-Redigera inmatad information och mata in exempelvis sökord. -Ta bort dokument. -Kopiera dokument till exempelvis PowerPoint.

Transkript

1 Ahmed Hassan & Karl-William Rundberg den 20 april Ska minska besökstidkrånglet Systemet tillåter dessutom att patienten och läkaren kommunicerar och lämnar meddelande till varandra inom ramen för databasen. Tanken med tjänsten är öka kommunikationen mellan patient och läkare utan onödigt krångel med boknig av besökstider. 1.2 Databas och journalsystem Med systemet levereras delar av det patientadministrativa systemet Kliniken, i vilket fullständig journal- och operationsplanerings ingår. I systemet finns också möjligheter till tidsbokning, remisshantering, nedladdning till handdatorer, digital diktering, internetbokning etc. Om kliniken redan har ett journalsystem kan detta kopplas till detta system. 1.3 Programvara Till systemet levereras ett komplett system för att exempelvis visa, redigera, kopiera och ta bort inspelad dokumentation. Program finns också för att scanna in olika typer av dokument och koppla alla typer av dokument till patienten. Programmen kan köras från valfri dator i systemet. Till varje dokument kan olika information kopplas. Exempel på detta är: -Personnummer -Läkare -Dokumenttyp exempelvis artroskopi -Undergrupper exempelvis meniskskada -Fri text -Datum -Tid -Diskussionsfall Utifrån denna lagrade information kan databassökningar ske exempelvis i alla dokument opererade av NN, mellan tiden till idag och meniskskador. Kopplingen till patientjournalen skall vara automatiserad, d.v.s. när en journal läses kan alla dokument direkt ses. Funktioner skall finns för att som personal kunna: -Redigera inmatad information och mata in exempelvis sökord. -Ta bort dokument. -Kopiera dokument till exempelvis PowerPoint.

2 -Skriva ut dokument. -Publicera dokument på Internet. -Presentera befintliga diskussionsfall. 2. Kontakta vården via Internet Vad vinner patienten och personalen? Satsningen på webbtjänsterna görs för att ge utökad service för patienten och möjlighet till effektivare arbete för verksamheten. När det gäller tjänsterna avboka besök och receptförnyelse vinner man inom båda områdena genom att: Patienten slipper ringa under vissa öppettider och eventuellt hamna i telefonkö eller få vänta på att bli uppringd. I lugn och ro kan patienten fylla i recepten som behöver förnyas eller avboka besöket via sin vårdenhets hemsida när på dygnet det passar. Personalen vinner i färre samtal och telefontiden kan istället användas till de patienter som behöver deras tid bättre. Ofta förnyar varje patient flera recept per gång. Receptförnyelse via telefon tar 5-10 minuter per gång. Om 30 procent av receptförnyelserna sker via hemsidan vinner man telefontid som innebär att fler patienter som behöver tiden bättre kommer fram. Projektets syfte är att undersöka och ta tillvara de möjligheter till förbättrat arbetssätt som ett samlat IT-stöd kan skapa. En effektiv samarbetsarena skall skapas där personer med hög kompetens från vård, omsorg och IT-området arbetar tillsammans för att skapa bättre, kommunicerande och väl avvägda IT-stöd. Hemsjukvården utgör idag ett viktigt inslag inom den samlade hälso- och sjukvården. Dess betydelse i framtiden kommer med all sannolikhet att öka genom att den höjer kvaliteten i vården samtidigt som kostnaderna minskar. Ett högkvalitativt och effektivt informationsstöd för hemsjukvården och dess samverkan med andra vårdenheter kan medverka till: Att nya patientgrupper kommer att kunna vårdas i hemmet. Att kvalitet, valmöjlighet och reellt inflytande för patienten ökar. Att landstinget får en utökad och flexibel vårdkapacitet genom en utvidgad hemsjukvård Att kostnaderna för sjukvården minskar Att den medicinska kvaliteten höjs Att den medicinska säkerheten för patienten ökar samt att bättre beslutsunderlag finns tillgängligt. 3. Hälso- och sjukvårdskonto Med detta hälso- och sjukvårdskonto får patienterna tillgång till sin egen sjukvårdshistoria via Internet. Man kan nå sina egna journaluppgifter hos husläkaren som exempelvis kan innehålla laboratoriesvar eller uppgifter på vilka läkemedel som läkaren har skrivit ut på recept. Man kan se var en remiss befinner sig i sjukvården, till exempel om den har blivit registrerad vid

