Barn- och utbildningsnämnden. FALKENBERGS KOMMUN PROTOKOLL Nr Sammanträdestid 13:00-17:00

Transkript

1 FALKENBERGS KOMMUN PROTOKOLL Nr 2 Barn- och utbildningsnämnden Sammanträdesdatum Sammanträdestid 13:00-17:00 NÄRVARANDE Ledamöter Tjänstgörande Ersättare Ersättare Tjänstemän Kerstin Angel (c), ordförande Sara Grimpe (s) Per Johansson (c) Carina Werner (m) Ann-Margret Kristensson (c) Else-Marie Johansson (s) Anders Malmström (fp) Sofia Larzon (kd) Kjell Johansson (ap) Åsa Norberg (s) Fadime Ücpinar (c) Blerta Mehmedi (s) för Dahn Persson (s) Susan Mack (m) för Bengt-Åke Salsgård (m) Nils-Arne Karlsson (s) för Johan Skoglund (s) Magdalena Eklund (v) för Tommy Larsson (s) Eva Christiansson (c) Heléne Haslinger (kd) Fredrik Höper, t.f. förvaltningschef Martin Lövström, planerare/utredare Maria Andreasson, förvaltningsekonom Paragrafer 2-11 Justering Underskrifter Ordföranden samt Sekreterare.. Martin Lövström Ordförande.. Kerstin Angel Justerare Fadime Ücpinar Protokollet justerat och anslaget Underskrift Martin Lövström

2 INFORMATION Förvaltningsekonomen och ordföranden lämnade ekonomisk information. ÄRENDEN 2 Tullbroskolans lokala styrelse. Dnr /611 1 Den nominerade lokala styrelsen för Tullbroskolan godkänns sunderlag - Nomineringen till lokala styrelsen Ärende och sammanfattning Tullbroskolan har lämnat in en nominering till den lokala styrelsen. Barn- och utbildningsnämnden har att godkänna nomineringen. Ledamöter Rektor/lärare/förälder Eventuell funktion Yen Gunnarsson Förälder Ordförande Eva Stålberg Ordinarie Agneta Göranzon - Catharina Wolff - Ingela Jönsson - Linda Persson Suppleant Ingvar Karlsson - Enligt förordning (1996:605) om försöksverksamhet med lokala styrelser inom grundskolan och den obligatoriska särskolan får en kommun enligt bestämmelserna i 7 kap kommunallagen (1991:900) om självförvaltningsorgan inrätta lokala styrelser i grundskolan och den obligatoriska särskolan. Barn- och utbildningsnämnden har beslutat om lokala riktlinjer för de lokala styrelserna. I de lokala riktlinjerna framgår att varje styrelse ska nominera sina ledamöter för godkännande i nämnden. Vid förändringar i styrelsen ska de lokala styrelserna anmäla detta till nämnden för nytt godkännande. Barnkonsekvensanalys Det har inte genomförts någon barnkonsekvensanalys då detta ärende inte handlar om större organisatoriska förändringar. Expedieras till Tullbroskolan

3 3 Hjortbergsskolans lokala styrelse. Dnr /611 1 Den nominerade lokala styrelsen för Hjortbergsskolan godkänns sunderlag - Nomineringen till lokala styrelsen Ärende och sammanfattning Hjortbergsskolan har lämnat in en nominering till den lokala styrelsen. Barn- och utbildningsnämnden har att godkänna nomineringen. Ledamöter Rektor/lärare/förälder Eventuell funktion Peter Unosson Förälder Ledamot Linda Andersson Michael Svensson Kristina Lundin Christine Ekeröös Anna Kullberg Personal Solveig Forssell Barbro Axelsson Lennart Lundberg Rektor Magnus Helgesson Förälder Ersättare Eva-Lisa Högfeldt Personal Enligt förordning (1996:605) om försöksverksamhet med lokala styrelser inom grundskolan och den obligatoriska särskolan får en kommun enligt bestämmelserna i 7 kap kommunallagen (1991:900) om självförvaltningsorgan inrätta lokala styrelser i grundskolan och den obligatoriska särskolan. Barn- och utbildningsnämnden har beslutat om lokala riktlinjer för de lokala styrelserna. I de lokala riktlinjerna framgår att varje styrelse ska nominera sina ledamöter för godkännande i nämnden. Vid förändringar i styrelsen ska de lokala styrelserna anmäla detta till nämnden för nytt godkännande. Barnkonsekvensanalys Det har inte genomförts någon barnkonsekvensanalys då detta ärende inte handlar om större organisatoriska förändringar. Expedieras till Hjortbergsskolan 4

