Forskningsoch. utvecklings dagen 11 April 2013

Transkript

1 Landstinget Sörmland FoU-centrum / CKFD Forskningsoch utvecklings dagen 11 April Program - Sammanfattningar av projekt

2

3 Program Tid: 11 april kl (kaffe serveras från 08.30) Plats: Kirurgaulan, Mälarsjukhuset, Eskilstuna Tid: Plats: Hotell Elite (Lunch ) Registrering, kaffe och smörgås Inledning och välkomsthälsning av Per-Olov Gustafsson, Chefsläkare i Stab Information om FoU-centrums verksamhet av Ove Axelsson Utdelning av FoU-priset Från Eskilstuna till Calgary; om konsten att motivera sig Tomas Gustafson, inspiratör och trefaldig OS-guldmedaljör Kaffe/te & frukt Marika Möller, leg psykolog, Rehabiliteringskliniken Sörmland presenterar sin avhandling Dan Hegewald informerar om biobank i Sörmland Marianne Högman, Föreståndare CKFG, informerar om Regionala Forskningsrådet Sjukhusbiblioteken presenterar sin verksamhet Busstransport till Hotell Elite Lunch (Hotell Elite) Projektpresentationer (se separat program) Kaffe/te & frukt Riskfaktorer som utlöser ohälsa- ett nytt epidemiologiskt forsknings område Johan Hallqvist, professor i preventionsforskning, Uppsala universitet Avslutning (Busstransport åter MSE)

4 Projektpresentationer Samtliga presentationer kommer att hållas på svenska. LOKAL: Kirurgaulan Disputationspresentation (Mälarsjukhuset) Tid Namn Titel Marika Möller Fatigue and Cognition Hormonal Perspectives LOKAL: Viljan Allmänmedicin/Samhällsmedicin (Elite Stadshotellet) Moderator: Thorne Wallman Tid Namn Titel Linda Lännerström Att förlora självständigheten långtidssjukskrivnas upplevda erfarenheter av att vara sjukskrivna Hans-G Eriksson & Uppväxtvillkorens betydelse för den vuxnes hälsa Katarina Gustafson Anne Rydén Vuxna astmapatienter i primärvården i Sörmland - astmakontroll och omhändertagande Kent Jonsson Evaluering av bröstkorgens funktion och dess betydelse vid fibromyalgi Marina Arkkukangas Genomförbarhet av en multicenter fallpreventionsstudie för äldre i ordinärt boende Anna-Sophia von Celsing Kan riskscore användas vid sjukskrivning? LOKAL: Vörten (Elite Stadshotellet) Allmänmedicin/Barnforskning/Samhällsmedicin Moderator: Eva-Maria Annerbäck Tid Namn Titel Eva-Maria Annerbäck Utsatthet för mobbning i tonåren en studie av samband med ohälsa Anna Karin Andersson Född för tidigt i Mälardalen ett projekt om hälsa och välfärd Susann Ericsson & Sörmlänningars hälsa och kontakter med vården Anna Ekholm Ylva Tindberg Ökad förekomst av skador och förgiftningar hos ungdomar som utsatts för fysisk eller psykisk misshandel Charlotta Skålén Patientklagomål till patientnämnden i Sörmland en deskriptiv studie Annika Bardel Symtomrapportering från män och kvinnor i åldersgrupper från år

5 Projektpresentationer LOKAL: Niten (Elite Stadshotellet) Tandvård Moderator: Lars Hjalmarsson Tid Namn Titel Lars Hjalmarsson Femårsöverlevnad för komposit- och metallkeramikkronor utförda inom allmäntandvården i tre län. En retrospektiv journalstudie Margitha Björksved Sluten respektive öppen kirurgisk friläggning av palatinalt retinerade hörntänder; behandling, behandlingsresultat inkl. lönsamhetsanalys och patienterfarenheter Margaretha Koch Ett lyckat förändringsarbete i endodontisk allmäntandvård: en kvalitativ studie Gunnar Karlsson Uppföljning av kvarlämnade rötter av underkäksvisdomständer Karin Ekströmer Inställningsfel på panoramabilder tagna på allmäntandvården inom Folktandvården Sörmland Anna-Sofie Staaf Pilotstudie om följsamhet av tandkräm/fluorsköljningsförbrukning på särskilt boende Margareta Fridström Hur gick det sen? En långtidsuppföljning av barn som p.g.a tandvårdsrädsla och /eller behandlingsproblem fått strukturerad exponeringsbehandling inför tandbehandling på specialistklinik i pedodonti. LOKAL: Ostran (Elite Stadsthotellet) Vårdvetenskap Moderator: Lena Nordgren Tid Namn Titel Christina Andreae Aptit vid kronisk hjärtsvikt Mats Holmberg Relationen till vårdarna inom ambulanssjukvården patienters erfarenheter Anna Moberg Självskattad balansförmåga vid Kronisk Reumatisk Sjukdom - fortsatt validering av BAQ-PA Annika Pedersen Nutritionsbedömning eller inte? Sjuksköterskors uppfattningar av att utföra riskbedömningar avseende patienters nutritionsstatus Maria Liljeroos Patient och partners drabbade av hjärtsvikt behov av stöd och utbildning Petronella Bjurling Sjöberg Standardiserade vårdplaner inom svensk intensivvård: En nationell kartläggning Edit Tedenljung Kognitiv effekt av gång med rollator hos äldre personer med nedsatt kognition

6 Projektpresentationer LOKAL: Visheten (Elite Stadshotellet) Invärtes medicin/vårdvetenskap Moderator: Staffan Eriksson Tid Namn Titel Susanne Holmqvist Lybäck & Får patienter med Carpaltunnelsyndrom arbetsterapeutisk Helena Jonson konservativ behandling innan operation? Zoi Papoutsi Studie av hormonella faktorer som kan påverka barns tillväxthämning utan säker genes Jenny Hedberg Rörelseförmåga i övre extremiter hos barn med spastisk cerebral pares Jaana Karjala Ett triage-instrument som bygger i huvudsak på vitalparametrar, kan det vara något? Sara Castegren En pilotstudie jämförande primär, sekundär och tertiär sepsis på IVA med avseende på vårdtid, organdysfunktion och mortalitet Mats Berg Uppföljning av hudsjukdomar med olika score och livskvalitetsmått LOKAL: Nystfoten (Elite Stadshotellet) Psykiatri/Neurovetenskap/Opererande specialiteter Moderator: Yu-Hui Wang Tid Namn Titel Margit Wallsten Patienters och anhörigas upplevelse av psykosvården på Mälarsjukhuset, Eskilstuna Florim Delijaj Extension av nacken under sömnen med halskrage och dess betydelse i reduktionen av apné-hypopné index hos vuxna med sömnapné syndrom Kerstin Persson Med nedsatt hörsel och kockleaimplantat i arbetslivet, en intervjustudie Louise Olsson Överlevnad vid rektalcancer i Sverige i relation till socioekonomiska faktorer Omid Azodi Sadr Livsstil, läkemedelsanvändning och akut pankreatit

