Undervisning i privatekonomi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Undervisning i privatekonomi"

Transkript

1 Utbildningskontoret Datum Dnr Enhet Utbildningskontoret Handläggare Mohamed Zaalouk Undervisning i privatekonomi Utbildningsnämnden gav Utbildningskontoret , 91 i uppdrag att utreda omfattningen av undervisning i privatekonomi. Bakgrund Vetskapen om att privatekonomi blir alltmer invecklad med alla svåröverskådliga konsekvenser gör att ämnet blir alltmer viktigt för ungdomar att förstå. Att utveckla förmågan att värdera och hantera information och reklam och ökat beredskap för att fatta välgrundade beslut blir också allt viktigare för ungdomar. Privatekonomi är inget ämne i skolan idag men undervisningsmoment i frågan finns främst i kursplanerna för samhällskunskap, i grundskolan också i hem- och konsumentkunskap och på gymnasieskolan också i olika ekonomiska och vissa yrkesinriktade kurser. I de kursmoment som behandlar privatekonomi får eleven lära sig att hantera vanliga konsumentsituationer och ges tillfälle att ta ställning till angelägna frågor som rör det dagliga livet; vad det kostar när man handlar på avbetalning, tar mikrolån eller SMS-lån med mera, jämfört med om man betalar kontant eller lånar i bank. Det handlar också om att förstå skillnaden mellan månatlig ränta jämfört med bankränta beräknad på årsbasis. Undervisning i privatekonomi i skolorna i Södertälje Utbildningskontoret har ställt frågor till rektorerna om hur skolorna undervisar om privatekonomi. Frågorna som ställdes är: 1. Hur omfattande är undervisningen i privatekonomi? Vad får eleverna lära sig? 2. Hur hjälper skolan eleverna med att värdera information och reklam? 3. Vilka aktiviteter genomför ni på din skola temadagar, undersökningar, studiebesök? Samverkar ni med andra myndigheter skatteverket, organisationer, Aktiespararna eller andra?

2 Utbildningskontoret I skolornas svar som har sammanställts framgår att den undervisning om privatekonomi som genomförs, sker helt inom ramen för ämnesundervisningen och i de moment av ämnena som behandlar privatekonomi (bilaga)

3 Skola Hur omfattande är undervisningen i privatekonomi? Vad får eleverna lära sig? Hur hjälper skolan eleverna med att värdera information och reklam? Vilka aktiviteter genomför ni på din skola temadagar, undersökningar, studiebesök? Samverkar ni med andra myndigheter skatteverket, organisationer, Aktiespararna eller andra? Blombackaskolan Inom konsument kunskap arbetar eleverna med hur man gör en budget, prisberäknar måltider, tittar på rea, handla och agera miljövänligt (mer pengar i plånboken). Reklamens uppbyggnad, Reklamfabriken på Konsumentverket, utvalda artiklar Råd & Rön. Ämnesövergripande samarbete Bild, Samhällskunskap, Svenska och Hemoch konsumentkunskap där eleverna gör egna reklamfilmer med Mediasmart Nej, inte när det gäller privatekonomi. BRUNNSÄNGSKOLAN Inom SO-blocket i år 8 finns ett arbetsområde där privat och offentlig ekonomin behandlas. SO generellt, Vi brukar bl.a. gå igenom skolans budget Området behandlas bl.a. inom skolans val som vi kallar livskunskap. Ett exempel från ämnet Bild. I årskurs åtta går jag alltid igenom "Reklam" (under en tre-fyra veckors period), vi ser en faktafilm om hur stor del av samhället som använder sig av detta, kostnader, målgrupp/sändare/budskap m.m. Vi diskuterar våra roller i reklamens värld, manligt och kvinnligt, fördomar, felaktiga beteenden anorexia hos modeller, att "vinnaransikten" är viktiga ex. nu är Christian Olsson en vinnarskalle, Studiebesök i riksdagen genomförs.

4 däremot är Tiger Wood utesluten i denna medievärld, där positiva föredömen regerar. Vi går igenom en reklambyrås personal; copywriters, ad, projektledare, originalare m.m. Eleverna får analysera reklamfilmer (storsatningar som ex. kommande vinter os) samt bilder, göra egna skisser på produkter, egna reklamkampanjer m.m. Redovisa inför klassen m.m. BÅRSTASKOLAN F-5, Genomgång av diverse ekonomiska begrepp såsom Hushållning, Budget, Konsument, Konsumera. Diskussion och exempel från verkliga livet kring Bytesrätt, Ångerköp, Öppet köp Reklamation. Övningar och exempel på vad Jämförspris är samt dess betydelse för konsumenten. Utläsning av den information som finns på ett kassakvitto (kampanjvaror, rabatter, kg-priser, kassanummer, att varorna listas i alfabetisk ordning et c) samt tillhörande övningar. EAN-koder etc diskuterades. Diskussion kring reklam och dess budskap. Vad reklam har för syfte et c. utformade egna reklamskyltar till egna skapade varor och redovisade dessa inför kamraterna. Genomgång av varors Innehållsdeklaration, vad gäller vikt, volym, färgämnen, olika tillsatser, att det som varan innehåller mest av står först på innehållsdeklarationen, E- kodnyckeln osv. Fick följa tele 2:s lansering av telereklamen om fåret Frank. Pratade om budskapet sheep som uttalades som ordet billig alltså cheap. Lanseringen streamades ned från tele 2.s hemsida och visades för eleverna. Eleverna kunde då bl a associera detta till samtal som de fått från tele 2 och där de ville locka till olika Gjort ett studiebesök på ICA Maxi. Rundvandring och info på frukt- och gröntavd. samt kylrummen. Fått provsmaka på alternativ till chips och dipp i form av grönsaker och frukt istället. Tillagat en fruktsallad i klassrummet. Arbetat därefter med Ica och Cancerfondens material Fem om dan. Diskuterat ekologiska varor, långväga varutransporter och effekten på miljön

