Vår mångkultu. skola. Petra Sandholm. Flerspråkighet och kulturell mångfald CENTRET FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE

Transkript

1 Vår mångkultu rella skola Petra Sandholm 2011 Siegnum 2011 Flerspråkighet och kulturell mångfald CENTRET FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE CENTRET FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA Åbo Akademi, CLL Vasa: PB 311, Vasa, tfn: (06) , fax: (06) Åbo Akademi, CLL Åbo: Fabriksgatan 2, Åbo, tfn: (02) fax: (02) Yrkeshögskolan Novia, CLL, PB 6, Vasa, tfn: (06) , fax: (06)

2 δ Vår mångkulturella skola Att vara lärare är lite som att vara en tusenkonstnär. Om inte förr så märker du det då kan bli verkligt svår att få bukt med i ett senare skede. sätt. Annars finns det risk för att tokigheten befästs och du i din klass möter en elev med invandrar- Ge tid! eller flyktingbakgrund. I den mångkulturella klassen behövs du för så mycket mer än bara som En elev med svenska som andraspråk kanske behöver ut bil dare. De flesta elever med invandrar- eller flyktingbakgrund behöver en lärare som ser, stöttar och hjälper. honom eller henne det. Ingen tycker om att få ord några extra sekunders tankepaus än andra elever. Ge satta i munnen, även om tiden är knapp och man Samtidigt uppmärksammar många av dessa elever att egentligen inte hinner lyssna klart på de tankar som de inte vill hamna i fokus i klassrumssituationen. Man vill alltså vara ganska anonym, samtidigt som man så det tar lite tid att sätta ord på. innerligt önskar och behöver uppmärksamhet. Knepigt? Upprepa och omformulera! Läraryrket är onekligen knepigt ibland. Hjälp din elev genom att upprepa kärnord eller kanske omformulera det sagda. Om inte annat så hjälper du Bli medveten och tänk till din elev att träna sitt uttal. Vad alla med svenska som andraspråk har gemensamt Utöka ordförrådet! är att ingens språkinlärning är identisk med någon annans. En lär sig snabbare och för en annan tar det Ta för vana att fylla på med synonymer, motsatsord, lite längre tid. Du har en oerhört viktig roll i denna använda bilder och så vidare så fort tillfälle ges. Då ni process. Vilket ämne du än undervisar i så är du också läser, en saga eller i läseboken, så finns det massor av språkutvecklare. Därför är det verkligt viktigt att vara bilder att använda för att fylla på med nya ord. Detta en god språkmodell. Svårt? Inte alls, men man kanske kanske känns krystat och kräver lite ansträngning till måste tänka på några saker för att bli medveten om en början, men så småningom blir det en vana. behoven. Sila stoffet! Tempot, rösten och orden! Det är klokt att sålla i stoffet och till och med förenkla Dra ner på tempot, håll rösten stark och välj dina ord. texter för att ge eleven en chans att kunna ta till sig Detta betyder inte att du ska ta en tre sekunders paus det nya. Vi lärare är duktiga på att prata och berätta, mellan varje ord, vilket ger eleven en ganska onaturlig men ta också för vana att skriva ner eller stryka under språkbild. Det betyder bara att du ska vara medveten det viktigaste för att nå både visuellt och auditivt om hur du använder ditt främsta verktyg: rösten och starka elever. Berätta för din elev vad det är han eller orden. hon förväntas kunna. Kanske man kan plocka ur de viktigaste sidorna i boken eller erbjuda en stödtimme Prata! på tu man hand? Det är viktigt att minnas att de flesta Var inte rädd för dialogen. Våga diskutera, fråga och elever med invandrar- eller flyktingbakgrund förstår utmana din elev. I samtal utvecklas språket. Många, dig ganska bra då du pratar, medan läxläsningen framförallt äldre elever och vuxna, vill gärna bli korrigerade om de använder ord eller grammatik på ett tokigt saknar verktyg för att hjälpa sitt barn med läxor, vilket hemma kan bli övermäktig. Kanske din elevs föräldrar 2

