Inspektion av polis myndigheternas samarbete med skolan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Inspektion av polis myndigheternas samarbete med skolan"

Transkript

1 Inspektion av polis myndigheternas samarbete med skolan Inspektionsrapport 2010:4 Rikspolisstyrelsen Enheten för inspektionsverksamhet April 2010 Rapport_skola.indd

2 Utgivare: Rikspolisstyrelsen, Box 12256, Stockholm D nr: sta /09 Omslagsfoto: Ovan från vänster, bild 1 och 3: Stefan Carp. Bild 2 och 4: Åsa Emanuelsson Grafisk form: Alenäs grafisk Form Upplaga: 150 ex Tryck: RPS Tryckeri, Stockholm 2010 Rapport_skola.indd

3 innehåll 1 SAMMANFATTNING Viktig uppgift för skolan De viktigaste rekommendationerna Tydlig ledning och styrning, PUM Samverkansavtal Polisnärvaro ett viktigt steg för ökad synlighet och tillgänglighet Tid för verksamheten Skolans inställning Rättslig reglering INLEDNING Bakgrund Inspektionsgruppens uppdrag Inspektionsgruppen METOD OM UNGDOMSBROTTSLIGHET DEFINITIONER Barn och ungdom Samverkan Kontaktpolis INSPEKTIONEN Inspektionsgruppens iakttagelser Polisens kontakt med skolan Goda exempel från Stockholm Besök i skolor SYNPUNKTER OCH FÖRSLAG Avtal med kommunen Samverkansavtal Samverkan med samtliga skolor Tydlig ledning och styrning, PUM Planerad tid Insatser på olika nivåer Skolbesöken Eldsjälar Polisens roll vid bekymringssamtal Informations och utbildningsinsatser Registerföring Möjligheten att utbyta information Strategi för samverkan Polisens roll i skolan Lärarnas betydelse FÖRSLAG TILL FORTSATT UTVECKLINGSARBETE Metodval Rekrytering Utbildning Uppföljning bilaga bilaga Rapport_skola.indd

4 1 Sammanfattning Arbetet med ungdomar och samverkan med skolan är en av polisens allra viktigaste brottsförebyggande uppgifter. I polisens och samhällets brottsförebyggande arbete är ungdomar en särskilt viktig målgrupp. Därför är polisens kontaktskapande verksamhet i skolorna av största vikt. Polisen har av regeringen ålagts att skapa förtroendefulla relationer med barn och ungdomar i samarbete med skolan. Polisens kontakt med skolan, s.k. kontaktpolisverksamhet, är en viktig del i detta samarbete. Nationellt har inte kontaktpolisverksamheten fått det genomslag i polismyndigheterna som var regeringens intention när man 2006 gav regeringsuppdraget. Inspektionsgruppen konstaterar att kontaktpolisverksamheten är olika uppbyggd och utvecklad och att det brottsförebyggande arbetet i skolorna är kraftigt eftersatt vid merparten av de myndigheter som inspekterats. Kontakten med skolan varierar stort och på vissa håll saknas samverkan i detta arbete med socialtjänsten. Generellt sett är kontaktpolisverksamheten lågprioriterad och inte resurssäkrad. Vid besöken på myndigheterna fick inspektionsgruppen delvis en annan bild av kontaktpolisverksamheten än den som redovisats i enkätsvaren. För att RPS ska kunna stödja polismyndigheterna på bästa möjliga sätt är det viktigt att myndigheternas svar till RPS är korrekta och uppriktiga. Viktig uppgift för skolan En av skolans viktigaste uppgifter är att skapa goda miljöer för lärande och utveckling. Dessa goda miljöer fungerar förebyggande och är en betydande skyddsfaktor för att inte barn ska hamna i kriminalitet och missbruk. Att skapa förtroende mellan skolan, polisen, eleverna och deras föräldrar utgör grunden för att i framtiden på ett förtroendefullt sätt kunna nå tilllitsfulla relationer. Syftet är att förhindra att barn och ungdomar far illa eller hamnar i kriminalitet. Att tidigt ge föräldrar och elever ett erkännande och tillsammans komma överens om vilka lösningar som behövs för att förändra en ogynnsam utveckling är en bärande tanke i skolans förebyggande arbete. Enligt flera statliga utredningar framgår det tydligt att det finns en stor förväntan på vad förskolan och skolan kan och bör göra för att utsatta barn ska uppmärksammas i ett tidigt skede och för att förebygga en ogynnsam utveckling. Skolan måste därför tidigare än idag hitta barn och ungdomar i riskzon och i samverkan med andra aktörer i samhället, särskilt socialtjänsten och polisen, vidta lämpliga åtgärder. De viktigaste rekommendationerna Inspektionsgruppen anser att följande förutsättningar är avgörande för en väl fungerande samverkan mellan skola och polis: u att det finns en tydlig ledning och styrning med gemensamma mål u att polisen prioriterar samarbetet med skolan u att samverkansavtal är upprättade u att polisen är väl känd för skolpersonal, elever och föräldrar u att erforderlig tid är avsatt för polisens kontakt med skolan u att skolan har en öppen inställning till polisens närvaro Tydlig ledning och styrning, PUM Regeringens intentioner, Rikspolischefens (RPC) inriktningsbeslut år 2008 och den särskilda ungdomssatsningen år 2009 understryker ungdomsarbetets strategiska betydelse. Det är därför särskilt viktigt att polismyndigheterna prioriterar samarbetet med skolan och utvecklar kontaktpolisverksamheten. Inspektionsgruppen kan konstatera att det finns stora skillnader i polismyndigheternas kontaktpolisverksamhet. Vid vissa myndigheter har man kommit långt medan man i andra inte prioriterat verksamheten nämnvärt. Det finns ett stort behov att påskynda polisens insatser med att implementera arbetet med kontaktpoliser och att skapa nationella riktlinjer för detta. Inriktningen måste vara tydlig i myndigheternas styrande dokument och de lokala polisledningarna måste verka för att uppföljning sker. Utöver uppräknade förutsättningar finns ett grundläggande behov av en långsiktig strategisk plan i enlighet med PUM. För att uppnå ett effektivt brottsförebyggande arbete i skolmiljön måste polismyndigheterna även överväga polismyndighetsövergripande långsiktiga strategier. Verksamheten måste vara planerad med noggrann kontroll och uppföljning och med en analys av vad som behöver förbättras och vilka insatser som är aktuella att särskilt satsa på. Möjligheter finns då till brottsförebyggande åtgärder genom särskilda satsningar i 4 Polismyndigheternas samarbete med skolan Rapport_skola.indd

5 sammanfattning skolmiljön. PUM-A bör användas för att stödja och utvärdera satsningarna. Samverkansavtal En viktig förutsättning för samverkan mellan polis och skola är att det finns långsiktiga samverkansavtal upprättade på en övergripande nivå. Avtalen är styrande och stödjande för handlings- och åtgärdsplaner som gäller för ett kortare tidsperspektiv. Polisnärvaro ett viktigt steg för ökad synlighet och tillgänglighet En förutsättning för det brottsförebyggande arbetet är bland annat att förtroendefulla relationer skapas med skolan så att polisen, genom synlig närvaro och tillgänglighet under uppdraget, är väl känd bland skolpersonal, elever och föräldrar. Tid för verksamheten Det är viktigt att kontaktpoliserna ges tillräcklig tid för kontakten med skolan så att en konstruktiv, effektiv och kontinuerlig samverkan kan utvecklas. Skolans inställning En viktig förutsättning är att alla skolor har en öppen och positiv inställning till polisens närvaro så att förtroenden och goda relationer kan skapas. Därför är det viktigt att skolan och polisen har gemensamma mål och är bekanta med förutsättningarna för varandras verksamhet. Rättslig reglering Inspektionsgruppen konstaterar att det vid många polismyndigheter finns brister i kunskapen om sekretesslagstiftningen både vid kontakter med skolan och socialtjänsten. Inspektionsgruppen har därför på ett djupare sätt behandlat relevant rättslig reglering, bland annat vissa bestämmelser i den nya offentlighets- och sekretesslagen (2009:400, OSL), i denna rapport (se bilaga 2). Inspektionsgruppen vill påpeka att det i bl.a. personuppgiftslagen (1998:204) och polisdatalagen (1998:622) finns bestämmelser om behandling av personuppgifter i form av exempelvis insamling, bearbetning och analys i syfte att ge underlag för beslut om förundersökning eller om särskilda åtgärder. Polismyndigheternas samarbete med skolan 5 Rapport_skola.indd