5 teleabonnemang. Skola Hur omfattande är undervisningen i privatekonomi? Vad får eleverna lära sig? Hur hjälper skolan eleverna med att värdera information och reklam? Vilka aktiviteter genomför ni på din skola temadagar, undersökningar, studiebesök? Samverkar ni med andra myndigheter skatteverket, organisationer, Aktiespararna eller andra? FORNBACKASKOLAN årskurs 1-3 olika mynt och sedlar och värdet på dessa, hur länge, elever jämför priser, uppskattar vad t. ex 100 kronor räcker till. Vad är billigast? Vad är dyrast? Hur mycket billigare? diskuterar veckopeng/månadspeng; priser på leksaker, dataspel, kläder, bilar. Hur länge måste jag spara för att kunna köpa? löser elevnära matematiska problem anpassat till deras egen verklighet och hantering av pengar. Särskola har både träningsskoleelever och grundsärelever så blir det förstås på många olika nivåer. Att hantera och förstå pengars värde är för våra elever en stor utmaning och svårighet eftersom det då krävs stor abstraktionsförmåga, men här är lite exempel på hur vi gör: - Arbetar på olika sätt med att man behöver pengar genom att t. ex öva på att handla. - Olika övningar där pengars värde tränas t. ex genom vad kan man handla för 10 kr, rollspel mm. diskuterar reklam i tidningar/tv/ internet som kan påverka och som man tror att det är något man "måste" ha Vi har inte kontakt med andra myndigheter

6 - Växla pengar med hjälp av bla spel, två 5 kr är lika mycket som en 10 kr kan t. ex vara svårt att förstå. - Olika samtal och grupparbeten kring vad tror du en vuxen person tjänar, samt vad ska pengarna räcka till, vad kostar det att leva. HELENELUND elever har kommit i kontakt med ämnet privatekonomi genom hemkunskapen då vi gått igenom och samtalat om vad privatekonomi innebär. Utgångspunkt har varit Hemkunskapsboken. I ämnena So och Svenska arbetar vi aktivt med källkritik och årets kull börjar visa prov på självständigt tänk i ämnet i fråga. De ifrågasätter allt som oftast både information på nätet, läromedel, tidningsartiklar och TVinslag. Eleverna gör jämförelser och reflekterar. Till förra årets sexor använde vi en del gratisfoldrar från CSB som väl kan ses som ett led i tematiskt arbete om ekonomi. Bland annat hade vi matematiska arbetsuppgifter om BNP årsinkomster och medelinkomster (olika yrkeskategorier och geografiska skillnader) HOVSJÖSKOLAN Dessa moment kommer i hemkunskapen under rubriken konsumentkunskap. Dessutom innehåller matematiken ofta exempel hämtade från vardagssituationer o hushållets ekonomi. I många av ämnena ingår kritiskt granskande av information. Vi har genomgång med kronofogden kring min ekonomi och i vilka situationer kan jag råka i klammeri med ex. kronofogden? OXBACKSSKOLAN Vi utgår från en film som avspeglar vad som kan hända i framtiden om jorden till slut täcks av sopor och människorna inte får plats. I samma film har också alla människor pga övervikt små flygfordon att färdas i för ingen orkar gå. Vi tittar på filmen och diskuterar sedan vad vi kan göra nu för att undvika detta i framtiden. Det lilla vi gör hemma varje dag påverkar det stora (globala). Vi går igenom skillnaden genom att titta på 10 olika exempel och lista ut vad syftet är med själva reklamen/informationen. (Inte alltid tydligt för alla elever att syftet är att tjäna pengar!) Eleverna får sedan träna att själva sortera materialet i olika högar. Vi har inte kontakt med andra myndigheter

7 Ett av målen eleverna ska uppnå är: "du kan diskutera vad som är bäst ur hållbar global synvinkel när det gäller vatten, mat, transporter, sopsortering och hälsa" Genom att känna till hur man handlar ekonomiskt t ex räkna kilopriser på maten. Känna till hur man reklamerar varor man ej är nöjd med. Träna att med en tänkt budget t ex möblera ett hem. PERSHAGENSKOLAN Det är kontinuerligt delar av so och hemkunskap undervisningen. Här kommer några exempel på hur och vad eleverna får lära sig/arbeta med: Alla elever skriver en personlig budget där de fingerar att de är 21 år och har fått sin första riktiga månadslön. De skriver en detaljerad budget där alla månadskostnader ingår, mat, försäkringar, skatt... De bygger ett företag där de lägger en verksamhetsplan med kostnader för personal, investeringar, underhåll... Vi arbetar med hur den privata ekonomin påverkar den offentliga och vice versa. Hur det fungerar med kronofogden och indrivning framför allt när det gäller skadestånd. Eleverna får frågan? Varför har vi tre olika böcker i historia? Vi arbetar sen med att använda olika källor och varför. Löpande under forskningsarbete kräver vi att olika källor tas fram, framför allt vad gäller information från nätet. Inom SOämnena hjälper vi eleverna genom att kritisk granska reklamens syften och hur den påverkar människor och miljön. Vi har genomfört en temadag kring assimilation där vi bl a sett hur privatekonomin påverkar utbildning, arbetslöshet... Inom denna temadag och arbeten med ovan nämnda projekt sker naturligt som ett moment av undersökning. Vi har gjort jämförande studier utifrån kön där vi använt 15 årig LO-statistik RONNASKOLAN Vi arbetar med både privatekonomi och samhällets ekonomi. I Hemkunskapen för vi hela tiden diskussioner kring detta men vi Vi arbetar också med media. En del av det är att samtala kring källkritik och reklam. Vi har t.ex. gjort ett bild. projekt där eleverna har fått lära sig att man kan,

8 ROSENBORGSKOLAN fokuserar lite extra på privatekonomin i åk 5 och 9. En del av hemkunskapen handlar om att lära sig laga mat men lika stor del handlar om att vara konsument i vårt samhälle. Eleverna får lära sig att planera sin ekonomi, göra en budget, ta reda på vad en måltid kostar osv. I åk 9 arbetar man också med försäkringar, konsumentskydd, reklamens betydelse mm. En annan viktig del är att eleverna får lära sig hur man kan påverka miljön som konsument. Även i SO:n arbetar vi med ekonomi på olika sätt. Eleverna får ta reda på vad saker och ting kostar, vilka utgifter har ett hushåll osv. Vi arbetar också med vad samhället kan erbjuda i form av bidrag och annat. En annan sak som vi arbetar med är olika betalningsmedel. Vi diskuterar olika sätt att betala och vad det innebär att köpa saker på kredit. Vi tar också upp samhällets ekonomi, vad inflation är osv. I Hemkunskapen för vi hela tiden diskussioner kring detta men vi fokuserar lite extra på privatekonomin i åk 5 och 9. En del av hemkunskapen handlar om att lära sig laga mat men lika stor del handlar om att vara konsument i vårt samhälle. Eleverna får lära sig att planera sin ekonomi, göra en budget, ta reda på vad en måltid kostar osv. I åk 9 arbetar man också med försäkringar, konsumentskydd, reklamens betydelse mm. En annan viktig del är att eleverna får lära sig hur man kan påverka miljön som konsument med hjälp av att fotografera i olika vinklar, förstärka sitt budskap. Media och hur reklam påverkar oss som konsumenter är en stor del i grupparbeten och diskussionerna som förekommer, undervisning i bild förmedlas mycket om reklamens budskap till oss konsumenter

