Energimyndigheten. Energieffektivisering och klimatfrågor - ett material att lära och inspireras av Årskurs 1-3
|
|
- Georg Sandberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Energimyndigheten Energieffektivisering och klimatfrågor - ett material att lära och inspireras av Årskurs 1-3
2 Om satsningen Energimyndigheten Energimyndigheten arbetar på uppdrag av regering och riksdag för ett tryggt, miljövänligt och effektivt energisystem. En viktig del i Energimyndighetens uppdrag är att öka barns och ungdomars medvetenhet och kunskap om energieffektivisering och klimatfrågor. Klimatförändringen är en avgörande framtidsfråga för alla och dagens unga är framtidens politiker, forskare och företagsledare. Vi måste engagera dem i energifrågan och visa att vi tillsammans kan påverka klimatet i positiv riktning. Energimyndigheten jobbar utifrån skolans villkor och med läraren i fokus. Vi vill inspirera lärare till hur de ämnesövergripande kan jobba med energifrågan i sin undervisning. Myndighetens skolwebb erbjuder lärare och elever både en faktabas och en mängd material och inspiration. Här får du många tips om hur du kan arbeta med energi- och klimatfrågorna i undervisningen utifrån Lgr11. Om materialet Det viktigaste för omställningen av energisystemet är att alla förstår energins betydelse, hemma, i skolan, på utlandsresan eller i idrottshallen och kan göra smarta energival som inte belastar miljön och naturen i onödan. Materialet ger dig möjlighet att arbeta ämnesövergripande och tangerar både samhällsoch naturorienterande ämnen såväl som svenska och bild. Med hjälp av materialet kan dina elever inspireras och lära sig om hur man som individ kan påverka energieffektivisering, klimat och hållbar utveckling. Tanken är att ge eleverna kunskaper och verktyg för att förstå miljöfrågans komplexitet och att det finns flera olika sätt att arbeta för en hållbar utveckling. Det handlar även att förstå hur ens egna och andras handlande påverkar miljön samt hur man själv kan påverka andra till att agera positivt i miljöfrågan.
3 Materialet består av tre olika lektioner och det finns en tillhörande film för att inspirera och stimulera arbetet. Tanken är att den första lektionen ska inleda och beröra miljöfrågan. Den andra är tänkt att uppmärksamma Earth Hour, men går även att använda vid andra tidpunkter. I den sista lektionen får eleverna själva möjligheten att engagera sig i miljöfrågan och sprida informationen till andra. Lektion 1 Att inleda arbetet och skapa förståelse för miljö Lektion 2 Att Uppmärksamma Earth Hour Lektion 3 Projektarbete påverka andra Koppling till kurs- och läroplaner Övergripande uppdrag Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. Skolan ska förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver. Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. Koppling till specifika kursplaner Bild I undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla kunskaper om hur man framställer och presenterar egna bilder med olika metoder, material och uttrycksformer. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur bildbudskap utformas i olika medier. Hem- och konsumentkunskap Genom undervisningen ska eleverna få möjlighet att utveckla medvetenhet om vilka konsekvenser valen i hushållet får för hälsa, välbefinnande och gemensamma resurser. Centralt innehåll Några olika miljömärkningar av produkter och deras betydelse. Val och användning av varor och tjänster som används i hemmet och hur de påverkar miljö och hälsa. Återvinning i hemmet och i närområdet och hur den fungerar. Biologi Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i biologi har betydelse. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att hantera praktiska, etiska och estetiska valsituationer som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.
4 Geografi Genom undervisningen ska eleverna utveckla kunskaper om hur människa, samhälle och natur samspelar och vilka konsekvenser det får för naturen och människors levnadsvillkor. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om varför intressekonflikter om naturresurser uppstår. Undervisningen ska också medverka till att eleverna utvecklar kunskaper om hur vi kan påverka framtiden i riktning mot en mer acceptabel levnadsmiljö för alla. Centralt innehåll Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat. Samhällskunskap Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur individen och samhället påverkar varandra. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer. I en sådan helhetssyn är sociala, ekonomiska, miljömässiga, rättsliga, mediala och politiska aspekter centrala. Centralt innehåll Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och matvaror. Svenska Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra. Eleverna ska även stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor.
5 Lektion 1 Att inleda arbetet och skapa förståelse för miljö Material och förberedelser: Läs igenom lektionshandledningen och kopiera upp eventuella elevbilagor eller förbered för att visa med hjälp av projektor. Tidsåtgång: minuter Användbara källor: Målsättning: Att ge eleverna en grundförståelse för energi och klimatfrågan. Att inspirera dem till att ifrågasätta och inse konsekvenser av deras och andras handlande. Steg 1 Inled övningen med att låta eleverna fundera över och diskutera följande frågor. Använd dig gärna av fördjupnings- och faktamaterialet. Plocka ut de delar som du känner fungerar för just din grupp. Vad är energi för något och var kommer den ifrån? Har du några exempel på saker som behöver energi? Vad betyder miljö? Vad tror du påverkar vår miljö? Vad betyder klimat? Hur påverkar klimatet oss? Hur tror du att energi, klimat och miljö hänger ihop? Steg 2 Dela in eleverna i mindre grupper och låt dem fundera en kort stund över begreppet: Vi har lånat jorden för en tid. Fortsätt diskussionen i helklass. Behöver du vidga diskussionen kan du använda följande frågor: Vad tycker du att man ska tänka på när man lånar något? Vem eller vilka ansvarar egentligen för jorden? Vad har du för ansvar och vad har till exempel de som bestämmer för ansvar?
