Riksväg 83, Bollnäs-Arbrå

Transkript

1 FÖRSTUDIE Riksväg 83, Bollnäs-Arbrå Bollnäs kommun, Gävleborgs län April 2013 Objekt:

2 Titel: Förstudie Riksväg 83 Bollnäs-Arbrå Utgivningsdatum: April 2013 Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Torbjörn Karlsson Trafikverket, Distributör: Trafikverket Region Mitt, Norra Kungsgatan 1, Gävle Konsult Box Falun Tel

3 Innehåll 1. Sammanfattning Bakgrund Brister och problem Aktualitet Tidigare utredningar och beslut Geografisk avgränsning Övergripande mål och strategier Befintliga förhållanden Markanvändning Trafik och trafikanter Miljö Funktionsanalys Funktionsmål Hänsynsmål Barnkonsekvenser Projektmål Tänkbara åtgärder Fyrstegsprincipen Nollalternativet Steg 1- och steg 2-åtgärder Steg 3- och steg 4-åtgärder Delsträckor Analys av tänkbara åtgärder Måluppfyllelse Effekter och konsekvenser Kostnader Samråd Tidigt samråd Samrådsredogörelse Ställningstagande Fortsatt arbete Källor Bilagor

4 4

5 1. Sammanfattning Brister och problem Riksväg 83 mellan Bollnäs och Vallsta har idag brister i trafiksäkerhet och framkomlighet på stora delar av sträckan. Problematik med dålig sikt finns på flera sträckor. Dessutom finns ett antal korsningar med dåliga siktförhållanden och ett stort antal anslutningar från gårdar. Vägen är till största del 8-9,5 meter bred. Den låga standarden har lett till ett flertal olyckor de senaste åren. Projektmål Projektmålen för förstudien är - Klargöra förutsättningarna för den fortsatta planeringsprocessen, - Klargöra skillnader i utformning och kostnad för hastighetsanspråket 100 km/h kontra nuvarande hastighet som är 80 km/h. Tänkbara åtgärder Ska vägen ha 100 km/h som högsta tillåtna hastighet innebär det att vägen måste byggas om till mötesfri väg med mittseparering. Det ställer också krav på att minska antalet anslutningar från enskilda fastigheter eftersom varje anslutning tillsammans med en öppning i mitträcket innebär en potentiell olycksrisk. Även med 80 km/h finns brister som bör åtgärdas. Vid flera partier är siktförhållandena dåliga och vid dessa bör profiljusteringar göras som förbätttrar trafiksäkerheten. Oberoende av val av hastighetsstandard bör åtgärder som förbättrar för de oskyddade trafikanterna genomföras. Det innebär att nya gång- och cykelvägar byggs som skapar ett sammanhängande stråk för gående och cyklister från Vallsta via Arbrå till Lottefors och Bollnäs. Effekter och konsekvenser Byggs vägen om till en väg med mittseparering med säkra sidoområden minskas antalet döda och svårt skadade med 50 %. Även för de oskyddade trafikanterna förbättras trafiksäkerheten. Möjligheten att färdas i ett parallellt vägnät innebär en påtaglig förbättring för trafik längs riksvägen och även de punktvisa åtgärderna vid passager förbättrar trafiksäkerheten sett utifrån dagens situation. De punktvisa förbättringarna och förbättringarna på kortare sträckor som föreslås vid 80 km/h är svårare att bedöma effekterna av. Att trafiksäkerheten förbättras även av dessa är dock otvivelaktigt. Åtgärderna ger inga större intrång i landskapet, men vägens dominans och skala i landskapet förstärks vid mittseparering då vägsektionens bredd ökar. Anläggande av ersättningsvägar medför splittring av landskapet. De vida utblickarna över det öppna landskapet ner mot Ljusnan finns dock kvar. Vägombyggnaden medför att landskapet i stort har kvar sin prägel och karaktär men kan påverkas lokalt. Fortsatt arbete Nästa steg i planeringsprocessen är att ta fram en arbetsplan och miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för föreslagna åtgärder. Arbetsplanen är nödvändig om de beslutande åtgärderna tar ny mark i anspråk utanför dagens område. Om Trafikverket beslutar att en arbetsplan ska genomföras kan det bli aktuellt med vissa kompletterande utredningar, exempelvis geoteknisk undersökning. 5

6 2. Bakgrund 2.1 Brister och problem Riksväg 83 mellan Bollnäs och Vallsta har idag brister i trafiksäkerhet och framkomlighet på stora delar av sträckan. Problematik med dålig sikt finns framförallt på sträckan norr om Bollnäs genom Lottefors mot Arbrå. Där löper vägen genom en kuperad terräng med backkrön, svackor och kurvor. Dessutom finns ett antal korsningar med dåliga siktförhållanden och ett stort antal anslutningar från gårdar på sträckan. Vägen är till största del 8-8,5 meter bred, men längst i söder och längst i norr är den cirka 9,5 meter bred. Den låga standarden har lett till ett flertal olyckor de senaste åren. Riksväg 83 fortsätter vidare från Ljusdal mot länsgränsen till Västernorrland för att sedan avslutas i Ånge där den ansluter till E14. Edsbyn Rv50 Falun Ljusdal Bollnäs Rv84 v272 Rv50 Rv83 E4 Förstudieområdet markerat med mörkblått. Härnösand Söderhamn Rv83 Förstudieområdet Tönnebro Gävle Kilometer Låg standard på vägens geometri med dåliga siktförhållanden. 6

7 2.2 Aktualitet Förstudien genomförs för att utgöra underlag avseende åtgärder i planeringen av riksväg 83. Sträckan Bollnäs-Arbrå ingår i en satsning på riksväg 83 från Tönnebro-Ljusdal som finns med i Gävleborgs länstransportplan för Trafikverket planerar för en möjlig byggstart Vallsta Arbrå 2.3 Tidigare utredningar och beslut Sedan tidigare finns en utredning som behandlar profiljustering på en sträcka av några kilometer från Lottefors och söderut. Bollnäs kommun tittar i skrivande stund på möjligheterna att utveckla industriområdet i södra delen av förstudieområdet, bland annat med ny anslutning mot riksväg 83. Lottefors 2.4 Geografisk avgränsning Riksväg 83 Sträckan avgränsas i söder av cirkubollnäs lationsplatsen norr om Bollnäs och i norr av södra entrén till Vallsta. Sträckan är cirka 17 kilometer lång Riksväg 83 mellan Bollnäs och Vallsta, markerad med grönt. och förstudieområdet utgörs av vägen och 100 meter ut från varje sida. 0 0,5 1 2 Kilometer 2.5 Övergripande mål och strategier Vägplaneringsprocessen De första skedena i planeringsprocessen består framförallt av avvägningar mellan olika allmänna intressen medan Trafikverket i fjärde skedet, i arbets- eller järnvägsplanskedet, gör avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen. Det betyder att det är först i planskedet som man kan se säkert hur till exempel enskilda markägare berörs. Hela processen är omfattande och tidskrävande vilket gör att tiden från idé till färdig väg eller järnväg sträcker sig över flera år. Planeringsprocessen regleras i Lagen om byggande av järnväg, Väglagen och Miljöbalken. Det gör att pla- 7