3 du också ska komma ihåg. Hur mycket eller hur lite utöver de vanliga timmarna du då erbjuder din elev är upp till dig. Och! dela med dig av det material du anpassar till andra lärare. Kontrollera förståelsen! Det är knappast troligt att din elev säger till varje gång han eller hon inte förstår. Att fråga förstår du? hundra gånger per dag är inte heller önskvärt. Ta som rutin att din elev ger dig en lätt nickning då förståelsen är klar, det går av bara farten om båda parter är införstådda med systemet. Ta hjälp av humor! Vad har två människor med två olika språk gemensamt? Skrattet och glädjen. Ta tillvara de glädjestunder som kommer och bjud på lite humor. Många lite äldre invandrare och flyktingar poängterar ofta betydelsen av att kunna skratta tillsammans, vare sig det är språkförbistringarna eller andra källor som leder till de trevliga stunderna. En gång skrattades det friskt i klassen åt ordet kolla. Inget konstigt i det, men med tj-uttal som i ordet kök blev det desto roligare. Barns strategier i erövrandet av det nya språket Då ett barn lär sig ett nytt språk använder han eller hon en hel del olika strategier i sin kommunikation på det nya språket. Olika vägar leder fram till samma mål, det vill säga en fungerande kommunikation och ett språk i utveckling. Upprepningar: kom, kom, springa, springa Metalingvistiska kommentarer: jag förstår inte, vad sa du? en gång till Övergeneralisering och överanvändning av ord: jag går hem jag går till Vasa, jag går till Thailand Förenkling: jag cyklar, jag spelar ett mera utvecklat jag spelar fotboll på rasten Hela fraser: hejdåvisesimorgon, hurmårdu Omskrivningar: spela pussel, tvätta tänderna, leka halsband Gester, mimik, artefakter: med lite inlevelse kommer man långt Riskundvikande strategier: det är bekvämt att låta någon annan i gruppen sköta snacket. Ställ krav! Det är inte bara språket som är nytt I integreringsskedet är det lätt att haka upp sig på språkinlärningen, men språket är bara en av många viktiga faktorer på vägen mot att bli en finländare. Många barn kanske inte har kompisar och så kanske man inte begriper sig på den nya kulturen och de nya förhållningssätten. Konflikter mellan den gamla identiteten och den nya finländska identiteten kan också vålla problem. Många gånger hamnar barnen i kläm mellan de båda identiteterna, eftersom man hemma förväntas vara en person och i skolan en annan. Individualisering Det är lätt hänt att alla elever med invandrar- eller flyktingbakgrund hamnar i samma fack, och att man därför använder samma läromedel och också låter dem jobba framåt i samma takt. Tyvärr är det inte så enkelt. Som nämndes tidigare lär man sig olika snabbt och beroende på olika faktorer kanske man kan ta till sig nytt stoff mera eller mindre framgångsrikt. Ett barn som kommer från obehagliga förhållanden kanske har spenderat hela sitt liv med att inte ta till sig saker som händer i omgivningen, medan vi i skolan förväntar oss att samma barn direkt ska ändra hela sitt sätt att uppleva omvärlden i samma stund som han eller hon inleder skolgången i Finland. Fundera kring vilken nivå som är den rätta för din elev och satsa på att utmana honom eller henne genom att jobba i den närmaste utvecklingszonen inte för lätt, inte för svårt. Konkretisera och använd dig av bilder, verkliga föremål eller kanske genom att lämna klassrummet ibland. Skänk vardagen en extra tanke då du planerar din undervisning, vad behöver eleven känna till? Använd sunt förnuft så är du långt på väg. 3