6 2 Inledning Bakgrund Regering och riksdag har tydligt uttalat att samverkan behöver utvecklas ytterligare när det gäller barn som far illa eller riskerar att fara illa. Polisen, skolan och socialtjänsten har en lagstadgad skyldighet att samverka fr.o.m. den 1 juli År 2007 gav RPS, Socialstyrelsen och Myndigheten för skolutveckling ut rapporten Strategi för samverkan kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa. I regeringsbeslut uppdrog den dåvarande regeringen åt RPS att i samarbete med skolan utveckla sitt arbete med att skapa förtroendefulla relationer med barn och ungdomar. Uppdraget syftade bl.a. till att elever, föräldrar och personal enkelt skulle kunna komma i kontakt med de poliser som har som en av sina arbetsuppgifter att medverka till en långsiktig relation mellan polisen och skolan. I RPS återredovisning till regeringen 2 uppgavs att polismyndigheterna, på den lokala nivån, hade etablerat kontakt med skolorna genom, vad man benämnde, kontaktpoliser. Rikspolisstyrelsen anser att uppdraget Skapa förtroendefulla relationer med barn och ungdomar i samarbete med skolan är utfört. Arbetet med att utveckla denna samarbetsform skall däremot fortsätta, dels genom samarbete mellan Rikspolisstyrelsen och polismyndigheterna, och dels genom samråd mellan Rikspolisstyrelsen, Myndigheten för skolutveckling 3 och Socialstyrelsen. I propositionen 2008/09:1 har regeringen uttalat att särskilda prioriteringar inom rättsväsendet kommer att riktas bl.a. mot ungdomsbrottsligheten. RPC har i sitt inriktningsbeslut för 2008 uttalat att ungdomars brottslighet ska vara i fokus samt att Polisen ska utveckla sin förmåga att identifiera ungdomar som riskerar att hamna i en kriminell bana och sätta in tidiga insatser för dem. Som ett led i detta beslutade RPC med länspolismästarna att genomföra en stor ungdomssatsning under År 2008 presenterade RPS en handlingsplan för samverkan mellan polis och kommun (Samverkan Polis och kommun för en lokalt förankrad polisverksamhet i hela landet, PoA /06). Syftet med handlingsplanen var att fördjupa samverkan mellan 1 Ju2006/6472/PO 2 PoA /06 kommun och polis till att omfatta gemensamma åtgärder formaliserade i samverkansöverenskommelser. I handlingsplanen betonades vikten av att samverkan utgår från en problemorienterad arbetsprocess. Hösten 2009 hade c:a hälften av landets kommuner, 149 stycken, undertecknat samverkansöverenskommelser mellan kommun och polis. Många ungdomar begår brott. En stor del av brottsligheten begås av en mindre grupp ungdomar som utvecklar en kriminell livsstil. Rekryteringen till denna grupp måste förhindras. Detta kräver tidiga förebyggande insatser för unga, men också kraftfulla åtgärder för dem som redan utvecklat en kriminell livsstil. En förutsättning för att brottsligheten ska minska bland barn och ungdom är, utöver en nära samverkan mellan rättsväsendets myndigheter och socialtjänsten, även en nära samverkan mellan Polisen, skolan och andra aktörer som på ett eller annat sätt arbetar med ungdomar. Föräldrarna har huvudansvaret för sina barn och utgör en särskilt viktig samverkanspartner. Skolan är därför en mycket viktig kontaktväg för att polisen ska kunna nå barnens föräldrar. För att skapa tillitsfulla och långsiktiga relationer mellan barn, föräldrar, skolan, Polisen och samhället i övrigt är det viktigt med en väl fungerande samverkan redan tidigt i skolan. Eftersom orsaker till ungdomars problem beror på många olika omständigheter t.ex. segregation, arbetslöshet och utanförskap innebär det att åtgärder måste anpassas efter olika förutsättningar och samverkan ske med olika samhällsfunktioner. Samverkan måste ges högsta prioritet i alla delar av landet. Inspektionsgruppens uppdrag RPS har beslutat att inspektera Polisens samverkan med skolan genom s.k. kontaktpoliser. Enligt direktivet 4 syftar inspektionen till att granska hur myndigheternas rutiner är utformade och hur verksamheten genomförs. Direktivet anger också att det är angeläget att Polisen arbetar rättsenligt, och att polisverksamheten bedrivs enligt de prioriteringar som riksdag och regering har beslutat samt att polisarbetet håller hög kvalitet och bedrivs effektivt, särskilt inom frågor som rör den enskildes rättstrygghet och rättssäkerhet. 3 Myndigheten lades ner och delar av verksamheten fördes över till Skolverket 4 Bilaga 1 6 Polismyndigheternas samarbete med skolan Rapport_skola.indd

7 inledning Denna rapport ska ses som en fördjupning av den tidigare utgivna RPS rapporten Polisens hantering av ungdomsverksamhet (2009:2). Inspektionsgruppen Inspektionsgruppen leddes av polisintendenten Stefan Carp samt deltog kommissarien Bo Larsson, RPS, kommissarien Nils-Ivar Jönsson och inspektören Ewa Scherlin, Polismyndigheten i Stockholms län samt specialpedagogen Magnus Waller, Preventionscentrum, Stockholms Stad. Avsnittet avseende behandling av personuppgifter samt sekretessavsnitten har till stor del författats av verksjuristen Yvette Glanz, RPS. Polismyndigheternas samarbete med skolan 7 Rapport_skola.indd

8 3 Metod Under våren 2009 tog inspektionsgruppen fram en enkät som skickades ut till samtliga polismyndigheter. Med utgångspunkt dels från myndigheternas svar och dels med beaktande av en väl avvägd geografisk spridning, valdes därefter polismyndigheterna i Halland, Skåne, Uppsala, Norrbotten och Stockholm ut för en fördjupad inspektion. Totalt besöktes 11 arbetsenheter. Inspektionsgruppen har vidare, i anslutning till några inspektioner, besökt skolor och vid dessa besök fört samtal med såväl skolpersonal som elever och vid ett tillfälle även med några föräldrar. Vid inspektionstillfällena har samtal förts med ett stort antal personer i olika befattningar och på skilda nivåer inom respektive myndighet. De polismyndigheter som har inspekterats har givits tillfälle att lämna synpunkter på de sakförhållanden som rör den egna myndigheten och som behandlats i respektive inspektionsrapport. Under arbetets gång har inspektionsgruppen haft kontakt med företrädare för Skolverket och utredningen Effektivare insatser mot ungdomsbrottslighet (Ju2009:G). Underhandskontakt har även tagits med företrädare för utredningen Utsatta barn i skolan (U 2009:05). Inspektionsgruppen har samarbetat med Stockholm stad, Preventionscentrum Stockholm, för att på ett bredare sätt få inblick i och kunskap om skolans förebyggande arbete. Inspektionsgruppen har också studerat ett stort antal rapporter m.m. som berör ämnesområdet. Resultaten från frågeformuläret, intervjuerna samt de diskussioner som hållits i samband med besöken på polismyndigheterna och i skolorna utgör inspektionsgruppens rapportunderlag. 8 Polismyndigheternas samarbete med skolan Rapport_skola.indd

9 4 Om ungdomsbrottslighet Brottsförebyggande arbete eller brottsförebyggande åtgärder delas ofta in i två huvudområden. Man brukar tala om situationell respektive social brottsprevention. Den situationella brottspreventionen (omständigheter i situationen som gör att någon begår brott) syftar till att minska sannolikheten att brott begås genom att göra brotten mindre lönsamma, mer riskabla och svårare att utföra. Den sociala brottspreventionen (motivationen hos individen att begå brott) syftar till att på lång sikt påverka förhållanden som har betydelse för individens brottsbenägenhet 5. Som grupp är ungdomar mycket brottsaktiva, det gäller särskilt gruppen år enligt Brå:s statistik 6. Åldersgruppen år utgör endast 10 procent av befolkningen. År 2008 utgjorde de, trots detta, 25 procent av samtliga misstänkta. Inspektionsgruppen vill i detta sammanhang peka på att åldersgruppen under 15 år inte finns med i statistiken och uppfattningen är att brottsligheten går allt längre ned i åldrarna, ett problem som uppmärksammades i den tidigare RPSrapporten Polisens hantering av ungdomsverksamhet ( Brottsförebyggande rådets hemsida frågor och svar) 6 Brå-rapport 2009:17 7 RPS inspektionsrapport 2009:2 Polismyndigheternas samarbete med skolan 9 Rapport_skola.indd

10 5 Definitioner Inspektionsgruppen har i rapporten använt nedanstående begrepp enligt den definition som antingen är fastställd av RPS eller enligt den definition som här anges. Barn och ungdom Med barn avses en människa under 18 år 8. Formuleringen barn och ungdomar eller barn och unga används för att understryka att samverkan gäller även de äldre barnen. Samverkan Med samverkan menas här att någon eller några tillför sina specifika resurser, kompetenser och/eller kunskaper till en uppgift som man gemensamt har att genomföra 9. Olika definitioner kan vara ett hinder för samverkan. Kontaktpolis Beteckningen kontaktpolis togs upp av riksdagsledamot Thomas Bodström i en skriftlig fråga till justitieminister Beatrice Ask: För ett år sedan gav den socialdemokratiska regeringen i uppdrag åt Rikspolisstyrelsen att se till att lokal polis knöts till varje skola, en så kallad kontaktpolis. Denne skulle arbeta brottsförebyggande och delta i aktiviteter på skolan. Målsättningen var att bygga förtroende och relationer 10. Det finns idag ingen nationell definition av begreppet kontaktpolis. Med kontaktpolis menas i denna rapport en polisman som har till uppgift att skapa förtroendefulla relationer med barn och ungdomar i samarbete med skolan. Uppdraget som kontaktpolis syftar bl.a. till att elever, föräldrar och personal enkelt ska kunna komma i kontakt med de poliser som har som en av sina arbetsuppgifter att medverka till en långsiktig relation mellan polisen och skolan Socialtjänstlagen 1 kap 2 ; Barnkonventionen art. 1 9 Strategi för samverkan kring barn och unga som far illa 10 Riksdagen 2007/08:18 11 Regeringsuppdrag JuD 2006/6472/PO eller riskerar att fara illa, 2008, s Polismyndigheternas samarbete med skolan Rapport_skola.indd

11 6 Inspektionen Inspektionsgruppens iakttagelser Enkätsvaren från polismyndigheterna beskriver en tämligen väl utvecklad kontaktpolisverksamhet. Inom någon myndighet saknas dock kontaktpolisverksamheten helt. Vid besöken på myndigheterna överensstämde emellertid inte alltid den uppgivna bilden med verkligheten. Flera polismyndigheter uppgav i sina enkätsvar och vid inspektionstillfällena att de samverkar med kommunen och skolan. Vid vissa polismyndigheter har man ingått samverkansavtal med kommunen. Samverkan sker ofta i olika samverkansgrupper via lokala BRÅ, vid nätverksmöten, rektorsmöten samt chefssamråd. Vid andra polismyndigheter pågår ett arbete att träffa liknande avtal och överenskommelser. Några polismyndigheter har inte ännu påbörjat arbetet med att ingå samverkansavtal. Det finns också exempel på att polisen ensidigt har tagit fram ett dokument för samverkan, utan dialog med skolan. Vid någon myndighet har inspektionsgruppen noterat att viss registerföring av barn under arton år är under uppbyggnad. Syftet var att kartlägga kriminalitet bland ungdomar och deras sociala förhållanden m.m. Inspektionsgruppen konstaterar att kontaktpolisverksamheten är olika uppbyggd och utvecklad vid de myndigheter som besökts. Inom en och samma myndighet kunde man i se skillnader mellan närpolisområden. I vissa fall var kontakten med skolorna utlagd på all ingripandepersonal (IG). I andra fall var viss IG-personal knuten till denna verksamhet. I båda fallen innebar det att man inte tog sig tid/hade tid för skolbesök. I ett fall uppgav polisen att det kunde dröja upp till sex månader mellan besöken på skolorna. Inspektionsgruppen har funnit att polisens kontakt och samverkan med skolan varierar mycket vid de inspekterade polismyndigheterna och noterar följande: u Polisens arbete i skolorna är inte alltid baserat på polisens modell för ledning och styrning, PUM. u Vid vissa myndigheter har enskilda poliser självständigt tagit initiativ till att samverka med skolan, ofta i en slags eldsjälsroll. u Polisen har inte kontakt med samtliga skolor inom sitt område. u I vissa fall har polisen nära och god kontakt med skolledningen, ofta med rektor eller biträdande rektor och elevhälsan. I andra fall har skolan bara ett namn och telefonnummer till en kontaktpolis. u På många platser besöker polisen bara skolan när något har hänt. u Kontaktpolisens utrymme för spontana besök på skolorna uppgavs vara mycket begränsat och hade låg prioritet. u Vid de skolor som besöktes ville både skolledning, lärare och elever ha mer kontakt med polisen. u De intervjuade poliserna uppgav att vissa skolor inte vill ha någon kontakt med polisen och ofta gällde detta friskolorna. u Polisen har i första hand inriktat sitt arbete till att omfatta högstadiet, i mindre omfattning även gymnasiet samt i sällsynta fall låg- och mellanstadiet. u Polisens medverkan i skolan har ofta karaktären av att vara riktade informations- och utbildningsinsatser. Exempel på detta är undervisning om mopedåkning, alkoholens och våldets konsekvenser och viss lag- och rättundervisning. Andra exempel är aktivitetsdagar där polisen och räddningstjänsten visar upp sin verksamhet. Man vänder sig då till de yngre barnen. Inspektionsgruppen kan vidare konstatera att polisen, på vissa håll, saknar samverkan med socialtjänsten i sin kontaktverksamhet med skolorna. När samverkan inte fungerar tenderar rollerna att suddas ut och man går in på varandras ansvarsområden Vid vissa myndigheter har det inneburit att socialt engagerade poliser har hållit s.k. bekymringssamtal/orossamtal med ungdomar vilket normalt sett ingår i socialtjänstens arbetsuppgifter.. Även synen på hur kontaktpolisverksamheten i framtiden ska se ut skiljer sig åt mellan de olika polismyndigheterna. Inspektionsgruppens intryck generellt är att kontaktpolisverksamheten inte är resurssäkrad eftersom de poliser som ska samverka med skolan inte alltid har planerad tid för detta. Polisens kontakt med skolan Inspektionsgruppen har funnit att polisens brottsförebyggande arbete i skolorna är kraftigt eftersatt. Det är mer undantag än regel att polisen har utvecklat en långsiktig och förtroendefull relation med barn och ungdomar i samarbetet med skolan. Eftersom polisen inte är en naturlig del i skolorna möts man ofta av uppståndelse och kommentarer, som t.ex. Vad har hänt? De flesta elever och skolpersonal känner Polismyndigheternas samarbete med skolan 11 Rapport_skola.indd