8 neringen följer en prövningskedja där både Trafikverket och övriga samhället medverkar. Enligt lagen ska väg och järnväg planläggas och byggas på ett sätt som medför minsta möjliga påverkan för såväl närboende som miljön men ändå uppfyller vägens och järnvägens ändamål och håller en skälig budget. Förstudie Detta projekt är en förstudie, vilken utgör det första steget i planerings- och projekteringsprocessen. Först identifieras och analyseras brister och möjligheter för att hitta tänkbara lösningar. Idéer som inte bedöms genomförbara sorteras bort. En öppen dialog med omvärlden är en viktig förutsättning för att kunna finna bra alternativ. Förstudien innehåller en översiktlig beskrivning av de olika förslagens förmodade miljöpåverkan. Om Trafikverket inte kan välja ett alternativ efter förstudien, och/eller om projektet ska tillåtlighetsprövas av regeringen, genomförs en väg- eller järnvägsutredning, annars följer planarbetet direkt efter förstudien. Projekt som inte är av någon större omfattning kan direkt gå vidare från förstudie till planering, utan att ansöka om regeringens tillåtlighet. Detta projekt bedöms inte behöva någon tillåtlighetsprövning. Väg- och järnvägsutredning I arbetet med väg- och järnvägsutredning prövar, analyserar och utvärderar Trafikverket de återstående lösningarna med syfte att ta fram underlag för val av alternativ. Till denna utredning hör en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som ska vara godkänd av länsstyrelsen. Den lösning som väljs i väg- och järnvägsutredningen ska ha regeringens tillåtlighet innan arbetet med nästa steg, arbets- och järnvägsplan, kan påbörjas. Om endast ett alternativ finns kan projektet gå direkt från förstudie till arbets- eller järnvägsplan. Arbets- och järnvägsplan I planarbetet färdigställer Trafikverket utformning och slutgiltig sträckning, samt vilken mark och vilka fastigheter som berörs. Länsstyrelsen ska godkänna den miljökonsekvensbeskrivning som ingår i arbetet. Fokus på dialog och samråd med sakägare, kommuner, och övriga myndigheter och intressenter är fortfarande starkt. När planen är fastställd följer en överklagandetid innan planen vinner laga kraft. Först efter detta kan man sätta spaden i jorden. 8

9 3. Befintliga förhållanden 3.1 Markanvändning Riksintressen och Natura 2000-områden Haga norr om Arbrå utgör ett Natura 2000-område enligt EU:s habitatdirektiv och är riksintresse enligt 4 kap. Miljöbalken. Galvån är riksintresse för naturvård enligt 3 kap. 6 Miljöbalken. Natura 2000-området Galvån är beläget väster om förstudieområdet. Koldemo söder om Arbrå är av riksintresse för kulturmiljövård enligt 3 kap. 6 Miljöbalken. Ljusnan mellan Färila och Bergvik samt Galvån är av riksintresse för friluftsliv enligt 4 kap. 2 Miljöbalken. Riksväg 83 samt järnvägen mellan Arbrå och Bollnäs är av riksintresse för kommunikationer enligt 3 kap. 8 Miljöbalken. Områdena återfinns på kartorna på sida 13 och 14. Befolkning I Bollnäs tätort bor strax under invånare ( personer ). Totala folkmängden i Bollnäs kommun är ca personer. Lottefors, med ca 400 invånare, ligger ca 8 km norr om Bollnäs. Ytterligare ca 7 km längre norrut ligger Arbrå med invånare och 3 km norr om Arbrå Vallsta, där det bor cirka 300 personer. Viktiga målpunkter Den viktigaste målpunkten i området är tätorten Bollnäs. Dit är inpendlingen stor från närområdet. Förutom övriga samhällen på sträckan finns friluftsområdet Koldemoåsen som ligger i höjd med Arbrå, väster om vägen. Näringsliv och sysselsättning Huvudsakliga sysselsättningen i Bollnäs kommun återfinns inom vård och omsorg. Över en fjärdedel av alla arbetande kommunbor är inom den sektorn. Andra större näringsgrenar utgörs av industri, handel och kommunikation. Längs riksväg 83 bedrivs dessutom ett aktivt jord- och skogsbruk. Bebyggelse Förutom tätorterna finns mindre bebyggelse utefter sträckan i Västerborn, Norrborn, Röste, Vigers, Gadds, Lunda, Anders-Ers, Träslottet, Jon-Ols, Kornsveden, Ol-Nils, Mårtens och Koldemo. 9

10 Kommunala planer Bollnäs kommun har planer på att genomföra en studie av korsningarna längs riksväg 83 inom tätorten i Bollnäs. Dessutom pågår en utredning kring utvecklingen av industiområdet i norra delarna av Bollnäs, vilket har utfarter mot riksväg 83. På den norra delen av sträckan, mellan Arbrå och Vallsta, ligger bebyggelsen nära vägen. 3.2 Trafik och trafikanter Biltrafik Norr och söder om Bollnäs är de hårdast trafikerade delarna av riksväg 83 med cirka fordon per dygn. De mindre trafikerade delarna närmare Vallsta trafikeras av cirka fordon per dygn. Riksväg 83 är betydelsefull för arbetspendling då flera mindre orter ligger utefter sträckan. Dessutom trafikeras vägen av tyngre transporter med gods och fjälltrafik. Under toppar i fjälltrafiken kan flödena öka med 30-60%. Kollektivtrafik Sträckan trafikeras av X-trafiks bussar och har ungefär 40 busshållplatser utefter sträckan. Vissa av hållplatserna ligger inom synavstånd från varandra. Standarden varierar, men det stora flertalet av hållplatsererna har någon form av bussficka och vissa av dem har med busskur. Oskyddade trafikanter Det har inte gjorts några räkningar eller andra undersökningar kring hur omfattande gång- och cykeltrafiken är längs vägen. Vägens utformning och de övriga trafikanternas höga hastigheter inbjuder dock inte till promenader eller cykelturer längs vägen. 10

