VEMS RÖST VÄGER MEST? Barn och vuxna om elevinflytande i skolan

Transkript

1 VEMS RÖST VÄGER MEST? Barn och vuxna om elevinflytande i skolan

2

3 VEMS RÖST VÄGER MEST? Barn och vuxna om elevinflytande i skolan

4 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision är en värld där Barnkonventionen är förverkligad och alla barns rättigheter är tillgodosedda. Det är en värld som respekterar och värdesätter varje barn som lyssnar till och lär av barn som ger varje barn framtidstro och möjligheter Det går att beställa vårt material genom att ta direktkontakt med oss, eller genom att gå in på vår hemsida Rädda Barnen ISBN: Art nr: Författare: Helene Thornblad Projektgrupp: Hanne Simonsen och Michaela Sjögren Omslagsbild: Henrik Engdahl och Herman Carlsson Layout: Annelie Rehnström De illustrativa elevcitaten som finns till exempel på sid 8 kommer från Rädda Barnens och Lunastorms undersökning om elevinflytande hösten Rädda Barnen Stockholm Besöksadress: Landsvägen 39, Sundbyberg Tel info@rb.se

5 Innehåll Förord Sammanfattning Elever har rätt till inflytande Vad är elevinflytande? Hur fungerar elevinflytande i praktiken? Rädda Barnens undersökningar Slutsatser och Rädda Barnens krav Bilagor

6 6

7 Förord Barnets rätt till utbildning och barnets rätt att uttrycka sin åsikt och få veta att vuxna lyssnar är var för sig centrala delar av Barnkonventionen. Tillsammans innebär de att barn inte bara har rätt att gå i skola, de har också rätt att påverka sin vardag i skolan. Denna rapport belyser hur elevinflytandet ser ut i svenska skolor i dag. Den visar vad unga själva vill kunna påverka i skolan och vad de vuxna beslutsfattarna rektorer och lokala skolpolitiker anser om frågan. Det är stor skillnad mellan ungdomar och vuxna i synen på elevinflytande, och eftersom det är de vuxnas röster som väger tyngst, så betyder det att elever gång på gång blir överkörda. Deras rätt till inflytande stannar på papperet, som välvillig retorik från de vuxna. Rapporten visar också att barn i de lägre åldrarna är ganska nöjda med sina möjligheter att komma till tals och påverka. Men ju äldre de blir desto mer missnöjda är de. Det kan finnas flera förklaringar till detta. En kan vara att ju äldre eleverna blir desto fler gånger har de hunnit uppleva att deras förslag förkastats och deras åsikter ignorerats. Sådana erfarenheter kan leda till att man resignerar och blir passiv och ointresserad. Det är oerhört allvarligt om skolan på detta sätt skapar en bild av att det inte är någon idé att försöka påverka. Det är allvarligt både för ungdomarna själva och för samhället som helhet, eftersom demokratin bygger på att medborgare är engagerade och informerade. Elevinflytande är ett område som det sagts och skrivit mycket om. I rapporten finns exempel på nutida forskning om elevinflytande. Ofta framhålls i diskussionerna att elevinflytande är bra, därför att det förbättrar elevernas prestationer. De lär sig mer och arbetar effektivare. Ibland används också ordning och reda som ett argument för elevinflytande. I skolor och klasser där eleverna blir bemötta med respekt och deras åsikter beaktas, där blir det en lugnare stämning och bättre relationer, både mellan barnen och mellan barn och vuxna. Slutligen framhålls det också att elevinflytande är en träning av de framtida röstberättigade medborgarna, en försäkran om att demokratin håller sig stark och levande. Alla dessa skäl är goda nog. Men när Rädda Barnen kräver ökat elevinflytande gör vi det i första hand av ett annat skäl, nämligen att barn har rätt till inflytande. Svårare än så är det inte. År 2009 fyller FN:s konvention om barnets rättigheter 20 år. Rätten till inflytande är en av de fyra grundprinciperna i Barnkonventionen, och det är på tiden att den på allvar får fotfäste i de svenska skolorna. Den kommande nya skollagen behöver tydliga skrivningar om elevernas rätt till inflytande. Elisabeth Dahlin Generalsekreterare 7

8 ...lärarna ska inte bara lyssna på oss när dom känner för det utan ta med våra kommentarer och åsikter i alla diskussioner om... jaa allt i skolan. Det är ju bara vi som kan säga vad det är som är bra/dåligt med till exempel schema, lärare, mobbing. Det är vi som upplever det.

9 Sammanfattning Enligt Barnkonventionen har barn rätt att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör dem, och barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till dess ålder och mognad. Elevers rätt till inflytande i skolan är formellt förankrad i skolans lagar och styrdokument. De allra flesta aktörer på skolans område säger sig dessutom vilja värna om och utveckla elevinflytandet. Vid en första anblick verkar stödet för elevers rätt till inflytande vara massivt, och det är därför lätt att tro att allt fungerar väl på området. Så är det tyvärr inte. Enligt Skolverket behöver mer än varannan grund- och gymnasieskola som inspekterats under den senaste treårsperioden förbättra elevernas möjlighet till inflytande över sitt lärande. Behovet av förbättringar bedöms som mycket stora, enligt Skolverket, som även gör det sammanfattande omdömet att det finns ett stort missnöje bland eleverna över begränsade möjligheter till inflytande över utbildningen och det inre arbetet i skolan 1. Av Skolverkets inspektionsrapporter och flera av de undersökningar som genomförts på området framgår också att yngre elever är mer nöjda med sitt inflytande än äldre. Det tyder på att elevinflytandet snarare minskar än ökar med stigande ålder och mognad. Styrdokumenten för skolan betonar alltså att eleverna ska ha inflytande, men de begränsar samtidigt vilka områden rätten gäller. Det handlar om utbildningens utformning, skolans arbetsplan, ordningsregler, kvalitetsredovisning och likabehandlingsplan. Arbetsmiljölagen ger också rätt att delta i skolans arbetsmiljöarbete. Men styrdokumenten ger inte elever formella rättigheter att påverka övriga beslut som fattas i och om skolan till exempel om skolmaten, inköp till skolan, scheman och raster. I denna rapport presenterar Rädda Barnen resultatet av två undersökningar om elevinflytande som genomförts under hösten Den första, som gjorts i samarbete med Lunarstorm, visar att de unga själva tycker att elever ska kunna påverka allt i skolan. Allra mest vill de påverka vad skolans pengar ska gå till, 70 procent höll med om detta helt eller ganska mycket. På andra plats kommer hur det ser ut i skolan (69 procent) och skolmaten (68 procent). Minst viktigt tyckte ungdomarna det var att kunna påverka vad som ska behövas för att få ett visst betyg, 55 procent höll med om detta. I den andra undersökningen, som genomförts av Synovate, svarade skolledare (rektorer) och skolpolitiker (ordförande i den nämnd som ansvarar för skolfrågorna) på samma frågor som ställts till ungdomarna. Det finns en stor spridning i de vuxna beslutsfattarnas svar. Medan en majoritet av ungdomarna ville kunna påverka på alla områden i skolan, finns en tydlig tendens hos de vuxna att vilja begränsa elevinflytandet till vissa arenor. 1. Skolverkets utbildningsinspektion en sammanfattning av resultat och erfarenheter under tre år. Skolverkets aktuella analyser Skolverket,

