) beslutade arbetsutskottet att avsätta medel för fortsatt verksamhet under våren 2013, till dess att Tillväxtverket utlyst medel för kommande år. Arbetsutskottet gav också regiondirektören i uppdrag att ta fram en projektplan. Tillväxtverket meddelade först i slutet på februari att nya ansökningar om verksam-hetsbidrag skulle lämnas in senast den 25 mars Regiondirektören har därmed agerat i linje med tidigare beslut och en ansökan kommer att sändas in. Beslutsunderlag - Tjänsteskrivelse, daterad Slutrapport från följeforskning - Ansökan och projektbeskrivning samt budget Beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen besluta Att styrelsen godkänner av ordförande vidtagen åtgärd att lämna in ansökan avseende Resurscentrum södra Småland ansökan Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

77 Dnr 11/ Sara Nilsson Tel: Tjänsteskrivelse - Resurscentrum södra Småland - ansökan Ärendet Regionförbundet ansökte 2011 om att starta ett Resurscentrum för kvinnor med medel från Tillväxtverket. Medel beviljades för I november 2012 ( 226) beslutade arbetsutskottet att avsätta medel för fortsatt verksamhet under våren 2013, till dess att Tillväxtverket utlyst medel för kommande år. Arbetsutskottet gav också regiondirektören i uppdrag att ta fram en projektplan med start Tillväxtverket meddelade först i slutet på februari att nya ansökningar om verksamhetsbidrag skulle lämnas in senast den 25 mars Regiondirektören har därmed agerat i linje med tidigare beslut och en ansökan har sänts in. Resurscentra för kvinnor syftar till att bidra till att synliggöra kvinnors villkor och öka kvinnors inflytande i det regionala tillväxtarbetet under perioden Arbetet ska vara kunskapsdrivet och strategiskt inriktat. Tillväxtverket har aviserat att resurscentrum som tidigare bedrivit verksamhet kommer att prioriteras, och att verksamheten ska bygga vidare på genomförda insatser. Slutsatser från tidigare verksamhet Resurscentrum södra Smålands verksamhet har under 2012 följts av en följeforskare från Linnéuniversitetet, som i sin slutrapport konstaterar följande: De större aktiviteter som resurscentrum genomfört ligger i linje med de syften som finns uppställda för verksamheten. Centrat har arbetat brett med ambitiösa målsättningar och ett stort antal aktiviteter, som i praktiken genomförts under ett år. Verksamheten kom igång senare än beräknat, och det är rimligt att man under första året experimenterar med olika typer av aktiviteter för att finna framtida former. Det kan vara svårt att följa upp den typ av strukturpåverkande arbete som Resurscentrum avsett att bedriva, och särskild vikt måste läggas vid att bedöma de processer som sätts igång, snarare än deltagarantal och andra mätbara indikatorer. 1 (3) Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefon: Fax: E-post: info@rfss.se

78 Dnr 11/ Det råder enighet om att Regionförbundet är en lämplig aktör för att bedriva Resurscentrum, eftersom man befinner sig nära de strukturer som man vill påverka. Det kan däremot vara en utmaning att nå exempelvis civila samhället, i form av grupper utanför regionförbundet etablerade nätverk, vilket centrat behöver arbeta vidare med. Här skulle resurscentrum kunna spela en roll som brobyggare och öppna upp befintliga nätverk för att inkludera fler. En svårighet kan också vara att utgöra en kritisk röst samtidigt som man är en del av strukturen. Att samverka med det andra resurscentrat i Kronoberg, Winnet Kronoberg (tidigare Qvinnor på G) är av högsta vikt, så att dubbelarbete kan undvikas. Den nya ansökans innehåll Den nya ansökan omfattar perioden 1 mars december 2015 och baseras på den tidigare verksamheten. Följeforskarens rapport har också tagits i beaktande. I den tjänsteskrivelse som låg till grund för arbetsutskottets förra beslut, beskrevs verksamheten som följer: - Driva och lyfta jämställdhetsfrågor kopplat till regional tillväxt i befintliga forum och mötesarenor. - Öka kunskaperna om hur man kan arbeta för jämställdhet inom regionala utvecklingsområden. - Entreprenörskap och innovativa miljöer: Bedriva näringslivsåtgärder kopplat till jämställdhet (mot såväl offentliga som privata aktörer), bl.a. arbeta för ökade branschkunskaper hos relevanta aktörer om såväl kvinno- som mansdominerade områden. Exempelvis sektorer som KKN, vård och teknik samt arbete kopplat till regeringens jämställdhetsstrategi för skogsbrukssektorn. fortsätta påbörjat arbete med jämställd industri. ökade jämställdhetskunskaper och utvecklad genusmedveten rådgivning bland företagsfrämjande aktörer. - Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud: Motverka traditionellt könsbundna yrkesval. - Arbeta för framtagande av könsuppdelad statistik inom regional tillväxt. En mer exakt beskrivning av innehållet kommer att ges vid arbetsutskottets möte, då ansökan är klar. Samverkan kommer att ske med Winnet Kronoberg, t.ex. genom gemensamma konferenser och andra aktiviteter. Även Winnet inriktar sig på entreprenörskap. 2 (3)

79 Dnr 11/ Verksamhetsledaren kommer även att avsätta en del av sin tid (10%) för arbetet med programmet Främja kvinnors företagande. Detta sker dock utanför Resurscentras budget. Budget Budgeten för Resurscentrums verksamhet är vid handlingarnas utsändande ännu ej klar, men kommer att presenteras på arbetsutskottets möte. Verksamhetsbidrag söks från Tillväxtverket omfattande hela summan. Arbetsutskottet beslutade i ovannämnt beslut att avsätta kr från de egna medlen (RE 208). Under förutsättning att Tillväxtverket beviljar fortsatt verksamhetsbidrag, kommer dessa medel att återföras i sin helhet. Förslag till beslut Att styrelsen godkänner av ordförande vidtagen åtgärd att lämna in ansökan. 3 (3)

80 Följeforskning Resurscentrum södra Småland Resurscentrum som brobyggare - Följeforskning av Resurscentrum södra Smålands verksamhet 2012 Växjö december 2012 Erik Rosell Anders W. Johansson Linnéuniversitetet 1

81 1. Inledning Detta är en slutrapport från den följeforskning som genomförts av Resurscentrum södra Smålands verksamhet under året Rapporten är en dokumentation av de större aktiviteter som Resurscentrum södra Småland genomfört under det dryga år som verksamheten pågått. De genomförda aktiviteterna diskuteras i relation till Resurscentrum södra Smålands aktivitetsmål och verksamhetssyfte. Aktiviteterna ställs även i relation till den nationella följeforskningen av resurscentraprogrammet (Tillväxtverket, 2009 rapport 0039, Sweco, december 2011; februari 2011). Erfarenheter inför ett fortsatt arbete med resurscentraverksamheten summeras avslutningsvis. 1.1 Bakgrund I tillgänglig statistik placerar sig Kronobergs län under riksgenomsnittet avseende andelen kvinnor av den totala populationen egenföretagare. OECD lyfter i sin Territorial Review Småland och Blekinge (OECD, 2012) dessutom fram att regionen är i behov av ett mer dynamiskt näringsliv där etablerade näringslivsstrukturer förnyas. Jämställdhetsfrågan lyfts i rapporten fram som central. I synnerhet unga kvinnor tenderar att lämna regionen. En satsning på unga kvinnors entreprenörskap lyfts därför fram som en viktig fråga; kvinnors entreprenörskap bör främjas (OECD, 2012, s. 21). Jämställdhetsfrågan beskrivs även i bredare bemärkelse som viktig. Det handlar om att bryta upp strukturer och skapa mer mångfald genom att i högre grad integrera underrepresenterade grupper i den befintliga näringslivsstrukturen. Den av kvinnor dominerande offentliga sektorn behöver fler män. Ungdomar bör i högre grad göras delaktiga i samhällsutvecklingen. Invandrade svenskar kan bidra till ett mer dynamiskt näringsliv. Anpassningsförmågan hos de fyra länens industriella struktur är avhängig av dess förmåga att locka, behålla och integrera välutbildade människor, i synnerhet ungdomar, invandrare och kvinnor (OECD, 2012, s. 17). Den bild som framkommer i statistik och kartläggningar beskrivs som en viktig bakgrund till att Regionförbundet Södra Småland år 2010 valde att ansöka om medel för att organisera ett Resurscentra för kvinnor (Regionförbundet södra Småland, 2011). Jämställdhetsfrågan har tidigare diskuterats i olika forum på regional nivå, exempelvis i det Jämställdhetsråd 2

82 som bildades 1997 och som samlar en rad aktörer från olika samhällssektorer. Inom projektet Företagare i Kronoberg har diskussioner förts kring just kvinnors villkor för företagande. Projektet inkluderade aktörer som representerar olika intressen och sektorer i samhället såsom kommuner och rådgivningsorganisationer med inriktning mot olika målgrupper. Sedan 1995 finns ett regionalt Resurscentra, Winnet Kronoberg (tidigare Qvinnor på G) som i föreningsform arbetar med jämställdhetsfrågan. Regionförbundets satsning på ett Resurscentra är således ett led i en sedan tidigare pågående diskussion i regionen. Regionförbundet konstaterar att ett resurscentra för kvinnor skulle innebära en verklig möjlighet att på ett tydligt och genomgående sätt kunna fortsätta att utveckla det strategiska arbete som har påbörjats i regionen (Regionförbundet södra Småland, 2011, s. 11). Regionförbundet lämnade sommaren 2010 en första ansökan till Tillväxtverket om medel för att utveckla och driva ett Resurscentra. Ansökan fick avslag, men fortsatta diskussioner resulterade i att en ny ansökan lämnades in. Denna ansökan beviljades medel och sedan hösten 2011 bedriver Regionförbundet södra Småland en Resurscentraverksamhet i egen regi. Medel söktes för 1, 5 år, vilket även är den tidsperiod som budgeten för verksamheten omfattar. I den nationella följeforskningen av Resurscentra för jämställd tillväxt (Sweco, 2011) konstateras att utlysningen av medel för den nya programperioden försenades med ett halvår, från december 2009 till mitten av juni Beslut om medelstilldelning försenades på motsvarande sätt. En tredjedel av programtiden försvann således. Även Regionförbundet södra Småland drabbades av denna försening, trots att de tilldelades medel först i den andra ansökningsomgången. Det kom att dröja fram till årsskiftet 2011/ 2012 innan en verksamhetsledare blev tillsatt och verksamheten i praktiken kunde starta. Det innebär att de planerade 1,5 verksamhetsåren krympte till 1 år. De budgeterade medlen förblev oförändrade, vilket innebär att Resurscentra södra Småland på kortare tid än planerat har medel för att uppnå målsättningar som planerades för en längre tidsperiod En ny programperiod. Resurscentra för kvinnor Framväxten av Resurscentrarörelsen i Sverige kan kopplas till Tora Fribergs (1993) rapport Den andra sidan av myntet- om regionalpolitikens enögdhet som belyste den regionala tillväxtpolitiken ur ett genus eller jämställdhetsperspektiv. Baserat på sin analys föreslog Friberg att särskilda resurscentra för kvinnor skulle bildas runt om i landet. Under talet etablerades successivt Resurscentra runt om i landet (Tillväxtverket, 2009, rapport 0039). Fokus låg inledningsvis på kvinnors deltagande i den regionala tillväxtpolitiken. Under de senaste dryga 20 åren har verksamhetsinriktningen 3

83 stöpts om vid ett flertal tillfällen. Under programperioden /2009 ändrades inriktningen från att stärka kvinnors deltagande i regionalpolitiken till att stärka kvinnors entreprenörskap och företagande. Den nationella följeforskningen lyfter i sin slutrapport fram ett önskemål om att Resurscentra för kvinnor tilldelas en starkare roll som aktör i ett strategiskt arbete mot strukturer istället för att, som var fallet i den programomgång som utvärderades, arbeta mot målgruppen kvinnor (Tillväxtverket, 2009, rapport 0039). Dessa och andra rekommendationer hörsammades och den nya programperioden innebar ett steg tillbaka till ett fokus på den regionala tillväxtpolitiken ur ett jämställdhetsperspektiv. Insatser mot målgruppen kvinnor eller enskilda företagare skiftades mot strategisk påverkan på strukturer. Ny målgrupp blir därmed tjänstemän och beslutsfattare på regional nivå. Kunskapsproduktion och kunskapsinnehåll i verksamheten betonas på ett tydligare sätt. Mer specifikt ska verksamhet under programperioden bedrivas inom något av fem insatsområden: 1. Entreprenörskap och innovativa miljöer 2. Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud 3. Tillgänglighet 4. Strategiskt gränsöverskridande samarbete 5. Landsbygdsutveckling I den pågående nationella följeforskningen av den nya programperioden diskuteras konsekvenserna av den nya programlogiken. Såväl positiva som negativa aspekter lyfts fram. Positivt är att Resurscentra får stöd och finansiering för att närma sig de aktörer och nätverk som är ansvariga för den regionala tillväxtpolitiken. Verksamhetslogiken förtydligas dessutom, vilket är ett svar på en tydlig brist som identifierats i tidigare programomgångar. Finansieringen stärks också för de Resurscentra som beviljas medel. Dessa aspekter bidrar sammantaget till att stärka Resurscentras legitimitet som aktör i det regionala tillväxtarbetet. Även det ökade krav som ställs på kunskapsinnehåll och kunskapsproduktion i verksamheten kan bidra till en sådan legitimitetsstärkning (Sweco, februari 2011). Samtidigt står det klart att det finns myndigheter på regional nivå som redan har ett jämställdhetspolitiskt ansvar. I den nationella följeforskningen tolkas detta som att Resurscentra ska verka som ett extra jämställdhetsstöd i den regionala tillväxtpolitiken. Detta i ett läge där andra aktörer, som Tillväxtverket (2011, rapport 0107) konstaterar, har tappat farten. Resurscentras uppdrag skulle kunna sägas bestå i att påverka andra aktörer att genomföra det uppdrag som de redan från början har till uppdrag att utföra (Sweco, februari 2011). Den nya programlogiken med sitt ökade fokus på strukturförändrande verksamhet innebär samtidigt att de erfarenheter som Resurscentra har byggt upp kring att arbeta mot målgruppen kvinnor och särskilt kvinnliga företagare 4

84 i lokalsamhället, blir svårare att använda i den nya programomgången. Förändringen i inriktning kan sammanhänga med att Tillväxtverket redan satsar medel riktat mot kvinnor genom programmet Främja Kvinnors Företagande (Sweco, februari 2011). I den nationella följeforskningen konstateras att gräsrotsperspektivet är relativt osynligt i nuvarande period. Det är en avvikelse mot hur programmet har gestaltats tidigare, sedan den statliga finansieringens inträde i början av 90- talet. Sammanfattningsvis konstaterar följeforskarna att det nya programmet innebär en förstärkt förmåga att påverka det regionala tillväxtarbetet i de regioner där finansiering beviljats men samtidigt en försvagad förmåga att på kort sikt påverka enskilda kvinnors situation med utgångspunkt i den inriktning och de arbetssätt som tidigare funnits och som fortfarande finns i resurscentrarörelsen (Sweco, februari 2011, s. 42) Övergripande syfte med Resurscentrum södra Småland Regionförbundet södra Småland har en ledande roll i det regionala tillväxtarbetet. Hos Regionförbundet finns det upparbetade erfarenheter av att arbeta i gränsöverskridande samverkansprojekt. Det gemensamma varselsamordningsuppdraget var en viktig erfarenhet. Bakgrunden var i detta fall lågkonjunkturen 2008 och ett ökande antal varsel. Regeringen tillsatte resurser för att möta frågan på regional nivå. Landshövding och ordförande i regionstyrelsen fick uppdraget att på bred front samla krafter i regionen genom samordnade insatser för samverkan. Erfarenheterna av arbetet var positiva och ledde vidare till nya och liknande initiativ (Länsstyrelsen i Kronobergs Län, 2010). Ett sådant exempel är det Regionala Forum som anordnas fyra gånger per år av Regionförbundet södra Småland och Länsstyrelsen Kronoberg ( ). Med Resurscentrasatsningen vill förbundet i ett sådant arbete på ett tydligt sätt också integrera ett jämställdhetsperspektiv (Regionförbudent södra Småland, 2011). Den ledande rollen består i att ta initiativ till aktiviteter, samordna aktörer i det regionala tillväxtarbetet och bistå länets aktörer framför allt med kunskap om orsakerna till de förhållanden och utvecklingstendenser som råder i regionen. Det framgår att inriktningen för Resurscentraverksamheten, i enlighet med den nya programperiodens riktlinjer, förändras från att stödja kvinnor inom befintliga strukturer till att lägga fokus på att kritiskt granska och förändra dessa strukturer. I sin projektbeskrivning skriver Regionförbundet Södra Småland att verksamheten i resurscentrat kommer att inriktas på regionala analyser, kartläggningar, kritisk granskning, synliggörande och kunskapsspridning samt påverkan i planerings- och programarbete (Regionförbundet Södra Småland, 2011, s. 19). Ett kunskapsdrivet och strategiskt arbete lyfts fram som avgörande. En grundtanke är att få kraft genom att sammanlänka det nyetablerade 5

85 Resurscentrat med övriga aktörer i länet som arbetar med tillväxtfrågan. Att skapa delaktighet i det regionala utvecklingsarbetet är viktigt och här kan Resurscentrat spela en roll genom att arbeta med samverkan, dialog och kunskapsspridning. I projektbeskrivningen (Regionförbundet södra Småland, 2011) redogörs för tänkbara aktiviteter och verksamhetsområden. Det kan handla om att öka kunskapen om och synliggöra befintliga strukturer i länet genom omvärldsbevakning samt analyser och kartläggningar inom relevanta områden. En viktig uppgift kan också vara att kommunicera sådan kunskap till andra aktörer och förankra frågan i lämpliga forum genom exempelvis informationsspridning och utbildningsinsatser. Vidare kan det handla om att medverka i och samordna olika regionala nätverk genom att ta initiativ till samverkan och skapa mötesplatser för dialog. Resurscentra kan också medverka i Regionsförbundets arbete genom att arbeta med uppföljningar och utvärderingar av program och projekt som genomförs, fungera som en remissinstans eller särskilt sakkunnig vid bedömningar av ansökningar om medel från regionförbundet och bistå med rådgivning till projektägare i deras arbete med planering av insatser och projekt. Resurscentra södra Småland arbetar i första hand med insatsområdet 1. Entreprenörskap och innovativa miljöer. Även insatsområde 4. Strategiskt gränsöverskridande samarbete och 5. Landsbygdsutveckling blir aktuella. Målsättningarna som är kopplade till dessa båda insatsområden samverkar med och preciserar delvis hur arbetet med entreprenörskap och innovativa miljöer ska bedrivas och inriktas. Arbetet inom insatsområdet entreprenörskap och innovativa miljöer ska exempelvis i synnerhet bedrivas utifrån ett landsbygdsperspektiv. Det övergripande syftet är enligt projektbeskrivningen (Regionförbundet södra Småland, 2001, s ) att: Synliggöra kvinnors villkor och öka kvinnors inflytande i relation till begreppen entreprenörskap, innovativa miljöer, strategiska gränsöverskridande samarbeten och landsbygdsutveckling. Innovativa miljöer och klusterbildningar utvecklas eller förändras utifrån kvinnors kompetenser, erfarenheter och intressen. Ett särskilt fokus ligger på att utveckla den kreativa sektorn, den gröna sektorn och designsektorn. Kvinnors möjligheter att verka och utvecklas som innovatörer och entreprenörer förbättras. Det sker exempelvis genom att Resurscentrat bidrar till att stöd- och rådgivningsverksamhet bedrivs så att båda könen ges likvärdiga möjligheter att utvecklas som entreprenörer och genom att traditionell industri blir mer attraktiv för kvinnor. En ytterligare viktig fråga är att bidra till att stärka inslaget av entreprenörskap i utbildningssystemets alla delar med ett tydligt genusperspektiv. 6

86 Prioriteringar av och attityder till vilka företag och andra aktörer som genom strategiska samarbeten i störst utsträckning främjar regionens tillväxt och utveckling tar hänsyn till kvinnors villkor. Verka för att samverkan och kunskapsutbyte mellan Resurscentra och andra aktörer ökar. På dessa sätt ska Resurscentrat i enlighet med programbeskrivningen verka för att påverka strukturer och processer i det regionala tillväxtarbetet ur ett jämställdhetsperspektiv. Målsättningen är att öka kunskapen och medvetenheten om genus och jämställdhet hos målgrupperna. En ökad kunskap och medvetenhet hos målgruppen förväntas få genomslag i hur tillväxtarbetet bedrivs Aktivitetsmål för Resurscentra södra Småland Ett antal aktivitetsmål anges i projektbeskrivningen (Regionförbundet södra Småland, 2011, s. 14). Dessa fungerar som en konkretisering av hur syftet med verksamheten omsätts i aktiviteter under det inledande året. 3 mötesarenor för främjarorganisationer och företagare, separata eller gemensamma, skapas. Medverkan i och påverkan på 5 samverkanskonstellationer inom näringslivsområdet. Initiativ till och planering av 2 relevanta pilotprojekt. 4 insatser för främjandesystemet. T.ex. workshops eller utbildningar. 1 förstudie rörande främjarsystemet. Identifikation av 2 nya forskningsinitiativ med bäring på kvinnors företagande och entreprenörskap. Initiativ till långsiktigt fungerande attitydpåverkande aktivitet Med legitimitet som styrka I projektbeskrivningen betonas att Regionförbundet genom sin konstruktion, roll och funktion kan skapa en legitimitet för jämställdhetsarbetet i länet. Regionförbundet är ett kommunalt samverkansorgan som inkluderar samtliga åtta kommuner i Kronobergs län och har regeringens uppdrag att ansvara för det regionala tillväxtarbetet. Regionförbundet har också etablerade kontakter med aktörer inom näringslivet, inte minst genom sitt delägarskap i bolag som arbetar med regional näringslivsutveckling i relation till specifika näringar/ branscher eller faser i tillväxtarbetet. Exempel på ett sådant bolag är AB Destination Småland. Genom sitt delägarskap i ALMI Företagspartner Kronoberg AB har 7

87 regionförbundet en direkt ingång i det företagsfrämjande systemet. En sådan ingång finns även via Inkubatorn i Kronoberg AB. Regionförbundet är också en aktör som på ett självklart sätt finns representerad i olika regionala samverkansgrupper som arbetar med regionala tillväxtfrågor. I projektplanen slås fast att ett viktigt arbete för Resurscentrat inledningsvis är att med bas i de nätverk som Regionförbundet har, stärka samarbeten med de aktörer som ingår. Syftet är också att med ett särskilt fokus på jämställdhetsfrågan utveckla samarbeten med och inkludera fler aktörer i de nätverk som redan är etablerade. Att inledningsvis förankra Resurscentraverksamheten lyfts fram som viktigt. En sådan förankring sker utifrån ovanstående resonemang såväl internt mot de nätverk som Regionförbundet redan verkar inom, liksom externt i förhållande till andra aktörer i regionen. Resurscentra Södra Småland hamnar således genom sin placering inom regionförbundet i ett redan etablerat nätverk som inkluderar aktörer som har ansvar och befogenhet att arbeta med det regionala tillväxtarbetet på strukturell nivå. I det sammanhang där Resurscentrat kommer att verka finns det emellertid fler aktörer som har som har det politiska uppdraget att arbeta med och ta ansvar för jämställdhetsfrågan. Länsstyrelsen har exempelvis en jämställdhetsansvarig. Min tolkning är att Resurscentra Södra Småland blir en kompletterande resurs på så sätt att begreppet jämställd tillväxt är det begrepp som särskilt fokuseras. Resurscentrum har som särskilt uppdrag att kombinera ett tillväxtmål och insatser kring entreprenörskap och innovation med ett jämställdhetsperspektiv. Även Resurscentrats roll i förhållande till Regionförbundet södra Småland diskuteras i projektplanen. Regionförbundet kommer genom sin ägande roll att finnas med i stora delar av arbetet. Samtidigt betonas att Resurscentrat inte kommer att utföra förbundets arbete, utan intar en självständig roll i förhållande till sin ägare. Resurscentra ska kontinuerligt tillföra kunskap, kritiskt granska och påverka det strategiska planerings- och programarbete som görs inom förbundet, hos dess medlemmar och samarbetsparter i första hand i regionen (Regionförbundet södra Småland, 2011, s. 26). En slutsats är att målgruppen för Resurscentrats arbete och de samarbetspartners som man arbetar med till stora delar sammanfaller. 1.2 Följeforskning av verksamheten i Resurscentrum södra Småland. Resurscentrum södra Småland har budgeterat medel för uppföljning/ följeforskning av de aktiviteter som genomförs under åren 2011 och Den genomförs av doktorand Erik Rosell och professor Anders W. Johansson från entreprenörskapsprofilen vid Linnéuniversitetet. Dokumentation av den verksamhet som genomförts vid Resurscentrum södra Småland har stått i fokus för följeforskningen. Erik Rosell har medverkat vid ett urval av de planeringsmöten, workshops och mötesarenor som Resurscentrum har 8

88 organiserat under våren och hösten En mer omfattande aktivitet, kampanjen Ta steget- Starta eget, har följts upp genom enkät och påföljande uppföljningsmöte. Såväl enkäten som det uppföljande mötet riktade sig mot den grupp av företagsrådgivare som medverkande under kampanjens planering och genomförande. Samtal har genomförts över telefon i de fall där följeforskningen upplevt ett behov av ytterligare information kring Resurscentrum södra Smålands verksamhet eller bakgrunden till Regionförbundet södra Smålands ansökan om medel för resursverksamhet. Samtal har genomförts med 4 personer i regionstyrelsen, 4 personer i Resurscentrum södra Smålands styrgrupp samt 2 representanter för föreningar i lokalsamhället som arbetar med jämställdhetsfrågan. I de kommande avsnitten presenteras de större aktiviteter som Resurscentrum södra Småland har genomfört under år

89 2. En förstudie avseende det företagsfrämjande systemet. Ett aktivitetsmål för Resurscentrum södra Småland är att genomföra en kartläggning av det företagsfrämjande systemet i regionen. Resurscentrum södra Småland står tillsammans med Regionförbundet bakom en förstudie som genomförs av företaget Ramböll under våren 2012 (Ramböll, 2012). I förstudien analyseras Regionförbundet södra Smålands möjligheter att integrera satsningen på ett jämställt företagande mellan könen i det företagsfrämjande systemet. Satsningen på kvinnors företagande har tidigare skett genom programmet Främja Kvinnors Företagande (FKF). En ytterligare resurs är det nyligen etablerade Resurscentrat för kvinnligt företagande. I förstudien preciseras Resurscentraverksamhetens roll i det större sammanhang som jämställdhetsarbetet som helhet utgör. Nedan diskuteras Resurscentras roll utifrån den bild som ges i förstudien. 2.1 Resurscentras roll och verksamhetslogik preciseras Inledningsvis presenteras i förstudien en nulägesanalys i form av en bild av Kronobergs län som kontext för ett integrerat jämställdhetsarbete. Statistik över befolkning, näringslivsstruktur i termer av branscher och företag, nätverk och kluster presenteras. Längre fram utvecklas analysen genom att könsuppdelad statistik presenteras som visar exempelvis andelen män och kvinnor som är företagare samt hur fördelningen av män respektive kvinnor ser ut i olika branscher, såväl avseende förvärvsarbete som egenföretagande. I förstudien sker också en kartläggning av det företagsfrämjande systemet, där aktörers funktion och arbetssätt tydliggörs. Ett syfte med kartläggningen är att förstå kvinnors och mäns förutsättningar att ta del av systemets funktioner och identifiera svagheter och brister kopplat till detta (Ramböll, 2012, s. 4). Exempel på frågor som ställs är hur aktörerna arbetar för en jämn könsfördelning bland sina deltagare, vilka kanaler som används för kommunikation och rekrytering, i vilken utsträckning arbetet baseras på behovsanalyser och vems behov sådana analyser baseras på. De företagsfrämjande aktörerna analyseras utifrån målgrupp och fas, dvs. vilken fas i ett företagande som de i huvudsak stöttar. Aktörerna analyseras på motsvarande sätt i förhållande till stöd av forskning och innovation. Även regionala och kommunala nätverk kartläggs i förstudien. Andelen kvinnor i sådana nätverk eller deras tillgänglighet för kvinnor undersöks dock inte. 10

90 Intervjuer har genomförts med representanter för rådgivningsorganisationer, kommunernas näringslivskontor, Regionförbundet Södra Småland samt gruppen företagare, dvs. de som möter det företagsfrämjande systemet. Aktörernas attityder till satsningar på kvinnors företagande undersöks tillsammans med aktörernas attityder till situationen i länet avseende jämställdhet. Även aktörernas syn på Regionförbundet undersöks i rapporten. Nedan följer några exempel på synpunkter som lyfts fram i intervjuerna: De flesta företagsfrämjande aktörer är verksamma inom uppstarts/ utvecklingsfaserna. Aktörer i de faser som handlar om drift och expansion är färre. Den fokusgruppsundersökning som genomförts indikerar att det finns utrymme för branschspecifik kunskap i samtliga faser, och då i synnerhet i drift och expansionsfaser. Denna slutsats indikerar att det finns ett behov av långsiktiga rådgivningsinsatser och mötesplatser/ nätverk som också inkluderar de faser som följer på nystart av företag. Det saknas i vissa fall kunskap hos de företagsfrämjande aktörerna om branscher där kvinnor typiskt sett är verksamma. Exempel på sådana branscher är service och tjänstenäringar. Intervjuade företagare i icke- traditionella branscher lyfter fram att förebilder inom traditionella näringar är svåra att identifiera sig med. Normer inom traditionella näringar krockar, som någon uttrycker det, med de normer och värderingar som präglar nyare branscher. I förstudien konstateras det att regionens näringsliv domineras av traditionella näringar. Att verka för en förändring av den etablerade näringslivsstrukturen och de normer och värderingar som kan förknippas med den, är således viktigt ur ett jämställdhetsperspektiv. Företagsfrämjande aktörer har i viss utsträckning bristande insikt och kunskap om varandras kompetenser. Sådan kunskap behövs för att kunna slussa företagare rätt. Intervjuerna visar att vissa aktörer inte känner till Resurscentrat och ser risker med att det blir ännu en aktör i det företagsfrämjande systemet. Det är viktigt att kommunicera nyttan med Resurscentraverksamheten till de företagsfrämjande aktörerna. Kommunanställda i regionen lyfter fram den egna kommunens litenhet. Det är viktigt med samverkan kring företagsfrämjande insatser för att kraftsamla och nå ut i regionen. Baserat på analysen av det företagsfrämjande systemet, intervjuer med aktörer inom systemet och representanter för de företagare som möter det, dras en rad slutsatser i förstudien. Dessa bekräftar i många fall den bild av regionens nuvarande situation och utvecklingsmöjligheter som också uttrycks i projektbeskrivningen för Resurscentrum Södra Småland och den Territorial 11

91 Review- Småland och Blekinge som OECD publicerade I förstudien konstateras att det finns en hög medvetenhet i regionen och en stor samsyn mellan aktörer kring vilka problem och möjligheter som finns i det regionala utvecklingsarbetet. Nedan presenteras ett antal rekommendationer som på ett tydligt sätt knyter an till projektbeskrivningen för Resurscentrum Södra Småland: Regionförbundet har i dag en samordnande roll i regionen. En sådan roll kan Regionförbundet inta även i det regionala jämställdhetsarbetet genom att samordna aktörer inom det företagsfrämjande systemet, synliggöra dem för varandra, uppmuntra till samarbete och visa på synergieffekter. Mer konkret kan arbetet handla om att stötta aktörer på kommunal nivå med kunskap om branscher som ska prioriteras vid företagsbesök och kontakter. Det kan tex handla om att arrangera kompetenshöjande insatser som rör specifika branscher som både FKF och regionen vill prioritera och främja och som aktörerna är intresserade av att lära sig mer om (Ramböll, 2012, s. 38). Det kan också handla om att ge signaler om vilka branscher som är prioriterade ur ett regionalt tillväxtperspektiv, samt att identifiera metoder att komma i kontakt med prioriterade grupper, såsom kvinnliga företagare. En viktig slutsats är att Resurscentrum och FKF är olika verksamheter som är såväl komplementära som samverkande. En rekommendation till Regionförbundet är att vara tydlig med de båda verksamheternas olika roller i det regionala tillväxtarbetet. Satsningarna har olika målsättningar och genomförandelogik. Resurscentrum arbetar med insiktsfasen (varför) och utför främst ett medvetandegörande arbete som handlar om att skapa probleminsikt. Resurscentrum har en genomförandelogik som bäst karaktäriseras i termer av mjuk styrning, där leverans av stöd och kompetenshöjande insatser står i fokus. En viktig del i arbetet är att skapa kunskapsunderlag som belyser situationen i regionen och använda det för att skapa diskussion och förändring. FKF arbetar snarare med aktivitetsfasen (vad) och erbjuder finansiering för strategiskt intressanta projekt. Genom att ställa krav på de projekt som beviljas medel kan FKF arbeta med en mer hård typ av styrning. Ytterligare en central slutsats är att tillgång till forum och nätverk är viktigt för den aktör som vill påverka det regionala tillväxtarbetet. Vissa branscher och vissa grupper i samhället riskerar att uteslutas ur sådana nätverk. Att verka för en utveckling där etablerade mönster bryts och där nya och icke- traditionella branscher och innovativa idéer inkluderas i tillväxtdiskussionen är en viktig del i ett mer jämställt tillväxtbegrepp. En rekommendation från förstudien är att Regionförbundet intar en aktiv roll i att identifiera nätverk och söka 12

92 upp mötesplatser för att i dessa lyfta frågan om jämställd tillväxt och samtidigt verka för att prioriterade grupper har tillträde till nätverken. Baserat på förstudien av det företagsfrämjande systemet är det också möjligt att identifiera områden där Resurscentrum södra Småland kan initiera nya kartläggningar och kunskapsunderlag. I avsnittet nedan lyfter följeforskningen fram några sådana exempel. 2.2 Frågor för vidare analys och kartläggning Av förstudien framgår inte de företagsfrämjande aktörernas lokala synlighet och spridning. Det framstår som en relevant fråga givet att landsbygdsperspektivet är viktigt för Resurscentrum Södra Småland. Det finns också indikationer på att strukturomvandlingen i glesbyggd sker långsammare än i anslutning till tätort (Nordregio, 2012). Dessa saker talar för att regional täckning och tillgång till företagsfrämjande aktörer i regionens olika kommuner är en central fråga för Resurscentrum södra Småland. Förstudien innehåller inte heller någon utvecklad analys av de företagsfrämjande aktörernas inriktning och verksamhet i förhållande till kvinnors företagande. Det konstateras att några, men inte alla, aktörer har genomfört aktiviteter riktade mot kvinnor. En sådan analys kan utvecklas. Möjligheten till utvärdering begränsas om det saknas uppgifter om vilka företag som får rådgivning. Ett annat område som lyfts fram i förstudien är kartläggningar av de regionala och kommunala nätverk som finns. Tillgång och tillträde till nätverk är centralt i synnerhet för grupper som upplever sig vara marginaliserade eller är underrepresenterade inom ett visst område. I anslutning till regionala och kommunala nätverk kan således följande frågor ställas: hur ser förekomsten av nätverk ut i regionen? Hur ser representationen ut i etablerade nätverksformationer? Finns det exempel på nätverksformationer utanför det etablerade systemet som är intressanta att lyfta fram såsom exempel på företagsfrämjande aktörer? 2.3 En Workshop med företagsfrämjande aktörer. Baserat på förstudien genomför Resurscentrum södra Småland en workshop där syftet är att i grupp diskutera vilket stöd som behövs i det fortsatta arbetet, att tillsammans reflektera kring utmaningar och inspireras/ lära av varandra samt att identifiera behov av stöd och insatser från Regionförbundet. Totalt 15 personer samlas som representerar universitetet, kommun och olika rådgivningsaktörer (ALMI, Drivhuset, Inkubatorn och Företagarna). Dessutom medverkar jämställdhetsansvarig från Länsstyrelsen, 13

93 representanter från Medflyttarakademin, Företagsakademin och tre personer från Regionförbundet. Flera av de aktörer som ingår i förstudien är således också representerade på workshoppen. Inledningsvis genomförs aktiviteter som syftar till att de medverkande ska lära känna varandra på ett mer personligt plan. Därefter följer en diskussion baserad på de medverkandes egna uppfattningar kring jämställdhetsfrågan och det arbete som de just nu genomför i relation till området. Vilken kontakt har de medverkande med Resurscentrum? Vad är viktigt att tänka på i ett jämställdhetsarbete? Vad är positivt med satsningen på jämställdhet? Samtliga deltagare skriver upp sina tankar och svar på blädderblock. Samtliga samlas därpå för en gemensam diskussion och reflektion kring det som skrivits på blädderblocken. Förstudien presenteras för de medverkande och baserat på presentationen och textdokumentet som tillgängliggjorts innan mötet så sker avslutningsvis en diskussion med fokus på utmaningar och möjligheter i jämställdhetsarbetet. Frågan vad det företagsfrämjande systemet förväntar sig från Regionförbundet generellt och Resurscentrum södra Småland specifikt diskuteras också. Ett antal ytterligare slutsatser framkommer som kompletterar dem som drogs i förstudien. I många fall fördjupas de resonemang som framkommer i förstudien genom att deltatagare kommer med tänkbara förklaringar till den problembild som där presenteras. Någon deltagare lyfter fram att det kanske inte är samordning mellan de företagsfrämjande aktörerna och kompetensen/ resurserna hos dem som är det huvudsakliga problemet, utan kommunikationen till målgrupperna som kan tydliggöras. Ett antal mer kritiska kommentarer i förhållande till förstudien lyfts också fram. Exempelvis ifrågasätts analysen av de företagsfrämjande aktörerna med utgångspunkt i vilka aktörer som finns med och vilka som inte är representerade och med utgångspunkt i de funktioner som tillskrivs de olika aktörerna. Förhållandet mellan jämställdhet och tillväxt som regionalpolitiska målsättningar problematiseras också. Det kan finnas konflikter mellan jämställdhet och tillväxt som politiska målsättningar. Vilket mål prioriteras och hur påverkar det den andra målsättningen? Det blir också tydligt att behovet av samordning mellan aktörer i det företagsfrämjande systemet är en fråga som flera av de medverkande har diskuterat tidigare i liknande konstellationer. Vi står på samma punkt i våra diskussioner, kommenterar en deltagare. Det är viktigt att ta ett steg framåt, att komma vidare och att göra något nytt. Många slutsatser och rekommendationer från förstudien bekräftas av deltagarna på Workshopen. Flera deltagare lyfter fram att bilden av vem som är företagare kan nyanseras. Exempelvis kan kombinatören, dvs. den som är såväl anställd som egenföretagare lyftas fram. Det förefaller finnas en samstämmighet kring behovet av att aktörer från det företagsfrämjande systemet träffas och utbyter erfarenheter och kunskaper. Detta för att öka 14