11 Separata gång- och cykelvägar finns i anslutning till den mer samlade bebyggelsen längs sträckan, men saknas däremellan. En planskild passage finns för de oskyddade trafikanterna, en tunnel i höjd med Lottefors. De flesta passager bedöms ske i anslutning till hållplatserna. Väster om Arbrå ligger friluftsområdet Koldemoåsen som har besökare från Arbrå som korsar vägen i plan. Järnvägstrafik På hela sträckan löper järnvägen öster om riksvägen. Den trafikeras av X-trafik som med sina X-tåg har stopp både i Arbrå och Vallsta. Dessutom passerar tåg som går mellan Ljusdal och Bollnäs som inte har stopp på sträckan. Olyckor Olycksstatistiken är hämtad från Transportstyrelsens skade- och olycksdatabas STRADA (Swedish Traffic Accident Data Acquisition). Akutsjukhusen i Gävleborgs län är anslutna till STRADA men olycksrapporterna från riksväg 83 är sånär som på någon enstaka olycka från polisen och det kan därför finnas ett mörkertal, främst gällande olyckor som lett till lindriga skador. På sträckan har det under de senaste fem åren inträffat tre olyckor med dödlig utgång. Av dessa var två mötesolyckor med en respektive tre omkomna då fordonen kommit över i mötesgående körfält och kolliderat. Den tredje dödsolyckan var en singelolycka vid dikeskörning med en omkommen. I övrigt har det rapporterats 8 svåra, 26 lindriga och 2 olyckor med okänd utgång under den senaste femårsperioden. 3.3 Miljö Landskapets karaktär Riksväg 83 följer Ljusnandalen och ger möjlighet till många natursköna utblickar över Ljusnans dalgång. Sträckan mellan Bollnäs och Arbrå karaktäriseras av jordbrukslandskap med betesmarker och tallskog. Dalgången är trängre vid Bollnäs, Lottefors och Arbrå men öppnar sig och bildar sjöar vid Växsjön och Flästasjön. Kring Växsjön finns öppen jordbruksmark med välbevarade gårdar och ett flertal lador. Vid Flästasjön finns stora vidsträckta odlingsmarker som sluttar svagt mot Ljusnan. Stora gårdar från 1800-talet dominerar landskapsbilden. Sträckan mellan Arbrå och Vallsta karaktäriseras av öppet odlingslandskap. Dalgången avgränsas med skogklädda höjdpartier. Där Ljusnan vidgar sig till Kyrksjön är odlingslandskapet storskaligt och marken är kuperad. På de stora odlingsytorna består bebyggelsen främst av stora 1800-tals gårdar. I skogskanten finns små gårdar från sekelskiftet med småbruksbebyggelse. Ett flertal lador finns inom området. 11

12 Kulturmiljö Det öppna landskapet längs Ljusnans dalgång utgörs främst av jordbruksmark. I området finns ett flertal kulturhistoriskt intressanta miljöer. Strax söder om Arbrå passerar riksväg 83 genom riksintresseområdet för kulturmiljövård Koldemo, där bl. a. Träslottet finns. Träslottet är en gård med café, utställningar och viss försäljning. Hela området beskrivs som en Bymiljö med laga skiftesstruktur och med ståtliga hälsingegårdar. Ett område vid Haga omfattas av i Länsstyrelsens Ängs- och hagmarksinventering. Inom 100 meter från vägmitt på riksväg 83 mellan Vallsta och den norra rondellen i Bollnäs återfinns nio fornlämningar enligt Riksantikvarieämbetet (RAÄ). RAÄ-beteckning Lämningstyp Antikvarisk bedömning Bollnäs 221:1 Naturföremål Övrig kulturhistorisk lämning Bollnäs 222:1 Fyndplats Övrig kulturhistorisk lämning Bollnäs 279:1 Hög Uppgift om Bollnäs 235:1 Bro Övrig kulturhistorisk lämning Bollnäs 3:1 Vägmärke Fast fornlämning Bollnäs 34:1 Lägenhetsbebyggelse Övrig kulturhistorisk lämning Arbrå 10:1 Övrigt Övrig kulturhistorisk lämning Arbrå 6:1 Vägmärke Fast fornlämning Arbrå 15:1 Vägmärke Fast fornlämning Tabell 1. Fornlämningar inom 100 meter från vägmitt. På sträckan mellan Bollnäs och Lottefors återfinns inom 100 meter från vägmitt tre skogshistoriska objekt enligt Skogsstyrelsen, en kolningsanläggning, en husgrund samt ett brott/täkt. Fornlämningar i närområdet till riksväg 83, milstolpe och brofäste vid Växsjö. 12

13 13

14 14

15 Naturmiljö Ljusnan rinner från Skarsfjället vid norska gränsen till utloppet i havet vid Ljusne 15 km söder om Söderhamn. Älven följer ett nordväst-sydostligt spricksystem i berggrunden som främst består av urberg. Berggrunden är täckt med skogbevuxen morän och sedimentslätter som utnyttjas till odling och bete. Ljusnan som helhet är det mest värdefulla naturvårdsobjektet i Gävleborgs län. Strax norr om Arbrå samhälle återfinns Natura 2000 området Haga. Haga utgörs av en öppen betesmark belägen på Orrbergets nordsluttning. Betesmarken tillhör gården Haga i Kyrkbyn och omges i söder av ett skogsbete och i norr av åkrar. Riksväg 83 passerar över Galvån/Rösteån som är ett biflöde till Ljusnan och har sitt utlopp i Bollnäsströmmarna vid Röste. Galvån/Rösteån är av riksintresse för naturvård i den del som korsar riksväg 83. Natura 2000 området Galvån är skyddat som naturreservat och ligger uppströms ån från riksväg 83 och kommer inte att direkt beröras av projektet. Galvån löper genom ett kuperat landskap och är rik på forsar, strömmar samt har en lövrik strandzon med våtmarker. Öring, harr och flodkräfta är några av de arter som finns i detta vattendrag. Ån utgör även länets viktigaste vatten för utter. Ån utgör dessutom värdevatten 2005 i högsta värdeklass II, dvs. mycket höga naturvärden. Enligt Länsstyrelsens naturvårdsprogram, Värdefull natur i Gävleborg, utgör följande områden naturvärdesobjekt; Galvån (klass 1), Flästasjön Bollnäs (klass 3), Koldemo (klass 1) och Orbaden Arbrå (klass 2) Dropphäll (klass 1). Naturvärdesklassningen innebär att klass 1 är högsta naturvärde, klass 2 är mycket högt naturvärde och klass 3 högt naturvärde. Riksväg 83 passerar genom fyra områden som omfattas av bevarandeplan för odlingslandskapet, Växsjö och bygden kring Rösteån med högt bevarandevärde (klass 3), Koldemo med Stormyran och Tjärnberg med mycket högt bevarandevärde (klass 2). Prästbordet och Haga med högsta bevarandevärde (klass 1). Vallstabygden ett varierat odlingslandskap i älvdal med mycket högt bevarandevärde (klass2). Riksväg 83 korsar dessutom nio större naturliga vattendrag som är namngivna på terrängkartan i skala 1: Magbergsbäcken, Galvån/Rösteån, Tokbäcken, Fagerdalsbäcken, Åmyrbäcken, Stövelbäcken/Partån, Tattarmorbäcken och Råmyrbäcken. De trummor i naturliga vattendrag som utgör vandringshinder på sträckan bör åtgärdas. Detta kommer att preciseras i samband med framtagande av MKB för projektet. Enligt Bollnäs kommun finns följande lokala naturvärden inom förstudieområdet: Magbergsbäcken med skyddsobjekt öring, Galvån med skyddsobjekten harr, öring, utter, strömstare och kärrull, Tokbäcken med skyddsobjekt öring, Dropphäll, ett stup med framsipprande vatten samt Åmyrbäcken och Partån med skyddsobjekt öring. 15