6 Steg 3 Låt eleverna gå en kort energijakt för att hitta saker i sin omgivning som förbrukar energi. Berätta att de ska försöka hitta så många saker som möjligt som förbrukar energi. Berätta även att de ska skriva ner sakerna och sedan redovisa dem. Efter redovisningen blir twisten att även de förbrukat energi under övningen. Denna energi fylls på genom att äta och dricka saker som tagit energi att framställa. Eleverna blir medvetna om sin del i förbrukarhjulet och vi pratar om att vi därför alla har möjlighet att påverka. Steg 4 Dela in eleverna i mindre grupper och dela ut elevmaterialet alternativt visar du den med hjälp av projektor. Känner du att det blir för avancerat kan ni diskutera uppgiften tillsammans i helklass. Steg 5 Avsluta och sammanfatta lektionen med följande frågor: Vad har du lärt dig under lektionen? Fundera på hur din förra vecka såg ut. Är det något du kan göra i fortsättningen för att vara miljösmart? Har du några smarta energi- och klimat tips? Varför är det viktigt med en bra och miljö och att alla hjälper till med det?
7 Fördjupning och fakta för pedagogen Energi är kul. Men att prata om energi och att jobba med frågor som rör energi, i skolan eller i vardagen, kan vara ganska svårt. En orsak till det är att energi är ett komplext och brett ämne, energi finns i många olika former men går inte att ta på eller att se. Men svåra saker behöver inte innebära att de är omöjliga att förstå utan kan tvärtom utmana oss att lära oss mer om och försöka förstå. Här kommer några förklaringar av vad energi är och grundläggande energibegrepp. En förklaring till vad energi är Energi kan beskrivas som något som medför förändring eller någon form av uträttat arbete, en kraft som sätter något i rörelse. Energin kan finnas lagrad eller vara något som omvandlas i olika former. Till exempel finns energi lagrad i olja som förädlas till bensin som driver motorn i en bil. Då omvandlas lagrad energi till rörelseenergi som får bilen att förflytta sig. Energin finns också lagrad i maten vi äter, i form av kolhydrater, som vår kropp kan omvandla till värme och rörelse. Var kommer energin ifrån? Mycket av den energi som finns på jorden har sitt ursprung från solen. Undantag är till exempel kärnenergin, tidvattenenergin och den geotermiska energin. Olja, kol och naturgas finns lagrade inne i, eller på jorden och här har solen spelat en annan roll än som direkt källa till energin. Gemensamt för dessa energislag är att de bildats av döda växter och djur, under högt tryck och under en lång tid (flera miljoner år). Torv är ett annat bränsle som tar lång tid att bilda även om det inte tar lika lång tid som olja, kol och naturgas. Torv bildas av gamla växter och finns i så kallade torvmossar. En förutsättning för alla växter och djur är solen, utan solljus kan de inte leva. Solen har därför spelat en viktig roll i bildandet av dessa bränslen. Solenergin, i form av solinstrålning, kan vi ta tillvara direkt som värme eller el. Men även vindkraften och vattenkraften har sitt ursprung från solen. Vinden blåser på grund av att solen värmer luften vid marken och luftlager på olika höjd, och som under påverkan av lufttrycket gör att vinden kommer i rörelse och blir starkare eller svagare. På sommaren blåser det oftast mer på dagen, när solen skiner, än på natten. Vinden kan vi ta tillvara i vindkraftverk och omvandla till el. När det gäller vattenkraften så ingår den i ett kretslopp med solen som motor. Solen värmer marken och haven som avdunstar vatten i form av vattenånga. Vattenångan stiger högre upp och bildar moln, när molnet blir tillräckligt fyllt och har stigit högt upp kyls vattenångan ner och faller mot marken som regn eller snö. Detta kretslopp av vatten fyller upp vattenmagasinen som vi sedan utnyttjar till att skapa energi från, via det flödande vattnet. Allt hänger ihop i ett gigantiskt, globalt kretslopp på jorden. SaKEr att kan tänka på (använd gärna i diskussionen) Belysning: Släcker du lampan när du går hemifrån? Vilken typ av belysning har du hemma? Hur många lampor? Sopsortering: Sopsorterar du, vart tar soporna vägen? Vad blir till nya saker? Vart kommer maten som vi äter ifrån, närodlat? Färdmedel: Hur tog du dig till skolan, cykel eller bil? Vilken påverkan har bilen på miljön. Hur såg det ut förr och hur ser det ut idag? Uppvärmning: Stor energislukare! Hur varmt har du hemma? Hur värms ditt hus, lägenhet upp? Vart kommer värmen ifrån? Hur ser uppvärmningen ut i skolan? Vatten: Duschar eller badar du? Hur länge duschar du? Vart kommer vattnet ifrån? Har alla människor rent vatten?