10 Bland skolledarna i undersökningen fanns ett mycket stort stöd för att eleverna ska kunna vara med och påverka hur elever och personal är mot varandra, 97 procent av rektorerna höll helt eller ganska mycket med om detta. På andra plats kom hur det ser ut i skolan (96 procent) och hur undervisningen ska läggas upp (88 procent). Däremot anser rektorerna i betydligt lägre grad att eleverna ska kunna vara med och påverka innehållet i undervisningen (47 procent), läxor och schema (41 procent) samt vad skolans pengar ska gå till (24 procent). Skolpolitikernas svar överensstämmer i stort med rektorernas, men avspeglar en något mindre positiv inställning till elevinflytande. Framförallt anser politikerna i lägre grad att eleverna ska kunna vara med och bestämma över undervisningens upplägg och innehåll. De tre områden där flest skolpolitiker anser att eleverna ska få vara med och bestämma är hur elever och personal ska vara mot varandra (94 procent håller med helt eller ganska mycket), hur det ser ut i skolan (94 procent) och skolans regler (63 procent). Minst stöd ger de för elevinflytande över läxor och schema (43 procent), vad skolans pengar ska gå till (35 procent) och innehållet i undervisningen (38 procent). De vuxna beslutsfattarna anser att det finns en lång rad hinder för elevinflytande. Många nämner lagar, regler och mål, schematekniska problem och snäva budgetramar. Andra menar att elevernas vilja till inflytande sviktar, eller att lärarna står i vägen för elevinflytandet. Samtidigt finns också svar som visar på ett gott inflytande, till exempel där elever får möjlighet att träffa skolpolitiker och får lägga förslag direkt till dem. Denna rapport visar att elever vill ha inflytande över allt som berör dem i skolan, men att vuxna ofta står i vägen. I klassrummet är elevernas möjligheter att påverka beroende av lärarens inställning. Elevrådets möjlighet att påverka beslut som rör hela skolan beror på skolledningens inställning och vilka strukturer som finns för elevinflytande på skolan. Ju längre från klassrummet och skolan besluten fattas, desto mindre blir inflytandet över de beslut som fattas av kommunpolitiker, Skolverket eller regeringen. Även skollagen, som är beslutad av riksdagen, innehåller begränsningar av elevernas inflytande. Rädda Barnen anser att grunden för allt verkligt elevinflytande är att de vuxna i skolan lyssnar till barn och unga och bemöter dem med respekt. Detta måste börja i klassrummet, i dialogen mellan lärare och elever. Samtidigt menar Rädda Barnen att elevernas formella rätt till inflytande i skollag och styrdokument är för svag. Följden av detta är att barns och ungas möjligheter att påverka i skolan i alltför hög grad är beroende av vilken inställning de vuxna har. Rädda Barnen anser därför att det i varje skola ska finnas minst ett forum för samråd mellan elever, lärare och skolledning. I detta forum ska elever eller representanter för elever ha rätt att få information i alla frågor som påverkar dem, möjlighet att uttrycka sina åsikter och rätt att lägga egna förslag. Rädda Barnen anser vidare att lärare och skolledning ska väga in elevernas åsikter och förslag i de beslut som fattas. I praktiken kan detta innebära att de vuxna inte bara informerar eleverna om vilka beslut som fattats, utan också motiverar besluten och visar på vilket sätt hänsyn tagits till elevernas åsikter. 10

11 Elever har rätt till inflytande Barnkonventionen I Barnkonventionens Artikel 12 står att: Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Artikel 12 i Barnkonventionen är utgångspunkten för den här rapporten om elevinflytande. Den ger barn rätt att uttrycka sina åsikter i alla frågor som kan vara av intresse för dem, och vuxenvärlden skyldighet att lyssna till barn och väga in deras åsikter i sina beslut. Rätten till utbildning finns också inskriven i Barnkonventionen, liksom staternas skyldighet att se till att alla barn får kännedom om sina rättigheter. FN:s kommitté för barnets rättigheter skriver på tal om detta att utbildning om mänskliga rättigheter bör innehålla information om vad rättigheterna innebär. Men barn behöver också lära sig mänskliga rättigheter genom att se dem tillämpade i verkligheten, både hemma, i skolan och i samhället. 2 Det betyder att skolorna dels ska lära ut rättigheter och dels leva efter dem i det dagliga arbetet. Elevinflytande i skol- och arbetsmiljölagstiftningen Historisk tillbakablick Tankarna om att eleverna ska ha inflytande över sin vardag i skolan är sedan länge väl förankrade i den svenska lagstiftningen. Gunvor Selberg, fil dr i lärande, gör i sin bok Främja elevers lärande genom elevinflytande en genomgång av elevinflytandets historiska rötter i den svenska skolans styrdokument. Av beskrivningen framgår att det redan under det tidiga 1900-talet fanns visioner om att arbeta experimentellt med lärjungarnas självstyrelse 3. Pedagogiska fritänkare som John Dewey och Ellen Key, som båda ville sätta eleven i centrum för lärandet, hade starkt inflytande på dåtidens skolpolitiker. Under 1940-talet gjordes två skolutredningar som båda framhöll betydelsen av elevinflytande. Förslagen framstår som långtgående även med dagens mått, vilket följande citat från 1946 års Skolkommission kan belysa: Lärjungarna bör genom sina representanter beredas ett betydande medinflytande på skolans sociala liv, på utformningen av skolans ordningsföreskrifter och på tillämpningen av dessa. De bör vidare ha förslagsrätt beträffande själva skolarbetets läggning och ha rätt till överläggning med rektor och lärarkår härom FN:s kommitté för barnets rättigheter, allmänna kommentarer till artikel 29, punkt Folkundervisningskommitténs betänkande IV, SOU 1948:27, sid