16 Skogsvårdsstyrelsen har kartlagt nyckelbiotoper, naturvärdesobjekt och sumpskogar på all skogsmark i landet. Inom förstudieområdet finns inga kända nyckelbiotoper eller naturvärden inom 500 meter från vägmitt, dock finns fyra sumpskogar inom angivet avstånd. I den nationella myrskyddsplanen från 2006 återfinns inga objekt inom Bollnäs kommun. Länsstyrelsen har genomfört en våtmarksinventering (VMI) av större våtmarker inom området och inga våtmarker finns belägna inom 500 meter från vägmitt. Rekreation och friluftsliv Ljusnan mellan Färila och Bergvik samt Galvån är av riksintresse för rörligt friluftsliv och turism enligt 4 kap. 2 i Miljöbalken. Turismens och friluftslivets intressen ska särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtigheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. I området finns många värdefulla anläggningar för friluftsliv som utsiktspunkter, skidbackar spår och leder samt fiskeplatser. Ljusnanområdet har två turistsäsonger, med alpin- och längdskidåkning vintertid och turism kopplad till bygdens kulturtraditioner under sommaren. Genomfartstrafiken mot fjällområdena är omfattande under vintersäsongen. Till vänster gång- och cykeltunneln vid Lottefors och till höger infarten till Koldemåsens friluftsområde. Naturresurser Området längs Ljusnan är ett av de viktigaste jordbruksområdena i länet. Många av jordbrukarna är mjölkproducenter. Riksväg 83 har stor betydelse för jordbrukets transporter. Skogsbruket bedrivs till största delen på moränmarkerna en bit bort från Ljusnan. Vid Nordbron strax norr om Bollnäs finns ett område som omfattas av grusinventeringen från Detta område sträcker sig över riksväg 83. Inget område med tillstånd beträffande berg, grus, matjord, morän återfinns inom förstudieområdet. 16

17 Sannån Rorån Hundhålsb. Ljusnan Harmyrb. Flybäcken Vallb. Tokbäcken Rösteån Grustäkt 158 Asfaltv system Fångstgropssystem Fångstgropssystem Gravhög Gravfält Bygdeg. 117 Flygfält Träind Skola Vattenres. Bergtäkt 121 Fångstgrops- Reningsv. Träind Träind Skola 286 Bilskrotn.anl. system Fångstgrops Skola 103 Kraftverk Naturreservat Bergtäkt 105 Reningsv. Skola system Fångstgropsind Textil Kraftverk 85 Fångstgropar system Fångstgrops- Golfbana Friluftsanläggning Gravhög 106 Gåsbob. Kvarnån Torrbergsbäcken Nyrönningsb. Partån Braxenbobäcken Stugsjöb. Magbergsb. Slåttb. Bodtjärnsbäcken Fagerdalsbäcken Galvån Åmyrbäcken Hälsingeleden Källsvabäcken Stövelbäcken Galvån Käbbängesb. Svarttjärnsb. Råmyrsb. Lobergsslingan Storbrännb. Näbbkäxleden Ljusnan Bodsjöb. Hälsingeleden Dånb. Tattarmorb. Parten Hov Vinbacken Vallsta Åkre Lars-Pers Lillvågen Storvågen Åkreudden Hallbacka Sjösveden Halla Hallrå Roren Backa Hjälmåsen Billsberg Långmyran Enmyran Bruks Roråsen Roren Änga Bjärkbo Bjärken Bjärkberget Pumparbo Norberget myran Hundhåls- L. Vassberget Nygården Rönningen Fagernäs Stenbacka Mörks Hagalund Fageräng Klockarviken Norrängesv. udden Ämnes Kurlands- Haga Mårten-Ers Hovsätter Sanna Kyrksjön Per-Ers Sannalund myran Jordberget Vall- Stormyran Lillsjön Stugsjön Fornebyvallen Kittelsberget Bodsjön Bodbackarna Jonnes Lingbo Per-Jons Rikes Arbrå Per-Jons Arvikvågen tjärnen Tomta Forsön Lundnäs Höljan Norränge Nysveden Per-Ers Forneby Forsbro Hansbo Svedåker Ol-Jans Leks Böle Olles Plitens Berglunda Möckelm. Jongård Larses Antebo Blanks Nyänget Karlsborg tjärnen Ack- Högsteberget Linsänkestj. Björnslåtten Mälrönningen Villmyran Rösmyran Rösmyrtj. Flymyran Norrberget Åsmansmyran Långberget Kraftberget Stubberget Vallmyran Valpamyran Norrängesvallen Svartboklint Brännberget Hisnapp Spjöttjärnen Spjöten Spjöt- Vallmyran myran Brännberget Acktjärns- Åmyran berget Remmaråsen Fångåsen Lavåsen Loberget Lobergs- Torsmyran myran Koldemoåsen Harvåsen Samuelstorp Ekemyran Oskarsborg Nybruket Saxes Ol-Pers Orrberget Joels Palms Rudpunsen Svarttjärnen Borrtj. Bodtjärnen Gaddtj. Bodberget Högsved Bodsundet Tvåtjärnarna Lars- Larsbodarna Sva Ingridslund Åstorp Riset Störsundet Nyhem Sjörgråberget Ol-Lars Jon-Anders Skogstorpet Gräsmyran Bergsveden Franktorp Rödsand Öjungsvallen Granvik Larsbov. Lottefors Höljan Fänsmyran Lottefors bruk Pell-Pers Slängv. Erikstorp Bom- Växsjö strömmen Storön Berge Oppigården Kalvön Österg. Anders-Jons Sjörgrå Flästa Storkullen Utegården Rönnings Hälludden Persbacka Södersjön Nylands Partudden Nyåkers Växsjön Jons-Jons Röstebo Ol-Pers Lars-Svens Killingön Elds Näset Näset Västersjön Erik-Ers Skogens Lars-Nils Nybloms Smens Lillrönningen Storsveden Lapptjärnen Lapptjärnstorp Lappberget Snåråker Kilsunds Växbo Per-Ers Stenbo Larses Sörom Stabergs Ön Ämnesberget Dal Lövhaga Spjutmyran Rödinstorp Röstebo Solberget Sörberget Slåttsveden Vallåkra holmen Jon-Jons- Hundholmen Svaberget Ren Rensberget Per-Ols Jönses Haga Rönningen N Ren myran Gundbo- Laviken Myrsveden Jon-Ers Rackkullen Torrbergsbo St. Torrberget Bergsbo myran Janneses Torrbergs- Torrbergstj. Böle Sörberget L. Torrberget Västigårds Hestjärnen Ol-Svens Jon-Ers Koldemo Mårtens sveden Korn- Hans-Anders Träslottet Blomberga Lunda Anders-Ers Prästön Flästasjön Jon-Ers Hamre Björktjäratj. Karls- Brånan Strömh. Nylandet Björktjära Skarps Loms Ol-Ols Kvarnön Nybons backen Lillön Hammar- Näsbacken Karl-Jans Hans-Pers Storön Jon-Pers Röste backen backen Dönje Träskrinns- Dala- Blemmens Kvicks Per-Jons myran Ängs Jon-Ols Björnås- Västerborn Knalls Ismyran Broddens Ismyren Norrborn Braxenbor Dunders Karl-Jons Stensveden Kärrm. Dönjegården Hinderstorp Storrönningen Stormyran Stormyran Gammelbo Fänsamyran Lillbotj. Nybruket Tjärnberget Ol-Mats Froms Åkersberg Björnbacken Olstorp Foskamyran Kråsen Regners Murs torpet Bergebo Smeds- Semyres Rasslen Åsbacka Jönses V Växsjö Gåsboberget Åsbackav. Långmyran myran Sakris- Knåtebo Gåsbo Brinkens Gårdberget Långasinn Gisselåsen Hjortberget Arbrå-Gårdberget Gårdberget Näbbkäx Nybomyran Kusmyr- Kusmyran tjärnen Magberget Magbomyran Frösteberget Bolletj. Blistermyran Strands St. Bolleberget Kyllerrönningen Fröste Vitmyran Lycketorp Holmo Nyboberget Gillerhalsmyrorna Arbrå Gräsberg Vintervägsmyran Bäckabo Ersk-Hansen Eriknäsbo Arbrå Bollnäs Växsjö Geodetiskt referenssystem: SWEREF 99. Koordinatsystem: SWEREF 99 TM. Projektion: Gauss-Krüger (Transvers Mercator) Meter Skala (vid A4) 1:73000 Friluftsliv - Bollnäs - Arbrå, riksväg 83 Teckenförklaring Riksintresse rörligt friluftsliv Riksväg 83