3 Akademiska sjukhuset och om en operationstid bokats. Uppgifterna är skyddade från andra personers åtkomst bland annat genom en kod som patienten får skickad till sin mobiltelefon. Fördelar för patienten Ökad patientkunskap och delaktighet i den egna vårdplaneringen. Säkerhet - tillgång till viktiga data vid akut sjukdom t ex under semester eller tjänsteresa. Bättre kvalitet - under vårdkontakterna kan man i samråd med patienten ges tillgång till den kompletta vårdinformationen. Minskat vårdtryck - Patienterna kan lätt nå information om remisser, nästa besök, provsvar och behöver inte alltid ringa. Ökad insyn - mellan olika vårdtyper (sjukhus, primärvård, kommun). Besparingar - man gör inte om undersökningar som redan gjorts. Användning av existerande system och infrastruktur 4. Bildtelefon, sensorer och givare 4.1 Bildtelefon Tanken är att när de boende och personalen kontaktar distrikts-sköterskan eller läkaren skall bildtelefonen användas i första hand för att förklara eventuella problem. Bildtelefonen skall dock i början fungera som ett komplement i arbetet och inte ersätta andra sätt att arbeta. Ett önskvärt resultat ska uppnås genom användning av sensorer och givare som kontinuerligt mäter och överför vitala parametrar tillsammans med audio och video till vårdutförare och vårdmäklare. Vilket bedöms kunna medföra ökad livskvalitet för patienten och tillföra servicen och omhändertagandet ökad värde inom områdena prevention, diagnostik, vård på distans, klinisk forskning, paramedicinskt omhändertagande, monitorering av fysisk hälsa. Dessutom ska systemet stödja snabbt och säkert omhändertagande på avlägsna platser vid olycksfall genom att tillse att den paramedicinska personalen direkt från olycksplatsen kan sända vital data och annan information med både audio- och videostöd Bildtelefon inom sjukhuset ( lite begreppsutredning ) Inspelningsenheten som ställs på operations/undersökningssalen är en dator med pekskärm. Datorn kan kopplas till ett nätverk om flera enheter finns i samma system. I systemet finns en CD-brännare och en 75 GB disk för att kunna spela in hela operationer. Till systemet kan också exempelvis en färgskrivare kopplas. Vanliga stillbilder lagras i BMP eller JPEG-format. Videosekvenser kan lagras i antingen MPEG1 eller MPEG2. Filmer inspelade i MPEG1 format kan spelas upp på valfri dator med Windows 95, 98, NT4 eller 2000, med god bildkvalitet utan att extra utrustning behöver installeras, det innebär att vi idag får ett stort användningsområde oavsett om videosekvensen skall användas internt på sjukhuset eller skickas vidare externt eftersom i stort sett alla kan spela upp filmerna. Med MPEG2 får vi en mycket hög kvalitet på videosekvenserna, för att jämföra med något i