12 I den första läroplanen för grundskolan, Lgr 62, nämns elevråd som en redan etablerad företeelse: Särskilt i en skola med elever i tonåren blir ett gemensamt elevråd, som har medinflytande på skolans liv och medansvar för gestaltningen av detta, betydelsefullt 5. Klassråden nämns för första gången i 1979 års skolförordning, där en bestämmelse infördes om att det för varje klass i grundskolan och gymnasieskolan ska finnas ett klassråd års läroplan (Lgr 80) var den första läroplan som i sin helhet fastställdes av regeringen som en bindande föreskrift. Där påpekas att Skolan har skyldighet att ge elever ökat ansvar och medinflytande i takt med deras stigande ålder och mognad 6 en formulering som senare med vissa justeringar infördes i skollagen. Lgr 80 innebar att lärarna ställdes inför krav på att införa arbetssätt där eleverna själva kunde vara aktiva, vilket också öppnade för ett större elevinflytande över undervisningen. Dagens skollagstiftning och styrdokument I skollagen beskrivs elevers rätt till inflytande i grundskolan på ett sätt som som liknar Barnkonventionens: Eleverna skall ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande skall anpassas efter elevernas ålder och mognad 7 : Formuleringen känns igen från Lgr 80 och återkommer med mindre variationer i de avsnitt som gäller för andra skolformer (sameskolan, särskolan, specialskolan och gymnasieskolan). En viktig skillnad jämfört med både Lgr 80 och Barnkonventionen är dock att eleverna anvisas en avgränsad arena för inflytande undervisningens utformning. För fristående skolor gäller en särskild förordning (Förordning 1996:1206 om fristående skolor). I denna sägs att fristående skolor ska godkännas, om de svarar mot kraven på kunskaper och färdigheter och de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet 8, såsom det anges i skollagens nionde kapitel. I dag gäller den läroplan för det obligatoriska skolväsendet som antogs 1994, Lpo 94. I den utvecklas skollagens skrivning om elevernas inflytande över undervisningens utformning med att: Skolan skall klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. 9 Lpo 94 säger vidare att skolan ska ta ansvar för att varje elev successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan. Det finns i skolans styrdokument ingen bestämmelse om att det ska finnas elevråd, varken i grund- eller gymnasieskolor. Att elevråden ändå är etablerade i dagens skolor beror troligen på en fast förankring i skolornas traditioner, sedan de föreskrevs i 1960-talets läroplaner. Målstyrning är ett nyckelord för dagens skollagstiftning och styrdokument, vil- 5. Lgr 62, Läroplan för grundskolan, Skolöverstyrelsen s Läroplan för grundskolan Skollagen 4 kap, Grundskolan, 2 8. Skollagen 9 kap. Fristående skolor, 2 9. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94). 12

13 ket på området elevinflytande innebär att det finns få regleringar av hur inflytandet ska ske i praktiken och vilka forum som bäst lämpar sig för elevers inflytande. Undantag från detta är att det i både gymnasie- och grundskoleförordningarna sägs att det ska finnas klassråd 10. I gymnasieförordningen sägs även att det i gymnasiet ska finnas en skolkonferens, ett samrådsorgan mellan rektor, personal och elever. Grundskoleförordningen slår också fast att skolans arbetsplan 11 ska utarbetas under medverkan av bland annat företrädare för eleverna, och skolans ordningsregler 12 ska utarbetas och följas upp under medverkan av bland annat företrädare för eleverna. Ytterligare två separata förordningar berör elevinflytande. De ger eleverna rätt att medverka vid utformningen av skolans likabehandlingsplan 12 och kvalitetsredovisning 14. Elevinflytande i arbetsmiljölagstiftningen Arbetsmiljölagstiftningen gäller för den som genomgår utbildning 15. Från och med årskurs 7 i grundskolan har elever rätt att vara med i skolans arbetsmiljöarbete genom att utse elevskyddsombud 16. Elevskyddsombuden har enligt arbetsmiljölagen rätt att delta i skolans arbetsmiljöarbete samt rätt till information, utbildning och ledighet från skolarbetet i den utsträckning som behövs för att sköta uppdraget. Elevskyddsombud får dock inte ta del av information som är föremål för tystnadsplikt eller sekretess 17. Till skillnad från vanliga skyddsombud har elevskyddsombuden inte uttrycklig rätt att exempelvis delta vid planering av förändringar i verksamheten. De har inte heller rätt att stoppa arbete som kan anses vara farligt för liv och hälsa. Arbetsmiljöförordningen anger att två elevskyddsombud ska utses för varje årskurs på grundskolans högstadium och för varje linje på gymnasiet 18. Föreslagna ändringar i de lagar som berör elevinflytande Skollagskommittén År 2002 la Skollagskommittén fram ett förslag till ny skollag (SOU 2002:121). Som tidigare nämnts har skollagstiftningen på senare tid utvecklats mot ökad målstyrning och därigenom också minskad reglering av hur och i vilka former elevinfly- 10. I grundskoleförordningen nämns inte ordet klassråd. Formuleringen lyder I varje klass eller undervisningsgrupp skall eleverna ges tillfälle att tillsammans med läraren behandla frågor som är av gemensamt intresse för eleverna. Den närmare utformningen skall anges i arbetsplanen.. Grundskoleförordningen, 3 kap Samverkansformer, Grundskoleförordningen, 2 kap Grundskoleförordningen, 6 kap. 8b 13. Skolverkets förordning (2006:108) om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan, Förordning (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m m, Arbetsmiljölagen, 1 kap, Arbetsmiljölagen, 6 kap, Arbetsmiljölagen, 6 kap, Arbetsmiljöförordningen, 6 a. 13