4 sattestlista Dnr /601 1 sattestlista 2008 för barn- och utbildningsnämnden antas sunderlag Bilaga 1, sammanställning av samtliga beslutsattestansvariga inom Barn- och utbildningsförvaltningen för år Ärende I attestreglementet för Falkenbergs kommun, antaget av kommunfullmäktige framgår att varje nämnd svarar för att upprätta och hålla en aktuell förteckning över utsedda beslutsattestanter. Sammanfattning Som ett led i den interna kontrollen ska en ekonomisk transaktion attesteras (undertecknas/signeras) av två personer. sattestanten är den formellt ansvariga för att transaktionen följer Falkenbergs kommuns regelverk vad gäller ekonomiska transaktioner, vidare ska beslutsattestanten ska göra kontroll mot underlag/beställning/beslut och villkor innan underskrift. Med beslutsattestanten följer därmed ett budgetansvar. Enligt delegationslistan har ekonomichefen rätt att under innevarande räkenskapsår utse nya beslutsattestanter. sattestlistan är framtagen utifrån årets internbudget där det framgår vilka personer som har ett ekonomiskt ansvar. Barnkonsekvensanalys Inga konsekvenser 5 Kulturskolans avgifter. Dnr /641 Utgår 6 Utredning av resursskolor i falkenbergs kommun. Dnr /610 1 Uppdra åt förvaltningen att ge förslag på utveckling av verksamheten 2 Uppdra åt förvaltningen att identifiera problemställningar med resursfördelningen rörande resursskolorna

5 3 Uppdra åt förvaltningen att ge förslag på ökad samverkan med socialförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen. 4 Förvaltningen ska återrapportera uppdraget till arbetsutskottet den 28 maj sunderlag I Falkenbergs kommun finns två resursskolor för elever med socioemotionella svårigheter samt två klasser med elever som har ADHD-diagnoser. Resursskolorna/klasserna erbjuder en anpassad lärmiljö för en begränsad grupp elever med syfte att möjliggöra och öka deras motivation för skolgång. Målet med resursskolorna/klassernas verksamhet är att eleverna skall ges möjlighet att fullgöra sin skolgång och nå målen i enligt med läroplanen men under andra former där fokus ligger på att öka deras självkänsla, engagemang, framtidstro, tillit till andra samt lusten till lärandet. Ärende Syftet med utredningen är att undersöka hur vi utvecklar ännu bättre stödformer för de elever som har störst behov av extra hjälp för att klara skolan och hur en sådan organisation och lärmiljö skulle kunna skapas. Följande frågor var centrala i utredningen utifrån perspektivet hemskola och resursskola: Hur har det varit? Hur ser det ut i dag? Vilka möjligheter och förändringar behövs för framtiden? Sammanfattning En inkluderande skola är realistisk, men förändrings- och utvecklingsarbete tar tid och alla stora förändringar skapar ett visst motstånd. Stora satsningar måste ske genom fortbildning av personal, ökade kunskapar om differentiering av undervisning samt förändring och utveckling av befintliga skolor. Mer kunskaper om neuropsykiatriska störningar för att bättre veta hur man arbetar och stöder arbetslag i förhållande till dessa elever. Det handlar också om värdegrundsarbete i praktiken som t.ex. hur vi bemöter och förhåller oss till eleverna. Alla verksamma i skolan efterlyser en helhetssyn på eleverna. Ansvaret för att lösa denna uppgift är gemensam för de tre förvaltningarna socialförvaltningen, kultur och fritid samt barn- och utbildningsförvaltningen. Även landstinget och polisen har sitt ansvar i denna samverkan. Rektorer och annan personal bedömer att man kan möta elever på ett bättre sätt, genom att ha ett närmare samarbete med dessa förvaltningar och organisationer. I Barn- och ungdomspolicyn för Falkenbergs kommun kan man läsa Samverkan ska ske på två plan, dels en övergripande samverkan mellan nämnder och förvaltningar och dels en samverkan på individnivå Flera rektorer påtalar vikten av att andra yrkeskategorier bör komma in i skolan. Många av de elever med socioemotionella svårigheter som inte klarar sin skolgång på hemskolan behöver en annan utvecklad verksamhet än vad som erbjuds idag. Skola och fritid för elever med dessa svårigheter kan utvecklas så att verksamheterna planeras, organiseras och finansieras av kultur och fritid, social- och barn- och utbildningsförvaltningen tillsammans. I intervjuer med personal fanns förslag på heldagsverksamhet i kombination med behandlande inslag för så väl elev som förälder. I tillägg till det rent pedagogiska arbetet och behandling behövs en strukturerad fritid. Det har skett en klar förskjutning från pedagogiskt arbete till socialt arbete. Personalen