12 inspektionen inte till namnet på någon kontaktpolis. Ofta är det endast skolledningen som känner till en eventuell kontaktpolis. Polisens arbete i skolan är traditionellt till största del inriktat på att utreda brott. Kontakterna med skolan är också i detta sammanhang väldigt olika. På vissa platser är det en polis vid en utredningsgrupp som har kontakt med alla skolorna och på andra platser är det en eller flera kontaktpoliser/områdespoliser som har kontakt med skolorna. Det finns även exempel på att poliser med en samordnande funktion är länken till skolan. Närmare kontakt med elevers föräldrar förekommer med anledning av att vissa elever har behov av speciellt stöd. Polisen medverkar tillsammans med socialtjänsten vid s.k. bekymringssamtal. I övrigt deltar polisen sporadiskt vid föräldramöten och då oftast i samband med terminsstarten. Goda exempel från Stockholm Vid inspektionen i Stockholm uppvisade närpolisområde Katarina-Maria en utvecklad kontaktpolisverksamhet i grund- och gymnasieskolor på Södermalm. Samtliga grund- och gymnasieskolor har där en utpekad kontaktpolis. Detta framgår av den presentation med fotografi och telefonnummer som lämnats ut till områdets skolor. Av presentationen framgår också vilka skolor respektive kontaktpolis i första hand har ansvar för. Presentationen finns anslagen på rektorsexpeditionen för att vara tillgänglig för alla på skolan. Ett annat exempel är att det på en skola i skolkatalogen fanns en kontaktpolis presenterad med namn, foto och med telefonnummer. Besök i skolor För att få en tydligare bild av polisens samverkan med skolan har inspektionsgruppen besökt fem skolor och träffat elever, skolpersonal och föräldrar för att ta del av deras tankar om kontaktpolisverksamheten. Inspektionsgruppen har träffat elever i årskurs 6 och 7 och vid varje inspektionstillfälle haft en lektion med eleverna utifrån temat. Hur ska det gå bra för er i livet?. Lektionen inleddes med hur viktigt det är att det går bra i skolan och vilka som kan stödja eleverna i deras lärande och utveckling. Inspektionsgruppen förklarade för eleverna att inget barn ska behöva fara illa. Elevernas föräldrar, eller de viktigaste vuxna i barnets nätverk, är de viktigaste att samverka med. Därför är en av skolans viktigaste förebyggande insatser att skapa tillitsfulla relationer till elevernas vårdnadshavare 12. Vid inspektionsgruppens besök i skolorna arbetade eleverna i grupper och besvarade skriftligen följande frågor: Vad skulle du göra om en kompis till dig var i riskzonen för att bli kriminell? Hur tycker du att polisen ska samarbeta med skolan? 12 Guldsitsen om tillitsfulla relationer, Preventionscentrum Stockholm, Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning, Polismyndigheternas samarbete med skolan Rapport_skola.indd

13 inspektionen På fråga ett svarade i stort sett alla elever att de skulle prata med en vuxen, i första hand med en förälder, sedan någon av skolpersonalen och därefter med en kontaktpolis. En viktig iakttagelse är att om eleverna har förtroende för en vuxen, så vill de berätta för denne om något som inträffat. Eleverna i årsåldern har således ett uttalat förtroende för vuxna. På fråga två svarade eleverna att de vill att polisen kommer till klassen regelbundet. Eleverna skulle också gärna göra studiebesök hos polisen. Nästan alla tillfrågade var positivt inställda till att ha en kontinuerlig och förtroendefull relation till en polis. Polismyndigheternas samarbete med skolan 13 Rapport_skola.indd

14 7 Synpunkter och förslag Avtal med kommunen Det övergripande ansvaret för en fungerande samverkan med skolan ligger ytterst på kommun- och polisledning. Polisens samarbete med skolan utgör en viktig del i det långsiktiga brottsförebyggande arbetet. Vid samverkan med andra myndigheter är det särskilt viktigt att roller och ansvar är tydliga. u Inspektionsgruppen anser att arbetet med att sluta övergripande avtal mellan polis och kommun bör påskyndas eftersom det är en förutsättning för det fortsatta arbetet med en uthållig och långsiktig samverkan med skolan. Samverkansavtal Samverkansavtal är ett medel för att uppnå en bra gemensam verksamhet på lång sikt. För en fungerande samverkan krävs tydliga mål och kommunikation mellan alla de nivåer som är inblandade. Samverkan kräver en ständig omprövning samt att den anpassas till den praktiska verkligheten. Dessutom krävs goda relationer och förståelse för olika förutsättningar och roller mellan polis och skola. Cheferna har en nyckelroll om de berörda cheferna tillsammans visar att samverkan är viktig får det en avgörande betydelse 13. u Det krävs att både chef och medarbetare är väl insatta i samverkansavtalets innehåll och syftet med samverkan. Samverkan med samtliga skolor Skolan får inte vara en frizon och undantagen från de lagar som gäller för samhället i övrigt. Ett sådant förhållningssätt riskerar att undergräva rättsuppfattningen hos unga som ser att vissa beteenden accepteras i men inte utanför skolan. Detta påverkar ungas förmåga att skilja på rätt och fel. En anledning till skolornas agerande är uppenbart att man i den hårda konkurrensen om eleverna inte vill bli förknippade med problem och kriminalitet. Skolverket och Skolinspektionen måste se över problemet och vidta åtgärder. Alla skolor måste vara öppna för samverkan och alla bör tilldelas en kontaktpolis. u Effekten av de samverkansavtal och policydokument inspektionsgruppen tagit del av måste följas upp årligen och det är inte acceptabelt och strider mot lagstiftningen, att vissa skolor, oaktat om det gäller friskolor, tar sig rätten att avstå från samverkan med polisen. Tydlig ledning och styrning, PUM Det fordras en tydlig ledning och styrning i enlighet med den utpekade inriktningen rörande polisens arbete med kontaktpoliser 14. Den lokala problembilden ska vara i fokus. Underrätelseledd polisverksamhet kan beskrivas som en modell för ledning och styrning av all planlagd operativ polisverksamhet där beslut om prioritering och genomförande baseras på underrättelser (information) och annan relevant kunskap. Underrättelseledd polisverksamhet är alltså inte en organisationsform och heller inte synonymt med kriminalunderrättelseverksamhet. I PUM avses begreppet underrättelse bearbetad och analyserad information, avsedd att utgöra underlag för beslut och åtgärder. PUM har tillkommit för att inrikta polisverksamheten så att polisens åtgärder mot brott, ordningsstörningar och otrygghet kommer vid rätt tidpunkt och har rätt utformning. Detta gäller även det brottsförebyggande arbetet. Verksamheten måste vara planerad med noggrann kontroll och uppföljning och med en analys av vad som behöver förbättras och vilka insatser som är aktuella att särskilt satsa på. Möjligheter finns då till brottsförebyggande åtgärder genom särskilda satsningar i skolmiljön. PUM-A bör användas för att stödja och utvärdera satsningarna. u PUM är en förutsättning för ett effektivt samarbete och en god kommunikation mellan kontaktpoliserna och skolan och mycket viktig bland annat för att uppnå snabba reaktioner om barn riskerar att fara illa eller hamna i kriminalitet. u Polismyndigheterna bör vid samverkan med skolan koncentrera sig på att med stöd av PUM-A utveckla, genomföra och utvärdera, den planerade verksamheten. 13 Strategi för samverkan kring barn och unga som far illa 14 Regeringsbeslut, Ju2006/6472/PO eller riskerar att fara illa s Polismyndigheternas samarbete med skolan Rapport_skola.indd