14 tandet ska ske. Skollagskommittén ville gå vidare på den linjen och ta bort skrivningarna i grundskole- och gymnasieförordningarna om klassråd och elevmedverkan i gymnasieskolans skolkonferens. Skollagskommitténs författningsförslag innehåller tre centrala paragrafer om elevinflytande som föreslås vara gemensamma för alla skolformer Varje elev skall ha inflytande över hur hans eller hennes utbildning utformas och stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen. Skolan skall ge tillfälle för eleverna att under skoltid behandla frågor av gemensamt intresse samt även i övrigt stödja och underlätta elevernas och deras sammanslutningars arbete med inflytandefrågor. Elevernas inflytande skall anpassas efter deras ålder och mognad. Den närmare utformningen av elevernas inflytande skall anges i samband med den planering av verksamheten som föreskrivs i 1 tredje stycket Eleverna skall informeras om sin rätt till inflytande och om huvuddragen i de bestämmelser som reglerar utbildningen. Eleverna skall fortlöpande hållas informerade i frågor som rör dem. De elever som valts till företrädare för andra elever skall informeras inför för eleverna viktiga förändringar i utbildningen eller verksamheten i övrigt och ges tillfälle att lägga fram sina synpunkter innan beslut fattas i sådana frågor. 10 Av 6 kap. 18 arbetsmiljölagen (1977:1160) följer att en elev som utsetts till elevskyddsombud skall få den ledighet från skolarbetet som behövs för uppdraget. Även den elev som valts av andra elever för att företräda dem i frågor om utbildningen skall beviljas den ledighet från skolarbetet som uppdraget kräver. Elevföreträdare skall, om de så önskar, ges särskilt stöd i skolarbetet för att de skall kunna fullgöra sitt uppdrag. Jämfört med dagens lagstiftning innebär skrivningarna i 8 att elevinflytandet breddas i och med att inte bara utbildningens utformning omnämns utan även det vidare begreppet frågor av gemensamt intresse. Formuleringarna i 9 innebär att elevernas rätt att få information och lägga förslag läggs fast på ett sätt som inte tidigare gjorts i skollagstiftningen. I praktiken innebär detta att en enklare version av medbestämmandelagen införs för elever, där elevernas valda företrädare får informations- och yttranderätt (dock inte förhand- 19. Skollagskommitténs författningsförslag, 3 kap Allmänna föreskrifter för skolväsendet, SOU 2002: I 1 tredje stycket står att planering och kvalitetsredovisning vid skolenheten ska ske under medverkan av lärare, övrig personal och valda företrädare för eleverna samt för grundskolan även företrädare för elevernas vårdnadshavare. 14

15 lingsrätt) inför viktiga förändringar i skolan. Även i denna paragraf förtydligas att informations- och förslagsrätten inte bara gäller frågor som rör utbildningen utan även verksamheten i övrigt. Vad händer med skollagskommitténs förslag? Den socialdemokratiska regeringens förhandlingar med vänsterpartiet och miljöpartiet havererade och behandlingen av skollagskommitténs förslag sköts upp till efter riksdagsvalet Den nuvarande alliansregeringen avser att lägga fram förslag till ny skollag under slutet av 2008 eller början av 2009, och räknar med riksdagsbeslut under Flera av remissvaren till skollagskommitténs förslag berör elevinflytandet. Barnombudsmannen kommenterar avregleringen av formerna för elevinflytandet med några varnande ord om att riskerar att få negativa konsekvenser: Barnombudsmannen anser att det är positivt att eleverna får större möjligheter att själva anpassa formerna för inflytande eftersom det enligt vår uppfattning leder till bättre resultat. Det finns dock en risk att möjligheterna till inflytande på grund av avregleringen kommer att skilja för mycket från skola till skola och från huvudman till huvudman. 21 Utökade rättigheter för elevskyddsombud En av de utredningar om arbetsmiljölagen som genomförts under senare år berör elevskyddsombuden och deras rättigheter (SOU 2006:44, Bättre arbetsmiljöregler 1). Av utredningens bakgrundsbeskrivning framgår att systemet med elevskyddsombud inte fungerat särskilt bra i praktiken: Således har framkommit att det inte alltid finns elevskyddsombud där sådana skall finnas, att det finns stora brister i fråga om information och utbildning, att de elevskyddsombud som finns ofta inte deltar i arbetsmiljöarbetet i avsedd omfattning och att elevskyddsombud upplever att de inte tas på allvar. Vidare förekommer att elevskyddsombud helt utesluts från diskussionerna i skyddskommittén till följd av att arbetsgivare och arbetstagare beslutat att i stället använda sig av samverkansgrupp eller annat liknande samverkansorgan. 22 Utredningen föreslår flera förändringar för att stärka elevskyddsombudens ställning. De innebär bland annat rätt för elevskyddsombud att lägga fram förslag och delta i beslut i skyddskommitté, arbetsmiljökommitté eller liknande samverkansorgan. Till arbetsmiljöförordningen föreslås ett tillägg om att elevskyddsombud ska ha rätt att delta vid skyddsronder. För vuxna studerande föreslår utredningen ett nytt system med studerandeskyddsombud, som föreslås få kraftigt utökade rättigheter liknande dem som gäller för anställdas skyddsombud. 21. Barnombudsmannen: Yttrande över betänkandet SOU 2002:121 Skollag för kvalitet och likvärdighet (U 2002/4776) SOU 2006:44, Sammanfattningen 15

16 Vad händer med förslagen om elevskyddsombudens rättigheter? Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin anger i september 2008 i ett svar på en skriftlig fråga i riksdagen att han avser att sätta igång ett propositionsarbete som syftar till stärkta befogenheter för de studerandes representanter i arbetsmiljöfrågor 23. Lokala styrelser med elevmajoritet Riksdagen beslutade år 1997 att inleda ett försök med lokala styrelser med elevmajoritet i kommunala gymnasieskolor. Enligt Sveriges kommuner och landsting deltog ett 40-tal gymnasieskolor i försöket 24. En samlad utvärdering av försöksverksamheten saknas. Försöksprojektet förlängdes i omgångar men avslutades av alliansregeringen i mitten av år 2007, ett beslut som väckte starka reaktioner från flera aktörer, exempelvis elevorganisationerna SECO och SVEA, Lärarförbundet samt elevråd och lärare på de skolor där försöksverksamheten pågått. Frågan om lokala styrelser med elevmajoritet har blivit något av en symbolfråga i debatten om elevinflytande. Vi ska i denna rapport inte fördjupa oss i ämnet, men ger några fakta om vilka förutsättningar de lokala styrelserna hade enligt riksdagsbeslutet samt förmedlar en ögonblicksbild från en skola som deltog i försöksverksamheten och skolministerns motivering för att avsluta den. Förutsättningar I riksdagens beslut om att inleda försöksverksamheten angavs att Kommunerna ska under en fyraårig försöksperiod få överlåta vissa ansvars- och beslutsfunktioner, som sedan tidigare ligger på styrelsen för utbildningen eller rektorn, till en lokal styrelse där elever har majoritet 25. I den proposition som föregick beslutet betonas även att Rektor skall även i en skola med lokal styrelse svara för ledningen av utbildningen. En lokal styrelse kan därför inte få uppgifter som leder till att rektor inte kan utöva sin ledningsfunktion. När det gäller förhållandet mellan lärare och den lokala styrelsen innebär förslaget ingen förändring av ansvaret för att planera och genomföra undervisningen. En elevstyrelse kan aldrig överta det professionella ansvaret för hur undervisningen skall bedrivas Sven-Otto Littorin, Svar på skriftlig fråga i riksdagen 2007/08: Kommuner ska själva bestämma om elevstyrda skolor. Pressmeddelande artikel.asp?a=40661&c= Beslut enligt utbildningsutskottets betänkande 1996/97: UbU Proposition 1996/97:109 Lokala styrelser med elevmajoritet 16