9 Även i SO:n arbetar vi med ekonomi på olika sätt. Eleverna får ta reda på vad saker och ting kostar, vilka utgifter har ett hushåll osv. Vi arbetar också med vad samhället kan erbjuda i form av bidrag och annat. olika betalningsmedel. Vi diskuterar olika sätt att betala och vad det innebär att köpa saker på kredit. Vi tar också upp samhällets ekonomi, vad inflation är osv. SOLDALASKOLAN STÅLHAMRASKOLAN Vi undervisar i alla klasser om privatekonomi både i ämnet Samhällskunskap och ämnet Livskunskap, där vi för de äldre eleverna diskuterar SMS-lån och spel mot betalning via mobiltelefoner. I hemkunskap/samhällskunskap. Räcker barnbidraget? Slöjd, kostnadsberäkningar av materialet kontra färdigköpt. Materialvård klädvård ingår i undervisningen och återkommer regelbundet under året. undervisningen kring reklambudskap både i press och andra media I hem- och konsumentkunskap se på reklam och hur det påverkar. Vi har inte kontakt med andra myndigheter och dylikt! Temadagar och studiebesök men inte med privatekonomögon. Aktiesparare osv. är inte aktuellt på F-6 skola. VALLASKOLAN Eleverna får genom hemkunskap/samhällskunskap möjlighet att diskutera, praktisera måna aspekter som berör privatekonomin En aktuell fråga som berörs i många undervisningssituationer är hur påverkar reklamen oss som konsumenter?

10 WASASKOLAN Samtliga elever läser samhällskunskap vilket innebär att privatekonomi och samhällsekonomi berörs i enlighet med kursplan. Eleverna arbetar praktiskt med frågorna i ämnet konsumentkunskap Diskussioner om reklamens påverkan av köpvanor och att kritiskt granska budskapet som förmedlas i den mest förekommande reklam som berör åldersgruppen Besök till banker, affärer mm planeras och genomförs ibland

11 Skola Hur omfattande är undervisningen i privatekonomi? Vad får eleverna lära sig? Ge exempel Hur hjälper skolan eleverna med att värdera information och reklam? Vilka aktiviteter genomför ni på din skola skola temadagar, undersökningar, studiebesök? EKENBERGSKA GYMNASIET Privatekonomi ingår som en del i Projekt och företagande. I kursen Fordon och samhälle tas både miljö och ekonomi upp. Vi tar upp de typiska kostnader som berör eleverna. Exempelvis brukar vi prata om skulder och lån. Vad man bör fundera på när man skaffar sig en Hur mycket som tas upp är dock beroende på lärare/klass. I samhällskunskap A och i kursmålen för ämnet finns det bara lite utrymme för privatekonomi (se kursplan för SH1201). Olika diskussioner och övningar när eleverna läser om källkritik. Innan eleverna börjar skriva uppsatser, får de information om källkritik, intervjuteknik (ibland), formalia mm. diskutera under samhällslektionerna om vad reklam är och hur vi bli påverkade, exempelvis låta eleverna läsa metro och sedan försöka göra en uppskattning kring hur mkt reklam tidningen består av och hur mkt nyheter tidningen innefattar. Hur påverkar detta oss? Hur mycket reklam blir vi inte nersköljda av genom Internet? Det är bra att relatera till reklam som eleverna ofta stöter på i sin egen värld. Ordna aktiviteter av olika slag beroende på vad som är aktuellt. I höstas fick eleverna skriva ett arbete som handlade om finanskrisen och vi diskuterade en hel del kring krisens. orsaker och följder. I övrigt försökte skolan kontakta kronofogden, men på deras hemsidan stod det att de inte längre skickar föreläsare till skolorna, Vi planerar att kontakta några myndigheter. Fordonsprogrammet besöker Tekniska museet i anslutning till teknikkurserna. Naturhistoriska Museet under Naturkunskap A, Riksdagsbesök under Samhällskunskap A, kap. "Så styrs Sverige" Transportinriktningen besöker bl. a Arlandas flygplats. År 3 får informations av Kronofogden och Metall samt besöker Saco-mässan i Älvsjö. Det är inplanerat 2 studiebesök per årskurs. Vi bruka ha kontakt med CSN, kronofogden och försäkringsbolag och se om de har material eller om de föreläser. Vi har haft fackföreningar som har föreläst om vad man bör fundera kring när man skaffar jobb och blir vuxen. Detta har varit en inledning till privatekonomi.

12 FOUCAULT GYMNASIET Skola Elever får genom kursen Boendekunskap kännedom om prisskillnader, jämförpriser, budgethållning samt kalkylering av kostnader för olika evenemang, inköp, resor etc. Hur omfattande är undervisningen i privatekonomi? Vad får eleverna lära sig? Kritiskt tänkande och hur reklam och propaganda påverkar oss, lär sig eleverna inom ämnen som samhällskunskap, boendeträning, bild och genom olika samtal och övningar. Extra tryck lägger vi på avgångselever, som får extra teori och praktiska tips i avsnittet "Flytta hemifrån". Hur hjälper skolan eleverna med att värdera information och reklam? Studiebesök klassvis eller programvis till olika organisationer och myndigheter, men har inte upprättat något särskilt samarbete med dessa Studiebesök till bank för ekonomisk rådgivning och information om olika försäkringar och premiekostnader tas också upp inom kursen. Vilka aktiviteter genomför ni på din skola temadagar, undersökningar, studiebesök? Samverkar ni med andra myndigheter skatteverket, organisationer, Aktiespararna eller andra? COLIN LECLAIRGYMNASIET Samtliga elever läser samhällskunskap a vilket innebär att privatekonomi och arbetsmarknad berörs på kursen i enlighet med kursplan. De elever som läser b- kursen i samhällskunskap fördjupar denna kunskap i kursen. Vi anordnar kurser småföretagande och ungt företagssamhet som individuella val Vilka har varit mycket populära Sparande, lånande, aktier, olika marknader, arbetsmarknad, fackföreningar, spelregler på arbetsmarknad, försäkringar, socialförsäkringar, arbetsmarknadspolitik, välfärdssystemet Det är viktigt att diskutera under samhällslektionerna om vad reklam är och hur vi bli påverkade. Exempelvis får eleverna läsa metro och sedan försöka göra en uppskattning kring hur mkt reklam tidningen består av och hur mkt nyheter tidningen innefattar. Hur påverkar detta oss? Hur mycket reklam blir vi inte nersköljda av genom Internet? Det är bra att relatera till reklam som eleverna ofta stöter på i sin egen värld. Några temadagar med utgångspunkt för privatekonomi, massmedier, reklam osv. har inte genomförts på skolan. Vi har fokuserat på integrering, Jag brukar kontakta CSN, kronofogden och försäkringsbolag och se om de har material eller om de föreläser. Jag har haft fackföreningar som har föreläst om vad man bör fundera kring när man skaffar jobb och blir vuxen. Detta har varit en inledning till privatekonomi.