7 LOKAL: Kirurgaulan TID: Fatigue and Cognition Hormonal Perspectives Marika Möller, Med dr, Leg psykolog, Specialist i neuropsykologi Bakgrund Syftet var att studera vilka neuropsykologiska (NP) test som är lämpliga för att fånga kognitiv trötthet och att undersöka om hormonförändringar bidrar till tillståndet. Metod Patienter som drabbats av en lätt traumatisk hjärnskada, ooforektomerade (Of) kvinnor och patienter med obehandlad Graves sjukdom (GD) undersöktes med NP test. Resultat Kognitiv trötthet var mera framträdande på komplexa NP test. Självskattad trötthet var relaterad till nedstämdhet. Så var inte fallet för kognitiv trötthet. Disputationspresentation Hos obehandlade Of kvinnor var tröttheten kopplad till övervikt och sämre självskattad hälsa. Vid behandling med antingen östrogen/placebo eller östrogen/testosteron var hormonnivåerna i sig inte relaterade till kognitiv trötthet - snarare förhållandet mellan östrogen- och testosteron. Testosteronbehandling hade negativ effekt på verbalt minne. Patienter med GD upplevde högre grad av självskattad trötthet, 50 % led av kognitiv trötthet jämfört med 19 % i kontrollgruppen och de presterade sämre på flera NP test. De som hade höga nivåer av trijodtyronin (T3) fungerade bättre kognitivt men skattade högre vardagskonsekvenser av trötthet. Rökare hade lägre nivåer av fritt T3. Slutsats - Kognitiv trötthet fångas bäst med komplexa test. - Kognitiv trötthet är inte direkt relaterad till hormonnivåer - snarare till hormonell obalans. - Bristen på samstämmighet mellan självskattad trötthet och kognitiv trötthet kan bero på att vi mäter olika aspekter av trötthet med olika instrument. 7

8 LOKAL: Viljan TID: Att förlora självständigheten långtidssjukskrivnas upplevda erfarenheter av att vara sjukskrivna Linda Lännerström, Doktorand, Distrikssköterska, Vårdcentralen City, Eskilstuna 8Allmänmedicin/Samhällsmedicin Bakgrund: Det finns i dagsläget ett fåtal studier där de sjukskrivnas upplevelser av sjukskrivningstiden är beskriven. I tidigare studier har det beskrivits att sjukskrivning förändrar självbilden, livsrytmen och orsakar känslor av utanförskap och social stigma. Syftet med denna studie var att beskriva långtidssjukskrivnas upplevelser av sjukskrivning. Metod: Studien hade en kvalitativ och deskriptiv design. Sexton stycken, selektivt utvalda, långtidssjukskrivna personer intervjuades i semistrukturerade, individuella intervjuer. Materialet analyserades med Giorgis fenomenologiska metod. Resultat: Intervjuerna visade att personerna förlorade sin självständighet när de klev ut ur arbetslivet, tvingas att följa stegen i rehabiliteringskedjan och mötte många aktörer. Deltagarna upplevde att deras livsvärld dramatiskt förändrades när de blev sjukskrivna. Upplevelserna var övervägande negativa men det fanns några positiva exempel. De centrala upplevelserna var att steget ut ur arbetslivet medförde så många förändringar, deltagarnas känslor av maktlöshet i processen och deras upplevelser av respektlös och förnedrande behandling/möten med olika aktörer. Slutsats: De flesta av deltagarna beskrev negativa upplevelser. Många av dem upplevde både försämrat självförtroende och försämrat förtroende för myndigheter under sjukskrivningstiden. Det finns behov av att undersöka hur omfattande de negativa upplevelserna är och hur de påverkar sjukskrivnas återhämtning och återgång i arbete. LOKAL: Viljan TID: Uppväxtvillkorens betydelse för den vuxnes hälsa Hans-G Eriksson, Statistiker, Utredningssekreterare, FoU-centrum/CKFD, Eskilstuna Katarina Gustafson, Folkhälsoplanerare, Folkhälsocentrum, Eskilstuna Bakgrund: Bland faktorer som har samband med hälsan hos vuxna finns uppväxtvillkoren. Metod: Med tvärsnittsstudier kan man vanligen endast visa på samband mellan variabler, inte om det finns ett orsakssamband mellan dem. Denna presentation sammanfattar ett försök att i en tvärsnittsstudie ta reda på om det finns ett orsakssamband mellan faktorer under uppväxten och hälsan i vuxen ålder. I landstingets befolkningsenkäter till den vuxna befolkningen Hälsa på lika villkor? år 2012 och Liv & hälsa år 2008 finns två frågor om uppväxtvillkoren. Frågorna berör ekonomi respektive upplevd nedlåtande behandling. Dessutom belyses motsvarande frågor i nutiden. Med hjälp av logistisk regression kan man nivåbestämma respektive variabels effekt på utfallet under hänsynstagande till övriga variabler. I det här fallet kan vi se hur starkt samband hälsan hos den vuxne har med familjens ekonomi under uppväxten och med eventuell nedlåtande behandling under uppväxten. Detta samtidigt som hänsyn tas till effekten av nuvarande ekonomiska tillstånd och en eventuell nedlåtande behandling i nutid. Många andra variabler fanns också med i modellen. Resultat: Justerade oddskvoter Ekonomiska problem under uppväxten 1,5 Ekonomiska problem senaste året 2,3 Nedlåtande behandling under uppväxten 2,0 Nedlåtande behandling under senaste tre månader 3,4 Slutsats: Det finns förmodligen ett orsakssamband mellan uppväxtvillkoren och hälsan i vuxen ålder.