17 Exemplet Ale skola Ale skola var en av de gymnasieskolor som hade en lokal styrelse med elevmajoritet. Så här beskrivs verksamheten i ett inslag i Sveriges Radio i november 2006: Ale gymnasium har en budget på omkring 60 miljoner kronor, men det mesta går till löner och annat som eleverna inte har något inflytande över. Men några kronor är de med och bestämmer om. Pengarna har bland annat gått till nya golv och gardiner och till busskort också till elever som bor nära skolan. Och på tapeten just nu är ett speciellt rum där muslimer kan förrätta bön. 27 Skolministerns skäl till att avsluta försöksverksamheten Skolminister Jan Björklund motiverade beslutet att avsluta försöksverksamheten med att: Jag anser att det är skolans lärare och rektorer som ska ha det avgörande inflytandet och fatta de avgörande besluten i skolan. Försöksverksamheten med elevstyrda gymnasieskolor kommer därför inte att permanentas, utan upphör att gälla vid försöksperiodens utgång den 1 juli Däremot avser regeringen att utveckla elevinflytandet Vi känner oss överkörda. Inslag i Sveriges Radio = Jan Björklund, svar på skriftlig fråga i riksdagen 2006/07:143 17

18 Jag tycker att eleverna ska få ha mer att säga till om, fast lärare är med å styr upp det hela så att inte fantasierna flödar iväg för fullt. 18

19 Vad är elevinflytande? Delaktighet, inflytande och medbestämmande är alla ord som används för att beskriva individers eller gruppers möjligheter att påverka. Ofta beskrivs inflytande som något individen antingen har eller inte har och ytterst är det naturligtvis var och en som själv avgör om han eller hon känner sig delaktig, kan påverka eller har inflytande. Samtidigt är det värdefullt att kunna definiera vad inflytande är, och diskutera hur man kan mäta graden av inflytande. Det är till exempel stor skillnad mellan att få information om vilka beslut som redan har fattats och att själv få lägga förslag och kunna påverka beslut. I detta avsnitt presenteras några olika aspekter av elevinflytande. Det handlar inte om konkurrerande teorier utan om infallsvinklar som kan komplettera varandra och som diskuterar vad elevinflytande är, vad elever kan och vill ha inflytande över, olika sätt att utöva inflytande och några modeller för att bedöma elevinflytandets kvalitet. Elevinflytande i ett maktperspektiv Eva Forsberg, filosofie doktor i pedagogik, disputerade år 2001 med avhandlingen Elevinflytandets många ansikten. I avhandlingen tillämpar hon en modell hämtad från utredningen Demokrati och makt i Sverige (SOU 1990:44), även kallad Maktutredningen. Där kategoriseras medborgarens (i Eva Forsbergs studier elevens) agerande i följande termer: Hälsan tiger still medborgaren är nöjd och tar därför inget initiativ Vanmakt man är missnöjd, men förblir passiv; det är vanmaktens tystnad. (...) Vanmakten är tyst, den utmärks av en passiv anpassning till den rådande situationen. Maktlöshet man tar ett initiativ, men får inte igenom sina önskemål, det är maktlöshetens bittra erfarenhet. Maktutövning man tar ett initiativ som blir framgångsrikt. 29 Eva Forsberg menar att det finns en potentiell konflikt mellan å ena sidan den statliga styrningen över skolan och lärarnas uppgift att leda och organisera arbetet i klassrummet och å andra sidan elevernas rätt till inflytande. För en lärare kan det därför kanske till och med framstå som om han eller hon måste abdikera för att eleverna ska kunna få ett reellt inflytande. 30 skriver hon. Samtidigt understryker hon att makt kan utövas på olika sätt, som dominans eller som gemenskap. I en artikel i Pedagogiska Magasinet nr utvecklar Eva Forsberg hur hon 29. Eva Forsberg, Elevinflytandets många ansikten, sid 46. Uppsala Uppställningen av text är här något bearbetad jämfört med i Forsbergs bok. 30. Ibid, sid

20 ser på möjligheten för lärare och elever att utöva makt i samspel och dialog. Hon inleder med att beskriva för- och nackdelar med att definiera elevinflytande utifrån elevernas subjektiva intresse, det vill säga i vilken grad elever upplever att de får som de vill. Eva Forsberg menar att det subjektiva intresset alltid måste vara en utgångspunkt, även om det kan vara problematiskt. Det kan vara svårt för individen att formulera sina intressen. Han eller hon kan exempelvis sakna relevant information, fatta ogenomtänkta beslut eller falla för grupptryck. Eva Forsberg beskriver lärarens och vuxenvärldens hållning med begreppet det objektiva intresset vad de vuxna menar främjar elevernas intressen. Det objektiva intresset ska ses som ett komplement till det subjektiva. Det finns nämligen en svaghet med att utgå från det objektiva intresset det utgår alltid från att någon eller några bestämmer vad som är bäst för andra. Möjligheten att utöva inflytande genom dialog beskriver Eva Forsberg med det formativa intressebegreppet. Här står formandet av intresset i fokus, i möten och dialoger där alla parter är öppna för att omformulera sina intressen. Det kan, om man så vill, uttryckas som en dialog mellan elevers subjektiva intressen och de vuxnas bild av vad som är bäst för eleverna. I en sådan process får eleverna information och argument som kan leda till att de omformulerar sina subjektiva intressen, samtidigt som de vuxna förändrar sin bild av vad som är bäst för eleverna. Med kännetecken som möten och dialog, mångfald, beaktande av subjektiva intressen samt utsträckning i tid och rum blir läraren en central person med uppgift att värna om dessa aspekter. För att göra detta behöver lärare omfattande didaktiska kunskaper som kan fungera som dörröppnare för elever att utveckla nya sätt att se på sig själva, på relationer till andra och omvärlden 31 skriver Eva Forsberg. Eva Forsberg betonar även att elevinflytande också ska sättas i relation till aktörer som inte är närvarande i skolan. Utbildningspolitiker, föräldrar och medborgare i allmänhet påverkar skolan genom att sätta ramar och ge sina uppfattningar om vad skolan bör vara. Även om dessa personer är frånvarande så har deras handlingar effekter som visar sig i undervisningssituationen. Elevinflytande kan därför aldrig förstås enbart som en klassrums- eller skolintern fråga. Klassrummet blir med nödvändighet en del av det omgivande samhället och omvänt. skriver hon i Pedagogiska Magasinet. Elevinflytande främjar lärandet En annan forskare som gjort stora avtryck i debatten om elevinflytande är Gunvor Selberg, filosofie doktor i lärande, i synnerhet med boken Främja elevers lärande genom elevinflytande. I boken utvärderas hur tre elevgrupper med liten, ganska stor och mycket stor erfarenhet av elevinflytande genomför en och samma arbetsuppgift, att under en skoldag arbeta med vad de vill och hur de vill om Kina. Resultatet av försöket visade att ju mer vana vid inflytande eleverna var, desto mer tid ägnade de åt att planera och diskutera sitt arbete. De valde också att söka i flera kunskapskällor medan de som hade liten erfarenhet av elevinflytande mest höll sig till uppslagsböcker. Gunvor Selberg sammanfattar resultatet på följande sätt: 31. Eva Forsberg i Pedagogiska Magasinet, nr 3,