13 NATURVETAR GYMNASIET osv. Undervisning i privatekonomi är inte så stor. Den brukar vi inte ha som ett kapitel för sig utan vi bakar in den i ekonomi delen, ta upp är typiska kostnader som berör eleverna. Exempelvis brukar vi prata om skulder och lån. Vad man bör fundera på när man skaffar sig en ekonomi eller flyttar hemifrån. Hur bostadspriserna ser ut, vad innebär det att vara myndig osv. Helt inom kursplanerna för Företagsekonomi A och B tas dessa frågor upp ur flera perspektiv. I Matematikundervisningen beskriver lärare det så här: I samband med ändringsfaktor i procent och exponentialfunktioner brukar jag alltid ha med några verkliga exempel om vad det kostar när man handlar på avbetalning, tar mikrolån, SMS-lån mm jämfört med om man lånar i bank eller betalar kontant. Och vi går igenom hur lurad man kan blir om man inte förstår skillnaden mellan månatlig ränta jämfört med vanlig bankränta I matematik A så får eleverna under hösten räkna på t ex vad det kostar att köpa en TV av Leasy. De får lära sig att räkna ut vilken "ränta" det faktiskt blir och även granska det demokrati, internationella relationer, osv. Vi har diskuterat att engagera arbetsförmedlingen i samband med studiebesök osv. men detta har inte fördjupats. I matematik B så gör de även en egen statistisk undersökning där de får fundera över hur man skall formulera frågor för att de inte skall kunna missförstås, hur man väljer population mm. De får även själva leta reda på en undersökning som redovisas med statistik och komma med synpunkter på vad som är bra eller dåligt.

14 finstilta. Vi jobbar även i statistiken med hur man kan luras genom att göra felaktiga eller missvisande diagram. osv. Skola Hur omfattande är undervisningen i privatekonomi? Vad får eleverna lära sig? Hur hjälper skolan eleverna med att värdera information och reklam? Vilka aktiviteter genomför ni på din skola temadagar, undersökningar, studiebesök? Samverkar ni med andra myndigheter skatteverket, organisationer, Aktiespararna eller andra? WENDELA HEBBEGYMNASIET I enlighet med kursplanen i samhällskunskap a samt för ett stort antal elever även samhällskunskap b skapas denna förståelse. Här följer ett utdrag ur skolans lokal kursplan för samhällskunskap. Mikroekonomi I detta moment ges eleven en grundläggande bild av den lilla ekonomin som i första hand berör dem själva och dess närmsta omgivning. Momentet berör delar som privatekonomi, arbetet och arbetsmarkanden samt vad de kommer möte den dagen de flyttar hemifrån. Makoroekonomi Detta moment kompletterar Samtliga elever läser samhällskunskap a vilket innebär att massmedier, information och reklam berörs i enlighet med kursplanen. Våra elever som läser på SP-programmet får en mycket tydlig fördjupning i detta i samband med kurserna massmedier, mediekommunikation, medieproduktion. Några temadagar med utgångspunkt för privatekonomi, massmedier, reklam osv. har inte genomförts på skolan. Vi har fokuserat på integrering, demokrati, internationella relationer, teambuildning osv. Vi har diskuterat att engagera arbetsförmedlingen i samband med studiebesök osv. men detta har inte fördjupats.

15 momentet innan med att ge en bild av den stora ekonomin nämligen samhällsekonomi. Här sätts eleverna i bekantskap med frågor som priser på varor, konjunkturer, ekonomisk politik, konkurrens och BNP. Eleverna deltar i övningar och examinationer som syftar till att skapa förståelsen för resursfördelning inom hushållet näringslivet banker staten. Vidare skapar eleverna en personlig budget. Helt i enlighet med kursplanerna för samhällskunskap a och b

Tummen upp! SO ÅK 6. Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11.

Tummen upp! SO ÅK 6. Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. Tummen upp! SO ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11 PROVLEKTION: UTTRYCKA OCH VÄRDERA STÅNDPUNKTER Provlektion Följande provlektion

Läs mer

Särskild undervisning för vuxna. Välkommen att studera på. Särvux. Särvux

Särskild undervisning för vuxna. Välkommen att studera på. Särvux. Särvux Särskild undervisning för vuxna 2015 2016 Välkommen att studera på Särvux Särvux 1 Välkommen till särskild utbildning för vuxna på Lidingö Du som fyllt 20 år och har en utvecklingsstörning eller en hjärnskada

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Att använda olika sinnen, att se, känna, lukta och smaka är väsentliga inslag i ämnet hemkunskap.

ÖVERGRIPANDE MÅL. Att använda olika sinnen, att se, känna, lukta och smaka är väsentliga inslag i ämnet hemkunskap. KOMMUNAL KURSPLAN I HEMKUNSKAP-SÄVSJÖ KOMMUN ÖVERGRIPANDE MÅL Hälsa och resurshushållning är hemkunskapens övergripande mål. Hälsa inom hemkunskapsämnet står för att eleven ska få förutsättningar för att

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011 Hem- och konsumentkunskap Göteborg 9 november 2011 lärare, didaktiker och experter i referens- och arbetsgrupper Lärare från ca. 30 referensskolor Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet

Läs mer

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se IKT i fokus Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Kap 1: Skolans värdegrund och uppdrag Skolans uppdrag: Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde

Läs mer

skolmaterial som underlättar ditt JoBB

skolmaterial som underlättar ditt JoBB skolmaterial som underlättar ditt JoBB Gratis skolmaterial för alla åldrar om konsumenträttigheter, privatekonomi och reklam. Gratis skolmaterial och färdiga lektioner. www.konsumentverket.se/skola är

Läs mer

Integrations- och Arbetsmarknadsförvaltningen Vuxenutbildningen. skolan som ger dig extra stöd

Integrations- och Arbetsmarknadsförvaltningen Vuxenutbildningen. skolan som ger dig extra stöd Integrations- och Arbetsmarknadsförvaltningen Vuxenutbildningen skolan som ger dig extra stöd Hösten 2015 och våren 2016 1 Välkommen till SärVux SärVux (Särskild utbildning för vuxna) Det är en frivillig

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i hem- och konsumentkunskap

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i hem- och konsumentkunskap Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Vårterminsplanering/Pedagogisk planering 2013 årskurs 7 Hem- och konsumentkunskap

Vårterminsplanering/Pedagogisk planering 2013 årskurs 7 Hem- och konsumentkunskap Syfte: Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet. I en process där tanke, sinnesupplevelse

Läs mer

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket)

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde dessa

Läs mer

Broskolans röda tråd i Hemkunskap

Broskolans röda tråd i Hemkunskap Broskolans röda tråd i Hemkunskap Regering och riksdag har faställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.