9 LOKAL: Viljan TID: Vuxna astmapatienter i primärvården i Sörmlandastmakontroll och omhändertagande Anne Rydén, Distriktssköterska, Vårdcentralen City, Eskilstuna Bakgrund: Ca 6-8 % av befolkningen i Sverige har astma. Behandlingsriktlinjer för astma finns både regionalt, nationellt och internationellt. Sjuksköterskeledda astma/kol-mottagningar förekommer inom primärvården, men forskning kring effekten av dessa är bristfällig. Det är oklart om patienterna mår bättre om de går till en vårdcentral som har en astma/kol-mottagning jämfört med vårdcentraler som inte har det. Metod: En strukturenkät skickades år 2011 till alla 25 vårdcentraler som då fanns i landstinget Sörmland, för att kartlägga resurser kring omhändertagandet av astmapatienter. Därefter valdes fem vårdcentraler ut som hade astma/kol-mottagning med mest tid avsatt för sjuksköterskan, samt fem vårdcentraler som inte hade astma/kol-mottagning eller med minst tid avsatt för sjuksköterskan. Slumpmässigt utvalda patienter från båda grupperna av vårdcentraler fick besvara en enkät under vårvintern år 2012, med bl.a. frågor om deras astmakontroll som beskriver hur väl reglerad astman varit de senaste 4 veckorna. Journalgranskning för att besvara vissa aspekter kring omhändertagandet under åren beräknas vara klar under våren Resultat: Pågående projekt, resultat ej färdigt. Vissa preliminära resultat kan komma att presenteras på FoU-dagen. Slutsats: Pågående projekt, slutsats ej klar. LOKAL: Viljan TID: Evaluering av bröstkorgens funktion och dess betydelse vid fibromyalgi Kent Jonsson, Leg sjukgymnast, SRS Smärtmottagningen, Nyköping Bakgrund: Forskningen inom fibromyalgi (FM) har under årens lopp blivit allt bredare och fynd har gjorts inom flera områden där hypoteser för manifestationen av FM nu inkluderar immunologiska, endokrina och neurologiska mekanismer, men patofysiologin är fortfarande oklar. Kanske att den nu mest accepterade hypotesen innefattar mekanismer i det centrala nervsystemet. Även ett mönster av onormala autonoma funktioner finns rapporterat. Utöver smärta förekommer en varierad symtomologi som t. ex dålig sömn, ångest, depression och trötthet. FM kännetecknas av en oförklarlig, kronisk muskelsmärta. Ett av de vanligaste områdena är övre bakre skulderpartiet som tillsammans med thoracic inlet bildar en intressant neuroanatomisk region med närhet till vitala strukturer med betydelse för bl. a. respiratoriska och gastrointestinala funktioner. Få studier har undersökt betydelsen av ryggrörlighet hos patienter med fibromyalgi. Än mindre i förhållande till andra funktioner som andning och gastrointestinala besvär. Ryggen samt bröstkorgen är annars av intresse när det gäller andning p.g.a. dess mekaniska påverkan och fynd kopplat till respiratoriska funktioner har påvisats vid FM. FM har också länkats samman med besvär från det gastrointestinala systemet. Metod: Planerade metoder är spirometri, radiologi, smärtpalpation, andningsexkursion, mätning av ryggrörlighet genom cervico-thoracic ratio (CTR) samt självskattningsformulär. Resultat: Inga resultat att presentera. allmänmedicin/samhällsmedicin 9

10 LOKAL: Viljan TID: Genomförbarhet av en multicenter fallpreventionsstudie för äldre i ordinärt boende Marina Arkkukangas, Doktorand, Sjukgymnast, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Mälardalens Högskola, Västerås Allmänmedicin/Samhällsmedicin 10 Bakgrund: Syftet med denna studie är att undersöka genomförbarheten av en randomiserad kontrollerad multicenter studie (RCT) där fallpreventiv intervention består av träning med eller utan beteendemodifierande åtgärder jämfört med standardbehandling för totalt 414 äldre i ordinärt boende. Metod: Studien baseras på erfarenheter från de 30 första inkluderade personerna i bakomliggande RCT. Analysering av genomförbarheten utförs utifrån de deltagande sjukgymnasternas perspektiv. Sammanlagt elva sjukgymnaster kommer att utföra tester och intervention. Ett urval av 30 personer över 75 år som söker gånghjälpmedel eller bistånd från kommunen för första gången inkluderas i studien. Deltagarna randomiseras till aktiv träning (Otago träningsprogram, OEP), aktiv träning i kombination med beteende modifierande åtgärder, motiverande samtal (MI), eller sedvanlig information gällande fallförebyggande åtgärder (kontrollgrupp). Individer som randomiserats till någon av interventionsgrupperna får fem hembesök av en sjukgymnast under tre månader. Utvärdering av genomförbarheten görs på följande områden; förmåga att förstå och hantera bedömningsinstrumenten, anpassning av OEP i hemmiljö, följsamheten av tränings regimen både för behandlare och försökspersoner, användbarheten av behandlingsmanualen och genomförbarheten av MI behandlingen. Resultat: Resultat och slutsats kommer att presenteras utifrån de deltagande sjukgymnasternas perspektiv. Slutsats: Genomförbarheten av denna multicenterstudie kommer att diskuteras. LOKAL: Viljan TID: Kan riskscore användas vid sjukskrivning? Anna-Sophia von Celsing, Doktorand, Ortoped/rehabläkare, Vårdcentralen City, Eskilstuna Bakgrund: Tidig identifiering av patienter med risk för långtidssjukskrivning är viktigt för att underlätta återgång i arbete. Studiesyfte var att utifrån tre signifikanta riskfaktorer för långtidssjukskrivning, utarbeta ett riskdiagram som kan användas vid skattning av sjukskrivna patienters tid för återgång i arbete. Metod: Alla individer, år (n=943), sjukskrivna av läkare på Vårdcentralen City under 8 månader 2004 följdes med registerdata över sjukskrivningsdagar under 3 år. I Cox s analys användes ålder vid studiestart, antal sjukskrivningsdagar året före studiestart samt diagnosgrupper (ICD-10) som oberoende variabler. Arbetsåtergång var den beroende variabeln, här definierat som avslut av sjukfallet med det antal dagar från studiestart när detta inträffade. Resultat: Ett omvänt förhållande råder mellan återgång i arbete relaterat till ålder och antal sjukskrivningsdagar året före studiestart och ökande i diagnosgrupperna från F och G till H och J. Arbetsåtergång mätt vid dag 28, 90 och 180 visade att högre ålder, att ha en tung diagnos (F och G) och många sjukskrivningsdagar året före studiestart medförde betydligt långsammare återgång i arbete (10, 17 respektive 23 %), jämfört med de yngsta som hade lätta diagnoser (H och J) och inga sjukskrivningsdagar året före studiestart (98, 100 respektive 100 %). Detta förhållande är åskådliggjort i riskdiagram. Slutsats: Ett riskdiagram kan ge läkare möjlighet att skatta tid till arbetsåtergång i samband med utfärdande av sjukintyg och därmed kunna bedöma vilka sjukskrivna som kan vara i behov av olika rehabiliteringsåtgärder för att kunna återgå i arbete.