94 kunskapen om varandra och identifiera en egen unik kompetens, hitta en gemensam målbild, skapa ett samordnat utbud av tjänster och kunna slussa kunder till varandra. Flera deltagare lyfter också fram behovet av en samordnande aktör i det företagsfrämjande systemet. Avslutningsvis ställs frågan vilket behov av stöd som finns från regionförbundet. Svaren från deltagarna ligger väl i linje med det arbete som Resurscentrum södra Småland har påbörjat och som formulerades i projektbeskrivningen för verksamheten. Exempel på behov som identifieras är: Att göra uppföljning av målsättningar kopplade till jämställdhet regionalt och göra regionala prioriteringar. Att vara en kunskapsbank gällande metodik för att arbeta med målsättningar av typen jämställdhet. Att genomföra analyser på regional nivå av typen vart går pengarnavilka kluster finansieras och vilka får ej medel i samma omfattning. Att samla aktörer vid t.ex. utlysningar av medel, sammanställa information och koordinera information om det företagsfrämjande systemet, dvs. samordna och styra systemet regionalt. Att arbeta med kunskapsspridning internt i det företagsfrämjande systemet och inom det regionalpolitiska systemet, dvs. intern spridning av kunskap. 15

95 2.4 Summering och reflektioner Genomförandet av en förstudie av det företagsfrämjande systemet är ett aktivitetsmål för Resurscentrum södra Småland. Ett annat är att genomföra insatser för främjandesystemet i form av exempelvis workshops eller utbildningar. Förstudien och den påföljande workshopen ligger i linje med dessa båda aktivitetsmål. Det går också att konstatera att aktiviteterna samtidigt uppnår flera av de syften som Resurscentrum södra Småland har satt upp för sin verksamhet. - Kartläggningen fyller syftet att den skapar ett kunskapsunderlag som synliggör kvinnors villkor i relation till begreppet entreprenörskap, innovativa miljöer, strategiska gränsöverskridande samarbeten (nätverk) och i viss mån också landsbygdsutveckling. - Genom förstudien sker ett kunskapsutbyte på flera nivåer mellan Resurscentrum och andra aktörer i det regionala tillväxtarbetet. I kartläggningen diskuteras samverkanslösningar mellan aktörer i förhållande till begreppen regional tillväxt och jämställdhet. Genom kartläggningen sker en förankring av Resurscentrats föreslagna roll och verksamhetsinriktning bland relevanta aktörer i det företagsfrämjande systemet. - På den efterföljande workshopen träffas aktörer i det företagsfrämjande systemet och diskuterar förstudien. Deltagarna använder förstudien som utgångspunkt för en förändrings- och möjlighetsinriktad dialog. I och med workshoppen inleds således en process där förstudien blir ett medel för att uppnå förändringar i det företagsfrämjande systemet. Kartläggningen lyfter fram kunskap som potentiellt kan skapa en medvetenhet om de befintliga strukturerna i regionen hos aktörer inom det företagsfrämjande systemet. Sammanfattningsvis innebär förstudien jämställdhetsfrågan lyfts in i det regionala tillväxtarbetet och tillåts ta plats i diskussionen om hur aktörer kan/ bör samordnas. Det sker en förankring av Resurscentrats roll som aktör i det företagsfrämjande systemet. I ett inledande skede är ett sådant förankringsarbete en viktig förutsättning för att verksamhetens syfte ska kunna uppnås. Den nationella följeforskningen betonar att det i ett första steg ofta handlar om att accepteras som en part som bjuds in. Först därefter är det möjlighet att på längre sikt få genomslag för sina analyser; det är inte realistiskt att tro att Resurscentras syn på jämställdhet i regional tillväxt och 16

96 liknande grundfrågor ska kunna förankras på kort sikt i regionerna eller tidigt under den tid bidraget beviljas för (Sweco, december 2011, s. 19). Det är också möjligt att se kartläggningen som ett medel för att initiera ytterligare aktiviteter i framtiden. Följeforskningen identifierade ett antal områden där ytterligare kunskapsunderlag kan tas fram (se rubrik 2.2 ovan). 17

97 3. Ta steget- starta eget. En kampanj för jämställt företagande Ett annat aktivitetsmål för Resurscentrum södra Småland är att ta initiativ till en långsiktigt fungerande kampanj. Under oktober och november månad 2012 genomförs kampanjen Ta steget - starta eget". Kampanjen genomförs i samverkan mellan fyra företagsfrämjande aktörer/ rådgivningsorganisationer (Coompanion, ALMI företagspartner, Företagarna och Nyföretagarcentrum) och Resurscentrum södra Småland. Syftet från Resurscentrums sida är att genom kampanjen arbeta med en kombination av attitydpåverkande aktiviteter riktat mot regionen i stort och att utveckla det företagsrådgivande systemet. De attitydpåverkande aktiviteterna handlar om att påverka bilden av hur en typisk företagare i Kronobergs län ser ut. Aktiviteter riktade mot rådgivningssystemet handlar om att hitta samverkansformer mellan Resurscentrum, rådgivare i olika organisationer och kvinnor som driver eller funderar på att starta företag. Under genomförandet ligger ett särskilt fokus på att använda nya eller sociala medier för att nå olika målgrupper med kampanjen. Den 19 september 2012 skapas en sida på facebook ( där kampanjen introduceras och där de aktiviteter som sker löpande presenteras. En rad aktiviteter kan knytas till kampanjen. Navet i dessa är nio rådgivningskafeer som genomförs under oktober och november månad på åtta olika orter i Kronobergs län. Rådgivningscaféerna marknadsförs förutom på den facebooksida som skapas, också genom annonser i lokaltidningar och via storbildstavlor i gatumiljön i länets två största orter. Dessutom följs rådgivningscaféet på respektive ort av en informationskampanj med gatupratare och affischering på centrala ställen. Till kampanjen kopplas dessutom produktionen av filmer som lyfter fram tre kvinnor i Kronobergs län som framgångsrikt driver eget företag i branscher som ofta uppfattas som manligt kodade (industriföretagande) eller som är kopplade till gröna näringar (lantbrukare och arborist). De tre kvinnorna i filmerna förekommer också på de affischer och storbildstavlor som skapas kring kampanjen. De läggs även ut på den facebook- sida som skapas i samband med kampanjen. De tre företagande kvinnorna fungerar på så sätt som representanter för kampanjen Ta steget- starta eget. 3.1 Filmproduktion. Goda exempel som kan inspirera 18

98 I anslutning till kampanjen spelas filmer in som följer Jessica som är arborist, lantbrukaren Malin och Lotta som är delägare i ett industriföretag. De tre företagarna representerar goda exempel som potentiellt kan inspirera andra. Arboristen Jessica och hennes företag JMG Trädgård i Markaryd vinner exempelvis pris som årets unga företagare i Kronoberg hösten I filmerna får tittaren följa de tre företagskvinnorna i deras dagliga arbete. På så sätt avdramatiseras det svåra egenföretagandet. Bilden av att det inte behöver vara svårt att starta och driva eget företag kommuniceras också av de tre företagarna i ord. Jag tycker absolut att det är värt det. Det är jättekul att vara egen företagare, säger lantbrukaren Malin. Det roligaste är när man har gjort ett bra jobb och kunden är nöjd, kommenterar Jessica. Det var ett naturligt steg för mig att bli delägare i det här företaget, menar Lotta. Även fördommar som kan möta icke- traditionella eller icke- förväntade egenföretagare diskuteras. Lantbrukaren Malin konstaterar att vara ung och tjej på landet är inte jättevanligt och det är rätt mycket fördommar man får stå emot. Foto från filminspelning med arboristen Jessica (källa: ) Sammanfattningsvis lyfter filmerna fram det vardagliga företagandet. Syftet är att avdramatisera de svårigheter och hinder som kan förknippas med ett egenföretagande om exceptionella förmågor och karaktärsdrag fokuseras. En bild av entreprenören som vår tids hjälte eller hjältinna är spridd i samhället (se exempelvis Ahl, 2006). En sådan bild har kritiserats för att vara svår för individer att relatera till och identifiera sig med (Berglund, 2007). Den motverkar snarare än uppmuntrar individer till att starta eget företag (Berglund & Johansson, 2008). Filmerna står som kontrast mot den etablerade bilden av superentreprenören. Samtidigt lyfts Jessica, Lotta och Malin fram som goda exempel och framgångsrika företagare. På så sätt förhåller sig filmerna på ett medvetet sätt till etablerad forskning om mediabilden av entreprenören/ egenföretagaren (och särskilt den egenföretagande kvinnan, se exempelvis Kroon Lundell, 2012). 19

99 3.2 Annonsering i tidningar Kampanken kommuniceras också i lokala tidningar i form av annonser som informerar om de nio rådgivningscaféerna, men också i form av reportage om någon av de tre företagande kvinnorna följt av information om kampanjen. Nedan presenteras ett exempel på hur Lokaltidningen i Ljungby rapporterar om kampanjen. RYSSBY. Bilden av en företagare är fortfarande ofta en man. För att ändra våra attityder och fördomar om företagare pågår just nu en kampanj för kvinnors företagande i länet som är finansierad av Tillväxtverket. I regionförbundets Resurscentrum för jämställd tillväxt lyfts tre kvinnor från länet fram. En av dem är Malin Gustavsson som driver lantbruk med 80-talet mjölkkor i Ryssby. Malin var en av fyra unga lantbrukare som under 2011 var de första som av jordbruksministern mottog det nya stipendiet som LRF ungdomen och McDonalds instiftat. Malin kan just nu ses på stortavlor runt om i länet. Filmer om förebilderna kommer att publiceras på projektets facebooksida: Den 8 november klockan 17 bjuder Företagarna, Coompanion och Nyföretagarcentrum in kvinnor till Rådgivarcafée på Roddys. Där presenteras också de medverkande inspiratörerna. (Lokaltidningen Ljungby, Malin förebild för kvinnors företagande ) 3.3 Storbildstavlor i stadsmiljö, affischer och gatupratare I länets två största städer, Växjö och Ljungby, finns under en månads tid storbildstavlor som dels informerar om kampanjen genom en hänvisning till den facebook- sida som skapats, och dels lyfter fram de tre företagande kvinnorna från filmerna. En bild på Lotta, Malin och Jessica följs av texten; Ett upplyftande/ naturligt/självklart steg för Jessica/ Malin/Lotta. Ett stort steg för Kronoberg! Kronoberg behöver fler kvinnor som företagare. Även regionens företagsfrämjande aktörer görs till en del av budskapet som kommuniceras Medvetna rådgivare gör det möjligt! Ta steget du också! 20

100 Foto på lantbrukaren Malin (Lokaltidningen Ljungby, ) Affischer i mindre format hängs upp på centrala ställen i de åtta orter som kampanjen besöker. I samband med respektive rådgivningscafé ställs dessutom gatupratare (stående affischer i större storlek) och banderoller upp utanför det café som besöks. Foto från Café StClaitr i Alvesta. (Källa: ) 3.4 Interaktivitet via sociala medier Facebook- sidan Ta steget- starta eget blir en samlingsplats för Resurscentrum södra Smålands aktiviteter i samband med kampanjen. Aktiviteterna kan följas genom att arbetet med den inledande planeringen och de nio rådgivningscaféerna dokumenteras. Även de inspelade filmerna läggs ut på facebook sidan. Sidan fungerar också som en samlingsplats för information om och diskussion kring jämställdhetsfrågan i allmänhet och jämställt företagande i synnerhet. På sidan informerar Resurscentrum södra Småland om de övriga aktiviteter som har skett och planeras under året inom ramen för sin verksamhet. Exempel på statistik och rapporter som Resurscentrum södra Småland står bakom kommuniceras; I förra veckan skickades fickboken "På tal om kvinnor och män i Kronoberg" ut till personer 21

101 med politiska uppdrag i länet. Vill du också ha ett exemplar så hör av dig. Du kan också hitta den elektroniskt via Regionförbundet eller Länsstyrelsens hemsidor. Eller varför inte gå in och läsa om det på Kompetensförsörjningsbloggen... ( ). Sidan fungerar även som kommunikationsplats för initiativ och projekt inom området jämställdhet och kvinnors företagande som sker på nationell nivå, exempelvis den nationella tävlingen Beautiful Business Award som lyfter fram företagarkvinnor som förebild. Ett annat exempel är att information om Anders Walls landsbyggdsstpiendium på kronor presenteras. Syftet med stipendiet är att stimulera unga entreprenörer till insatser för landsbyggdens utveckling. Under rubriken Visste du att kommuniceras aktuell statistik som belyser den rådande situationen på regional eller nationell nivå kopplat till ämnesområdena företagande, tillväxt och jämställdhet. Under rubriken Visste du att: låg andel kvinnor med företag konstateras att jämställdheten inom företagandet går framåt, men att takten är långsam. Andelen kvinnor av den totala populationen egenföretagare i länets olika kommuner presenteras. De sociala medierna möjliggör en interaktivitet som gör att den information som presenteras kan diskuteras. Informationen om andelen företagande kvinnor följs exempelvis av en kommentar som efterfrågar mer statistik; det skulle vara intressant med statistik över kombinatörer. En annan person svarar; dela gärna med dig med mer info om du har. Eller tipsa om var det går att hitta könsuppdeladinformation om kombinatörer. Särskilt om du har siffror för Kronoberg. Tre veckor senare presenteras den efterfrågade informationen under rubriken Visste du att: Fler kvinnor än män är kombinatörer. Genomförda studier om kombinatörer sammanfattas tillsammans med tillgänglig statistik från SCB och Företagarna. Sociala medier möjliggör att ett budskap på kort tid kan få spridning hos olika grupper i samhället. De organisationer som väljer att gilla kampanjen på facebook, och som på så sätt för budskapet om kampanjen vidare till sina nätverk, uppvisar en bred representation från olika sektorer i samhället. Utbildningssamordnare, ungdomsorganisationer, mediebolag, myndigheter, kommuner, privata företag och intresseföreningar nås potentiellt på kort tid av information om kampanjen. 3.5 Rådgivningscaféer De nio rådgivningscaféerna genomförs under fyra veckor med start den 16 oktober i Lessebo, en mindre ort drygt tre mil öster om Växjö. Det sista rådgivningscaféet genomförs den 8 november i Ljungby. Totalt besöks åtta orter i Kronobergs län vid nio tillfällen; Lessebo, Åseda, Älmhult, Tingsryd, Alvesta, Växjö (2 gånger), Markaryd samt Ljungby. Två till tre orter i veckan 22

102 gästas således av medverkande företagsrådgivare, personal från Resurscentrum södra Småland samt särskilt inbjudna inspiratörer, dvs. kvinnor som driver företag i olika branscher och som under kvällen håller ett föredrag kring personliga erfarenheter och lärdomar. Den 5 oktober sker ett inledande kampanjmöte där representanter från de medverkande rådgivningsorganisationerna träffas hos Regionförbundet södra Småland. Förutsättningarna för kampanjen diskuteras. Upplägg gås igenom och syftet diskuteras. Dessutom är mötet ett tillfälle där Resurscentrum södra Småland kan presentera sin egen verksamhet (Resurscentrum som nationell rörelse och Resurscentrum södra Smålands verksamhet). Även jämställdhetsfrågan diskuteras. Samtliga deltagare gör ett kunskapstest där 9 myter om kvinnors företagande bekräftas eller förkastas. En föreläsning med rubriken Myter om kvinnors företagande och genusmedveten rådgivning sker utifrån en sammanställning av forskning kring genus och företagande/ entreprenörskap samt jämställd rådgivning. Kampanjmaterial i form av affischer och planscher som informerar om kampanjen delas ut. Mötet är även ett tillfälle då frågor kring kampanjens syfte och upplägg kan ställas. Positiva röster blandas med mer kritiska. De nio rådgivningscaféerna som genomförs följer ett liknande upplägg. Plats är i samtliga fall ett café på orten. Motivet till valet av plats är att cafémiljön är en vardaglig och inbjudande miljö som potentiellt kan avdramatisera samtalet kring egenföretagande. Signalen är att besökaren inte måste ha en färdig formulerad affärsidé eller ett startat företag som den rådgivande diskussionen kopplas till. Det ska vara möjligt att komma som en nyfiken besökare som på ett förutsättningslöst sätt vill veta mer om egenföretagande som alternativ och livsform. Från kl. 17 på kvällen är det drop- in för uppdykande deltagare som får fika och blir välkomnad av verksamhetsledaren för Resurscentrum södra Småland och de medverkande företagsrådgivarna. Vid varje rådgivningscafé medverkar dessutom en eller ibland två inspiratörer, företagande kvinnor som berättar om sina erfarenheter av att driva företag i regionen. Även representanter från kommun (ortens näringslivsutvecklare) eller länsstyrelse medverkar i vissa fall. När lokalen och tekniken tillåter spelas även de inspelade filmerna upp för de medverkande. Under ett par timmar samtalar man vid bord i caféet. Besökarnas olika förutsättningar styr samtalet. I vissa fall handlar det om mer konkret och företagskopplad rådgivning, i andra fall är det mer av öppna diskussioner. 23

103 Foto från rådgivningscafé i Växjö. (Källa: ) Den 12 november avtackas samtliga medverkande på kampanjens facebooksida. Ett stort tack till alla rådgivare som medverkat under rådgivarcaféer på samtliga tätorter i Kronobergs län. Totalt blev det 9 st träffar, i 8 kommuner, med 17 deltagande "rådgivare" och 13 "inspiratörer" dvs goda förebilder bland kvinnor med företag i länet. Dessutom ett 50-tal kvinnor (och några män) som fick lyfta vad de behövde inför sitt steg till eget! ( ). 3.6 Synpunkter från medverkande företagsrådgivare Efter rådgivningscaféernas genomförande sker en uppföljning i dialog med de företagsrådgivare som medverkat i kampanjen. Rådgivarnas synpunkter samlas in på två sätt. Dels skickas en enkät ut till samtliga medverkande företagsrådgivare. Därefter träffas gruppen över en middag för att i grupp utvärdera kampanjen och diskutera olika synpunkter och förslag inför framtida och kommande aktiviteter. Enkätsvaren och gruppdiskussionen sammanfattas i avsnittet som kommer. Det allmänna intrycket av rådgivningscaféerna är blandat hos den medverkande gruppen förertagsrådgivare. Hälften av de tio rådgivare som besvara enkäten ställer sig positiva till rådgivningscaféerna medan den andra halvan har ett övervägande negativt allmänintryck. En majoritet av de medverkande företagsrådgivarna har tidigare arbetat i projekt/ satsningar som vänder sig mot kvinnors företagande. Det finns således i de flesta fall en erfarenhet sedan tidigare av den typ av aktivitet som Resurscentrum organiserar i och med kampanjen Ta steget- starta eget. Kampanjens övergripande målsättning och syfte upplevs också som viktigt av de medverkande rådgivarna. En majoritet anser att kvinnors företagande är en prioriterad och viktig fråga och att kunskaper om jämställd tillväxt är viktiga i den professionella rollen som företagsrådgivare. Få rådgivare upplever dock att kampanjen har medfört en ökad kunskap eller medvetenhet kring kvinnors företagande. På frågorna rådgivningscaféerna har fått mig att tänka mer på 24

104 kvinnors företagande i mitt dagliga arbete och genom rådgivningscaféerna har jag fått en bättre förståelse för företagande kvinnor som grupp väljer en majoritet att inte instämma i påståendet. Det är endast två personer som säger sig hålla med till viss del. I enkäten ställs också frågan om kvinnors företagande behöver mer uppmärksamhet i länet. Svaren är blandade. En tredjedel av de svarande anser att frågan förtjänar mer uppmärksamhet, medan hälften bara delvis håller med om påståendet. En möjlig tolkning är att frågan redan är uppmärksammad i regionen. En andra möjlig tolkning är att begreppet kvinnors företagande kan uppfattas som problematiskt. En rådgivare lyfter vid det efterföljande utvärderingsmötet fram att det i rådgivningssituationer handlar om att möta varje individ utifrån de unika förutsättningar som gäller i varje enskilt fall. Det är inte oproblematiskt att särskilt rikta sig till en utvald grupp. Rådgivningsorganisationer vänder sig till alla i samhället och bör behandla alla på ett likvärdigt sätt. Liknande synpunkter tas upp i forskningstexter. Det är inte säkert att ett fokus på kvinnor som grupp främjar syftet att skapa jämställdhet mellan könen eller jämställd tillväxt. Ett sådant fokus kan istället verka kontraproduktivt i det att gruppen kvinnor skiljs ut och framställs som särskilt hjälpbehövande (Stensöta, 2009). Enkätsvaren tillsammans med de efterföljande diskussionerna visar sammantaget att frågan om jämställd tillväxt och jämställt företagande är komplexa. Det tycks råda en bred samsyn kring att etablerade strukturer i samhället kopplat till företagande och tillväxt inte är jämställda. Statistiken talar sitt tydliga språk och frågan har tilldelats uppmärksamhet och fått regional spridning i rapporter och kartläggningar (exempelvis OECD, 2012). När det gäller frågan vad som ska göras och vem som har ansvar, dvs. hur situationen ska förändras, tycks det i lägre grad råda samsyn. Det sker ett sökande efter metoder och arbetsätt som man kan skapa uppslutning och enighet kring. En annan fråga som ställs i enkäten var huruvida kampanjen har lett till att de medverkande rådgivarna lärt känna branschkollegor från andra rådgivningsorganisationer. Svaren varierar vilket sannolikt beror på att det finns varierande erfarenheter av att arbeta i samverkansprojekt som inkluderar flera företagsfrämjande aktörer, och att olika personer har varit verksamma i rollen som rådgivare under olika lång tid och således känner sina branschkollegor i olika hög grad. Två personer håller med helt och hållet medan övriga håller med till viss del. På det efterföljande utvärderingsmötet framkom flera positiva röster kring att genomföra aktiviteter i samverkan mellan flera företagsfrämjande organisationer. Sammantaget går det att konstatera att rådgivningscaféerna har upplevts som till övervägande del positiva när det gäller att bygga sociala kontakter och samverkan mellan de medverkande. 25

105 Det råder enighet kring att rådgivningscaféerna endast har skapat ett fåtal nya rådgivningsrelationer/ kundkontakter. Den kritik som de medverkande rådgivarna riktar mot kampanjen kan i hög grad kopplas till denna omständighet. Det ska även tilläggas att antalet besökare varierade kraftigt mellan olika orter. I vissa mindre orter var det mycket få deltagare. Många medverkande rådgivare lyfter fram att de har lagt mycket tid i projektet och fått lite tillbaka. Upplever att i förhållande till vad det kostat vår organisation så gav det alldeles för lite konstaterar någon. Det tycks alltså som om den upplevda nyttan av aktiviteterna hos de medverkande rådgivningsorganisationerna upplevs som låg. Kampanjen som Resurscentrum södra Småland genomför kommuniceras via affischer och annonsering i dagspress samt den facebook sida som skapas. Det är en typ av informationsspridning som får ökat genomslag över tiden, i takt med att budskapet sprids exempelvis via sociala medier eller genom att personer uppmärksammar andra efter att ha sett information på affischer eller i dagspress (lokalpressen). Kampanjen genomfördes under relativt kort tid. Givet ett sådant upplägg är det möjligt att ett mer aktivt sätt att nå potentiella deltagare kunde ha praktiserats. Det är inte säkert att budskapet hinner spridas under så kort tid. Bra idé, men hade kanske behövt marknadsföras under en längre period för att verkligen nå ut med budskapet. Dessutom så tror jag att när man har hållit på ett tag med återkommande caféer så kommer det liksom spridas att det finns menar en rådgivare. Marknadsföra eventet under en längre tidsperiod lyfter någon annan fram som förslag. Utnyttja kvinnonätverk i länet i högre grad för att nå ut, menar en tredje. Flera rådgivare lyfter samtidigt fram att den informella formen av rådgivning i cafémiljö var trevlig för samtliga medverkande. De deltagare som droppade in fick dessutom mycket tid till att ställa frågor och diskutera. De som kom fick verkligen tid för personlig rådgivning om de ville kommenterar en rådgivare. Att mötas i fickamiljö var trevligt skriver en annan. En tredje lyfter fram att det var trevligt att man kunnat möta företagare informellt. Nedan sammanfattas de medverkande rådgivarnas synpunkter så som de kommunicerades i enkät och i det påföljande utvärderingsmötet. Exempel på positiva effekter Har synliggjort våra rådgivningsorganisationer i länet Lärt känna branschkollegor från andra rådgivningsorganisationer Har kommit ut till nya delar av regionen (stämmer för vissa) Cafémiljön är positiv. Exempel på förbättringsförslag/ kritik Marknadsföring under längre tidsperiod för att nå ut. I högre grad gå ut via de nätverk av kvinnor som finns i regionen. Var de använda medierna rätt i förhållande till målgruppen? Mer annonsering i dagspress 26

106 Lättsam form. Lagom lång tid (ca. 2 timmar) Tid till diskussion med besökare Positivt med informella möten. Positiv stämning bland kollegor. Förutsättningarna varierade dock på olika caféer. I vissa fall var miljön och lokalen bullrig och mindre lämpad för samtal och diskussioner. Intressanta föredrag från inspiratörer. Få deltagare och nya rådgivningsrelationer i förhållande till resursinsats. Tabell. Övergripande sammanställning av enkätsvar från medverkande rådgivare 3.7 Avslutande summering Ta steget- starta eget är en kampanj som samtidigt arbetar med olika typer av målsättningar och syften. Kampanjen kan tolkas på olika sätt beroende på i relation till vilken typ av målsättning och syfte den ställs. Ett alternativ är att ställa rådgivningscaféerna i centrum tillsammans med målet att på ett direkt sätt underlätta för kvinnor och uppmuntra fler kvinnor att starta eget företag. De medverkande rådgivarna värderar i hög grad kampanjen utifrån denna målsättning. Utifrån ett sådant perspektiv blir satsningen på annonsering i media ett medel för att locka besökare till caféerna. En annan möjlighet är att ställa Resurscentrums målsättning att påverka strukturer och attityder i (lokal)samhället i centrum. Själva marknadsföringen eller exponeringen av kampanjen ställs i så fall i centrum. Kampanjen blir ett sätt att använda det offentliga rummet för att lyfta fram bilder av företagsamhet och kvinnors företagande som kontrasterar mot etablerade föreställningar. Annonsering i olika typer av media blir ett mål i sig och inte endast ett medel för att marknadsföra ett evenemang till en specifik målgrupp i samhället. Sammanfattningsvis kan kampanjen tolkas på olika sätt. Med utgångspunkt i de målsättningar och syften som Resurscentrum har som uppdrag att verka för (dvs. att påverka beteenden och attityder på strukturell nivå) framstår kampanjen som en satsning i syfte att göra ett avtryck i det lokala flödet av information i det offentliga rummet, dvs. i tidningar, i gatubilden och i digitala medier. Målgrupp för satsningen är allmänheten i bred bemärkelse. Genom kampanjen aktualiseras frågan om jämställdhet och jämställd tillväxt i (lokal)samhället. Följeforskningen menar att kampanjen har hittat en intressant form för dialog i de informella mötena i cafémiljö. Det är en miljö som 27

107 förknippas med fritiden och den enskilda individens privata sfär. På så sätt är det en miljö där formella yrkesroller tonas ned och där man kan mötas som människor på lika villkor. Det öppnar i sin tur upp för samtal kring egenföretagande och jämställdhet som kan vara mer nyfiket undrande och prövande, mindre formella och på allvar. Samtidigt finns det en öppenhet för att samtalet kan gå in på mer praktiska frågor kopplade till det egna företaget eftersom en kompetent rådgivare finns närvarande. En slutsats är således att cafémiljön ligger väl i linje med den typ av dialog och nätverksarenor som efterlyses i diskussioner om jämställd rådgivning (Johansson, 2008; Boström, Davidsson & Karlberg, 2010). Kampanjen har å andra sidan också haft som ambition att främja gruppen företagande kvinnor i regionen på ett mer direkt sätt, genom riktade rådgivningsinsatser till målgruppen. Relativt få representanter från målgruppen väljer att dyka upp på de aktiviteter som anordnas. Det går att konstatera att de medverkande rådgivarna har sett detta som ett överordnat och huvudsakligt syfte. Med utgångspunkt i den genomförda kampanjen framstå det som en utmaning för Resurscentrum att kommunicera sina övergripande målsättningar till aktörer som på samma gång är såväl samarbetspartners som målgrupper. Kampanjen illusterar på så sätt svårigheterna som finns i att arbeta med mjuk styrning eller governance (jfr. Ramböll, 2012). Målsättningar som är kopplade till strukturförändring och attitydförändring är relativt svåra att konkretisera och koppla till aktiviteter. De framstår som svåra att använda för att skapa en gemensam målbild och förståelse kring bland de aktörer som involveras. Utifrån den beskrivna problematiken med den "mjuka styrningen" menar följeforskarna att de nio genomförda rådgivningscaféerna kan ses som ett experiment för att inspirera till nya initiativ och nya former. Experiment med nya initiativ och arbetsformer har goda förutsättningar att leda till förnyelse som innebär att etablerade aktörer kan utveckla sina verksamheter till en ökad förmåga till genusmedveten rådgivning. De nio rådgivningscaféer som genomfördes involverade endast de etablerade företagsfrämjarna som redan har starka kopplingar till regionförbundet genom delägande eller bidrag till sin verksamhet. Vidare beslutades att ordna caféer i hela regionen. Resultatet i form av deltagande blev speciellt på de mindre orterna tämligen begränsat. Följeforskarna menar att initiativ att detta slag gärna ännu tydligare kan ha som mål att utgöra just experiment för nya former. Vi menar att det då kan vara intressant att genomföra färre sådana experiment men att lägga mer omfattande resurser på varje enskilt experiment. Förutsättningarna i landsbygd och tätort skiljer sig väsentligt åt. I stället för att täcka in alla landsbygdspräglade kommuner kan övervägas att göra en större satsning i någon landsbygdskommun och förslagsvis ordna mer bygdevisa caféer. Dessa skulle då kunna planeras i samverkan med sockenråd, hembygdsföreningar, 28

108 informella lobbygrupper, idrottsföreningar och andra intressegrupperingar. Bland företagsfrämjande aktörer skulle då också kunna engageras organisationer som Winnet, Nätverket SIP samt privata företagskonsulter. Inriktningen på sådana träffar skulle kunna vara tematiskt inriktade på företagsbildningar och företagsutvecklingar med förutsättningar för att utveckla hela bygden inom olika tjänsteområden där kvinnor traditionellt har en hög representation. För att utveckla en mer genusmedveten rådgivning föreslås utbildning av rådgivare som ett medel. En sådan utbildning skulle kunna ta sin utgångspunkt i maktdimensionen i rådgivning som är en mycket väsentlig aspekt (Johansson, 1997). Ett sätt att arbeta med utbildningen är att erbjuda grupper av rådgivare möjlighet att analysera hur de själva agerar i rådgivningssituationen utifrån ett maktperspektiv. Upplägget skulle kunna utgå från videoinspelningar av rådgivningsmöten som analyseras av gruppen utifrån makt- och genusaspekter. Ett sådant upplägg förutsätter ett inledande skede där gruppen ges utbildning i genusmedveten rådgivning utifrån maktdimensionen samt redskap för att genomföra analys av rådgivningsmöten. 29

109 4. Mötesarenor Ett verksamhetsmål för RC är att skapa 3 mötesarenor. I detta avsnitt beskrivs Resurscentrum södra Smålands aktiviteter i relation till denna målsättning. 4.1 Investering för tillväxt Den 1 mars 2012 arrangerar Resurscentrum södra Småland i samverkan med Winnet Kronoberg en temadag/ konferens kring jämställdhet som motor för tillväxt och konkurrenskraft. Ett antal inbjudna föreläsare presenterar olika perspektiv på jämställdhetsfrågan kopplat till tillväxtbegreppet. Regionala röster och perspektiv möter aktörer som lyfter frågan ur ett nationellt perspektiv. Regiondirektören från Regionförbundet södra Småland hälsar välkomna och kopplar jämställdhetsfrågan till regionen och den situation som bl.a. beskrivs i OECDs rapport (2012). De två Resurscentrum som finns i regionen presenterar därefter sig själva och sina (delvis olika) roller. Resurscentrum södra Småland arbetar i högre grad med näringslivsfrågor och jämställdhet (fokus på jämställdhet i regional utveckling inom entreprenörskap och innovation). Winnet Kronoberg fokuserar i högre grad på jämställdhet inom hälsa, landsbygd och företagande. Resurscentrarörelsens historik presenteras tillsammans med Resurscentras uppgift i nuvarande programomgång. Med utgångspunkt i OECD (2012) beskrivs hur Resurscentrum på regional nivå kan bidra till en lösning på några av de svagheter som identifieras i rapporten. Pågående och planerade aktiviteter i respektive Resursacentraverksamhet presenteras avslutningsvis. Jämställdhetsansvarig på Länsstyrelsen i Kronoberg talar därefter om män, kvinnor och traditionella mönster. Ett bredare jämställdhetsbegrepp fungerar som utgångspunkt för en presentation av situationen i länet kopplat till fördelning av makt och inflytande, ekonomisk jämställdhet, obetalt hem- och omsorgsarbete samt mäns våld mot kvinnor. Avslutningsvis presenteras arbetet med att ta fram en strategi för Kronobergs län avseende jämställdhetsintegrering. Särskilt fokus är utbildning och kompetensförsörjning samt sysselsättning och entreprenörskap. Det regionala perspektivet avslutas med att ett kommunalt projekt inom skolan som fått finansiering från Programmet för hållbar jämställdhet 30

110 presenteras. Konkreta verktyg för ett arbete med jämställdhetsintegrering presenteras tillsammans med framgångsfaktorer, reflektioner och goda exempel på hur ett sådant arbete kan bedrivas. Ett antal presentatörer följer därpå som representerar jämställdhetsarbetet på nationell nivå. Den nationella följeforskningen av Resurscentraprogrammet diskuterar Resurscentrasatsningen som nationell rörelse. De tillväxtpolitiska målen presenteras med särskilt fokus på jämställdhetsfrågan som lyfts fram som ett av de områden där arbetet på regional nivå har tappat fart. Även här är OECD (2012) en viktig utgångspunkt. Resurscentra presenteras som en del av lösningen på några av de centrala problem som identifieras. Avslutningsvis presenteras med utgångspunkt i den pågående följeforskningen ett antal slutsatser av det hitillsvarande arbetet med resurscentraprogrammet på nationell nivå. Konkreta förslag kring hur jämställdhetsfrågan kan hanteras och hur Resurscentrum i landet kan vara en resurs i ett sådant arbete lämnas till Tillväxtverket och regeringen, till enskilda Resurscentrum och till regionala företrädare. Tillväxtverket presenterar sin rapport Att välja jämställdhet (Tillväxtverket, 2011). Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) diskuterar förslag på hur kommuner och landsting kan arbeta med jämställdhetsintegrering. Statistik som illustrerar problembilder lyfts fram, tillsammans med exempel på hur jämställdhetsintegrering kan ske genom analyser av resursfördelning, checklistor inför politiska beslut och hur en verksamhet som styr och leder mot en hållbar jämställdhet kan utformas. Ett grundproblem är att jämställdhetsarbetet har skett vid sidan av den ordinarie verksamheten på regional nivå, i form av projektverksamhet. Jämställdhetsfrågan bör tas in i det ordinarie politiska arbetet på styr- och ledningsnivå på alla nivåer på regional nivå. Ett tydligt budskap från regeringen är att jämställdhet ska ges ett stärkt fokus i det regionala tillväxtarbetet. Det framgår i budgetpropositionen för 2012 (prop. 2011/12:1, utg. Omr. 19) och i regeringens skrivesle Strategiskt tillväxtarbete för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning (skr. 2009/ 10:221). En viktig åtgärd är att ta fram och genomföra regionala handlingsplaner för en jämställd regional tillväxt Under eftermiddagen delas konferensens deltagare in i grupper och får uppdraget att arbeta med följande scenario: En praktikant på Näringsdepartemenetet har råkat radera nationella handlingsplanen och har fått stora problem eftersom den ska presenteras den 8 mars I panik har personen därför hört av sig och bett om deltagarnas hjälp.gruppdeltagarna får därefter uppdraget att i grupp ta fram råd och rekommendationer för ett arbete med jämställd regional tillväxt Materialet blir en start inför Regionförbundets arbete med att ta fram en sådan plan. 31

111 4.1.1 Utvärdering av konferensen Totalt är ett 80- tal personer anmälda till konferensen. I den enkät som Regionförbundet södra Småland skickar ut till de deltagande i utvärderingssyfte tilldelas konferensen ett högt betyg. Hälften av de svarande ger konferensen högsta betyg (mycket bra) och 93% tilldelar konferensen betyget bra eller mycket bra. Samtliga föreläsningspass tilldelas ett betyg som ligger runt 4 på en 5-gradig skala. Lägst betyg får den avslutande gruppdiskussionen. Diskussionerna blev lite svåra- kanske för stora grupper? menar någon. Tyckte inte att grupparbetet gav så mycket. Kändes lite för abstrakt och orealistiskt, menar någon annan. Positiva kommentarer lyfter särskilt fram att konferensdagen har inspirerat och bidragit med kunskaper om jämställdhet kopplat till tillväxt; Bra diskussioner bra bedd av deltagare, stort nätverk med kunniga och intresserade personer Intressanta föreläsare, som formulerade nya tankar och kunskaper och som väckte gamla frågor på ett nytt sätt deltagare som gav ytterligare perspektiv samtal med intressanta deltagare är exempel på kommentarer som lyfter fram det som upplevts som positivt under dagen. Vissa kommenterar att det är för mycket fokus på statistik Det finns en risk att man fastnar i statistik menar någon. Tycker att vi står och stampar på samma ställe, skulle önska lite mer fokus på vad vi ska göra istället för att konstatera att något behöver göras, konstaterar någon annan. De deltagande är till övervägande del kvinnor. Av dem som besvarar enkäten är 10% män. Baserat på deltagarlistan är siffran högre, cirka 20%. Ett antal deltagare kommenterar detta förhållande. Hur får vi med männen? kommenterar någon annan och fortsätter Det måste alla vi som jobbar med detta tänka på tror jag. 4.2 Entreprenörskap för alla Den 31 maj 2012 anordnar Resurscentrum södra Småland i samverkan med Region Halland och tillväxtverkets program Främja kvinnors företagande konferensen Entreprenörskap för alla- en förutsättning för tillväxt. Målgrupp är företagare och aktörer som arbetar med företagsfrågor och regional utveckling. Företagarperspektivet/ entreprenörskap tilldelas ett större utrymme under konferensen jämfört med Investering för tillväxt som hade ett större fokus på regional utveckling. Den frågeställning som ligger till grund för 32