Läs mer

Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11

Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11 Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11 Övergripande mål och riktlinjer: Mål Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola - kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande,

Läs mer

Vårterminsplanering/pedagogisk planering årskrurs 8 Hem- och konsumnetkunskap

Vårterminsplanering/pedagogisk planering årskrurs 8 Hem- och konsumnetkunskap Syfte: Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet. I en process där tanke, sinnesupplevelse

Läs mer

Grundskolans. Elevens Val 2015-16

Grundskolans. Elevens Val 2015-16 Grundskolans Elevens Val 2015-16 Textilslöjd (TX) Har du lust att skapa och vara kreativ, välj elevens val i textil. Här får du möjlighet att blomma ut med dina idéer och fördjupa dig i hantverkstekniker.

Läs mer

Vad gör en entreprenör? 1/7

Vad gör en entreprenör? 1/7 i Lektionshandledning #171 Tema: Vad gör en entreprenör? Ämne: SO, Ekonomiska ämnen Rekommenderad årskurs: 8-9 & Gymnasiet Vad gör en entreprenör? 1/7 Lektionslängd: 120 minuter, välj enstaka delar ur

Läs mer

LOKAL KURSPLAN HEM OCH KONSUMENTKUNSKAP

LOKAL KURSPLAN HEM OCH KONSUMENTKUNSKAP LOKAL KURSPLAN HEM OCH KONSUMENTKUNSKAP Skolåren 5, 6, 7, 8, 9 FUNÄSDALENS och BRUKSVALLARNAS skola. 2008 Eva Tollin INNEHÅLL: Mål att sträva mot. sid. 1 Kursplan åk 5 sid. 2 Kursplan åk 6 sid. 3 Kursplan

Läs mer

LärVux. skolan som ger dig extra stöd

LärVux. skolan som ger dig extra stöd LärVux skolan som ger dig extra stöd LÄSÅRET 2015/2016 Välkommen till LärVux LärVux (Särskild utbildning för vuxna) Det är en frivillig skolform för Dig över 20 år som tidigare haft svårigheter i skolan,

Läs mer

Terminsplanering HKK VT 2015 årskurs 7

Terminsplanering HKK VT 2015 årskurs 7 Syfte: Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet. I en process där tanke, sinnesupplevelse

Läs mer

Vi utgår alltid efter dina enskilda behov och förutsättningar.

Vi utgår alltid efter dina enskilda behov och förutsättningar. Vem får studera på särskild utbildning för vuxna? Det är du som bor i Sverige och har en utvecklingsstörning eller förvärvad hjärnskada som får studera inom särskild utbildning för vuxna från och med det

Läs mer

Nothing but the truth

Nothing but the truth Nothing but the truth I avsnittet Nothing but the truth visas hur nyheter väljs ut och vinklas. Många vill föra fram sina budskap, paketerade som nyheter. Hur mycket av det media återger är färgat av journalisternas

Läs mer

Upplägg 12 oktober. Reformerna innebär bl a. Kursplan 2011. Del 1: Föreläsning ca 30 min. Nya reformer i den obligatoriska skolan

Upplägg 12 oktober. Reformerna innebär bl a. Kursplan 2011. Del 1: Föreläsning ca 30 min. Nya reformer i den obligatoriska skolan Upplägg 12 oktober Del 1: Föreläsning ca 30 min Nya reformer i den obligatoriska skolan Kort jämförelse mellan kursplan 2000 och kursplan 2011 Syfte kursplan 2011 Centralt innehåll kursplan 2011 Del 2:

Läs mer

Jag kände mig lite osäker skulle jag våga

Jag kände mig lite osäker skulle jag våga Procent i vardagen Idén till detta arbete växte fram när författaren, Ulrika Gustafsson, själv bytte bank och funderade på omläggning av lån och nytt sparande. Varför inte göra detta till ett arbetsområde

Läs mer

Välkommen till Särvux i Mölnlycke!

Välkommen till Särvux i Mölnlycke! Sär vux kursprogram 2013 Välkommen till Särvux i Mölnlycke! Särskild utbildning för vuxna (Särvux) är kommunens vuxenutbildning för dig som har inlärningssvårigheter som beror på utvecklingsstörning eller

Läs mer

Ks 84 Au 79 Dnr 179/ 2009-101

Ks 84 Au 79 Dnr 179/ 2009-101 n r Kommunstyrelsen 2010-05-31 Blad 21 Ks 84 Au 79 Dnr 179/ 2009-101 Svar på motion om Mer spara än slösa Från Jörgen Johansson, C, har till kommunfullmäktiges sammanträde den 24 september 2009, 89, inkommit

Läs mer

Mål som eleven ska ha uppnått i slutet av det femte skolåret:

Mål som eleven ska ha uppnått i slutet av det femte skolåret: HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP ÅR 5. Mål som eleven ska ha uppnått i slutet av det femte skolåret: Eleven skall: kunna laga mat och arrangera för gemenskap kring måltiden och förstå dess kulturella och sociala

Läs mer

Vässa ekonomin i vinter

Vässa ekonomin i vinter Du öppnar väl ditt orange kuvert? Nu kan du göra bankärenden på nya sätt och på nya platser. Smart Safety: enklare för dig svårare för tjuven. Vässa ekonomin i vinter Januari 2009 Nytt år nya möjligheter

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

Frimanskas vuxenutbildning LÄRVUX 2014-2015

Frimanskas vuxenutbildning LÄRVUX 2014-2015 Frimanskas vuxenutbildning LÄRVUX 2014-2015 1 Kontakt LärVux Ring eller skicka e-post om det är något du undrar över. Gå gärna in på vår hemsida:www1.vasteras.se/frimanska/ Besöksadress LÄRVUX Växhuset

Läs mer

Dagens Konsumtion. Som konsument ställs man inför en rad olika val. Det finns en rad olika aktörer som försöker påverka dessa val, t.ex. genom reklam.