11 LOKAL: Vörten TID: Utsatthet för mobbning i tonåren - en studie av samband med ohälsa Eva-Maria Annerbäck, Med dr, Enhetschef, FoU-centrum, Landstinget Sörmland Bakgrund: Mobbning är ett allvarligt problem och utgör en risk för psykisk och fysisk ohälsa. Syftet med studien var att undersöka bakgrundsfaktorer och samband med ohälsa och hur utsatta ungdomars mående påverkas av frekvens och typ av mobbning? Metod: En tvärsnittsstudie till samtliga elever i åk 7 och 9 i Sörmland Liv och hälsa ung genomfördes 2011 (n=5248). Resultat från denna har analyserats med bland annat multipel logistisk regression. Resultat: Faktorer som kännetecknade dem som rapporterade utsatthet för mobbning var kön (flickor oftare), ålder (yngre eleverna oftare), kroniska sjukdomar och/eller funktionshinder, högt BMI, att ha utlandsfödda föräldrar och om båda föräldrarna var arbetslösa/sjukskrivna. Samband med ohälsa var starka och speciellt för allmänt hälsotillstånd och för åk 9-eleverna med självskadebeteende. Signifikanta samband fanns också för fysiska och psykiska besvär. Samband med ohälsa visade ett dos-responsförhållande vad gäller frekvens av mobbning och fysisk mobbning hade starkare samband med ohälsa än verbal. Slutsats: Resultaten av studien visar att mobbning är ett problem som måste tas på största allvar och sjukvården har en viktig uppgift att identifiera utsatta barn. Resultaten visar också att barn som är annorlunda oftare utsätts. Skolan har ett lagstadgat ansvar att förebygga mobbning och behöver arbeta, förutom med handlingsplaner mot mobbning också med värdegrundsarbete kring allas rätt att vara den man är. LOKAL: Vörten TID: Född för tidigt i Mälardalen - ett projekt om hälsa och välfärd Anna Karin Andersson, Doktorand, Sjukgymnast, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Mälardalens Högskola, Västerås Bakgrund: I Sverige föds knappt 5% av alla barn för tidigt, dvs. före 37 graviditetsveckan. Framsteg inom nyföddhetsvården har medfört att överlevnaden bland de för tidigt födda barnen har ökat. Senare tids forskning har visat att de för tidigt födda barnen löper risk för inlärningssvårigheter, låg verkställande funktion och uppvisar lägre studieresultat som en negativ följd av och starkt korrelerat med graviditetsåldern. För tidigt födda barn, utan neurologiska diagnoser, visar ofta en försenad eller avvikande motorisk utveckling. Kunskapen om vilka konsekvenser de motoriska svårigheterna får för vardagsfungerandet samt möjligheterna till delaktighet i vardagliga aktiviteter för denna grupp är tämligen begränsad, därför vore det värdefullt att tidigt upptäcka dessa svårigheter och ge tidiga insatser. Syfte: Att identifiera styrkor och svårigheter i vardagsfungerande, samspel och beteende hos för tidigt födda barn, kartlägga motorisk och kognitiv förmåga, utvärdera effekten av motorisk och/eller kognitiv intervention samt att undersöka barnens upplevelse av möjligheterna att uppnå sina livsmål. Metod: Prospektiv, randomiserad fall-kontroll design av barn födda 2008, födda för tidigt och en kontrollgrupp av barn födda i fullgången tid, båda grupper boende i Mälardalen. Studierna kommer att baseras på registerdata, enkäter, intervjuer och data pre och post intervention. Resultat: Första resultat förväntas bli presenterat under allmänmedicin/BarnForskning/Samhällsmedicin

12 Allmänmedicin/Barnforskning/Samhällsmedicin 12 LOKAL: Vörten TID: Sörmlänningars hälsa och kontakter med vården Anna Ekholm, Statistiker, FoU-centrum/CKFD, Eskilstuna Susann Ericsson, Folhälsoplanerare, Folkhälsocentrum, Eskilstuna Bakgrund/metod: Statens folkhälsoinstitut genomför varje år, sedan 2004, den nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor?". År 2012 deltog Landstinget Sörmland för första gången med ett extra urval. Cirka slumpmässigt utvalda sörmlänningar mellan 16 och 84 år besvarade enkäten. Hälso- och sjukvården har en central roll i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. För att kartlägga om landstingen lever upp till målet med en god hälsa på lika villkor är det viktigt att mäta och följa upp befolkningens upplevelse av kontakter med vården. Genom befolkningsundersökningar, som Hälsa på lika villkor? får vi kunskap om befolkningens allmänna hälsotillstånd, psykiska hälsa, värk och besvär samt tandhälsa. Resultat: 69 procent av kvinnorna och 74 procent av männen i Södermanland uppger att de har ett bra allmänt hälsotillstånd. Andelen med bra tandhälsa är lägre i Södermanland än i riket. Psykisk ohälsa är vanligare bland personer som uppger att de haft ekonomiska problem Generellt sett nyttjar kvinnor mer vård än män, två av tre kvinnor och varannan man har besökt någon vårdgivare under de senaste tre månaderna. Allt fler patienter tillfrågas om sina levnadsvanor, både på vårdcentral och på sjukhus. Många patienter vill ha hjälp att förändra sina levnadsvanor. LOKAL: Vörten TID: Ökad förekomst av skador och förgiftningar hos ungdomar som utsatts för fysisk eller psykisk misshandel Ylva Tindberg, Med dr, Överläkare, Barn- och ungdomskliniken, Mälarsjukhuset Bakgrund: Globalt sett utgör olycksfall och skador en stor del av såväl sjuklighet som dödlighet hos barn och ungdomar. Även misshandel är ett betydande folkhälsoproblem i denna grupp. Här undersöker vi om självrapporterad barnmisshandel och bevittnat föräldravåld är kopplat till skador, olyckor och förgiftningar under det senaste året och till förekomst av sjukvårdskrävande skador under uppväxten. Metod: En nationell skolbaserad tvärsnittsundersökning av åringar i Sverige (svarsfrekvens 84%) genomfördes Data analyserades med uni- och multivariata tester. Justeringar gjordes för kön, etnicitet, familjeekonomi, boende- och skolförhållanden. Resultat: Tydliga samband sågs för såväl fysisk och psykisk misshandel som bevittnat föräldravåld och förekomst av flera skador och/eller förgiftningar det senaste året (OR ) samt för upprepade sjukvårdskrävande skador under uppväxten (OR ). Psykisk misshandel, att ha bevittnat föräldravåld, vanvård, mobbning, oro för familjens ekonomi och kronisk sjukdom förstärkte alla effekten av misshandel på skador som ev. krävt vård. Slutsats: Både upprepade skador och förgiftningar bland 15-åringar samt upprepat behov av sjukvårdskrävande skador under uppväxten är kopplat till fysisk och psykisk misshandel av barn och ungdomar, att ha bevittnat våld mellan föräldrar, erfarenhet av mobbning och kronisk sjukdom. Sjukvårdspersonal som stöter på skador hos barn bör särskilt uppmärksamma fall barn med upprepade skadetillbud.