8 5TV MTV Elevmaterial Uppgift: Titta tillsammans på bilden och svara på frågorna: Vad ser ni på bilden och vad händer i huset? Vad finns det för saker som drar energi? Kan familjen i huset spara energi på något sätt? Hur kan det se ut hemma? Ge exempel som saker ni skulle kunna göra hemma för att spara energi.
9 Lektion 2 Att Uppmärksamma Earth Hour Material och förberedelser: Läs igenom lektionshandledningen och kopiera upp eventuella elevbilagor eller förbered för att visa med hjälp av projektor. Se till att du har möjlighet att visa upp någon av WWF:s officiella filmer (på engelska) som du hittar på Tidsåtgång: minuter Användbara källor: Målsättning: Att ge eleverna en grundförståelse för energi och klimatfrågan. Att inspirera dem till att ifrågasätta och inse konsekvenser av deras och andras handlande. Att ge dem en förståelse hur olika organisationer arbetar med miljö och klimatfrågan. Steg 1 Inled övningen med diskutera följande frågor: Vad diskuterade vi under den förra lektionen? Kommer du ihåg? Varför är det viktigt att vi tänker på vår miljö? Har du några exempel på vad man kan göra för vår miljö? Steg 2 Fortsätt med att berätta att eleverna nu själva ska ta ställning till olika påståenden. Detta kan göras genom handuppräckning eller Heta stolen Läs mer om övningen i fördjupnings och fakta delen. Jag bryr mig om miljön! För att minska elanvändningen kan jag tänka mig att inte använda tv:n eller datorn tre dagar i veckan! Det är okej att flyga utomlands på semester fem gånger per år! En bra miljö är vuxnas ansvar! Jag kan tänka mig att gå eller cykla till skolan för att spara vår miljö! Det räcker att veta att miljön är viktig! Man kan själv vara med och göra bra saker för miljön!
10 Steg 3 Titta på någon av Earth Hour filmerna (på engelska) från WWF, Diskutera sedan i helklass: Känner du igen filmen? Vad tycker du om den? Vad vill den att du ska tänka eller göra? Vem står bakom den? På vilka andra sätt kan man uppmärksamma eller själv göra för att ta ställning? Steg 4 Låt nu eleverna individuellt fundera över hur det skulle se ut om skolan hade en elfri dag. Låt dem fundera på hur och vad som skulle påverkas. De kan gärna skriva och illustrera detta med bilder eller collage. Steg 5 Avsluta och sammanfatta lektionen med följande frågor: Vad har du lärt dig under lektionen? Vad kommer du att tänka på i framtiden? Fördjupning och fakta Om Earth Hour Earth Hour är en global manifestation som startade 2007 på initiativ av WWF i Australien och har växt till att omfatta hundratals miljoner människor världen över. Se för mer information Heta Stolen Eleverna sitter på stolar i en ring. Läs upp de olika påståendena och låt eleverna ta ställning till påståendet genom att antingen ställa sig upp eller sitta kvar. Den som instämmer i påståendet sitter kvar på sin stol. För den som inte håller med blir stolen så het att de måste byta plats med någon annan. Se till att det finns en tom stol i ringen, ifall det endast är en person som inte håller med påståendet. När alla har tagit ställning kan du be några av eleverna att utveckla sitt ställningstagande. Se gärna till att både någon som tagit ställning mot och någon som tagit ställning för får komma till tals i samtalet. Gå sedan vidare med nästa påstående.