112 dagen är hur kan vi stötta kvinnor att starta fler företag så att företagandet blir mer jämställt och tillväxten ökar? Representanter från Tillväxtverket närvarar även denna gång. Ansvarig för Främja kvinnors företagande diskuterar programmet. Fakta om programmet presenteras tillsammans med sammanfattningar av vad som har gjorts, vad som görs just nu och vad som planeras i framtiden. Rapporten Att välja jämställdhet presenteras kortfattat tillsammans med information om det pågående arbetet med jämställt företagande och tillväxt på nationell nivå. Även det regionala perspektivet lyfts fram. Regionförbundet södra Smålands förstudie om jämställdhetsintegrering presenteras (Ramböll, 2012). Region Halland informerar om sitt arbete med att använda företagscheckar och konsultcheckar för att främja kvinnors företagande. Avslutningsvis förflyttas fokus till företagsperspektivet. En egenföretagare och tillika ambassadör för kvinnors företagande berättar om sitt arbete med varumärkesbyggande i ett mindre företag i Kronobergs län. Det blir en inspirerande berättelse om ett företag som drivs av en kvinna och som får hjälp i sitt arbete av en mentor som är kvinna. Verksamhetsutvecklaren på kooperativet Macken berättar om ett egenföretagande som är kopplat till sociala målsättningar och syften, exempelvis att integrera marginaliserade grupper på arbetsmarknaden. Även ett exempel från utbildningsvärlden lyfts fram. Region Halland arbetar med lärare och programansvariga för att få in kreativitet, företagsamhet och entreprenörskap i utbildningen. Representanter från högskolas science park berättar om ett projekt som riktas mot målgruppen högskolestudenter. Det handlar om att ge inspiration och kunskap till framför allt målgruppen kvinnor som vill utveckla sitt eget företagande inom ramen för sin utbildning. Följeforskningen har inte tagit del av någon eventuell uppföljning från konferensen som genomförts av Resurscentrum eller Region Halland. 4.3 Forskning, företagande och praktik för hållbar utveckling- en dag om jämställdhet och kvinnors företagande i Kronoberg. En tredje mötesarena genomförs den 6 december. Konferensen forskning och praktik är en avslutningskonferens där föreläsare bjuds in och där Resurscentrums aktiviteteter under året presenteras. Konferensen har en större betoning på forskning än de som tidigare genomförts. Ett antal föreläsningar sker riktat mot samtliga deltagare. I övrigt kan deltagarna välja seminarier och föreläsningar som intresserar dem utifrån ett flertal alternativ som pågår parallellt. Även denna konferens har utvärderats av Resurscentrum södra Småland. Den enkät som skickats ut till deltagarna är dock inte färdigställd vid tidpunkten för denna rapports skrivande. 33

113 4.4 Summering och reflektioner De 3 konferenserna lägger fokus på delvis olika aspekter av jämställdhetsfrågan. Den kopplas till regional utveckling under konferensen Investering för tillväxt, till egenföretagande/ entreprenörskap under konferensen Entreprenörskap för alla. På den avslutande konferensen är forskningsperspektivet mer framträdande. Följeforskningen ser en styrka i den variation på temat som skapas i och med de 3 konferenserna. Konferenserna har i två fall genomförts i samverkan mellan Resurscentrum södra Småland och Winnet Kronoberg. I det tredje fallet var Region Halland samarbetspart. Även det är positivt då det ligger i linje med Resurscentras målsättning att skapa gränsöverskridande samarbeten. Resurscentrum södra Småland och Winnet Kronoberg har under konferenserna givits tillfälle att presentera och förankra sin verksamhet i förhållande till samarbetspartners och målgrupper. Konferenserna har tillika samlat centrala aktörer från såväl nationell som regional/ lokal nivå. På så sätt har konferenserna bidragit med information om vad som pågår just nu hos några av de aktörer som ansvarar för jämställdhetsarbetet i samhället. I det fall där det finns en uppföljning från konferensdeltagarna har kunniga och engagerade föreläsare och övriga konferensdeltagare lyfts fram som positivt. Resurscentrum södra Småland tycks alltså genom sin organisatoriska tillhörighet dra fördel av regionförbundets legitimitet som en central och betydelsefull aktör i det regionala tillväxtarbetet. Resurscentrum södra Småland har dragit nytta av Regionförbundets etablerade nätverk och centrala position i regionen för att samla relevanta medverkanden och grupper av deltagare. Konferenserna har samlat deltagare från olika sektorer i samhället. Baserat på deltagarlistorna från de 2 konferenserna Investering för tillväxt och entreprenörskap för alla framträder bilden av en relativt jämn fördelning från olika typer av företag, organisationer, myndigheter och förbund. Gruppen företagare har störst representation. Andelen män ligger runt 15-20% baserat på deltagarlistorna. Det intryck som följeforskningen har fått genom att medverka på två av de tre genomförda konferenser är dock att relationen mellan tillväxt och jämställdhet problematiseras i relativt liten grad. Det perspektiv som Tillväxtverket lyfter fram, där jämställdhet är ett medel för att skapa tillväxt (Tillväxtverket, 2011), präglar generellt konferensens presentationer. Alternativa perspektiv (t.ex. att jämställdhet är en rättvisefråga och ett mål i sig) förekommer, men de framstår som mindre framträdande. En av de nätverksorganisationer som följeforskningen samtalat med arbetar med ett jämställdhetsbegrepp som inte främst knyts till företagande och tillväxtfrågan. 34

114 Sådana nätverk har sannolikt svårare att relatera till Resurscentrum södra Småland som har en tydlig inriktning mot jämställd tillväxt. 35

115 5. Forskningsinitiativ, pilotprojekt och statistik Resurscentrum finansierar även två forskningsinitiativ. Medel tilldelas även ett tredje projekt som genom finansieringen kan utveckla sitt planerade forskningsupplägg och i framtiden söka finansiering för genomförande. Dessutom står Resurscentrum södra Småland bakom ett pilotprojekt som i huvudsak genomförs av Resurscentrum (Winnet) i västra Götaland. Nedan beskrivs dessa initiativ kortfattat, tillsammans med exempel på statistik som resurscentrum södra Småland står bakom. 5.1 Forskningsinitiativ De tre forskningsprojekten uppvisar en variation i det att de belyser olika aspekter av kvinnors företagande. Ett projekt intar en mer kritisk ansats som problematiserar egenföretagandet som livsform. Studien inriktas mot att genom intervjuer med ett tiotal kvinnor som driver företag förstå egenföretagande kvinnors försörjningsvillkor och mer specifikt hur egenföretagande kvinnor hanterar sin situation och de risker som uppkommer vid sjukdom, ålderdom, föräldraskap och arbetsbrist. Studien handlar på övergripande nivå om relationen mellan egenföretagaren och välfärdsystemet. Det andra projektet är enligt projektbeskrivningen kopplat till könskodade föreställningar om entreprenören och etablerade uppfattningar om vilka sektorer som betecknas som innovativa sektorer. På övergripande nivå handlar studien om regionala utvecklingsprocesser ur ett genusperspektiv. En aktionsforskningsansats planeras, där målgruppen småföretagare i Kronobergs län tillsammans med forskare och representanter för regionala stödstrukturer gemensamt formulerar ett forskningsprojekt för regional utveckling. Studien bygger på dokumentstudier, enkätundersökning och workshop. Ett projekt har beviljats medel för att vidareutveckla sitt upplägg. Denna studie bygger vidare på befintliga resultat om kvinnors företagande på Öland, en del av Kalmar län som har en relativt hög andel företagande kvinnor (högre än riksgenomsnittet). Forskarna vill utveckla en studie där mäns och kvinnors företagande i Kronobergs län analyseras. En jämförelse mellan situationen i Kronobergs län och på Öland planeras. Det övergripande syftet är att förstå näringslivsstrukturens inverkan på andelen kvinnor av populationen egenföretagare, hur acceptansen för företagande kvinnor skiljer sig åt i olika kontexter och vilka åtgärder som kan vidtas för att stimulera fler att starta 36

116 företag. Med hjälp av Resurscentrums finansiering utvecklas den inledande projektidén till ett forskningsprogram som involverar ett tiotal forskare, huvudsakligen kopplade till Linnéuniversitetets Forum för Genusvetenskap, men även internationella forskare. 5.2 Pilotprojekt Resurscentrum södra Småland har även stöttat projektet Jämställd industri som drivs av Winnet Västra Götaland. Projektets syfte är att stärka kvinnors positioner och öka jämställdheten inom branscher som domineras av män. Projektet vill öka möjligheterna för kvinnor att göra branschöverskridande yrkesval och att göra karriär i yrkeslivet. Inom projektet har en kartläggning av jämställdheten i sjuhärads kommuner genomförts. Projektet har resulterat i boken Kvinnor, män och maskiner ( ). 5.3 Statistik Under året har ett arbete riktat mot att ta fram och sprida statistik inom området jämställd tillväxt pågått. Resurscentrum södra Småland har genomför en attitydundersökning som resulterade i rapporten Attityder kring företagande i Kronoberg. Hur ser bilden av en företagare i Kronoberg ut?. En enkät skickades ut till över 600 respondenter i Kronobergs län. Av de nära 200 personer som besvarade enkäten var hälften politiker. Svaren indikerar att det finns en god medvetenhet om hur branschstrukturen i länet ser ut och hur könsfördelningen ser ut i olika branscher. Exempel på svar som indikerar att det finns föreställningar som inte överensstämmer med verkligheten är att de flesta respondenter trodde att branschen handel sysselsätter fler kvinnor än män. Tillgänglig statistik visar på motsatsen, dvs. att andelen män är mer än dubbelt så stor som andelen kvinnor. Likaså finns det en bristande medvetenhet om att branschen jordbruk, skogsbruk och fiske sysselsätter en relativt hög andel kvinnor. Resurscentrum södra Småland står också, tillsammans med Länsstyrelsen Kronoberg och Regionförbundet södra Småland, bakom statistiksammanställningen På tal om kvinnor och män där kvinnors och mäns förutsättningar och villkor i Kronobergs län synliggörs genom könsuppdelad statistik kopplat till de jämställdhetspolitiska målen. Statistiksammanställningen presenteras i fickformat. 37

117 6. Resurscentrum södra Småland aktiviteter i förhållande till syfte och målsättningar I detta avsnitt diskuteras de aktiviteter som presenterades under rubrikerna 2 tom. 5 ovan i relation till de syften och målsättningar som anges i projektplanen (Regionförbundet södra Småland, 2011). Det ska påkeas att Resurscentrum har genomfört ett arbete som inte framgår av beskrivningen i denna rapport. Det har exempelvis handlat om möten, föreläsningar och diskussioner som har syftat till att informera om och förankra verksamheten samt jämställdhetsfrågan. Följeforskningen kostaterar att de större aktiviteter som resurscentrum södra Småland har genomfört ligger i linje med de syften som finns uppställda för verksamheten (se sid. 6-7 i denna rapport). I samandrag syftar Resurscentras verksamhet till att synliggöra, utveckla och förändra rådande strukturer för att öka kvinnors utveckling, inflytande och möjligheter att verka i relation till entreprenörskap och innovation. Det går att konstatera att Resurscentrum södra Småland i sin projektplan skisserar en verksamhet som arbetar brett, med flera av de inriktningar som Tillväxtverket definierar. Det är ambitiösa målsättningar och aktivitetsmål som presenteras i projektplanen. Tiden för att uppnå dessa har i praktiken varit drygt ett år. Nedan tas ett antal förutsättningar upp, som är viktiga att beakta då Resurscentrum södra Smålands verksamhet och genomförda aktiviteter diskuteras. 6.1 Verksamhetens förutsättningar Resurscentrum södra Småland har i likhet med andra Resurscentraverksamheten runt om i landet satt igång sin verksamhet senare än beräknat. Förklaringen kan delvis kopplas till att beslut om och utbetalning av medel för verksamheten försenades. I praktiken har Resurscentrum haft drygt ett år på sig att genomföra projektplanens aktivitetsmål. Resurscentrum södra Småland är, som sagt, ett av de relativt få nya resurscentrum som har etablerats under den innevarande programperioden. Givet att Regionförbundet inte har tidigare erfarenheter av att bedriva resurscentraverksamhet i egen regi är det rimligt att förutsätta att en det finns ett stort behov av att hitta former för verksamheten i termer av organisering, rollfördelning och verksamhetslogik. Ett sådant arbete tar tid. Det är även rimligt att anta att de aktiviteter som genomförs under det första verksamhetsåret för ett nytt Resurscentra blir mer experimenterande och testande än vad som är fallet för verksamheter som har en längre historia och sedan tidigare uppbyggd erfarenhet. 38

118 6.2 Uppföljning av aktivitetsmål I kommande avsnitt följs de aktivitetsmål som Resurscentrum södra Småland har ställt upp i sin projektbeskrivning upp. Respektive aktivitetsmål är nedan markerat i punktform och fetmarkerad text. 3 mötesarenor för främjarorganisationer och företagare, separata eller gemensamma, skapas. Resurscentrum har i samverkan med Winnet Kronoberg och Region Halland Genomfört 3 konferenser/ mötesarenor. Dessa beskrivs under rubrik 4 ovan. Konferensen Investering för tillväxt följdes upp av Regionförbundet södra Småland. De deltagande gav generellt konferensen ett högt betyg. Inte minst lyfts det fram att konferensen samlade kunniga personer och på så satt gav en aktuell bild av den pågående utvecklingen inom området. Centrala aktörer från den nationella nivån (t.ex. representanter från Tillväxtverket och Sveriges kommuner och landsting, SKL) har medverkat tillsammans med centrala regionala aktörer. Konferenserna har dessutom samlat deltagare brett, från olika organisationer och sektorer i samhället. Möjligen kan nätverksformationer som inte kopplar jämställdhetsfrågan lika starkt till ett tillväxtperspektiv ha svårare att relatera till konferensernas teman och diskussioner. De tre konferenserna har dessutom uppvisat en variation i det att olika perspektiv på jämställdhet har fokuserats vid respektive konferens. Investering för tillväxt hade ett starkt fokus på kopplingen jämställdhet och regional utveckling. Konferensen Entreprenörskap för alla lade en större vikt vid ett företagarperspektiv och den avslutande konferensen Forskning, företagande och praktik för hållbar utveckling lade dessutom till ett tydligare inslag av forskning om jämställdhet. Identifikation av 2 nya forskningsinitiativ med bäring på kvinnors företagande och entreprenörskap. Resurscentrum södra Småland har tilldelat 2 forskningsinitiativ medel. Dessutom har ett tredje forskningsprojekt tilldelats medel för att utveckla sin forskningsansökan. Genom Resurscentras finansiering utvecklades ansökan till ett forskningsprogram som involverar ett tiotal forskare från olika universitet och institutioner. Dessa tre forskningsprojekt uppvisar sinsemellan en variation avseende tillämpad metod och perspektiv på jämställdhetsfrågan. Följeforskningen drar således slutsatsen att Resurscentrum södra Småland mer än väl har uppfyllt detta aktivitetsmål. 39

119 1 förstudie avseende främjarsystemet. Resurscentrum södra Småland står bakom en kartläggning av det företagsfrämjande systemet. Den diskuteras under rubrik 2 ovan. Kartläggningen genomfördes av företaget Ramböll och riktar sig till såväl Resurscentrum södra Småland som Regionförbundet södra Småland i bredare mening. Liknande förstudier har genomförts av regionalt tillväxtansvariga runt om i landet. I kartläggningen diskuteras Resurscentrum södra Smålands roll i det regionala jämställdhetsarbetet. På så sätt tilldelas Resurscentrum en funktion och roll i det regionala jämställdhetsarbetet. Följeforskningen menar att det är positivt att Resurscentrum intar en aktiv roll i processer (i det här fallet den genomförda kartläggningen) som har en stark koppling till jämställdhetsfrågan på regional nivå. Vissa analyser som är centrala för Resurscentrums verksamhet och målsättningar/ syften skulle kunna utvecklas med utgångspunkt i den genomförda kartläggningen. Följeforskningen ger under rubrik 2.2 exempel på frågor som skulle kunna utredas vidare i kommande kartläggningar och analyser. Initiativ till en långsiktigt fungerande attitydpåverkande kampanj Resurscentrum södra Smålands arbete med kampanjen Ta steget- starta eget beskrivs under rubrik 3 ovan. Här diskuteras även kampanjen utifrån olika målsättningar. De medverkande företagsrådgivarna tycks ha värderat kampanjen utifrån hur många besökare som den lockade på de 9 rådgivningscaféer som genomfördes. Kritik riktades mot att rådgivningscaféerna (i synnerhet i mindre orter på landsbygd) drog få besökare. Följeforskningen diskuterade främst kampanjen utifrån ett attitydpåverkande och strukturförändrande syfte. Här lyfte följeforskningen fram att kampanjmaterialet lyckats skapa en bild av företagande kvinnor som på ett medvetet sätt förhåller sig till aktuell forskning inom området. Det vardagliga företagandet lyfts fram på ett sätt som gör att kvinnorna framstår som något annat än sminkade superhjältinnor eller leende lagomföretagare (jämför Kroon Lundell, 2012). De exempel som kampanjen arbetat med har även en tydlig koppling till gröna näringar, dvs. en bransch som är prioriterad i projektbeskrivningens syften. Genom att verka i en informell cafémiljö har kampanjen experimenterat med dialog- och maktaspekten i rådgivningssituationer. Kampanjen har också arbetat med attityder till företagande/ entreprenörskap i det bredare (lokal)samhället genom inspelade filmer, storbildstavlor, annonsering i tidningar samt sociala medier. Effekterna av ett sådant påverkansarbete framstår som mycket svåra att bedöma på såväl lång som kort sikt. 40

120 Följeforskningen betraktar kampanjen och de 9 rådgivningscaféerna som experiment som syftar till nya initiativ och nya former av rådgivning. Den form som kampanjen arbetade med (rådgivningscafé) lyfts av följeforskningen fram som intressant och lämplig i förhållande till kunskap inom området jämställd rådgivning. Caféerna uppmuntrar dialog och icke- hierarkiska maktdimensioner på ett sätt som förespråkas inom metoder för genusmedveten/ jämställd rådgivning (Johansson, 1997, Johansson, 2008, Bodström, Davidsson & Karlberg, 2010). Följeforskarna menar att initiativ att detta slag gärna ännu tydligare kan ha som mål att utgöra just experiment för nya former. Det kan då vara intressant att genomföra färre sådana experiment men att lägga mer omfattande resurser på varje enskilt experiment. I stället för att täcka in alla landsbygdspräglade kommuner kan övervägas att göra en större satsning i någon landsbygdskommun. Inriktningen på sådana träffar skulle kunna vara tematiskt inriktade på företagsbildningar och företagsutvecklingar med förutsättningar för att utveckla hela bygden inom olika tjänsteområden där kvinnor traditionellt har en hög representation. De filmer som spelades in i samband med kampanjen har en långsiktigt verkande spridnings/ kommunicerande effekt. Ett förslag är att Resurscentrum även fortsättningsvis letar efter sammanhang där filmerna kan användas och spridas. 4 insatser för främjandesystemet. T.ex. workshops eller utbildningar. Följeforskningen drar slutsatsen att planerade insatser för främjandesystemet har genomförts i samband med kampanjen Ta steget- starta eget. De genomförda rådgivningscaféerna och kampanjen som helhet betraktas då som aktiviteter motsvarande workshops eller utbildningar. Följeforskningen menar att mer formaliserade utbildningar för att utveckla en mer genusmedveten rådgivning är exempel på en relevant framtida aktivitet. Ett sätt att arbeta med utbildningen är att erbjuda grupper av rådgivare möjlighet att analysera hur de själva agerar i rådgivningssituationen utifrån ett maktperspektiv. Upplägget skulle kunna utgå från videoinspelningar av rådgivningsmöten som analyseras av gruppen utifrån makt- och genusaspekter. Ett sådant upplägg förutsätter ett inledande skede där gruppen ges utbildning i genusmedveten rådgivning utifrån maktdimensionen samt redskap för att genomföra analys av rådgivningsmöten. Ett material som kan fungera som stöd finns i form av en kunskapsöversikt och ett handledningsmaterial för utbildare (Kunden i fokus- professionell affärsrådgivning av Boström, Davidsson & Karlberg, 2010). 41

121 Medverkan i och påverkan på 5 samverkanskonstellationer inom näringslivsområdet Följeforskningen har inte tydligt kunnat identifiera 5 samverkanskonstellationer inom näringslivsområdet som Resurscentrum södra Småland har medverkat i och utövat påverkan på. Att medverka och påverka kan dock definieras på olika sätt. Det gäller även samverkanskonstellation. Resurscentrum södra Smålands arbete i relation till samverkanskonstellationer inom näringslivsområdet framstår som centralt givet verksamhetens övergripande syfte. En precisering av detta aktivitetsmål är önskvärt, då samverkanskonstellation är ett vagt begrepp. Resurscentrum har under året arbetat mycket tillsammans med företagsrådgivande aktörer. Dessa skulle kunna betraktas som en samverkanskonstellation. Olika kluster eller nätverksformationer inom näringslivsområdet skulle kunna betraktas som exempel på andra samverkanskonstellationer. Med reservation för att följeforskningen har missat mer omfattande genomförda aktiviteter dras slutsatsen att Resurscentrum i framtiden kan arbeta mer fokuserat med detta aktivitetsmål. Initiativ till och planering av 2 relevanta pilotprojekt. Resurscentrum södra Småland har i samverkan med Winnet västra Götaland medverkat till att pilotprojektet Jämställd industri har genomförts. Projektet har bl.a. resulterat i boken Kvinnor, män och maskiner. Följeforskningen drar slutsatsen att det är ett pilotprojekt som är högst relevant i förhållande till vad projektbeskrivningens syften anger. Genom pilotprojektet verkar resurscentrum för att traditionell industri blir mer attraktiv för kvinnor i enlighet med vad projektets syfte anger. Temat för boken och pilotprojektet ligger väl i linje med Resurscentrum södra Smålands syfte att verka för att traditionell industri blir mer attraktiv för kvinnor. Följeforskningen har inte tydligt kunnat identifiera ett andra pilotprojekt som genomförts under projektperioden. Planeringsaktiviteter har dock genomförts tillsammans med aktörer som är kopplade till utbildningar på olika nivåer. Diskussioner har exempelvis skett med Drivhuset och Ung Företagsamhet om hur ungdomar med företagsidéer kan slussas vidare till företagsfrämjande aktörer. Tillsammans med teknikcollege och vård- och omsorgskollege har aktiviteter kopplade till könsbundna yrkesval bland ungdomar diskuterats. Förslag på tänkbara aktiviteter/ kartläggningar har diskuterats. I skolan läggs en viktig grund för attityder, värderingar och handlingsmönster i samhället. Ett pilotprojekt med koppling till skolan framstår som mycket relevant i förhållande till Resurscentrum södra Smålands övergripande syften. Det är ett exempel på aktivitet som kan vidareutvecklas och genomföras i framtiden (givet att medel tilldelas även i framtida programomgångar). 42

122 6.3 Svårigheter att mäta och följa upp Resurscentrum södra Småland har formulerat indikatorer för verksamheten i termer av antal deltagare. Totalt är målet, enligt projektbeskrivningen, att 1020 personer ska delta i Resurscentrums aktiviteter. Av dessa ska 200 vara män, 250 personer ska tillhöra den offentliga sektorn medan 770 ska vara ej offentliga deltagare (Regionförbundet södra Småland, 2011, s. 14). Målsättningen är ambitiös givet den relativt korta tid som Resurscentrum i praktiken har haft till förfogande för att genomföra aktiviteter. Målsättningen framstår också som ambitiös givet att en så stor del av aktiviteterna som inledningsvis planerades (såsom forskningssatsningar, kartläggningar och påverkansarbete mot etablerade samverkanskonstellationer i regionen) inte har tydligt definierabara deltagare. Svårigheten med att använda deltagarantal för att följa upp den typ av strategiskt och strukturellt inriktade förändringsarbete som Resurscentrum vill åstadkomma illustreras av att Kampanjen Ta steget- starta eget. Användningen av sociala medier gör att begreppet deltagare kompliceras. Statistik som finns tillgänglig via Facebook visar exempelvis att 459 unika användare under 28 dagar har interagerat med hemsidan (via klick eller händelser som har skapats) personer har under en 28- dagarsperiod sett innehåll kopplat till hemsidan. Är dessa personer att betrakta som deltagare i Resurscentrums kampanj? Svaret på frågan är avgörande för vilken bedömning som görs av de i projektbeskrivningen uppställda indikatorerna. Målsättningar av typen antal deltagare på de aktiviteter som genomförs fångar endast delvis upp Resurscentras verkningsgrad. En stor del av Resurscentrum södra Smålands verksamhet har handlat om att t.ex. initiera forskning eller bedriva ett påverkansarbete i regionen. Sådana aktiviteter har inte deltagare som på ett enkelt sätt låter sig räknas och summeras. En medvetenhet om det krävs. Exempelvis genom att aktiviteter som riktar sig mot tydliga deltagargrupper tilldelas särskilda idikatorer som bygger på att deltagarantalet följs upp. Övriga aktiviteter kan behöva andra typer av indikatorer för uppföljning. Eftersom det råder osäkerhet avseende såväl metod, arbetssätt och förändringsteori när det handlar om att söka åstadkomma tillväxt, entreprenörskap eller jämställdhet (Sweco, december 2011) så ser följeforskningen en möjlighet för Resurscentra att bejaka en experimenterande ansats. Om det finns förutsättningar skulle alltså Resurscentrum kunna betrakta delar av verksamheten (åtminstone vissa aktiviteter) som experiment som syftar till att testa och utveckla nya metoder. Ett alternativ är alltså att i de fall där tydliga deltagare saknas, arbeta med målsättningar som är kopplade till processen. Det skulle innebära att en processutvärdering sker och att resultatutvärdering och effektutvärdering tonas ned. 43

123 Det är inte rimligt att förvänta sig att en aktör (eller organisation) ensam och på kort tid kan åstadkomma synbara resultat i förhållande till den typ av målsättningar som anges för resurscentrarörelsen. Snarare kan en organisation tillsammans med andra skapa en rörelse som på sikt leder till mätbara effekter. Följeforskningen anser därför att antalet utvecklade samarbeten med andra aktörer i lokalsamhället är en intressant indikator för den typ av verksamhet som resurscentra bedriver. Det insatsområde 4. Strategiskt gränsöverskridande samarbete, som Tillväxtverket anger för resurscentra under programperioden blir ur ett sådant perspektiv centralt. Det blir på ett annat sätt än de övriga insatsområden som anges ett samtidigt mål och medel för verksamheten. Det är det enda insatsområdet som också säger något om Resurscentras förväntade arbetsprocess eller verksamhetslogik. 7. Avslutande reflektioner Genom att ha Regionförbundet som ägare tilldelas Resurscentrum södra Småland en position som potentiellt ger goda förutsättningar att verka i enlighet med tillväxtverkets riktlinjer. Bland de aktörer som följeforskningen har samtalat med och som verkar i Resurscentras närhet, råder det enighet om att fördelen med att Regionförbundet tar ansvar för verksamheten är att Resurscentrum på så sätt kommer nära de strukturer som man har i uppgift att påverka. Det är som någon uttrycker det, nära till den politiska organisationen och politikernas öron. Det finns också en etablerad struktur och en kompetens hos regionförbundet som även kommer Resurscentraverksamheten till del. Regionförbundet tilldelar också Resurscentraverksamheten en central roll i ett antal processer som ligger nära verksamhetsuppdraget. I den rapport kring jämställdhetsintegrering på regional nivå som Regionförbundet utför (Ramböll, 2012) tilldelas Resursverksamheten en central roll tillsammans med programmet Främja Kvinnors Företagande (som tillika administreras på regional nivå av Regionförbundet). Samordningsfördelar mellan dessa båda program beskrivs i såväl rapporten som av de personer som följeforskningen har samtalat med som en potentiell fördel med att de båda hanteras inom ramen för samma organisation. Resurscentrum södra Småland är också en viktig aktör i det pågående arbetet med att ta fram en regional handlingsplan för jämställd tillväxt Länsstyrelsen, jämställdhetsrådet i Kronoberg, Winnet Kronoberg samt representanter från andra delar av regionförbundet ingår även i arbetsprocessen. Den position som Resurscentrum södra Småland har i Regionförbundets regi medför alltså fördelar som kan kopplas till strukturellt goda förutsättningar att uppnå de målsättningar som tillskrivs resurscentraverksamheter i innevarande 44

124 programomgång. Det går emellertid att identifiera ett antal utmaningar som är kopplade till Resurscentrum södra Smålands organisatoriska tillhörighet. Ett antal sådana utmaningar diskuteras nedan. 7.1 Att undvika resursfällan Följeforskningen på nationell nivå (Sweco, december 2011) lyfter fram att Resurscentra kan hamna i en resursfälla som medför en inlåsningseffekt. En sådan effekt uppstår när en organisationer enbart reduceras till att vara det som de har resurser att arbeta med. En inlåsningseffekt för Resurscentraverksamheter uppstår om de blir begränsade till att endast arbeta med frågor som har en uppenbar koppling till jämställdhet. Ambitionen att integrera jämställdhet i organisationers och myndigheters ordinarie verksamhet (och undvika att det blir en separerad frågeställning som hanteras vid sidan av ordinarie verksamheter) gör att det framstår som viktigt att ge Resurscentrum södra Småland möjlighet och förutsättningar att själv avgöra vilka processer och sammanhang som är relevanta att medverka i kopplat till Regionförbundets etablerade organisation och nätverk. Ett tänkbart förslag är att fler områden och personer inom regionförbundet (förslagsvis sådana som har koppling till regional tillväxt) i den interna organisationen kopplas samman starkare med Resurscentrum. På så sätt skapas ett sammanhang internt på regionförbundet där det finns fler diskussionspartners på vardaglig nivå än verksamhetsledare och administratör på Resurscentrum. Winnet uppland är ett exempel på Resurscentrum där Regionförbundet står som projektägare. Här är exempelvis en folkhälsostrateg samt en näringslivsansvarig från regionförbundet kopplad till Resurscentrum ( ). 7.2 Att bygga nytt socialt kapital Det går att konstatera att det nya programmet på många sätt innebär ett brott med Resurscentrarörelsens logiken så som den har sett ut sedan starten på talet. En utmaning för etablerade Resurscentrum runt om i landet blir således att arbeta efter en ny genomförandelogik i den nya programomgången. Utmaningen består i att ta på sig en ny roll, nya verksamhetsuppgifter och vända sig mot nya målgrupper. I korthet innebär förändringen att Resurscentra runt om i landet kommer att behöva bygga ett nytt socialt kapital i förhållande till det kapital som historiskt har arbetats upp i Resurscentrarörelsen. Det blir sannolikt färre kontakter med målgruppen kvinnor i lokalsamhället, vilket medför att Resurscentra alltmer överger sin tidigare funktion som rådgivningsorganisation i förhållande till gruppen företagande kvinnor. Nya målgrupper blir i högre grad tjänstemän och politiker. Ett viktigt inledande 45

125 arbete för Resurscentra runt om i landet består i att förankra den egna verksamheten hos sådana nya målgrupper och se till att bli inbjudna i det regionala tillväxtarbetet (Sweco, 2011; Ramböll, 2012). Resurscentrum södra Småland har en delvis annorlunda situation jämfört med sedan tidigare etablerade Resurscentra i landet. Det är ett av de relativt få exempel på Resurscentra som är nystartade och som inte har tydliga kopplingar till en sedan tidigare etablerat Resurscentraverksamhet. Det är också ett av de Resurscentra som har Länsstyrelse eller Regionförbund som ägare. En konsekvens blir att Resurscentrum södra Småland har relativt väl uppbyggda kontakter och nätverk bland målgrupperna som pekas ut i den nya programomgången, dvs. tjänstemän och politiker på regional nivå. I jämförelse med sedan tidigare etablerade resurscentraverksamheter som bedrivits i föreningsform eller inom ramen för privata företag har Resurscentrum södra Småland däremot sannolikt ett mindre uppbyggt nätverk av kontakter i förhållande till resurscentrarörelsen på nationell nivå och aktörer som befinner sig längre från den politiska makten på regional nivå, exempelvis företagare och gräsrotsrörelser som arbetar med jämställdhet i civilsamhället. Utmaningen för ett sådant Resurscentrum skulle omvänt kunna sägas vara att, utifrån en position med relativt starka kopplingar till och förhållandevis god förankring i det politiska systemet, på sikt arbeta för att skapa förankring i nätverk och grupperingar som befinner sig utanför Regionförbundets etablerade kontaktytor. 7.3 Att vara en kritisk röst och samtidigt vara en del av strukturen Resurscentrum södra Småland har en verksamhetslogik som kännetecknas av mjuk maktutövning eller governance (Ramböll, 2012). En sådan påverkansform har en logik som bygger på förhandling och samförstånd. Jämställdhetsfrågan kan beskrivas som konfliktfylld och laddad, den är svår att hantera i en miljö som präglas av krav på konsensus och samsyn (Hudson och Rönnlund, 2007). En utmaning för Resurscentrum södra Småland ligger följaktligen i att balansera två delvis motstridiga uppgifter; att vara en kritisk röst i förhållande till den etablerade strukturen och att samtidigt vara en del i de nätverk där mer formella beslut på regional nivå fattas. Allternativet att vara en kritisk röst i förhållande till etablerade strukturer kan försvåras om det samtidigt finns ett tryck mott att ingå i samverkansarenor och dialogforum som har en formellt beslutsfattande funktion. Den nationella följeforskningen lyfter fram att ett potentiellt problem kan vara att man förlorar förmågan att anta ett kritiskt utifrånperspektiv; en större anpassning till det etablerade regionala sammanhangets språkbruk och värderingar kan förväntas (Sweco, december 2011, s. 30). 46

126 Ett konkret förslag på hur de båda uppgifterna skulle kunna kombineras lyfts fram i förstudien och i projektplanen för Resurscentrum södra Småland. Här definieras Resurscentrum som en aktör som skapar och öppnar upp nätverk i den regionala tillväxtpolitiken för kvinnor. Ett Resurscentra som fungerar som en brobyggare mellan etablerade strukturer och grupper i samhället möjliggör en kritisk diskussion genom att inkludera nya röster i de politiska diskussionerna kring tillväxt och jämställdhetsbegreppen. Det är också ett sätt att arbeta effektivt med jämställdhetsintegrering eftersom genusforskning om jämställdhetsintegrering betonar att insatser blir mest effektiva när administrativ expertis, sociala rörelser och transnationella nätverk samverkar (Sweco, februari 2011, s. 34). En sådan brobyggande roll mellan befintliga strukturer och grupper i samhället, framstår som ett sätt för Resurscentrarörelsen att behålla kontakten med sin historia och samtidigt inta den nya roll som innebär ett närmande till den formella politiska strukturen. För Resurscentra med lång historik skapas sådana kopplingar genom att Resurscentra med upparbetade nätverk i civilsamhället och på marknaden, genom det nya programmet får stöd i en riktning som innebär att starkare band knyts också till det formella politiska systemet. För Resurscentrum södra Småland kan en sådan brobyggande roll intas genom att verksamheten använder sin position som en del av regionförbundet för att bygga upp starka nätverk och kontakter också med nya och oväntade aktörer som står längre från de etablerade strukturerna i det regionala tillväxtarbetet. Nedan diskuteras några förslag på hur det kan göras. 7.4 Resurscentrum som en brobyggare mellan samhällets sektorer Den förstudie av det företagsfrämjande systemet som Resurscentrum södra Småland har genomfört pekar ut att en viktig roll för verksamheten är att fungera som en brobyggare mellan det politiska systemet, regionala innovationssystem, kluster/ nätverk och i synnerhet gruppen kvinnor i samhället. I förstudien (Ramböll, 2012, s. 34) konstateras att det är en svår uppgift men den är nödvändig och regionförbundet kan ta en aktiv roll- kanske till och med en öppet uttalad roll- i att öppna upp befintliga nätverk för fler. En sådan roll är viktig för att möjliggöra olika gruppers deltagande i den regionala tillväxtpolitiken. Gruppen kvinnor framstår som särskilt viktig, men betoningen på näringslivets förändring och förnyelse gör också att också andra grupper kan bli aktuella i förhållande till en målsättning om jämställd tillväxt. Exempel på sådana andra grupper kan vara ungdomar och invandrade svenskar. En sådan brobyggande roll är relevant eftersom den framstår som ett tydligt svar på ett centralt problem i den regionala tillväxtpolitiken. Regionala tillväxtfrågor tenderar kopplas till nätverk som har skapats över tiden och delvis cementerats i sina strukturer. I förstudien konstateras det att en viktig 47

127 del i det regionala utvecklingsarbetet handlar om att bygga vidare på regionala styrkeområden. Det innebär att de innovationssystem, kluster och branscher som lyfts fram ofta bygger på gamla och traditionella, ofta manligt kodade, näringar med lång historia tillbaka. Detta innebär också att gamla strukturer och nätverk behåller ett stort inflytande över den regionala agendan (Ramböll, 2012, s. 34). Att öppna upp för ett bredare deltagande i sådana nätverksformationer är ett sätt att motverka det problem som beskrivs. Under året har Resurscentrum södra Småland tagit viktiga steg i en sådan riktning. Följeforskningen konsaterar att Regionförbundet södra Småland och resurscentrum södra Småland är medlemmar i Winnet Sverige. Verksamhetsledaren för Resurscentrum södra Småland sitter dessutom i Winnet Sveriges styrelse. Ett arbete för att utveckla mötesplatser och nätverk i lokalsamhället där jämställdhetsfrågan kan diskuteras har påbörjats i och med de genomförda rådgivningscaféerna. Resurscentrum södra Småland och den sedan tidigare etablerade regionala resurscentrat Winnet Kronoberg har genomfört gemensamma aktiviteter. Hur dessa båda resurscentra ska samordna sina verksamheter framöver framstår som en viktig fråga att även fortsättningsvis diskutera. Winnet Kronoberg har bedrivits sedan 1995 (tidigare under namnet Quinnor på G) och har en upparbetad kompetens som är kopplad också till tidigare programomgångar då målgruppen på ett tydligare och mer direkt sätt var kvinnor i lokalsamhället. Som förening har Winnet Kronoberg en koppling till civilsamhället. Det finns alltså skillnader mellan de båda resurscentraverksamheterna som gör att de borde kunna komplettera varandra. Givet att resurscentraverksamhet har samma riktlinjer för finansiering framstår det som en viktig fråga att samordna de båda verksamheterna i Kronoberg så att det inte bedrivs parallella aktiviteter. Av informationsmaterial och gemensamma konferenspresentationer framgår att de båda verksamheterna har delvis olika inriktning, vilket alltså kan skapa en grund för fortsatt och utvecklad samordning och samverkan. Ett samarbete och en samordning med Winnet Kronoberg innebär ett förstärkt regionalt jämställdhetsarbete i det att resurser i vissa fall kan samordnas och i andra fall riktas mot olika typer av aktiviteter och därmed komplettera varandra. Ett fortsatt och utvecklat samarbete/ dialog med Winnet Sverige framstår som ännu en viktig framtida uppgift. Ett fortsatt starkt samarbete genom Winnet Sverige innebär möjligheter att följa hur jämställdhetsarbetet via resurscentrarörelsen utvecklas och bedrivs i ett nationellt perspektiv. Det är också ett sätt att i enlighet med projektbeskrivningen för Resurscentrum södra Småland, kontinuerligt tillföra kunskap i förhållande till Regionförbundet som ägare. 48