13 LOKAL: Vörten TID: Patientklagomål till patientnämnden i Sörmland - en deskriptiv studie Charlotta Skålén, Utredningssekreterare, Patientnämndens kansli Bakgrund: Patientnämnden i Sörmland tar årligen emot ca 1000 synpunkter och klagomål. Patientnämnden ska utifrån dessa hjälpa och stödja patienter och bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet inom vården. Syftet med studien har varit att närmare undersöka vilken typ av klagomål som inkommer till patientnämnden och om det finns ett samband mellan typ av klagomål och upplevelsen av nöjdhet. Vidare om det finns ett samband mellan kön och ålder och typ av klagomål. Ett annat syfte har varit att undersöka om vården anger att de kommer att genomföra några förändringar eller förbättringar på grund av klagomålet. Metod: Materialet i studien är de akter som upprättas på patientnämnden. Akterna är lite varierande i sitt innehåll men samtliga innehåller synpunkter eller klagomål från en patient eller anhörig. Patienten får skriftligt formulera klagomålet som sedan skickas sedan till berörd enhet, där verksamhetschef lämnar yttrande. Yttrandet skickas till patienten som också får en kortfattad enkät angående handläggningen. Studien är en retrospektiv, deskriptiv studie där innehållet i akterna analyseras utifrån frågeställningar om vad som kännetecknar klagomål till patientnämnden och hur innehållet i sjukvårdens yttrande eventuellt påverkar patientnöjdheten. Materialet analyseras med uni- och bivariata metoder för att beskriva materialet och eventuella samband mellan olika faktorer. Resultat: Preliminära resultat kommer att presenteras. Slutsats: Kan ännu inte presenteras. LOKAL: Vörten TID: Symtomrapportering från män och kvinnor i åldersgrupper från år. Annika Bardel, Distriktsläkare, Med dr, Mariefreds Vårdcentral Bakgrund: Tidigare univariata prevalensstudier av självskattad symtomförekomst visar olika förlopp med stigande ålder för män och kvinnor. Multivariat analys i en studie från 2007 av kvinnor i åldersgruppen år, visade ökning för 5 av 30 symtom med ökande ålder (sömnbesvär, led/bensmärta, ögonbesvär och hörselnedsättning) och sjunkande prevalens för 11 symtom, bifasisk för 2 symtom, stabil för 12 symtom. Metod: Vi studerade nu symtomutveckling för rapporterade symtom med multivariat analys bland hos män och kvinnor år gamla med data hämtades från pågående populationsstudier i Göteborg, Eskilstuna och Uppsala-Örebro-regionen. Materialet analyserades med multivariat logistisk regression med symtomförekomst (ja/nej) som beroende, och ålder, undersökningsår, utbildning, civilstånd, BMI, och rökning som oberoende variabler. Resultat: Männen hade ökande prevalens med åldern för 9 symtom och kvinnorna för 8, varav 6 var gemensamma för män och kvinnor. Prevalensen var stabil för 2 symtom bland män och 4 för kvinnor. Prevalensen sjönk över åldern för 14 symtom bland män och 15 bland kvinnor, varav 12 var gemensamma med männen. Prevalensen var bifasisk för 5 symtom bland män och 3 bland kvinnor, varav 2 var samma som hos männen. Slutsats: Prevalensmönstret över åldern skilde mellan män och kvinnor för 10 av de 30 symtomen. För de övriga 20 var prevalensmönstret över åldern lika för könen. 13allmänmedicin/BarnForskning/Samhällsmedicin

14 LOKAL: Niten TID: Femårsöverlevnad för komposit- och metallkermikkronor utförda inom allmäntandvården i tre län. En retrospektiv journalstudie Lars Hjalmarsson, Övertandläkare, Odontologi doktor, Specialisttandvården, Oral protetik, Mälarsjukhuset, Eskilstuna Tandvård Bakgrund: Vid lagning av en kindtand får patienten ofta en stor plastlagning (kompositkrona, ckr), direktframställd i munnen av tandläkaren men ibland med tveksam långtidsprognos och i behov av frekventa justeringar. Vad som kan vara lönsamt på kort sikt kan visa sig bli kostsamt, i tid och pengar och för både patient, vårdgivare och samhälle i ett längre perspektiv. Ett alternativ till ckr är tandteknikerframställda kronor i metallegering med tandfärgad yta i porslin (mk-krona, mk-kr). Kunskapen om mk-kr är dock begränsad. I en systematisk review av Pjetursson et al fann man inga RCT-studier med långtidsuppföljning varför man bara inkluderade prospektiva och retrospektiva kohortstudier. Dessa visade på en femårsöverlevnad för mk-kr på 96 %. Kunskapen om överlevnad för ckr är ännu sämre. Enstaka studier av ckr på rotfyllda tänder visar en överlevnad på 92 % efter fem år. Jämförande studier mellan de två krontyperna saknas helt och hållet. Metod: En retrospektiv journalstudie genomfördes inom Folktandvården i Sörmland, Uppsala och Örebro med syfte att utvärdera femårsöverlevnad för ckr och mk-kr utförda inom allmäntandvården. Totalt 600 slumpmässigt utvalda patienter som fått kronor i sidopartierna (100 patienter med mk-kr och 100 patienter med ckr från varje län) under 2005 efterkontrollerades via journalsystem och röntgenbilder avseende komplikationer och överlevnad för kronorna. Resultat: Sammanställning pågår i feb Slutsats: Jag får återkomma till detta vid FoU-dagen. LOKAL: Niten TID: Sluten respektive öppen kirurgisk friläggning av palatinalt retinerade hörntänder; behandling, behandlingsresultat inkl. lönsamhetsanalys och patienterfarenheter Margitha Björksved, Övertandläkare, Ortodonti, Tandregleringen, Kungsgatan 21A, Eskilstuna Bakgrund: Hörntänderna i överkäken erupterar oftast i åldrarna år. Hos ca 2 % i den svenska befolkningen kommer dock inte hörntänderna i överkäken fram, varvid de diagnostiseras som retinerade. En av de mer omfattande komplikationerna vid retinerade hörntänder är att de kan skada de angränsande incisivernas rötter (rotresorption), så mycket att tänderna kan gå förlorade. Den vanligaste åtgärden - under förutsättning att diagnos sker tidigt - är borttagning av mjölkhörntanden, för att underlätta för den permanenta hörntanden att komma fram. I de fall behandlingen inte ger resultat efter 1 år bör kirurgisk friläggning och ortodontisk behandling äga rum; en behandling som ofta tar 2-3 år, för att få hörntanden i rätt position i tandbågen. De två huvudprinciperna för kirurgisk friläggning av palatinalt retinerade hörntänder är de så kallade slutna och öppna teknikerna. Det saknas dock underlag idag för att rekommendera den ena eller den andra tekniken, avseende behandlingsresultat inkl. bieffekter, komplikationer, patientfaktorer och ekonomi. Syftet med denna studie är att undersöka, beskriva och jämföra behandlingsresultatet avseende lyckande, behandlingstid, ev. komplikationer och bieffekter, kostnadseffektivitet och patienterfarenheter vid de 2 olika och i Sverige vanligen använda kirurgiska friläggningsteknikerna; sluten resp. öppen friläggningsteknik, vid behandling av palatinalt retinerade hörntänder. Några resultat eller slutsatser finns inte, eftersom studien inte ännu är påbörjad kliniskt. 14