11 Lektion 3 Projektarbete påverka andra Material och förberedelser: Läs igenom lektionshandledningen och kopiera upp eventuella elevbilagor eller förbered för att visa med hjälp av projektor. Avsätt tid och förbered elevernas temaarbeten. Tidsåtgång: Projektarbete Användbara källor: Målsättning: Att låta eleverna fördjupa sig i miljö och klimatfrågan. Att inspirera dem till att ifrågasätta och inse konsekvenser av deras och andras handlande. Att få dem att förstå att de med hjälp av olika metoder kan påverka andra. Steg 1 Inled med att diskutera följande frågor: Vad betyder skyldigheter och rättigheter? Vilka skyldigheter har vi för miljön? Vad har du lärt dig tidigare och vad har vi diskuterat? Vilka områden inom miljöfrågan tycker du är viktiga att arbeta vidare med? Steg 2 Dela in eleverna i mindre grupper och låt dem fundera över inom vilket tema de vill fördjupa sig i. Utifrån elevernas frågor som de ansett vara viktigast gör du som pedagog en önskeblankett där eleverna får tala om vilken fråga de helst arbetar med. Ett tips är att låta de önska mer än ett område. Samla in elevernas önskeblanketter och gör därefter i ordning grupper som du tror har möjligheter att lyckas. Förslag på områden/teman: Miljövänlig färdväg (bil, flyg, tåg, gå eller cykla) En energieffektivare skola (uppvärmning och elanvändning) Att tänka på hemma (uppvärmning, elanvändning och återvinning)
12 Steg 3 Berätta därefter att ni nu ska göra era åsikter i frågorna hörda genom att vara kreativa och att det ska ske i form av en utställning i första hand på skolan. Blir ni nöjda finns det inget som hindrar er att ta utställningen vidare, bjud in föräldrarna eller försök att ställa ut i till exempel biblioteket eller kommunhuset. Samla klassens idéer om hur en utställning kan vara och vad den kan bestå av. Förmodligen får du massor av idéer som: Bilder Fotografier Videofilmer Texter Affischer Modeller Fördjupning och fakta Du hittar en massa bra tips och fakta på Lite tips om miljövänlig färdväg Cykeln Det kanske bästa med cykeln är att den använder energi din energi! En annan stor fördel med cykeln är att den kan ersätta de korta bilresorna, som inte bara utgör en stor andel av våra resor utan också kräver en högre medelförbrukning av bränsle eftersom bilen drar som mest de första fem kilometerna av resan. Bilen Att serva bilen är viktigt. Verkstaden kan upptäcka trafikfarliga fel och brister som dessutom sparar en del bränsle. Om tändstift, filter och oljor är rena kan bilen gå bättre och slitas mindre. Däcken svarar för procent av bilens bränsleförbrukning. Genom att byta dina gamla däck mot nya med högsta energiklass, kan du minska din bränsleförbrukning med upp till 10 procent. Att använda luftkonditioneringen bara när den behövs är ytterligare en enkel åtgärd som sparar energi. Bor det någon nära dig som ska åt samma håll på morgonen? Samåkning en eller flera dagar i veckan är ett utmärkt sätt att minska din energianvändning och samtidigt spara pengar. Särskilt intressant kan samåkning vara om du har regelbundna tider, långt till jobbet och dåliga eller inga allmänna kommunikationer. Åk kollektivt Samåkning i stor skala med buss, tunnelbana eller spårvagn är ett effektivt sätt att använda energi på arbetsresan. Kom ihåg att varje resa är viktig måste du hämta barnen på dagis två dagar i veckan kan du kanske ta bussen de andra tre. Lite tips om uppvärmning Om du bor i villa betyder varje grads högre medeltemperatur cirka fem procent högre kostnad för uppvärmningen. Kostnaden kan bli större beroende bland annat på var i landet du bor och hur välisolerat huset är. Har du rum som du sällan använder? Sänk värmen lite mer där. När du reser bort kan du sänka temperaturen inne till cirka 15 grader.
13 Håll dörren stängd mot kalla utrymmen, till exempel vind och veranda. Täta dragiga fönster och ytterdörrar. Dra för gardinerna eller fäll ner persiennerna på nätterna. Då behåller du värme i rummet. Se till att gardinen inte hänger framför termostaten eftersom den då inte kan känna av temperaturen i rummet. Ställ inte möbler för nära elementet. Då får värmen svårt att nå ut till resten av rummet. Uppföljning och fördjupning av projektarbetet utställning Visa utställningen. Be besökarna komma med feedback, gärna i form av en intryckslåda. Utvärdera arbetet skriftligt. Låt eleverna själva sätta ord på vad de tyckt varit lätt, roligt, svårt och vad de har lärt sig. Fundera tillsammans hur ni kan arbeta vidare med frågorna. Finns det fler saker ni kan göra för att sprida er utställning. Kan ni till exempel bjuda in någon tidning för att göra ett reportage
14 Materialet är framtaget av Kunskapskraft & Media för Energimyndigheten. Du hittar fler material, information och inspiration på
Energimyndigheten. Energieffektivisering och klimatfrågor - ett material att lära och inspireras av Årskurs 4-6
Energimyndigheten Energieffektivisering och klimatfrågor - ett material att lära och inspireras av Årskurs 4-6 Om satsningen Energimyndigheten Energimyndigheten arbetar på uppdrag av regering och riksdag
Läs merEnergimyndigheten. Energieffektivisering och klimatfrågor - ett material att lära och inspireras av Gymnasiet
Energimyndigheten Energieffektivisering och klimatfrågor - ett material att lära och inspireras av Gymnasiet Om satsningen Energimyndigheten Energimyndigheten arbetar på uppdrag av regering och riksdag
Läs merEnergimyndigheten. Energieffektivisering och klimatfrågor - ett material att lära och inspireras av Årskurs 7-9
Energimyndigheten Energieffektivisering och klimatfrågor - ett material att lära och inspireras av Årskurs 7-9 Om satsningen Energimyndigheten Energimyndigheten arbetar på uppdrag av regering och riksdag
Läs merHållbar utveckling - vad, hur, när, varför?
Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför? Allt vi konsumerar (handlar, använder) kommer någonstans ifrån och tar vägen någonstans när vi har förbrukat det. Vi människor köper och använder mer än vi behöver.