4 4

5 Sikta på lättläst Oavsett om det gäller ett brev som ska skickas hem eller ett visst stoff som du vill förenkla så finns det några enkla principer att följa då man skriver lättlästa texter: Rak ordföljd En tanke per mening korta meningar Fundera på styckeindelning Typsnitt och teckenstorlek har betydelse (Verdana i storlek 14 rekommenderas) Det finns också mycket lättläst material om Finland på internetadressen Vad är en kulturkrock? Då människor från olika miljöer möts och inte förstår varandra, då har en kulturkrock skett. De kanske till och med kan tala samma språk, men de förstår ändå inte varandra. Som lärare är det bästa sättet att undvika missförstånd att vara rak, tydlig, vänlig och tålmodig. När missförstånden sedan sker (för sådana kommer att ske) är det ingen större sak att reda upp dem. Reds de inte upp är risken stor att de leder till flera oklarheter, vilket inte gynnar någon. Du är den trygga vuxne i klassen, visa det genom att ta tag i saker och ting som blir fel. Kom också ihåg att ditt kroppsspråk visar vad du tänker. Alla dessa regler och normer Varken jag eller du sitter ensam på facit till hur man ska vara som människa. Olikheter berikar och i en mångkulturell klass blir detta snabbt desto viktigare att inse. Din elev måste respektera och följa de regler och normer som finns i skolan, precis på samma sätt som du måste respektera de olikheter som olika kulturer och religioner för med sig. Detta är svårt och varje skola borde ta ställning till vissa saker i ett tidigt skede. Godkänner jag exempelvis ledighet för firandet av en högtid jag själv inte firar? Och hur blir det med julfesten eller adventsgudstjänsten om min elev inte är kristen? Prata med din elev och hans eller hennes föräld rar i god tid i god tid inför de tillfällen under skolåret som du tror kan leda till frågetecken. Det är definitivt ingen klok idé att fråga eleven om han eller hon vill vara med i luciakören samma dag som ni börjar öva. Stärk identiteten och tryggheten En stark identitet hos din elev och hans eller hennes familj leder ofta till trygghet i både det som är eget och mera främmande. Fäst därför alltid vikt vid att förstärka din elevs identitet. Ta reda på mera kring hans eller hennes hemland och kultur. Ta reda på vilka högtider han eller hon firar och uppmärksamma dem. Ge ämnet en lektion eller bjud någon från samma kultur och samma religion till en morgonsamling för hela skolan. Bekräfta att ja, det finns olika människor och att alla är betydelsefulla. Då kanske det inte heller känns så främmande för din elev (och hans eller hennes familj) att besöka en kyrka, vara med i luciatåget eller sjunga i skolkören. Träffa föräldrarna! Kom ihåg att föräldrarna till din elev med flyktingelle r invandrarbakgrund har all rätt att erbjudas en fungerande kontakt med skolan. Investera i ett gott föräldrasamarbete, vilket underlättar om eventuella svårigheter skulle dyka upp i framtiden. Skjut alltså inte upp föräldramöten och dylikt för att det är svårt att organisera och få till stånd en träff. Förslagsvis borde man istället erbjuda mera kontakt. Den första träffen borde dessutom ske så fort som möjligt i början av terminen. Alla mår bra av att känna sig välkomna! Du som lärare måste själv avgöra det bästa sättet för dig att träffa dessa föräldrar. Kom också ihåg att det ofta är föräldrarna från andra länder och kulturer som vet minst om den finländska skolan (och sådant som många gånger tas för självklar kunskap) och som följ aktligen kanske behöver träffen med skolan allra mest. Samtidigt 5