15 synpunkter och förslag Planerad tid u Det måste avsättas resurser för polisens samarbete med skolan, både avseende tid och personal dvs. tiden i skolan måste vara planerad och prioriterad så att skolorna kan besökas kontinuerligt. Insatser på olika nivåer Inriktningen för det brottsförebyggande arbetet i skolan är idag främst påkallat av problem och incidenter vilka vanligtvis rör högstadiet. u Eftersom brottsaktiva beteenden vanligtvis utvecklas i tidiga år är det viktigt att brottsförebyggande åtgärder också inriktas på låg- och mellanstadium, kanske också förskola. u Polisen måste arbeta med barn och ungdomar betydligt mer långsiktigt än idag. Det brottsförebyggande arbetet ska bygga på kontinuerliga och förtroendefulla relationer med eleverna, skolans personal och föräldrarna. u En tydlig prioritering av verksamheten måste framgå i verksamhets- och handlingsplaner. Skolbesöken Kontaktpolisen måste bredda sitt kontaktnät på skolan till att omfatta skolledning, lärare, elever och föräldrar. Varje elev, förälder och personal ska veta vilken/vilka poliser som har som arbetsuppgift att medverka till en långsiktig relation mellan polisen och skolan. Därför är inspektionsgruppen tveksam till att lägga ansvaret för kontaktpolisverksamheten på IG-personalen. Det är svårt att skapa en kontinuerlig och förtroendefull relation med skolan om en kontaktpolis även ska tjänstgöra i IG-verksamheten med den oregelbundenhet det innebär. Det gäller även i de fall en enskild polisman har ansvaret för alltför många skolor. En viktig del i det brottsförebyggande arbetet är, som tidigare nämnts, kontinuitet och uthållighet över tid. Ett aktivt brottsförebyggande arbete är viktigt om brottsutvecklingen ska kunna brytas. Därför ställer sig inspektionsgruppen tvekande inför metodiken att endast agera på incidenter som flertalet inspekterade myndigheter redovisat. u Det är av stor vikt att göra spontana besök för att lära känna skolans personal och elever samt avdramatisera polisnärvaron. u Polisnärvaron i skolan är väsentlig för en ökad synlighet. Eldsjälar Det är inte ovanligt att ansvaret för kontaktpolisverksamheten ligger på enskilda, engagerade poliser (eldsjälar) som har både samordningsansvar och utför arbetet. u Inspektionsgruppens uppfattning är att det ytterst är ett ledningsansvar att inte göra verksamheten individberoende utan skapa en långsiktig stabil struktur. Detta måste ske utan att förringa det engagemang som många kontaktpoliser visat. u Varje myndighet måste definiera, prioritera och avsätta resurser för brottsförebyggande verksamhet. Polisens roll vid bekymringssamtal Vid samverkan är det viktigt i ett tidigt skede att klargöra rollfördelningen mellan de olika samverkansparterna. För en effektiv samverkan ligger styrkan i att olika kompetenser kompletterar varandra. Det innebär också att ha respekt för varandras yrkeskunnande. Att enskilda polismän genomför bekymringssamtal är ett exempel på en otydlig rollfördelning och ett mindre lämpligt kompetensutnyttjande. Det är rimligt att polis deltar vid dessa samtal men det bör stå klart att det är socialtjänstens ansvar att leda samtalen. Det är olämpligt att polisen tar över andra myndigheters arbetsuppgifter. u Det är ledningens skyldighet att se till att poliserna inte utför andra aktörers åligganden. Det är därför viktigt att ledningen kontinuerligt följer upp detta. Informations och utbildningsinsatser De informations- och utbildningsinsatser som utförs i skolorna i förebyggande syfte är uppskattade. Dock bör man vara uppmärksam på att information om alkohol och droger även kan ge motsatt effekt då den kan väcka ungdomarnas nyfikenhet och vilja att pröva. Registerföring Inspektionsgruppen vill betona att behandling av personuppgifter i form av bl.a. insamling, bearbetning, sammanställning och utlämnande av uppgifter exempelvis i syfte att ge underlag för beslut om förundersökning eller om särskilda åtgärder är reglerat i bl.a. personuppgiftslagen (1998:204) och polisdatalagen (1998:622). u Ambitionen att effektivisera arbetet med ungdomar får inte innebära att man upprättar register över barn och unga som inte överensstämmer med gällande författningar. Polismyndigheternas samarbete med skolan 15 Rapport_skola.indd

16 synpunkter och förslag Möjligheten att utbyta information Möjligheten att utbyta information mellan Polisen, skolan och socialtjänsten begränsas av bestämmelser om sekretess. Det finns dock möjligheter att utbyta information i vissa fall, trots sekretess, med stöd av s.k. sekretessbrytande bestämmelser. Se vidare bilaga 2. Det är viktigt att polismyndigheterna känner till de möjligheter som finns att utbyta information med skolan och socialtjänsten. Polisen har större möjligheter att lämna ut uppgifter från sitt verksamhetsområde än vad exempelvis socialtjänsten. Vid samverkan mellan myndigheter krävs dock, innan uppgifter lämnas till någon eller flera av de myndigheterna som ingår i samverkan, att en bedömning görs ifall uppgifterna omfattas av sekretess. En självklarhet som tål att poängteras är att ju mer tillit som råder mellan en myndighetsföreträdare och en vårdnadshavare desto större är möjligheten att genom samtycke medges möjlighet att lämna ut information till en annan myndighet. Vissa krav ställs dock på ett samtycke (jfr Offentlighets- och sekretesslagen En kommentar, Lenberg m.fl. s f.). Den ideala formen för sekretesskänsliga samtal är att alla parter är närvarande och delaktiga så att vårdnadshavare har full kontroll över vad de vill samtala om. Inspektionsgruppen vill betona att behandling av personuppgifter i form av bl.a. insamling, bearbetning, sammanställning och utlämnande av uppgifter exempelvis i syfte att ge underlag för beslut om förundersökning eller om särskilda åtgärder är reglerat i bl.a. personuppgiftslagen (1998:204) och polisdatalagen (1998:622). u Ambitionen att effektivisera arbetet med ungdomar får inte innebära att man upprättar register över barn och unga som inte överensstämmer med gällande författningar. Strategi för samverkan En väl fungerande samverkan kräver engagemang och tydlig styrning på alla ledningsnivåer, inte minst på den övergripande politiska och administrativa nivån. En viktig uppgift för ledningen är att legitimera samverkan på lägre nivåer och följa upp och utvärdera samverkan 15. Inspektionsgruppen anser att samverkan kan utvecklas väsentligt på alla nivåer; den strategiska nivån, den operativa nivån samt i linjeverksamheten. Inspektionsgruppen rekommenderar polismyndigheterna att ta del av och arbeta aktivt med rapporten Strategi för samverkan 16, som är ett viktigt stöd och en bra grund för en framgångsrik samverkan. Eftersom samarbete kräver ömsesidighet så är denna rapport ett lika bra stöd för socialtjänsten och skolan. Samverkan är inte bara en fråga av att vilja samarbeta det är en komplex process som kräver prioritering, kunskap och planering. 17 u Inspektionsgruppen vill lyfta fram rapporten Strategi för samverkan som är en bra grund och vägledning. Polisens roll i skolan Det är av största vikt att polisen kan möta och bemöta elever, skolpersonal och föräldrar. Polisens roll i skolan är att förebygga brott och att utreda begångna brott. Utgångspunkten är att brott och kriminalitet ska behandlas på samma sätt i skolan som i övriga delar av samhället. Polisanmälan ska därför alltid övervägas vid misstanke om brottslig handling i eller i anslutning till skolan. Skolan kan rådfråga polis/kontaktpolis vid tveksamhet och om osäkerhet uppstår. En avvägning ska göras om brottet är av mindre allvarlig karaktär och där de inblandade parterna är under tolv år. Lärarnas betydelse Om lärarna tillsammans med föräldrarna bjuder in polis till möten på skolan ökar möjligheten för att förtroendet mellan polisen och föräldrarna stärks. Via det förtroendet kan lärare, föräldrar, polis och elever utveckla samverkan för att öka tryggheten före, under och efter skoldagen. Familjen och föräldrarna i synnerhet är troligen den mest effektiva skyddsfaktorn och samhällets bästa brottspreventiva resurs. u Det är viktigt att polisen så tidigt som möjligt skapar goda relationer med föräldrarna och barnen. 16 Strategi för samverkan kring barn och unga som far illa 15 Strategi för samverkan kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa, s. 17 eller riskerar att fara illa 17 Strategi för samverkan kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa sid 7 16 Polismyndigheternas samarbete med skolan Rapport_skola.indd

17 8 Förslag till fortsatt utvecklingsarbete Utöver de synpunkter och förslag som tidigare är lämnade vill inspektionsgruppen lyfta fram följande områden: Metodval För framgång i det brottsförebyggande arbetet i skolorna är det angeläget att belysa vilka metoder som är mest framgångsrika. Det innebär att den s.k. kontaktpolisverksamheten och effekterna av densamma följs upp så att verksamheten kan kvalitetssäkras. Rekrytering I polisens rekryteringspolicy står att all rekrytering inom Polisen syftar till att de övergripande målen uppnås. Polisen ska sträva efter att bemanna organisationen med rätt kompetens utifrån verksamhetens behov, både på kort och lång sikt. Vid rekrytering av kontaktpoliser är det viktigt u att personalen har intresse och fallenhet för uppgiften u att arbetet som kontaktpolis görs attraktivt och ges status Utbildning Med en utvecklad samverkan kommer myndigheternas samlade resultat att förbättras. Olika kompetenser kan tillsammans åstadkomma ett bättre resultat. Det är viktigt att utveckla utbildningsformer för polisen, skolpersonal och personal inom socialtjänsten så att den omfattar hur man samverkar med andra aktörer. Utbildningen skulle kunna innehålla bland annat: u vad samverkan innebär u framgångsfaktorer i samverkan u hur man sluter avtal u hur man i praktiken arbetar tillsammans Genom denna utbildning skulle man öka förståelsen för varandras yrkesroller, hitta former för samverkan och därigenom åstadkomma en förbättrad samsyn i arbetet med barn och ungdomar. Poliser som ska verka som kontaktpoliser i skolan kan komma att delta i undervisningen till viss del. I den grundläggande polisutbildningen ingår ingen utbildning i pedagogik som är en central del i lärarutbildningen. Kontaktpoliser behöver få utbildning i: u hur man möter ungdomar u viss behovsanpassad pedagogik Uppföljning RPS tillsammans med Skolverket, Skolinspektionen och Socialstyrelsen borde årligen gemensamt följa upp utvecklingen av samverkan socialtjänst, skola och polis. Samverkan ska u alltid vara en del i polisens brottsförebyggande arbete u anges i myndigheternas verksamhetsplaner u resultaten av samverkan följas upp årligen. Polismyndigheternas samarbete med skolan 17 Rapport_skola.indd