Läs merGEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP
FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi
Läs merUtdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden
Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar
Läs merOm klimat, miljö och energi
Om klimat, miljö och energi Årskurs 4-6 Bild/framsida Inledning Den här lektionen handlar om hur energiförsörjningen fungerar, vilka energikällor som finns och hur klimatet påverkas av vår energianvändning.
Läs merUpptäck Jordens resurser
Upptäck Jordens resurser Hur tar vi hand om jordens resurser, människor och miljö så att en hållbar utveckling blir möjlig? Upptäck Jordens resurser tar upp de delar ur kursplanen i geografi i Lgr 11 som
Läs merPedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi
Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Förutsättningarna för ett liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar at förvalta jorden så at
Läs merHANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9
HANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9 Sverige bidrar till utsläpp utomlands I Sverige minskar utsläppen av växthusgaser men det vi konsumerar ger utsläpp utomlands. Om materialet Årskurs: 7 9 Lektionslängd:
Läs merKOPPLING TILL LÄROPLANEN
KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som tas upp i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om kunskaper och värden som
Läs merInformationshäfte. - Ett koncept för skolor om hållbar utveckling och socialt entreprenörskap
Informationshäfte - Ett koncept för skolor om hållbar utveckling och socialt entreprenörskap innehållsförteckning SID 3 SID 4 SID 6 SID 9 Inledning Konceptets innehåll Till dig som pedagog Kopplingen till
Läs merSkolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.
Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns
Läs merEnergi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.
Energi VT-13 Syfte: Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Världens energibehov tillgodoses idag till stor del genom kol och olja, de så kallade fossila energikällorna.de
Läs merMin bok om hållbar utveckling
Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna
Läs merLiv och miljö Lärarmaterial
SIDAN 1 Författare: Torsten Bengtsson Mål och förmågor som tränas: Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som
Läs merFastighetslabbets koppling till Läroplanen för grundskolan (Lgr 11)
Fastighetslabbets koppling till Läroplanen för grundskolan (Lgr 11) Kapitel 1 Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast
Läs merFORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER. En del av verktyget: www.seeeffect.se
FORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER En del av verktyget: www.seeeffect.se SeeEffect har utvecklats i samarbete mellan Interactive Institute - Swedish ICT och Håll Sverige Rent. Projektet finansieras av Energimyndigheten.
Läs merKOPPLING TILL LÄROPLANEN
KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se
Läs merReKo Värderingsövningar m.m.
Värderingsövningar Viktigt att tänka på vid värderingsövningar är att det inte finns något rätt eller fel. Be gärna eleverna motivera sitt ställningstagande, men tvinga aldrig någon. Övning 1: Min lista
Läs merMILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET
MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET HÅLL SVERIGE RENTS EXEMPELSAMLING Lektionsupplägg: Tusen år i ett växthus I Sverige har vi ett övergripande mål för miljöpolitiken som kallas. Det handlar om vilket samhälle
Läs merHandledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.
Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.
Läs merSammanställning av projektet Hållbar utveckling, klass 5 på Rydaholms skola.
Sammanställning av projektet Hållbar utveckling, klass 5 på Rydaholms skola. Vi började med att prata om miljön, se på film och fundera över vad Hållbar utveckling kan innebära för oss på skolan. Grupperna
Läs merSveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7
Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och
Läs merMin bok om hållbar utveckling
Min bok om hållbar utveckling När jag såg filmen tänkte jag på hur dåligt vi tar hand om vår jord och att vi måste göra något åt det. Energi är ström,bensin och vad vi släpper ut och det är viktigt att
Läs merSkolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling
Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans
Läs merVi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook.
Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö Vilka ämnen ingår Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? Vi jobbar enligt den här planen. jan 30 14:41 1 Varför läser
Läs merLärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9
Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9 Foretagsamheten.se Lärarhandledning Lärarhandledning Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att
Läs merMILJÖSMART SKOLRESTAURANG
Ämne: Biologi, Kemi, Svenska, Hem- och konsumentkunskap, Årskurs: 4-6 SYFTE Syftet med lektionen är att eleverna förstå hur skolrestaurangen kan minska sin miljöpåverkan. De får även ge förslag på förbättringar
Läs merLärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse
Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse De nya styrdokumenten- stöd och krav Lärande för hållbar utveckling - kopplingen till andra prioriterade områden Entreprenörskap/entreprenöriellt
Läs merEftermiddagens innehåll:
Eftermiddagens innehåll: Kort om Håll Sverige Rent Vad är hållbar utveckling? Hållbar utveckling i de nya läroplanerna Grön Flagg Vad gör skolorna/förskolorna idag? Friluftsmuseer och Grön Flagg- skolor
Läs merMILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET
MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lär er mer om grundvatten och låt eleverna, med hjälp av sina kunskaper och fantasi, konstruera en egen vattenrenare. Lärarinstruktion
Läs merKursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska
Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,
Läs merLEKTION 6: INGENJÖREN OCH HÅLLBAR UTVECKLING
LEKTION 6: INGENJÖREN OCH HÅLLBAR UTVECKLING 01 LEKTION 6: INGENJÖREN OCH HÅLLBAR UTVECKLING Tid: 60-80 minuter Årskurs: 7-9 Huvudämne: NO KOPPLING TILL KURSPLANER FÖRMÅGOR Värdera konsekvenser av olika
Läs merUtbildningspaket Konsumtion
Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är
Läs merUndervisning i lärande för hållbar utveckling. Karin Bårman
Undervisning i lärande för hållbar utveckling Karin Bårman Beskriv med ett ord vad du tänker på när du hör hållbar utveckling Globala målen för hållbar utveckling Agenda 2030 Lärportalen https://larportalen.skolverket.se
Läs merUTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER
UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig
Läs merSyftet med lektionen är att eleverna får lära sig mer om vikten av att äta en bra lunch i skolan.