18 Hela den aktuella sträckan längs Ljusnan och omgivande miljöer utgör fiskevårdsområden. Bollnäs norra fiskvårdsområde och Arbrå-Undersviks fiskevårdsområde berörs av projektet. Längs Ljusnans dalgång är strandskyddet beslutat till 200 meter. Den befintliga vägen ligger på ett par ställen väldigt nära eller inom strandskyddat område. Detta gäller en del av väg 83 söder om Galvån och i Granvik norr om Lottefors kraftverk. Inga kommunala vattentäkter berörs av projektet. Byggnadstekniska förutsättningar I detta skede har inga geotekniska undersökningar utförts. Med avseende på förekommande ytjordarter har sträckan indelats i 7 delsträckor, räknat från söder. Avsnitt (km/längdmeter) Ytjordarter 0-1/000 Företrädesvis morän, men på sista 400 m även inslag av isälvssediment och fyllning. 1/000-2/000 Omväxlande morän och sediment i form av lera och silt. Inslag av fyllning mitt på delsträckan. 2/000-5/000 Mestadels sediment bestående av lera/silt. Ställvis inslag av morän. Vid ca 3/500 ett mindre område med torv. 5/000-8/500 Till övervägande del morän med ställvisa inslag av lera och silt. De sista ca 800 m av delsträckan utgörs av berg i dagen eller ett tunt jordtäcke på berg. 8/500-11/000 Nästan uteslutande sediment av lera/silt. 11/000-14/500 Omväxlande morän och sediment sammansatt av lera och silt. Vid ca 13/500 förekommer ett mindre område bestående av postglacial sand. 14/500/17/500 Huvudsakligen finkorniga jordar av lera och silt, men ställvis förekommer även morän. Vid ca 16/300 uppträder ett mindre område med älvsediment i form av grus. 4. Funktionsanalys Regeringen har fastställt transportpolitikens övergripande mål. Transportpolitikens mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Vägnätets funktion prövas mot de transportpolitiska målen. Målen är uppdelade i Funktionsmål och Hänsynsmål enligt nedan. 18

19 4.1 Funktionsmål Tillgänglighet Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Genom den förväntade trafikökningen kan framkomligheten komma att försämras. Det innebär lägre hastigheter vilket är negativt inte minst för den genomgående långväga trafiken. 4.2 Hänsynsmål Säkerhet, miljö och hälsa Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och att ökad hälsa uppnås. Trafiken och riksväg 83 i sig utgör barriärer för de närboende som vill röra sig längs med eller korsa vägarna. Samtidigt har vägen låg trafiksäkerhet med dagens utformning, och detta drabbar både närboende och den genomgående trafiken. Med ökad trafik ökar också risken för svåra olyckor. Åtgärder längs vägen måste ta hänsyn både till närboende och den genomgående trafiken. 4.3 Barnkonsekvenser Enligt riksdagens beslut om en nationell strategi för att genomföra FN:s konvention om barnets rättigheter ska statliga myndigheter ha som målsättning att göra en barnkonsekvensanalys vid varje beslut som rör barn. Föreslagna åtgärder ska beaktas ur barnens perspektiv. Inom de orter som passeras, Lottefors och Arbrå, är möjligheterna för barn att röra sig trafiksäkert bättre än mellan orterna. Eftersom separerad gc-väg saknas längs riksväg 83 på delar av sträckan tvingas oskyddade trafikanter att samsas med bilar och andra fordon i det smala gaturummet. Det minskar barnens möjligheter att själva ta sig till skola, kompisar, träningar och annat. 5. Projektmål Projektmålen för förstudien är - Klargöra förutsättningarna för den fortsatta planeringsprocessen, - Klargöra skillnader i utformning och kostnad för hastighetsanspråket 100 km/h kontra nuvarande hastighet som är 80 km/h. 19

20 6. Tänkbara åtgärder 6.1 Fyrstegsprincipen Trafikverket arbetar enligt den så kallade fyrstegsprincipen. Enligt denna ska förslagen till lämpliga lösningar på identifierade problem diskuteras och prövas på ett förutsättningslöst sätt. I det sammanhanget rekommenderades att innan ny- och ombyggnad av väginfrastruktur föreslås ska man kunna visa att alternativa lösningar analyserats och övervägts. Detta sker i fyra steg: - Steg 1 Först ska sådana åtgärder övervägas och prövas som kan påverka transportbehovet och valet av transportsätt. - Steg 2 I ett andra steg prövas åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät. Det kan vara åtgärder som styrning, reglering, information, väginformatik och avgiftssystem. - Steg 3 I det tredje steget prövas begränsade utbyggnadsåtgärder. Det kan vara breddning, mitträcke, sidoområdesåtgärder, ombyggnad av korsningar och andra förbättringsåtgärder i kombination med väginformatikåtgärder. - Steg 4 I det fjärde steget prövas nyinvesteringar i form av omfattande ombyggnader eller rena nybyggnader i ny terrängkorridor. 6.2 Nollalternativet Nollalternativet utgör ett jämförelsealternativ och innebär att inga åtgärder genomförs på sträckan, förutom normala drift- och underhållsåtgärder. Det kommer att innebära att nuvarande brister i trafiksäkerhet kvarstår och till och med ökar i takt med den förväntade trafikökningen och att tillåten hastighet även fortsättningsvis kommer att vara 80 km/h. 6.3 Steg 1- och steg 2-åtgärder Det har pågått ett samarbete mellan 18 aktörer i södra Norrland längs Mittbanan och Norra Stambanan, med ambitionen att öka antalet resenärer på tågen. Projektet, som avslutades våren 2012, har gått under namnet Tidförtåg och har jobbat med attitydförändringar för att minska resandet med bil och öka det kollektiva resandet med tåg. Målet har varit trafikutbudet ska öka och resandet på järnväg ska öka med 15 % på tre års tid. Erfarenheterna från projektet förvaltas nu bland annat inom Översikt av området för Tidförtåg 20