15 LOKAL: Niten TID: Ett lyckat förändringsarbete i endodontisk allmäntandvård: en kvalitativ studie Margaretha Koch, Övertandläkare i endodonti, Doktorand, Specialisttandvården, Mälarsjukhuset, Eskilstuna Bakgrund: Syftet var att med hjälp av en kvalitativ metod studera orsakerna till förändrat arbetssätt, efter en utbildning i ny rotbehandlingsteknik (maskinell nickel-titanteknik) i Folktandvården Sörmland. Metod: Femton anställda deltog i två djupintervjuer var, med fokus på deras erfarenheter av förändringsarbetet. Av dessa intervjuer valdes 8 stycken strategiskt ut för en analys utifrån inklusionskriterierna att de: 1) representerade olika yrkeskategorier (tandläkare, tandsköterska, administrativ sköterska, klinikchef), 2) hade deltagit i utbildningen och 3) hade ändrat rotbehandlingsrutiner och infört den nya tekniken i daglig verksamhet. Avsikten var att med hjälp av deskriptiv fenomenologisk humanvetenskaplig metod beskriva den generella strukturen av fenomenet Ett lyckat förändringsarbete, inkluderande införandet av maskinell nickel-titanteknik. Resultat: Fyra inbördes beroende konstituenter kunde beskriva den generella strukturen: 1) motivationen hos deltagarna, 2) en individuell inlärningsprocess, 3) ett samarbete där alla deltar, och 4) en trovärdig utbildare. Slutsats: För att en förändring ska kunna ske, och upplevas som lyckad, måste den uppfattas som relevant och därmed motiverande, i en process där individuell träning måste vara möjlig, samtidigt som förändringen måste ske i ett multiprofessionellt samarbete. Den processen måste underlättas av en trovärdig utbildare med kunskap om den kliniska vardagen och positionell makt att genomföra den aktuella förändringen. LOKAL: Niten TID: Uppföljning av kvarlämnade rötter av underkäksvisdomständer Tandvård Gunnar Karlsson, Tandläkare, Käkkirurgiska kliniken, Specialisttandvården, Mälarsjukhuset, Eskilstuna Bakgrund: Vid operation av visdomständer i underkäken föreligger ofta en viss risk att skada nervus alveolaris inferior, vilket kan ge partiellt eller totalt känselbortfall i underläppen från mungipan och fram till medellinjen. Känselbortfallet kan bli temporärt eller i värsta fall permanent. Metod: I de fall när man efter röntgengranskning bedömt att risken för nervskada är påtaglig kan man välja att bara ta bort en del av tanden s.k. decoronering. Undersökningen går ut på att följa upp ett 20-tal fall som behandlats på detta sätt. Resultat: Det är ännu för tidigt att redovisa resultat, eftersom uppföljningstiden måste vara åtminstone 1 år. Slutsats: Ingen slutsats av studien kan presenteras i detta skede. 15

16 LOKAL: Niten TID: Inställningsfel på panoramabilder tagna på allmäntandvården inom Folktandvården Sörmland Karin Ekströmer, Övertandläkare, Odontologisk Radiologi, Specialisttandvården, Mälarsjukhuset, Eskilstuna Tandvård Bakgrund: Panoramabilden är en översiktsbild över tänder och käkar. Tekniken är enkel, men mycket inställningskänslig. Tidigare undersökningar visar att inställningsfel förekommer frekvent och att tekniken kräver vana bildtagare för att minimera felen. Syfte: Syftet med projektet är att ta reda på vilka inställningsfel som förekommer på panoramabilderna som tas på allmäntandvården i Folktandvården Sörmland och hur ofta de förekommer. Metod: Samtliga panoramabilder som tagits på allmäntandvården i Folktandvården Sörmland under 2011 har granskas för bedömning av eventuella inställningsfel. Resultat: Sammanlagt granskades 1905 panoramabilder. Antalet inställningsfel varierarde mycket mellan klinikerna och inom samma klinik. Flera bilder hade mer än ett inställningsfel. Det vanligaste felet var att patienten inte haft tungan uppe mot gommen vid bildtagningen. Att patientens huvud var tippat för mycket bakåt och att huvudet varit lätt vridet var vanligt förkommande inställningsfel. 404 bilder hade inga inställningsfel. Slutsats: Panoramabilden är inställningskänslig. Det krävs förmodligen att bildtagaren är van och utför bildtagningen regelbundet för att kunna minimera felen. Täta repetitionsgenomgångar krävs för att upprätthålla god bildkvalité och minimera risken för feldiagnostik. LOKAL: Niten TID: Pilotstudie om följsamhet av tandkräm/fluorsköljningsförbrukning på särskilt boende Ann-Sofie Staaf, Tandhygienist, Folktandvården Sörmland, Finningevägen 40, Strängnäs 16 Bakgrund: Allt fler äldre har fler tänder kvar, antalet tänder hos 75 år och äldre är i genomsnitt ca 20 st, och ca 4 av de 20 tänder är intakta. Förekomsten av parodontit ökar med stigande ålder (1,2). Äldre har också en högre risk att drabbas av rotytekaries (3). Kunskapen om hur fluor påverkar tänderna är lägre bland de äldre och ca 70 % använder mindre tandkräm än vad tandvården rekommenderar (4). Att borsta tänderna med en tandkräm som innehåller 5000ppm fluor ger lika bra skydd mot rotytekaries som att få tänderna fluorlackade 1gång/ månad (5). Metod: Medverkande i studien var ett särskilt boende med 38 lägenheter. Avdelningarna delades in i tre grupper. Grupp 100 med endast tandkräm 1100ppm (tandkräm 1), grupp 200 med tandkräm 1100ppm (tandkräm 1) samt fluorsköljning 900ppm (fluorsköljning) och grupp 300 som använde Duraphattandkräm 5000ppm (tandkräm 2). Alla fick rekommendationen att borsta morgon och kväll. De som fick fluorsköljning fick även rekommendationen att skölja efter tandborstning morgon och kväll med 10 ml fluorsköljning. Sammanlagt 24 medverkande. Alla medverkade under hela studietiden på 66 dagar. Resultat: Grupp 100 som använde tandkräm 1. förbrukade igenom snitt 0,7g/dag. Gruppen 200 som använde tandkräm 1. samt fluorsköljning förbrukade 1,2g/dag. Förbrukning för grupp 300 tandkräm 2. var 0,78g tandkräm/dag och person. Av de som fick hjälp med munvården (5 st) användes 0,65g tandkräm/dag och de som borstade själva (7 st) användes 0,88g tandkräm/dag. Slutsats: Den genomsnittliga förbrukningen gav omräknat till ppm för grupp ppm/dag, grupp ppm/dag och för grupp ppm/dag. Vilket innebär på att de som använde tandkräm 2. har dubbelt så hög fluorexponering jämfört med de som använde tandkräm 1. Om detta kan visas i en större studie borde rekommendationen av vilken tandkräm som skall användas ses över.