128 Källförteckning Ahl, H. (2006). Why Research on women entrepreneurs need new directions. Entrepreneurship: Theory & Practice, vol. 30 (5), Berglund, K. (2007). Jakten på entreprenörer. Om öppningar och låsningar i Entreprenörskapsdiskursen, Akademisk avhandling, Mälardalens högskola. Berglund, K. Johansson, A.W. (2008). Mot ett brett entreprenörskap?. I Berglund, K. Johansson, A.W. (red.). Arenor för entreprenörskap. Forum för småföretagsforskning (FSF), Örebro. Boström, C. Davidsson, B. Karlberg, M. (2010). Kunden i fokusprofessionell affärsrådgivning. Info 0159 Tillväxtverket; Stockholm. Tillgänglig; Friberg, T. (1993). Den andra sidan av myntet- om regionalpolitikens enögdhet. Glesbygdsmyndigheten; Östersund. Hudson, C. Rönnblom, M. (2007). Regional development policies and the construction of gender equality: The Swedish case. European Journal of Political research, 46 (1), Johansson, A.W. (2008). Förändrad rådgivning - ett sätt att frigöra kvinnors företagsamhet. Vinnova, Stockholm, Johansson, A.W. (1997). Att förstå rådgivning till småföretagare Academia Adacta, Lund. Kroon Lundell, Å. (2012). Sminkad superhjältinna eller leende lagomföretagare. Företagarförebilder i pressen. Info 0416 Tillväxtverket; Stockholm. Tillgänglig; alys_kvinnftg2012_webb.pdf, Länsstyrelsen Kronobergs Län (2010). Framtid kronoberg- en kraftsamling i länet. En utvärdering av varselsamordningsuppdraget i Kronobergs län Tillgänglig: 49

129 oner/utveckling/framtidkronoberg.pdf, Nordregio (2012). Supporting Women s Entrepreneurship in Nordic Sparsley populated Areas. Katarina Pettersson (ed.), Nordregio working papers 2012:1, Nordregio. Tillgänglig: Womens-Entrepreneurship-in-Nordic-Sparsely-Populated-Areas/, OECD (2012). OECD- Territorial Reviews- Småland- Blekinge. Regionförbundet södra Småland. Tillgänglig: oecd-rapport-svenska-11mb.pdf, Ramböll (2012). Förstudie- kvinnors företagande. En studie om att långsiktigt integrera ett perspektiv. Tillgänglig: agande/rapport-forstudie-kvinnors-foretagande.pdf, Regionförbundet södra Småland (2011). Resurscentra för kvinnor Resurscentrum för kvinnor i södra Småland. Opublicerad projektbeskrivning. Sweco (februari 2011). Delrapport 1. Följeforskning av Resurscentra för jämställd tillväxt Rapport Info Tillväxtverket. Tillgänglig: Sweco (december 2011). Delrapport 2. Resurscentrum i ett regionalt sammangang- delstudie 2 i följeforskningen av resurscentraprogrammet Rapport Info 0395, Tillväxtverket. Tillgänglig: Tillväxtverket (2009). Följeforskning av verksamhet vid lokala och regionala resurscentra för kvinnor, slutrapport. Rapport Info 0039, Tillväxtverket. Tillgänglig: Tillväxtverket (2011). Att välja jämställdhet. Rapport Info 0107, Tillväxtverket. Tillgänglig:

130 Regionstyrelsen Ärende 7 c Länsgemensam folkhälsopolicy i Kronobergs län regionförbundets uppdrag Dnr 10/0242 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att Regionförbundet södra Småland bidrar till folkhälsopolicyns prioriterade område Barn- och ungas uppväxtvillkor inom ramen för regionförbundets verksamhet inom utbildning, välfärd, samt inom AV-Media och avdelning för SKL-satsningar. Att ställa sig bakom arbetsordning för länsgemensam folkhälsopolicy, under förutsättning att ledningsgruppen roll är beredande och ej beslutande. Att Regionförbundet södra Småland träder ur organisationen Livsstil Kronoberg från och med Ärendet Fullmäktige beslöt under 2012 att godkänna länsgemensam folkhälsopolicy i Kronoberg. Samtliga länets kommuner och landsting har fattat likalydande beslut. Regionstyrelsen har vid sammanträde den 13 februari delgetts en rapport i ärendet och beslöt att uppdra åt regiondirektören att mot bakgrund av rapportens slutsatser bereda förslag till regionförbundets roll inom ramen för genomförandet av Länsgemensam folkhälsopolicy. Föreslås att styrelsen beslutar att Regionförbundet södra Småland bidrar till folkhälsopolicyns prioriterade område Barn- och ungas uppväxtvillkor inom ramen för regionförbundets verksamhet inom utbildning, välfärd, samt inom AV-Media och avdelning för SKL-satsningar, att ej ställa sig bakom Arbetsordning för det länsgemensamma folkhälsoarbetet i Kronobergs län och att Regionförbundet södra Småland träder ur organisationen Livsstil Kronoberg från och med 2013.

131 Regionförbundets arbetsutskott 2 (2) Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 86/13 - Tjänsteskrivelse Länsgemensam folkhälsopolicy i Kronobergs län regionförbundets uppdrag - Förslag till arbetsordning för det länsgemensamma folkhälsoarbetet

132 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida (39) 86 Länsgemensam folkhälsopolicy regionförbundets roll Dnr 10/0242 Bakgrund Fullmäktige beslöt under 2012 att godkänna länsgemensam folkhälsopolicy i Kronoberg. Samtliga länets kommuner och landsting har fattat likalydande beslut. Regionstyrelsen har vid sammanträde den 13 februari delgetts en rapport i ärendet och beslöt att uppdra åt regiondirektören att mot bakgrund av rapportens slutsatser bereda förslag till regionförbundets roll inom ramen för genomförandet av Länsgemensam folkhälsopolicy. Föreslås att styrelsen beslutar att Regionförbundet södra Småland bidrar till folkhälsopolicyns prioriterade område Barn- och ungas uppväxtvillkor inom ramen för regionförbundets verksamhet inom utbildning, välfärd, samt inom AV-Media och avdelning för SKL-satsningar, att ej ställa sig bakom Arbetsordning för det länsgemensamma folkhälsoarbetet i Kronobergs län och att Regionförbundet södra Småland träder ur organisationen Livsstil Kronoberg från och med Beslutsunderlag - Tjänsteskrivelse Länsgemensam folkhälsopolicy i Kronobergs län regionförbundets uppdrag - Förslag till arbetsordning för det länsgemensamma folkhälsoarbetet Beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen besluta Att Regionförbundet södra Småland bidrar till folkhälsopolicyns prioriterade område Barn- och ungas uppväxtvillkor inom ramen för regionförbundets verksamhet inom utbildning, välfärd, samt inom AV-Media och avdelning för SKL-satsningar. Att ställa sig bakom arbetsordning för länsgemensam folkhälsopolicy, under förutsättning att ledningsgruppen roll är beredande och ej beslutande. Att Regionförbundet södra Småland träder ur organisationen Livsstil Kronoberg från och med Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

133 Dnr 10/ Marita Eriksson Tjänsteskrivelse - Regionförbundet södra Smålands roll i länsgemensam folkhälsopolicy för Kronobergs län Ärendet Fullmäktige beslöt under 2012 att godkänna länsgemensam folkhälsopolicy i Kronoberg 1. Samtliga länets kommuner och landsting har fattat likalydande beslut. I Regionalt utvecklingsprogram, RUP, lyfts några utvecklingsområden som är viktiga för regionen att arbeta med och som stämmer väl överens med den länsgemensamma folkhälsopolicyn. Det är inom områdena Kompetens- och arbetskraftsförsörjning Livslångt lärande och Inkludering samt Livskraft Människan som resurs samt Kulturella resurser. Den länsgemensamma folkhälsopolicyn prioriterar två nationella målområden; Barn och ungas uppväxtvillkor samt Alkohol, Narkotika, Doping och Tobak, ANDT. Vid regionstyrelsens sammanträde den 13 februari 2013 presenterades en rapport över regionförbundets roll inom ramen för arbetet med den länsgemensamma policyn. I rapporten redogjordes för en rad slutsatser. Regionstyrelsen beslöt 13 februari 2013 att uppdra åt regiondirektören att mot bakgrund av rapportens slutsatser bereda förslag till regionförbundets roll inom ramen för genomförandet av Länsgemensam folkhälsopolicy. Regiondirektören har lämnat följande uppdrag till avdelningen för regional utveckling: Redogörelse för hur Regionförbundets arbete kan utvecklas och tydliggöras i förhållande till den länsgemensamma folkhälsopolicyn. Redovisning av gränsdragning avseende roller och ansvar mellan offentliga aktörer Redovisning av i vilka specifika frågor som Regionförbundet kan göra skillnad och i så fall hur. 1 1 (4) Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefon: Fax: E-post: info@rfss.se

134 Dnr Redogörelse för hur Regionförbundets arbete kan utvecklas och tydliggöras i förhållande till den länsgemensamma folkhälsopolicyn. Regionförbundet arbetar aktivt med projekt och processer som stämmer väl överens med den länsgemensamma folkhälsopolicyns prioriterade område Barn och ungas uppväxtvillkor, då främst inom utbildning, välfärd och kultur samt inom AV-Media. För att Regionförbundet ska utvecklas och tydliggöras i förhållande till folkhälsopolicyn kommer policyn att används som stödjande dokument gällande Barn och ungas uppväxtvillkor för samarbetet med andra aktörer samt för internt arbete inom områdena utbildning, välfärd och kultur på avdelningen regional utveckling samt inom AV-Media och avdelning för SKL-satsningar. Några av folkhälsopolicyns visionspunkter om Barn och ungas uppväxtvillkor kan särskilt prioriteras; Alla barn och unga - har tillgång till trygga vuxna och förskola med god kvalitet, - har en trygg skolgång, går ut grundskolan med godkända betyg och har möjlighet att fullfölja en gymnasieutbildning - har möjlighet till kulturupplevelser och eget skapande, - har tillgång till en god och lättillgänglig vård - som riskerar ohälsa och befinner sig i riskmiljöer uppmärksammas i ett tidigt skede och få den hjälp och det stöd som behövs. Redovisning av gränsdragning avseende roller och ansvar mellan offentliga aktörer Det finns ingen reglerad gränsdragning mellan offentliga aktörer inom folkhälsoområdet. Aktörernas ansvar vilar på gällande lagstiftning såsom Skollagen, Socialtjänstlagen, Hälso- och sjukvårdslagen med flera där folkhälsoområdet inryms. För Alkohol-, narkotika-, doping och tobak, ANDT, har dock Länsstyrelsen ett reglerat samordningsansvar enligt förordning. För att gemensamt kraftsamla utifrån folkhälsopolicyn är det av stor vikt att handlingsplaner arbetas fram. I kartläggning av länets folkhälsoarbete 2010, framkom att det inom kommunerna fanns många definitioner kring folkhälsoarbete samt att det finns oklarhet i roller och ansvar. Det fanns också stora skillnader hur man arbetade i kommunerna med folkhälsofrågor. Kartläggningens slutsatser råder fortfarande i kommunerna. Folkhälsopolicyn som är fastställd i kommuner, landsting och regionförbund har dock gjort att frågan fått större uppmärksamhet. Ökad kunskap kring folkhälsobegreppet och förståelse för god folkhälsa kan bidra till att nå samsyn och till utveckling av strategiska arbetsformer. Regionförbundet, Kurs och Konferens, kan bidra till ökad kunskap genom att i samverkan med övriga aktörer anordna utbildning eller föreläsningar efter behov. 2 (4)

135 Dnr Inom ANDT-området deltar Regionförbundet bland annat genom Livsstil Kronoberg som är en samverkansorganisation för förebyggande ANDT-frågor. Länsstyrelsen och Landstinget Kronoberg är båda aktörer som arbetar med länsövergripande ANDTfrågor. Länsstyrelsen har ett reglerat samordningsansvar för ANDT-området. Landstinget Kronoberg arbetar också aktivt och länsövergripande med ANDTfrågor. Regionförbundet kommer att arbeta med ANDT-frågor utifrån Barn och ungas uppväxtvillkor i ordinarie arbete i form av projekt och processer. Livsstil Kronoberg Livsstil Kronoberg är ett samarbete mellan Länsstyrelsen, Polismyndigheten, Regionförbundet södra Småland, Landstinget och Åklagarmyndighetet i Växjö. Inom ramen för samarbetet har en rad grupper bildats; ledningsgrupp, beredningsgrupp, samrådsgrupp och arbetsgrupper. Regionförbundet ärvde samverkansavtalet från tidigare Kommunförbundet Kronoberg, senare SSKL, och har därefter varit sökande i sin roll i samarbetsstrukturen. Tidigare fanns ett tydligt mandat från kommunerna att kommunförbundet företrädde kommunernas intresse gentemot övriga parter i Livsstil Kronoberg i de olika samverkansfrågorna. Det tydliga mandatet finns inte idag eftersom regionförbundets medlemmar är både kommuner och landsting. Det samarbete som sker inom ramen för Livsstil Kronoberg bör ändå ske inom ramen för respektive organisations samverkansuppdrag, enligt vår mening. Regiondirektören efterhörde kommunchefernas syn på ärendet vid kommunchefsträff den 1 mars, som ett led i beredningen. Kommuncheferna ansåg vid träffen att samverkan mellan myndigheterna som är medlemmar i Livsstil Kronoberg sker inom ramen för respektive organisations uppdrag ändå och att regionförbundet inte deltar i arbetet på kommunernas mandat. Mot bakgrund av ovanstående blir regionförbundets uppdrag inom Livsstil Kronoberg otydligt och till syvende och sist en resursfråga avseende deltagande i grupperna m.m. Syftet med rapporten om regionförbundets roll inom ramen för arbetet med den länsgemensamma folkhälsan var att renodla vårt uppdrag. Föreslås därmed att Regionförbundet träder ur organisationen Livsstil Kronoberg, mot bakgrund av ovanstående. Arbetsordning för länsgemensam regional folkhälsa I folkhälsopolicyn beskrivs en struktur för samverkan bestående av en regional ledningsgrupp och arbetsgrupp. Förslag till arbetsordning för det länsgemensamma folkhälsoarbetet i Kronobergs län har presenterats av styrgruppen för länsgemensam folkhälsopolicy (se bilaga). Arbetsordningen har inte formellt tillställts regionstyrelsen, utan föreslagits kommunchefer och landstingsdirektör vid träff den 25 januari (4)

136 Dnr Vid kommunchefsträffen har regiondirektören betonat vikten av att beslutsprocesserna följer respektive organisations ordinarie beslutsgång, därav har inte regionförbundet ställt sig bakom arbetsordningen. Om regionförbundet ska ges ett uppdrag så ska ärendet vara föremål för beslut i regionstyrelsen, enligt gängse delegationsordningar och regelmenten. Ledningsgruppen föreslås därmed vara beredande och ej beslutande avseende regionala handlingsplaner och eventuella uppdrag, såsom det beskrivs i det nuvarande förslaget till arbetsordning. Föreslås därmed att regionstyrelsen sig bakom arbetsordning för länsgemensam folkhälsopolicy, under förutsättning att ledningsgruppen roll är beredande och ej beslutande. Regionförbundet föreslås utifrån folkhälsopolicyn att fortsätta utveckla och förtydliga arbetet som har kopplingar till Barn och ungas uppväxtvillkor. Regionförbundet föreslås delta i de strukturer och grupperingar i länet som berör barn och unga-området. Det kan komma att innefatta grupper inom folkhälsoorganisationen. I ledningsgruppen för folkhälsopolicyn representeras både länets kommuner och landstinget. Redovisning av i vilka specifika frågor som Regionförbundet kan göra skillnad och i så fall hur. Regionförbundet tydliggör sin roll inom länets folkhälsoarbete både internt och externt. Folkhälsopolicyn blir ett stödjande dokument i samarbete med andra regionala aktörer och kan användas internt för verksamhetsplanering, uppföljning. Av folkhälsopolicyns två prioriterade områden arbetar Regionförbundet med Barn och ungas uppväxtvillkor Konsekvensbeskrivning Förslagen faller inom ramen för befintlig verksamhet och redan avdelade resurser. Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslås besluta - Att Regionförbundet södra Småland bidrar till folkhälsopolicyns prioriterade område Barn- och ungas uppväxtvillkor inom ramen för regionförbundets verksamhet inom utbildning, välfärd, samt inom AV-Media och avdelning för SKL-satsningar. - Att ställa sig bakom arbetsordning för länsgemensam folkhälsopolicy, under förutsättning att ledningsgruppen roll är beredande och ej beslutande. - Att Regionförbundet södra Småland träder ur organisationen Livsstil Kronoberg från och med (4)

137 Folkhälsopolicyn Länets kommuner, Landstinget Kronoberg, Länsstyrelsen i Kronobergs län och Regionförbundet södra Småland har tillsammans utformat en länsgemensam folkhälsopolicy. Policyn utgår från folkhälsopolitikens samtliga elva målområden. Under perioden fokuseras arbetet särskilt på två av dessa, målområde 3 - Barns och ungas uppväxtvillkor och målområde 11 - Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel (ANDTS). Fler områden kan tillfogas vid revidering. Föreliggande dokument är en generell arbetsordning för hur det länsgemensamma folkhälsoarbetet i Kronobergs län kommer att operationaliseras. Arbetsordningen är ett levande dokument och kan efter behov revideras och uppdateras. Ledningsgrupp folkhälsa Arbetsgrupp folkhälsa BG Barn och unga Spel ANDT Temanätverk Temanätverk Temanätverk Figur: Struktur för det länsgemensamma folkhälsoarbetet i Kronoberg. Regional ledningsgrupp folkhälsa En regional ledningsgrupp för folkhälsa upprättas. Ledningsgruppen består av länets kommunchefer, landstingsdirektör, landshövding och regiondirektör. Utifrån den fastlagda folkhälsopolicyn formulerar ledningsgruppen uppdraget för det länsgemensamma folkhälsoarbetet. Ledningsgruppen tar beslut om regionala handlingsplaner och ger uppdrag åt de egna organisationerna. 1

138 Ledningsgruppen utser inom sig ordförande i gruppen och uppdraget roterar årligen mellan aktörerna. Ledningsgruppen sammanträder två gånger per år och ledningsgruppens möten samordnas tidsmässigt, i möjligaste mån, med Regionförbundets ordinarie kommunchefsmöten. Landstinget Kronoberg ansvarar för sekreterarskapet i ledningsgruppen samt för samordningen mellan ledningsgrupp och arbetsgrupp. Ledningsgruppen ansvarar för att uppföljning och eventuell revidering av folkhälsopolicyn sker en gång under varje mandatperiod. Arbetsgrupp folkhälsa En regional arbetsgrupp för operativt samt strategiskt folkhälsoarbete upprättas. Arbetsgruppen arbetar på ledningsgruppens uppdrag utifrån folkhälsopolicyn och tillhörande handlingsplaner. Arbetsgruppen blir också ett forum för kunskapsutbyte och samverkan i länet. Gruppen består av folkhälsosamordnare eller motsvarande representanter från länets kommuner, regionförbund, länsstyrelse och landsting. Ledamöterna utses av respektive organisation. Vid behov kan övriga aktörer i länet adjungeras. Det åligger gruppen att arbeta fram förslag på gemensamma handlingsplaner och riktlinjer för folkhälsoarbetet i länet till ledningsgruppen. Alla representanter ansvarar för förankring på hemmaplan och har ett tydligt mandat att företräda sin organisation. Representanterna förväntas ha en aktiv roll i arbetsgruppen. Arbetsgruppen sammanträder regelbundet och efter behov. Sammankallande och sekreterare är Landstinget Kronoberg. Utifrån arbetsgruppen kan även mindre temagrupper tillskapas efter behov. Dessa kan arbeta mer fokuserat med specifika länsövergripande frågor. Till arbetsgruppen kopplas även existerande temanätverk som ex. Livsstil Kronoberg, SMADIT, alkoholhandläggarnätverk, tvärgrupp barn och unga mfl. för att på ett effektivt sätt använda redan upparbetade strukturer. Beredningsgrupp folkhälsa (BG) Inom arbetsgrupp folkhälsa tillskapas en beredningsgrupp. I beredningsgruppen sitter landstingets folkhälsochef, länsstyrelsens funktionsledare för social hållbarhet samt tre ledamöter från arbetsgrupp folkhälsa. Beredningsgruppen förbereder ledningsgruppens och arbetsgruppens möten. Landstinget Kronoberg är sammankallande och ansvarar för sekreterarskapet. 2

139 Samordning & Samverkan Livsstil Kronoberg Livsstil Kronoberg är ett samverkansorgan mellan Länsstyrelsen i Kronobergs län, Polismyndigheten i Kronobergs län, Landstinget Kronoberg och länets kommuner genom Regionförbundet södra Småland. Organisationen startades 1980 och utgör ett gemensamt forum för alkohol-, drog-, och brottsförebyggande arbete utifrån ett folkhälsoperspektiv. Länsstyrelsen i Kronobergs län ansvarar för samordning. Samordning sker i möjligaste mån mellan ledningsgrupp folkhälsa och ledningsgrupp Livsstil Kronoberg. Samordning sker även mellan beredningsgrupp folkhälsa och Livsstil Kronobergs beredningsgrupp. Vid genomförande av uppdrag används befintliga strukturer för ledning och styrning inom aktuellt område, så som till exempel nätverk för socialchefer och skolledare. Näringsliv, polismyndigheten, idéburna organisationer och Linnéuniversitetet mfl. Regional ledningsgrupp folkhälsa är ansvarig för att dialogmöten genomförs vid behov. Detta för att utveckla samverkan och samsyn kring gemensamma satsningar inom folkhälsoområdet. Gemensamma handlingsplaner kan tas fram vid behov. 3

140 Regionstyrelsen Ärende 7 d Kulturpolitiskt uppdrag till Cirkus i Glasriket - Verksamhet 2013 Dnr 11/0267 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att bevilja kulturpolitiskt uppdrag till Cirkus i Glasriket ideell förening för 2013 i enlighet med upprättad handling. Beslutet gäller under förutsättning att medel beviljas från övriga finansiärer. Ärendet Regionstyrelsen beslutade 238/11 att ge Cirkus i Glasriket ett kulturpolitiskt uppdrag för perioden och därmed även bevilja ett årligt anslag på kr. Beslutet gäller under förutsättning att medel beviljas från övriga finansiärer. Verksamheten hade dessförinnan finansierats med projektmedel under åren Uppdraget baseras på en av insatserna i Regional kulturplan för Kronobergs län Den avsiktsförklaring som planerades mellan länets kulturinstitutioner och Cirkus i Glasriket vid tidpunkten för beslutet har inte kommit till stånd. Kommunerna i Glasriket och Regionförbundet i Kalmar län har ännu inte svarat upp mot Regionförbundet södra Småland och Statens Kulturråds finansiering av verksamheten. Med anledning av ovanstående är Cirkus i Glasrikets uppdrag för 2013 i vissa delar förändrat gentemot regionstyrelsens beslut från Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 87/13 - Uppdatering Verksamhetsplan Cirkus i Glasriket Tjänsteskrivelse - Kulturpolitiskt uppdrag till Cirkus i Glasriket - Verksamhet 2013

141 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida (39) 87 Kulturpolitiskt uppdrag till Cirkus i Glasriket verksamhet 2013 Dnr 11/0267 Bakgrund Regionstyrelsen beslutade 238/11 att ge Cirkus i Glasriket ett kulturpolitiskt uppdrag för perioden och därmed även bevilja ett årligt anslag på kr. Beslutet gäller under förutsättning att medel beviljas från övriga finansiärer. Verksamheten hade dessförinnan finansierats med projektmedel under åren Uppdraget baseras på en av insatserna i Regional kulturplan för Kronobergs län Den avsiktsförklaring som planerades mellan länets kulturinstitutioner och Cirkus i Glasriket vid tidpunkten för beslutet har inte kommit till stånd. Kommunerna i Glasriket och Regionförbundet i Kalmar län har ännu inte svarat upp mot Regionförbundet södra Småland och Statens Kulturråds finansiering av verksamheten. Med anledning av ovanstående är Cirkus i Glasrikets uppdrag för 2013 i vissa delar förändrat gentemot regionstyrelsens beslut från Beslutsunderlag - Uppdatering Verksamhetsplan Cirkus i Glasriket Tjänsteskrivelse - Kulturpolitiskt uppdrag till Cirkus i Glasriket - Verksamhet 2013 Beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen Att bevilja kulturpolitiskt uppdrag till Cirkus i Glasriket ideell förening för 2013 i enlighet med upprättad handling. Beslutet gäller under förutsättning att medel beviljas från övriga finansiärer. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

142 Uppdatering Verksamhetsplan Cirkus i Glasriket 2013 Datum: Planerad verksamhet och aktiviteter 2013: Turné i Glasriket med föreställning i samarbete med Musica Vitae. Dialog inledd med Glasrikets kommuner: Lessebo, Uppvidinge, Nybro och Emmaboda. 4 föreställningar planeras. Konstglasskola för barn i Glasriket 3 dagar i Kosta, ev. 3 dagar på Glass Factory i Boda Konsert med cirkus turné med Musica Vitae planerad t v 47 inom ramen för Musikriket Fortsatt samarbete med samarbete med kulturinstitutionerna Musik i Syd/Musica Vitae, Kulturparken Småland samt Regionteatern Blekinge Kronoberg. Verka för ökat samarbete och samverkan inom kulturområdet/kulturella och kreativa näringar i Glasriket. Utveckla strukturer och metoder för samarbete i form av gemensamma möten och seminarier samt genomförande av gemensamma aktiviteter. Utveckla nationellt och internationellt nätverk och utbyte. Planerat utökat samarbete med Linnéuniversitetet, Konstfack, Dans och Cirkushögskolan, Stockholms Dramatiska Högskola samt Musikhögskolan. Planerat utökat samarbete med Kosta Glascenter, Rosdala Glasbruk, Målerås Glasbruk samt The Glass Factory Boda. Bidra till besöksnäringen i regionen. Utveckla kontakter med resebranschen och lokal näringsidkare inom turism. Planerad ännu ej finansierad verksamhet 2013: Turné till Kulturparken i Växjö ansökan om direktstöd inskickad till Växjö kommun Circus Camps i Växjö kommun ansökan om direktstöd inskickad till Växjö kommun Artist in residence program i samarbete med Målerås glasbruk där glas och cirkuskonst kombineras ansökan inskickad till Konstnärsnämnden. Beslut i mars Ansökan om utvecklingsmedel från Kulturrådet kommer att skickas in i februari 2013 gällande konstnärlig utveckling inom glas- och cirkuskonst. Projektet innehåller bl.a. interregionalt samarbete i Glasriket mellan Kronobergs och Kalmar län samt internationellt utbyte. Ansökningar om medfinansiering kommer att skickas in till Rfss och Regionförbundet i Kalmar län.

143 Planerad verksamhet utanför nedanstående finansieringsplan: Medverkan under Kulturnatten i Växjö. Ev. medverkan vid Linne universitetets designkonferens Cumulus 2013 Finansieringsplan: Beviljade medel Rfss: KUR/Rfss: Musica Vitae: Totalt: kr kr kr kr Summan från Musica Vitae gäller orkesterns fasta kostnader för de fem föreställningar som planeras 4 st i Glasriket och 1 st i Museiparken, Växjö. Ännu ej beslutade medel Lessebo kommun: Uppvidinge kommun: Emmaboda kommun: Växjö kommun, direktstöd: Regionförbundet i Kalmar län: Totalt: kr kr kr kr kr (summan kan komma att ändras) kr Kommentarer till finansieringsplan: Vissa fasta kostnader som planeras stötta de planerade aktiviteterna är inte upptagna i finansieringsplanen utan listas nedan. Turné och Konstglasskola i Glasrikets fyra kommuner syftar till att stärka samarbetet mellan kommunerna och Glasriket som helhet inom kulturområdet/kulturella och kreativa näringar. Samarbetet innebär t ex gemensam marknadsföring och att varje kommun bidrar med lokal(glashytta). Glasriket AB är kontaktat och har utlovat marknadsföringsstöd. Konstglasskola: Dialog förs med The Glass Factory i Boda, Glascentret i Kosta samt Kulturparken Småland. Hos Växjö kommun söks direktstöd för turné till Kulturparken samt Circus Camps.

144 Dialog förs med även Kulturparken Småland angående turné till Kulturparken. Dialog inledd med Regionteatern Blekinge Kronoberg angående fasta resurser till turné. Cirkus i Glasrikets plusgiro är Vid frågor kontakta mig gärna Vänliga hälsningar, Åsa Johannisson Konstnärlig ledare/verksamhetsledare Circus Glass Royale Cirkus i Glasriket Mobil:

145 Dnr 11/ Lisa Öberg Tjänsteskrivelse - Kulturpolitiskt uppdrag till Cirkus i Glasriket - Verksamhet 2013 Bakgrund Regionstyrelsen beslutade att ge Cirkus i Glasriket ett kulturpolitiskt uppdrag för perioden och därmed även bevilja ett årligt anslag på kr. Beslutet gäller under förutsättning att värdkommunen Lessebo kommun medfinansierar verksamheten. Verksamheten hade dessförinnan finansierats med projektmedel under åren Uppdraget baseras på en av insatserna i Regional kulturplan för Kronobergs län : Utveckla och fördjupa scenkonstsamarbetet Insatser: Utveckla Cirkus i Glasriket till en gemensam samverkansplattform mellan ickeetablerade aktörer samt institutioner i syfte att främja konstnärlig förnyelse kring nycirkus, musik, dans och glaskonst. Det innebär ur ett medborgarperspektiv att: - Som professionell kulturskapare ska du hitta fler uppdrag och kreativa miljöer att verka i. - Du ska få tillgång till ett breddat kulturutbud med hög kvalitet - Du ska få fler möjligheter att uppleva nationella och internationella gästspel och konstnärliga utbyten När beslutet fattades var en avsiktsförklaring mellan länets kulturinstitutioner och Cirkus i Glasriket på gång. 1 (3) Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefon: Fax: E-post: info@rfss.se

146 Dnr 11/ Nuläge och finansiering Den avsiktsförklaring som planerades mellan länets kulturinstitutioner och Cirkus i Glasriket har inte kommit till stånd. Kommunerna i Glasriket och Regionförbundet i Kalmar län har ännu inte svarat upp mot Regionförbundet södra Småland och Statens Kulturråds finansiering av verksamheten. För att kunna driva verksamheten vidare i den omfattning som vore önskvärt och minska verksamhetens sårbarhet finns ett behov av utökad finansering. Frågan har diskuterats vid ett flertal tillfällen av Regionsstyrelsens Kulturberedning och slutsatsen är att det i första hand är övriga intressenter som bör stå för denna finansiering. Med anledning av ovanstående är Cirkus i Glasrikets uppdrag för 2013 i vissa delar förändrat gentemot regionstyrelsens beslut från Cirkus i Glasrikets basverksamhet I Cirkus i Glasriket sammanförs konstformerna musik, glas, cirkus, dans och teater. Ambitionen är att driva en konstnärlig utveckling inom dessa tre fält, men framförallt ligger fokus på vad som uppstår ur det interdisciplinära samspelet mellan dem. Delar av föreställningsverksamheten är platsspecifik och genomförs bl.a. i glashytta och når därmed nya rum för konst och ny publik. Verksamheten har fyra verksamhetsområden: - Föreställningar/konserter/utställningar - Performance/Art Event - Forskning/Innovation/Utveckling - Pedagogisk verksamhet för barn och unga Verksamheten har sin bas i 2 personer och kopplar utifrån uppdrag och budget till sig ytterligare kompetens under tidsbegränsade perioder. Uppdrag 2013 I Regional kulturplan för Kronoberg län beskrivs att nycirkus är en institutionellt oetablerad konstform i länet. De insatser som har gjorts för att ge verksamheten Cirkus i Glasriket en stabilare bas har ännu inte gett önskat resultat. Verksamheten har därför i huvudsak två utamningar framför sig under 2013: 2 (3)

147 Dnr 11/ Genomföra Verksamhetsplan 2013 med tillgängliga resurser Säkra och utöka verksamhetens finansiering inför 2014 Cirkus i Glasriket ska under januari december 2013 genomföra följande insatser: 4 st. föreställningar i samarbete med Musica Vitae i någon/några av Glasrikets kommuner Konstglasskola för barn under minst 3 dagar i Kosta Konsert med cirkusturné tillsammans med Musica Vitae inom ramen för Musikriket Samarbete med länets kulturinstitutioner, besöksnäring, glasbruk, KKN-företag i Glasriket samt akademi Kontakta i första hand Regionförbundet i Kalmar län samt relevanta kommuner gällande finansiering av verksamheten för Förväntade resultat av uppdraget: Verksamhetsplanen för 2013 är genomförd. Verksamhetens ekonomi är säkrad samt utökad inför 2014 På lång sikt förväntas resultatet leda till att länets invånare får tillgång till ett breddat kulturutbud av hög kvalitet samt att Cirkus i Glasriket ideell förening bidrar till länets konstnärliga förnyelse genom att kombinera nycirkus, musik, dans och glaskonst. Förslag till beslut I syfte att möjliggöra en fortsättning och utveckling av Cirkus i Glasrikets verksamhet i länet förslås: Att bevilja kulturpolitiskt uppdrag till Cirkus i Glasriket ideell förening för 2013 enligt förslag. Bilaga: Uppdatering Verksamhetsplan Cirkus i Glasriket (3)

148 Regionstyrelsen Ärende 8 a Attraktiva Blekinge Blekingestrategin yttrande Dnr 13/0141 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att avge yttrande över Attraktiva Blekinge Blekingestrategin , i enlighet med upprättad handling. Ärendet Regionförbundet södra Småland har beretts möjlighet att avge ett yttrande över Attraktiva Blekinge - Blekingestrategin Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 76/13 - Attraktiva Blekinge Blekingestrategin Yttrande över Attraktiva Blekinge Blekingestrategin

149 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida (39) 76 Attraktiva Blekinge Blekingestrategin yttrande Dnr 13/0141 Bakgrund Regionförbundet södra Småland har beretts möjlighet att avge ett yttrande över Attraktiva Blekinge - Blekingestrategin Beslutsunderlag - Attraktiva Blekinge Blekingestrategin Yttrande över Attraktiva Blekinge Blekingestrategin Beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen besluta Att avge yttrande över Attraktiva Blekinge Blekingestrategin , i enlighet med upprättad handling. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

150 Dnr 13/ Annika Sandström Förslag till remissyttrande - Attraktiva Blekinge - Blekingestrategin Bakgrund Regionförbundet södra Småland har beretts möjlighet att avge ett yttrande över Attraktiva Blekinge - Blekingestrategin Regionförbundet södra Småland är en politiskt styrd organisation som är offentligt finansierad och ägs av länets 8 kommuner och landstinget. Det övergripande uppdraget är att stärka samverkan på regional nivå och kraftfullt verka för utveckling och hållbar tillväxt i regionen. Ledorden ett gott liv i södra Småland ska genomsyra all verksamhet. Sammanfattning av synpunkter Blekingestrategin visar på ett lättöverskådligt sätt hur regionen ska förhålla sig till de utmaningar som har identifierats för att uppnå en hållbar regional tillväxt. Strategin tydliggör också hur regionens möjligheter konstruktivt kan utvecklas för att visionen om Attraktiva Blekinge ska nås. Strategin förhåller sig till målen i EU 2020 och Sveriges nationella mål för regional tillväxt. En nedbrytning av de nationella målen till regional nivå skulle göra Blekingestrategin ännu tydligare. Att även redogöra för hur man avser att följa upp strategin skulle vara ett välkommet inslag. Attraktiva Blekinge Målet med Blekingestrategin är det Attraktiva Blekinge där fler vill bo, arbeta och komma på besök. Hög livskvalitet och ett stimulerande arbetsliv är kärnan som görs 1 (3) Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefon: Fax: E-post: info@rfss.se

151 Dnr xx/xxxxx möjlig av förbättrad tillgänglighet. Blekinge ska vara känt i omvärlden genom Bilden av Blekinge. Remissförslaget Attraktiva Blekinge, Blekingestrategin , är ett ramdokument som pekar ut färdriktningen för Blekinges utveckling. Strategin sätter in Blekinge i ett sammanhang mellan EU-nivå, nationell nivå och lokal nivå. Förslaget visar hur den regionala nivån ska förhålla sig till mål, utmaningar och möjligheter. Förslaget har på ett konstruktivt sätt fångat in Blekinges förutsättningar och utmaningar för framtida tillväxt och visar också tydligt vilka områden som är prioriterade att jobba med. Mål Blekingestrategin tar upp målen i EU:s strategi för tillväxt (EU 2020) och Sveriges nationella mål för regional tillväxt. Målen på EU- och Sverigenivå uttrycks som mätbara mål. Det hade varit intressant att även se en regional nedbrytning i mätbara mål för Blekinge, utifrån de nationella målen. Uppföljning av strategin Regionförbundet södra Småland menar att det regionala tillväxtarbetet bör följas upp kontinuerligt och med hög kvalitet på uppföljningen. Uppföljningen ska syfta till att förbättra insatserna och ge möjlighet att styra om arbetet, om det visar sig att de förväntade effekterna uteblir. Förslagsvis kan Blekingestrategin kompletteras med ett avsnitt som synliggör hur Region Blekinge avser att arbeta med uppföljning av strategin. Regionförbundet södra Småland ser mycket positivt på ansatserna i strategin och ser dokumentet som en god grund för ett gränsöverskridande samarbete inom flera gemensamma angelägna områden. Det ökar förutsättningarna för ett vidareutvecklat samarbete med syfte att stärka utvecklingen i hela Småland. Växjö den 26 februari 2013 REGIONFÖRBUNDET SÖDRA SMÅLAND Roland Gustbée Ordförande regionstyrelsen Peter Hogla Regiondirektör 2 (3)

152 Dnr xx/xxxxx (3)

153 Regionstyrelsen Ärende 8 b Regional utvecklingsstrategi för Region Jönköping (RUS) - yttrande. Dnr 13/0114 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att avge yttrande över Regional utvecklingsstrategi för Region Jönköping (RUS) i enlighet med upprättad handling. Ärendet Regionförbundet södra Småland har beretts möjlighet att avge ett yttrande över Remiss av förslag till Regional utvecklingsstrategi för Region Jönköping (RUS). Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 77/13 - Yttrande över Regional utvecklingsstrategi för Region Jönköping (RUS). - Regional utvecklingsstrategi för Region Jönköping (RUS).