21 Eleverna med liten vana vid elevinflytande i lärandet i skolan presenterade många fakta som liknar faktarutor där de återger uppslagsböckernas stoff. Faktaområdena var mer avgränsade i gruppen med ganska mycket inflytande. Elevgruppen med störst vana av inflytande i skolan visar också upp mer avgränsade faktaområden med djupare information 32. Hennes slutsats är att: elever med större erfarenhet av inflytande bättre än elever med mindre vana av inflytande klarar av att göra ett eget val, söka information på olika sätt, lära av varandra, diskutera innehåll och hur man når kunskapen, samarbeta och ta ställning till undervisningsstoffet. 33 Informellt och formellt inflytande Informellt och formellt inflytande är begrepp som ofta används i diskussioner om elevers möjligheter att påverka i skolan. Informellt inflytande i skolan handlar om att elever och vuxna fritt ska kunna uttrycka sina åsikter, och att man lyssnar och tar hänsyn till vad andra säger, en process som i mycket påminner om Eva Forsbergs resonemang om det formativa intressebegreppet. Detta förutsätter att det finns en öppen och ömsesidig dialog, mellan individer, i klassrummet eller mellan exempelvis en grupp av elever och rektor. Ett bra informellt inflytande kan på många sätt sägas vara grunden till allt inflytande i skolan. Omvänt kännetecknas ett dåligt informellt inflytande av bristande respekt och avsaknad av dialog, vilket lätt leder till en känsla av maktlöshet. I de allra flesta skolor finns formella strukturer för elevinflytande, till exempel utvecklingssamtal, klassråd och elevråd. Även det formella inflytandet kan fungera mer eller mindre bra. Några faktorer som underlättar är utbildning av elevråd och stöd från skolledning och lärare. Fyra dimensioner av elevinflytande Sveriges elevråd, SVEA, använder följande bild för att illustrera formellt och informellt samt individuellt och kollektivt inflytande i skolan: Individuellt Kollektivt Formellt Utvecklingssamtal Elevråd Klassråd Skolkonferens (gymnasiet) Andra formella strukturer till exempel antimobbningsgrupper Informellt Dialoger elev elev, Dialog mellan grupp av elev lärare, elever och lärare/rektor etc elev rektor etc 32. Gunvor Selberg, Främja elevers lärande genom elevinflytande, sid Lund Ibid, sid

22 Delaktighetstrappan ett sätt att mäta graden av inflytande Den amerikanska forskaren Sherry Arnstein har utvecklat en delaktighetstrappa i nio steg, från manipulation till medborgarkontroll. Trappan har översatts och anpassats på olika sätt efter svenska förhållanden, och används till exempel i Strängnäs kommun 34. Här är ett exempel på hur delaktighetstrappan kan se ut, anpassad till elevinflytandet 35 : 8. Rätt att initiera fråga. Rätt att fatta beslut tillsammans med vuxna. 1. Manipulation. 3. Symbolisk medverkan (rätt att delta som passiv lyssnare). 2. Dekoration (barn har tagits med i sammanhang där diskussion förs över deras huvuden). 7. Rätt att initiera fråga, vuxna fattar beslut. 6. Med i beslut, men endast vuxna initierar frågor. 5. Dialog. Ungdomar informeras och rådfrågas. 4. Ungdomar informeras ordentligt och får sedan uppdrag av vuxna (ansvar). Fördelen med att använda denna och liknande varianter av delaktighetstrappan är att den gör det möjligt att mäta och värdera inflytande och delaktighet, men det blir också lättare att se vad som behöver göras för att utveckla inflytandet och ta det till högre nivåer. Arenor för elevinflytande I skolans lagar och förordningar är elevers rätt till inflytande knutet till utbildningens utformning, samt till att kunna påverka dokument som skolans likabehandlingsplan, kvalitetsredovisning, arbetsplan och ordningsregler. Samtidigt vill elever vara med och påverka det mesta i skolan även saker som raster, schemaläggning, skolmat och beslut om inköp till skolan. Elever engagerar sig om deras skola ska läggas ner eller flyttas, när skolan drar ner på utgifter, när verksamheten organiseras om och så vidare. Enligt Barnkonventionen har barn rätt att yttra sig i alla frågor som rör dem själ- 34. Se till exempel kommunens barn- och ungdomsbokslut for politik_demokrati/dokument/barnbokslut2007.pdf 35. Denna version av delaktighetstrappan är hämtad ur uppsatsen Elevråd. En skendemokrati. Elevrådsarbete i två skolor. Examensarbete av Malin Bergström vid Södertörns högskola vårterminen