21 Parkera och Res, ett projekt som till stor del handlar om att förbättra möjligheterna att parkera sin bil eller cykel i anslutning till järnvägen. Kollektivtrafiken kan förbättras också genom satsningar på busstrafiken på sträckan. Pendlarbussar med få stopp skulle kunna innebär ett attraktivt alternativ för boende i Vallsta och Arbrå som pendlar till arbete i Bollnäs. Nyligen öppnades nya E4 mellan Enånger och Hudiksvall. Vilken effekt detta kommer att få på turisttrafiken längs med väg 83 är oklart. Det kan innebära att trafikanter väjler bort riksväg 83 när de ska till och från Härjedalsfjällen. Sammantaget kan Tidförtåg, Parkera och Res, förbättrad busstrafik och nya E4 betyda en minskad trafik på riksväg 83. Det löser dock inte de trafiksäkerhetsproblem som finns längs vägen idag. 6.4 Steg 3- och steg 4-åtgärder Mötesfri landsväg Den största fördelen med en mötesfri landsväg är att mötes- och omkörningsolyckor elimineras tack vare ett mitträcke som skiljer de båda körriktningarna åt. Vägsektion kan variera, men vanligast förekommande är så kallade 2+1-vägar. Det innebär att det omväxlande är ett körfält i en riktning och två körfält i den andra riktningen. Intervallen är oftast 1-2 km långa, och de flesta omkörningarna sker i början av de tvåfältiga sträckorna. I områden med många långsamtgående fordon bör längden på sträckorna göras ganska korta för att eventuella köer efter långsamtgående fordon inte ska bli för långa. Mittseparerade vägar innebär att högsta tilllåtna hastighet kan vara 100 km/h. Exempel på utformning av mötesfri landsväg, här med 2+1 körfält. 21

22 Anslutningar och korsningar Antalet anslutningar och utfarter från enskilda fastigheter ska begränsas eftersom varje anslutning tillsammans med en öppning i mitträcket innebär en potentiell olycksrisk. Korsningarna med de allmänna vägarna bör ligga i anslutning till växlingssträckor. Växlingssträckan har ett genomgående körfält i vardera riktning och vägskälen utformas med mittrefuger och separat körfält för vänstersvängande trafik. Vid vissa mindre anslutningar tillåts trafik endast svänga höger in/ut. Det kommer att innebära något längre körvägar. I vissa fall kan även en ögla anläggas, som möjliggör att man kan korsa vägen på ett trafiksäkrare sätt. Längs sträckan finns ett antal åkeranslutningar. Arbetet med eventuell stängning eller samordning av åker- och skogsanslutningar, behov av överfarter för brukningsfordon med mera, detaljstuderas i ett eventuellt nästa skede, det vill säga i samband med framtagande av arbetsplan. Utformning av infart/utfart med enbart tillåten högersväng. Lösningen innebär förlängd resväg för den enskilde fastighetsägaren, vilket illustreras nedan. 22

23 På vissa platser längs sträckan kan en så kallad traktorpassage bli akutell. Där förses mittremsan med vikbara stolpar så att jord- och skogsbruksfordon kan korsa vägen mellan exempelvis olika ägoskiften. Exempel på vikbara stolpar som möjliggör passage över vägen för skogs- och jordbruksfordon. Körfältsbredder Mötesfria vägar med 2+1 körfält kan vara 13 eller 14 meter breda. Den bredare vägen kan göras för att erbjuda cyklister en något bättre trafikmiljö när de färdas längs vägen. En mötsfri väg som har ett körfält i vardera riktning bör vara 10,25 meter bred medan det räcker med 9,5 meter om räcke i mitten saknas. För riksväg 83 föreslås vägbredden 13 meter på de sträckor där 2+1 körfält väljs. Detta beror på att cyklister hänvisas till parallella vägar eller till fristående cykelvägar istället för attt färdas på riksvägen. Kollektivtrafik Busshållplatser bör så långt som möjligt placeras i anslutning till växlingssträckorna. På så vis behöver fotgängare till och från hållplats bara korsa ett körfält i taget. Längs aktuell sträcka ligger periodvis hållplatserna väldigt tätt. I föreliggande skede föreslås inga förändringar i lägen eller i antal hållplatser. Detta får detaljstuderas i ett eventuellt nästa skede, det vill säga i samband med framtagande av arbetsplan. Oskyddade trafikanter Antalet gående och cyklister utmed sträckan bedöms som litet. Att utmed hela sträckan bygga en separat cykelväg är inte ekonomiskt försvarbart. Däremot 23

24 kan det bli aktuellt att på sträckor komplettera med en friliggande gång- och cykelväg. I andra fall kan parallella uppsamlingsvägar fungera som ett alternativ för gående och cyklister. Sammantaget innebär detta ett sammanhängande alternativt vägnät för oskyddade trafikanter från Vallsta via Arbrå till Bollnäs. Gående som korsar vägen gör det främst i anslutning tilll hållplatser. Där är det viktigt att säkerställa att det finns en ordentlig refug i mitten av vägen och om möjligt endast ha ett körfält i vardera riktning. En ny planskild passage kan bli aktuell, i anslutning till Rösteån drygt två kilometer norr om Bollnäs. Där finns ett behov av låta stråket för oskyddade trafikanter korsa riksvägen, och en möjlighet är att de gör det i en ny trafiksäker planskild passage. Exempel på passage för fotgängare. 6.5 Delsträckor Kartorna på efterföljande sidor visar förslag på åtgärder längs sträckan. För de flesta delsträckor redovisas två alternativ, ett för en hastighetsnivå på 80 km/h och ett för 100 km/h. Delsträcka 1, Cirkulationsplatsen - Infart till Norrborns industriområde Nuläge Sträckan börjar direkt efter cirkulationsplatsen som utgör förstudiens södra gräns. Sträckan är cirka 600 meter och saknar korsningar fram till Tegelbruksvägen, förutom anslutningen till Ols-Ols. Korsningen vid Tegelbruksväven har separata vänstersvängsfält och upphöjda refuger. Sikten bedöms som god. Tegelbruksvägen korsar järnvägen i plan. På västra sidan finns en separerad gång- och cykelväg mellan Ols-Ols och Fröstevägen. 24

25 Delsträcka 1 Förslag till förändring Vägen föreslås ha bibehållen utformning, eventuellt med kompletterande räffling av mittlinjen. Det ökar trafiksäkerheten men ökar också bullernivåerna. Hastigheten på sträckan föreslås vara 80 km/h även i framtiden. Möjligheten att stänga anslutningen till Ols-Ols ses över då boende kan hänvisas till den anslutning som finns mot handelsområdet i söder. Delsträcka 2, Norrborns - Röste Nuläge Delsträckan är cirka två kilometer. Sikten är delvis dålig på grund av kurvor som kan gömma mötande fordon. Sidovägnät finns längs västra sidan och på östra sidan fram till Björklins. Sträckan har två större korsningar med vänstersvängfält i delsträckans start och slutpunkt. Sikten i korsningarna är god. Vid Rösteån passerar vägen över ån på en relativt modern bro. Gående och cyklister kan ta sig via sidovägnät på västra sidan förbi Norrborn fram till Rösteån. Där tvingas de korsa vägen för att använda spången öster om bron, alternativt färdas längs riksvägen över vägbron. Norr om Röste fortsätter sidovägnätet på östra sidan vilket gör det nödvändigt att någon gång korsa vägen. Direkt öster om korsningen i Röste återfinns en järnvägskorsning med bomanläggning. Förslag till förändring Anslutning Björklins Svets & Bläster föreslås stängas. Istället skapas en anslutningsväg till Norrborns industriområde. Vid Rösteån bör oskyddade trafikanter bättre kunna ta sig mellan Norrborn och Röste. Ett sätt är att sidovägnäten söder om ån kopplas samman med befintlig bro 300 m väster om riksvägen. 25