154 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida (39) 77 Regional utvecklingsstrategi för Region Jönköping - yttrande Dnr 13/0114 Bakgrund Regionförbundet södra Småland har beretts möjlighet att avge ett yttrande över Remiss av förslag till Regional utvecklingsstrategi för Region Jönköping (RUS). Beslutsunderlag - Yttrande över Regional utvecklingsstrategi för Region Jönköping (RUS). - Regional utvecklingsstrategi för Region Jönköping (RUS). Beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen besluta Att avge yttrande över Regional utvecklingsstrategi för Region Jönköping (RUS) i enlighet med upprättad handling. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

155 Dnr 13/ Annika Sandström Förslag till remissyttrande Regional utvecklingsstrategi för Region Jönköping (RUS) Bakgrund Regionförbundet södra Småland har beretts möjlighet att avge ett yttrande över Remiss av förslag till Regional utvecklingsstrategi för Region Jönköping (RUS). Regionförbundet södra Småland är en politiskt styrd organisation som är offentligt finansierad och ägs av länets 8 kommuner och landstinget. Det övergripande uppdraget är att stärka samverkan på regional nivå och kraftfullt verka för utveckling och hållbar tillväxt i regionen. Ledorden ett gott liv i södra Småland ska genomsyra all verksamhet. Sammanfattning av synpunkter Region Jönköpings förslag till regional utvecklingsstrategi (RUS) bygger på gedigna kunskapsunderlag. Regionförbundet södra Småland delar de analyser och slutsatser som görs i förslaget. Regionförbundet södra Småland ser att man i förslaget till RUS visar på en väl genomarbetad tänkt process när det gäller genomförande och uppföljning. Förutsättningarna är därför är goda att insatser kommer att kunna prioriteras på bästa sätt, för att nå visionen om att bli en snabbare, öppnare och smartare region Jönköping. 1 (2) Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefon: Fax: E-post: info@rfss.se

156 Dnr 13/ RUS bygger på gedigna kunskapsunderlag Föreliggande förslag till regional utvecklingsstrategi för Region Jönköping (RUS) är mycket väl genomarbetad och bygger på gedigna kunskapsunderlag. Däribland kan nämnas OECD Territorial Reviews Småland-Blekinge, i vilken också regionförbundet södra Småland deltog som aktiv part. Region Jönköping har låtit slutsatserna och rekommendationerna från studien omsättas i ett regionalt perspektiv i RUS:ens fyra delstrategier; En internationellt ledande industriregion, Ett breddat näringsliv med betoning på kunskapsintensiva företag, Ett inkluderande samhälle och En global livsmiljö. Regionförbundet södra Småland delar dessa analyser och slutsatser och ser också att många av utmaningarna är gemensamma för våra båda regioner. Vi ser det som positivt ur ett Smålandsperspektiv att Region Jönköping uttrycker en tydlig ambition att verka för att knyta samman angränsande arbetsmarknadsregioner. Genomförande och uppföljning RUS kommer att följas av ett antal specifika handlingsplaner, där insatser kopplade till delstrategier och framgångsfaktorer ska preciseras. Ett processtöd för hållbar utveckling ska följa arbetet. RUS kommer att följas upp årligen och uppföljningen ska analyseras, i syfte att ge underlag för prioritering av insatserna. Regionförbundet södra Småland anser att detta är ett bra angreppssätt, som levandegör och tydliggör intentionerna i RUS, måluppfyllnad och effekter. Regionförbundet södra Småland ser mycket positivt på ansatserna i strategin och ser dokumentet som en god grund för ett gränsöverskridande samarbete inom flera gemensamma angelägna områden. Det ökar förutsättningarna för ett vidareutvecklat samarbete med syfte att stärka utvecklingen i hela Småland. Växjö den 18 februari 2013 REGIONFÖRBUNDET SÖDRA SMÅLAND Roland Gustbée Ordförande regionstyrelsen Peter Hogla Regiondirektör 2 (2)

157

158 Regionstyrelsen Ärende 8 c Kompetensutveckling för besöksnäringen i södra Småland Dnr 10/0206 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att godkänna slutrapport över projekt Kompetensutveckling för besöksnäringen i södra Småland. Ärendet Regionförbundet har drivit projektet Kompetensutveckling för besöksnäringen i södra Småland. Projektet har till 100% finansierats av ESF. Projektet har nu slutredovisats till ESF och skall delges styrelsen. Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 79/13 - Slutrapport Kompetensutveckling för besöksnäringen i södra Småland.

159 REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida (39) 79 Kompetensutveckling för besöksnäringen i södra Småland - slutrapport Dnr 10/0206 Bakgrund Regionförbundet har drivit projektet Kompetensutveckling för besöksnäringen i södra Småland. Projektet har till 100% finansierats av ESF. Projektet har nu slutredovisats till ESF och skall delges styrelsen. Beslutsunderlag - Slutrapport Kompetensutveckling för besöksnäringen i södra Småland. Beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen besluta Att godkänna slutrapport över projekt Kompetensutveckling för besöksnäringen i södra Småland. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

160 Regionförbundet södra Småland Slutrapport ESF projektet kompetensutveckling av besöksnäringen Lärande utvärdering/ ongoing evaluation, mars 2011 dec Pia Holgersson

161 1. INLEDNING Inledning Lärande utvärdering Utvärderingsuppdraget formulerat i upphandlingen Rollen som lärande utvärderare Har den lärande utvärderingen lett till förändringar i projektet? Metoder Metoder Skrivbordsundersökning Intervjuer Enkät till företagen Gemensamt lärandeseminarium Övriga metoder BAKGRUND Bakgrund till projektet Syfte med projektet Skapa delaktighet bland deltagarna Planerade kompetensutvecklingsinsatser Projektets övergripande mål Projektmål Projektets delmål Mål för deltagande företagsledare Mål för deltagande anställda: Mål för de kommunansvariga: Mål för projektägaren Samarbetspartners Kommun ORGANISATION Organisation Styrgrupp Referensgrupp Kommunikation och delaktighet Varför falnade intresset? REDOVISNING AV GENOMFÖRDA INSATSER Genomförda insatser i projektet

162 6. INSATSER I RELATION TILL PROJEKTETS SYFTEN Insatser i relation till syfte med projektet Syften med projektet Ökad anställningsbarhet Utveckling på företagsnivå Förutsättningar för tillväxt och konkurrenskraft Affärsutveckling Affärsmässiga samarbeten Tillväxt och konkurrenskraft JÄMSTÄLLDHET OCH TILLGÄNGLIGHET Jämställdhetsintegrering Tillgänglighet för personer med funktionshinder INSATSER UTIFRÅN SOCIALFONDENS PROGRAMKRITERIER Samverkan Samverkan mellan företagen Strategisk påverkan SAMMANFATTNING OCH RÅDGIVNINGSDEL Sammanfattning Projektets övergripande mål har varit (för övriga mål se kap 3): Projektets övergripande mål har varit(för övriga mål se kap 3): Rådgivning Lärandet Hur har projektet utvecklat befintlig kunskap och hur kan denna kunskap utvecklas vidare Vad har projektägare och samverkansparter lärt av projektet? Vilka förändringar har projektet lett till och hur kan dessa tas vidare? Vilken typ av aktörer kan ha nytta av projektet och vilka resultat? Forskningsbaserade sammanhang/ möjligheter Vilka lärprodukter har kommit fram (arbetsmodeller, strategier etc) Lärandet i själva projektorganisationen Brister i ESF system och struktur: Bilaga 1 Underlag till webbenkät 2012 Bilaga 2 Skärmdump från webbenkät

163 1. INLEDNING 1.1 Inledning Det finns olika skäl att utvärdera verksamheter och projekt. Ett skäl kan vara att man vill kontrollera att man uppnått de mål som satts upp eller att man hållit den budget man fått beviljad. Ett annat skäl kan vara att man vill främja och utveckla en verksamhet och genom att utvärdera så kan man lära sig något av det man gjort. Man talar i utvärderingssammanhang ofta om lärande utvärdering (eller processutvärdering) respektive resultatutvärdering (eller effektutvärdering). Kortfattat kan man säga att en lärande utvärdering innebär att systematiskt följa och dokumentera en verksamhets genomförande. I en lärande utvärdering studeras förutsättningarna för att de uppställda målen nås. Värdet av en sådan utvärdering ligger i att den kan tala om varför ett projekt har lyckats eller misslyckats, det vill säga analysera hur och varför målen har nåtts eller inte. Resultatutvärdering betyder att analysera om, och eventuellt också i vilken grad, verksamhetens mål har uppnåtts. Här gäller det således att studera effekter av det som gjorts. För att kunna säga något om effekter behöver man därför också göra så kallade före och eftermätningar. 1.2 Lärande utvärdering ESF rådet har betonat att en utvärdering inte i första hand skall vara en kontrollerande funktion, utan en stödfunktion som ska stimulera till lärande och kunskapsutveckling. Den externa utvärderingen är tänkt att fungera som ett stöd och som ett kontinuerligt bollplank. Syftet är att ge återkopplingar, som ger underlag för projektets intressenter att analysera, förbättra och utveckla arbetet, men också att vara behjälplig med den strategiska påverkan som man också eftersträvar i projekten. I företagsvärlden talar man om kvalitetssäkring i ungefär samma mening. den ska bedöma och värdera om projektet är på rätt väg när det gäller att uppnå de resultat som krävs för att uppfylla projektets syfte // det räcker alltså inte med att bara följa processen och visa hur den utvecklas projektets resultat och måluppfyllelse ska också ingå i en lärande utvärdering // Avsikten är att projekten ska bli bättre och att deras resultat och erfarenheter lättare ska kunna förändra policy och system, samt bidra till en offentlig debatt (Handledning för uppföljning och utvärdering inom Socialfondsprojekt, promemoria, Europeiska Socialfonden ) Föreliggande utvärdering är genomförd i linje med ESF rådets rekommendationer för lärande utvärderingar då den påbörjades tidigt i projektet för att kunna följa hela projektgenomförandet och har haft som syfte att studera metoder, processer och resultat och att värdera dessa delar i förhållande till projektidén och Socialfondsprogrammets intentioner. Den har haft ett kritiskt men också konstruktivt förhållningssätt samt har kontinuerligt vid behov gett snabb återföring till berörda i projektorganisationen för ett gemensamt lärande och möjlighet att löpande styra och utveckla projektet. Detta är således resultatet av en lärande utvärdering och har haft till uppgift att belysa projektets arbetsprocess (mobiliseringsfas ) och samtidigt ge återkoppling till styrgrupp och projektledare. Rapporten är därför skriven i första hand för att ge underlag till en dialog för att kunna gå vidare med resultat och erfarenheter från projektet. 4

164 Hur ser er projektkarta ut? Idé Problem Aktiviteter Resultat Effekter i direkt berörd organisation Det är viktigt att följa projektlogiken för att kunna skapa ett lärande kring måluppfyllelse. (källa: SPeL) Indirekta intressenter 1.3 Utvärderingsuppdraget formulerat i upphandlingen Utvärderingen ska, enligt förfrågan, ha en lärande ansats och kan ske genom s.k. följeutvärdering. Den ska vara ett stöd för ett lärande bland ansvariga och berörda, framförallt gentemot projektägare och styrgrupp, så att förbättringar kan göras successivt. En närhet till processer är viktig, men också en förmåga till kritisk distans. Utvärderingen ska vara ett komplement till den egna, internt organiserade uppföljningen. Ett nära samarbete krävs med en eventuell intern uppföljaren och ett visst stöd ska kunna ges i form av dialog, fackkunskaper och bedömningar. Förutom den sedvanliga rapporteringen och uppföljningen av projektet så ska utvärderaren arbeta analytiskt och strategiskt med att synliggöra möjligheter till effekter efter projektets slut. De effekter som önskas är samarbete, affärs och produktutveckling mellan företagen i projektet. Den externa utvärderingen kan exempelvis omfatta följande: En bedömning av projektets långsiktighet vad gäller hur resultaten tas omhand och förutsättningar för långsiktiga effekter Hur projektorganisationen är uppbyggd och fungerar, både när det gäller enskilda kommuner och för hela projektet. Hur samverkan mellan berörda organisationer fungerar, bl.a. när det gäller jämlika relationer, lärande, erfarenhetsutbyte och engagemang. Hur projektet arbetar med jämställdhetsintegrering och tillgänglighet Projektets bidrag till systempåverkan och den offentliga debatten. En bedömning av metoder och aktiviteter i förhållande till mål och syfte En övergripande bedömning av projektets resultat Synliggöra möjligheter till effekter efter projektets slut, t.ex. samarbete, affärs och produktutveckling mellan företagen i projektet. Det övergripande målet är alltså att bidra till lärande bland alla aktörer som på olika sätt deltar i genomförandet av projektet. Följeutvärderingen ska därmed bidra till att skapa underlag till kontinuerligt förbättringsarbete och till att visa på möjliga affärstutvecklingseffekter. 1.4 Rollen som lärande utvärderare Utvärderarens uppgifter är att bidra till att projektet styr mot fastställda mål, dokumentera erfarenheter och kunskaper samt ge processtöd. I uppdraget ingår även att skapa lärande och återföring av kunskap från de innovativa och nydanande momenten i projekten. 5

165 Mål Lärande utvärderarens roll Nytta Att ge konkreta inspel och idéer till projektet samt lärande/ jämförelser med andra projekt Analysera och stärka förutsättningar för långsiktiga effekter Att öka förståelsen för framgångsfaktorer i arbetet Att analysera och konstatera projektets prestation med hänsyn till använda resurser Inspiratör Coach Granskare Förbättrad kvalitet i genomförande Lärande Stärkt kontroll 1.5 Har den lärande utvärderingen lett till förändringar i projektet? Den lärande utvärdering har lett till ett antal mindre förändringar i projektet genom råd och tips från utvärderarens koppling till de båda andra besöknäringsprojekten i Kalmar och Bolmenbygden. Som utvärderare var jag också ivrig påhejare av att tillsätta en styrgrupp, vilket ju inte från början var tänkt skulle behövas i projektet, men som projektledaren insåg att det fanns ett behov av. Även när det gäller redovisning och innehåll, inte minst kring de minimis rules dvs. specifika EU regler kring statsstöd, har den lärande utvärderingen varit behjälplig. I den nulägesanalys som gjordes av utvärderaren i okt 2011, kunde konstateras att delaktigheten och därmed urvalet av företag inte var den allra bästa. Ett urval efter motivation och vilja hade kanske varit att föredra. Projektägaren uppmanades fundera på om många hade anmält sig utan att tänka igenom ordentligt och om själva det faktum att det är gratis gör att fler hoppar av. Skulle en deltagaravgift kunna eliminera vissa avhopp som görs i sista minuten? Projektledaren tog fasta på detta förslag men svaret ifrån finansiären var att det inte var möjligt att införa avgifter för deltagande eller vid avhopp i detta projekt. Andra frågor som ställdes i denna nulägesanalys var hur samarbetet mellan deltagarna i destinationsutvecklingskursen skulle kunna fördjupas. Denna diskussion har förts vidare i olika sammanhang. Utöver detta uppmanades projektet också att trycka på jämställdhet och tillgänglighet som affärsdrivare gentemot företagen. Något projektägaren tog med sig till de kommande kurserna som t ex värdskap och service och marknadsföring samt till den temadag som planerades kring frågorna. Citat från projektledaren: I genomförandet har den externa utvärderaren bidragit med ett utifrånperspektiv. Mycket positivt var det faktum att hon även var utvärderare för två andra kompetensutvecklingsprojekt för små och medelstora företag inom besöksnäringen; JÄSS Bolmenbygden och Kompetensutveckling för besöksnäringen i Kalmar. Detta skapade goda förutsättningar för projekten att lära känna varandra och diskutera gemensamma problem. Utvärderaren initierade även det strategiska samtalet som Kompetensutveckling för besöksnäringen i södra Småland och JÄSS Bolmenbygden hade tillsammans den 27 november Samtalet var lärande och resulterade i en kort rapport till ESF rådet som tyvärr själva inte kunde närvara. 6

166 2. Metoder 2.1 Metoder För att få en god och tillförlitlig helhetsbild av projektets genomförande har en rad olika datainsamlingsmetoder använts i utvärderingen, vilka kombinerar kvalitativ och kvantitativ metodik. Användandet av en kombination av olika metoder för att samla in data ger fördelen att styrkor från de olika metoderna kan kombineras och på så sätt komplettera varandra. 2.2 Skrivbordsundersökning Det skriftliga materialet består av slutrapporten från förprojektet, projektansökan och lägesrapporter till Svenska ESF rådet i Småland och öarna, projektets mall för de medverkande företagens utbildnings och tillväxtplaner, interna utvärderingar av projektets utbildningar samt övrigt internt projektmaterial. Vidare bygger texten på Nationellt strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning (ESF) , Regional plan för genomförandet av det nationella strukturfondsprogrammet (ESF) Småland och öarna, Handledning för uppföljning och utvärdering inom Socialfondsprojekt, Europeiska Socialfonden Befintlig dokumentation har gåtts igenom i syfte att få en inblick i verksamheten och identifiera prioriteringsområden för utvärderingen. Nyckelpersoner i projektet och omvärlden identifierades för att rikta insatserna för informationsinsamling. Utgångspunkten har varit projektets syfte, mål och aktivitetsplaner samt tillhörande beslutsmotivering och urvalskriterier. 2.3 Intervjuer En första intervju/dialog med inledande projektledare Jessica Linde ägde rum den 17 februari. Denna har sedan kompletteras med en ytterligare intervju utifrån arbetssituation, förväntningar, problem/möjligheter. Ett viktigt inslag här är att granska projektets organisatoriska förutsättningar att nå slutmålet samt dess projektlogik kopplat till socialfondsprogrammets intentioner. Ett antal intervjuer genomfördes också i maj 2012 med projektets nyckelpersoner. Syftet var att ta reda på vilka förväntningar på resultat och effekter det fanns. Syftet var också att utreda hur man funderade på hur dessa resultat och effekter skulle tas om hand. En viktig fråga var också att stämma av uppfattningen om projektet och om det i gruppen fanns idéer om förändringar i projektet för att förstärka möjligheten till mer och bättre resultat och effekter. Samtliga i styrgruppen och referensgruppen, förstärkt med en turistchef och VDn för glasriket, intervjuades: - Anders Unger ordförande i styrgruppen - Anette Larsson ESF Rådet - Björn Collin, turistchef /näringslivsutvecklare i Älmhult - Carolina Thaysen VD för Glasriket AB - Christin Ranshede, Markaryd referensgruppen - Helen Karlsson, Lessebo referensgruppen - Jessica Linde projektledare - Josefin Nilsson, Destination Småland referensgruppen 7

167 - Kerstin Hallberg, Destination Småland referensgruppen - Lena Stävmo VD för Destination Småland styrgruppen Djupintervjuerna har genomförts genom förbokade telefonintervjuer där respondenterna har fått frågorna i förväg via mail. Datum och tid för intervju har fastställts efter överenskommelse. På detta sätt har respondenterna fått möjlighet att tänka igenom frågeställningarna och förbereda sina svar. Intervjufrågorna har dels varit frågor med fasta svarsalternativ och dels s.k. öppna frågor i kombination med fritt samtal. Efter varje intervju har svaren sammanställts och en noggrann genomgång av det insamlade materialet har gjorts. Resultatet av första intervjuomgången presenterades på ett styrgruppsmöte i september 2011 vilket möjliggjorde för justeringar i det fortsatta arbetet. Utöver ovanstående har ett antal intervjuomgångar ägt rum: Intervju med fem företag som valde att inte delta med frågor om varför de valde att inte delta, vad som ev. skulle ha fått dem att delta, om de ångrar att de inte gick med i projektet Intervju/ dialog med ansvarig handläggare, Anette Larsson, på ESF rådet utifrån prioriterade granskningar och efterfrågan på rapporter Intervju med andra företrädare för besöksnäringen för att hämta in synpunkter och idéer (benchmarking) har också skett 2.4 Enkät till företagen 1. Enkät sommar höst 2011 En enkät har skickades ut till de 55 deltagande företagen och organisationerna sommaren hösten st. (60%) svarade. Enkäten skickades ut en första omgång strax innan sommaren, med en efterföljande påminnelse. Därefter gjordes ett nytt utskick i september till dem som då inte hade svarat. Genom att respondenterna angav sitt namn och företag vid besvarandet av enkäten kunde vi se och konstatera att vi hade fått svar från ett representativt urval utifrån storlek, geografi och del av branschen. Vi har med enkäten velat upptäcka fler kvaliteter i projektet och få förståelse för skeenden och problem/möjligheter. Frågor som har ställts har handlat om nuläge, mål och förväntningar med projektet och frågor som belyser resultat dvs. om det hänt något (redan) med individen, erbjudandet, samverkan, upplevd kompetens och/eller lönsamhet etc. Denna enkät, tillsammans med ovan beskrivna djupintervjuer, resulterade i en nulägesanalys som presenterades för styrgruppen Enkät dec 2012 (bilaga 1 och skärmdump bilaga 2) En ny uppföljande enkät skickades ut via mail och länk den till 59 respondenter. Efter att ha skickat ut en påminnelse och också ringt ca 15% av respondenterna fick vi in 26 svar, (varav 25 var avslutade) dvs. 42%. Det är idag inte ovanligt med svarsfrekvenser under 50% och om vi gör en bortfallsanalys, med beaktande av att vi vet namnen på dem som har svarat, kan vi konstatera att respondenterna representerar ett bra urval av de kvarvarande 59 deltagarna i projektet. Om vi däremot skulle göra en total bortfallsanalys utifrån ursprungliga deltagare så kan vi konstatera att med den kunskap om målgruppen som vi har skapat oss så är risken relativt stor att kvarvarande 8

168 företag inte är representativa för dem. Avhopparna är i större utsträckning kombinatörer och företagare som inte kan leva av sin besöksnäringsverksamhet. Varför var det då inte fler som att svarade på den sista enkäten?: För några av deltagarna hade det gått lång tid sedan de deltog och därmed hunnit glömma att de var med i ett projekt. Insamlingsmetoden (via mail) kan ha viss inverkan på svarsfrekvensen. Någon hade inte bredband/dator, andra hade gemensam e postadress på företaget och inte individuell och någon annan hade ingen e post över huvud taget osv. Branschen är säsongsbetonad vilket innebär att några av deltagarna inte jobbar på besöksmålet under vintern och därför inte bevakar sin e post lika noga Branschen har hög personalomsättning. Några av respondenterna hade fått annat jobb och vi fick lokalisera om enkäten till den nya e postadressen. Benägenheten att svara avtar säkert om respondenten inte längre arbetar kvar på företaget eller ens kvar i branschen. 2.5 Gemensamt lärandeseminarium Gemensamt lärandeseminarium JÄSS Bolmenbygden och Kompetensutveckling av besöksnäringen Södra Småland genomfördes Styr och referensgruppen i ovanstående projekt under några timmar till en rundabordsdiskussion kring lärandet. Inbjudan gick även ut till respektive handläggare på ESF rådet men dessa anmälde tyvärr förhinder. Det som mest föranledde vår träff är frågeställningen: Varför har båda projekten haft så många avhopp? 2.6 Övriga metoder Utöver detta har jag som utvärderare interaktivt kunnat följa projektet och deltagit i styrgruppsmöten och möten med referensgruppen. Jag har därmed vid behov kontinuerligt kunnat lämna återkoppling till styrgrupp och projektledare på det jag upplevt. Denna rapport bygger också på de utvärderingar som har gjorts av specifika utbildningsdelar. Dessa har oftast också direkt resulterat i dialog och korrigeringar och förhoppningsvis också ett lärande. Denna rapport kan ses både som ögonblicksbilder från olika möten i projektet men också som speglingar på vad som ytterligare kan förbättras i projekt av denna typ. Den lärande utvärderingen har också kompletteras med en deltagande observation vid del av dag hos en Kurbitsgrupp. 9

169 3. BAKGRUND 3.1 Bakgrund till projektet Besöksnäringen är en av Regionförbundet södra Småland prioriterad bransch. I slutet av 2008 togs beslut att göra en kraftfull satsning på turism. Detta innebar att ett nytt helägt bolag bildades, AB Destination Småland, vilket har till uppgift att driva besöksnäringens utveckling i länet framåt. Regionförbundet arbetar också sedan ett par år tillbaka med att utveckla den s.k. kreativa sektorn, där också delar av besöksnäringen ingår. AB Destination Småland samlar samtliga läns turismansvariga till gemensamma nätverksträffar fyra gånger per år. Vid dessa träffar och även andra länsgemensamma möten, har behovet av gemensamma kompetensutvecklingsinsatser för näringen påtalats. Med anledning av denna diskussion önskar Regionförbundet södra Småland driva ett ESF projekt med mobilisering och genomförande. Projektet har tagits fram gemensamt med samtliga samverkande kommuner, i diskussioner med turismansvariga och näringslivschefer samt med AB Destination Småland. Projektet är därmed förankrat i länet och har goda förutsättningar för genomförande. Besöksnäringen ses ibland som en hobbyverksamhet, och dess faktiska potential och betydelse för den regionala tillväxten framgår inte alltid i den offentliga diskussionen. Utbildningsnivån inom näringen är låg och antalet sysselsatta skulle kunna öka om fler företag professionaliserades och därmed kunde anställa. Deltids och säsongsarbetslöshet är andra problem. Genom att genomföra ett länsgemensamt projekt för att höja kompetensen i näringen, skapas en kraftsamling som ger ett mervärde för de individer som ingår i projektet. Detta är första gången som ett projekt av denna storlek genomförs i södra Småland tidigare har endast kompetensutveckling av enstaka kommuner eller företagsnätverk bedrivits. I tidigare projekt har också ofta enbart företagare ingått detta projekt öppnar även för deras anställda att få kompetensutveckling. Att vara flexibel och ha kunskaper nog, både att ta anställning och skapa egna jobb via företagande, är en tillgång för individen detta är projektets utgångspunkt. 3.2 Syfte med projektet Syftet med projektet är att höja kompetensen inom besöksnäringen i Kronobergs län och att professionalisera och lyfta besöksnäringen, så att de sysselsatta känner stolthet över sina yrken och att branschens betydelse blir tydlig för beslutsfattare och näringslivet i övrigt. Genom att dessutom göra en fördjupad satsning på ett fåtal utvalda företag med tillväxtpotential, kan projektet bidra till ökad sysselsättning i regionen på längre sikt. Utöver ovanstående syfte kommer projektet även att arbeta för att öka medvetenheten om tillgänglighet och jämställdhet inom besöksnäringen i södra Småland. 3.3 Skapa delaktighet bland deltagarna En god mobilisering/förstudie ligger till grund för ett lyckat genomförande. En utgångspunkt i arbetet med målgruppen under mobiliseringen var att en nyckel till ett bra projekt är att deltagarna förstår vad det handlar om, vad de själva kan få ut av det och att de är motiverade att delta. Förankringen hos målgruppen såg lite olika ut i de olika kommunerna. 10

170 Vid projektets början så valde ansvarig på kommunen ut potentiella deltagare som informerades om projektet och sedan kontaktades av projektledaren. Fördelen med det arbetssättet var att de kommunansvariga fick en tydlig roll i projektet och att det skapade ett gemensamt ägande. Det fanns också flera nackdelar. Nackdelen var att man definierade besöksnäringen olika i de olika kommunerna samt att det ofta blev det befintliga lokala nätverket som bjöds in inte så mycket nya bekantskaper. Ytterligare en nackdel med tillvägagångssättet var att förankringen blev beroende av de kommunansvarigas engagemang. Företag i kommuner där engagemanget på kommunnivå inte var lika stort fick därmed sämre förutsättningar att komma med. I slutskedet av mobiliseringsfasen använde sig projektledaren även av media för att uppmärksamma företag i länet på projektet. Dessutom var drivande företag och andra aktörer inom besöksnäringen till hjälp, där kommunansvarig inte fanns. Själva förankringsarbetet varierade också, men överlag skedde förankringen genom att kommunansvarig kontaktade företagen och ibland skickade ut skriftlig information. De företag som visade sig intresserade av att delta kontaktades av projektledaren via telefon eller e post och därefter bokades ett besök in där projektledaren åkte till företaget. Kartläggning av kompetensbehovet hos målgruppen En målsättning för projektets mobiliseringsfas var att kartlägga kompetensbehovet hos 150 individer, vilket man lyckades med. Kartläggningen genomfördes med hjälp av tre moment: djupintervjuer gruppträffar enkät/intresseanmälan Det totala antalet unika individer som i olika grad deltog i något av mobiliseringsfasens moment, vilka strax ska beskrivas, är 147 individer sysselsatta inom länets besöksnäring. 99 är kvinnor och 48 är män, vilket ger en könsfördelning på ungefär Av de 147 individer som deltog i mobiliseringsfasens kartläggning gick alltså från början 102 individer från 54 olika organisationer vidare in i de kompetensutvecklingsinsatser som var aktuella i projektets genomförandefas. Besök och djupintervjuer genomfördes hos 38 företag, med totalt 59 individer. Djupintervjuer och personliga besök gav en nyanserad bild av förutsättningarna för de potentiella kursdeltagare än vad till exempel telefonintervjuer eller enbart en enkät hade kunnat göra. Det personliga mötet och möjligheten för de intervjuade att visa upp sin verksamhet var betydelsefull för att skapa ett förtroende. Trots detta blev det ju som vi kan konstatera många avhopp i projektet. Kursupplägget har prövats och diskuterats vid fyra olika gruppträffar som anordnats inom ramarna för projektet i samarbete med de kommunansvariga. Dessa möten har fungerat som kvalitetssäkring av kursupplägg och ytterligare förankring av projektet. Det tredje momentet i kartläggningen av de 150 sysselsattas kompetensbehov var därefter att skicka ut en enkät med beskrivning av det preliminära kursupplägg och en intresseanmälan. I denna beskrivs kursinnehåll, ungefärligt antal timmar samt en tidsplan för kurserna. I enkäten uppmanas även den som svarar att fylla på med egna önskemål om kurser eller innehåll i befintliga kurser om 11

171 de saknat något. Enkäten distribuerades till alla de företag som tillfrågats av de kommunansvariga, både till de som intervjuats och de som inte intervjuats. Planen var att få in alla svar som underlag till upphandlingen av kurser, som utannonserades Det kan dock konstateras att företagen inte skickat in sina intresseanmälningar så snabbt som önskat. Detta ledde till en oro över att kursupplägget inte stämde överens med målgruppens behov och förväntningar, men efter att ha stämt av med några av de företag som inte svarat kunde vi dra slutsatsen att det helt enkelt berodde på att säsongen dragit igång och företagen glömt att anmäla sitt intresse till kurserna. Detta visar tydligt på hur viktigt det är att kurserna ges utanför perioderna för högsäsong, om de som är sysselsatta inom besöksnäringen ska ha möjlighet att ta del av dem. Perioder som framförallt infaller under sommaren och runt jul. Att det har varit svårt att få företagen att skicka in sina intresseanmälningar hänger också delvis samman med att den långa byråkratiska processen är främmande för många av dem. Flertalet har uttryckt att de missat deadline eftersom de trott sig ha längre tid att svara på grund av att kurserna inte planeras börja förrän i höst. Resultatet av mobiliseringen blev att man planerade för totalt 294 kursplatser och 993 kurstimmar. I ansökan konstaterar man att antalet deltagande företag är relativt högt, men att antalet individer per företag är lågt (målsättningen baserades på 2 personer per företag). Detta med anledning av att de visste att företagen som skulle delta i projektet inte skulle ha så stor andel anställda. I realiteten visade det sig att ännu färre deltagande företag än vad de räknade med i ansökan hade anställda i sin verksamhet eller möjlighet att delta i projektet med mer än en person. Ett undantag från detta var hotellen som ofta har anställda på helårsbasis. 3.4 Planerade kompetensutvecklingsinsatser Genom förprojekteringen kom man fram till att kompetenshöjande insatser och utbildningar skulle erbjudas inom bl a följande områden: Kursupplägget byggde på åtta olika block: 1. Data och marknadsföring 2. Språk 3. Ekonomi, administration och juridik 4. Livsmedel 5. Värdskap och service 6. Pedagogik och ledarskap 7. Destinationsutveckling, destinationsmarknadsföring och besöksnäringens betydelse 8. Kurbits affärsutveckling för besöksnäringen Några av blocken innehöll bara en kurs medan andra block innehöll flera kurser för bättre anpassning till de olika behov och förkunskaper som identifierats under kompetensanalysen. Totalt handlade det om minst 13 olika kurser och 2 temadagar i planeringen. Antalet genomföranden var dock tänkta att bli fler eftersom många av kurserna skulle ges på flera orter. Utöver det planerades en utbildningsdag i jämställdhet och tillgänglighet. 12

172 3.5 Projektets övergripande mål Övergripande mål Ökad sysselsättning och försörjningsmöjligheter för småskaliga företag inom besöksnäringen i Kronobergs län, Bättre möjligheter för småskaliga företag inom besöksnäringen i länet att ta del av behovsanpassad kompetensutveckling som är anpassad till näringens förutsättningar (exempelvis Kurbits affärsutveckling) Ökad professionalisering av företag inom besöksnäringen i länet vilket får betydelse för företagens möjligheter att försörja sig själva och anställa vid behov Ökad förståelse och högre status för den regionala besöksnäringen. Resultat 6st av de 9 företag som innan projektet inte kunde leva på sin verksamhet, ser efter projektet en möjlighet att leva av sin verksamhet och 7 (28%) av 25 respondenter har ökat lönsamheten under projektets gång 57 individer sysselsatta i besöksnäringen har tagit del av behovsanpassad kompetensutveckling som varit anpassad till näringens förutsättningar. Ytterligare ett stort antal företag har fått erbjudandet att deltaga, men avböjt. 21st (84%) av de 25 respondenterna anger att de är bättre rustade att hantera nuvarande och nya arbetsuppgifter efter projektet. 11 st (44%) har fått bättre förutsättningar att försörja sig. 19st (76 %) är dessutom bättre rustade för att kunna förlänga säsongen. 21st (84%) av respondenterna har fått ökad förståelse om besöksnäringens betydelse. 3.6 Projektmål Projektmål (vad ska projektet ha uppnått nu när det avslutas?) 90 % av alla dem som deltagit i någon av projektets kompetensutvecklingsinsatser upplever att de är bättre rustade att hantera nuvarande och nya arbetsuppgifter. 90 % av alla de företag som deltagit i projektet upplever att de fått en ökad förståelse om besöksnäringens betydelse. 90 % av alla de övriga aktörer som deltar på temadagen om besöksnäringens betydelse upplever att de fått en ökad förståelse om besöksnäringens betydelse. 90 % av företagsledarna som deltagit i kurser i affärsutveckling, ekonomi, administration och juridik samt pedagogik och ledarskap upplever att de genom projektet fått bättre förutsättningar att försörja sig på sin verksamhet och att anställa vid behov. 90 % av kursdeltagarna som deltagit i kurser i marknadsföring upplever att de genom projektet fått Resultat 21st (84%) av de 25 respondenterna anger att de är bättre rustade att hantera nuvarande och nya arbetsuppgifter efter projektet 21st (84%) av de 25 respondenterna anger att de är bättre rustade att hantera nuvarande och nya arbetsuppgifter efter projektet 76 % av de sk övriga aktörerna ansåg sig fått en ökad förståelse för besöknäringens betydelse. (De flesta av dem arbetar redan i branschen och torde på så vis ha förståelse för dess betydelse.) 100 % av politikerna och de företagare som ej arbetade i branschen ansåg sig fått en ökad förståelse för dess betydelse. 11st (44%) av de 25 respondenterna upplever att de genom projektet fått bättre förutsättningar att försörja sig på sin verksamhet och att anställa vid behov 22st (88%) av de 25 respondenterna upplever att de genom projektet fått bättre 13

173 bättre förutsättningar att marknadsföra sin verksamhet. 90 % av dem som deltar i utbildning om jämställdhet och tillgänglighet upplever en ökad förståelse inför hur kunskaper om jämställdhet och tillgänglighet kan vara till nytta för att utveckla den egna verksamheten. 90 % av de som arbetar övergripande med frågor om besöksnäringen i länet och som går kursen destinationsutveckling och destinationsmarknadsföring upplever att de fått bättre förutsättningar för att öka regionens attraktivitet. Såväl kommunansvariga som företag upplever att möjligheterna till samverkan dem emellan har ökat genom deltagande i projektet. förutsättningar att marknadsföra sin verksamhet 88% av deltagarna ansåg sig ha fått ökad förståelse för hur mångfald kan vara till nytta för att utveckla den egna verksamheten. Av de 12 som påbörjade denna kurs var det endast 5 som slutförde den av varierande skäl. 3 av de 6 som svarade på specialenkäten till de som jobbar med övergripande frågor i kommunerna svarar att de har fått bättre förutsättningar för att öka regionens attraktivitet. Ingen av de 6 kommunansvariga som har svarat på denna fråga säger att de upplever att möjligheterna till samverkan dem emellan har ökat genom deltagande i projektet. Däremot svarar 8st (32%) av de deltagande företagen JA på denna fråga. 3.7 Projektets delmål Delmål 100 individer sysselsatta inom besöksnäringen i Kronobergs län genomgår de kurser som de anmält intresse till. Beroende på vilka kurser man valt så bidrar projektet till upplevelser av bättre möjligheter för samarbeten och produktutveckling tillsammans med andra deltagande företag. Detta i sin tur leder till att företagen upplever sig bättre rustade att förlänga säsongen. Projektet kan lyfta fram minst tio olika exempel på konkreta samarbeten/produkter som uppstått eller planeras inom ramarna för projektet, samt eventuella nätverk som skapats. Specifika mål sätts tillsammans med utbildningsanordnarna upp för respektive kurs. Kursdeltagarna upplever att kurserna motsvarar de förväntningar de hade när de valde att delta i projektet. Minst 50 individer deltar vid temadagen om besöksnäringens betydelse, varav 30 utomstående. Resultat 79 individer sysselsatta i besöksnäringen har tagit del av behovsanpassad kompetensutveckling som varit anpassad till näringens förutsättningar. Ytterligare ett stort antal företag har fått erbjudandet att deltaga, men avböjt. 20st (80%) av respondenterna anger att de har fått bättre möjligheter till samarbeten och produktutveckling med andra deltagande företag. 19st (76%) upplever sig bättre rustade att förlänga säsongen. Än så länge anger företagen att det finns planer för konkreta samarbeten och produkter men att det mer handlar om nya kontaktytor och kontaktnät. Samtliga kurserna har varit målinriktade och har utvärderats av deltagarna. 22st (88%) av kursdeltagarna upplever att kurserna motsvarar de förväntningar de hade när de valde att delta i projektet. 54 individer deltog vid temadagen om besöksnäringens betydelse varav 35 utomstående. 14