18 Bilaga 1 Direktiv Direktiv till inspektion av polismyndigheternas arbete med s.k. kontaktpoliser 1. Bakgrund Rikspolisstyrelsen skall verka för att polismyndigheterna samverkar med skolan. För att uppnå denna målsättning ska vid samtliga myndigheter finnas s.k. kontaktpoliser. 2. Syftet med inspektionen Syftet med inspektionen är att granska hur arbetet bedrivs i samverkan med bl.a. skolan. Beträffande de verksamhetsområden som omfattas av inspektionsuppdraget är det angeläget att iaktta: u att Polisen arbetar rättsenligt u att polisarbetet håller hög kvalitet särskilt inom frågor som rör den enskildes rättstrygghet och rättssäkerhet u att polisverksamheten bedrivs enligt de prioriteringar och riktlinjer som regeringen och riksdag har beslutat 3. Redovisning Uppdraget skall vara slutfört senast den16 december Avgränsningar Inspektionen berör i första hand följande polismyndigheter: Dalarna Skåne Västra Götaland Västerbotten Stockholm Östergötland 5. Inriktningen av inspektionen Inspektionen ska främst inriktas mot följande områden: u Hur arbetar kontaktpoliserna och vilka positiva effekter har man kunnat konstatera u Samarbetet med skolorna u Organisation och uppföljning för hanteringen av kontaktpoliser 6. Genomförande Rikspolisstyrelsen uppdrar åt polisintendent Stefan Carp att sammankalla och leda en arbetsgrupp för att genomföra inspektionen. Uppdragsledaren ska upprätta och till Enheten för inspektionsverksamhet redovisa en plan för genomförandet senast den Av planen ska framgå: u Tidpunkt för uppstartsmöte med Enheten för inspektionsverksamhet u Inspektionsgruppens medlemmar u Planering av arbetets gång (sammanträdesdagar, besök vid myndigheter m.m.) u Minst två avstämningsmöten med Enheten för inspektionsverksamhet Kostnadsfördelning och kostnadsställe: u Lönemedel för anställda. Inspektionens deltagare belastar berörd polismyndighet där de är anställda. u RPS ansvarar för rese- och logikostnader i anslutning till inspektionen u RPS ansvarar för övertidskostnader och andra merkostnader som kan uppstå med anledning av inspektionen Respektive polismyndighet internfakturerar Rikspolisstyrelsen för ovanstående kostnader. Kostnadsställe är organisatorisk enhet 10154, specifikationskod Beställning av resor och hotell sker hos Carlsson/Wagon lit, Vid beställning uppges kostnadsställe och specifikationskod enligt ovan samt e-fact id Ingbre Sekretess Inriktningen är att slutrapporten i sin helhet kan vara offentlig. RIKSPOLISSTYRELSEN Carin Ewald 18 Polismyndigheternas samarbete med skolan Rapport_skola.indd

19 Bilaga 2 Rättslig reglering Särskilt om personuppgiftslagen (1998:204, PUL) och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400, OSL) Myndigheter har en allmän lagstadgad skyldighet att samverka enligt 6 förvaltningslagen (1986:223). När det gäller frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa har de även en särskild skyldighet att samverka, vilket regleras i lagstiftningen för polis, förskola och skola, socialtjänst samt hälso- och sjukvård. 18 För skola och hälso- och sjukvård infördes skyldigheten först den 1 juli 2003, samtidigt som samverkan lagstadgades att gälla även för enskilt bedriven sjukvård, skola, förskola och skolbarnomsorg. Sekretess Vid samverkan mellan myndigheter krävs innan uppgifter lämnas ut till någon eller flera av de myndigheter som ingår i samverkan att en bedömning görs av om uppgifterna omfattas av sekretess. En sådan prövning kan leda till att uppgifter bedöms kunna lämnas ut till en myndighet men inte till en annan myndighet som ingår i samverkan. Mer allmänna och övergripande uppgifter som inte avser enskildas personliga förhållanden omfattas normalt inte av sekretess och kan i sådana fall lämnas ut mellan de samverkande myndigheterna. Några grundläggande utgångspunkter när det gäller sekretess i detta sammanhang är: u Sekretess hindrar inte att uppgift lämnas till en annan enskild eller till en myndighet om den enskilde eller dennes vårdnadshavare givit sitt samtycke (jfr 12 kap. 2 OSL). u Den sekretess som gäller för uppgifter om enskildas personliga förhållanden inom socialtjänsten är stark och möjligheterna att genom s.k. sekretessbrytande bestämmelser lämna ut uppgifter till andra myndigheter är begränsade. Socialtjänstens möjligheter att lämna ut uppgifter till Polisen är begränsade till främst situationer då unga misstänks ha begått vissa brott eller misstänks ha blivit utsatta för vissa brott 18 kap. 2 a första st. skollagen (1985:1100, SkolL), 2 f första st. hälso- och sjukvårdslagen (1982:763, HSL), 2 kap. 1 a lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område, 3 polislagen (1984:387, PL)0och 14 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453, SoL) (jfr 10 kap OSL). En polismyndighet och en skola har större möjligheter att lämna ut uppgifter sinsemellan och till socialtjänsten främst genom att generalklausulen i 10 kap. 27 OSL är tillämplig för dessa myndigheter. Behandling av personuppgifter PUL innehåller bestämmelser som syftar till att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks genom behandling av personuppgifter. Lagen gäller för sådan behandling av personuppgifter som helt eller delvis är automatiserad samt behandling av personuppgifter som sker i manuella register. Med personuppgifter avses enligt 3 PUL all slags information som direkt eller indirekt kan hänföras till en fysisk person som är i livet. Med behandling av personuppgifter avses enligt samma paragraf varje åtgärd eller serie av åtgärder som vidtas i fråga om personuppgifter, vare sig det sker på automatisk väg eller inte, t.ex. insamling, registrering, lagring, bearbetning, användning, utlämnande, sammanställning eller förstöring av uppgifter. I olika s.k. registerförfattningar finns bestämmelser som närmare reglerar behandlingen av personuppgifter för viss myndighet eller för viss verksamhet hos en myndighet. Registerförfattningar kan innehålla bestämmelser som anger exempelvis när personuppgifter får registreras och sparas samt när personuppgifter får lämnas ut och till vilka myndigheter. Sådana avvikande bestämmelser gäller före bestämmelserna i PUL. Registerförfattningarna och PUL kan sålunda påverka bl.a. möjligheterna att lämna uppgifter mellan myndigheter som samverkar samt i vilken utsträckning de samverkande myndigheterna kan sammanställa uppgifter i automatiserad form exempelvis i ett gemensamt register. Anges i en registerförfattning uttömmande till vilka myndigheter personuppgifter får lämnas ut anses det inte möjligt att tillämpa generalklausulen i 10 kap. 27 OSL för att lämna ut uppgifter till andra myndigheter. Några exempel på s.k. registerförfattningar är polisdatalagen (1998:622), polisdataförordningen (1999:81), lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten samt patientdatalagen (2008:355). Det är sålunda viktigt att ha kännedom om bestämmelserna i PUL samt de eventuella registerförfattningar som gäller för de myndigheter som ingår i Polismyndigheternas samarbete med skolan 19 Rapport_skola.indd

20 bilaga 2 samverkan. Sådana bestämmelser kan vid sidan av bestämmelserna i OSL påverka möjligheterna att utbyta information och reglerar vidare om och på vilket sätt personuppgifter kan behandlas automatiserat. Sekretessfrågor m.m. vid samverkan mellan Polisen, socialtjänsten och skolan Sekretess innebär förbud att röja uppgift, vare sig det sker muntligen, genom att en allmän handling lämnas ut eller på annat sätt. Gäller förbud att röja en uppgift enligt OSL får uppgiften inte heller i övrigt utnyttjas utanför den verksamhet i vilken sekretess gäller för uppgiften. Sekretess gäller inte enbart i förhållande till enskilda utan också i förhållande till andra myndigheter samt mellan olika verksamhetsgrenar inom en myndighet när de är att betrakta som självständiga i förhållande till varandra. Den omständigheten att myndigheter samverkar i samrådsgrupper eller på annat sätt påverkar inte sekretessen eller den sekretessprövning som måste föregå ett utlämnande av uppgifter (jfr 1 kap. 1, 7 kap, 1 och 8 kap. 1 och 2 OSL). Om information ska lämnas från någon myndighet som ingår i en samverkansgrupp eller liknande till annan myndighet som ingår i gruppen (eller till någon utomstående) och uppgifterna omfattas av sekretess enligt bestämmelserna i OSL måste ett utlämnande av uppgifterna, såvida den enskilde inte lämnat sitt samtycke till att uppgifterna lämnas ut, föregås av en prövning av om uppgifterna kan lämnas ut. Om samverkan mellan myndigheter avser utbyte av mer övergripande information eller diskussioner om generella problem och åtgärder finns vanligtvis inga hinder för detta då sådana uppgifter normalt inte omfattas av sekretess. Sekretess inom Polisens verksamhet Uppgifter som omfattas av sekretess enligt OSL för Polisens del är bl.a. uppgifter som hänför sig till förundersökning i brottmål samt i annan verksamhet som syftar till att förebygga, uppdaga, utreda eller beivra brott och som bedrivs av bl.a. en polismyndighet (18 kap. 1 första och andra stycket OSL). Sekretess gäller i dessa fall om det kan antas att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas eller den framtida verksamheten skadas om uppgiften röjs (rakt skaderekvisit). Sekretess gäller också för uppgifter om en enskilds personliga och ekonomiska förhållanden och uppgiften förekommer i t.ex. utredning enligt bestämmelserna om förundersökning i brottmål samt i annan verksamhet som syftar till att förebygga, uppdaga, utreda eller beivra brott och som bedrivs av bl.a. en polismyndighet (35 kap. 1 första stycket 1 och 4 OSL). Sekretess gäller i dessa fall om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men (omvänt skaderekvisit). Det finns även andra bestämmelser om sekretess i OSL som rör Polisens verksamhet bl.a. för uppgifter i misstanke- respektive belastningsregistret samt i underrättelseverksamhet (jfr 18 kap. 2, 35 kap. 1 andra stycket och 3 OSL). Sekretess inom socialtjänstens verksamhet Sekretess gäller enligt 26 kap. 1 första stycket OSL inom socialtjänsten för uppgift om en enskilds personliga förhållanden om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men (omvänt skaderekvisit). Med personliga förhållanden avses vitt skilda förhållanden som t.ex. en persons adress, yttringar av ett sjukdomstillstånd, uppgifter om en persons ekonomi samt uppgifter om en enskilds namn (jfr Offentlighetsoch sekretesslagen En kommentar, Lenberg m.fl. s. 21). Av 26 kap. 1 andra stycket OSL framgår vad som avses med socialtjänst. Med social-tjänst förstås förutom verksamhet enligt lagstiftningen om socialtjänst bl.a. verksamhet enligt den särskilda lagstiftningen om vård av unga och av missbrukare utan samtycke samt verksamhet som i annat fall enligt lag handhas av social-nämnd eller av Statens institutionsstyrelse. Det finns vissa begränsningar i socialtjänstsekretessen, bl.a. gäller sekretessen i 26 kap. 1 OSL inte beslut om omhändertagande av enskild, beslut om vård utan samtycke eller beslut om sluten ungdomsvård (26 kap. 7 OSL). Vidare finns vissa s.k. sekretessbrytande bestämmelser som är tillämpliga inom socialtjänstens verksamhetsområde som innebär att sekretessbelagda uppgifter i vissa fall kan lämnas ut, se vidare nedan. Det finns också en bestämmelse om uppgiftsskyldighet för socialtjänsten i 12 kap. 10 andra stycket socialtjänstlagen (2001:453, SoL) när det gäller bl.a. uppgifter om huruvida någon vistas i ett hem för vård eller boende eller i ett familjehem, om uppgiften för särskilt fall begärs av exempelvis en polismyndighet. Vidare finns bestämmelser i 14 kap. 1 SoL om att andra myndigheter i vissa fall har en uppgiftsskyldighet i förhållande till socialtjänsten. Sådana bestämmelser om uppgiftsskyldighet bryter sekretessen (se vidare nedan). Sekretess inom skolan Enligt 23 kap. 2 första stycket OSL gäller sekretess i förskoleklassen, grundskolan, gymnasieskolan, särsko- 20 Polismyndigheternas samarbete med skolan Rapport_skola.indd