Dagens Konsumtion. Som konsument ställs man inför en rad olika val. Det finns en rad olika aktörer som försöker påverka dessa val, t.ex. genom reklam. Dagens Konsumtion Som konsument ställs man inför en rad olika val. Det finns en rad olika aktörer som försöker påverka dessa val, t.ex. genom reklam. Tänk alltid igenom dina val en extra gång innan du

Läs mer

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2 1 Samhällsekonomi Strävansmål: Du skall efter kursen ha kunskaper om hur beslut om ekonomi kan påverka dig, det svenska samhället och i förlängningen resten av världen Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4 Bedömningsmatris

Läs mer

CAS-vuxenutbildning för dig

CAS-vuxenutbildning för dig SÄRVUX- värmdö CAS-vuxenutbildning för dig Särskild utbildning för vuxna Särvux Värmdö är kommunens vuxenutbildning för dig som är över 20 år och har inlärningssvårigheter som beror på utvecklingsstörning

Läs mer

Lägenhetsprojekt, så 9 ht 14 Teknik, slöjd och hemkunskap

Lägenhetsprojekt, så 9 ht 14 Teknik, slöjd och hemkunskap Lägenhetsprojekt, så 9 ht 14 Teknik, slöjd och hemkunskap Teknik och slöjd Lägenhetsbygge Krav: Du skall göra en ritning över en lägenhet. Använd millimeterpapper. Du skall ange skala, mått, area osv.

Läs mer

Kursplan Samhällskunskap

Kursplan Samhällskunskap Kursplan Samhällskunskap Undervisning motsvarande Samhällskunskap 1b respektive Samhällskunskap A Kursen syftar till att ge deltagarna ökad förståelse och insyn i hur samhället fungerar och i förlängningen

Läs mer

Storyline och matematik

Storyline och matematik Storyline och matematik Av Eva Marsh och Ylva Lundin I ett storylinearbete om energi fick eleverna i årskurs åtta vid många tillfällen diskutera och lösa matematiska problem som karaktärerna ställdes inför.

Läs mer

Skolverkets förslag till nya ämnesplaner för gymnasieskolan (GY 2011)

Skolverkets förslag till nya ämnesplaner för gymnasieskolan (GY 2011) 2010-06-28 Till SKOLVERKET FI Dnr 10-871 Respektive kontaktpersoner för ämnesplaner: e-post: sa.gy2011@skolverket.se Johan Linder e-post: na.gy2011@skolverket.se Johan Börjesson e-post: es.gy2011@skolverket.se

Läs mer

hem- och konsumentkunskap

hem- och konsumentkunskap Hem- och konsumentkunskap Kurskod: SGRHEM7 Livet i hem och hushåll har en central betydelse för människan. Våra vanor påverkar såväl individens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper om konsumentfrågor

Läs mer

Koll på vardagsekonomin

Koll på vardagsekonomin Koll på vardagsekonomin 2 Inkomster och utgifter är en del av livet. En vardagsekonomi i balans ger dig trygghet inför framtiden, oavsett vad som händer. Med den här broschyren vill vi ge dig råd och tips

Läs mer

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7 Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7! " # $ % & ' ( ' ) '!*!*! + '! + ( " ) + " %!,! -' *! ' ! '! *!)!!!. / )+' 01 $ 2 Syfte Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna

Läs mer

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning EN BÄTTRE VÄRLD Lärarhandledning 2 3 DET HÄR ÄR VÄRLDSKOLL Undersökningar som gjorts de senaste åren visar att vi svenskar har en pessimistisk syn på utvecklingen i världen. Vi känner inte till all utveckling

Läs mer

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning EN BÄTTRE VÄRLD Lärarhandledning 2 VÄRLDSKOLL Lärarhandledning DET HÄR ÄR VÄRLDSKOLL Undersökningar som gjorts de senaste åren visar att vi svenskar har en pessimistisk syn på utvecklingen i världen. Vi

Läs mer

SÄRVUX kursprogram 2014-2015

SÄRVUX kursprogram 2014-2015 SÄRVUX kursprogram 2014-2015 Välkommen till Vux i Mölnlycke! Särskild utbildning för vuxna (Särvux) är kommunens vuxenutbildning för dig som har inlärningssvårigheter som beror på utvecklingsstörning eller

Läs mer

Visa vägen genom bedömning

Visa vägen genom bedömning Visa vägen genom bedömning För att du alltid ska veta var du befinner dig i din utveckling, har vi tagit fram Sveaskolans mål i olika ämnen och olika skolår. Dessa mål när du och läraren samtalar om vad

Läs mer

Finansiella kunskapsluckor

Finansiella kunskapsluckor Finansiella kunskapsluckor Konsumentverket och Finansinspektionen Enkätsammanställning Under våren 2011 utförde Finansinspektionen och Konsumentverket en undersökning med syftet att kartlägga hur den finansiella

Läs mer

1. En konsument är en person som förbrukar varor och tjänster. 2. Ordet ekonomi betyder hushållning dvs att man hushåller med sina resurser.

1. En konsument är en person som förbrukar varor och tjänster. 2. Ordet ekonomi betyder hushållning dvs att man hushåller med sina resurser. 1. En konsument är en person som förbrukar varor och tjänster. 2. Ordet ekonomi betyder hushållning dvs att man hushåller med sina resurser. 3. Budget är en plan över inkomster och utgifter. Det kan t.ex

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL CVL/SÄRVUX

VÄLKOMMEN TILL CVL/SÄRVUX VÄLKOMMEN TILL CVL/SÄRVUX (Centrum för Vuxnas Lärande, f.d. Komvux) vänder sig till Dig som är över 20 år och som saknar, behöver förbättra eller komplettera Din utbildning. Särvux är en del av CVL som

Läs mer

Katrinebergs folkhögskola. Kursmål. Linje: Praktisk linje. Kursplan, se nedan

Katrinebergs folkhögskola. Kursmål. Linje: Praktisk linje. Kursplan, se nedan Katrinebergs folkhögskola Kursmål Linje: Praktisk linje Utbildningens målsättning är att deltagarna stärks och utvecklas till självständiga samhällsmedborgare inom områdena Ett eget boende Arbete/sysselsättning

Läs mer

Beskrivning av kurs ht 2015 2014-10-27

Beskrivning av kurs ht 2015 2014-10-27 Beskrivning av kurs ht 2015 Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Kursens namn Hem- och konsumentkunskap för lärare årskurs 1-3, 30 hp (1-30). Ingår i Lärarlyftet. Antal högskolepoäng 30 hp Målgrupp Lärare

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Innehåll... 2. Kostnadsfri utbildning... 3. Du hittar Lärvux på Anders Ljungstedts Gymnasium... 4. Vi som arbetar på Lärvux Linköping :...