23 va, och deras åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till deras ålder och mognad. Utifrån ett helhetsperspektiv på barnets situation utkristalliserar sig fyra huvudområden som rör barnets situation i skolan: fysisk miljö, psykosocial miljö, lärande samt skolans ledning och styrning. Här nedan gör vi en sammanställning av vilka formella rättigheter barn i grundskolan har att påverka på dessa områden. Fysisk miljö Psykosocial miljö Lärande Skolans ledning och styrning klassråd* klassråd* klassråd* klassråd* genom genom arbetsplan*** elevskyddsombud elevskyddsombud ordningsregler** kvalitetsredovisning*** likabehandlingsplan*** * Klassrådet ska behandla frågor som är av gemensamt intresse för eleverna. Här finns alltså ingen begränsning till att det eleverna tar upp ska handla om utbildningens utformning. ** Företrädare för eleverna har rätt att medverka i utformningen av ordningsregler och arbetsplan för skolan. *** Barn och elever har rätt att medverka när dessa dokument utarbetas. Av sammanställningen framgår att elever i grundskolan har begränsade formella rättigheter att påverka frågor som rör skolans ledning och styrning. 23

24 Lärarna bör ta sig tio minuter om dagen och lyssna på vad eleverna tycker och tänker, och vad dom har för åsikter om hur det funkar med lektioner och rast och så vidare. 24

25 Hur fungerar elevinflytandet i praktiken? Det finns flera källor till information om hur elevinflytandet fungerar i skolorna i dag. Vi kommer här att i huvudsak att redovisa resultat av skolinspektioner, forskning samt undersökningar genomförda av Rädda Barnen och Barnombudsmannen. Skolinspektioner I Sverige finns cirka kommunala och fristående grund- och gymnasieskolor. Skolverkets inspektionsverksamhet 36 har gradvis utökats, och cirka 2000 grundskolor och 300 gymnasieskolor inspekterades under åren Resultatet av dessa inspektioner har summerats i Skolverkets utbildningsinspektion en sammanfattning av resultat och erfarenheter under tre år. I den inledande sammanfattningen i Skolverkets skrift beskrivs elevernas möjligheter till inflytande över undervisningen som ett granskningsområde där behovet av förbättringar har bedömts som mycket stora under hela treårsperioden. Skolverket konstaterar vidare att det finns en stor osäkerhet från både elevers och lärares sida om hur elevinflytandet kan och ska utformas i det dagliga arbetet. Skolverket skriver att de allra flesta grundskolor har samverkansorgan som klassråd och elevråd, där frågor som inte rör den direkta undervisningen kan tas upp. Däremot har Skolverkets inspektörer noterat ett stort missnöje bland eleverna över begränsade möjligheter till inflytande över utbildningen och det inre arbetet i skolan. Skolverket konstaterar även att det inte finns tillfälle för eleverna att med stigande ålder och mognad utöva ett successivt allt större inflytande över den dagliga verksamheten. Inspektörernas bild är att elever i de yngre årskurserna ofta har lust att påverka arbetet i skolan, men att det verkar finnas en negativ process där elever som upplever att möjligheterna att påverka är små också tappar intresset för att vilja vara med och påverka. Ofta verkar det vara den enskilda lärarens intresse för inflytandefrågor som avgör hur mycket eleverna kan påverka. Det totala omdömet Skolverket gör utifrån de drygt 2000 inspektioner som genomförts är att mer än varannan grund- och gymnasieskola har bedömts vara i behov av att förbättra elevernas möjligheter till inflytande över sin lärosituation. En läsning av några av de senast genomförda inspektionerna ger en bild av den verklighet som ligger bakom de sammanfattande omdömena av hur elevinflytandet fungerar. Följande citat belyser hur det kan se ut på skolorna: 36. Skolinspektionen bildades som en fristående myndighet den 1 oktober Tidigare var inspektionerna en del av Skolverkets verksamhet. 25

26 De yngre eleverna berättar att de vid några tillfällen har fått gehör för sina förslag, bland annat ett stängsel vid fotbollsplanen. De äldre eleverna har emellertid svårare att ge exempel på när elevernas önskemål har tillgodosetts. De berättar att de ofta får beskedet att deras förslag inte går att genomföra och de upplever att deras förslag inte tas på allvar. Det är inte heller alltid de får svar på de förslag som framförs eller förklaringar till varför de inte är genomförbara. 37 I vilken mån eleven har inflytande är lärarberoende. Oftast har eleverna endast möjlighet att utöva visst inflytande över redovisningsform och i vilken ordning arbetsuppgifter ska göras. Arbetsuppgifter för att nå fram till målen för ett arbetsområde planeras av läraren och eleverna har därmed en låg grad av inflytande över det egna lärandet. Skolans personal saknar gemensamt förhållningssätt till hur arbetet ska bedrivas så att elevers ansvar och inflytande ökar med stigande mognad och ålder. 38 Av kommunens kvalitetsredovisning framgår att de yngre barnen har viss möjlighet att påverka i grundskolan. Upplevelsen av inflytande avtar med stigande ålder och det poängteras att denna upplevelse är starkt förknippad med hur man blir bemött. 39 Inspektionsrapporterna ger också prov på goda exempel som visar på hur det kan se ut när elevinflytandet fungerar bra. Här är ett exempel: Inspektionen visar att Hammarby skolas elever ges möjlighet till inflytande över skolans verksamhet i stort, främst genom klassråd och elevråd. Råden hålls regelbundet och eleverna rapporterar att skolan lyssnar på deras önskemål och att de lyckats genomdriva vissa önskade förbättringsåtgärder. Inspektörerna bedömer att eleverna i Hammarby skola ges goda möjligheter till inflytande över skolans verksamhet som helhet och därigenom får kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Likaså ges eleverna möjlighet att ha inflytande över utbildningens innehåll. 40 Forskning om makt och elevinflytande I föregående avsnitt, Vad är elevinflytande?, presenteras den modell Eva Forsberg, filosofie doktor i pedagogik, använts sig av i sin avhandling. Den innebär sammanfattningsvis att elevinflytande beskrivs i ett maktperspektiv, och att deras agerande kan beskrivas i någon av termerna Hälsan tiger still, Vanmakt, Maktlöshet och Fram- 37. Utbildningsinspektion i Hudiksvalls kommun. Inspektionsrapport från Skolverket :3313. Omdömet avser en av kommunens grundskolor. 38. Utbildningsinspektion i Vingåkers kommun. Inspektionsrapport från Skolverket :3870. Omdömet avser en av kommunens grundskolor. 39. Utbildningsinspektion i Sandvikens kommun. Inspektionsrapport från Skolverket :3314. Sammanfattande omdöme om kommunens grund- och gymnasieskolor. 40. Utbildningsinspektion i Sandvikens kommun. Inspektionsrapport från Skolverket :