Ämne: Biologi, Kemi, Svenska, Hem- och konsumentkunskap Årskurs: 4-6 SYFTE Syftet med lektionen är att eleverna får lära sig mer om vikten av att äta en bra lunch i skolan. GENOMFÖRANDE I den här uppgiften
Läs merFörnybara energikällor:
Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas
Läs merVad händer sen? en lärarhandledning
Vad händer sen? en lärarhandledning Syfte och avsändare Den här lärarhandledningen är ett komplement till häftet Vad händer sen?, ett häfte från Returpack som sammanfattar hur återvinningen av burkar och
Läs merLokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen
Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen (Geografi, religion och samhällskunskap) 2011-09-02 Förankring i övergripande mål i kursplanens syfte Från läroplanens andra del: Del 2.1 - kan leva
Läs merLärarhandledning ELTON FÅR EN IDÉ av Ann Fagerberg Embretsén
1 Lärarhandledning ELTON FÅR EN IDÉ av Ann Fagerberg Embretsén 2 3... Läsförståelse- och diskussionsfrågor 3... Kursplan svenska 3... Kursplan samhällskunskap 4... Kursplan bild 4... Barnkonvention 5...
Läs merEarth Hour krysset! Bilden: Natt över jorden - massor av lampor som är påslagna, är det en bra idé och ser det ut att vara lika mycket ljus överallt?
Earth Hour krysset! Energi är det i den mat vi äter, värmen i ett hus, bensinen som driver bilen framåt och elen vi måste ha för att våra mobiltelefoner och lampor ska fungera. Energi som vi kan använda
Läs merEnergismarta tips. Tänkvärt! Bra för både miljön och plånboken. Tillsammans kan vi spara energi och sänka kostnaderna i bostadsrättsföreningen!
Tänkvärt! Tillsammans kan vi spara energi och sänka kostnaderna i bostadsrättsföreningen! Energismarta tips Bra för både miljön och plånboken Smarta energitips som både sparar pengar och är bra för miljön.
Läs merNATURORIENTERANDE ÄMNEN
NATURORIENTERANDE ÄMNEN Biologi, fysik och kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i naturorienterande ämnen har
Läs merINTRODUKTION TILL PÅ EGNA BEN-ÖVNINGARNA
LÄRARHANDLEDNING 1/7 INTRODUKTION TILL PÅ EGNA BEN-ÖVNINGARNA Som komplement till utmaningen På egna ben finns ett stort antal övningar och faktablad som du som lärare kan ta del av och använda helt kostnadsfritt.
Läs merBoken om SO 1 3. PROVLEKTION: Världsmiljödagen. Boken om SO 1-3 Grundbok, sidorna 42 43. Boken om SO 1 3 Arbetsbok 1, sidan 22.
Boken om SO 1 3 Elevens första grundbok i historia, samhällskunskap, geografi och religion PROVLEKTION: Världsmiljödagen Följande provlektion är ett utdrag ur Boken om SO 1 3 och tillhörande Boken om SO
Läs merKurs: Geografi. Kurskod: GRNGEO2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Geografi Kurskod: GRNGEO2 Verksamhetspoäng: 150 Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar att förvalta jorden så att en hållbar
Läs merMax18skolan årskurs 7-9. Delaktighet
Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt så länge de inte kränker någon annan. Genom att reflektera
Läs merFÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Geografi, 150 verksamhetspoäng Ämnet behandlar människans livsvillkor, naturmiljö och samhälle samt miljöförändringar i olika delar av världen över tid. Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga
Läs merLEKTIONSFÖRSLAG 2 GARDEROBSKOLL ÄMNE: SAMHÄLLSKUNSKAP HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP SLÖJD ÅRSKURS: GYMNASIET
LEKTIONSFÖRSLAG 2 ÄMNE: SAMHÄLLSKUNSKAP HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP SLÖJD ÅRSKURS: 7-9 + GYMNASIET Vår klädkonsumtion i Sverige har ökat med 50 % de senaste 15 åren. Har du koll på hur mycket kläder du köper?
Läs merVäxthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad
Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags
Läs mer*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.
PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla
Läs merLpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!
1 Innehåll Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!... 3 Ur 1. Förskolans värdegrund och uppdrag... 3 Grundläggande värden... 3 Saklighet och allsidighet... 3 Förskolans uppdrag... 3 Ur 2. Mål och riktlinjer...