6 ϖ är det viktigt att inte glömma att föräldrarna känner När behövs tolk och när tolkar vi inte? sina barn bäst och du behöver deras hjälp. Hur du gör Tolk: enskilda elevvårdsärenden och planerade det är upp till dig. Är du beredd att möta föräldrar på föräldra samtal. Sådant som anses vara verkligt en för dem tryggare mark och åka på hembesök? Eller viktigt. vill du absolut ta träffen i skolan? Kom också ihåg att Inte tolk: veckobrev, vardaglig info till hemmen. en föräldrakvart inte existerar i dessa sammanhang. Dock gäller det att prioritera vilken information Var beredd på att dessa möten tar tid. som sänds hem och informera eleven muntligt om denna info. För en förälder med svag eller ingen Använd tolk om du kan kunskap i svenska är det svårt att överhuvudtaget Många lärare drar en lättnadens suck då de får hjälp ta till sig ett veckobrev eller liknande, så det gäller av tolken i mötet. Men! att använda tolk på ett lukrativt sätt är ingen infödd kunskap som alla människor använder. Kanske ett kortare brev med den vikti- att noga överväga vilka informationskanaler man per automatik besitter. Hur många gånger har du inte gaste informationen med bilder vore en god idé? pratat med en förälder eller en vän och ni har helt enkelt inte förstått varandra? Ibland brister kommunikatre, då kan ett telefonsamtal underlätta. Och finns Många gånger förstår föräldrarna talat språk bättionen fastän man talar samma språk! En tolks uppgift det kanske en resursperson i skolans närhet som är att översätta ord. Dina ord, för att vara specifik. Tolken är alltså en maskin, vars uppgift inte är att ge kom- Blanketter: skolfoto, hälsovård, juniorverksamhet kunde hjälpa till med översättningar ibland? mentarer eller andra påpekanden, även om han eller Skolvärlden är full av papper, inte bara lärarens infor - hon upplever att informationen kan ha gått föräldern mation till hemmen. Dessa vållar onekligen bekymmer i familjer där kunskaperna i svenska ännu är eller eleven förbi. Det är lärarens ansvar att försäkra sig om att informationen går fram, inte tolkens. Tolken är svaga. bara ditt verktyg för att ge din elev samma utgångsläge Hur bemöts eleven av skolans andra barn? Var uppmärksam på vad som händer på rasterna! som alla andra i viktiga frågor. Genom att ställa några extra frågor, för att se att föräldern eller eleven förstår Modellinlärning: ta hit bollen. det sagda får du lätt situationen under kontroll. Språkets användning: hur pratar de andra barnen med eleven? Härmas det enkla eller erbjuds en god Utmaningarna är många språkmodell? Att säga att utmaningarna är många i en mångkulturell Invandrarfientlighet: motas i grinden genom information till övriga elever. klass är inte att överdriva. Men många gånger kan det räcka att identifiera svårigheterna för att på så sätt ha Latinska alfabetet kan vara nytt för eleven, ibland redskap att jobba kring dem så gott det bara går. Detta måste han eller hon till och med lära sig att läsa på är några av de utmaningar och problem som du och ett främmande språk. dina kollegor kan komma att möta: Ämneskunskapsluckor, mer eller mindre beroende Du och din elev har inget gemensamt verbalt språk på hemland och ålder. ingen möjlighet att översätta då eleven försöker kommunicera med dig på sitt språk, d.v.s. kodväxling, om man förstår eller inte). Kulturkrockar (ex. att nicka och se glad ut oberoende vilket är frustrerande både för dig och för eleven. Kontakten med socialkontor, hälsovård och liknande Individualisering är inte lätt att åstadkomma. bör etableras och fungera väl. 6

7 Kontaken med hälsovården är ofta en envägskommunikation, du kanske inte ens är medveten om eventuella blodsmittor eller andra sjukdomar. Vaccin! Vilken klass ska barnet gå i? Kunskapsluckor? Bedömning? Vilka ämnen? Finns grundskolebetyg från hemlandet? Tabu? Att första gången börja undervisa elever med invand rareller flyktingbakgrund väcker många frågor. De flesta funderar bland annat kring vad som är tabu att prata om och om det finns ämnen som eleverna borde vara skyddade från. Min åsikt är att så inte är fallet. Lärarens uppgift är inte att linda in den finländska verkligheten, även om det exempelvis innebär att sexualundervisningen kanske kommer några år tidigare än vad den skulle ha gjort i hemlandet eller att historieundervisningen kan väcka känslor. Är man osäker kan man alltid diskutera med föräldrarna i ett tidigt skede om det finns något som de upplever som tabu. Svaret du får är troligtvis nekande. Om det uppstår svårigheter: Var inte rädd för att be om hjälp! Be om hjälp oberoende om det är du eller eleven som behöver hjälpen. Ett gott samarbete hem och skola emellan är alltid betydelsefullt för att komma till rätta med elevsvårigheter. Den första språkinlärningen Finns det möjlighet att ordna förberedande undervisning av invandrar- eller flyktingelever (språkklass)? Om ett förberedande läsår ordnas kan dessa vara några principer att följa: Allmän läroplan följs inte under denna period Kärnämnen: svenska som andraspråk och matematik Pedagogiken i en förberedelseklass: att skapa ett grund ordförråd, kunna beskriva vardagen och närmiljön Målet är att ge barnen så god kunskap som möjligt, verktyg för att senare gå i vanlig klass Eleven kan integreras i alla praktiska ämnen Språkinlärning sker i alla ämnen, i kontakten med både lärare och övriga elever En metod för språkinlärning: TPR (total physical response) utvecklad av Dr. James J. Asher. TPR är en trevlig undervisningsmetod för den första språkinlärningen. Den går ut på att eleven till en början lyssnar och iakttar dig då du gör olika saker samtidigt som du säger vad det är du gör, exempelvis: jag ställer mig upp, jag sätter mig ner, jag går till dörren, jag släcker lampan, jag tar en linjal Därefter upprepar du samma meningar med ett du istället, och nu är det eleven som genomför handlingen. Eleven ska alltså lyssna och göra, snarare än att han eller hon själv ska producera meningar. Tanken är att eleven, precis som ett litet barn som lär sig att tala, i början iakttar, lyssnar och utför för att så småningom också börja tala. Du kan med fördel samla dina elever i en ring bak i klassen och sedan uppmana dem, en i taget, att göra olika saker. Det är bara din fantasi som begränsar hur mycket språk din elev kan erbjudas med hjälp av denna metod. Integrering är inte deras anpassning till det som är vårt, det är allas anpassning till det som vi har gemensamt! Denna publikation har tagits fram inom ramen för projektet LISA (Lärande, Interkulturalitet, Samverkan och Arbetsgemenskap). Projektet finansieras av Utbildningsstyrelsen och Svenska kulturfonden 7

8 Fortbildning inom flerspråkighet och kulturell mångfald ξ Nya utmaningar Dagens mångkulturella skola för med sig nya utmaningar och frågor för lärare att ta ställning till. Hur kan jag stöda elevernas språkliga och kulturella identitet? Hur skapar jag ett gott samarbete med föräld rarna? Centret för livslångt lärande har lång erfarenhet av att ordna fortbildning inom flerspråkighet och kulturell mångfald. Tillsammans med våra utbildare arbetar vi aktivt för att göra skolan och läraren redo att möta de utmaningar som finns i den mångkulturella skolan. Kontakta oss Önskar du ytterligare information om våra tjänster, eller om du vill beställa ett fortbildningsprogram, så är du välkommen att kontakta oss! Margareta Bast-Gullberg, Koordinator för lärarfortbildningen, tfn: Linda Norrgård Planerare, tfn: linda.norrgard@abo.fi Anna Smirnoff, Planerare, tfn: anna.smirnoff@abo.fi Flerspråkighet och kulturell mångfald CENTRET FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE 8 CENTRET FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA Åbo Akademi, CLL Vasa: PB 311, Vasa, tfn: (06) , fax: (06) Åbo Akademi, CLL Åbo: Fabriksgatan 2, Åbo, tfn: (02) fax: (02) Yrkeshögskolan Novia, CLL, PB 6, Vasa, tfn: (06) , fax: (06)