27 gångsrik maktutövning (se sidan 19). Eva Forsberg genomförde, för sin doktorsavhandling och i förberedande studier, enkäter och intervjuer med elever och lärare under åren Undersökningarna genomfördes dels i en förberedande kommunstudie, dels som led i utvärderingen av två skolor som ingick i skolutvecklingsprojektet Skola Resultatet visade att endast en mindre del av eleverna kunde hänföras till kategorierna Hälsan tiger still respektive Framgångsrik maktutövning. Den största gruppen av eleverna hörde till gruppen Maktlöshet. Undantaget var årskurserna 2 och 3 på en av de skolor som ingick i utvecklingsprojektet, där betydligt fler elever ansåg att de kunde utöva makt 41. Tidigare undersökningar om elevinflytande Rädda Barnen har under senare år genomfört flera undersökningar som delvis berör elevinflytande. En av de senaste är Skolkartläggningen 42 som genomfördes år 2007 som en enkät till elever i grundskolor och gymnasier i Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall. En av frågorna i denna undersökning tar upp elevinflytande, och svaren på den visar en tendens till att elever i högre årskurser är mindre nöjda med sitt inflytande än elever i lägre årskurser. Fråga 2 i undersökningen lyder: Barn och unga ska alltid ges möjlighet att säga vad de tycker i frågor som berör dem. Barn och unga ska ha inflytande över sitt liv och sin vardag. 2a. Hur ofta har du haft möjlighet att framföra vad du själv tycker är bäst för dig i skolan? Svarsandel i procent. Alltid, oftast Ibland Sällan, aldrig Alla Pojkar Flickor Svensk bakgrund Utländsk bakgrund Grundskola år År År År Gymnasiet Stockholm Malmö Göteborg Sundsvall Friskolor Kommunala skolor Eva Forsberg, Elevinflytandets många ansikten, sid 99. Uppsala Skolkartläggningen. Resultat av elevenkät om hur skolan efterlever Barnkonventionen. Rädda Barnen

28 2b. I vilken utsträckning har de som bestämmer rättat sig efter vad du tycker? Svarsandel i procent. Alltid, oftast Ibland Sällan, aldrig Alla Pojkar Flickor Svensk bakgrund Utländsk bakgrund Grundskola år År År År Gymnasiet Stockholm Malmö Göteborg Sundsvall Friskolor Kommunala skolor Liknande resultat finns i Barnombudsmannens rapport Hur kul är det, på en skala? 43 (2005). Där konstateras att barn i årskurs 3 4 var mest nöjda med sitt inflytande i skolan (nöjdhetsvärde 81 på skalan 1 100). Minst nöjda var elever i årskurs 8 och 9 (nöjdhetsvärde 63 respektive 65). År 2007 genomförde Barnombudsmannen och SCB en undersökning i serien Upp till 18. En av de frågor som ställdes belyser skillnaden mellan vad elever vill vara med och bestämma om och vad de anser att de kan vara med och bestämma om. Delar av resultatet redovisas i tabellen här nedan: Medbestämmande i skolan bland elever i årskurs 7 9 och gymnasieskolan år Svarsandel i procent. Vill vara med och bestämma Kan vara med och bestämma Vem arbeta med Arbetssätt Läxor och prov Lära sig i olika ämnen Regler Skolmiljön Skolmaten Läromedel Liknande men inte helt jämförbara frågor har ställts till elever i årskurserna 4 6. Svaren för årskurs 4 6 visar till exempel att 65 procent anser att de ofta eller ibland kan vara med och bestämma om vilka de ska arbeta med medan 45 procent kan påverka regler i skolan (ofta/ibland) Upp till 18. Barnombudsmannen och SCB I publikationen finns även jämförande siffror för åren 1993, 1997, 2000 och 2003, som här inte tagits med av utrymmesskäl. Se hela rapporten på publikationer,%20pdf/upp_till_18_2007.pdf 28

29 Elevråd och klassråd Skolverket konstaterar i Skolverkets utbildningsinspektion en sammanfattning av resultat och erfarenheter under tre år att ett stabilt resultat av inspektionerna mellan år 2003 och 2006 är att de allra flesta grundskolor har samverkansorgan i form av elevråd och klassråd, och att samverkansorgan finns även i gymnasieskolan även om verksamheten i dessa inte är lika omfattande som i grundskolan. Men att det finns klassråd eller elevråd är i sig ingen garanti för att verksamheten i dem fungerar bra. I Skolverkets inspektioner går det att hitta många exempel på beskrivningar att det kan vara motigt för klassråd och elevråd, till exempel denna: Inspektionen visar att elevernas möjlighet till inflytande och delaktighet genom formella samverkansorgan, till exempel klassråd och elevråd, finns på de flesta skolor. Det finns dock stora skillnader mellan och inom skolorna i vilken utsträckning elever upplever att de härigenom ges något reellt inflytande. Elevernas intresse och engagemang i de skolgemensamma frågorna saknas ofta, vilket skulle kunna förklaras av att skolorna i hög grad betonat organisation och formella former istället för innehåll. De formella fora som förekommer domineras enligt eleverna av information, envägskommunikation istället för dialog. 45 Det verkar som att elevråden på en del skolor ses som en fast struktur ledd av vuxna, vilket följande citat ger uttryck för: I xxx skola finns klassråd och så kallat elevinflytande (elevråd) där eleverna kan ta upp sina frågor. Det är emellertid långt mellan dessa möten och eleverna vet därför inte när de kan ta upp frågor och få svar. 46 Elevrådsorganisationernas syn på elevinflytande Sveriges Elevråd SVEA SVEA bildades 1994 som en samarbetsorganisation av och för elevråd. Organisationens inställning är att elevråden alltid ska vara demokratiskt valda av alla elever på skolan. SVEA definierar elevinflytande som att ha upplevelsen av delaktighet och inflytande, både individuellt och kollektivt 47. Det är alltså bara eleven själv som med denna definition kan svara på om han eller hon har inflytande eller inte. Den främsta och grundläggande förutsättningen för allt elevinflytande anser SVEA vara informellt inflytande på individuell nivå, i den dagliga dialogen mellan elev och lärare, elev och rektor samt elever emellan. SVEA understryker att elevrådet ska ägas av eleverna, det vill säga att eleverna till- 45. Utbildningsinspektion i Kristianstads kommun. Inspektionsrapport från Skolverket :3213. Sammanfattande omdöme om kommunens grund- och gymnasieskolor. 46. Utbildningsinspektion i Hudiksvalls kommun. Inspektionsrapport från Skolverket : SVEAs ordförande Josephine Bladh i intervju med rapportförfattaren i oktober