174 3.8 Mål för deltagande företagsledare För de deltagande företagsledarna: Ökad kompetens inom olika områden genom kompetensutveckling som annars inte hade kommit till stånd, både för egen del men det är också ett stort mervärde för företagsledarna att, i egenskap av personalansvariga, kunna erbjuda sin personal kompetensutveckling. Upplevelser av ökad professionalisering och bättre försörjningsmöjligheter på längre sikt. Upplevelser av att vara bättre rustad för att klara såväl nuvarande som nya arbetsuppgifter. Bättre förutsättningar vad gäller kontakter och samarbeten med andra företag och dessutom mervärde i form att få uppleva andra företags verksamheter vilket dessa företagsledare sällan har tid till under säsongen. Upplevelser av bättre kommunikationsmöjligheter och ökad närhet till offentliga myndigheter. Ökad yrkesstolthet. Samt ökade möjligheter till kompetensutveckling som är anpassad efter besöksnäringens förutsättningar även i framtiden. Resultat 11st (78%) av 14 deltagande företagsledare uppger att det fått ökad kompetens inom olika områden genom kompetensutveckling som annars inte hade kommit till stånd. 9st (64%) av 14 deltagande företagsledare har fått upplevelser av ökad professionalisering och bättre försörjningsmöjligheter på längre sikt. 10st (71%) av 14 deltagande företagsledare har upplevelser av att vara bättre rustad för att klara såväl nuvarande som nya arbetsuppgifter, 10st (71%) av 14 deltagande företagsledare upplever att de har fått Bättre förutsättningar vad gäller kontakter och samarbeten med andra företag. 4st av (28%) av 14 deltagande företagsledare har upplevelser av bättre kommunikationsmöjligheter och ökad närhet till offentliga myndigheter. 6st (42%) upplever att de via projektet fått ökad yrkesstolthet. 10st (71%) av 14 deltagande företagsledare upplever att de fått ökade möjligheter till kompetensutveckling som är anpassad efter besöksnäringens förutsättningar även i framtiden. 3.9 Mål för deltagande anställda: För de deltagande anställda: Ökad kompetens inom olika områden genom kompetensutveckling som annars inte hade kommit till stånd Upplevelser av att vara bättre rustad för att klara såväl nuvarande som nya arbetsuppgifter Ökad yrkesstolthet. 11st (100%) av 11 anställda deltagare upplever att de fått ökad kompetens inom olika områden genom kompetensutveckling som annars inte hade kommit till stånd 9st (81%) av 11 anställda deltagare har upplevelser av att vara bättre rustad för att klara såväl nuvarande som nya arbetsuppgifter 8st (72%) av 11 anställda deltagare upplever att de fått ökad yrkesstolthet. 15

175 3.10 Mål för de kommunansvariga: För de kommunansvariga: Ökad kännedom om besöksnäringens förutsättningar samt möjligheter till regionalt utvecklingsarbete och destinationsutveckling Bättre förutsättningar vad gäller kontakter och samarbeten med turismansvariga/näringslivsutvecklare i länets andra kommuner Upplevelser av bättre kommunikationsmöjligheter och ökad närhet till företag inom besöksnäringen. 2st av de 6 respondenterna anser att projektet helt eller delvis har bidragit med att de fått ökad kännedom om besöksnäringens förutsättningar samt möjligheter till regionalt utvecklingsarbete och destinationsutveckling 1 av de 6 respondenterna svarade både ja och nej på denna fråga. Övriga svarade nej. Ingen av de 6 respondenterna upplever att de fått bättre kommunikationsmöjligheter och ökad närhet till företag inom besöksnäringen Mål för projektägaren För projektägaren: Bättre kunskaper som är värdefulla i arbetet med de kulturella och kreativa näringarna En tydlig roll i den länsövergripande satsning som sker på besöksnäringen och där Destination Småland ingår samt ett konkret exempel på hur vi kan bedriva regionalt utvecklingsarbete Utvecklat regionalt nätverk både i relation till kommunerna och det regionala näringslivet. Projektägaren har fått bättre kunskaper och värdefulla insikter som kommer att vara till användning vid liknande satsningar i framtiden Projektägaren har tillsammans med Destination Småland jobbat intensivt med implementeringen av projektet såväl helt som i delar. Som exempel så kommer ALMI Kronoberg att implementera Kurbits till sin verksamhet. Nätverket är utvecklat och påbörjat och nu finns en bra grund att jobba vidare med Samarbetspartners AB Destination Småland Alvesta kommun Lessebo kommun Ljungby kommun Markaryd kommun Tingsryd kommun Uppvidinge kommun Växjö kommun Älmhults kommun ALMI Företagspartner Kronoberg RTS Kurbits 3.13 Kommun Alvesta kommun 16

176 Lessebo kommun Ljungby kommun Markaryd kommun Tingsryd kommun Uppvidinge kommun Växjö kommun Älmhults kommun 17

177 4. ORGANISATION 4.1 Organisation Regionförbundet södra Småland har varit projektägare. Regionförbundet arbetar med regionala utvecklingsfrågor inom många olika områden. Lärdomar från andra områden har i viss mån kunnat appliceras på detta projekt, främst har dock diskussionerna utgått från kunskaper från de projekt som projektledaren sett kopplingar till inom andra områden såsom kvinnors företagande, KKN och utbildningsfrågor. AB Destination Småland, Regionförbundets destinationsbolag, har varit engagerade i projektet redan från början. Det är de som arbetar med frågorna på regional nivå och de som blir den naturliga ägaren av resultat och lärdomar. De har fungerat som en konstant medarrangör och suttit med i både styr och referensgrupp. Kunskapen om målgruppen är stor i bolaget och de har varit ett viktigt bollplank för idéer och reflektioner. De ansvariga för turistfrågor på kommunerna har fungerat som klistret som binder ihop projektet med företagen. Det var de som tog kontakt med företagen från början och deras engagemang har betytt mycket. Det ser dock olika ut inom kommunerna, i vissa finns det en person som arbetar fokuserat med turistfrågor och på andra ställen ligger ansvaret för besöksnäringen på kommunens näringslivsansvarige. I de fall där den kommunala tjänstemannen har tryckt på extra och marknadsfört detta projekt har vi fått många deltagare, i andra, där denna möjlighet kanske inte ens fanns, blev det färre. Referensgruppen bestod av Christine Ranshede, turistansvarig Markaryds kommun, Helen Karlsson, näringslivsutvecklare Lessebo kommun, Kerstin Hallberg, affärsutvecklare AB Destination Småland samt Magnus Lilja, Asa Herrgård. Vi hade först svårt att få in en företagare i gruppen, Magnus blev ett bra komplement och fick därmed företräda målgruppen. Anledningen till den sneda könsfördelningen i gruppen var att en övervägande del av dem som arbetar med turism på kommunerna i regionen är kvinnor. Referensgruppen har fungerat som en rådgivande grupp. 4.2 Styrgrupp Styrgruppen, som bestod av Anders Unger chef för Regional utveckling på Regionförbundet södra Småland samt Lena Stävmo, VD på AB Destination Småland bildades då det fanns ett behov av stöd för projektledaren i det strategiska arbetet, främst då det gällde Kurbits. Den lärande utvärderaren har varit adjungerad till styrgruppen. Det strategiska arbetet definierade man till att i huvudsak arbeta med att hitta möjligheter och former för ett av projektets specialanpassade affärsutvecklingsprogram, Kurbits, att ingå i regionens ordinarie utbud och verksamhet även efter projektidens slut. Styrgruppen har lyckats med att föra över programmet till ALMI. Styrgruppen har också arbetat med att fundera kring hur vi ska arbeta vidare med de lärdomar och metoder som projektet frambringar efter projekttidens slut. Behovet av styrgrupp påtalades av undertecknad vid första mötet med projektledaren, men vi kom då fram till att det skulle kunna fungera bra ändå i och med att det fanns en referensgrupp som på något sätt kunde fungera som styrgrupp. Projektledaren insåg dock ganska omgående att hon hade 18

178 behov av stöd i sitt beslutsfattande på ett mer direkt sätt och då inrättades en styrgrupp. Styrgruppen har haft fyra möten? under projektperioden. 4.3 Referensgrupp Referensgruppen bestod av Christine Ranshede, turistansvarig Markaryds kommun, Helen Karlsson, näringslivsutvecklare Lessebo kommun, Kerstin Hallberg, affärsutvecklare AB Destination Småland samt Magnus Lilja, Asa Herrgård. Anledningen till den sneda könsfördelningen i gruppen är att en övervägande del av dem som arbetar med turism på kommunerna i regionen är kvinnor. Referensgruppen har fungerat som en rådgivande grupp. 4.4 Kommunikation och delaktighet Många av de företag som anmälde sig från början har tyvärr visat sig tappa i intresset och flera har dessutom hoppat av projektet helt. Vid projektets slut hade 79 individer tagit del av någon typ av insats. Det innebär att över en tredjedel av dem som anmält sig från början(36 %) helt enkelt inte deltog. Dessa siffror är inte jämt fördelade över kön och ålder. Nästan varannan av de 35 män som var med från början valde att inte gå några kurser. 49 % gentemot 30 % av kvinnorna. 53 % av de under 40 år gick inte någon kurs. Siffran kan vara något missvisande då även de som misslyckades att närvara tillräckligt på en kurs för att godkännas i kursen räknas som icke deltagare. Det krävdes närvaro i över 50 % av kurstillfällena i kurserna för att godkännas. Varför ser det ut som det gör? Kanske är det så att män är mindre studiebenägna. I länet syns en tydlig skillnad mellan män och kvinnors utbildningsnivå (På tal om kvinnor och män Kronobergs län 2012). Ungefär hälften av männen i länet har gymnasiet som högsta utbildningsnivå, bland kvinnorna är siffran lägre då det är fler kvinnor i länet som läst eftergymnasiala utbildningar. Efter ett samtal med processtödet i jämställdhetsintegrering kom även en annan teori upp, nämligen att kvinnor kanske undervärderar sin kompetens och därför tenderar att gå fler kurser. Frågor man bör ställa sig är har dessa avhoppare varit för löst knutna till projektet? Skulle det ha blivit annorlunda om de hade fått betala för sitt deltagande? Hade de anmält sig om det hade kostat pengar? Skulle det ha hjälpt om man från början valt att skriva ett avtal, som specificerat och formaliserat företagens åtaganden i projektet? Ett antal av de företag som hoppade av intervjuades några månader efter kring motiven till avhoppet och följande citat får illustrera lite av vad det är för verklighet vi rör oss i: Kurserna låg fel i tiden, när vi har som mest att göra. Basen är jag och min man. I vår bransch hade det varit perfekt om sådant här låg i jan feb när vi har lite att göra. Visst, vi kan plocka in extrapersonal men inte någon som står ansvarig. Vi hann inte ens starta på någon utbildning. Vi hade inte riktigt kapacitet att skicka folk. Är en ideell förening. 19

179 Fanns en kurs som jag anmälde mig till, men har inte personal. Kvällarna jobbar jag garanterat alltid. Har inte haft råd att ta in ngn personal extra. Ni har jätteintressanta kurser, men jag har inte tid. Det var familjära omständigheter som gjorde att vi inte hade tid. Inget fel på innehållet utan det handlade uteslutande om det som hände i familjen. Jag har inte hört mer om det sedan. Vi har haft så väldigt mycket att göra och har inte varit hemifrån på hela sommaren. Har fått prioritera annat istället. Min tid brann inne. Det var alltså bara att jag kände att det här hinner jag inte med. Annars var det jättebra allting. 4.4 Varför falnade intresset? Vid projektets avslutning hade 79 individer tagit del av insatserna. Det innebär att över var tredje deltagare (36 %) inte deltog. Huvudsakliga anledningar till att intresset har falnat: Man har valt att gå andra utbildningar i andra projekt. Man ser inte det konkreta värdet av kompetensutveckling Företagens eller individernas förutsättningar har förändrats (nedläggning, ökad verksamhet, sjukdom i familjen, annat arbete tar tid etc.) Att visa intresse för att utbilda sig är en sak, en annan är att verkligen anmäla sig och gå när det kommer till skarpt läge. Personer verksamma i besöksnäringen ser inte alltid ett konkret värde av kompetensutveckling eftersom de inte ser sig som företagare och kanske inte heller har ambitioner att bli det i större utsträckning. Dessutom har näringen en stark säsongsvariation och därför kan det ha stor inverkan på svaret beroende på när på året man får frågan. Vissa av de blivande deltagarna har signalerat att de just nu återhämtar sig efter en arbetssam säsong och inte förmår tänka så mycket framåt. Vi kan också konstatera att kurser där den direkta affärsnyttan inte är tydlig har haft svårare att få och behålla kursdeltagare. Exempelvis har affärsutvecklingsprogrammet Kurbits haft många deltagare och hög närvarograd medan språkkurserna haft svårt att locka deltagare. Att intresseanmälningarna inte är bindande har skapat vissa problem i projektet. Avtalen som skrivits har gjort att utbildningsanordnare har förberett sig för ett visst antal kurser och därför, i några fall, tackat nej till andra förfrågningar. När kurserna sedan ska gå av stapeln har flertalet kurser ställts in vilket har lett till relativt dåliga relationer med kursanordnare. En annan problematik har varit att kurserna är gratis, vilket troligen har gjort det svårare för företagen att se dess värde. Vi tror att om man betalar för en kurs kommer man på kurstillfällena och hoppar inte av dagen före kursstart. Efter kontakter med närliggande projekt och andra i branschen insatta uppkommer att liknande problem har förekommit även där. En övergripande diskussion kring branschens utveckling och 20

180 mottaglighet för projekt av den här typen efterfrågas. Likaså behövs en diskussion kring hur vi i system för projektfinansiering möter den typ av flexibilitet som denna målgrupp efterfrågar. Att besöksnäring och näringslivsutveckling historiskt ligger en bit från varandra var en av de kända premisserna när projektet planerades. Denna förutsättning har under projektets påbörjande bekräftats i omvärldsbevakningen. Inte bara gäller det att få individer sysselsatta inom besöknäringen att se sig som del av en näring, det gäller även att få traditionell näringslivsutveckling att behandla besöksnäringen enligt samma villkor som övrig näring. 21

181 5. REDOVISNING AV GENOMFÖRDA INSATSER I detta kapitel redovisas kortfattat de utbildnings och rådgivningsinsatser som projektet genomfört. I efterföljande kapitel utvärderas och diskuteras insatserna i förhållande till projektets och syften och mål. 5.1 Genomförda insatser i projektet Lista på genomförda utbildningar och inspirationsseminarier: Grundläggande datorkunskap Marknadsföringens grunder Verktyg för marknadsföring Affärsengelska, grund Affärsengelska, fortsättning Tyska, grund Ekonomi, administration och juridik Livsmedelshygien och egenkontroll Inspirationsdag om livsmedel Värdskap och service Pedagogik och ledarskap Destinationsutveckling och destinationsmarknadsföring Temadag om besöksnäringens betydelse Kurbits affärsutveckling för besöksnäringen Dialogdag kring Kurbits Temadag om tillgänglighet och jämställdhet 22

182 6. INSATSER I RELATION TILL PROJEKTETS SYFTEN 6.1 Insatser i relation till syfte med projektet Sverige har en vision att till 2020 fördubbla turismen. Besöksnäringen i allmänhet besitter en mycket stor potential, den växer snabbare än någon annan bransch i landet. Huvudproblemet som projektet avser försöka komma tillrätta med är att det är svårt som individ att försörja sig inom besöksnäringen. Besöknäringen har ett antal förutsättningar som gör att detta problem finns, t ex: - Säsongen innebär en variation i kundtillströmning. - Många är s.k. kombinatörer eller livsstilsföretagare och har ett annat arbete vid sidan om. - Anställda finns kvar under en kort period. - Bristande tilltro till att kunna försörja sig på sin verksamhet. - Bristande kunskap om företagande och affärsutveckling. Projektet riktar sig till både företagsledare och anställda inom besöksnäringen. De flesta företag är en eller fåmansföretag och många av dem är i någon form av utvecklingsfas. 6.2 Syften med projektet I ansökan anges att: Syftet med projektet är att höja kompetensen inom besöksnäringen i Kronobergs län, för att främja ökad rörlighet för de sysselsatta. Genom att arbeta brett med olika typer av serviceföretag och samverkan dem emellan, kan de sysselsatta se nya möjligheter att byta till liknande arbeten, särskilt vid upp och nedgång i personalbehov beroende på säsong. Nätverk skapas mellan deltagande företag, som gör kännedomen om duktig personal både i den egna och andra kommuner större och möjligheter till utökad personalsamverkan belyses under mobiliseringsfasen. Projektet syftar även till att professionalisera och lyfta besöksnäringen, så att de sysselsatta känner stolthet över sina yrken och att branschens betydelse blir tydlig för beslutsfattare och näringslivet i övrigt. Genom att dessutom göra en fördjupad satsning på ett fåtal utvalda företag med tillväxtpotential, kan projektet bidra till ökad sysselsättning i regionen på längre sikt. Utöver ovanstående syfte kommer projektet även att arbeta för att öka medvetenheten om tillgänglighet och jämställdhet inom besöksnäringen i södra Småland. Denna rapport och utvärdering, utgår ifrån att undersöka huruvida projektets insatser har skapat förutsättningar för även annan utveckling än ekonomisk. Det handlar alltså om utveckling på såväl medarbetar som företagsnivå. Ett antagande är att dessa utvecklingsfaktorer på något sätt också kan bedömas ha förutsättningar att påverka företagens konkurrenskraft. Projektets syfte ligger i linje med det mål/syfte inom Socialfonden som handlar om att bidra till kompetensutveckling som ska underlätta för sysselsatta kvinnor och män att utvecklas i takt med arbetslivets krav. Det ligger också innanför målet att påverka och förbättra enskilda individers och gruppers situation genom att koppla kompetensanalysen till strategier och mål på företagen. 23

183 6.3 Ökad anställningsbarhet En fråga, kopplat till projektets och Socialfondens syften, rör om projektets aktiviteter lett till resultat som gjort att medarbetarna fått kunskaper, utvecklats och därmed ökat sin anställningsbarhet. Socialfonden ska främja kompetensutveckling som ska säkerställa en omställning av redan sysselsatta så att de inte riskerar arbetslöshet på grund av att de inte har efterfrågad kompetens. Inom ramen för programområdet skall satsningar göras för att förnya och utveckla sysselsattas kompetens. 9st (81%) av de 11 tillfrågade som var anställd deltagare i projektet anser sig bättre rustad för att klara av såväl nuvarande som nya arbetsuppgifter. 1 person svarade nej och 1 svarade att det inte var relevant. Samtliga 11 ansåg att de fått ökad kompetens inom olika områden och 8st (73%) har via projektet fått en ökad yrkesstolthet. 2 personer svarade nej och en ansåg inte att frågan var relevant. Upplever du att du via projektet: Ja Nej Ej relevant 2 0 Fått ökad kompetens inom olika områden Är bättre rustad för att Fått ökad yrkesstolthet klara såväl nuvarande som nya arbetsuppgifter Kompetensutveckling kan generellt sägas öka en persons anställningsbarhet genom att individens kompetens och erfarenhet utökas. Den utbildning man får kan också avgöra på vilken marknad man kan konkurrera med sin anställningsbarhet. 6.4 Utveckling på företagsnivå Socialfonden poängterar vikten av att koppla samman individens kompetenser med idéerna om utveckling av arbetsorganisation och verksamhetsutveckling och med frågor om formella och informella rutiner och praxis på arbetsplatserna för utveckling och tillvaratagande av befintlig kompetens. En fråga som rör projektet är om insatserna har kunnat koppla samman individens utveckling med företagens och om projektinsatserna har lett till att nya rutiner inarbetats som kan ge effekter på företagsnivå. Nedan följer en redogörelse för detta Förutsättningar för tillväxt och konkurrenskraft En grundläggande ambition med projektet har varit att effekterna av insatserna inte enbart ska ligga på ett personligt plan utan att utbildningarna också ska stimulera, motivera och skapa förutsättningar för deltagarna att påverka företagens tillväxt och affärsmöjligheter. 24

184 Respondenterna har fått frågan: Har det under projektets gång hänt något av följande? De 25 respondenterna har svarat enligt nedan: Ja Ja i % Nej Ej relevant Sett över min/vår prislista 20 80% Försökt hitta samarbete med andra företag i besöksnäringen för att öka min/vår attraktivitet 15 60% Försökt hitta samarbete med andra företag i andra branscher för att öka min/vår attraktivitet 12 48% Hittat nya produkter/tjänster eller breddat det utbud jag har idag för att kunna förlänga säsongen 16 64% Undersökt vad som skulle göra mitt erbjudande gångbart internationellt 3 12% Hittat fram till vad det är i vår affärsidé som är unikt/speciellt 17 68% Jag/vi kan nu försörja mig/ oss på verksamheten 10 40% Börjat samverka mer med andra företag 8 33% Skapat nya kontakter med företag i regionen 14 56% Utvecklat och fördjupat de samarbeten som ni redan har med andra företag 8 32% Skapat paket eller produkter tillsammans med andra företag 6 24% Stärkt företagets konkurrens- och utvecklingskraft 13 52% Vässat affärsplanen och blivit tydligare i vårt erbjudande mot kund 14 56% Ökat förståelsen för hur kunskaper om jämställdhet kan vara till nytta för verksamheten 2 8% Ökat förståelsen för hur kunskaper om tillgänglighet kan vara till nytta för verksamheten 14 56% Ökat lönsamheten 7 28% Antal svar Besvarad fråga 25 Överhoppad fråga 1 Tabell 1a (ovan) och 1b (nedan) Har det under projektets gång hänt något av följande: Ja Nej Ej relevant 0 Sett över min/vår prislista Försökt hitta samarbete med Försökt hitta samarbete med Hittat nya produkter/tjänster Undersökt vad som skulle göra mitt Hittat fram till vad det är i vår affärsidé Jag/vi kan nu försörja mig/oss på Börjat samverka mer med andra företag Skapat nya kontakter med företag i Utvecklat och fördjupat de Skapat paket eller produkter Stärkt företagets konkurrens- och Vässat affärsplanen och blivit tydligare i Ökat förståelsen för hur kunskaper om Ökat förståelsen för hur kunskaper om Ökat lönsamheten 25

185 6.4.2 Affärsutveckling Deltagarnas positiva syn på projektets möjligheter att generera ökad konkurrenskraft och tillväxt har i vissa fall sin grund i konkreta affärsutvecklingsmöjligheter som man anser att kompetensutvecklingsinsatserna kunnat skapa i form av analyser av nya marknader för företaget eller specifika strategier i försäljning och marknadsföring. Man hänvisar i vissa fall till den coaching man fått i direkt anslutning till bla Kurbits utbildningen. Coachningen har syftat till att göra möjliggöra djupare analys eller insats på företagen och att direkt gå in på vad just det företaget vill ha hjälp med just då. Det har varit mycket nyttigt att stanna upp och tänka efter istället för att oreflekterat fortsätta i gamla spår och inte minst att få träffa andra kolleger i samma bransch, säger man. Det fanns lika mycket att lära av varandra, tycker många. Det bästa har också varit att man har kunnat jobba med det egna företaget och samtidigt spegla sina egna funderingar och problem hos de andra deltagarna. 7st (28%) av respondenterna har under projektets gång ökat lönsamheten. 20st (80%) av respondenterna har under projektets gång sett över sin prislista. 16st (64%) av respondenterna har under projektets gång hittat nya produkter/tjänster eller breddat sitt utbud för att kunna förlänga säsongen. 10st (40%) av respondenterna uppger att det under projektets gång uppger har utvecklats så att de numera kan försörja sig på verksamheten. 13st (52%) av respondenterna har under projektets gång stärkt företagets konkurrens och utvecklingskraft. 14st (56%) av respondenterna har under projektets gång vässat affärsplanen och blivit tydligare i sitt erbjudande mot kund Affärsmässiga samarbeten Vissa av medarbetarna menar att utvecklingen framförallt ligger på ett personligt plan medan andra menar att utbildningens nytta för medarbetaren rör påverkan på affärsmöjligheter och företagets ekonomiska tillväxt. 15st (60%) av respondenterna har under projektets gång försökt hitta samarbete med andra företag i besöksnäringen för att öka det egna företagets attraktivitet 12st (48%) av respondenterna har under projektets gång försökt hitta samarbete med andra företag i andra branscher för att öka det egna företagets attraktivitet 8st (33%) av respondenterna anser att de under projektets gång har börjat samverka med andra företag. 14st (56%) har skapat nya kontakter med företag i regionen. 8st (33%) av respondenterna har utvecklat och fördjupat de samarbeten som de redan har med andra företag. 6st (24%) har skapat paket eller produkter tillsammans med andra företag Tillväxt och konkurrenskraft Utvärderingen visar att det finns en tilltro hos flera av deltagarna att kompetensutvecklingen ska kunna stimulera och redan har stimulerat till att påverka företagens utveckling och konkurrenskraft. 26

186 Projektet har startat en mental förändringsprocess bland de medverkande företagarna som kan leda till ringar på vattnet och på sikt kanske en attitydförändring bland branschens företagare i sin helhet. Går det att leva på din/er verksamhet idag? Ja Tabell 2. (ovan). 9st (36%) av respondenterna svarar att det inte går att leva på verksamheten idag. 9st (36%) av respondenterna anger i enkäten 2012 att det inte går att leva på verksamheten idag. Motsvarande antal i nulägesanalysen 2011 var 52%. I nulägesanalysen sade 6 av dessa (dvs. 20% av totala antalet respondenter) att det inte heller var ett mål att kunna leva på verksamheten. Är det ett mål att leva på verksamheten i framtiden? Ja Tabell 3. (ovan). 4st (23%) av de 9 som inte kan leva på verksamheten svarar att det inte heller är ett mål. Vid den andra enkäten säger 4 av dessa 9 som inte kan leva på verksamheten (dvs. 23% av totala antalet respondenter) att det inte heller är ett mål att kunna göra det. Om vi omvandlar det till hela populationen deltagande företag så kan det vara så att nästan vart 5:e företagare (ca20%) är kombinatör och vill/kan inte leva av sin verksamhet. Kan du se några förändringar i den riktningen idag? Ja Tabell 4. (ovan). Av dessa 9 som 2012 svarat nej vi kan inte leva på verksamheten, svarar 6st (66%) av dessa att de ser förändringar i den riktningen idag. 27

187 7. JÄMSTÄLLDHET OCH TILLGÄNGLIGHET 7.1 Jämställdhetsintegrering Alla projekt med stöd från Socialfonden förväntas arbeta jämställdhetsintegrerat och ett jämställdhetsperspektiv ska införlivas på alla nivåer och i alla steg. Det handlar om att synliggöra kvinnor och män men kan också handla om att problematisera värderingar och attityder om kvinnor och män, kvinnligt och manligt. Ett jämställdhetsperspektiv innebär dessutom att uppmärksamma och förhålla sig till viktiga jämställdhetsmål framförallt ur ett arbetsmarknadsperspektiv. Samtliga utbildningsinsats har ålagts uppdraget att ha med inslag med frågor om jämställdhet. Syftet med samtliga insatser har varit att på ett enkelt sätt inspirera med kunskap och idéer kring hur företagen kan arbeta med frågorna. Ökat förståelsen för hur kunskaper om jämställdhet kan vara till nytta för verksamheten Ja Nej Ej relevant 32% 8% 60% Tabell 5. (ovan) I vilken utsträckning tror du att projektet har bidragit till ökad förståelse om hur kunskaper om jämställdhet kan vara till nytta för verksamheten. Antal svarande: 25 Av de 25 respondenterna svarar 2st ja, 15st nej och 8st anser inte att frågan om jämställdhet är relevant. 7.2 Tillgänglighet för personer med funktionshinder Vid frågor om tillgänglighet börjar många av respondenterna snabbt att rabbla hur bra (eller dålig) den fysiska tillgängligheten är på deras anläggning. Den typen av tillgänglighet har man en stor förståelse för och vissa kan också se konkurrensfördelar genom att förstå och utveckla sin tillgänglighet. Ökad förståelse för hur kunskaper om tillgänglighet kan vara till nytta för verksamheten Ja Nej Ej relevant 12% 32% 56% Tabell 6. (ovan) I vilken utsträckning tror Du att projektet har bidragit till ökad förståelse om hur kunskaper om tillgänglighet kan vara till nytta för verksamheten. Antal svarande: 25 Av de 25 respondenterna svarar 14st ja, 8st nej och 3st anser inte att frågan om tillgänglighet är relevant. 28

188 8. INSATSER UTIFRÅN SOCIALFONDENS PROGRAMKRITERIER Nedan redovisas och analyseras projektets insatser och resultat i förhållande två av Socialfondens fyra programkriterier. Programkriterier fungerar som underlag för genomförandet av programmet och de regionala ESF planerna samverkan, strategisk påverkan, lärande miljöer och innovativ verksamhet. Kriterierna syftar till att säkerställa att programmet ger ett mervärde vad gäller ökad tillväxt och sysselsättning. Lärande miljöer och innovativ verksamhet fanns inte med då projektmedel utlystes vid detta tillfälle, därför tas det inte heller med i rapporten. 8.1 Samverkan Samverkan inom Socialfonden bygger på Europeiska kommissionens partnerskapsbegrepp, som övergripande innebär att olika aktörer ska driva ett gemensamt utvecklingsarbete. En bred sammansättning av aktörer anses viktigt och den grundläggande tanken är att olika organisationer och verksamheter ska bidra med sin specifika kompetens och erfarenhet och därigenom öka förändringskraften. Det nationella strukturfondsprogrammet ska bidra till utvecklingsarbete där samverkan betraktas som en värdefull arbetsform. Projektet har omfattat 8 kommuner och ett stort antal företag. Projektet har främjat och kommer att främja samverkan mellan olika aktörer på olika nivåer. Dels har samverkan mellan kommunerna stärkts och dels har projektet skapat samverkan mellan ett litet antal små och medelstora företag. (se även rubrik Affärsmässiga samarbeten). Samverkan har också skett med det ERUF projekt som länsturismorganisationerna driver som handlar om varumärket Småland och med Regionförbundet i Kalmars projekt gällande kompetensutveckling av besöksnäringen samt med Bolmenbygdens projekt med samma inriktning Samverkan mellan företagen Forskning inom företagsutveckling visar att nätverk är viktiga och att kontakten med andra företag ofta leder till nya infallsvinklar, lösningar och samarbeten. Nätverk uppstår oftast som ett resultat av handlingar som inte har som ett eget mål att skapa nätverk. Att bara känna till varandra och varandras kompetens har varit en stor behållning med projektet menar några av företagen Upplever du personligen att du efter projektet: Har fått bättre möjligheter till samarbeten och produktutveckling med andra deltagande företag? Tabell 7. (ovan) 20 av de 25 respondenterna upplever att de har fått bättre möjlighet till samarbeten och produktutveckling med andra deltagande företag. Ja Nej 29

189 8.2 Strategisk påverkan Strategisk påverkan inom Socialfonden handlar om att föra in resultat och erfarenheter i ordinarie verksamhet främst hos projektens egna organisationer men också hos andra relevanta aktörer. Projektresultaten ska förändra organisationernas arbete på ett varaktigt sätt. Analyser av omvärlden utgör en förutsättning för en strategisk påverkan. Genom att samla in fakta och underlag från omvärlden får projektet en realistisk bild av utgångsläget och förutsättningar för påverkansarbetet. Projektets styrgrupp genomförde en workshop med styrgruppen för det parallella projektet JÄSS Bolmenbygden och undertecknad som är utvärderare i båda projekten. Där kunde vi konstatera att spridningsaktiviteter sker på lite olika håll. En effekt av spridning som kan konstateras från detta projekt så här långt är att ALMI Företagspartner Kronoberg tar över och driver vidare Kurbits i Kronobergs län. 30

190 9. SAMMANFATTNING OCH RÅDGIVNINGSDEL 9.1 Sammanfattning Velopia har haft i uppdrag av projektägaren Regionförbundet i södra Småland att fungera som lärande utvärderare i det ESF finansierade projektet Kompetensutveckling för besöksnäringen som har erbjudit kompetensutveckling till företag inom besöksnäringen under perioden (mobilisering ) Projektets övergripande mål har varit (för övriga mål se kap 3): Ökad sysselsättning och försörjningsmöjligheter för småskaliga företag inom besöksnäringen i Kronobergs län Resultat: 6st av de 9 företag som deltog i slutenkäten och som innan projektet inte kunde leva på sin verksamhet, ser efter projektet en möjlighet att leva av sin verksamhet och 7 (28%) av de 25 respondenterna har ökat lönsamheten under projektets gång Bättre möjligheter för småskaliga företag inom besöksnäringen i länet att ta del av behovsanpassad kompetensutveckling som är anpassad till näringens förutsättningar (exempelvis Kurbits affärsutveckling). Resultat: 79 individer sysselsatta i besöksnäringen har tagit del av behovsanpassad kompetensutveckling som varit anpassad till näringens förutsättningar. Ytterligare ett stort antal företag har fått erbjudandet att deltaga, men avböjt. Ökad professionalisering av företag inom besöksnäringen i länet vilket får betydelse för företagens möjligheter att försörja sig själva och anställa vid behov Resultat: 21st (84%) av de 25 respondenterna anger att de är bättre rustade att hantera nuvarande och nya arbetsuppgifter efter projektet. 11st (44%) har fått bättre förutsättningar att försörja sig. 19st (76 %) är dessutom bättre rustade för att kunna förlänga säsongen. Ökad förståelse och högre status för den regionala besöksnäringen. Resultat: 21st (84%) av respondenterna har fått ökad förståelse om besöksnäringens betydelse Projektets övergripande mål har varit(för övriga mål se kap 3): 90 % av alla de som deltagit i någon av projektets kompetensutvecklingsinsatser upplever att de är bättre rustade att hantera nuvarande och nya arbetsuppgifter. Resultat: 21st (84%) av de 25 respondenterna anger att de är bättre rustade att hantera nuvarande och nya arbetsuppgifter efter projektet 90 % av alla de företag som deltagit i projektet upplever att de fått en ökad förståelse om besöksnäringens betydelse. Resultat: 21st (84%) av de 25 respondenterna anger att de är bättre rustade att hantera nuvarande och nya arbetsuppgifter efter projektet 90 % av alla de övriga aktörer som deltar på temadagen om besöksnäringens betydelse upplever att de fått en ökad förståelse om besöksnäringens betydelse. 31

191 Resultat: 76 % av de sk. övriga aktörerna ansåg sig fått en ökad förståelse för besöknäringens betydelse. (De flesta av dem arbetar redan i branschen och torde på så vis ha förståelse för dess betydelse.) 100 % av politikerna och de företagare som ej arbetade i branschen ansåg sig fått en ökad förståelse för dess betydelse. 90 % av företagsledarna som deltagit i kurser i affärsutveckling, ekonomi, administration och juridik samt pedagogik och ledarskap upplever att de genom projektet fått bättre förutsättningar att försörja sig på sin verksamhet och att anställa vid behov. Resultat: 11st (44%) av de 25 respondenterna upplever att de genom projektet fått bättre förutsättningar att försörja sig på sin verksamhet och att anställa vid behov 90 % av kursdeltagarna som deltagit i kurser i marknadsföring upplever att de genom projektet fått bättre förutsättningar att marknadsföra sin verksamhet. Resultat: 22st (88%) av de 25 respondenterna upplever att de genom projektet fått bättre förutsättningar att marknadsföra sin verksamhet 90 % av dem som deltar i utbildning om jämställdhet och tillgänglighet upplever en ökad förståelse inför hur kunskaper om jämställdhet och tillgänglighet kan vara till nytta för att utveckla den egna verksamheten Resultat: 88% av deltagarna var nöjda och ansåg sig ha fått ökad förståelse för hur mångfald kan vara till nytta för att utveckla den egna verksamheten.. 90 % av de som arbetar övergripande med frågor om besöksnäringen i länet och som går kursen destinationsutveckling och destinationsmarknadsföring upplever att de fått bättre förutsättningar för att öka regionens attraktivitet. Resultat: Av de 12 som påbörjade denna kurs var det endast 5 som slutförde den av varierande skäl. 3 av de 6 som svarade på specialenkäten till de som jobbar med övergripande frågor i kommunerna svarar att de har fått bättre förutsättningar för att öka regionens attraktivitet. Såväl kommunansvariga som företag upplever att möjligheterna till samverkan dem emellan har ökat genom deltagande i projektet. Resultat: Ingen av de 6 kommunansvariga som har svarat på denna fråga säger att de upplever att möjligheterna till samverkan dem emellan har ökat genom deltagande i projektet. Däremot svarar 8 st (32%) av de deltagande företagen JA på denna fråga. 9.2 Rådgivning Förslag till projektägare och styrgrupp att: med kommunernas turismansvariga och VD för destinationsbolaget diskutera hur resultatet i högre utsträckning kan samordnas och implementeras i framtida insatser i regionförbundet ordinarie näringslivsarbete med utgångspunkt för att utvärderingen ska vara till omedelbar nytta och för att kunna bidra till ett utvecklingsinriktat lärande och en generell kunskapsbildning, återföra utvärderingsresultaten till företagen och samverkansparter på ett sätt som främjar implementering och spridning 32