26 Delsträcka 2 Alternativt skapas en ny bro eller breddning av befintlig bro längs riksvägen. Den befintliga spången mellan de gamla brofästena bedöms inte vara av tillräcklig kvalitet för att utgöra denna länk. Dessutom krävs en bättre passage för oskyddade trafikanter som korsar vägen. Antingen görs en passage med mittrefug så att gående och cyklister kan passera ett körfält i taget, eller så byggs en tunnel under vägen. Det senare skapar en trafiksäkrare passage men till högre kostnad. Alternativ 80 km/h Om vägen inte förses med mittseparering kvarstår flera kurvor med dålig sikt längs sträckan. Räffling av mittlinjen i framförallt kurvor kan övervägas, men närheten till bebyggelse kan ge bullerproblem. Man bör se över möjligheten att stänga ett antal anslutningar. Utan mittseparering bör högsta tillåtna hastighet vara 80 km/h. 26

27 Alternativ 100 km/h På sträckan kan vägen breddas till 13 meter och förses med mittseparering. Vid mittseparering kan en hastighet på 100 km/h tillåtas. Det innebär växelvis körfält. Samtliga korsningar och anslutningar mellan Tegelbruksvägen och Röste stängs eller byggs om till höger in och höger ut. Bullerskyddsåtgärder kan bli aktuella då ökad hastighet riskerar ge upphov till ökat buller. Delsträcka 3, Röste - Lottefors Nuläge Sträckan är cirka två kilometer och går genom åkerlandskap. Den enda större korsningen längs sträckan återfinns i Röste. Korsningen har vänstersvängfält och siktsträckan bedöms god. Ett antal mindre korsningar och anslutningar återfinns. Sikten är mestadels god men mitt på sträckan finns en problematisk del med krön/sänkor som kan gömma mötande fordon. Det finns ett väl utbyggt sidovägnät längs båda sidor av vägen med mindre glapp längs västra sidan. Längs vägens östra sida går järnvägen bitvis tätt invid vägen. Vid korsningen längs Björnåsmyran finns en mycket problematisk järnvägsövergång. Cirka 500 m norrut finns en mindre vägport mot Växsjö under järnvägen, vilken är en av få planskilda korsningar med järnvägen. Vägporten är 4,0 meter bred och har en fri höjd på 2,7 meter, vilket innebär att det finns risk för olyckor längs vägen då större fordon kan fastna och orsaka stopp för trafiken på riksvägen. Delsträcka 3 27

28 Delsträcka 3 Förslag till förändring Vissa kompletteringar av sidovägnätet behövs på västra sidan, framförallt närmare Lottefors. Med tanke på att det finns relativt få planskildheter med järnvägen föreslås vägporten vara kvar, men man bör se över och förebygga risken att fordon fastnar. Vid Björnåsmyran bör plankorsningen stängas och en större trevägskorsning med vänstersvängfält mot väster anläggas. Alternativ 80 km/h Om vägen inte förses med mittseparering bör profiljusteringar göras mitt på sträckan, för att förbättra sikten och därmed trafiksäkerheten. I anslutning till detta bör möjligheten att stänga ett antal anslutningar ses över. Utan mittseparering bör högsta tillåtna hastighet vara 80 km/h. Alternativ 100 km/h Med mittseparering kan tillåten hastighet sättas till 100 km/h. Med ökad hastighet ökar också vägbullret. Det finns ett fåtal hus nära vägen längs delsträckan där mindre bullerskyddsåtgärder kan bli aktuella. Vägen breddas till 13 meter och förses med mittseparering, dvs växelvis körfält. Ett antal anslutningar stängs och enstaka höger in och höger ut tillåts, t.ex. vid järnvägsporten. Vid Björnåsmyran anläggs en trevägskorsning korsning med vändmöjlighet. Även om behovet av profiljustering på sträckan minskar vid mittseparering kan det övervägas som kompletterande åtgärd vid eventuell ombyggnad av vägen. Det finns möjlighet att bredda vägen ytterligare och anlägga en väg med två körfält åt vardera hållet, men med aktuella trafikmängder bedöms det inte vara nödvändigt. Däremot ger en 2+2 lösning här möjlighet till 1+1 både före och efter sträckan. 28

29 Delsträcka 4, Förbi Lottefors Nuläge Delsträckan är drygt 1 kilometer lång och går längs skogsmark och bebyggelse. Järnvägen viker av från vägen i delsträckans början och går därefter parallellt med ett avstånd på c:a 200 m. En järnvägskorsning längs delsträckan, försedd med bomanläggning. I anknytning till järnvägskorsningen finns en mindre gång- och cykelport under riksvägen. Denna utgör den enda planskilda passagen av vägen för oskyddade trafikanter längs sträckan Bollnäs till Vallsta, förutom en s.k. koport i norra Arbrå. I samma område finns en anslutande väg från väster med dålig sikt på grund av kurvan. Sikten är även dålig på delsträckans sista del på grund av sänkor och krön som kan gömma mötande fordon. På den sista delen finns också en fyrvägskorsning utan vänstersvängfält, där sikten mot norr är god medan sikten söderut är begränsad. Sidovägnät finns till stor del längs båda sidor, men med ett glapp i delsträckans södra del längs västra sidan. Delsträcka 4 Förslag till förändring Det finns ett väl utbyggt sidovägnät men komplettering behövs på västra sidan. Möjligheten att stänga korsningar längs västra sidan bör ses över så att trafiken koncentreras till korsningen vid Bruksvägen. Korsningen vid Bruksvägen bör förses med vänstersvängfält och sikten söderut bör förbättras. Alternativ 80 km/h Om vägen inte förses med mittseparering bör profiljusteringar göras på sträckans sista del. Förbättrad sikt innebär förbättrad trafiksäkerhet. Problemet med dålig sikt i delsträckans första del kvarstår. För att minska olycksrisken kan räffling av mittremsan i kurvan övervägas. Risken finns dock att räfflingen ger 29