6 på resursskolorna bör ha allsidiga och gedigna yrkesmässiga kompetenser inom såväl pedagogik som behandling. Tankar finns också på andra alternativ som t.ex. korttidsresursskola och familjeklasser Ibland kan elever med socioemotionella svårigheter liknas vid vuxna som blir sjuka eller bränner ut sig. Man behöver rehabilitering under en begränsad tid för att komma tillbaka. Skolan ska se över organisationen som eleven kommer till efter rehabiliteringen för att känna sig trygg och ges möjligheter till att lyckas. Elever med ADHD-diagnos kräver lång- och kortsidiga strategier för att klara sitt handikapp med nära stöd av vuxna. Rektorerna ser ett värde i att behålla resursskolorna som en kommunövergripande resurs. De vill satsa på det förebyggande arbetet i förhållande till elever i behov av särskilt stöd. Information och dialog med vårdnadshavare bör utvecklas. Skolans lärmiljöoch organisation ska vara så flexibel att den kan anpassas efter elevers olika behov av extra stöd. För att kunna tillgodose alla barn och ungdomars olika behov och förutsättningar och därmed skapa en skola för alla, är det nödvändigt med en rad av olika pedagogiska lärmiljöer. Pedagogiska miljöer, där personalen i kraft av ett stort personligt engagemang, pedagogisk spetskompetens samt resurser och organisation skapar verksamheter där alla elever känner sig sedda, förstådda och välkomna oberoende av vilka typer av funktionshinder/problematik de har. Alla elever har glädje och nytta av om vi har en mer individuell lärmiljö. Verksamheterna ska ha en tydlig och känd handlingsplan. 7 Yttrande över medborgarförslag om att anställa gymnasieungdomar för uppfräschning av insida på gymnasieskolan. Dnr /612 Arbetsutskottet föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta 1 Barn- och utbildningsnämnden stöder medborgarförslaget men menar att det är hyresvärden som ska ta initiativ till ett genomförande. Om förslaget genomförs kan gymnasieskolan medverka genom att förmedla information till eleverna. Eventuella insatser med målarfärg och radergummi bör ske i samförstånd med de planerade ombyggnationerna av skolan. sunderlag Medborgarförslag från Annica Bengtsson Ejdestig Ärende Barn- och utbildningsnämnden och FABO har ombetts lämna yttrande på medborgarförslag om att anställa gymnasieungdomar för uppfräschning av insida på gymnasieskolan. Sammanfattning

7 Annica Bengtsson Ejdestig föreslår att arbetslösa ungdomar anställs för att fräscha upp insidan av Falkenbergs gymnasieskola med hjälp av suddigum och målarfärg. Bakgrunden till förslaget är att Annica Bengtsson Ejdestig uppfattar gymnasieskolan som sliten och ofräsch. Detta leder till ytterligare förstörelse och tråkiga miljöer. Genom att anställa arbetslösa ungdomar och gymnasieungdomar under loven för att arbeta på skolan skapas en trevlig miljö som elever är rädda om. Barn- och utbildningsnämnden förvaltar inte gymnasieskolans lokaler och kan inte anställa elever eller arbetslösa för att underhålla dem. Detta ligger inom FABOs ansvarsområde. Bedömer FABO att de har en möjlighet att anställa elever och arbetslösa stöder barnoch utbildningsnämnden detta och kan ge uppdrag till gymnasieskolan att hjälpa till med förmedlingen av dessa arbetsuppgifter till eleverna på skolan. Barn- och utbildningsnämnden hänvisar förfrågningar angående arbetslösas intresse av dessa arbeten till arbetsförmedlingen. Det pågår ett omfattande planeringsarbete för att renovera och bygga om delar av gymnasieskolan inom några år. Ett genomförande av medborgarförslag ska ske i samförstånd med den planerade ombyggnationen av skolan. Barnkonsekvensanalys Ingen barnkonsekvensanalys genomförs i detta ärende då det inte handlar om större organisatoriska förändringar. 8 Inackorderingsbidrag och skolavgifter för gymnasiestudier på svenska skolor i utlandet. Dnr /612 Barn- och utbildningsnämnden besluta 1 Barn- och utbildningsnämnden är positiv till detta förslag men ger i uppdrag till förvaltningen att utreda och klarlägga kriterierna kring utlandsstudier. Ärende Barn- och utbildningsnämnden har att ta ställning till om elever som väljer att studera ett år på gymnasienivå på svenska skolor i utlandet ska vara berättigade till kommunalt inackorderingsbidrag. I samband med detta ärende är det även lämpligt att fastställa vilka riktlinjer som gäller för ersättning till skolorna som kan komma i fråga. Sammanfattning Studier utomlands under gymnasietiden är i dag en möjlighet som allt fler elever provar på. Det finns olika sätt och orter att bedriva sina utlandsstudier på. Svensk utlandsundervisning bedrivs på en mängd platser runt om i världen i olika omfång och under skiftande förutsättningar. Svensk statsunderstödd utbildning utomlands finns för närvarande i följande former:

8 Svensk utlandsskola Distansundervisning för år 7-9 i grundskolan och NV-och SP programmen på gymnasiet Kompletterande svensk undervisning Undervisning vid internationell skola (Lycée International i Saint-Germaine.en Laye utanför Paris och American School of Warszaw i Warszawa) Europaskolor Svenska skolor i utlandet är avsedda för svenska barn som bor utomlands. De svenska skolorna drivs av enskilda huvudmän i respektive land. Att starta och driva en skola i utlandet ställer inte några krav på speciella tillstånd från svenska myndigheter. En svensk statsbidragsunderstödd utlandsskola måste däremot uppfylla vissa krav på utformning och behov. Vad det gäller gymnasieutbildning är det Sveriges regering som beslutar om tillstånd att anordna reguljär undervisning och statsbidrag. Elev som studerar på en svensk utlandsskola erhåller det traditionella studiebidraget och kan även söka inackorderingstillägg och extra stöd från CSN. Ett av kraven för att få inackorderingstillägg är att utbildningen inte finns i elevens hemkommun. Därmed är det svårt att få just detta tillägget. Inackorderingstillägget från CSN uppgår för läsåret 08/09 till 1 190:-/månad. Studier på en svensk utlandsskolan kan jämföras med studier på en fristående skola i annan kommun som Falkenberg inte har samverkansavtal med. Då söker eleven inackorderingstillägg från CSN. Kommunen står för den interkommunala ersättningen. Den interkommunala ersättningen till skolorna i utlandet betalas av hemkommunen Barn- och utbildningsnämnden kan genom beslut införa ett generellt tillstånd som ger elever folkbokförda i kommunen och som vill studerar ett gymnasieår på svenska utlandsskolor rätt till kommunalt inackorderingsbidrag. För närvarande finns det 2-3 gymnasieelever i Falkenberg som är intresserade av att studera utomlands. En angränsande kommun har sedan några år tillbaka beslutat om detta. Ett fåtal elever väljer årligen att studera ett gymnasieår i en svensk utlandsskola. Kommunen har valt att det endast är möjligt att få inackorderingsbidrag om studierna sker på en skola inom EU. Inackorderingsbidraget betalas ut 9 månader per år. Ansökan om inackorderingsbidrag för studier utomlands bör ske till gymnasieskolan. Det finns olika överväganden som ska beaktas: - Bidraget storlek CSNs tillägg är 1190:-/mån och Halmstad har upp till 1660:- /mån. - Ska det gälla generellt för studier i utlandet eller ska det vara en geografisk avgränsning? - Ska det gälla generellt för studier på alla skolor i utlandet eller ska det vara en avgränsning? De som erhåller statsbidrag från regeringen uppfyller vissa krav vilket kan borga för en viss kvalitet. - Ska alla som söker få bidrag eller ska det vara ett visst antal per år?

9 Elev som kan komma i fråga för inackorderingsbidrag ska studera på Falkenbergs gymnasieskola och vara folkbokförd i kommunen. Barnkonsekvensanalys I detta ärende genomförs ingen barn- och elevkonsekvensanalys då det inte handlar om en större organisatorisk förändring. Expedieras till Gymnasieskolan 9 Meddelanden 1 Meddelanden för perioden har delgivits barn och utbildningsnämnden. 10 Delegationsbeslut 1 Delegationsbeslut enligt utsänd lista har kommit barn- och utbildningsnämnden till känna BESLUTSDATUM BESLUT DELEGAT Mottagande av elev i särskola (AF) Rektor Rodret om skolskjuts vid växelvis boende Förvaltningschef (1106) om skolskjuts vid växelvis boende Planerare/Utredare (1127) Mottagande av elev i särskola (JW) Rektor Rodret Mottagande av elev i särskolan (LT) Rektor Rodret om skolskjuts vid växelvis boende Planerare/Utredare (0722) om skolskjuts vid växelvis boende Planerare/Utredare (0206) om anpassad studiegång (CJ) Rektor Tullbroskolan om anställningar BUN1-2, K30-39, Rektor TU1-29, TU33, VIK1-2, ULL1-19, TÅ1-35, SK1-30, SÖ1-29

10 11 Övrigt - Fredrik Höper redogör för lärarlyftet! Fredrik höper gick igenom grunderna för lärarlyftet. Utbildning är 20 veckor och bekostas av staten och den enskilde kommunen. Detta är en möjlighet för skolorna att få lärare som vidareutbildar sig och på så sätt får en ökad måluppfyllelse. - Information om plan för lärande. Politiker och teamledare har diskuterat hur vi skall utveckla kommunens plan för lärande. Tydligare skrivning hur vi skall utvärdera och belysa olika delar av lärande.