Innehåll... 2. Kostnadsfri utbildning... 3. Du hittar Lärvux på Anders Ljungstedts Gymnasium... 4. Vi som arbetar på Lärvux Linköping :... Innehåll Innehåll... 2 Kostnadsfri utbildning... 3 Du hittar Lärvux på Anders Ljungstedts Gymnasium... 4 Vi som arbetar på Lärvux Linköping :... 4 Svenska Kommunikation... 5 Svenska som andraspråk... 6

Läs mer

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

döden i datorn SPN-uppdrag

döden i datorn SPN-uppdrag HUVUDUPPGIFT: Datorn på jobbet 1. Dator på jobbet intervju Väldigt många vuxna har inte bara en dator hemma som de använder ofta, de har en på jobbet också. Men, vad använder de egentligen sin dator till

Läs mer

Vässa ekonomin i vinter

Vässa ekonomin i vinter Du öppnar väl ditt orange kuvert? Upptäck Aktiehandel på nätet. Smart Safety: enklare för dig svårare för tjuven. Vässa ekonomin i vinter Januari 2009 Nytt år nya möjligheter Det år som vi nu lämnat bakom

Läs mer

MÅL. ge eleverna insikt i hur attityder och fördomar på olika sätt kan styra och begränsa studie- och yrkesvalet.

MÅL. ge eleverna insikt i hur attityder och fördomar på olika sätt kan styra och begränsa studie- och yrkesvalet. 1 MÅL ge förutsättningar att välja med kritik, självständighet och engagemang och ta hänsyn till såväl egna möjligheter och värderingar som utbildnings- och arbetsmarknadsläget på sikt. medverka till att

Läs mer

Pedagogisk planering år 2 Skriva meningar

Pedagogisk planering år 2 Skriva meningar 2015-10-06 Pedagogisk planering år 2 Skriva meningar Följande förmågor, kunskapskrav och centralt innehåll i lgr11 ligger till grund för detta arbetsområde i ämnet Svenska: Inom detta arbetsområde ska

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning

Läs mer

Entreprenörskap modell Bergvreten

Entreprenörskap modell Bergvreten Entreprenörskap modell Bergvreten Det här är ett exempel på hur man kan arbeta med entreprenöriellt lärande inom ramen för so ämnet. Eleverna ska komma fram till en affärsidé och förverkliga den så långt

Läs mer

Välkommen till. Särskild utbildning för vuxna i Trelleborg

Välkommen till. Särskild utbildning för vuxna i Trelleborg Välkommen till Särskild utbildning för vuxna i Trelleborg Särskild utbildning för vuxna - Särvux Våra kurser vänder sig till dig som har fyllt 20 år har en utvecklingsstörning eller en förvärvad hjärnskada

Läs mer

Privatekonomisk folkbildning

Privatekonomisk folkbildning Privatekonomisk folkbildning 2 DANSKE BANK DANSKE BANK 3 Danske Bank är sedan många år engagerade i privatekonomisk folk bild ning. Med vår samhällssatsning vill vi att nästa generation konsu menter ska

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING. Arbetslivet. Om arbetsmarknaden i Sverige och världen

LÄRARHANDLEDNING. Arbetslivet. Om arbetsmarknaden i Sverige och världen LÄRARHANDLEDNING Arbetslivet Om arbetsmarknaden i Sverige och världen Lärarhandledning Om materialet Det här materialet är producerat av Arena skolinformation, en del av Arenagruppen, i nära samarbete

Läs mer

Förmåga Kunskapskrav E Kunskapskrav C Kunskapskrav A

Förmåga Kunskapskrav E Kunskapskrav C Kunskapskrav A Lokal pedagogisk planering Bild -Reklam, a k 6 Inledning Vad har egentligen hänt innan en reklamfilm blir till. Hur har de som gjort den tänkt? Får man verkligen luras hur som helst för att få folk att

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Teknik Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i teknik sträva efter att eleven utvecklar sina insikter i den tekniska kulturens kunskapstraditioner och utveckling

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen

Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen (Geografi, religion och samhällskunskap) 2011-09-02 Förankring i övergripande mål i kursplanens syfte Från läroplanens andra del: Del 2.1 - kan leva

Läs mer

Grön flagg för Vallaskolan

Grön flagg för Vallaskolan Vallaskolan Grön flagg för Vallaskolan Tema: Konsumtion Rapporten godkänd: 2010-06-14 14:59:51 Mål 1: Vi ska få insikt om hur olika sätt att leva påverkar jordens vattenresurser. Aktiviteter som har genomförts

Läs mer

Konsument Göteborg Budget- och skuldrådgivningen

Konsument Göteborg Budget- och skuldrådgivningen Konsument Göteborg Budget- och skuldrådgivningen Per Christian Stene Konsument Göteborg Telefon 031-3680800 Budget- och skuldrådgivning: telefontid mån tors kl 9-12. E-post budget@kom.goteborg.se Konsumentrådgivning:

Läs mer

Individuella programmen GySär13

Individuella programmen GySär13 Individuella programmen De individuella programmen är till för de elever som behöver läsa ämnesområden istället för ämnen. Utbildningen ska ge eleverna kunskaper för att ett så självständigt och aktivt

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen 1 (6) Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen i matematik Matematiksatsningen 2010 Uppgifter om skolhuvudmannen Kommunens namn (om huvudmannen är en kommun) Den fristående huvudmannens

Läs mer

Särvux. Särskild utbildning för vuxna

Särvux. Särskild utbildning för vuxna Särvux Särskild utbildning för vuxna Innehåll Särvux... 1 Särskild utbildning för vuxna... 1 Innehåll... 2 Särvux skolan där alla kan utvecklas... 3 Särvux... 3 Kostnadsfri utbildning... 3 Särvux erbjuder...

Läs mer

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Hem- och Livet i hem och hushåll har en central betydelse för människan. Våra vanor påverkar såväl individens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper om arbete i hem och hushåll ger människor

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

Se möjligheterna med SSA!

Se möjligheterna med SSA! TEMA Se möjligheterna med samverkan mellan skola och arbetsliv Gabriella Holm, Pia Raflund, Lotten Johansson. Minnesanteckningar ENTRIS-expressen 2013-03-21 PPT från dagen finns på www.kfsk.se/entris Se

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet

Samhällsvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Inriktningar Beteendevetenskap Medier, information och kommunikation Samhällsvetenskap PER BRAHEGYMNASIET Enda skolan jag besökte, jag har kompisar som gått här. Jag gillar

Läs mer

Lära matematik med datorn. Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby

Lära matematik med datorn. Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby Lära matematik med datorn Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby Innehåll Varför undervisar jag som jag gör? Lärarens roll i det digitala klassrummet

Läs mer

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 21 november 2013. SFS 2013:924 Utkom från trycket den 29 november 2013 Regeringen föreskriver att bilaga

Läs mer

Kursbeskrivning ht 2014 + vt 2015 Dnr 61-2013:819

Kursbeskrivning ht 2014 + vt 2015 Dnr 61-2013:819 Kursbeskrivning ht 2014 + vt 2015 Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Kursens namn Hem- och konsumentkunskap för lärare årskurs 4-6, 30 hp (1-30). Ingår i Lärarlyftet II. Antal högskolepoäng 30 hp Målgrupp

Läs mer

Flytta hemifrån Lärarhandledning

Flytta hemifrån Lärarhandledning Flytta hemifrån Lärarhandledning Flytta hemifrån är en programserie bestående av 6 program som givits ut av UR. Programmen vänder sig främst till ungdomar i skolår 9 och gymnasiet och de behandlar olika

Läs mer

Att få ordning och ork för sin ekonomi

Att få ordning och ork för sin ekonomi Att få ordning och ork för sin ekonomi Vi har samlat några tips och idèer för att få bättre ordning och ork för viktiga papper och räkningar. På slutet finns det plats för att sammanfatta hur just du vill

Läs mer

Lärvux. Särskild utbildning för vuxna Grundläggande kurser Läsåret 2015-2016

Lärvux. Särskild utbildning för vuxna Grundläggande kurser Läsåret 2015-2016 Lärvux Särskild utbildning för vuxna Grundläggande kurser Läsåret 2015-2016 Lärvux finns på grundläggande- och gymnasial nivå och är till för dig som: Vill lära dig nya ämnen Vill fördjupa och utveckla

Läs mer

Naturvetenskaps- och tekniksatsningen. Företag som lärmiljö

Naturvetenskaps- och tekniksatsningen. Företag som lärmiljö Företag som lärmiljö Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om tekniken i vardagen och förtrogenhet med ämnets specifika uttrycksformer och begrepp. Undervisningen

Läs mer

Upptäck Jordens resurser

Upptäck Jordens resurser Upptäck Jordens resurser Hur tar vi hand om jordens resurser, människor och miljö så att en hållbar utveckling blir möjlig? Upptäck Jordens resurser tar upp de delar ur kursplanen i geografi i Lgr 11 som

Läs mer

TÄBY LÄRVUX Utbildningskatalog 2015 2016

TÄBY LÄRVUX Utbildningskatalog 2015 2016 TÄBY LÄRVUX Utbildningskatalog 2015 2016 Det här är Lärvux Att studera tillsamans med andra ger dig möjlighet att träffa nya vänner. På rasten får du tillfälle att fika och prata med andra. Vi erbjuder

Läs mer

Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng

Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng Kursplan Projektmetodik (2 KY-poäng) ha kunskap om vad ett projekt är och känna till varför och när projekt är en lämplig arbetsform vara medveten om vilka

Läs mer

Att ha ordning och ork för sin ekonomi.

Att ha ordning och ork för sin ekonomi. Att ha ordning och ork för sin ekonomi. Vi har samlat några tips och idèer för att få bättre ordning och ork för viktiga papper och räkningar. På slutet finns det plats för att sammanfatta hur just du

Läs mer

Fattigmånaden Januari. En rapport om hur svenskarna skuldsatte sig för att fira jul och hur det påverkar deras välmående.

Fattigmånaden Januari. En rapport om hur svenskarna skuldsatte sig för att fira jul och hur det påverkar deras välmående. Fattigmånaden Januari En rapport om hur svenskarna skuldsatte sig för att fira jul och hur det påverkar deras välmående. Webbundersökningen utfördes den 7-8 januari av SSI på uppdrag av Advisa. Totalt

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Informationsmaterial för lärare. Samtidskonst vad är det? Bild: Stina Opitz Utsatt

Informationsmaterial för lärare. Samtidskonst vad är det? Bild: Stina Opitz Utsatt Informationsmaterial för lärare Samtidskonst vad är det? Bild: Stina Opitz Utsatt Museet som läranderesurs för grundskolan och gymnasiet Att uppfylla skolans mål genom museibesöket Genom att besöka museet

Läs mer

Pengar är för de flesta av oss en begränsad resurs d v s vi har bara en begränsad summa pengar per vecka eller månad att hushålla med.

Pengar är för de flesta av oss en begränsad resurs d v s vi har bara en begränsad summa pengar per vecka eller månad att hushålla med. Hkk åk 9 PRIVATEKONOMI-INTERNETHANDEL-KRONOFOGDEN Tid 160 min PRIVATEKONOMI Pengar är för de flesta av oss en begränsad resurs d v s vi har bara en begränsad summa pengar per vecka eller månad att hushålla

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning Gymnasiet 2015

Studie- och yrkesvägledning Gymnasiet 2015 Studie- och yrkesvägledning Gymnasiet 2015 Sunne kommun . Studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledning i snäv bemärkelse är den personliga vägledningen genom vägledningssamtal individuellt och

Läs mer

Handels- och administrationsprogrammet (HA)

Handels- och administrationsprogrammet (HA) Handels- och administrationsprogrammet (HA) Handels- och administrationsprogrammet (HA) ska utveckla elevernas kunskaper om handel och administration, där service och kommunikation är centralt. Efter examen

Läs mer

Individuellt val. Läsår 2015/2016

Individuellt val. Läsår 2015/2016 Individuellt val Läsår 2015/2016 Information inför ditt individuella val Individuellt val ingår i samtliga gymnasieprogram. Du ska läsa 200 poäng individuellt val i åk 2 och åk 3. De flesta kurserna är

Läs mer

Pressmeddelande. 4 september 2013

Pressmeddelande. 4 september 2013 Pressmeddelande 4 september 2013 Trots tunnare plånbok har unga mer koll på pengarna Tonåringars köpkraft har försämrats de senaste fem åren. Trots det uppger fler än tidigare att pengarna räcker. Fyra

Läs mer

Det cirkulära flödet

Det cirkulära flödet Del 3 Det cirkulära flödet 1. Kokosnötsön Här bygger vi upp en enkel ekonomi med företag och hushåll som producerar respektive konsumerar, och lägger till en finansiell sektor, en centralbank, och en stat.

Läs mer