30 för höga bullernivåer med tanke på de närliggande husen. Utan mittseparering bör högsta tillåtna hastighet vara 80 km/h. Alternativ 100 km/h Med mittseparering kan tillåten hastighet sättas till 100 km/h. På sträckan kan vägen breddas till 13 meter och förses med mittseparering. En bieffekt av ökad hastighet är ökat buller vilket man bör ta särskild hänsyn till då delsträckan har många närliggande bostäder. Bullerskyddsåtgärder kan komma att krävas. Anslutningar längs västra sidan stängs och längs östra sidan tillåts endast höger in och höger ut i höjd med GC-porten. Delsträcka 5, Förbi Lottefors bruk Nuläge Delsträckans längd är cirka 1,5 kilometer och går till stor del i skogsmark. Förbi Lottefors bruk är sikten dålig, med sänkor och krön som minskar det fria siktavståndet. Delsträckan har två större korsningar, i början och slut. Korsningarna saknar vänstersvängfält. Sikten i båda korsningarna är mycket god mot norr men begränsad mot söder. Den norra korsningen är en trevägskorsning och den södra en fyrvägskorsning. En anslutning finns mitt på sträckan där ett antal hus är belägna, samt några mindre anslutningar. Sidovägnät finns längs östra sidan, men någon anslutning till Brännerivägen finns inte. Längs Gamla landsvägens norra del finns en större planskildhet med järnvägen. Längs Bruksvägen finns en plankorsning med bomanläggning. Delsträcka 5 30

31 Förslag till förändring Korsningen med Gamla landsvägen kan flyttas norrut för att förbättra sikten söderut. Alternativt kan man förbättra sikten genom schaktning och röjning längs vägens västra sida söder om korsningen. Vägen bör profiljusteras strax söder om korsningen med Brännerivägen. Alternativ 80 km/h Delsträckan kan utformas utan mötesseparering. Säkerheten kan förstärkas genom räffling av mittlinjen. Detta kan dock ge upphov till ökat buller vilket främst påverkar bebyggelsen i höjd med Brännerivägen, vilket är platsen där behovet av räfflor är som störst på grund av den dåliga sikten. Alternativ 100 km/h Med tanke på det begränsade antalet anslutningar kan delsträckan med fördel förses med mittseparering. Det ökade vägbullret som ökad hastighet innebär utgör ett mindre problem då ett fåtal bostäder ligger längs vägen, mindre bullerskyddsåtgärder kan bli aktuella i höjd med Brännerivägen. Anslutningar längs delsträckan utformas lämpligtvis som höger in höger ut. Profiljustering vid Brännerivägen bör övervägas även med mittseparering. Delsträcka 6, Lottefors bruk - Koldemo Arbrå Nuläge Delsträckan är knappt 4 kilometer lång och börjar i trevägskorningen med Gamla landsvägen. Här är sikten begränsad mot söder men god mot norr. Korsningen saknar vänstersvängfält. De första två kilometrarna går genom ett skogslandskap och siktförhållandena är dåliga. De avslutande två kilometrarna från Lunda och norrut går genom ett jordbrukslandskap med viss bebyggelse. I höjd med Lunda är sikten dålig på grund av svackor och krön som kan gömma mötande och stillastående fordon. Parallellvägnät saknas förutom på västra sidan mellan Lunda och Träslottet. Delsträcka 6 31

32 Delsträcka 6 Förslag till förändring För att förbättra för de oskyddade trafikanterna bör en ny GC-väg byggas längs hela östra sida av vägen. Korsningen vid delsträckans början bör förses med vänstersvängfält och man bör även se över möjligheten att förbättra sikten söderut genom att korsningen flyttas norrut eller genom schaktning och röjning längs vägens västra sida. I den norra delen bör man se över möjligheten att stänga korsningen med Bondegatan, detta beskrivs närmre under delsträcka 7. Alternativ 80 km/h Om breddning och mittseparering inte genomförs bör ändå möjligheterna till förbättring av profilen undersökas, på samma sätt som gjorts tidigare närmare Bollnäs. Delen som går genom skogen har ingen bebyggelse nära vägen och där kan räffling av mittremsan ske som en kompletterande åtgärd. Även här bör man se över vilka anslutningar som kan stängas för att förbättra trafiksäkerheten. Alternativ 100 km/h Breddas vägen till 13 meter kan den förses med mitträcke och körfält och högsta tillåtna hastighet 100 km/h. Genom skogen finns inte så många anslutningar som behöver stängas, men konsekvenserna av en mittseparering blir större när vägen når jordbrukslandskapet söder om Arbrå. Där kommer ett 32

33 antal anslutningar att behöva stängas eller endast tillåta höger in och höger ut. I vissa fall kan man tillåta att jordbruksfordon korsar rakt över vägen. Delsträcka 7, Förbi Arbrå Nuläge Det finns tre huvudkorsningar som leder in till Arbrå (Bondegatan, Galvvägen och Flästavägen) samt ett antal mindre anslutningar och korsningar, t.ex. till Koldemåsens friluftsområde. Infarten till Bondegatan har en olämplig utformning med ett högersvängfält där högersvängande fordon kan skymma sikten mot vänster för fordon som kommer från Arbrå. Korsningarna vid Bondegatan och Galvvägen saknar vänstersvängfält medan korsningen vid Flästavägen har vänstersvängfält. Sikten norrut är begränsad i denna korsning på grund av ef- Delsträcka 7 33

34 terföljande kurva. För oskyddade trafikanter finns goda möjligheter att passera sträckan genom Arbrå, längs Gamla landsvägen, men för att ta sig till Koldemåsens friluftsområde måste man korsa vägen. Förslag till förändring Man bör studera om antalet korsningar in till Arbrå kan minskas från tre till två, antingen genom att anslutningen vid Bondegatan eller Galvvägen stängs. Dessa korsningar bör förses med vänstersvängfält. Dessutom bör ett flertal mindre anslutningar stängas. Vid passagen över till Koldemåsens friluftsområde bör mittrefug anläggas så att gående kan passera vägen i två etapper och koncentrera sig på trafik från ett håll i taget. Möjligheten att förbättra sikten norrut vid Flästavägen bör ses över. Alternativ 80 km/h Ett antal mindre korsningar bör stängas och trafiken koncentreras till tre alternativt fyra större korsningar även om vägen inte förses med mitträcke. Korsningen vid Bondegatan stängs alternativt byggs om så att högersvängfältet får en säkrare utformning. En refug bör anordnas för passagen över till Koldemoåsens friluftsområde. Alternativ 100 km/h Sträckan förbi Arbrå kan förses med mitträcke och körfält. Det innebär begränsade möjligheter till omkörning men påtagligt förbättrad trafiksäkerhet. Med ökad hastighet ökar också bullret, och då vägen ligger nära bebyggelsen kan detta skapa bullerproblem. I och med uppsättande av mitträcke måste små korsningar stängas och trafiken samlas till tre alternativt fyra större korsningar med vänstersvängsfält. Vid Koldemoåsen föreslås en trevägskorsning med vänstersvängfält och vändmöjlighet samt öppning i mittbarriären för gående. Delsträcka 8, Arbrå - Vallsta Nuläge Delsträckan är knappt 4 kilometer lång och har två tvära kurvor. Raksträcka där emellan inbjuder till omkörningar. Längs den norra delsträckan finns krön/ svacka som försämrar sikten. Vägen går genom jordbrukslandskap och flera bostäder och anslutningar finns nära vägen. Både sidovägnät och separat gångoch cykelväg saknas förutom mellan Flästavägen och infarten till Arbrå kyrka. 300 m söder om infarten till kyrkan finns en så kallad koport under vägen. Förslag till förändring Det stora antalet anslutningar längs sträckan och frånvaron av sidovägnät gör att mittseparering innebär ett omfattande parallellet vägnät. 34