192 tillsammans med ett antal företag genomföra ett antal spridnings och påverkansaktiviteter gentemot strategiskt utvalda organisationer med möjlighet att implementera hela eller delar av projektets resultat inom en tidshorisont av ca 2 år genomföra en effektmätning hos deltagande företag utifrån utveckling och lönsamhet vid tillfälle då branschen träffas på såväl regional som nationell nivå begära tillträde för att få möjlighet att beskriva resultat och erfarenheter ifrån projektet 9.3. Lärandet Hur har projektet utvecklat befintlig kunskap och hur kan denna kunskap utvecklas vidare Projektet startades delvis som en följd av andra liknande systerprojekt och har utvecklat deras kunskap vidare i detta projekt. Vi har dessutom haft två lärandeseminarier tillsammans med dessa systerprojekt med avsikten att lära av varandra Vad har projektägare och samverkansparter lärt av projektet? För kort mobiliseringsfas och på för branschen fel tid på året. Det faktum att mobiliseringsfasen låg direkt i anslutning till själva genomförandefasen blev i detta projekt negativt. Jämfört med den tidigare modellen inom ESF där mobiliseringen låg väldigt långt i förväg borde fördelen ha varit att deltagarna kom ihåg vad de hade anmält sig till och att de förstod vad det handlade om vid projektstart. Tyvärr hjälpte inte detta och en förklaring är att mobiliseringen till stora delar pågick under branschens högsäsong då företagarna hade annat i tankarna. Det blev heller inte så mycket tid från projektägarens sida att planera och upphandla alla insatser. Svårt att skapa delaktighet Delvis som en följd av ovanstående blev det trots mycket goda försök och en genomtänkt strategi som tidigare beskrivits, svårt att skapa den där riktiga delaktigheten. Om vi jämför med en projektidé som kommer ur ett tydligt manifesterat behov från målgruppen och ett projekt som detta där någon annan lite uppifrån kommer med ett förslag och ser ett behov hos en målgrupp, så måste man inse att det tar tid att sälja in idén och att det måste få ta tid för deltagaren att verkligen förstå varför det här är viktigt. Målgruppen hade troligtvis inte fullt ut köpt att kompetensutveckling är en investering i framtiden och att det de anmält sig till inte bara vara att gå på kurs utan också aktiviteter som skulle inbegripa nätverkande och möjlighet till samverkan. Styrgruppen Ett projekt är beroende av en styrgrupp som har en fast förankring hos projektägare, samverkansparter och målgrupp. I detta projekt hade man ursprungligen tänkt sig en organisation utan styrgrupp vilket visade sig vara ett feltänk. Projektägaren tillsammans med projektledaren korrigerade detta så snart man insåg behovet och problemet var därmed löst. Projektfinansiering i branschen Efter kontakter med närliggande projekt och andra personer som är insatta i branschen framkommer de många av de problem som uppstått i detta projekt har förekommit även i deras projekt. En övergripande diskussion kring branschens utveckling och mottaglighet för projekt av den här typen 33

193 efterfrågas. Likaså behövs en diskussion kring hur vi i system för projektfinansiering möter den typ av flexibilitet som denna målgrupp efterfrågar. Urval av företag Besöksnäringen har förutom säsongsvariationen också den egenheten att den består till väldigt stor del av många mycket små företag. Väldigt många av dem drivs dessutom vid sidan av annan försörjning, man är s.k. kombinatör. Det huvudsakliga problemet som projekten försökte lösa är att företagare inom besöksnäringen har dåliga förutsättningar att försörja sig på sin näringsverksamhet, att anställa och att satsa på sin personal. Frågan man måste ställa sig är om urvalet av företag gjordes på bästa sätt utifrån ovanstående mål? Borde urvalet ha skett endast utifrån motivation och vilja att växa? 9st av respondenterna i slutenkäten ( 35%) kan inte leva på verksamheten idag och för 4 av dessa 9 är det heller inget mål att kunna det. Om vi omvandlar detta till hela populationen deltagande företag så är nästan vart 5:e företagare (ca 20%) s.k. kombinatör och vill/kan inte leva av sin verksamhet. Vad hade hänt om man i urvalet av företag hade satsat mer på kvalitet och motivation dvs. genom att handplocka deltagare genom att intervjua att välja ut de företag som vill och kan växa och där det fanns ett mål hos ledningen att bli mer professionell? Konkurrens om företagen Det pågick en mängd andra projekt som konkurrerade om företagen. Detta skapade förvirring och det uppstod också en slags projekttrötthet. Samverkan är viktig och kan inte nog betonas. ESF värnar individen och vi tänker regionalpolitiskt Ett grundläggande problem med ESF är att det egentligen är individpengar men vi vill jobba regionalpolitiskt och se det ur strategiskt perspektiv när vi vill jobba regionalpolitiskt. (Citat från en av våra lärandeträffar med strategigruppen) Näringen blir inte alltid betraktad som seriös Problem uppstod även när det visade sig att det inte fanns chefer som företrädde besöksnäringen i vissa kommuner och att det uppfattades som att man dessutom på vissa håll inte ansåg näringen som viktig. När vi tänkte referensgruppen i projekten ville vi ha med näringslivscheferna, men det var inte alltid lätt att få med dem. Det hade varit bättre att verkligen ha med dem som dragare så som det var i vissa kommuner. Gratis är surt, inte gott 84% av företagen (baserat på de 25 respondenterna) hade inte deltagit om de hade fått betala för utbildningarna. Vi tror att företagen hade tagit mer seriöst på sitt deltagande om de hade fått betala en deltagaravgift Vilka förändringar har projektet lett till och hur kan dessa tas vidare? De viktigaste förändringarna som projektet har lett till är att ett antal företagsledare har fått upp ögonen för kompetensutveckling och inser att det är en viktig del att satsa på även i framtiden. Dessutom så har deltagande individer insett hur värdefullt det är med nätverk och att det är mycket bra att börja samverka med andra företag i regionen om man vill förbättra sin marknadspotential 34

194 9.3.4 Vilken typ av aktörer kan ha nytta av projektet och vilka resultat? Aktörer som kan ha nytta av projektet kan vara andra företag i branschen som kan ha nytta av att förstå och bli informerade om framgångsfaktorn med kompetensutveckling. Resultat som kan vara viktiga att föra vidare till blivande projektägare med samma målgrupp är vikten av att skapa delaktighet samt att tänka över hur urvalet av företag sker Forskningsbaserade sammanhang/ möjligheter Fortsatt forskning skulle kunna ske utifrån ett flertal perspektiv och då inte minst uppföljande forskning för att konstatera effekterna av projektet Vilka lärprodukter har kommit fram (arbetsmodeller, strategier etc) Kurbits affärsutvecklingsprogram fick testas i full skala med mycket gott betyg och kommer att implementeras och föras vidare av ALMI Kronoberg. 9.4 Lärandet i själva projektorganisationen Upphandlandet av alla kompetensutvecklingsaktiviteter vid ett tillfälle skapade ett oflexibelt projekt. Det gick inte att ändra eller skapa nytt utifrån behov som uppstod (målgruppsanpassa) och det låste också in leverantörer som hade planerat utifrån det större omfånget. Hellre göra många små upphandlingar och begära in offerter efter hand. Projektmentor eller projektcoach efterfrågas. Någon som har erfarenhet från många projekt. En lärande utvärderare fungera som en sådan med rätt upplägg. 9.5 Brister i ESF system och struktur: Att man inte kan plocka in nya deltagare. Har de inte sagt ja från början får de inte gå med. Nya företag som inte ens existerade då vi gjorde mobiliseringen tillkommer och vill gå med, men trots att det finns ekonomiskt utrymme så finns ingen möjlighet och ingen flexibilitet Man borde kunna få ta betalt av deltagare för att få dem mer motiverade. Otydliga regler kring statsstöd 35

195 Underlag till webbenkät okt 2012 Kvinna Man (antingen eller) Chef/Förretagsledare: Anställd: (antingen eller) Går det att leva på din/er verksamhet idag? Är det ett mål att leva på verksamheten i framtiden? (om ovanstående fråga besvara med nej) Kan du se några förändringar i den riktningen idag? (om första frågan besvaras med nej) Skulle du ha deltagit i utbildningen även om det hade kostat pengar? Kommentar: JA NEJ Upplever du personligen att du efter projektet: JA NEJ Är bättre rustad att hantera nuvarande och nya arbetsuppgifter. Har fått en ökad förståelse om besöksnäringens betydelse. Har fått bättre förutsättningar att försörja dig på din verksamhet och att anställa vid behov. Är mer rörlig och anställningsbar i branschen Har möjligheterna till samverkan mellan kommunansvariga och företag ökat genom deltagande i projektet. Har fått bättre förutsättningar att marknadsföra din verksamhet. Är bättre rustad med idéer för att kunna förlänga säsongen. Har fått bättre möjligheter till samarbeten och produktutveckling med andra deltagande företag. Ge gärna exempel: Deltar i eller har skapat ett nytt nätverk Ge gärna exempel: Upplever du att kurserna motsvarar de förväntningar du hade när du valde att delta i projektet. Utveckla gärna: 1

196 Har det under projektets gång hänt något av följande: JA NEJ Ej relevant Sett över min/vår prislista Försökt hitta samarbete med andra företag i besöksnäringen för att öka min/vår attraktivitet Försökt hitta samarbete med andra företag i andra branscher för att öka min/vår attraktivitet Hittat nya produkter/tjänster eller breddat det utbud jag har idag för att kunna förlänga säsongen Undersökt vad som skulle göra mitt erbjudande gångbart internationellt Hittat fram till vad det är i vår affärsidé som är unikt/speciellt Jag/vi kan nu försörja mig/oss på verksamheten Börjat samverka mer med andra företag Skapat nya kontakter med företag i regionen Utvecklat och fördjupat de samarbeten som ni redan har med andra företag Skapat paket eller produkter tillsammans med andra företag Stärkt företagets konkurrens och utvecklingskraft Vässat affärsplanen och blivit tydligare i vårt erbjudande mot kund? Ökat förståelsen för hur kunskaper om jämställdhet kan vara till nytta för verksamheten? Ökat förståelsen för hur kunskaper om tillgänglighet kan vara till nytta för verksamheten Ökat lönsamheten Gradera nedanstående från Dålig=1 Mycket bra=5 Dålig Mycket bra Hur ser företagets utvecklingspotential ut på 2 3 års sikt? Hur ser företagets utvecklingspotential ut på 10 års sikt?

197 OM DU ÄR CHEF/FÖRETAGSLEDARE Upplever du att du via projektet JA NEJ Ej relevant Fått ökad kompetens inom olika områden som annars inte hade kommit till stånd Erhållit ett stort mervärde genom att kunna erbjuda din personal kompetensutveckling Fått upplevelser av ökad professionalisering och bättre försörjningsmöjligheter på längre sikt Upplever dig vara bättre rustad för att klara såväl nuvarande som nya arbetsuppgifter Fått bättre förutsättningar vad gäller kontakter och samarbeten med andra företag Fått bättre kommunikationsmöjligheter och ökad närhet till offentliga myndigheter Fått ökad yrkesstolthet, Fått ökad möjligheter till kompetensutveckling som är anpassad efter besöksnäringens förutsättningar även i framtiden. Skulle du ha låtit dina anställda gå utbildningen även om det hade kostat pengar? OM DU ÄR DELTAGANDE ANSTÄLLD Upplever du att du via projektet: Fått ökad kompetens inom olika områden Är bättre rustad för att klara såväl nuvarande som nya arbetsuppgifter, EJ RELEVANT Fått ökad yrkesstolthet. 3

198 Bilaga 3 (skärmdump från webbenkät)

199 PK rev Information om slutrapportering av genomförandeprojekt inom Socialfonden Varje genomförandeprojekt ska slutrapporteras till Svenska ESF-rådet senast vid sista ansökan om utbetalning. Av rapporten ska projektets resultat framgå inklusive vidtagna åtgärder med anledning av avvikelser mellan förväntat och faktiskt resultat. Slutrapporten ska även innehålla en uppföljning av verksamheten. Till er sista Ansökan om utbetalning ska lägesrapport skrivas som vanligt i Projektrummet. Syftet med slutrapporten är att underlätta spridning av kunskap i form av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten ombeds ni beskriva vilka resultat ni uppnått och redogöra för hur ni följt er tid- och aktivitetsplan. Vänligen bifoga också andra produkter och/eller rapporter etc. som ni arbetat fram under er projekttid, såsom utvärderingsrapporter och andra rapporter, metodbeskrivningar med fler relevanta material som tagits fram i projektet. Sänd dem till er samordnare i ett exemplar samt i digitalt format för att möjliggöra synliggörande av framkommen kunskap och resultat från projekten. Praktisk information Ni slutrapporterar genom att fylla i och skicka slutrapporten genom Projektrummet. Vill ni spara en arbetsversion av rapporten väljer ni bara Skriv ut, varefter en PDF-fil blir tillgänglig som kan sparas ned som vanligt. Under varje rubrik finns en inledande text om avsnittets innehåll. Det är viktigt att slutrapporten bygger på en diskuterande redogörelse. Från och med den 3:e rubriken och framåt bör om möjligt följande två frågor besvaras: 1. Redogör för eventuella orsaker till avvikelser mellan förväntat och faktiskt resultat. 2. Vad hade eventuellt kunnat göras bättre? Svenska ESF-rådet Huvudkontoret Box 47141, Stockholm Besöksadress: Liljeholmsvägen 30 B, 3 tr Telefon: Fax:

200 Om Du har frågor angående slutrapporteringen, välkommen att höra av dig till din samordnare på Svenska ESF-rådet! 1. Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Projektet syftade till att öka professionaliteten hos företag inom besöksnäringen i södra Småland med hjälp av olika utbildningsinsatser. Företagarna skulle få större möjlighet att försörja sig på sina företag och öka möjligheten att anställa. De anställda i företagen skulle också få möjlighet att kompetensutvecklas, både helårs- och säsongsanställda. Målet var att förbättra de anställdas villkor på olika sätt. Projektet valde att anordna enstaka kurser som anpassades efter målgruppens behov, vilka analyserades under mobiliseringsfasen. Tiden mellan målgruppens intresseanmälningar och kursernas genomförande var lång för målgruppen och mycket hann förändras inom företagen. Detta gjorde att vi fick många avhopp. Många av företagen var i projektet mycket små, med antingen bara en eller eventuellt två personer. Dessa företagare hade svårt att medverka på kurser då deras företag helt enkelt pausas under den tid de inte kan vara på plats. En del av dessa var dessutom kombinatörer som inte kunde leva på sin verksamhet, i dessa fall försvårade även det faktum att de hade ett annat arbete sida vid sida med företagandet. I efterhand kan konstateras att urvalet av företag borde gjorts grundligare, genom exempelvis en förlängd mobiliseringsfas, för att hitta de företag som verkligen ville utvecklas. I en nulägesanalys som gjordes efter mobiliseringsfasen visade det sig att vart femte företag i projektet inte ville växa och bli lönsamma. Detta påverkade självklart engagemanget. Det vore även mycket positivt att öppna upp för intresserade företag att delta i insatser även efter projektstart. Vissa kurser fungerade bättre än andra och de vi fann bäst fungerande var de vars affärsnytta var tydligast. Affärsutvecklingsprogrammet Kurbits stod ut bland utbildningarna och skapade störst skillnad i företagen. Språkkurserna, exempelvis, hade inte samma inverkan. Efter ett strategiskt påverkansarbete fick vi Kurbits att bli kvar i regionen under Almis vingar. En annan lärdom vi fått i projektet är att inte göra en stor upphandling i början av projektet utan ta lärdom av kurserna och göra små efterhand. Projektledaren hamnade i en genomföranderoll istället för en utvecklande roll för projektet. 2 (25)

201 2. Projektets resultat - Redogör kortfattat för det problem och de behov som projektet avsåg att fokusera kring. - Redogör för projektets ambitioner att göra skillnad, det vill säga hur lösa problemet på ett bättre sätt. Ta utgångspunkt i den eller de programkriterier (lärande miljöer, samverkan, innovativ verksamhet, strategisk påverkan) som projektet valt, men också där så är aktuellt hur aktiviteterna av transnationell och regionalfondskaraktär bidragit. - Vilka resultat och förslag till goda lösningar har projektet lett fram till? - Vilken påverkan och genomslag har projektet åstadkommit på individnivå, organisationsnivå och system- och strukturnivå? Projektets huvudproblem var att den övergripande andelen av projektdeltagarna, det vill säga företagarna, i synnerhet de enskilda firmorna, sällan har förutsättningar att försörja sig på sin näringsverksamhet. Att företag inom besöksnäringen behöver professionaliseras och få ökade kunskaper inom områden som till exempel affärsutveckling, marknadsföring och ekonomi var en utgångspunkt i vår ansökan. Anställda i företag inom besöksnäringen har delvis andra problem och behov än företagsledarna, men projektets huvudproblem skulle även påverka de anställdas förutsättningar i hög utsträckning. Om företagsledarna får kunskaper som möjliggör för dem att öka sin lönsamhet och förlänga säsongen så får det betydelse även för de anställda. Ökade kunskaper om ekonomi och juridik samt pedagogik och ledarskap får också betydelse för de anställdas villkor. Dessutom är kompetensutveckling för personalen inte alltid högprioriterat i de verksamheter som deltog i projektet, dels på grund av dåliga ekonomiska förutsättningar och dels på grund av att verksamheterna ofta är väldigt personalintensiva. Företagsledare har i intervjuer till exempel uttryckt att man inte gärna satsar på att kompetensutveckla personal som är tillfällig. Man kan sällan erbjuda personalen så pass bra arbetsmöjligheter att de väljer att stanna kvar en längre tid. Detta får som konsekvens att anställda i företag inom besöksnäringen inte får möjligheter till kompetensutveckling i samma utsträckning som inom andra branscher där förutsättningarna ser annorlunda ut. Detta kompetensutvecklingsprojekt möjliggjorde för företagsledarna att satsa även på personal som kanske inte kommer att befinna sig långsiktigt i verksamheten, vilket skulle vara värdefullt mervärde för de anställda som annars inte hade fått möjlighet till kompetensutveckling. Projektet skrev sig ha en chans att bjuda just säsongsanställda som aldrig blir satsade på. Dessa har dock haft andra verksamheter, exempelvis skola eller annan tjänst under de tider då kurserna gått, då de ej skulle sammanfalla med högsäsong, och vissa av dem har då antingen inte haft möjlighet eller lust att på egen tid kompetensutveckla sig för en arbetsgivare som inte kan erbjuda dem mer än visstidsanställningar. Under mobiliseringsfasen identifierades en annan målgrupp, nämligen de kommunansvariga och aktörer som arbetar övergripande med frågor om att utveckla besöksnäringen. Kompetensutvecklingsbehovet var inte enbart formulerat av de kommunansvariga själva, utan kom delvis från näringen. Detta är intressant med utgångspunkt i att det är de kommunansvariga som väckt frågan om kompetensbehovet hos företagen, vilket innebär att initiativet från början kommer 3 (25)

202 ovanifrån. På liknande sätt formulerade alltså företagen ett behov hos de kommunansvariga, det vill säga att de behövde fördjupad förståelse för näringens förutsättningar och villkor. En balansgång som stundtals var svår att hantera var att minska upplevelsen av att projektet kommer ovanifrån, vilket också hängde ihop med den skeptiska inställning till myndigheter som en del av företagen gett uttryck för. Det har hänt att företag har uppfattat erbjudandet om kompetensutveckling som att man inte anses vara tillräckligt bra på det man gör. För att minska den effekten så tryckte vi mycket på behovsanpassningen och att det var företagen själva som var med och formade kurserna. Projektet var väl förankrat bland tjänstemännen. En fråga som egentligen inte ställdes före projektet var ett faktum var huruvida företagarna ens ville ha kompetensutvecklingsinsatser. De blev tillfrågade om vilka kompetensutvecklingsinsatser som skulle vara intressanta för deras verksamhet, inte om det fanns en vilja att kompetensutveckla och affärsutveckla sin verksamhet. Detta frågade dock vår externa utvärderare inför genomförandefasen. Resultatet blev oroväckande. En stor andel, nästan vart femte deltagande företag, ville inte öka sin omsättning och kunna leva på verksamheten, detta syns sedan även i deltagandet. Ett projekt där deltagarna från början hade ett mål med insatserna och vars mål var att öka lönsamheten hade kunnat skapa ett projekt med bättre resultat. En längre mobiliseringsfas hade skapat möjlighet att undersöka detta närmre. Det var även svårt att nå jämt ut till företagen. Särskilt då det gick genom de ansvariga på kommunen. Deras definition av besöksnäringen fick råda och deras prioriteringar bland företagen bestämde vilka som fick möjlighet att vara med. Företag som hört av sig senare och velat vara med fick inte en chans från början. Företagens möjlighet att ta del av projektet har dessutom varit olika i de olika kommunerna. Uppvidinge kommun saknade exempelvis turistansvarig under mobiliseringsfasen. Detta gjorde att kommunen endast fick med två företag i projektet. I efterhand kan vi konstatera att alla de 118 individer som var med i projektet inte deltog på kurser. (Av dessa 118 var inte alla med i mobiliseringsfasen, några har tillkommit under projektets gång.) Vid projektets avslutning hade 79 individer tagit del av insatserna. Det innebär att över var tredje deltagare (36 %) helt enkelt inte deltog. De som tillkom under projektets gång var mer benägna att anmäla sig till kurser än de som var med under mobiliseringsfasen. Kanske då deras erbjudande kom i samband med kursstart istället för ett till två år före kursstart. Enligt utvärderarens slututvärdering var avhopparna i större utsträckning kombinatörer och företagare som inte kunde leva av sin besöksnäringsverksamhet. Siffrorna kring deltagande är inte heller jämt fördelade över kön och ålder. Nästan varannan av de 35 män som var med från början valde att inte gå några kurser. 49 % gentemot 30 % av kvinnorna. 53 % av de under 40 år gick inte någon kurs. Siffran kan vara något missvisande då även de som misslyckades att närvara tillräckligt på en kurs för att godkännas i kursen räknas som icke-deltagare. Det krävdes närvaro i över 50 % av kurstillfällena i kurserna för att godkännas. Varför ser det ut som det gör? Kanske är det så att män är mindre studiebenägna. I länet syns en tydlig skillnad mellan män och kvinnors utbildningsnivå (På tal om kvinnor och män Kronobergs län 2012). Ungefär 4 (25)

203 hälften av männen i länet har gymnasiet som högsta utbildningsnivå, bland kvinnorna är siffran lägre då det är fler kvinnor i länet som läst eftergymnasiala utbildningar. Efter ett samtal med processtödet i jämställdhetsintegrering kom även en annan teori upp, nämligen att kvinnor kanske undervärderar sin kompetens och därför tenderar att gå fler kurser, alternativt att män övervärderar sin. Om vi tittar på de 79 individer som faktiskt genomgick kurser kan vi se vissa skillnader i vilka som gick vilka kurser. Män är överrepresenterade i kurser som Ekonomi, administration och juridik, Pedagogik och ledarskap, Livsmedelshygien och egenkontroll och Kurbits affärsutveckling för besöksnäringen. Männen är alltså överrepresenterade i de kurser som har med företagsledning att göra. Kvinnor å andra sidan är överrepresenterade i kurser såsom Grundläggande datorkunskap, Marknadsföringens grunder, Verktyg för marknadsföring, Värdskap och service samt Destinationsutveckling och destinationsmarknadsföring. 57 % av de deltagande kvinnorna i projektet var anställda av antingen ett företag inom besöksnäringen eller inom offentlig sektor. Samma siffra för män var 20 %. Detta kan ha inverkan på vilka kurser de väljer att gå. Av de som gick kurser i språk, destinationsutveckling och värdskap var en majoritet anställda kvinnor. Dessa ämnen är måhända de första företagsledarna anställer någon för att sköta. Både anställda och företagare har dock haft möjlighet att gå kurserna i projektet. Företagsledare kan dock förväntas ha mer med frågor som exempelvis affärsutveckling att göra. Andra kurser såsom Ekonomi, administration och juridik kan vara relevant för både företagsledare och anställda varför siffrorna fortfarande är intressanta. Kanske är det så att deltagare väljer kurser de är någorlunda bekväma inom. Exempelvis arbetar en företagsledare troligen med en del pedagogik och ledarskap om denne har anställda. Steget att då söka en kurs i ämnet kanske är kortare än att söka en kurs i värdskap, som kanske vore nog så viktigt för företaget, ifall denne inte känner sig hemma i ämnet. Vissa ämnen kanske exempelvis känns mer kvinnliga eller manliga, att då vara av det motsatta könet och utan att ha någon förkunskap kanske upplevs avskräckande. Det är inte bara deltagandet som är intressant att analysera. Kvinnor har föreläst i traditionellt kvinnliga ämnen; språk, värdskap och livsmedel. Män har föreläst i de lite längre kurserna och i ämnen som kan anses ha mer traditionellt manlig framtoning; Datorkunskap och Marknadsföring, Ekonomi, administration och juridik, Pedagogik och ledarskap samt affärsutveckling. En timmes föreläsning med en man har i snitt kostat kr mer än en timmes föreläsning med en kvinna som föreläsare (5 857 kr/timmen gentemot kr/timmen). En kvinnas deltagande i kurser kostade dock kr mer än en mans deltagande i kurser (7 786 kr jämfört med kr). Eventuellt beror prisskillnaden mellan föreläsare av kvinnligt respektive manligt kön på att de föreläser i olika ämnen som anses ha olika värde. Detta värde är emellertid också könskodat och att exempelvis språk är så markant mycket billigare än de andra kurserna kan anses ha att göra med dess stora andel kvinnliga föreläsare och deltagare. Kurser där den direkta affärsnyttan inte är tydlig har haft svårare att få och behålla kursdeltagare. Exempelvis har affärsutvecklingsprogrammet Kurbits haft många deltagare och hög närvarograd medan språkkurserna haft svårt att locka deltagare, det prioriterades inte. 5 (25)

204 Att intresseanmälningarna inte är bindande har skapat vissa problem i projektet. Avtalen som skrivits har gjort att utbildningsanordnare har förberett sig för ett visst antal kurser och därför, i några fall, tackat nej till andra förfrågningar. När kurserna sedan ska gå av stapeln har många kurser ställts in vilket har lett till relativt dåliga relationer med kursanordnare. En annan problematik har varit att kurserna är gratis, vilket har gjort det svårare för företagen att se dess värde. Om en företagare betalat en kurs är det kanske troligare att denne oftare kommer på kurstillfällena och exempelvis inte hoppar av dagen före kursstart. I sin slutrapport frågade dock utvärderaren huruvida respondenterna skulle gå kurserna om de inte vore gratis. 81 % av dem svarade att de inte skulle gjort det. Endast en av de responderande företagsledarna svarade att hen skulle låtit sina anställda gå utbildningen även om den kostat pengar. Det skulle alltså även bli svårt att visa kursernas värde via kursavgifter. Programkriterier I detta projekt har samverkan kommit att bli centralt på några olika plan. Vi utgår från definitionen av samverkan så som den formuleras i Socialfondsprogrammets programkriterier, det vill säga: Samverkan handlar om att några gör något tillsammans som man inte skulle göra lika bra var för sig att lösa ett gemensamt problem, att kunna påverka tillsammans, att agera strategiskt, att organisera kompetensinsatser på ett effektivare sätt, att kunna utnyttja olika expertkompetenser och så vidare. Först och främst har det i projektet handlat om intern samverkan och projektorganisation. För det andra handlar det om samverkan mellan de deltagande företagen i projektets målgrupp. För det tredje om samverkan mellan privat (de deltagande företagen) och offentlig verksamhet (de deltagande kommunerna och Regionförbundet södra Småland). Den fjärde och sista aspekten av samverkan i projektet handlar om relationerna med externa aktörer och andra projekt. Dessa fyra indelningar av projektets samverkansarbete hänger tätt samman med varandra och lägger också grunden för möjligheter till strategiskt påverkan på längre sikt. Till att börja med redogörs för det interna samverkansarbetet. Projektet skapades i och med att de turistansvariga i kommun och region samlades och insåg att de kunde göra en satsning tillsammans. En satsning de inte skulle ha möjlighet att göra i varje kommun för sig. Projektet har därtill arbetat med att öka möjligheterna till samverkan mellan deltagande företag genom att dels få dem att lära känna varandra och dels genom att uppmuntra till olika samarbeten genom exempelvis paketering och att använda varandra som kunskapsutbyten. 6 (25)

205 En tredje aspekt av samverkan som bör uppmärksammas är den mellan det privata och det offentliga som var av stor vikt i detta projekt. Mobiliseringsfasen uppmärksammade oss på att i många av kommunerna är relationen mellan företagen inom besöksnäringen och kommunen mycket god. Det finns oftast en bra kommunikation och nära kontakt. Genom samverkan skulle projektet kunna bidra till att stärka relationerna ytterligare och, i de fall där de inte var lika väletablerade, bidra till att kontakten stärktes. Som vi senare skriver i 3. Syfte och mål med projektet har detta inte uppnåtts i någon större utsträckning, kanske då relationerna faktiskt redan innan projektets start var bra. Projektet innebar också att det offentliga, i egenskap av regionförbundet, synliggjordes hos företagen. En nära kontakt med företagen kom också regionförbundets verksamhet till godo. Mobiliseringsfasen uppmärksammade oss på att många småföretagare inom besöksnäringen ofta upplever kontakten med myndigheter som svår och onödigt tillkrånglad, även om kontakten med turismansvariga oftast upplevs som god. Detta innebar också en viss brist på förståelse inför byråkratiska processer och regelverk som aktualiserats i projektet, till exempel statsstödsregler och upphandling. En konkret metod för att arbeta med detta var att öppna upp möjligheten för de kommunansvariga att, tillsammans med företagen, delta vid kurser. Målet var en bättre samverkan mellan kommuner och företag. Denna möjlighet har dock inte tagits vara på. De offentliga tjänstemännen har endast gått kursen i Destinationsutveckling och destinationsmarknadsföring samt deltagit under temadagen om besöksnäringens betydelse, dialogdagen om kurbits och utbildningsdagen kring jämställdhet och tillgänglighet. Däremot utnyttjade två företag möjligheten att delta i destinationsutveckling och destinationsmarknadsföring, kursen som vände sig specifikt till de som arbetar övergripande med besöksnäringen på kommunerna. Utöver intern samverkan med projektets samarbetspartners, samverkan mellan företagen samt mellan företagen och offentlig verksamhet så har kontakten med externa aktörer och liknande projekt varit betydelsefull för projektets lärande och omvärdsanalys, vilket framförallt fått betydelse för det strategiska påverkansarbete som vi bedrev under genomförandefasen. Vad det specifikt handlar om är Region Dalarna, senare RTS, affärsutvecklingskoncept Kurbits. Att vi kom i kontakt med Region Dalarna och Kurbits var betydelsefullt på fler sätt än att vi hittade ett spännande koncept som passade de deltagande företagen väldigt bra i form av kompetensutvecklingsinsats kring affärsutveckling samt personlig coachning som ingick i ett sammanhang. Det bidrog även till att stärka projektets huvudsakliga problembild, och var därför en värdefull ingrediens i vår omvärldsanalys. Arbetet med att få igång Kurbits både inom ramarna för projektet och som en fortsättning av projektet på längre sikt var en av de strategiska frågor som löpt parallellt med det övriga projektarbetet, och där styrgruppen betytt mycket. Vi började med två Kurbitsgrupper men kände sedan behov av flera och då andra kurser ställts in hade vi medel att köpa in ännu en. Arbetet med Kurbits är tätt sammanlänkat med frågor om projektets strategiska påverkansarbete och bygger på ett behov av samarbete som identifierats i de båda bolag som regionförbundet äger helt eller delvis, Destination Småland å ena sidan och Almi Företagspartner Kronoberg å andra. Destination Småland har stora erfarenheter av och kunskaper om besöksnäringens förutsättningar, men arbetar inte i så hög utsträckning med företagande och affärsutveckling. Almi har däremot 7 (25)

206 expertkunskap inom dessa frågor, men saknar viktiga kunskaper för att bedriva verksamhet som riktar sig till den målgrupp som små företag inom besöksnäringen utgör. Ett uppdrag som regionförbundet gett Almi är att öka arbetet med kulturella och kreativa näringar. Projektledningens vision var inledningsvis att en eller två representanter från Destination Småland och en eller två representanter från Almi skulle genomgå Kurbits processledarutbildning tillsammans för att sedan kunna hålla kursen för de deltagande företagen i projektet. Detta var dock svårt att genomföra i början då förankringen hos Almi tog tid. Fokus för projektets strategiska påverkansarbete var att finna ett sätt att arbeta vidare med Kurbits affärsutveckling för besöksnäringen. Detta skedde dels genom samtal mellan Almi Kronoberg och AB Destination Småland. Utöver det anordnades en Dialogdag kring Kurbits där vi bjöd in turistansvariga i kommuner, regionen, Almi och intresseorganisationer. Under dagen fick deltagarna dels information om Kurbits och dels prova på ett av verktygen. Det blev en uppskattad dag där deltagarna tyckte sig fått inblick i vad Kurbits innebär och vilka det vänder sig till. Denna dag och den dialog som skett har resulterat i att Almi kommer att testa att ha Kurbits under Därefter kommer en ny diskussion ske kring framtiden. Temadagen om besöksnäringens betydelse skedde den 18 april 2012 med syfte att höja statusen för företag inom besöksnäringen. Föreläsare bjöds in som visade på branschens ekonomiska betydelse, utvecklingsmöjligheter och goda exempel lyftes fram. Det hölls även en workshop kring den regionala strategi för besöksnäringen som då arbetades fram tillsammans med näringen. Goda resultat Projektets stora framgång blev satsningen på affärsutvecklingsprogrammet Kurbits. Kurbits blandar en forskningsstödd metodik med praktiska verktyg och coaching för att utveckla små- och medelstora företag inom besöksnäringen. Varje grupp består av tio företag och dessa får skriva på sekretessavtal för att gruppen ska kunna utnyttjas till max. Vår upplevelse av grupperna är att de blivit väldigt viktiga för företagarna och fyllt ett uppdämt behov av att kunna diskutera affärshemligheter. Många företagare har liknande upplevelser och finner ett stöd i samtalen. Kurbits har blivit en verklig succé och efterfrågan har varit stor bland företagare både inom och utanför projektet. Detta gjorde att vi efter två grupper valde att köpa in ännu en. Arbetet med att möjliggöra framtida deltagande för de företagare som inte kunde gå Kurbits inom projektet har varit av vikt och vi är väldigt nöjda med att Almi nu testar Kurbits under Projektets påverkan Projektet har haft stora möjligheter att påverka enskilda individer. Detta då deras engagemang har haft stor betydelse för resultatet. Somliga individer har engagerat sig och gått flera olika kurser, vilket har skapat chanser för dem att med sin nyvunna kompetens utveckla sitt företagande. Även på organisationsnivå har möjligheterna att kunna påverka varit relativt stora. Om projektet nått fram till en nyckelperson i ett företag kan detta innebära stora förändringar för företaget i fråga. En av 8 (25)

207 företagarna bestämde sig efter en kurs i Kurbits att satsa ytterligare 15 miljoner på sitt företagande. Denna satsning innebar momsintäkter för Sverige som överstiger detta projekts budget gjordes en OECD-studie över Småland-Blekinge. Denna konstaterar att det är viktigt att samverka med andra aktörer för att främja regional utveckling. Bland annat skrivs det om att tydliggöra rollfördelningen mellan olika aktörer. I detta projekt har vi sett påverkansarbetet på system- och strukturnivå som ett område där rollfördelningen var viktig. De senaste åren har många satsningar gjorts på besöksnäringen av offentliga verksamheter. Detta har gjort att vissa projekt varit lämpligare att ta ledarrollen för ett större påverkansarbete. Projekt Kompetensutveckling för besöksnäringen i södra Småland Hållbar besöksnäring Partnerskap Småland Regional strategi för besöksnäringen Geografi Kronobergs län Riket (Småland dock pilotregion) Kronoberg, Kalmar och Jönköpings län Kronobergs län Kompetensutveckling för besöksnäringen i södra Småland har arbetat för att få Kurbitskonceptet kvar i regionen, detta har varit det främsta arbetet för strategisk påverkan. Därutöver har även ett nätverk för företag i Kronobergs län som gått Kurbits skapats. Hållbar besöksnäring menar att ta fram ett gemensamt kvalitets- och hållbarhetssystem för besöksnäringen i Sverige. Under 2012 har 100 företag runt om i Sverige fått medverka. Sju av dessa företag har även deltagit i Kompetensutveckling för besöksnäringen i södra Småland. Partnerskap Småland arbetar för att få ett gemensamt varumärke för hela Småland och därmed stärka branschen. Båda dessa exempel har tydligare möjligheter att skapa strukturella förändringar varför "Kompetensutveckling för besöksnäringen i södra Småland valt att backa upp deras insatser genom att sprida deras inbjudningar och dylikt. Det har dock funnits insatser för strategisk påverkan även inom projektets ramar. En temadag kring besöksnäringens betydelse gick av stapeln i april Denna planerades och utfördes tillsammans med projektet "Regional strategi för besöksnäringen" som också det drevs av Regionförbundet södra Småland. Detta gjorde vi för att öka chanserna till ett lyckat evenemang. Alla olika insatser kan skapa projekttrötta deltagare. Risken finns även att beslutsfattare blir förvirrade av alla insatser som görs och prioriteringarna blir då svåra. Därför är det enligt projektledningen att föredra få men kvalitativa påverkansinsatser. 9 (25)

208 3. Syfte och mål med projektet - Redogör för projektets syfte/projektmål, delmål och avsedda resultat. I projektets slutskede gjorde utvärderaren en slututvärdering via en enkät på internet. 26 av 79 svarade, vilket ger ett ganska svårarbetat underlag men det är utifrån denna enkät övervägande delen av nedan information är hämtad. Anledningen till bortfallet kan vara allt från datorovana till att de, då projektet redan är slut, inte längre har någon anledning att svara på frågorna. - Övergripande mål - Resultat - Ökad sysselsättning och försörjningsmöjligheter för småskaliga företag inom besöksnäringen i Kronobergs län, 10 (25) Före projektet kunde 48 % av respondenterna leva på sin verksamhet, efter projektet svarade 65 % att de kunde det. Före svarade 65 % av de som då inte kunde leva på verksamheten att det var ett mål att kunna göra det i framtiden. 65 % ansåg också att de såg förändringar i den riktningen redan då. Efter projektet var samma siffror 55 % och 67 %. Detta resultat tyder på att projektet bidragit till ökad sysselsättning. Underlaget är dock för litet för att kunna dra några sådana slutsatser. - Bättre möjligheter för småskaliga företag - Då Kurbits under 2013 kommer att anordnas i Almi inom besöksnäringen i länet att ta del av Kronobergs regi har möjligheterna ökat för dessa behovsanpassad kompetensutveckling företag att ta del av behovsanpassad som är anpassad till näringens kompetensutveckling. förutsättningar (exempelvis Kurbits affärsutveckling) - Ökad professionalisering av företag inom - Det är svårt att säga något om detta mål så snart efter besöksnäringen i länet vilket får betydelse för företagens möjligheter att försörja sig själva och anställa vid behov, projektslut. 64 % av de responderande företagsledarna ansåg sig fått bättre förutsättningar för detta men när det gäller företagen i hela länet krävs det en större strukturförändring som inte går att mäta än. - Ökad förståelse och högre status för den - De samlade satsningar som görs från offentlig sida i regionala besöksnäringen. Kronoberg med omnejd tyder på att denna process är påbörjad och att branschens betydelse lyfts i olika sammanhang. - Projektmål (vad ska projektet ha - Resultat uppnått nu när det avslutas?) - 90 % av alla dem som deltagit i någon av - 84 % av respondenterna upplevde detta. projektets kompetensutvecklingsinsatser upplever att de är bättre rustade att hantera nuvarande och nya arbetsuppgifter.