Läs merMATENS KLIMATPÅVERKAN
LÄRARHANDLEDNING Ämne: Biologi, Kemi, Svenska, Hem- och konsumentkunskap Årskurs: 4-6 SYFTE Syftet med lektionen är att eleverna får undersöka samband mellan vad vi äter och påverkan på klimatet. Eleverna
Läs merTrygg och säker på nätet. Lektionen handlar om att känna sig trygg och säker i olika situationer i vardagen. Trygg och säker på nätet
Lektionen handlar om att känna sig trygg och säker i olika situationer i vardagen. Lektionsförfattare: Boel Nygren Till läraren 1. Vem har ansvar? 2. Sammanfatta och reflektera En digital lektion från
Läs merBiobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver
Läs mer3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap
3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade
Läs merVäxthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad
Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Extremt väder i Göteborg Vädret i Göteborg kommer att bli annorlunda eftersom jordens klimat ändras. Att klimatet ändras beror till stor
Läs merGrön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll
Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen... 1 Samtliga arbetsområden 1-6... 2
Läs merLärarhandledning: En stund på jorden. Författad av Jenny Karlsson
Lärarhandledning: En stund på jorden Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T48717 Ämnen: Samhällskunskap Målgrupp: Grundskola åk 7-9 Speltid: 58 min Produktionsår: 2017 INNEHÅLL: Syfte och centralt
Läs mer3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi
3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merTrygg och säker på nätet
Trygg och säker på nätet Lektionen handlar om reflektera kring vad ett ansvarsfullt användande av digitala medier innebär utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter. Till läraren 1. Vem har ansvar?
Läs merSkola 2011. KURSPLANER Motiv- och syftestexter
Skola 20 KURSPLANER Motiv- och syftestexter Innehåll BILD... 3 ENGELSKA... 3 HEM- och KONSUMENTKUNSKAP... 4 IDROTT och HÄLSA... 5 MATEMATIK... 6 MODERNA SPRÅK... 7 MODERSMÅL... 8 MUSIK... 9 Naturorienterande
Läs merBIOLOGI Ämnets syfte Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
Läroplan Här nedanför finns exempel på delar av LGR 11 vilka kopplar till projektet Spindeljakten. Tanken är att projektet skall kunna lyftas in i undervisningen istället för att vara ytterligare arbetsmoment
Läs merFörmågor i naturvetenskap, åk 1-3
Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor.
Läs merUtbildning för hållbar utveckling
Utbildning för hållbar utveckling Hur ser du på världen? Globala gymnasiet är till för dig som fått upp ögonen för orättvisor i världen och som vill påverka, förstå och lära dig mer om globala frågor.
Läs merBoken om SO 1 3. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.
Boken om SO 1 3 Boken om SO 1 3 är elevernas första grundbok i geografi, samhällskunskap, historia och religion. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.
Läs merPedagogisk handledning Fritidshem Åk 2
Pedagogisk handledning Fritidshem Åk 2 Välkommen till Bästa världen! En spännande upptäcktsfärd för dig och dina elever tar snart sin början. Handledningen är tänkt att ge dig som pedagog stöd på färden.
Läs merRapport. Grön Flagg. Idala förskola
Rapport Grön Flagg Idala förskola Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-11-29 11:51: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat med ert tema. Det är inspirerande att läsa er rapport och se
Läs merwww.tagegranit.se 08-783 77 28
Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Läroplanen för grundskolan, Lgr 11 Vi erbjuder din skola ett brett spektra av olika pedagogiska och konstnärliga Skapande skola paket
Läs merMILJÖMÅL: BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN
MILJÖMÅL: BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN Lektionsupplägg: Vår klimatsmarta festmåltid Maten vi äter har stor inverkan på klimatet. Vad bör vi tänka på för att laga mat som är bra ur ett klimatperspektiv? Låt
Läs merStocksundsskolans Fyror!
Stocksundsskolans Fyror! På Stocksundsskolan i Danderyd har vi under några veckor arbetat med Energijakten. Vi har pratat om hur viktigt det är att försöka dra ner på vår energianvändning både hemma och
Läs merIdrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14.
Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14. Skolans värdegrund och uppdrag Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga
Läs merLPP för årskurs 2, Matte V.46-51 HT12
LPP för årskurs 2, Matte V.46-51 HT12 Värdegrund och uppdrag Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden
Läs merVärme, kyla och väder. Åk
Värme, kyla och väder Åk 4 2017 Viktiga begrepp att kunna: Solen Energi Ljus Värme Växelvarm Jämnvarm Lagrad solenergi Värme genom ledning Värme genom strålning Värme genom strömning Ledare Isolator Spara
Läs merLokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi
Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi Ansvarig lärare: Janne Wåhlin jan.wahlin@edu.upplandsvasby.se Läroplanens centrala innehåll gällande kemi säger att du ska lära om kolatomens
Läs merKOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT
SIDA 1/5 FÖR LÄRARE UPPDRAG: DEMOKRATI vänder sig till lärare som undervisar om demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter i åk nio och i gymnasieskolan. Här finns stöd och inspiration i form av ett
Läs merLektionsupplägg: Rent vatten, tack!
Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lär er mer om grundvatten och låt eleverna, med hjälp av sina kunskaper och fantasi, konstruera en egen vattenrenare. Lärarinstruktion Denna uppgift är anpassad för
Läs merNaturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING
Naturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING KLIMAT och KRETSLOPP. Kopplingar till kursplanernas mål SO Förstå vad som utgör resurser i naturen, kunna se samband mellan naturresurser och människors verksamheter,
Läs merLycka till. EnergiGeni är E.ONs energiutställning för elever i årskurs 4-9. Frågor för ett EnergiGeni.
EnergiGeni är E.ONs energiutställning för elever i årskurs 4-9. Frågor för ett EnergiGeni. Lycka till och ha så kul på din upptäcktsresa - ta gärna hjälp av ugglan Elvis på vägen! Namn station 1 Fotosyntesen
Läs merEnergismarta tips. Bra för både miljön och plånboken
Energismarta tips Bra för både miljön och plånboken Smarta energitips som både sparar pengar och är bra för miljön. Vet du att du gör en insats för miljön, bara genom att leva ditt vanliga vardagsliv?
Läs merNO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål
NO Biologi Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och
Läs merEnergispartips. Tips och information från Norrenergi
Energispartips Tips och information från Norrenergi Energispartips för våra kunder Här presenterar vi några tips för dig som vill få ner din energianvändning. Kanske känner du igen vissa och andra är helt
Läs merLokal Pedagogisk planering
Lokal Pedagogisk planering Europas grönaste stad Ämne: biologi- kroppen Årskurs/termin: åk 5 vt 2016 Undervisande lärare: Martina Malmgren Inledning syfte Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till
Läs merLektionsförslag för låg och mellanstadiet Tidningsveckan 2015 Missa inte veckans nyheter! Nyheter engagerar! Nyheter berör!
Lektionsförslag för låg och mellanstadiet Tidningsveckan 2015 Missa inte veckans nyheter! Nyheter engagerar! Nyheter berör! Lektionsförslagen för de yngre till årets Tidningsveckan består av två delar,
Läs merUPPTÄCK NORDEN DANMARK Politik & Ekonomi
UPPTÄCK NORDEN DANMARK Politik & Ekonomi OM SERIEN Filmserien Upptäck Norden är en filmserie som handlar om just Norden och dess länder. t med filmerna är att ge en faktagrund för att kunna resonera kring
Läs merDet företagsamma Sverige Lektionsmaterial för årskurs 7-9
Det företagsamma Sverige Lektionsmaterial för årskurs 7-9 Foretagsamheten.se Företagsamheten.se Det företagsamma Sverige. I geografiska områden med goda företagsmiljöer kan det uppstå utvecklingsblock
Läs merMILJÖBEGREPP OCH KRETSLOPP
Introduktion MILJÖBEGREPP OCH KRETSLOPP Miljö tillhör ett av läroplanens fyra övergripande perspektiv. Redan i skollagens första paragraf fastställs vikten av miljöarbetet: Var och en som verkar inom skolan
Läs merKurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför
Läs merMaterial för gymnasiet
Material för ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och geografi. Med detta skolmaterial
Läs merFritidshemmets syfte och centrala innehåll
Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund
Läs merBIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK
SOL och MÅNE TID och ÅRSTID VARDAGSFYSIK och TEKNIK 4 MATERIA 5 3 BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK VÄXTER, SVAMPAR BAKTERIER och DJUR 1 KROPP Och HÄLSA 2 FAROR och SKYDD 6 7 TEKNIK Kursplan för de naturorienterande
Läs merUPPTÄCK NORDEN SVERIGE Politik & Ekonomi
UPPTÄCK NORDEN SVERIGE Politik & Ekonomi OM SERIEN Filmserien Upptäck Norden är en filmserie som handlar om just Norden och dess länder. t med filmerna är att ge en faktagrund för att kunna resonera kring
Läs merKartläggningsguide för energitemat
Kartläggningsguide för energitemat Syftet med det här häftet är att erbjuda er färdiga mallar och metoder för kartläggningar inom energitemat. Häftet innehåller kartläggningsverktyg för både miljöbelastningen
Läs mertokiga transporter SPN-uppdrag
HUVUDUPPGIFT: Hur reser vuxna egentligen? 1. Hur reser vuxna egentligen? Välj ut en vuxen i din närhet som du litar på och träffar ofta. Välj ut tre dagar under arbetsveckan (måndag till fredag) då du
Läs mer1. Skolans värdegrund och uppdrag
1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och
Läs merLokal pedagogisk planering för Kvinnebyskolans förskoleklass, läsår 2013/2014
Lokal pedagogisk planering för s förskoleklass, läsår 2013/2014 Syfte: Skolans uppdrag: Mål: Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer
Läs merFörslag den 25 september Biologi
Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs mer