17 LOKAL: Niten TID: Hur gick det sen? En långtidsuppföljning av barn som p.g.a tandvårdsrädsla och /eller behandlingsproblem fått strukturerad exponeringsbehandling inför tandbehandling på specialistklinik i pedodonti. Margareta Fridström, Specialisttandläkare, Specialisttandvården, Mälarsjukhuset, Eskilstuna Bakgrund: Varje år remitteras drygt 1% av barn och ungdomar 3-19 år i Sverige till specialiserad barn- och ungdomstandvård. Den vanligaste remissorsaken är tandvårdsrädsla(df) och/eller behandlingsproblem av psykologisk art(dbmp) i kombination med ett odontologiskt behandlingsbehov. Behandlingsstrategierna omfattar såväl psykologiska som farmakologiska metoder. Genom att studera hur barn och ungdomar, remitterade med anledning av DF/DBMP och som inför tandbehandling fått förberedande träning sk strukturerad exponeringsbehandling (SEB), på lång sikt klarar sina tandvårdskontakter och erforderliga behandlingar samt hur de uppfattar betydelsen av invänjningen på specialistkliniken kan ytterligare en bit fogas till pusslet kring prevention och behandling av DF och DBMP. Metod: Studiegruppen utgörs av 62 barn och ungdomar (9-19 år) som tidigare (vid 4-12 års ålder) remitterats med anledning av DF/DBMP och som inför tandbehandling genomgått SEB. Data har insamlats via enkäter (tandvårdsrädsla resp. upplevelser av den genomförda behandlingen samt aktuell tandvård) och journalanteckningar (behandlingsuppgifter). Genom speciellt utformade frågor efterfrågas värdering av den på specialistkliniken genomförda behandlingen (SEB) och dess betydelse för de fortsatta tandvårdskontakterna. Resultat och slutsats: Datainsamling av enkätmaterial är avslutad men ej analyserad. Dataextraktion ur tandvårdsjournaler pågår. Databearbetning under 2013 och redovisning (vetenskaplig publikation) under Tandvård 17

18 LOKAL: Ostran TID: Aptit vid kronisk hjärtsvikt Christina Andreae, Leg. Sjuksköterska, Doktorand, Hjärtintensiven, Mälarsjukhuset, Eskilstuna 18Vårdvetenskap Bakgrund: Att vara undernärd och samtidigt vara drabbad av kronisk hjärtsvikt medför en försämrad prognos. Det är väl känt att patofysiologiska faktorer bidrar till undernäring, men det saknas kunskap kring aptit och faktorer som leder till nedsatt aptit. Studiens syfte var att identifiera faktorer associerade till nedsatt aptit. Metod: 150 patienter med kronisk hjärtsvikt rekryterades från tre hjärtsviktsmottagningar. Datainsamlingen omfattades av frågeformulär, antropometriska mått, objektiva mätmetoder och blodprover. Mätinstrumenten CNAQ (Council on Nutrition Appetite Questionnaire) och SNAQ (Simplified Nutritional Appetite Questionnaire) användes för att mäta aptit. Resultat: Majoriteten av studiepopulationen var män (n=102). Medelåldern var 70.2 ± 11.3 och sjukdomsgraden var NYHA klass II-III (58 % respektive 34 %). I det stora hela var aptiten ganska bra, medelvärde 28.9 ± 3.5 och även bättre för yngre patienter. Flera faktorer associerade signifikant till försämrad aptit som NYHA klass, ålder, ensamsboende, förekomst av dagtrötthet, sömnlöshet, låg fysisk aktivitet och symtom på depression. Symtom på depression och sömnlöshet var starkt associerat till bristande aptit medan NYHA klass, ålder, ensamboende och fysisk aktivitet hade en något svagare association till bristande aptit. Dagtrötthet korrelerade signifikant med SNAQ, men inte CNAQ. Slutsats: Aptit verkar vara reflekterat av psykosociala, fysiska och sömnrelaterade faktorer. Fortsatta longitudinella studier i större grupper med multifaktoriella variabler behövs för att få en ökad förståelse kring faktorer som påverkar aptit hos patienter med kronisk hjärtsvikt. LOKAL: Ostran TID: Relationen till vårdarna inom ambulanssjukvården patienters erfarenheter Mats Holmberg, Leg. Sjuksköterska, Fil mag, Doktorand, Ambulanssjukvården, Landstinget Sörmland Bakgrund: Historiskt har ambulanssjukvårdens fokus varit; akuta transport och akut medicinsk behandling. Studier på vårdare inom ambulanssjukvården påvisar vikten av mellanmänskliga relationer som komplement till den medicinska behandlingen. Relationen mellan patienten och vårdaren är tidigare beskriven som central inom omvårdnaden. Att vara patient inom ambulanssjukvården är beskrivet som att vara i en utsatt situation och att lämna över ansvaret till vårdarna. Syftet var att belysa innebörden av relationen till vårdarna såsom den erfars av patienter. Metod: 20 intervjuer med patienter överfördes till text och analyserades med en fenomenologisk hermeneutisk metod. Resultat: Resultatet beskrivs i fyra teman; Att vara i någon annans händer, Att vara i en vårdande temporär närvaro, Att vara viktig och Att inte vara respekterad. Fortsättningsvis framträdde ett huvudtema; Att överlämna sig i beroende av någon annan. Huvudtemat innehar en dubbelnatur; att inte ha något annat val än att överlämna sig, det innebär tillit till någon annan och lägga sitt liv i dennes händer. Överlämnandet innebär också att patienterna anpassar sig till vårdarna, även vårdarnas bedömning inte delas. Slutsats: Resultaten ger en komplex förståelse av relationen mellan patienten och vårdaren inom ambulanssjukvården. Relationen omfattar hela människan och situationen och kan inte reduceras ner till att enbart gälla den medicinska behandlingen. Fortsättningsvis framkommer att relationen är både positiv och negativ på samma gång. Kunskapsbehovet gällande omvårdnad inom ambulanssjukvården är stort och denna studie kan förhoppningsvis bidra med kunskap till utbildning och praxis.