4 vardagslivet så är det ett av formaten som används i filmer för DVD spelare i hemmet även kallat hembio. Vid stora presentationer eller vid särskilt viktiga operations tillfällen där extremt god bildkvalitet krävs är MPEG2 ett bra komplement i dags läget. För uppspelning av MPEG2 krävs ett nyare grafikkortsamt en speciell programvara, av de kraftfulla datorer som levereras idag klarar en del dessa krav. Tittar vi framåt ca 1-2 år så kommer, i och med nästa version av Windows, MPEG2 att vara ett standard format för uppspelning av videosekvenser. Vi är idag ensamma om att kunna erbjuda en produkt som klarar dagens krav på inspelnings kvalitet och enkelhet i hantering och samtidigt vara förbered för framtida behov. Allt högre krav ställs på dokumentation av exempelvis operationsfynd. Bilder och videosekvenser ska kunna sparas tillsammans med patientens journal för att senare kunna ses exempelvis vid nya operationer eller vid återbesök. Den sparade dokumentationen ska också kunna användas för exempelvis forskning och vid olika presentationer/föredrag. Ett flertal produkter har under senare tid lanserats men dessa är ofta separata system som gör det svårt att integrera systemet med exempelvis sitt journalsystem. Systemet är anpassat för alla verksamheter där undersökningarna/operationer sker via digitala bilder såsom exempelvis artroskopier, laparaskopier och övriga typer av skopier. Bilderna och videosekvenserna lagras direkt i den klinikgemensamma databasen, vilket gör att alla inom kliniken direkt kan se all dokumentation exempelvis kan en läkare få råd vid ett svårare ingrepp utan att den rådfrågade läkaren behöver bege sig till operations/undersökningssalen. Med tilläggsutrustning kan även bilderna sändas direkt på lokalt nätverk eller på internet vilket gör att man från annan PC inom sjukhuset direkt kan följa en ev. artroskopi i realtid. Systemet kan vidare kopplas till befintligt operationsplaneringssystem för att underlätta inmatning av persondata Internetuppkopplad blodsockermätare Helena Bragd, vd på LifeChart skriver på en sida om de tjänster som det svenskfinska företaget utvecklat för diabetiker. Tjänsten består av en databas på internet där diabetikerpatienten för in sina aktuella uppgifter om blodsockervärden och insulindos. Detta görs via en speciell blodsockermätare som kopplas via modem till internet och skickar uppgifterna till databasen. Patienten kan sedan gå in på LifeCharts sajt, logga in på sin personliga sida med en kod och där avläsa sina värden i tydliga grafer eller kurvor. Även diabetikerns läkare har tillgång till koden och kan från sin dator på mottagning avläsa sin patients blodsockervärden. Detta är inte uppfunnet av Ahmed och mig. LifeCharts är ett bolag som redan har diabetestjänster som använts i Finland under några år och sedan ett år tillbaka prövats i Sverige. En liknande databas för astmatiker är under uppbyggnad.

5 5. Ett exempel Följ med in i din framtid som IT-åldring! Livet i ditt intelligenta hem blir knappast science fiction, men tekniken kommer att finnas överallt. Ett sensorarmband mäter hela tiden av blodtryck, hudfuktighet, mikrorörelser(puls) och makrorörelser. Den information som armbanden skickar i väg går att läsa av som kurvor på en dator. Där kan personalen till exempel se om någon har sovit dåligt och varit orolig under natten. När du vaknar trycker du på "god morgon-knappen". Spisvakten, nattlarmet och aktivitetsvakten (som känner av rörelser i rummet) slår av. Runt din handled sitter ett armband med inbyggda sensorer. Armbandet innehåller en liten radiosändare som kommunicerar med en basstation på väggen. Data om hur din kropp mår skickas kontinuerligt till ditt servicecentrum via Internet. Redan innan Oskar från hemtjänsten gick hemifrån kunde han kolla upp dina värden på sin handdator. Han såg att din puls var ganska hög och att du hade svårt att sova i natt. Med sig har Oskar det intelligenta stetoskopet. Det innehåller akustiska sensorer och känner igen olika ljud som är typiska för till exempel hjärtsvikt eller lunginflammation. Oskar bestämmer sig för att skicka dina hjärtljud till vårdcentralen genom att ansluta sin handdator. Efter en stund ringer vårdcentralen upp på din bildtelefon. Eftersom du inte hör så bra är det skönt att kunna läsa på läpparna. Enligt doktorn är det ingen fara med dig, men hon råder dig att ta det lugnt resten av dagen. Du skickar e-post till din dotter och meddelar att du satt på övervakningskameran eftersom du ändå känner dig orolig. Kameran som är ansluten till mobilnätet innehåller sensorer för rörelse och värme. Om du till exempel skulle ramla omkull så skickas automatiskt ett mms till din dotter, och hon får upp en bild på dig på sin mobiltelefon. Din dotter loggar in på ditt servicecentrums hemsida, och kan titta i din loggbok. Det är enkelt för henne att spåra dig när du ger dig ut på utflykt - eftersom du gett henne tillstånd till det. Radiosändaren i ditt armband visar nu att du lämnat bostaden och befinner dig något kvarter ifrån hennes hus.