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun 1. Inledning Denna samverkansöverenskommelse syftar till att formalisera och ytterligare utveckla samarbetet mellan

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

SEKRETESS I SAMVERKAN

SEKRETESS I SAMVERKAN SEKRETESS I SAMVERKAN En föredragning vid konferensen UTMANINGAR FÖR ELEVHÄLSAN- 2018 Arrangör: Gothia Fortbildning. Staffan Olsson staffanolsson45@gmail.com 070-2770737 Se mina svar på www.elevhalsan.se

Läs mer

Nationella riktlinjer. Polisens arbete i sociala insatsgrupper

Nationella riktlinjer. Polisens arbete i sociala insatsgrupper Nationella riktlinjer Polisens arbete i sociala insatsgrupper 2 3 Innehåll 1 Inledning 4 1.1 Syfte och ansvar 4 2 Vid uppstart 5 2.1 Fastställt behov 5 2.1.1 Polis-kommunöverenskommelse 5 2.2 Styrning

Läs mer

DOM 2014-01-28 Meddelad i Göteborg

DOM 2014-01-28 Meddelad i Göteborg Avdelning 2 2014-01-28 Meddelad i Göteborg 1 KLAGANDE Carl Larsson SVT Sörmland Box 146 44 630 14 Eskilstuna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Polismyndigheten i Skånes beslut den 25 oktober 2013, dnr A243.677/2013,

Läs mer

Kriminella grupperingar - motverka rekrytering och underlätta avhopp

Kriminella grupperingar - motverka rekrytering och underlätta avhopp Kriminella grupperingar - motverka rekrytering och underlätta avhopp Betänkande av Utredningen mot kriminella grupperingar Stockholm 2010 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SÖU~2O1O:15 Innehåll Sammanfattning

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Rutiner vid polisanmälningar

Rutiner vid polisanmälningar Rutiner vid polisanmälningar av barn och elever vid Örebro kommuns skolor Så här hanterar vi polisanmälningar i skolan Dessa rutiner är ett beslutsstöd för rektor och en del i ett gemensamt förhållningssätt

Läs mer

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,

Läs mer

Effektivare insatser mot ungdomsbrottslighet (Ds 2010:9) och Kriminella grupperingar motverka rekrytering och underlätta avhopp (SOU 2010:15)

Effektivare insatser mot ungdomsbrottslighet (Ds 2010:9) och Kriminella grupperingar motverka rekrytering och underlätta avhopp (SOU 2010:15) UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GYMNASIEAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 10-003/950 SID 1 (8) 2010-04-14 Handläggare: Björn Johansson Telefon: 08 508 33 818 Till Utbildningsnämnden 2010-05-20 Effektivare insatser

Läs mer

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-06-14 Dnr 139-2011 Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens

Läs mer

Handlingsplan mot alkohol och droger i Söderområdet

Handlingsplan mot alkohol och droger i Söderområdet 1 Handlingsplan mot alkohol och droger i 2018-01-08 2 Handlingsplan mot alkohol och droger i Missbruk av alkohol och droger leder till ohälsa och nedsättning av en persons förmåga att utföra sitt arbete.

Läs mer

Samverkan och förebyggande ANDT*-arbete i Åre kommun Policy och handlingsplan

Samverkan och förebyggande ANDT*-arbete i Åre kommun Policy och handlingsplan Samverkan och förebyggande ANDT*-arbete i Åre kommun 2018-2022 Policy och handlingsplan * Alkohol Narkotika Dopning Tobak INNEHÅLL Policy...3 Inledning...3 Vision...3 Syfte...3 Åtaganden...3 Uppföljning

Läs mer

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan

Läs mer

Rutin för utredning enligt skollagen 14 a kap. 10

Rutin för utredning enligt skollagen 14 a kap. 10 Rutin för utredning enligt skollagen 14 a kap. 10 Skollagen, 14 a kap. Åtgärder mot kränkande behandling 10. Om huvudmannen eller personalen får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit

Läs mer

Revisionsrapport Barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa - granskning av samverkan

Revisionsrapport Barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa - granskning av samverkan www.pwc.se Revisionsrapport Linda Marklund Robert Bergman Barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa - granskning av samverkan Skellefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och

Läs mer

Kommittédirektiv. Ett effektivt och rättssäkert informationsutbyte vid samverkan mot terrorism. Dir. 2017:75

Kommittédirektiv. Ett effektivt och rättssäkert informationsutbyte vid samverkan mot terrorism. Dir. 2017:75 Kommittédirektiv Ett effektivt och rättssäkert informationsutbyte vid samverkan mot terrorism Dir. 2017:75 Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2017 Sammanfattning En särskild utredare ska utreda

Läs mer

KFOs lilla lathund sekretess och tystnadsplikt

KFOs lilla lathund sekretess och tystnadsplikt KFOs lilla lathund sekretess och tystnadsplikt Denna information vänder sig till samtliga personer som är verksamma inom förskolor, fritidshem, förskoleklasser, grund- och gymnasieskolor som drivs i enskild

Läs mer

Nämnden bedömer att den granskade personuppgiftsbehandlingen är förenlig med PDL:s bestämmelser.

Nämnden bedömer att den granskade personuppgiftsbehandlingen är förenlig med PDL:s bestämmelser. Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2013-12-12 Dnr 98-2013 Polismyndigheten i Skånes behandling av känsliga personuppgifter inom ramen för satsningen mot livsstilskriminellas brottslighet

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

MITTUNIVERSITETET Avdelningen för utbildningsvetenskap. Sekretess inom förskola, förskoleklass, skola och fritidshem:

MITTUNIVERSITETET Avdelningen för utbildningsvetenskap. Sekretess inom förskola, förskoleklass, skola och fritidshem: MITTUNIVERSITETET Avdelningen för utbildningsvetenskap Sekretess inom förskola, förskoleklass, skola och fritidshem: en sammanfattning 2 INNEHÅLL Grundregel för statlig och kommunal verksamhet: offentlighet

Läs mer

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag G2 2013 v 2.1 2014-01-23 Dnr 10.1-44318/2013 1(8) Avdelning sydväst Annelie Andersson annelie.andersson@ivo.se Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet Enheten för socialjuridik 106 30 Stockholm

Läs mer

Åtta sidor om sekretess. inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten

Åtta sidor om sekretess. inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten Åtta sidor om sekretess inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten 1 Offentlighet och sekretess Sekretesslagen Sekretesslagen (1980:100) och sekretessförordningen (1980:657) innehåller bestämmelser

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Storumans kommun Förskolan Gungan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Bakgrund.1 Definitioner.2 Mål och ansvar 3 Kartläggning, förebyggande åtgärder,

Läs mer

LGS Temagrupp Psykiatri

LGS Temagrupp Psykiatri LGS Temagrupp Psykiatri Lokal riktlinje för samverkan mellan Mödra- Barnhälsovårdsteamet i Haga, socialtjänst och Beroendekliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012-09 -12 Lagstöd Förvaltningslag

Läs mer

Rutiner för samverkan SSPF i Borås Stad

Rutiner för samverkan SSPF i Borås Stad Rutiner för samverkan SSPF i Borås Stad Rutinerna antagna av styrgruppen för SSPS 2017-08-30 Rutinerna revideras senast 2019-03-31 1 Samverkan SSPF i Borås Stad Skola, Socialtjänst, Polis och Fritid, SSPF,

Läs mer

Uppdrag att genomföra ett utvecklingsarbete för tidiga och samordnade insatser för barn och unga

Uppdrag att genomföra ett utvecklingsarbete för tidiga och samordnade insatser för barn och unga Regeringsbeslut I:2 2017-03-16 U2017/01236/GV Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att genomföra ett utvecklingsarbete för tidiga och samordnade

Läs mer

Överenskommelse om samverkan för att förhindra brott bland unga i Linköping

Överenskommelse om samverkan för att förhindra brott bland unga i Linköping Överenskommelse om samverkan för att förhindra brott bland unga i Linköping Beslut om åttapunktsprogrammet 1. Ungas tillgång till alkohol och droger ska minskas genom tidig upptäckt 2. Minska risken för

Läs mer

Rikspolischefens inriktning

Rikspolischefens inriktning Rikspolischefens inriktning I detta dokument beskriver rikspolischef Bengt Svenson sin syn på Polisens uppdrag och hur det ska genomföras. Uppdaterad augusti 2013. Rikspolischefens inriktning 3 Rikspolischefens

Läs mer

Sekretess, tystnadsplikt, anmälningsskyldighet mm Granskad av: Fastställd av: Fastställd datum: Reviderad datum: Socialförvaltningens ledningsgrupp

Sekretess, tystnadsplikt, anmälningsskyldighet mm Granskad av: Fastställd av: Fastställd datum: Reviderad datum: Socialförvaltningens ledningsgrupp Socialförvaltningens ledningssystem Dokumenttyp: Information Titel: Sekretess, tystnadsplikt, anmälningsskyldighet mm Granskad av: Fastställd av: Fastställd datum: Reviderad datum: Socialförvaltningens

Läs mer

HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR

HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR Mikael Thörn Socialkonsulent Länsstyrelsen Västra Götalands Län 031-60 52 08 mikael.thorn@o.lst.se SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR 1 kap 2 SoL

Läs mer

Handläggare: Inger Norman Telefon: Till Farsta stadsdelsnämnd

Handläggare: Inger Norman Telefon: Till Farsta stadsdelsnämnd FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR BARN OCH UNGDOM SID 1 (5) 2010-02-23 Handläggare: Inger Norman Telefon: 08-508 18 040 Till Farsta stadsdelsnämnd 2010-03-25 Förslag till riktlinjer för samverkan

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan

Barn- och elevhälsoplan Dokumenttyp: Strategi/Policy/Plan Giltighetstid: Årligen Beslutad av: Gäller från: BUN Dokumentansvarig: Diarienr: Barn- och elevhälsoplan Till ledning för förskolechefer, rektorer och personal vid förskolor

Läs mer

Sekretess inom missbruksoch beroendevården. Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting

Sekretess inom missbruksoch beroendevården. Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting Sekretess inom missbruksoch beroendevården Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting Offentlighetsprincipen - Yttrandefrihet - Tryckfrihet - Meddelarfrihet - Allmänna handlingar 2 Handlingar

Läs mer

Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården

Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården 2015-09-15 1(7) Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården Samverkan mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård när det gäller personer

Läs mer

Konsekvensutredning avseende förslag till allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling

Konsekvensutredning avseende förslag till allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling 1 (5) Konsekvensutredning avseende förslag till allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Bakgrund Med anledning av den nya skollagen (2010:800) har Skolverket beslutat att ta

Läs mer

Stockholm den 9 november 2017 R-2017/1875. Till Utrikesdepartementet UD2017/15958/HI

Stockholm den 9 november 2017 R-2017/1875. Till Utrikesdepartementet UD2017/15958/HI R-2017/1875 Stockholm den 9 november 2017 Till Utrikesdepartementet UD2017/15958/HI Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 oktober 2017 beretts tillfälle att avge yttrande över Förslag till Europaparlamentets

Läs mer

SOCIALA INSATSGRUPPER VAD ÄR DET?