19 LOKAL: Ostran TID: Självskattad balansförmåga vid Kronisk Reumatisk Sjukdom - fortsatt validering av BAQ-PA Anna Moberg, Leg. Sjukgymnast, Arbetsterapi och sjukgymnastikmottagning 2, Mälarsjukhuset Bakgrund: Forskning har visat att många personer med perifer artrit har en nedsatt balans. Balanssvårigheter kan medföra en nedsatt aktivitetsnivå i vardagen och leda till en rädsla för att ramla. För att kunna utvärdera och bedöma förmågan till balans behövs lämpliga balanstest. BAQ- PA (Balance Assessment Questionnaire for patients with peripheral arthritis) är det första frågeformuläret som har tagits fram för att kunna utvärdera balans hos personer med perifer artrit. Genom att komplettera andra balanstest med frågeformuläret BAQ-PA kan det bidra till att tydligare få fram prioriterade aktivitetsbegränsningar hos personer med balansnedsättningar och därefter lättare kunna rikta åtgärder och behandling efter individens behov. Denna studie syftar till att ytterligare testa validitet och reliabilitet för frågeformuläret BAQ-PA. Metod: 30 personer med perifer artrit kommer att rekryteras till studien. Dessa personer kommer att vid ett tillfälle få besvara BAQ-PA enkäten, skatta sin balans och rädsla för att ramla enligt en 4-gradig skala, besvara HAQ, Health Assessment Questionaire, utföra smärtskattning och global VAS samt utföra 6 olika funktionella balanstester. Efter en vecka kommer de få besvara BAQ-PA enkäten igen för att undersöka test-retestreliabiliteten. Resultat: Datainsamling och bearbetning av materialet pågår, därmed finns inget färdigt resultat att presentera i dagsläget. LOKAL: Ostran TID: Nutritionsbedömning eller inte? - Sjuksköterskors uppfattningar av att utföra riskbedömning avseende patienters nutritionsstatus Vårdvetenskap Annika Pedersen, Vårdenhetschef, Avd 82 MDG, Mälarsjukhuset, Eskilstuna Bakgrund: Sjukdomsrelaterad undernäring är ett stort hälsoproblem i Sverige idag. Undernäring utvecklas när energiförbrukningen är större än intaget och kroppens energiförråd sinar vilket innebär förändringar i struktur och funktion i kroppens organsystem. För den drabbade innebära detta en risk för komplikationer som försämrad funktionsförmåga, minskad livskvalitet, ökad risk för sjukdomar eller andra komplikationer, avvikande reaktioner på läkemedelsbehandlingar, längre vårdtid på sjukhus och även död. Validerade riskbedömningsinstrument finns som underlättar identifieringen av nutritionsproblem men svårigheten är att få sjuksköterskor att använda dessa på ett strukturerat sätt. Det finns stor skillnad mellan praxis och attityd. De flesta sjuksköterskor är överens om att patienterna bör riskbedömmas för undernäring, men bara hälften av alla patienter riskbedöms. Vad är det som gör att det finns brister? Vilka hinder och resurser finns för genomförande av riskbedömning avseende patienters nutrition? Metod: Metoden är en kvantitativ enkätstudie med strukturerade frågor som kommer att delas ut till ca 60st sjuksköterskor på sju av Vårdplatsenhetens avdelningar med syfte att kartlägga sjuksköterskornas uppfattningar om att utföra riskbedömningar avseende patienters nutritionsstatus. Resultat: Resultat ej klart. 19

20 LOKAL: Ostran TID: Patient och partners drabbade av hjärtsvikt behov av stöd och utbildning Maria Liljeroos, Sjuksköterska, Doktorand, Hjärtintensiven, Mälarsjukhuset, Eskilstuna 20Vårdvetenskap Bakgrund: Patienter drabbade av hjärtsvikt och deras partners behöver stöd och utbildning för att lära sig leva med sjukdomen och hantera den egenvård sjukdomen medför. Trots rekommendationerna i nationella riktlinjer är strukturerad patient-partner utbildning sällsynt i sjukvården idag. Syftet med studien var att undersöka vilka behov av stöd och utbildning par drabbade av hjärtsvikt upplever sig ha. Metod: Studien har en kvalitativ design och fokusgruppsintervjuer med patienter drabbade av hjärtsvikt samt deras partners har genomförts. Intervjuerna leddes av en moderator och en observatör som ansvarade för bandinspelningen och förde stödanteckningar deltog också. Kvalitativ innehållsanalys användes vid analysen. Resultat: Resultatet är baserad på 8 intervjuer med 19 par. Två teman identifierades, Kontinuerlig vägledning hjälper paren genom sjukdomens olika faser och När paren delar bördan med andra stöder paren varandra. Deltagarna beskrev ett fortlöpande behov av att få kunskap då nya problem ofta uppstår i vardagen. De önskade daglig telefontid och regelbundna mottagningsbesök där även någon frågar efter partnerns välbefinnande. Paren betonade att stöd och utbildning ska ges till både patient och partner och även i grupper med andra par i samma situation som då kan stödja varandra. Slutsats: Resultaten belyser vikten av att inkludera partner i vården och kan vägleda vid utformande av nya interventioner för att uppfylla behoven av utbildning och stöd till par drabbats av hjärtsvikt. LOKAL: Ostran TID: Standardiserade vårdplaner inom svensk intensivvård: En nationell kartläggning Petronella Bjurling Sjöberg, Intensivvårdssjuksköterska, Vårdutvecklare IVA/UVA, Doktorand, Intensivvårdsavdelningen, Mälarsjukhuset, Eskilstuna Bakgrund: Vetenskaplig kunskap produceras i allt snabbare takt men används inte alltid i klinisk verksamhet. Att arbeta evidensbaserat innebär att integrera bästa tillgängliga vetenskaplig kunskap med klinisk erfarenhet, lokala förutsättningar och patientens önskemål. Ett sätt att underlätta evidensbaserat arbete på lokal nivå är att tillämpa standardiserade vårdplaner (SVP). Under senaste åren har användandet av SVP ökat men det saknas fortfarande tillräcklig kunskap om SVP inom svensk intensivvård. Syftet med denna studie var därför att identifiera i vilken utsträckning SVP används inom svensk intensivvård samt att undersöka evidens grunden och kvalitén på dokumenten. Metod: Studien genomfördes i form av en deskriptiv och explorative nationell kartläggning. Ett frågeformulär skickades till samtliga svenska IVA (N84) med 100 % svarsfrekvens. De ombads även att skicka in ett exempel på SVP med tillhörande kunskapsunderlag, totalt erhölls 12 dokument. Kvantitativ data från frågeformuläret bearbetades för deskriptiv statistik. De inskickade exemplen granskades utifrån protokoll, kvantitativ data och granskarnas bedömning summerades. Resultat: Resultatet av studien är i manus och kommer delvis att presenteras på seminariet.

21 LOKAL: Ostran TID: Kognitiv effekt av gång med rollator hos äldre personer med nedsatt kognition Edit Tedenljung, Sjukgymnast, Arbetsterapi och sjukgymnastik grupp 3, Mälarsjukhuset, Eskilstuna Bakgrund: En stor andel av den äldre befolkningen i Europa lider av demenssjukdom. Förmågan att gå betraktas inte längre som en automatiserad motorisk aktivitet utan något som kräver aktivering av högre kognitiva funktioner. En sekundär motorisk eller kognitiv uppgift påverkar gångförmågan. Olika studier har visat att äldre med kognitiv nedsättning har dubbelt så hög fallfrekvens som äldre personer med intakt kognitiv förmåga. Att utföra en sekundär kognitiv uppgift (SKU) har visat sig påverka gångförmågan negativt hos äldre med kognitiv nedsättning. De krav som ställs på uppmärksamheten för att samtidigt gå och använda hjälpmedlet kan påverka individens stabilitet under gång. Metod: Experimentell studie där promenader kommer att utföras med och utan rollator med och utan SKU. Potentiella deltagare är patienter på avdelningen som har: 1) Demensdiagnos 2) nedsatt kognitiv förmåga sedan tidigare mätt med Mini Mental Test 3) misstankar om nedsatt kognitiv förmåga. Inklusionskriterier är att klarar max 23 poäng på MMT, normalt gå med rollator men kunna gå 10 meter upprepade gånger utan rollator, vara 65 år eller över, kunna tala och förstå svenska, vara tillräckligt kognitivt intakt för att förstå instruktioner. Deltagarna inkluderas konsekutivt. Resultat/Slutsats: Inget färdigt än Vårdvetenskap 21