209 - 90 % av alla de företag som deltagit - i 84 % av respondenterna ansåg detta. projektet upplever att de fått en ökad förståelse om besöksnäringens betydelse % av alla de övriga aktörer som deltar - 76 % av de övriga aktörerna ansåg detta. Dock arbetar på temadagen om besöksnäringens en del av dem redan i branschen och torde på så vis ha betydelse upplever att de fått en ökad förståelse om besöksnäringens betydelse. viss förståelse för dess betydelse. 100 % av politikerna och de företagare som ej arbetade i branschen ansåg sig fått en ökad förståelse för dess betydelse. (uppgift från utvärdering i samband med insatsen) - 90 % av företagsledarna som deltagit - i Enkäten svarar ej på om företagsledarna gått på någon kurser i affärsutveckling, ekonomi, administration och juridik samt pedagogik och ledarskap upplever att de genom projektet fått bättre förutsättningar att försörja sig på sin verksamhet och att anställa vid behov % av kursdeltagarna som deltagit i kurser i marknadsföring upplever att de genom projektet fått bättre förutsättningar att marknadsföra sin verksamhet % av dem som deltar i utbildning om jämställdhet och tillgänglighet upplever en ökad förståelse inför hur kunskaper om jämställdhet och tillgänglighet kan vara till nytta för att utveckla den egna verksamheten % av de som arbetar övergripande med frågor om besöksnäringen i länet och som går kursen destinationsutveckling och destinationsmarknadsföring upplever att de fått bättre förutsättningar för att öka regionens attraktivitet. - Såväl kommunansvariga som företag upplever att möjligheterna till samverkan dem emellan har ökat genom deltagande i projektet. av dessa kurser. Av företagsledarna svarade 64 % att de fått bättre förutsättningar att försörja sig på sin verksamhet på sikt. Frågan om möjlighet att anställa vid behov gick till alla respondenter varav 44 % svarade att de fått det. Dock var endast 56 % av de tillfrågade företagsledare vilket kan påverka resultatet. - Frågan gick till samtliga respondenter. 88 % av respondenterna ansåg sig fåttdetta % upplevde detta. (Uppgift från utvärdering gjord i samband med insatsen) - Frågan gick även till de som ej gick kursen. 50 % av de svarande som arbetar övergripande med dessa frågor i länet ansåg att de fått bättre förutsättningar för detta. - Denna fråga fick ej hög andel positiva svar i någon av målgrupperna. Dock ansåg de redan före projektstart att samarbetet dem emellan var bra. Det kanske helt enkelt inte behövde förbättras. 11 (25)

210 Delmål Resultat individer sysselsatta inom - 79 personer genomgick utbildningar. besöksnäringen i Kronobergs län genomgår de kurser som de anmält intresse till. - Beroende på vilka kurser man valt så - 80 % av respondenterna upplevde sig fått bättre bidrar projektet till upplevelser av bättre möjligheter till samarbete med andra deltagande möjligheter för samarbeten och företag. 60 % av respondenterna har försökt hitta produktutveckling tillsammans med samarbete med andra företag inom besöksnäringen andra deltagande företag. Detta i sin tur leder till att företagen upplever sig bättre rustade att förlänga säsongen. och 48 % med företag utanför branschen. 33 % har överhuvudtaget börjat samarbeta mer med andra företag. Frågan har gått ut till både anställda och företagsledare varför svaret kan vara lite missvisande. En receptionist kanske exempelvis inte har insyn i alla pågående samarbeten i företaget. 76 % av respondenterna ansåg sig bättre rustade för att förlänga säsongen. - Projektet kan lyfta fram minst tio olika - Nätverk har skapats inom Kurbits. 24 % av exempel på konkreta samarbeten/produkter som uppstått eller planeras inom ramarna för projektet, samt eventuella nätverk som skapats. - Specifika mål sätts tillsammans med utbildningsanordnarna upp för respektive kurs. - Kursdeltagarna upplever att kurserna motsvarar de förväntningar de hade när de valde att delta i projektet. - Minst 50 individer deltar vid temadagen om besöksnäringens betydelse, varav 30 utomstående. respondenterna svarade att de skapat produkter med andra företag under projektets gång. Inga exempel lyftes dock fram då enkäten inte möjliggjorde det. - Ja, de har till stor del ansetts uppfyllda av deltagarna % av respondenterna ansåg detta deltog vid temadagen varav 35 utomstående. - Minst 3 personer genomgår Kurbits processledarutbildning. - Detta mål togs bort. Istället anordnades en dialogdag kring Kurbits som resulterade i att Almi kommer anordna Kurbits (25)

211 Mervärden: För de deltagande företagsledarna: - Resultat - Ökad kompetens inom olika områden - 78 % av de svarande företagsledarna anser sig fått ökad genom kompetensutveckling som annars inte hade kommit till stånd, både för egen kompetens inom olika områden som annars inte kommit till stånd. Endast 21 % ansåg att det var ett del men det är också ett stort mervärde mervärde att kunna erbjuda personalen för företagsledarna att, i egenskap av personalansvariga, kunna erbjuda sin personal kompetensutveckling, kompetensutveckling. De var emellertid inte tillfrågade om de överhuvudtaget hade anställda. 57 % ansåg att frågan ej var relevant, detta kanske berodde på att de ej hade anställda. - Upplevelser av ökad professionalisering - 64 % av företagsledarna ansåg detta. och bättre försörjningsmöjligheter på längre sikt, - Upplevelser av att vara bättre rustad för - 71 % av företagsledarna ansåg detta. att klara såväl nuvarande som nya arbetsuppgifter, - Bättre förutsättningar vad gäller - 71 % av företagsledarna ansåg sig fått bättre kontakter och samarbeten med andra företag och dessutom mervärde i form att förutsättningar vad gäller kontakter och samarbeten med andra företag. få uppleva andra företags verksamheter vilket dessa företagsledare sällan har tid till under säsongen, - Upplevelser av bättre - 29 % av företagsledarna ansåg detta. Dock ansåg de kommunikationsmöjligheter och ökad närhet till offentliga myndigheter, flesta (94 %) redan före projektet att de hade god kontakt med dem. - Ökad yrkesstolthet, - 43 % av företagsledarna ansåg detta. - Samt ökade möjligheter till - 71 % av företagsledarna ansåg detta. kompetensutveckling som är anpassad efter besöksnäringens förutsättningar även i framtiden. För de deltagande anställda: - Ökad kompetens inom olika områden - Samtliga svarande anställda ansåg sig fått detta. genom kompetensutveckling som annars inte hade kommit till stånd, - Upplevelser av att vara bättre rustad för - 82 % av de anställda ansåg detta. att klara såväl nuvarande som nya arbetsuppgifter, - Ökad yrkesstolthet % av de anställda ansåg detta. 13 (25)

212 För de kommunansvariga: - Ökad kännedom om besöksnäringens - 33 % av de svarande kommunansvariga ansåg detta. förutsättningar samt möjligheter till regionalt utvecklingsarbete och destinationsutveckling, - Bättre förutsättningar vad gäller - 0 % av de svarande kommunansvariga ansåg detta. kontakter och samarbeten med Detta beror nog främst på att de redan ansåg sig ha en turismansvariga/näringslivsutvecklare i god relation med varandra. länets andra kommuner, - Upplevelser av bättre - 0 % av de svarande kommunansvariga ansåg detta. kommunikationsmöjligheter och ökad Detta beror nog främst på att de redan ansåg sig ha en närhet till företag inom besöksnäringen. god relation med företagarna. För projektägaren: - Bättre kunskaper som är värdefulla - i Kunskap om mindre företag och kombinatörers arbetet med de kulturella och kreativa arbetsförhållanden har tillkommit projektägaren. näringarna, Denna kunskap kan bli viktig i arbetet med kulturella och kreativa näringar. - En tydlig roll i den länsövergripande - Vi har nu tagit en tydligare roll i satsning som sker på besöksnäringen och där Destination Småland ingår samt ett konkret exempel på hur vi kan bedriva besöksnäringsfrågorna och har en samordnare som, utöver Destination Småland, har ansvar för dessa frågor på en regional nivå. regionalt utvecklingsarbete, - Utvecklat regionalt nätverk både - i Ja, det har gett goda relationer med kommuner och relation till kommunerna och det näringsliv för projektägaren. regionala näringslivet. Ytterligare mervärden handlar om attraktivitet för regionen eftersom företagen genom projektet erbjöds ökade möjligheter att utvecklas när det gällde att hitta samarbeten, utveckla produkter tillsammans och bli bättre på att bemöta besökare som kommer till länet. Många av respondenterna menar, som vi skrivit ovan, att de påbörjat olika samarbeten. Detta innebär i alla fall att det första steget mot en ökad attraktivitet tagits. Detta är emellertid en fråga som bör besvaras på lite längre sikt. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att få mätbara, kvantitativa mål uppfyllts. Främst rör det sig om en något lägre siffra än förväntat. Vissa mål kan dock anses helt uppfyllda, dels målet om att öka möjligheterna till behovsanpassad kompetensutveckling för företag inom besöksnäringen då vi lyckats få Kurbits etablerat i länet, dels målet att ge de anställda möjligheter till kompetensutveckling som annars ej kommit till stånd och dessutom det kvantitativa mål som rörde deltagare på temadagen om besöksnäringens betydelse. 14 (25)

213 Somliga mål har fått något lägre måluppfyllelse. De flesta mål som rört de deltagare som arbetat övergripande med besöksnäringen i kommun och region har inte uppfyllts. Ingen av de respondenterna ansåg sig fått bättre förutsättningar för kontakt och samverkan med andra kommuner eller med företagen inom branschen. Detta beror troligtvis på att de redan ansett sig ha god kontakt med dessa. I samtal med gruppen har det kommit fram att de uppskattat möjligheten att diskutera frågor med varandra men att detta även sker i andra sammanhang. Även företagarna ansåg att närheten till kommunansvariga inte blivit bättre, utan den var bra redan från början. Endast en tredjedel av de kommun- eller regionansvariga ansåg sig ha bättre förutsättningar till regionalt utvecklingsarbete och destinationsutveckling. I samtal med dem har det framkommit att de tyckt att de redan arbetar med frågorna som diskuterats på den kurs som behandlat dessa frågor och att den kanske legat på en något låg nivå. Detta justerades dock under kursens gång. Projektledningen insåg under projektet att det nog är enklare att satsa på att kompetensutveckla större organisationer där möjligheten är större att vara ifrån arbetet ett par timmar. I detta projekt har många varit ensamföretagare och då stannar företaget under den tid de lägger på kompetensutveckling vilket kan förklara att projektet haft en del avhopp. På grund av avhoppen var vi tvungna att ställa in en del kurser. Detta gjorde dels att vi hade möjlighet att köpa in ett till Kurbitsprogram, eftersom de tidigare två gått så bra, dels fick vi revidera och minska budgeten. 4. Arbetssätt Vad var ert huvudsakliga arbetssätt? Beskriv kortfattat vilka metoder, utbildningar och andra aktiviteter som användes. Vad i metoderna och aktiviteterna var det som gjorde skillnad, d.v.s. som ledde fram till det önskade resultatet? Beskriv eventuellt nya metoder eller material som tagits fram i projektet. Vi arbetade med relativt korta kurser och enstaka utbildningsdagar, se Bilaga 1. Målgruppen fick under samtal med projektledaren under mobiliseringsfasen själva säga vad för insatser de behövde för att utvecklas. Efter detta byggdes ett kursutbud upp där de fick välja vilka av kurserna de var intresserade av. Kurser genomfördes i allt från språk och grundläggande datorkunskap till pedagogik och ledarskap och affärsutveckling. Språkkurserna fick många avhopp och det är svårt att se vilka effekter 12 timmar språkkurs kan ha i ett företag. Deltagarna var visserligen nöjda med kurserna men projektledningen anser att det vore bättre att satsa mer på affärsutvecklingsprogrammen och coaching som ger mer konkreta resultat på högre nivå än individuell språkutveckling. Mötet med andra företagare har varit en viktig del av utbildningsinsatserna. Särskilt deltagarna inom Kurbits affärsutveckling har poängterat vikten av bra sammansättning av deltagare. I Kurbits fick de dessutom skriva på sekretessavtal sinsemellan vilket gjort att deltagarna haft möjlighet att prata 15 (25)

214 öppet om sina företag utan att riskera att informationen hamnar fel. Läs mer om detta under 2. Projektets resultat. 16 (25) 5. Deltagande aktörer i projektet Redogör för vilka aktörer (organisationer, företag, myndigheter) som ingick i projektet, samt vad de konkret bidrog med, både vad gäller engagemang, ekonomiska resurser och påverkansarbete. Redovisa dessutom arbete i projektgrupp, styrgrupp och/eller referensgrupp samt gruppernas sammansättning. Hur har grupperna fungerat? En extern utvärderare följde projektet, se 10. Extern utvärdering. Regionförbundet södra Småland har varit projektägare. Regionförbundet arbetar med regionala utvecklingsfrågor inom många olika områden. Lärdomar från andra områden har i viss mån kunnat appliceras på detta projekt, främst har dock diskussionerna utgått från kunskaper från detta projekt som projektledaren sett kopplingar till inom andra områden såsom kvinnors företagande, KKN och utbildningsfrågor. AB Destination Småland, Regionförbundets destinationsbolag, har varit engagerade i projektet redan från början. Det är de som arbetar med frågorna på regional nivå och de som blir den naturliga ägaren av resultat och lärdomar. De har fungerat som en konstant medarrangör och suttit med i både styr- och referensgrupp. Kunskapen om målgruppen är stor i bolaget och de har varit ett viktigt bollplank för idéer och reflektioner. Projektet har haft en god kontakt med Svenska ESF-rådet. Vår handläggare har varit ett stöd i både rent administrativa som strategiska frågor. De ansvariga för turistfrågor på kommunerna har fungerat som klistret som binder ihop projektet med företagen. Det var de som tog kontakt med företagen från början och deras engagemang har betytt mycket. Det ser dock olika ut inom kommunerna, i vissa finns det en person som arbetar med endast turistfrågor och på andra ställen blir det kommunens näringslivsansvarige. I de fall där den kommunala tjänstemannen har tryckt på extra för detta projekt har vi fått många deltagare, i andra, där denna möjlighet kanske inte ens fanns, blev det färre. Referensgruppen bestod av Christine Ranshede, turistansvarig Markaryds kommun, Helen Karlsson, näringslivsutvecklare Lessebo kommun, Kerstin Hallberg, affärsutvecklare AB Destination Småland samt Magnus Lilja, Asa Herrgård. Vi hade först svårt att få in en företagare i gruppen, Magnus var dock ett bra komplement till de turismansvariga. Anledningen till den sneda könsfördelningen i gruppen är att en övervägande del av dem som arbetar med turism på kommunerna i regionen är kvinnor. Referensgruppen har fungerat som en rådgivande grupp. Styrgruppen, som bestod av Anders Unger chef för Regional utveckling på Regionförbundet södra Småland samt Lena Stävmo, VD på AB Destination Småland bildades då det fanns ett behov av stöd för projektledaren i det strategiska arbetet, främst då det gällde Kurbits. Det handlade huvudsakligen

215 om att hitta möjligheter och former för detta specialanpassade affärsutvecklingsprogram för besöksnäringen att ingå i den reguljära verksamheten även efter projektidens slut. Vilket styrgruppen sedermera lyckades med efter arbete med Almi. Då projektet i stort sett var planerat redan vid början av genomförandefasen var det svårt att använda sig av ett processtänk. Styrgruppen fick framför allt arbeta med hur vi ska arbeta vidare med de lärdomar och metoder projektet frambringar efter projekttidens slut. 6. Jämställdhetsintegrering Redogör för hur ni arbetat med jämställdhetsintegrering i ert projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Vad gäller jämställdhetsintegreringen så var mobiliseringsfasen betydelsefull för projektets lärande och utgångspunkterna i ansökan problematiserades och fördjupades. Under mobiliseringsfasen arbetade vi främst med jämställdhetsintegrering på två sätt. Dels i form av eget analysarbete och dels genom att lyfta frågan om jämställdhet i kontakten med företagen. Att problematisera kring jämställdhetsaspekter tillsammans med målgruppen var i många fall svårt, vilket skulle kunna tolkas på två olika sätt. Besöksnäringen kan förstås som en relativt jämställd bransch (sett till könsfördelningen bland de sysselsatta, vilket strax ska problematiseras). Det skulle kunna vara en anledning till att frågan inte anses aktuell för målgruppen. Det kan också vara så att kunskaperna kring jämställdhet är låga, vilket får betydelse för uppfattningen kring huruvida jämställdhet är en central fråga eller inte. Den bild som kan målas upp av branschen med hjälp av statistik, kan även i hög utsträckning problematiseras och nyanseras. Detta uppmärksammade intervjuerna under mobiliseringsfasen oss på. Statistiken visar olika saker beroende på vilka delar av besöksnäringen som fokuseras. Sammanhållen statistik är ett problem eftersom besöksnäringen är en komplex näring, indelad i en mängd olika branscher, som i sin tur ser olika ut med avseende på frågor om jämställdhet. Om utgångspunkten är att ungefär en lika stor andel män och kvinnor är sysselsatta inom besöksnäringen så skulle man vi den första anblicken kunna hävda att det handlar om en jämställd näring på ett generellt plan. Men bilden kan problematiseras, dels om man bryter ner statistiken i olika branscher och dels, som intervjuerna uppmärksammat oss på, sett till vad olika personer gör det vill säga arbetsdelningen i ett företag. En bransch som är jämställd sett till en jämn fördelning av sysselsatta män och kvinnor, är kanske inte lika jämställd sett till vem som utför vilka aktiviteter inom branschen. Ett exempel kan vara ett hotell där lika många män som kvinnor arbetar, vilket innebär en jämn könsfördelning kvantitativt. Men om de kvinnliga sysselsatta i huvudsak städar eller arbetar i receptionen och de manliga sysselsatta är chefer eller vaktmästare så blir det svårt att beskriva arbetsplatsen som jämställd ur ett kvalitativt perspektiv. Intervjuerna med målgruppen var betydelsefulla på så sätt att de visade sådant som kan förbli dolt i statistiken. 17 (25)

216 Ett annat sådant fenomen som vi uppmärksammades på i mobiliseringsfasen var kvinnors så kallade dolda företagande. Det handlar då inte bara om familjeföretag där mannen är formell företagsledare trots att båda utför samma mängd arbete, utan det har också visat sig handla om företag som är kvinnans huvudsakliga ansvar men där det trots det är mannen som formellt står på pappret. I de fallen där företagen inte intervjuats är det naturligtvis svårare att uttala sig om företagets ägarstruktur och vem som är huvudansvarig för verksamheten. Men en slutsats vi dragit är att det i ett flertal fall varit så att kvinnan framstått som företagets formella ledare (det vill säga den som är kontaktperson och den som i huvudsak intresseanmält sig till kurser inom projektet) men organisationsnumret synliggör att det inte är fråga om ett eget företag utan en verksamhet som bedrivs som en del av mannens firma. Det finns naturligtvis många olika privata och affärsmässiga anledningar till att det på detta sätt, möjligheter till startkapital osv. Cirka 10 % av deltagarna var kvinnor som var så kallade dolda företagare. Några slutsatser som drogs i slutet av mobiliseringen var att även om andelen kvinnor var större i projektet totalt sett så placerade sig de deltagande männen, trots att de var betydligt färre, i lika stor utsträckning som kvinnorna i kategorin företagsledare för enskild firma. Kvinnorna placerade sig i betydligt högre utsträckning i kategorin anställd eller offentligt verksam. Både bland män och kvinnor så fanns exempel det fenomen som benämns dolt företagande, det vill säga att man är engagerad i företaget men inte formellt ansvarig, även om ansvaret inte skiljer sig nämnvärt i praktiken. En anmärkningsvärd skillnad mellan män och kvinnor i denna kategori är dessutom att bland männen fanns det ingen dold företagare som var mer ansvarig för företaget än kvinnan i praktiken. Däremot var flera av de kvinnliga dolda företagarna den som var ansvarig för verksamheten informellt, ibland helt och hållet, och ofta den som var engagerad i kontakten med projektledaren. Detta blir dock inte synligt i formellt avseende. Ett annat sätt vi arbetat med frågorna på är genom utbildning av utbildningsanordnarna som höll i kurserna för företagen. Jämställdhet och tillgänglighetsaspekter passade bra inom kurser som till exempel pedagogik och ledarskap, värdskap och service samt marknadsföring och vår ambition var att dessa frågor skulle genomsyra kurserna snarare än lyftas isolerat. På så vis kunde fler individer än de som deltar vid utbildningsdagen tillgodogöra sig dessa kunskaper. Utbildningsanordnarna har i förfrågningsunderlaget samt före kursstart även uppmanats att se över sina utbildningar och eventuellt utbildningsmaterial utifrån jämställdhetsaspekter. Den 21 november 2012 skedde en utbildningsdag för målgruppen i jämställdhetsintegrering och tillgänglighet. Efter utvärderarens och ESF Jämts rekommendation fokuserades på jämställdhet och tillgänglighet som affärsdrivare. Relativt få deltagare anmälde sig, men med tanke på målgruppens låga intresse för frågorna blev det ändå lyckat. Deltagarna under dagen var nöjda och ansåg sig fått ökad förståelse för hur mångfald kan vara till nytta för att utveckla den egna verksamheten. 18 (25)

217 7. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Redogör för hur projektet arbetat för att förverkliga visionerna vad gäller tillgänglighet i projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. När det gäller tillgänglighet har arbetet dels handlat om tillgänglighet för projektdeltagarna, främst möjligheten att ta del av de kurser som genomfördes, och dels som en fråga om företagens egna verksamheter utifrån ett tillgänglighetsperspektiv. Frågan lyftes vid intervjuerna med målgruppen under mobiliseringsfasen och för många är tillgänglighet något man redan jobbar med, åtminstone vad gäller fysisk tillgänglighet. Däremot har identifierades att målgruppen inte fokuserar lika uttalat på informativ och kommunikativ tillgänglighet, till exempel i trycksaker och på hemsidor, vilket vi som en konkret åtgärd lyfte in i kurserna. Det passade bra att lägga in moment som rör tillgänglighet i kurser som till exempel marknadsföring, som ett led i att nå nya målgrupper, samt värdskap och service. Vi har arbetat med tillgänglighet på fler sätt. Bland annat har vi arbetat med tillgänglighet i text. Det vill säga att vi har varit kortfattade, använt ett enkelt språk, inte använt kursiv text och tänkt på färgsättning när vi kommunicerat med målgruppen. Projektet har dessutom arbetat med tillgänglighet ur ett geografiskt perspektiv genom att försöka erbjuda kurser i olika kommuner, så nära företagen som möjligt. Detta har dock varit problematiskt i och med det bortfall som skett av deltagare. Då få anmält sig har kurser istället fått läggas så centralt i länet som möjligt, vilket har försvårat deltagandet för dem som haft företag nära länsgränsen. Vi anordnade den 21 november 2012 en dag med utbildning av målgruppen i jämställdhet och tillgänglighet kopplat till lönsamhet, vilket vi skrivit mer om under 6. Jämställdhetsintegrering. När det gäller tillgänglighet för projektdeltagarna själva så var en förutsättning för projektet att det skulle vara tillgängligt även för personer med funktionsnedsättning. I intresseanmälan till kurserna frågade vi om det fanns något behov av särskilda hjälpmedel. Vi uppmärksammade också utbildningsanordnare på projektets tillgänglighetsaspekter i förfrågningsunderlaget i upphandlingen. Under den utbildning i jämställdhetsintegrering och tillgänglighet som processtöden höll för projektledningen under mobiliseringsfasen så uppmärksammades vi på att det framförallt kan vara vanligt förekommande med personer som har läs- och skrivsvårigheter. Denna problematik har vi också uppmärksammat utbildningsleverantörer på i upphandlingens förfrågningsunderlag. Vi anordnade även en gemensam projektdag för de utbildningsleverantörer som valdes ut. Där ingick en utbildning i jämställdhetsintegrering och tillgänglighet. En annan fråga om tillgänglighet som aktualiserades redan under mobiliseringsfasen handlade om målgruppens grundläggande datorkunskaper och förutsättningar att hantera det webbaserade administrationssystem som använts. Erfarenheter från projektet i Kalmar län var att det var svårt för flera av företagen att använda systemet. Vi försökte ta reda på vad som har varit svårt och hur det kunde förbättras. Detta berättade vi sedan för de som handhar systemet. Vissa saker förbättrades och de gjorde en instruktionsfilm. Problemet kvarstod dock och projektledaren behövde vara behjälplig 19 (25)

218 med support och administration i högre utsträckning än vad vi ursprungligen tänkt oss. För att undvika dessa problem gjordes även en fysisk broschyr med de kurser som skulle gå under hösten 2012 som skickades ut före sommaren. Denna gav dock inte heller någon större respons utan projektledaren fick lägga precis lika mycket tid på att ringa runt till deltagarna som inför tidigare kurser. Skillnaden denna gång var att deltagarna var något mer insatta i vilka kurser som var aktuella. Varför fungerade inte insatserna? Denna gång visste deltagarna om kurserna men anmälde sig ändå inte. Kanske förlitade de sig på att projektledaren skulle ringa och påminna. 8. Regionala prioriteringar Redogör för de eventuella regionala prioriteringar som ni arbetat med. Besöksnäringen är en av Regionförbundet södra Småland prioriterad bransch. Regionförbundet äger ett destinationsbolag vid namn AB Destination Småland. Från detta bolag och dess nätverk uttalades behovet av projektet Kompetensutveckling för besöksnäringen i södra Småland gjordes en OECD-studie över Småland och Blekinge. Studien har blivit ett viktigt styrdokument och regionförbundet arbetar aktivt med de rekommendationer som tagits fram. I en av dem står det: Turismen har ännu inte stått i förgrunden för det ekonomiska utvecklingsarbetet. Av de fyra länen är det bara Kalmar som hamnar ovanför genomsnittet i Sverige som målpunkt för affärs- och semesterresor. [ ] Ekoturism, äventyrsturism och stora evenemang, både för företag och enskilda turister, är intressanta nischer som skulle kunna utvecklas vidare. Utöver att skapa nya affärsmöjligheter på landsbygden är turism ofta det första steget mot bredare utvecklingsmöjligheter: man besöker en plats, bildar sig en uppfattning och funderar sedan som följd på att flytta dit eller investera. (OECD Territorial Reviews Småland Blekinge s 22) Inom besöksnäringen har mycket samarbete skett med de andra Smålandslänen vilket vi skrivit mer om under 2. Projektets resultat och 9. Spridning och påverkansarbete. Projektet arbetar med två av fyra områden i den regionala utvecklingsplanen: Förnyelse och dynamik samt Kompetens- och arbetskraftsförsörjning. Inom dessa områden finns ett antal olika delområden där olika mål är satta. Relevanta för detta projekt är följande: I södra Småland möts arbetstagarnas intressen och arbetsmarknadens kompetensbehov. Projektet skapades just då de kommunala och regionala tjänstemännen ansåg att småföretagen inom besöksnäringen inte hade den kompetens som efterfrågas av besökarna. Få av företagen har dock 20 (25)

219 anställda, så på sätt och vis är det istället besökarnas intressen som ska möta arbetsmarknadens kompetens. Södra Småland ska kännetecknas av ett konkurrenskraftigt näringsliv som ständigt utvecklas och förnyas. Projektet har arbetat med att öka konkurrenskraften hos de deltagande företagen genom att ge dem den kompetens de ansett sig behöva för att nå nästa steg i sitt företagande. Detta ökar konkurrenskraften inte bara för företaget i sig utan gentemot andra regioner som kämpar om besökarna. Södra Småland ska kännetecknas av ett gott företagsklimat och starkt entreprenörskap. Projektet har även varit bidragande till ett stärkt entreprenörskap bland små och medelstora företag inom besöksnäringen. Bland annat genom Kurbits. I den regionala utvecklingsplanen finns tre prioriterade perspektiv varav ett är attraktivitet. Där står att: Turister och besökare söker sig till platser som attraherar och har något att erbjuda. För att hävda sig i den ökande konkurrensen ställs allt högre krav på regioner att upprätthålla och förstärka sin attraktivitet. Grundperspektivet för utvecklingssatsningarna i länet är därför att skapa attraktivitet bland annat som besöksarena för turister och besökare. Insatser som främjar företagandet, förbättringar av arbetskraftens kunskap och kompetens, investeringar i transportinfrastruktur och effektivisering av det offentliga serviceutbudet är exempel på aktiviteter som stärker affärsarenan i en region. [...] Upplevelser blir alltmer centralt när det gäller att locka turister men för att öka antalet besökare i en region räcker det inte med en attraktiv livskraftig miljö utan man måste också lyckas förmedla denna. Ett starkt varumärke är en god hjälp i arbetet med att öka antalet turister och besökare men det är också viktigt att odla ett gott värdskap för dem som kommer hit. Projektet har varit företagsfrämjande, kompetensutvecklade och även hjälpt företag att kunna erbjuda bättre värdskap och service. Vidare står det att det 21 (25) I en kunskapsdominerad värld ställs allt högre krav på utbildning och annan kompetens. Det livslånga lärandet grundläggs tidigt och

220 det är av yttersta vikt att varje del av utbildningssystemet håller högsta möjliga kvalitet. Lärandet tar inte slut när arbetslivet börjar utan fortsätter under hela livet. För att kunna anpassa sig till en föränderlig värld måste det till en ständig påfyllning och utveckling av kompetens. Upplevelseindustri och turism är två växande branscher som bygger på de regionspecifika förutsättningarna. Länet har attraktiva naturoch kulturmiljöer som lockar besökare och med ett tydligare varumärkestänk och strategiska satsningar kan länets attraktivitet som såväl affärs- som livs- och besöksarena förstärkas. 9. Spridning och påverkansarbete Redogör för hur ni arbetat med spridning och påverkansarbete. - Vilka personer/organisationer har ni riktat er till? - Hur kan projektets idéer och erfarenheter omsättas i annan verksamhet? Under projektets gång har styrgruppen diskuterat svårigheterna med att få projektresultat och lärdomar att nå utanför projektägarens lokaler. Då vår externa utvärderare även utvärderade två andra liknande projekt föreslog hon att styrgrupper eller liknande för projekten tillsammans skulle sätta sig ner och diskutera projekten. Tidigare hade projektledarna träffats för liknande diskussioner. Två av projekten började gå mot sitt slut medan det tredje varit slut sedan våren Detta tredje valde därför att tacka nej till samtalet. Projektledaren delade med sig av projektets erfarenheter till Yrkeshögskolorna i Växjö och Alvesta som planerade att starta en YH-utbildning inom entreprenörskap riktad mot besöksnäringen. Denna blev dock inte av under 2012 som planerat då det skedde nedskärningar i en av organisationerna. Kunskapen finns dock kvar om dessa frågor tas upp igen. Projektet har arbetat nära några andra ESF-projekt, nämligen SYV i förändring och Kultur, strategi och framtid. Detta då projektledarna för dessa projekt funnits nära och då vi funnit att vi har haft glädje av att diskutera vissa gemensamma frågor och specifika problem för att hitta bästa möjliga lösning. Detta samarbete har inneburit att erfarenheter från de olika projekten tagits om hand direkt och bidragit till ett gemensamt lärande. Den 9 februari 2012 hade projektledaren möte med Annette Petersson, Länsstyrelsen i Kronobergs län, angående hennes projekt om lanthandlare för att utbyta erfarenheter och se om det fanns någon möjlighet till samverkan. Under mötet upptäcktes gemensamma erfarenheter och projektledaren och Annette Petersson talade om vilka problem de har stött på samt hur de har löst dem. Projektledaren såg dock relativt få möjligheter till samverkan då projektens utgångspunkter är så pass olika, 22 (25)

221 emellertid bjöds Annette Petersson in till den temadag om besöksnäringens betydelse som gick av stapeln inom projektet i april Projektledaren har diskuterat det så kallade Dolda företagandet med en kollega som arbetar med kvinnors företagande. Hon är nu väl medveten om problematiken kring det faktum att vissa kvinnor som har företag inte syns då de driver dem som en del av sina makars företag. Exempelvis kan en kvinna driva ett Bed & Breakfast som del av sin makes jordbruksföretag. Dessa kvinnor syns inte i statistiken och har svårt att få del av satsningar som görs för kvinnors företagande. Projektledaren tar med sig kunskaperna in i ERUF-projektet Sydostleden Växjö Simrishamn. I projektet samverkar åtta kommuner, tre regioner och trafikverket vilka alla kommer att få kunskap om Kompetensutveckling för besöksnäringen i södra Smålands erfarenheter och resultat. Projektledningen anser att det vore av vikt om ESF själva skulle upphandla ett visst antal utvärderare som sedan såg till att erfarenheter och resultat från projekten togs om hand inom programmet. Detta togs även upp under Arbetsdepartementets regionala framtidsdialog. 10. Extern utvärdering Redogör för hur den externa utvärderaren (om det är aktuellt) konkret bidragit i projektarbetet. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? Den externa utvärderaren upphandlades tidigt i projektet vilket var en fördel då hon snabbt kunde sätta sig in i projektet, följa processen i sin helhet och bidra till ökad kvalitet. Nulägesanalysen som gjordes efter mobiliseringsfasen belyste en del problem som tidigare inte varit kända för projektledningen, exempelvis att av de 33 företag som svarade på enkäten som skickades ut svarade 17 st (52 %) av företagen och organisationerna att de inte kunde leva på verksamheten idag och för 6 av dessa 17 var det heller inget mål att kunna det. Om vi omvandlar detta till hela populationen deltagande företag så var nästan vart 5:e företag (18 %) kombinatörer och ville/kunde inte leva av sin verksamhet. I genomförandet har den externa utvärderaren bidragit med ett utifrånperspektiv. Mycket positivt var det faktum att hon även var utvärderare för två andra kompetensutvecklingsprojekt för små och medelstora företag inom besöksnäringen; JÄSS Bolmenbygden och Kompetensutveckling för besöksnäringen i Kalmar. Detta skapade goda förutsättningar för projekten att lära känna varandra och diskutera gemensamma problem. Utvärderaren initierade även det strategiska samtalet som Kompetensutveckling för besöksnäringen i södra Småland och JÄSS Bolmenbygden hade tillsammans den 27 november Samtalet var lärande och resulterade i en kort rapport till ESF-rådet som tyvärr inte kunde närvara. 23 (25)

222 Utvärderaren var med på ett styrgruppsmöte och referensgruppsmöte och införlivade tankesättet i hela arbetsgruppen. Hon har dessutom varit ett bollplank för projektledaren. Till sist skrev utvärderaren även en slututvärdering vars resultat går att läsa under 3. Syfte och mål med projektet. Utvärderingen bifogas även som Bilaga Egenutvärdering Redogör för hur ni själva arbetat med att utvärdera ert arbete. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? Egenutvärdering har främst skett via skriftliga och muntliga utvärderingar av kurser. Vi har i de flesta fall haft skriftlig utvärdering efter första kurstillfället, i mitten av kursen och efter avslutad kurs. Vissa kurser, som deltagarna haft mer att kommentera kring, har vi utvärderat efter varje träff medan kortare kurser där deltagarna varit tydliga med sina intentioner och upplevelser av kursen muntligt har vi haft färre utvärderingar. Vi har varit väldigt styrda av den tidiga upphandlingen och avtalen som härrör sig till den. Dock har exempelvis nivån på kurser justerats efter dessa utvärderingar likväl som vissa saker som efterfrågats lyfts in i utbildningarna. Referensgruppen har också haft en viktig funktion när det gäller att se vad som saknats i projektet, vad som borde göras annorlunda samt vad som fungerat. 24 (25)

223 12. Kommentarer och tips Vilka tips skulle Du vilja delge framtida projekt? Vad gick bra och varför? Vad gick mindre bra och varför? Gör flera små upphandlingar istället för en stor, så ni kan ta lärdom av de tidigare. Vi gjorde en stor i början och hade sedan mycket små möjligheter till förändringar oavsett vilka lärdomar vi fått. Satsa på utbildningar som innehåller utbyten företag emellan. Affärsutvecklingsprogrammet gav mer förändring än exempelvis språkkurser. Låt mobiliseringen ta tid och hitta företag som har en vilja att utvecklas. 13. Kontaktpersoner Vilka personer kan den som är intresserad av ytterligare information kontakta? Intresserade kan kontakta Emelie Johansson på Regionförbundet södra Småland. 25 (25)

224 Kompetensutveckling för besöksnäringen i södra Småland bilaga 1 Kurser och deltagare A1 A2 A3 B1 B2 B3 B4 C D1 D2 E F G1 (G) H (H1) (I) Antal kurser Organisation Antal kursdeltagare Företag Aaby-Ericsson, Marie Aiff Hotell & Restaurang AB 1 1 Alléhuset Mat och Event 2 2 Asa Herrgård Hotell & Konferens AB Berättarnätet Kronoberg Byggnadsföreningen Folkets Hus i Kosta 1 1 Colleen, Jan Olof De Bois, Helga 1 1 Ekströmer, Gabriel Ericsson, Anders Fransson, Charlotte Föreningen Tingvalla Travsällskap Getnö Gård AB Göransson, Karl-Göran Huseby bruk AB Hörberg, Stefan 1 1 Jespersen, Karin 1 1 Johansson, Kaj 1 1 Kvarnen i Knällsberg HB Larsson, Eva-Maria Larsson, Per 2 2