SOCIALA INSATSGRUPPER VAD ÄR DET? SOCIALA INSATSGRUPPER VAD ÄR DET? 2 Innehåll 1 Inledning 3 2 Förutsättningar för arbetsmetoden 4 2.1 Ansvarsfördelning 4 2.2 Information till socialtjänsten 4 2.3 Sociala insatsgrupper i förhållande till

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE RIKTLINJE FÖR SAMVERKAN I FORM AV BARNHÄLSOTEAM

LÄNSÖVERGRIPANDE RIKTLINJE FÖR SAMVERKAN I FORM AV BARNHÄLSOTEAM LÄNSÖVERGRIPANDE RIKTLINJE FÖR SAMVERKAN I FORM AV BARNHÄLSOTEAM Avser barn i åldrarna 0-6 år FÖR FÖRSKOLA, SOCIALTJÄNST OCH HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I JÄMTLANDS LÄN FRÅGOR ATT HA MED SIG: Fristående förskolor

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Information om. Sekretess. utdrag ur Offentlighets- och sekretesslagen. för Barn- och familjenämnden i Eslövs kommun

Information om. Sekretess. utdrag ur Offentlighets- och sekretesslagen. för Barn- och familjenämnden i Eslövs kommun Information om Sekretess utdrag ur Offentlighets- och sekretesslagen för Barn- och familjenämnden i Eslövs kommun 2010 Innehållsförteckning Gemensamma regler 2 Samtycke... 4 Sekretess inom Barn- och familjenämnden..

Läs mer

Handlingsplan Vid misstanke om förekomst av alkohol och narkotika på skolorna inom Säffle kommun.

Handlingsplan Vid misstanke om förekomst av alkohol och narkotika på skolorna inom Säffle kommun. relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn BemötAnde Handlingsplan Vid misstanke om förekomst av alkohol och narkotika på skolorna inom Säffle kommun. Innehållsförteckning

Läs mer

Senaste version av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer

Senaste version av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen

Läs mer

Samordnad individuell plan

Samordnad individuell plan Samordnad individuell plan Samverkan i Sollentuna. Landstinget och kommunen. Schema 13.00 Information om SIP Kaffe forts. info SIP Workshop Återsamling 16.30 Avslut Bakgrund, sammanhang Lag om överenskommelse

Läs mer

Plan för brottsförebyggande åtgärder i Tingsryds kommun

Plan för brottsförebyggande åtgärder i Tingsryds kommun Dokumenttyp Plan Dokumentansvarig Brottsförebyggande rådet Fastställd 2010-01-28 1 (8) Version 1 Senast reviderad Diarienummer 2009/45 180 Plan för brottsförebyggande åtgärder i Tingsryds kommun 2 (8)

Läs mer

Malmö Trygg och säker stad

Malmö Trygg och säker stad Malmö Trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö 2012-2016 Malmö trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö 2012-2016

Läs mer

Riktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11

Riktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11 TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2019-02-22 1 (2) Kommunstyrelsen Riktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11 Förslag till beslut Att Riktlinjer för handläggning,

Läs mer

Yttrande över Våld i nära relationer en folkhälsofråga (SOU 2014:49)

Yttrande över Våld i nära relationer en folkhälsofråga (SOU 2014:49) 1 (5) Socialförvaltningen 2014-10-21 Dnr KS 2014-684 Anna Widéen SN 2014-230 Justitiedepartementet Yttrande över Våld i nära relationer en folkhälsofråga (SOU 2014:49) SAMMANFATTNING Linköpings kommun

Läs mer

Kommittédirektiv. En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75. Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010

Kommittédirektiv. En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75. Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010 Kommittédirektiv En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75 Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010 Sammanfattning En parlamentarisk kommitté ska analysera i vilken utsträckning polisens nuvarande

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

I uppdraget ingår att vidta åtgärder för att:

I uppdraget ingår att vidta åtgärder för att: Regeringsbeslut I:7 2008-07-17 Ju2008/5776/PO Justitiedepartementet Rikspolisstyrelsen Box 12256 102 26 STOCKHOLM Uppdrag till Rikspolisstyrelsen och andra berörda myndigheter att vidta åtgärder för att

Läs mer

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Överenskommelsen bygger på fem steg... 3 Inledning...

Läs mer

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703 Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-03-28 Dnr 114-2011 Försvararsamtal BAKGRUND Enligt lagen (2007:980) om tillsyn över viss brottsbekämpande verksamhet (tillsynslagen) har Säkerhets-

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Riktlinje kring polisanmälningar i Lekebergs kommun

Riktlinje kring polisanmälningar i Lekebergs kommun Riktlinje kring polisanmälningar i Lekebergs kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen Datum: 2017-05-30 Ansvarig för revidering: Säkerhetsstrateg Diarienummer: KS 17-209 Policy Program Plan >Riktlinje Regler

Läs mer

Handlingsplan Trygg och säker

Handlingsplan Trygg och säker 1/7 Beslutad när: 2016-05-30 121 Beslutad av Kommunfullmäktige Diarienummer: KS/2016:215-003 Ersätter: Gäller fr o m: 2016-05-30 Gäller t o m: 2018-12-30 Dokumentansvarig: Uppföljning: 2018 Säkerhetschef

Läs mer

Beslut. Skolinspektionen. Beslut. efter kvalitetsgranskning av Dammfriskolans arbete vid elevers övergångar till årskurs 7 i Malmö kommun

Beslut. Skolinspektionen. Beslut. efter kvalitetsgranskning av Dammfriskolans arbete vid elevers övergångar till årskurs 7 i Malmö kommun Skolinspektionen Beslut Malmö kommun 2018-02-05 malmostad@malmo.se Dnr 400-2016:11437 Beslut efter kvalitetsgranskning av Dammfriskolans arbete vid elevers övergångar till årskurs 7 i Malmö kommun Inledning

Läs mer

Från: Kent Sangmyr och Charlene Holmström Datum: 9 maj 2012 Angående: Utredning angående regelverket kring vårdens intyg till Försäkringskassan

Från: Kent Sangmyr och Charlene Holmström Datum: 9 maj 2012 Angående: Utredning angående regelverket kring vårdens intyg till Försäkringskassan 112591, 1 Bilaga 3, version 1.0 PM Till: Inera AB Från: Kent Sangmyr och Charlene Holmström Datum: 9 maj 2012 Angående: Utredning angående regelverket kring vårdens intyg till Försäkringskassan Syfte Syftet

Läs mer

Sammanfattning REMISSVAR

Sammanfattning REMISSVAR Socialdepartementet 103 33 Stockholm JÄMSTÄLLDHETSMYNDIGHETENS PÅ ATT BRYTA ETT VÅLDSAMT BETEENDE ÅTERFALLSFÖREBYGGANDE INSATSER FÖR MÄN SOM UTSÄTTER NÄRSTÅENDE FÖR VÅLD (SOU 2018:37) Sammanfattning välkomnar

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Beslut 2013-10-29 Uppsala kommun uppsala.kommun@uppsala.se styrelsen-vard-bildning@uppsala.se Rektorn vid Fredrika Bremerskolan ulrika.axelsson@uppsala.se Beslut för grundskola och fritidshem efter breddad

Läs mer

Polisens medarbetarpolicy

Polisens medarbetarpolicy Polisens medarbetarpolicy Ansvarig utgivare: Rikspolisstyrelsen, Box 12256, 102 26 Stockholm D nr: HR-799-4653/09 Fotografer: Magnus Westerborn, Karl-Oskar Bjurenstedt, Peter Phillips, Patrick Trägårdh

Läs mer

Förutsättningar för samtycke från enskilda när socialnämnden behöver uppgifter från Arbetsförmedlingen i ett ärende om ekonomiskt bistånd

Förutsättningar för samtycke från enskilda när socialnämnden behöver uppgifter från Arbetsförmedlingen i ett ärende om ekonomiskt bistånd Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: Kommunstyrelse, Nämnder med ansvar för SoL, Förvaltningschefer Nr 8/2013 Juni 2013 Förutsättningar för samtycke från enskilda när socialnämnden behöver uppgifter från

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE RIKTLINJE FÖR SAMVERKAN I FORM AV BARNHÄLSOTEAM

LÄNSÖVERGRIPANDE RIKTLINJE FÖR SAMVERKAN I FORM AV BARNHÄLSOTEAM LÄNSÖVERGRIPANDE RIKTLINJE FÖR SAMVERKAN I FORM AV BARNHÄLSOTEAM Avser barn i åldrarna 1-6 år FÖR FÖRSKOLA, SOCIALTJÄNST OCH HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I JÄMTLANDS LÄN LÄNSÖVERGRIPANDE RIKTLINJE FÖR SAMVERKAN

Läs mer

OFFENTLIGHET OCH SEKRETESS

OFFENTLIGHET OCH SEKRETESS OFFENTLIGHET OCH Juristprogrammet Termin 6 Vårterminen 2015 Lars Bejstam YTTRANDEFRIHET Information kan finnas lagrad på olika sätt, t.ex. skriftliga dokument upptagningar, t.ex. datalagrad information

Läs mer

Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för polisanställda

Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för polisanställda Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för polisanställda 2014-09-28 Regeringskansliet Elin Almqvist Postadress Besöksadress Telefonväxel 103 33 Stockholm Karlavägen 100

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av skolans arbete med utsatta barn. Dir. 2009:80. Beslut vid regeringssammanträde den 3 september 2009

Kommittédirektiv. Översyn av skolans arbete med utsatta barn. Dir. 2009:80. Beslut vid regeringssammanträde den 3 september 2009 Kommittédirektiv Översyn av skolans arbete med utsatta barn Dir. 2009:80 Beslut vid regeringssammanträde den 3 september 2009 Sammanfattning En särskild utredare ska kartlägga hur kommunala och fristående

Läs mer

Brå rapport 2013:21. Enkäter. Enkät till närpolischefer... 2 Enkät till poliser i yttre tjänst... 11

Brå rapport 2013:21. Enkäter. Enkät till närpolischefer... 2 Enkät till poliser i yttre tjänst... 11 Enkäter Enkät till närpolischefer... 2 Enkät till poliser i yttre tjänst... 11 1 Enkät till närpolischefer 1. a) Skriv ditt namn. b) Skriv din chefstitel. Till exempel närpolischef, områdeschef eller liknande.

Läs mer

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 2013-11-11 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer; beslutade den xx xx 2014. SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Järfälla kommun Rektorn vid Högbyskolan Beslut för grundskola efter tillsyn av Högbyskolan i Järfälla kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080

Läs mer

/2018 1(5) Socialdepartementet

/2018 1(5) Socialdepartementet 2018-10-10 3.1.19015/2018 1(5) Rättsavdelningen Katrin Westlund Socialdepartementet s.remissvar@regeringskansliet.se s.jam@regeringskansliet.se Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Att bryta ett

Läs mer

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser 1 Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser En del barn och unga har behov av särskilt stöd. Det kan bero på flera orsaker så som social problematik, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar

Läs mer

ALKOHOL OCH DROGPLAN FÖR UMEÅ KOMMUNS GYMNASIESKOLOR

ALKOHOL OCH DROGPLAN FÖR UMEÅ KOMMUNS GYMNASIESKOLOR 2012 05 30 ALKOHOL OCH DROGPLAN FÖR UMEÅ KOMMUNS GYMNASIESKOLOR Inom Umeå gymnasieskolor UGS är vår vision; lärande, utveckling och framtidstro för alla våra elever. Vårt mål är en drogfri skola där ingen

Läs mer

Trygg i Göteborg - Trygg i Angered - Trygg i V Hisingen - Trygg i..

Trygg i Göteborg - Trygg i Angered - Trygg i V Hisingen - Trygg i.. Trygg i Göteborg - Trygg i Angered - Trygg i V Hisingen - Trygg i.. Långsiktig samverkan mellan Polisen och SDF inom Göteborgs stad 1 Arbetsprocessen 6. Uppföljning 1. Lägesbild 5. Aktivitet Åtgärd 4.

Läs mer

Sammanfattning. Uppdraget. Våra överväganden och förslag. Bilaga 2

Sammanfattning. Uppdraget. Våra överväganden och förslag. Bilaga 2 Bilaga 2 Uppdraget Vi har haft i uppdrag att göra en översyn av de bestämmelser i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LUL) som avser brottsmisstänkta barn som inte fyllt

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Handlingsplan Samverkan Polismyndigheten i Jönköpings län - Gnosjö Kommun

Handlingsplan Samverkan Polismyndigheten i Jönköpings län - Gnosjö Kommun Handlingsplan 2011 - Samverkan Polismyndigheten i Jönköpings län - Gnosjö Kommun 2011-08-30 1. Bakgrund I januari 2008 presenterade Rikspolisstyrelsen en handlingsplan kallad Samverkan polis och kommun

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Stamgärde skola F-6 2016-17 Revideras v. 44 2017 Inledning Enligt Diskrimineringslagen (2008:567) ska skolan upprätta en Likabehandlingsplan medan det i

Läs mer

Stockholm den 29 maj 2017

Stockholm den 29 maj 2017 R-2017/0385 Stockholm den 29 maj 2017 Till Justitiedepartementet Ju2017/01226/L2 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 februari 2017 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Se barnet!

Läs mer

Pernilla Krusberg. Avdelningen för juridik

Pernilla Krusberg. Avdelningen för juridik Cirkulärnr: 09:65 Diarienr: 09/4938 Handläggare: Avdelning: Pernilla Krusberg Datum: 2009-11-03 Mottagare: Rubrik: Avdelningen för juridik Landstingsstyrelsen Kommunstyrelsen Hälso- och sjukvårdsnämnder

Läs mer

Samverkansöverenskommelse

Samverkansöverenskommelse Samverkansöverenskommelse mellan Borås Stad och Polismyndigheten, Lokalpolisområde Borås Samverkansöverenskommelse Borås Stad och Polismyndigheten, lokalpolisområde Borås, träffar följande överenskommelse

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ELEVHÄLSA FÖR VISTASKOLAN HUDDINGE TAL- OCH SPRÅKSKOLA

HANDLINGSPLAN FÖR ELEVHÄLSA FÖR VISTASKOLAN HUDDINGE TAL- OCH SPRÅKSKOLA HANDLINGSPLAN FÖR ELEVHÄLSA FÖR VISTASKOLAN HUDDINGE TAL- OCH SPRÅKSKOLA Innehåll Uppdrag 3 Elevvård definition 3 Målsättning för elevvårdsarbetet 3-4 Aktiviteter/handlingar för en bra elevhälsa 4 Ansvarsfördelning

Läs mer

Polismyndigheternas behandling av känsliga personuppgifter

Polismyndigheternas behandling av känsliga personuppgifter Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-06-14 Dnr 56-2012 Polismyndigheternas behandling av känsliga personuppgifter 1 SAMMANFATTNING Nämnden har, utifrån de 21 polismyndigheternas svar

Läs mer

Tillsyn över Säkerhetspolisens utlämnande av personuppgifter till underrättelse- och säkerhetstjänster i andra stater

Tillsyn över Säkerhetspolisens utlämnande av personuppgifter till underrättelse- och säkerhetstjänster i andra stater RAPPORT Dnr 886-2010 2011-06-09 SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN Tillsyn över Säkerhetspolisens utlämnande av personuppgifter till underrättelse- och säkerhetstjänster i andra stater 1. INLEDNING

Läs mer

Beslut. efter kvalitetsgranskning av Spånga grundskolas arbete vid elevers övergångar till årskurs 7 i Stockholms kommun. Beslut

Beslut. efter kvalitetsgranskning av Spånga grundskolas arbete vid elevers övergångar till årskurs 7 i Stockholms kommun. Beslut Beslut Stockholms kommun registrator.utbildning@stockholm.se 2018-02-02 Dnr 400-2016:11437 Beslut efter kvalitetsgranskning av Spånga grundskolas arbete vid elevers övergångar till årskurs 7 i Stockholms

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

8 Sekretess. 8.1 Allmänt. Sekretess, Avsnitt 8 125

8 Sekretess. 8.1 Allmänt. Sekretess, Avsnitt 8 125 Sekretess, Avsnitt 8 125 8 Sekretess Skattesekretess 8.1 Allmänt Den 30 juni 2009 ersattes Sekretesslagen (1980:100) av Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). I denna handledning görs hänvisningar

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

2014-09-26 1 (5) I detta dokument avses med drog alkohol och dopingmedel, narkotika samtnarkotikaklassade läkemedel.

2014-09-26 1 (5) I detta dokument avses med drog alkohol och dopingmedel, narkotika samtnarkotikaklassade läkemedel. 2014-09-26 1 (5) Drogpolicy för SG/Broby På Sunne Gymnasieskola/Broby accepterar vi inga droger. Vi vill att våra elever och studenter skall ha en drogfri studietid i en trygg och trivsam arbetsmiljö.

Läs mer

Sekretessförbindelse för VFU i Ekerö kommun

Sekretessförbindelse för VFU i Ekerö kommun Sekretessförbindelse för VFU i Ekerö kommun Denna försäkran gäller för studenter på de kommunala enheterna i Ekerö kommun. Observera att under en VFU-period kan du komma att möta flera av verksamheterna

Läs mer

Betänkandet Barn som misstänks för brott (SOU 2008:111)

Betänkandet Barn som misstänks för brott (SOU 2008:111) UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN ADMINISTRATIVA AVDEL NINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2009-01-22 Handläggare: Roger Adolfsson Telefon: 08-508 33 898 Till Utbildningsnämnden 2009-02-12 Betänkandet Barn som misstänks

Läs mer

Överenskommelse för ökad trygghet i Härnösands kommun Samverkan Polismyndigheten och Härnösands kommun

Överenskommelse för ökad trygghet i Härnösands kommun Samverkan Polismyndigheten och Härnösands kommun Överenskommelse för ökad trygghet i Härnösands kommun 2012-2013 Samverkan Polismyndigheten och Härnösands kommun Bakgrund I januari 2008 presenterade Rikspolisstyrelsen en handlingsplan kallad Samverkan

Läs mer

Sociala insatsgrupper

Sociala insatsgrupper Sociala insatsgrupper Ett samverkansarbete med fokus på unga som riskerar att utveckla en kriminell livsstil Christina Kiernan projektledare, Rikspolisstyrelsen Anna Sjöstrand Arnell Socialförvaltningen

Läs mer

Riktlinjer vid frånvaro

Riktlinjer vid frånvaro 1 av 9 Barn- och utbildningschef, Bilaga 1 Barn- och utbildningsnämnden, 2018-10-09 83 Rutin och stöd för systematiskt arbete med att främja närvaro i Karlsborgs kommuns förskolor och grundskolor Riktlinjer

Läs mer

Yttrande över betänkandet Källan till en chans nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården (SoU 2005:81)

Yttrande över betänkandet Källan till en chans nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården (SoU 2005:81) Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Källan till en chans nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården (SoU 2005:81) Föreningen Sveriges Socialchefer,FSS

Läs mer

Insats. våldsbejakande extremism reflektionsövningar

Insats. våldsbejakande extremism reflektionsövningar Insats våldsbejakande extremism reflektionsövningar från Våldsbejakande extremism ett utbildningsmaterial för socialtjänstens arbete med barn och unga vuxna December 2017 Innan du använder presentationen

Läs mer

Policy för integritet vid hantering av personuppgifter

Policy för integritet vid hantering av personuppgifter Policy för integritet vid hantering av personuppgifter Dokumenttyp Policy Fastställd/upprättad Kommunfullmäktige 2018-04-26 27 Senast reviderad - Detta dokument gäller för Hjo kommun Giltighetstid Tills

Läs mer

Projektansökan. Datum för godkännande: Projektansökan. Socialt hållbar utveckling

Projektansökan. Datum för godkännande: Projektansökan. Socialt hållbar utveckling Projektnamn: Social insatsgrupp Projektägare: Kerstin Melén Gyllensten Förvaltningar: BoF, AoF, VoO, GoV Eventuell styrgrupp: Projektledare: Samordnare för sociala insatsgrupper Godkänt av: Datum för godkännande:

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2012:776 Utkom från trycket den 7 december 2012 utfärdad den 29 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer