EXAMENSARBETE. Hur biverkningarna presenteras i bipacksedlarna hos läkemedelsgruppen protonpumpshämmare

Transkript

1 EXAMENSARBETE 2008:020 HV Hur biverkningarna presenteras i bipacksedlarna hos läkemedelsgruppen protonpumpshämmare Sara Andersson Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga utbildningar Receptarieprogrammet Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen för Medicinsk vetenskap 2008:020 HV - ISSN: ISRN: LTU-HV-EX--08/020--SE

2 Hur biverkningarna presenteras i bipacksedlarna hos läkemedelsgruppen protonpumpshämmare How the adverse drug effects are presented in the patient information leaflets for pharmaceutical preparations within the group Proton Pumps Inhibitors Sara Andersson Handledare: Anders Ekedahl, Dr Medicinsk vetenskap Stab Forskning och Utveckling, Apoteket AB

3 Sammanfattning Under 2005 förskrevs i Sverige 112 miljoner dygnsdoser protonpumpshämmare (PPI) som används mot sjukdomar orsakade av magsyra. Följsamheten till långtidsmedicinering är ofta inte är bättre än 50 % vilket kan motverka syftet med medicinerna. Idag är apotekspersonalen enligt lag skyldig att byta det förskrivna läkemedlet mot det billigaste tillgängliga generiska preparatet, förutsatt att förskrivare eller patient inte motsätter sig bytet. Eftersom skilda generiska preparat ger olika information om biverkningar kan bytet skapa problem. Syftet med studien har därför varit att undersöka vilka biverkningar som redovisas i bipacksedlarna för PPI samt hur biverkningsrisken presenteras. Bipacksedlar för samtliga 46 protonpumpshämmare med ATC-koden A02BC, registrerade i Sverige , inhämtades till en Excel fil från Läkemedelsverket hemsida. Läkemedel som saknar bipacksedel exkluderades. Risken för att drabbas av biverkan skattades på tre olika sätt; verbalt, procentuellt och som frekvens. Som standard i jämförelsen användes den produkt som först registrerades på marknaden. Av de bipacksedlar som granskades i studien var 35 stycken olika. Totalt 82 biverkningar noterades för de studerade preparaten. Nio av dessa finns upptagna hos samtliga preparat. Vanligast är gastrointestinala biverkningar och huvudvärk. Alla utom tre preparat följer rekommendationer från EU när det gäller rubrik, inledande text samt avslutande text av biverkningsavsnittet i bipacksedeln. Samtliga studerade preparat anger sina biverkningar både verbalt och numeriskt i form av frekvens. Lansoprazolpreparaten anger störst antal biverkningar och minst antal har prantoprazolpreparaten. Inom respektive grupp varierar däremot inte antalet biverkningar särskilt mycket. Risken för att drabbas av olika biverkningar skiljer sig dock ganska rejält åt mellan preparaten inom de olika substansgrupperna. Den substansgrupp där preparaten skiljer sig mest är omeprazol. Hela 79 % av de upptagna biverkningarna skiljer sig åt mellan preparaten i gruppen. Bipacksedlarnas biverkningsavsnitt för preparaten inom gruppen PPI borde således göras mer homogena, bl.a. för att minska risken för dålig compliance i samband med generisk substitution. De bipacksedlar som inte följer rekommendationer från EU för utformning av biverkningsavsnittet borde kompletteras. SÖKORD: protonpumpshämmare, generisk substitution, biverkningsavsnitt, bipacksedel, magbesvär 2

4 SAMMANFATTNING... 2 INTRODUKTION... 4 FÖLJSAMHET OCH GENERISK SUBSTITUTION... 4 BIPACKSEDELN... 5 BESVÄR ORSAKADE AV MAGSYRA... 5 LÄKEMEDELSBEHANDLING... 6 FÖRSKRIVNING AV PPI... 7 SYFTE... 8 MATERIAL OCH METOD... 8 RESULTAT BIVERKNINGSAVSNITTET Egen rubrik för avsnittet Inledande text Avslutande text Antal biverkningar Hur risken uttrycks UPPTAGNA BIVERKNINGAR OCH HUR RISKEN FÖR ATT DRABBAS AV DESSA PRESENTERAS Pantoprazol Omeprazol Esomeprazol Lansoprazol Rabeprazol DISKUSSION SLUTSATS TACKORD REFERENSER BILAGA 1 BIPACKSEDEL LOSEC MUPS BILAGA 2 GRUPPERING AV BIVERKNINGAR UPPTAGNA I STUDIEN, SAMT INFORMATION OM VILKA BEGREPP DESSA BIVERKNINGAR INKLUDERAR BILAGA 3 - PREPARAT SOM UTESLUTITS UR STUDIEN PÅ GRUND AV ATT BIPACKSEDEL SAKNATS PÅ LÄKMEDELSVERKETS HEMSIDA BILAGA 4 BIVERKNINGAR SOM TAS UPP AV SAMTLIGA STUDERADE PREPARAT INOM GRUPPEN PPI (PROTONPUMPSHÄMMARE) BILAGA 5 - HUR RISKEN FÖR ATT DRABBAS AV BIVERKNINGAR ANGES HOS DE STUDERADE PREPARATEN INOM RESPEKTIVE SUBSTANSGRUPP TILLHÖRANDE LÄKEMEDELSGRUPPEN PPI (PROTONPUMPSHÄMMARE) BILAGA 6 - TABELL FÖR PANTOPRAZOL BILAGA 7 - TABELL FÖR RABEPRAZOL BILAGA 8 - TABELL FÖR LANSOPRAZOL BILAGA 9 - TABELL FÖR ESOMEPRAZOL BILAGA 10 - TABELL FÖR OMEPRAZOL

5 Introduktion Följsamhet och generisk substitution Följsamheten vid läkemedelsanvändning är svår att mäta. Studier har dock visat att bara omkring 50 % tar sina läkemedel enligt ordination vid långtidsmedicinering. Följsamhet påverkas av en rad faktorer däribland rädslan för eventuella biverkningar och kunskap om medicinen [1, 2]. Sannolikt är dålig följsamhet, d v s underanvändning av läkemedel vanligare än överanvändning [2]. Studier som genomförts i både Sverige och USA visar att terapimisslyckanden, så som dålig följsamhet, är ett stort problem för så väl den enskilde individen som för samhället i stort. Felaktig läkemedelsanvändning kan enligt vissa uppskattningar kosta Sverige så mycket som miljarder kronor per år [1, 2]. För patienten kan dålig läkemedelsföljsamhet medföra sämre livskvalitet, lidande och sjukdom samt fler inläggningar på sjukhuset [2]. En anledning till dålig följsamhet kan vara rädslan för att drabbas av de eventuella biverkningar som tas upp i läkemedlets bipacksedel. Patienten kan också känna sig otrygg med sin medicinering om biverkningarna skiljer sig åt mellan olika synonyma och generiskt utbytbara preparat. Lagen om den generiska substitutionen började gälla den 1 oktober 2002 [3-5] och innebär att apotekspersonalen är skyldig att byta ut det förskrivna läkemedlet mot billigast likvärda preparatet som finns på apoteket, förutsatt att läkaren eller kunden inte motsätter sig bytet. Om patienten/kunden yrkar på det förskrivna läkemedlet får de betala prisskillnaden själv. Det generiska utbytet betyder alltså att kunden kan få samma behandling för en lägre kostnad än tidigare och därigenom sparar både staten och kunden pengar. Men substitutionen är inte problemfri eftersom patienten kan erhålla olika läkemedel vid uttag från samma recept. Likvärdiga läkemedel har samma aktiva substans, beredningsform och styrka samt finns i motsvarande förpackningsstorlek. Däremot kan de skilja sig åt utseendemässigt, val av tillsatsämnen samt hur biverkningar presenteras i bipacksedeln. Avgörandet att genomföra eller avstå från ordinerad behandling gör kunden själv genom att väga behandlingens nytta mot dess risker. Varje läkemedel har en medföljande bipacksedel där bl.a. biverkningarna presenteras. Att få olika preparat med olika information med sig hem från Apoteket varje gång receptet förnyas kan skapa både förvirring och osäkerhet hos patienterna. I förlängningen kan patienten tappa förtroende för hälso- och sjukvården vilket leder till reducerad följsamhet (6). 4

6 Bipacksedeln EU har upprättat ett antal rekommendationer för hur biverkningsavsnitten i bipacksedeln bör utformas. Där står bl.a. att biverkningsavsnittet bör inledas med meningen Liksom alla läkemedel kan X orsaka biverkningar men alla användare behöver inte få dem. På samma sätt rekommenderas att avsnittet om biverkningar avslutas med meningen Om några biverkningar blir värre eller om du märker några biverkningar som inte nämns i denna information, kontakta läkare eller apotekspersonal [7, 8]. Informationen i bipacksedeln ska för övrigt baseras på avsnitt 4.8 i produktresumén (SPC) [8]. Enligt direktiv från EU kan risken för att drabbas av biverkan uttryckas på tre olika sätt eller som en kombination av dessa: 1. Verbalt ( mycket vanliga biverkningar, vanliga biverkningar, mindre vanliga biverkningar, ovanliga biverkningar samt mycket ovanliga biverkningar ) 2. Procentuellt (>10%, 1-10%, <0,1%, <0,01%) 3. Frekvens (numeriskt) (>1/10, 1/10-1/100, 1/100-1/1000, <1/1000, <1/10 000) Men trots riktlinjer från EU kan biverkningsinformationen se olika ut hos generiska preparat. Anledningen till detta är att det fram till 1998 var möjligt att registrera ett nytt original läkemedel separat i varje EU-land och de allra flesta originalläkemedel som utsatts för generikakonkurrens är godkända före 1995 och har därför olika läkemedelsinformation (SPC och PIL) i de olika medlemsländerna i EU. Sedan 1998 är detta inte längre möjligt, då godkännande proceduren sker i två steg där resultatet blir identiska bipacksedlar i alla medlemsländer där läkemedlet är godkänt [9, 10] Då patienten erhåller olika information i bipacksedeln från gång till gång kan detta bli ytterligare en faktor till bristande följsamhet. Eftersom magproblem är ett utbrett problem i vårt samhälle och då förskrivningen av syrahämmande läkemedel stadigt ökar kommer fler och fler människor i kontakt med protonpumpshämmare och tillhörande bipacksedlar. Besvär orsakade av magsyra Magbesvär är en av de vanligaste anledningarna till att läkare uppsöks och mellan 2-5 % av alla som söker för sina magbesvär besväras av s.k. dyspepsi [11, 12]. Dyspepsi är ett samlingsnamn för ihållande (veckor-månader) smärta eller obehag lokaliserat till övre delen av magen [11, 13]. Studier i Skandinavien och England visar att mellan 7 och 41 % av befolkningen någon gång har upplevt dyspeptiska symtom [12]. Ungefär 40 % av alla vuxna i Sverige drabbas regelbundet av halsbränna, ett symptom som ingår i begreppet dyspepsi [14]. 5

7 Dyspepsi kan bl.a. orsakas av sår i mage eller tarm, matstrupsinflammation samt i sällsynta fall cancer i mage eller strupe. Dyspepsin beror i dessa fall på att man har en sjukdom och kallas då för organisk dyspepsi. Om organiska förändringar inte förekommer har man istället något som man kallar för funktionell dyspepsi [11, 15], där besvären inte orsakas av själva magsyran utan beror på ökad känslighet i känselnerverna som finns i magsäck och tolvfingertarm. Det är dock oklart vad det är som orsakar denna ökade känslighet [15, 16]. Mer än hälften av alla de som söker behandling för sin dyspepsi får diagnosen funktionell dyspepsi [11]. Vid så kallad gastroesofageal refluxsjukdom (GERD) har man uttalade symtom som påverkar ens levnadsvanor negativt, med regelbunden halsbränna och eventuell även skadad strupe orsakad av kontinuerlig reflux [14]. Refluxsjukdom beräknas drabba 10 % av befolkningen [17]. Läkemedelsbehandling Läkemedel som används vid sjukdomar orsakade av magsyra är en grupp läkemedel som står för ungefär 4 % av den totala läkemedelsförsäljningen i vårt land. Denna grupp av läkemedel sålde för närmare 900 miljoner kronor under De två största läkemedelsgrupperna inom denna grupp är protonpumpshämmarna och H2-blockarna. Av dessa två är det protonpumpshämmarna som dominerar försäljningen [16]. Magsyran produceras i parietalcellerna som finns i vår magsäcks sekretoriska membran. Histamin, gastrin och acetylkolin är de tre signalsubstanser som ökar syraproduktionen genom att binda till sin respektive receptor på parietalcellen. H2-blockarna fungerar så att de minskar syraproduktionen i magen genom att blockera histaminreceptorn, det vill säga en av tre signalvägar för att stimulera syraproduktionen. Protonpumpshämmarna (PPI) däremot blockerar alla tre signalvägarna eftersom den riktar in sig på slutsteget och blockerar pumpen som slutligen pumpar ut syran ur parietalcellerna [18]. Detta innebär att PPI har en större syrahämmande effekt [16]. Protonpumpshämmare I dagsläget finns i Sverige fem stycken godkända benzimidazoler som alla tillhör läkemedelsgruppen protonpumpshämmare. De olika substanserna heter omeprazol, esomeprazol, pantoprazol, lansoprazol och rabeprazol [19, 20]. Alla dessa har likvärdig effekt vid standarddosering och fungerar enligt samma mekanism. De har också i stort sätt likvärda biverkningsprofiler. De skiljer sig dock åt vad gäller exempelvis kemisk stabilitet [21-23]. 6

8 Protonpumpshämmarna har ATC kod A01BC och indikationer för dessa läkemedel är bl.a. behandling samt profylax (ex. vid pågående behandling med NSAID, Non Steroidal Anti- Inflammatory Drugs, eller acetylsalicylsyra) vid ventrikel eller duodenalsår (ulcus) och behandling av refluxbesvär [20, 21]. De behandlar dessutom inte bara symtom på refluxsjukdom, utan kan även hjälpa till att läka skador som uppkommit p.g.a. exempelvis refluxsjukdom och matstrupsinflammation [18]. Protonpumpshämmarna fungerar så att de hämmar saltsyra sekretionen i magsäcken genom att irreversibelt hämma den så kallade protonpumpen, ett enzymkomplex som finns i magsäckens sekretoriska membran, i parietalcellerna. Det är i dessa parietalceller som saltsyran produceras. De producerar mellan 2 och 3 liter magsyra per dygn som sedan pumpas ut i magsäcken. Genom att hämma pumpen så hämmas alltså också saltsyrasekretionen [18, 19, 22, 24]. Alla läkemedel inom denna grupp fungerar som så kallade pro-drugs. Detta innebär att de är inaktiva ända tills de når sitt mål, i det här fallet parietalcellerna, och först i den sura miljön som råder i magsäcken (ph 1-2) aktiveras läkemedlet. Läkemedlet binder till protonpumpen och blockerar då denna och således även saltsyra sekretionen. Effekten av protonpumpshämmarna sitter i länge eftersom de binder irreversibelt, och exakt hur länge effekten sitter i beror på hur länge det tar för cellen att tillverka nya pumpar. Den syrahämmande effekten är således reversibel. Tack vare att dessa läkemedel endast är aktiva vid sitt mål har de också en gynnsam, d v s mild, biverkningsprofil. Det rör sig framför allt om mag- och tarmbiverkningar så som diarré, förstoppning och magvärk, samt huvudvärk [19, 22]. Förskrivning av PPI Förskrivningen av syrahämmande läkemedel, främst protonpumpshämmare, har ökat den senaste tiden, mycket beroende på att läkarna förskriver dessa läkemedel med förmån till patienter med funktionell dyspepsi och lindriga besvär, vilket kostar mycket skattepengar som skulle kunna användas på annat sätt [11]. Protonpumpshämmarna är nämligen inte godkända för indikationen funktionell dyspepsi och inte ett bra alternativ till försöksbehandling då det kan leda till att patienten fastnar i långtidsbehandling [16, 21, 25]. Vid regelbunden och långvarig behandling (1-2 månader eller längre) med PPI kan man nämligen drabbas av något som kallas för rebound effekt. Detta är ett sorts beroende av syrahämmande läkemedel som även kallas för utsättningsdyspepsi och som beror på ökad syrautsöndring efter utsättning av läkemedlet. När syraproduktionen hämmas i magsäcken sker nämligen en tillväxt av magslemhinnan, i synnerhet parietalcellerna, och detta leder så småningom till en ökad 7

9 förmåga att producera saltsyra [23, 26]. Denna sorts felaktiga förskrivning förekommer inte bara i Sverige. Hela 20 % av läkemedel som förskrivs i USA för viss sjukdom beräknas sakna denna som godkänd indikation. Däribland läkemedel som förskrivs mot magbesvär [27]. Behandlingen av sjukdomar orsakade av magsyra domineras i dag helt av protonpumpshämmarna [16]. Läkemedel mot sjukdomar orsakade av magsyra stod för nästan 4 % av den totala läkemedelsförsäljningen i Sverige år 2005, vilket motsvarar nästan 900 miljoner kronor [16]. Under detta år förskrevs i Sverige 112 miljoner dygnsdoser protonpumpshämmare. Det motsvarar kontinuerlig behandling hos cirka 3 % av befolkningen [19]. Syfte Att undersöka vilka biverkningar som redovisas i bipacksedlarna för protonpumpshämmarna samt hur biverkningsrisken presenteras. Material och Metod Bipacksedlar för samtliga läkemedel registrerade hos Läkemedelsverket med ATC-koden A02BC, protonpumpshämmare, har studerats. Registreringsdatum för medtagna preparat var eller tidigare. Bipacksedlarna hämtades från Läkemedelsverkets hemsida [28], ett exempel finns i bilaga 1. De läkemedel som saknar bipacksedel har utelämnats från studien. Informationen från biverkningsavsnittet registerades i ett Microsoft-Excel formulär. Följande data i bipacksedlarna registrerades: - Aktiv substans - Handelsnamn - Styrka - Beredningsform - Informationskälla - Datum på bipacksedeln (revideringsdatum) - Godkännande datum - Utbytbart? - Receptbelagt? - Finns biverkningarna som en egen rubrik i mediet? - Finns EU's rekommenderade text Liksom alla läkemedel kan X ha biverkningar med? - Finns EU's rekommenderade text Om du observerar en eller flera biverkningar som inte nämns i denna bipacksedel tala om det för din läkare eller farmaceut med? - Antal biverkningar av X möjliga? - Presenteras biverkningarna verbalt (V), numeriskt (N), verbalt och numeriskt (VN) eller saknas (tomt)? 8

10 samt samtliga upptagna biverkningar, bilaga 2. För varje biverkning registrerades vilken risk som anges samt hur biverkningsrisken har uttryckts på dessa bipacksedlar. Som standard i jämförelsen har den av produkterna som först registrerades på marknaden använts. Ett Excel -blad har upprättats för varje aktiv substans inom gruppen. Biverkningsfrekvensen anges som: mycket vanlig (MyV), vanlig (V), mindre vanlig (MV), sällsynt (S) och mycket sällsynt (MS). För att få materialet mer överskådligt har biverkningarna grupperats enligt bilaga 2. 9

11 Resultat Totalt har 46 stycken bipacksedlar hämtats från Läkemedelsverkets hemsida den 24 januari Tolv stycken preparat uteslöts ur studien på grund av att bipacksedel saknades på läkemedelsverket hemsida, se bilaga 3. Eftersom vissa av bipacksedlarna var identiska med varandra då parallellimporterade läkemedel ingick i studien uteslöts kopiorna, efteråt kvarstod 35 stycken olika bipacksedlar fördelades på följande sätt: lansoprazol 11, omeprazol 10, esomeprazol 8, pantoprazol 5 olika och rabeprazol 1. Totalt 82 biverkningar är upptagna för de 35 studerade produkterna. Nio av dessa biverkningar finns upptagna hos samtliga preparat, se bilaga 4. Vanligast är gastrointestinala biverkningar och huvudvärk. Biverkningsavsnittet Egen rubrik för avsnittet Samtliga 46 studerade preparat har enligt rekommendationer från EU en egen rubrik för biverkningsavsnittet i bipacksedeln. Biverkningsavsnittet hade hos samtliga studerade läkemedel någon av följande rubriker: o Eventuella biverkningar 8 preparat o Biverkningar 37 preparat o Vilka biverkningar kan X ge? 1 preparat Samtliga preparat innehållande rabeprazol, lansoprazol och omeprazol hade rubriken Biverkningar. 12 av de 16 esomeprazol preparaten hade rubriken Biverkningar och 4 av dem Eventuella biverkningar. 4 av de 5 studerade pantoprazolpreparaten hade rubriken Eventuella biverkningar och ett hade istället rubriken Vilka biverkningar kan Pantoloc ge. Inledande text Biverkningsavsnitten börjar med den rekommenderade texten Liksom alla läkemedel kan X ha biverkningar hos samtliga lansoprazol-, pantoprazol- och omeprazol preparat. Hos 13 av de 16 esomeprazolpreparaten fanns istället denna text: Biverkningar kan förekomma, med det är inte säkert att du får någon av dem. Rabeprazol preparaten däremot saknade helt inledande text till biverkningsområdet. 10

12 Avslutande text Den av EU rekommenderade texten Om du observerar en eller flera biverkningar som inte nämns i denna bipacksedel tala om det för din läkare eller farmaceut fanns på 24 av 46 studerade bipacksedlar, vilket motsvarar 52 %. På 1 av 12 för lansoprazol (8 %), på 6 av 11 för omeprazol (55 %), på 12 av 16 för esomeprazol (75 %) och på 5 av 5 studerade bipacksedlar för pantoprazol (100 %). De två studerade preparaten innehållande rabeprazol saknar den rekommenderade texten med använder istället följande text: Tveka inte att upplysa läkare om andra än ovan nämnda biverkningar skulle uppträda. Samtliga preparat i de övriga substansgrupperna som inte har den exakta rekommenderade texten har alla en variant av den (se bilaga för respektive substansgrupp) förutom preparatet Omeprazol Ratiopharm, som helt saknar den rekommenderade texten. På sex av de studerade bipacksedlarna fanns inte ordet farmaceut/apotekspersonal med i den avslutande texten. Detta motsvarar omkring 13 %. Antal biverkningar Antalet biverkningar för referens- och synonympreparat inom respektive substansgrupp jämförs i tabell 1. För omeprazolpreparaten återfanns 17 av de 52 biverkningarna (33 %) hos samtliga preparat i gruppen. För esomeprazol 40 av 46 (87 %), för pantoprazol 22 av 26 (85 %), för lansoprazol 32 av 64 (50 %) och för rabeprazol 26 av 26 (100 %). Tabell 1. Jämförelse av antal biverkningar mellan referens- och synonympreparat i respektive substansgrupp. Substansgrupp Referenspreparat Antal olika studerade bipacksedlar Antal biverkningar hos referenspreparatet Antal biverkningar hos synonymerna Omeprazol Losec MUPS Esomeprazol Nexium Pantoprazol Pantoloc Lansoprazol Lanzo Rabeprazol Pariet Totalt antal biverkningar inom gruppen 11

13 Hur risken uttrycks Risken för biverkningar uttrycktes hos samtliga studerade preparat både verbalt och som frekvens enligt tabell 2. Tabell 2: Verbal och numerisk biverkningsfrekvens som används i bipacksedlarna hos läkemedel inom läkemedelsgruppen PPI. Verbal presentation Numerisk presentation Mycket vanliga (endast Lansoprazol Teva) Fler än 1 av 10 Vanliga Fler än 1 av 100 men färre än 1 av 10 Mindre vanliga Fler än 1 av 1000 men färre än 1 av 100 Sällsynta Fler än 1 av men färre än 1 av 1000 Mycket sällsynta Färre än 1 av Ibland anges risken bara som exempelvis: fler än 1 av 100 (alltså färre än 1 av 10 utesluts, eller vice versa). Ibland vänder man på texten och uttrycker sig istället på följande sätt: färre än 1 av 10 men fler än 1 av 100. Trettiosju av preparaten hade fyra olika biverkningsfrekvenser (vanliga, mindre vanliga, sällsynta och mycket sällsynta biverkningar). Fyra av preparaten hade tre olika biverkningsfrekvenser (vanliga, mindre vanliga och sällsynta biverkningar). Ytterligare fyra av preparaten hade tre olika biverkningsfrekvenser med av en annan sort (vanliga, mindre vanliga och mycket sällsynta biverkningar). Endast ett av preparaten hade fem olika biverkningsfrekvenser upptagna (mycket vanliga, vanliga, mindre vanliga, sällsynta och mycket sällsynta biverkningar). Se bilaga 5. Samtliga Pantoprazol preparat följer tabell 2 förutom två (Pantoloc och Pantoprazol Ratiopharm) som saknar mycket vanliga och sällsynta biverkningar. Lansoprazol har ett preparat (Lansoprazol Teva) som tar upp mycket vanliga biverkningar. Detta preparat har dessutom som enda preparat med rubriken ovanliga biverkningar (motsvarar mindre vanliga). Dock finns inga sådana biverkningar uppräknade. Omeprazol preparaten Losec MUPS och Losec Medartuum saknar mycket sällsynta biverkningar. 12

14 Upptagna biverkningar och hur risken för att drabbas av dessa presenteras Pantoprazol Av de totalt 26 olika biverkningarna inom gruppen fanns 22 biverkningar (85 %) upptagna med samma risknivå på alla bipacksedlar. Jämfört med referenspreparatet för pantoprazol (Pantoloc ) hade synonymerna i fyra fall (15 %) en annan risknivå för några av biverkningarna (se tabell 3). Preparaten inom gruppen skiljer sig något åt i hur de presenterar biverkan nedstämdhet/oro/depression. Det är endast Pantoprazol Ratiopharm som anger biverkan som depression. De andra använder istället ordet nedstämdhet. Pantoprazol Ratiopharm har också en särskild varning när det gäller angioödem, vilket de andra saknar. Pantoloc Ratioparm är det senast godkända preparatet Originalet är Pantoloc som godkändes Se bilaga 6. Tabell 3: Biverkningar som skiljer sig åt i frekvensangivelse mellan preparaten innehållande Pantoprazol Biverkan Muntorrhet Ledvärk Förändrade blodvärden Brist på blodkroppar Frekvens 2 av 5 S 3 av 5 saknar biverkan 2 av 5 S 3 av 5 saknar biverkan 1 av 5 MS 4 av 5 saknar biverkan 1 av 5 MS 4 av 5 saknar biverkan S = sällsynt MS = mycket sällsynt Omeprazol Av totalt 52 biverkningar för omeprazol fanns endast 11 stycken upptagna med samma risknivå för samtliga preparat. I 41 fall (79 %) hade originalpreparatet (Losec ) en annan risknivå än ett eller flera av synonympreparaten (se tabell 4). 13

15 Tabell 4: Biverkningar som skiljer sig åt i frekvensangivelse mellan preparaten innehållande Omeprazol Biverkningar Yrsel Förändrade blodvärden, Nässelutslag Leverpåverkan Förhöjda levervärden Feber, Nedstämdhet (oro, depression), Njurinflammation eller annan njurpåverkan, Anafylaktiska reaktioner, Allvarliga hud- och slemhinneåkommmor, Leversjukdom med eller utan gulsot, Inflammation i munnen, Bröstförstoring, Muntorrhet Angioödem Fotosensitivitet, Svettningar, Synstörningar, Smakförändringar, Håravfall, Ödem Buksmärtor Brist på blodkroppar Sömnstörningar Trötthet Svindel Myrkrypningar och andra onormala känselförnimmelser Allmän sjukdomskänsla Rastlöshet Diverse hudförändringar Anemi, Godartade cystor, Svart tunga Pankreatit, Inflammation i blodkärl Dåsighet Hyponatremi Leversvikt och hjärnpåverkan hos leversjuka patienter, Hopdragning av luftrören, Candidainfektioner Hörselpåverkan V = vanlig MV = mindre vanlig S = sällsynt MS = mycket sällsynt 14 Frekvens 1 av 11 V 2 av 11 MV 8 av 11 S 2 av 11 S 8 av 11 MS 1 av 11 saknar biverkan 7 av 11 MV 1 av 11 MS 3 av 11 saknar biverkan 4 av 11 MV 7 av 11 saknar biverkan 2 av 11 S 9 av 11 MS 9 av 11 MS 2 av 11 saknar biverkan 9 av 11 MV 2 av 11 S 4 av 11 V 7 av 11 saknar biverkan 1 av 11 MS 10 av 11 saknar biverkan 9 av 11 V 2 av 11 MV 8 av 11 V 2 av 11 MV 1 av 11 saknar biverkan 8 av 11 V 3 av 11 saknar biverkan 2 av 11 MV 9 av 11 S 1 av 11 MV 10 av 11 saknar biverkan 2 av 11 S 2 av 11 MS 7 av 11 saknar biverkan 6 av 11 MV 2 av 11 S 3 av 11 saknar biverkan 9 av 11 S 2 av 11 saknar biverkan 9 av 11 MS 2 av 11 saknar biverkan 2 av 11 MV 1 av 11 V 8 av 11 saknar biverkan 2 av 11 S 8 av 11 MS 1 av 11 saknar biverkan 2 av 11 S 9 av 11 MS 9 av 11 MV 3 av 11 saknar biverkan

16 Esomeprazol Av totalt 46 biverkningar för esomeprazol fanns 38 stycken upptagna med samma risknivå för samtliga preparat. I åtta fall (17 %) hade originalpreparatet (Nexium ) en annan risknivå än ett eller flera av synonympreparaten (se tabell 5). Följande fyra biverkningar är direkt knutna till beredningsformen granulat: Synstörningar sällsynt hos granulat, mindre vanligt hos tabletterna. Diverse hudförändringar granulaten saknar denna biverkan som är mycket sällsynt hos tabletterna. Anafylaktiska reaktioner saknas hos granulaten, sällsynt hos tabletterna. Feber mycket sällsynt hos granulaten (i samband med allvarliga hud- och slemhinneförändringar) och sällsynt hos tabletterna (överkänslighetsreaktioner så som feber). Tabell 5: Biverkningar som skiljer sig åt i frekvensangivelse mellan preparaten innehållande Esomeprazol Biverkan Synstörningar Leverpåverkan Anafylaktiska reaktioner Feber Diverse hudförändringar Dåsighet Leversvikt och hjärnpåverkan hos leversjuka patienter Hudinflammation Frekvens 12 av 16 MV 4 av 16 S 13 av 16 MS 3 av 16 saknar biverkan 12 av 16 S 4 av 16 saknar biverkan 12 av 16 S 4 av 16 MS 12 av 16 MS 4 av 15 saknar biverkan 15 av 16 MV 1 av 16 saknar biverkan 15 av 16 MS 1 av 16 saknar biverkan 13 av 16 MV 3 av 16 saknar biverkan MV = mindre vanlig S = sällsynt MS = mycket sällsynt 15

17 Lansoprazol Av totalt 64 biverkningar för lansoprazol fanns 18 stycken upptagna med samma risknivå för samtliga preparat. I 46 fall (72 %) hade originalpreparatet (Lanzo ) en annan risknivå än ett eller flera av synonympreparaten (se tabell 6). Tabell 6: Biverkningar som skiljer sig åt i frekvensangivelse mellan preparaten innehållande Lansoprazol Biverkan Frekvens Yrsel 10 av 12 V 2 av 12 V&S! Muntorrhet 4 av 12 V 3 av 12 MV 5 av 12 S Ledvärk 4 av 12 MV 8 av 12 S Förändrade blodvärden 4 av 12 MV 7 av 12 S 1 av 12 saknar biverkan Leverpåverkan/leverskada 4 av 12 S 8 av 12 saknar biverkan Muskelvärk 4 av 12 MV 8 av 12 S Depression, nedstämdhet 4 av 12 MV 8 av 12 S Nässelutslag 8 av 12 V 4 av 12 saknar biverkan Allvarliga hud- och slemhinneåkommor 3 av 12 S 6 av 12 MS 1 S&MS (beroende på sjukdom/tillstånd) 2 av 12 saknar biverkan Fotosensivitet 4 av 12 S 8 av 12 saknar biverkan Brist på blodkroppar 2 av 12 S 10 av 12 MS Dyspepsi 2 av 12 V 10 av 12 saknar biverkan Inflammation i tungan 9 av 12 S 1 av 12 MS 2 av 12 saknar biverkan Sömnstörningar 11 av 12 S 1 av 12 saknar biverkan Matsmältningsproblem 5 av 12 V 7 av 12 saknar biverkan Obehag 1 av 12 S 11 av 12 saknar biverkan Sömnighet 7 av 12 S 5 av 12 saknar biverkan Trötthet 10 av 12 V 2 av 12 saknar biverkan Ätstörningar 3 av 12 MV 4 av 12 S 5 av 12 saknar biverkan Inflammation i munnen/munslemhinnan 11 av 12 MS 1 av 12 saknar biverkan 16

18 Svindel, Candidainfektioner Myrkrypningar och andra onormala känselförnimmelser, Angioödem Bröstförstoring Mjölksekretion Allmän sjukdomskänsla Blödningar i huden Hjärtklappning, Bröstsmärtor, Leversjukdom med eller utan gulsot, Hopdragning av luftrören Smakförändringar Infektion i matstrupe och/eller bukspottkörtel Hud och slemhinneförändringar Diverse hudförändringar Impotens Anemi Pankreatit Förändrade leverfunktionsvärden Ödem Dåsighet Svart tunga Vimmelkantighet Utmattning Hyponatremi 10 av 12 S 2 av 12 S 9 av 12 S 4 av 12 saknar biverkan 4 av 12 S 8 av 12 MS 7 av 12 MS 5 av 12 saknar biverkan 8 av 12 MS 4 av 12 saknar biverkan 4 av 12 S 8 av 12 saknar biverkan 8 av 12 S 4 av 12 S 3 av 12 MV 9 av 12 S 2 av 12 S 10 av 12 saknar biverkan 3 av 12 S 9 av 12 saknar biverkan 10 av 12 S 2 av 12 saknar biverkan 9 av 12 S 3 av 12 MS 4 av 12 S 8 av 12 saknar biverkan 11 av 12 S 1 av 12 S 1 av 12 MyV 4 av 12 V 7 av 12 MV 4 av 12 MV 8 av 12 S 10 av 12 S 2 av 12 saknar biverkan 8 av 12 MS 4 av 12 saknar biverkan 1 av 12 S 11 av 12 saknar biverkan 2 av 12 V 10 av 12 saknar biverkan 4 av 12 MS 8 av 12 saknar biverkan MyV = mycket vanlig V = vanlig MV = mindre vanlig S = sällsynt MS = mycket sällsynt Rabeprazol Endast två stycken preparat finns innehållande denna substans; originalet Pariet och ett parallellimporterat preparat. Bipacksedlarna är således identiska dem emellan. 17

19 Diskussion Tack vare metoden som användes i denna studie gick all önskvärd information som behövdes för att nå syftet lätt att få fram. Syftet med studien är därmed uppnått. Studien visar att 93 % av de studerade produkterna inom läkemedelsgruppen PPI följer rekommendationer från EU för utformningen av biverkningsavsnittet och har med alla tre rekommenderade textstycken. Cirka 11 % av biverkningarna inom läkemedelsgruppen PPI finns på samtliga bipacksedlar. Mellan substansgrupperna skiljer sig antalet biverkningar åt ganska kraftigt, hela 40 % skiljer den substansgrupp med flest biverkningar från den med minst. Inom respektive grupp varierar däremot inte antalet biverkningar nämnvärt. Riskpresentationen för de olika biverkningarna skiljer sig relativt mycket åt mellan preparaten inom de olika substansgrupperna. Mellan % av biverkningarna presenterades med olika biverkningsrisk hos preparaten inom samma substansgrupp. En anledning till att grupperna innehållande lansoprazol samt omeprazol har en så stor variation i biverkningsframställningen beror med stor sannolikhet delvis på att dessa substansgrupper består av många generiska preparat. Detta till skillnad från ex. esomeprazol som uteslutande består av Astra Zeneca preparat samt parallellimporterade läkemedel med identiska bipacksedlar. Noterbart är dock att endast 2 av 12 lanzoprazolpreparaten är utbytbara. Variationen inom denna substansgrupp innebär således inga större problem vid generisk substitution. Samtliga studerade preparat anger även sina biverkningar både verbalt och numeriskt. I jämförelse med andra läkemedelsgrupper där bipacksedlarnas biverkningsavsnitt studerats följer PPI preparaten rekommendationerna från EU i högre utsträckning. I en studie där 33 bipacksedlar för medel vid psoriasis samt glukokortikoider till utvärtes bruk studerats visade resultatet att endast en dryg tredjedel av preparaten hade med alla tre rekommenderade delarna [29]. Vad denna skillnad beror på framgår dock inte av den här studien, men vore intressant att ta reda på. Kanske något för framtida studier. Tidigare studier har visat att endast verbal presentation bidrar till att man tenderar att överskattar risken att drabbas av biverkningar [30]. Därför är en kombination att föredra. Denna studie visade att 100 % av preparaten använder sig av just denna kombination. I en annan jämförbar studie från 2007 där läkemedel innehållande simvastatin jämfördes 18

20 framställdes också biverkningsrisken både verbalt och numeriskt hos samliga preparat [31]. I tre tidigare studier där samma sak studerades, men för andra läkemedelsgrupper fick man dock betydligt lägre resultat (37 %, 58 % och 89 %) trots att väldigt lika metoder använts för studierna [29, 32, 33]. Samtliga dessa tre studier är gjorda år 2007 och kanske är det så att bipacksedlarna reviderats sedan dess och i dagsläget följer rekommendationer från EU i större utsträckning. En fortsatt studie där man tar hänsyn till revideringsdatum skulle kanske ge svar på denna fråga. Denna studie visade att en dryg tiondel av biverkningarna finns upptagna på samtliga studerade bipacksedlar. I en liknade studie av läkemedel innehållande simvastatin gav ett resultat på nästan sex gånger så många [31]. Simvastatinpreparaten som studerats innehåller dock samma aktiva substans och endast 22 olika biverkningar för sammanlagt 12 preparat har noterats. Detta till skillnad mot denna studie där hela 46 preparat har studerats inom fem olika substansgrupper och där 82 olika biverkningar noterats. Med hänsyn till detta kan man därför inte direkt jämföra resultaten. Resultatet beror även på hur biverkningarna grupperats. Antalet biverkningar som återfinns hos samtliga preparat inom de olika substansgrupperna i denna studie ligger mellan % beroende på substansgrupp. Riskfrekvensen för att drabbas av eventuella biverkningar anges på olika sätt inom substansgrupperna. De biverkningar som tas upp är inte heller identiska hos originalpreparatet och de synonyma preparaten på marknaden, trots att Läkemedelsverket betraktar dem som utbytbara. Detta kan vara förvirrande för läkemedelskonsumenterna och innebära problem för kunden och samhället i stort vid generisk substitution då det kan leda till bristande följsamhet. Variationerna mellan biverkningarna och deras riskpresentation kanske dessutom får många kunder att tror att ett generiskt preparat inte har samma effekt som originalet som de haft tidigare. Om biverkningarna i bipacksedeln inte är identiska, hur kan då den positiva effekten av läkemedlet vara densamma, kanske kunden tänker. Skillnader i biverkningsframställningen mellan generiskt utbytbara läkemedel kan med andra ord leda till att läkemedelsanvändaren blir tveksam till ett läkemedelsutbyte och därmed kanske även fördyrade läkemedelskostnader för kunden. Många biverkningar fanns angivna med olika benämningar i olika bipacksedlar. Även detta kan vara förvirrande för kunden. Det vore bättre om alla läkemedelsföretag använde samma benämning på biverkningarna i samtliga bipacksedlar. Rekommendationer eller krav från EU angående detta skulle kanske hjälpa till att nå en sådan förändring. 19

21 Vid förebyggande läkemedelsbehandling som t.ex. vid höga blodfetter, kan det kanske vara så att patienten inte har några symtom som botas och därmed känner att det inte är värt att utsätta sig för de risker som läkemedelsanvändningen innebär i form av biverkningar. Om man däremot använder läkemedel för att bota eller lindra symtom, så som magbesvär, är det möjligt att man har lättare att acceptera biverkningar och därmed också skilda biverkningsframställningar i bipacksedeln hos generiska preparat. Det kan, å andra sidan, också vara så att om man är medveten om vad utebliven medicinering kan ge för konsekvenser vid förebyggande behandling vågar man inte annat än att fullfölja sin behandling för att undvika risken att drabbas av exempelvis stroke. Vid symtombehandling av lindringare art, så som halsbränna, är det kanske då större risk att man avslutar behandlingen om man blir osäker på preparatet och dess biverkningar. Den avslutande texten formuleras lite olika hos PPI preparaten, men återfinns hos alla utom ett. Fyra preparat utesluter dock ordet apotekspersonal/farmaceut i den avslutande texten. För dessa fyra preparat borde texten kompletteras, eftersom det är viktigt att kunderna/patienterna förstår att de även kan kontakta farmaceuter med läkemedelsfrågor och för att rapportera nya biverkningar. Det är ju trots allt farmaceuterna som är samhällets läkemedelsexperter. Om kunden förstår att han/hon även kan rapportera nya biverkningar till farmaceuterna är det ju dessutom större chans att biverkningarna rapporteras och vi får då en bättre bild av läkemedlenas rätta biverkningsprofil. Metod Metoden innebar snabb och smidig informationsinsamling via Internet. Excel -dokumentet som upprättades gav en bra översikt av den insamlade informationen. Alla inmatningar har dubbelkollats. Ytterligare en koll gjordes av de uppgifter som i slutet av sammanställningen visade sig skilja sig åt mellan preparaten. Detta för att säkerställa att skillnaden preparaten emellan inte berodde på misstag i inmatningen av informationen eller på tolkningsfel. Felinmatningar kan trots detta förekomma. Det faktum att inte alla godkända preparat inom denna grupp hade en bipacksedel tillgänglig på hemsidan, 12 stycken saknades, kan innebära att variationen är ännu större än det studien visar. De allra flesta produkterna som var registrerade hos Läkemedesverket vid insamlingstillfället är dock med i sammanställningen vilket borde innebära att resultatet är 20

22 relativt rättvisande och undersökningens validitet därmed hög. Läkemedelsverkets hemsida uppdateras dock med jämna mellanrum och tidpunkten för hemladdning av bipacksedlarna påverkar därmed resultatet. Användningen av hemsidan innebär dock att man får det senast uppdaterade materialet i sin hand, vilket inte säkert hade varit fallet om man använt sig av tryckta bipacksedlar. Den bipacksedel som kunden får med sig hem stämmer med andra ord inte nödvändigtvis med den som hämtats hem från hemsidan. Studien hade kunnat utformas annorlunda för att underlätta tolkningen av resultatet. Man hade kunnat utesluta alla parallellimporterade läkemedel ur studien eftersom dessa har likadana bipacksedlar som referenspreparaten. Man kunde också ha begränsat studien till läkemedel som är generiskt utbytbara för att få ett resultat som bättre kunde relateras till problemet med den generiska substitutionen. Några av skillnaderna i biverkningspresentationen kunde nämligen relateras till läkemedelsformen. En tänkbar felkälla i studien kan vara den subjektiva tolkningen och grupperingen av de olika biverkningarna som gjordes för att underlätta tolkningen av resultatet (bilaga 2). Det kan finnas fall där resultatet visat på skillnader preparaten emellan som egentligen beror på feltolkning eller bristande kategorisering av biverkningarna. Det faktum att både parallellimporterade preparat och olika läkemedelsformer studerats gör att resultatet blivit något svårtolkat. Ett förslag till fortsatta studier skulle kunna vara att studera varje substans inom gruppen PPI var för sig, utesluta de parallellimporterade läkemedlen och endast jämföra de som är godkända för generisk substitution. 21

23 Slutsats Biverkningspresentationen hos protonpumpshämmarna bör förbättras genom att göras mer homogen för de generiskt utbytbara preparaten. Detta för att underlätta för kunden vid riskbedömning av biverkningarna som kan uppstå vid medicineringen. De bipacksedlar som saknar något av de av EU rekommenderade biverkningstexter borde också kompletteras. Tackord Ett stort tack till min handledare Anders Ekedahl som varit till stor hjälp vid utformning av denna studie samt med att hitta relevant och kvalitativ referenslitteratur. Vill också rikta ett tack till Katarina Nilsson-Sundström och Dan Haupt vid Luleå Tekniska Universitet, som båda varit mycket hjälpsamma under arbetets gång. Tack för råd och synpunkter samt praktiska tips och hjälp med sammanställning av resultat och med arbetes utformning. Vill till sist tacka Michael Sandling som hjälpt mig att dubbelkolla uppgifterna i mina Excel dokument. 22

24 Referenser 1. Merck Sharp & Dohme (Sweden) AB 2. Förbättrad läkemedelsanvändning genom bättre följsamhet till läkemedelsordination. Apotekarsocieteten, Apoteket AB, Kommunförbundet, Lanstingsförbundet, NEPI, Svenska läkaresällskapet, Svenska sjuksköterskeföreningen. Stockholm november Borg, Y., Moberg, P., Näsman, I., Sjöholm, T. (2005) Receptföreskrifter tolkningar och kommentarer (3:e upplagan) Stockholm: Apotekarsocieteten. ISBN Läkemedelsverket utbytbara läkemedel aspx 5. Läkemedelsverket Lista över utbytbara läkemedel 6. Bjerrum L, Foged A. Patient information leaflets--helpful guidance or a source of confusion? Pharmacoepidemiol Drug Saf Jan-Feb;12(1): EEC, Pharmaceuticals Committee. A guideline on the readability of the label and package leaflet of medicinal products for human use. Brussels, 29 September Vägledning till Läkemedelsverkets föreskrift (2005:11) om märkning och bipacksedlar för läkemedel. (2006). arknadsforing_pil_ pdf ( ). 9. Varför olika information i bipacksedlarna för likvärdiga preparat? Läkemedelsverket 24 juni aspx 10. Information från Läkemedelsverket, Årgång 15, Nr 5, September Sidan 3 och SBU:s sammanfattning och slutsatser av rapporten Ont i magen /ontimagenslut.pdf 12. Gastrolab frågor och svar om dyspepsi Vårdguiden Magkatarr (dyspepsi) Astra Zenecas magskola Sjukvårdsrådgivningen Dyspepsi - känslig mage Läkemedelsförmånsnämnden. Genomgång av läkemedel mot sjukdomar orsakade av magsyra en sammanfattning Astra Zeneca Nyheter

25 18. Astra Zenecas Patientutbildning Halsbränna Läkemedelsboken 2007/2008. s FASS Medicinska riktlinjer för behandling med protonpumpshämmare (PPI). Läkemedelsenheten Västra Götalands region Patrick, Graham L. (2005) An Introduction to Medicinal Chemistry (3 rd edition) Oxford University Press: Oxford. ISBN s Recept på behandling Information från läkemedelskommittén, Landstinget i Uppsala län, 2005, nr Claesson, A., Danielsson, B., Svensson U,. (1996) Läkemedelskemi. Stockholm: Apotekarsocieteten (2:a upplagan). ISBN Stockholms läns landsting, Janusinfo, Kloka Listan Läkartidiningen. Nr 11, 2003, Volym 100 Protonpumpshämmare kan skapa kroniskt behov Ny Medicin aspx 29. Sjöberg A. Presentationen av biverkningar i Produktresumé och Bipacksedel för Medel vid Psoriasis, ATCkod D05, samt Starkt och Extra starkt verkande Glukokortikoider till utvärtes bruk, ATC-kod D07AC och D07AD. ISSN: /ISRN LTU-HV-EX--7/006--SE / NR 2007: Knapp P, Raynor DK & Berry DC. Comparison of two methods of presenting risk information to patients about the side effects of medcines. Qual Saf Helth Care 2004; 13: Mattson, L, Waaranperä M. Biverkningarnas prepsentation i bipacksedlar hos läkemedel med den aktiva substansen simvastatin, ATC-kod C10. Examensarbete Luleå Tekniska Universitet. ISSN: Marklund E, Eriksson L. Biverkningsriskens presentation i bipacksedlar beträffande antiinflammatoriska analgetika, ATC-kod M01AE. ISSN: / ISRN LTU-HV-EX--7/004--SE / NR 2007: Häggblom K, Sandström K. Hur biverkningar står presenterade i produktresumé, bipacksedel, FASS samt Patient-FASS för ATC-kod M02AA, Antiinflmmatoriska medel, icke-steroider för utvärtes bruk. ISSN / ISRN LTU-HV-EX--7/018--SE / NR 2007:018 24

26 Bilaga 1 Bipacksedel Losec MUPS BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN Losec Mups 10 mg, 20 mg och 40 mg enterotabletter omeprazol Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. - Spara denna bipacksedel, du kan behöva läsa den igen. - Om du har ytterligare frågor vänd dig till läkare eller apotekspersonal. - Detta läkemedel har ordinerats åt dig. Ge det inte till andra. Det kan skada dem, även om de uppvisar symtom som liknar dina. - Om några biverkningar blir värre eller om du märker några biverkningar som inte nämns i denna information, kontakta läkare eller apotekspersonal. I denna bipacksedel finner du information om: 1. Vad Losec Mups är och vad det används för 2. Innan du använder Losec Mups 3. Hur du använder Losec Mups 4. Eventuella biverkningar 5. Hur Losec Mups ska förvaras 6. Övriga upplysningar 1. VAD LOSEC MUPS ÄR OCH VAD DET ANVÄNDS FÖR Till vuxna: Losec Mups används för att läka inflammation i matstrupen som har uppstått av sura uppstötningar och för att läka sår i tolvfingertarmen och magsäcken. Losec Mups kan också användas för att förhindra att dessa tillstånd uppkommer igen (långtidsbehandling). Losec Mups i kombination med antibiotika används för att behandla sår i tolvfingertarmen hos patienter infekterade av bakterien Helicobacter pylori. Losec Mups används också i förebyggande syfte vid samtidig behandling med inflammationshämmande och smärtstillande läkemedel för patienter med ökad benägenhet för att få magbesvär eller sår i magsäck eller tolvfingertarm. Losec Mups kan också användas för att behandla halsbränna och sura uppstötningar vid refluxsjukdom. Losec Mups används även för behandling av magsårsliknande smärta. Losec Mups används också för behandling av Zollinger-Ellisons sjukdom (tumör som ökar saltsyraproduktionen, vilket leder till sår i magsäck och tunntarm). Till barn: Barn över 2 års ålder: Losec Mups används för att läka inflammation i matstrupen som har uppstått av sura uppstötningar. Losec Mups kan också användas för att behandla halsbränna och sura uppstötningar vid refluxsjukdom. Barn över 4 års ålder: Losec Mups i kombination med antibiotika används för att behandla sår i tolvfingertarmen hos patienter infekterade av bakterien Helicobacter pylori. Den sura magsaften bidrar till uppkomsten och försvårar läkningen av inflammation i matstrupen och av sår i tolvfingertarmen och magsäcken. Det ämne som gör magsaften sur (saltsyra) pumpas ut från magens slemhinnor via så kallade syrapumpar. Losec Mups hämmar dessa pumpar och minskar därmed surhetsgraden i magen. Losec Mups minskar syrautsöndringen inom 2 timmar från första tabletten och har full effekt efter 3-5 dagar. 2. INNAN DU ANVÄNDER LOSEC MUPS Använd inte Losec Mups Om du är allergisk (överkänslig) mot omeprazol eller något av övriga innehållsämnen. Losec Mups ska inte användas i samband med läkemedel innehållande atazanavir (mot HIV). Var särskilt försiktig med Losec Mups Om du har något av följande symtom: oavsiktlig kraftig viktminskning, upprepade kräkningar, svårt att svälja, blod i kräkningar eller avföring ska du rådgöra med din läkare. Användning av andra läkemedel Tala om för läkare eller apotekspersonal om du tar eller nyligen har tagit andra läkemedel, även receptfria sådana. Vissa läkemedel kan påverka eller påverkas av behandlingen med Losec Mups, till exempel läkemedel innehållande: ketokonazol, itrakonazol och vorikonazol (mot svampinfektioner) warfarin (blodförtunnande) fenytoin (mot epilepsi) klaritromycin och erytromycin (mot allvarligare infektioner), i orala beredningar. atazanavir (mot HIV) takrolimus (vid transplantation). 25

27 Graviditet och amning Inga ogynnsamma effekter på fostret har påvisats. Därför kan Losec Mups användas under graviditet. Omeprazol passerar över i modersmjölk. Eventuell påverkan på barnet är okänd. Rådgör därför med din läkare före regelbunden användning under amning. Körförmåga och användning av maskiner Losec Mups påverkar sannolikt inte din förmåga att framföra motorfordon eller utföra arbete som kräver skärpt vaksamhet. 3. HUR DU ANVÄNDER LOSEC MUPS Använd alltid Losec Mups enligt läkarens anvisningar. Rådfråga läkare eller apotekspersonal om du är osäker. Dos och behandlingstid ska bestämmas av läkare, som avpassar den individuellt för dig eller ditt barn. Tabletterna sväljs med minst ½ glas vatten. De får inte tuggas eller krossas. Till vuxna och barn med sväljningssvårigheter, som kan svälja halvfast föda, kan tabletten delas och blandas ut i en matsked vatten (ej kolsyrat) eller någon sur vätska (till exempel fruktjuice). Lösningen ska drickas inom 30 minuter. Skölj därefter med ½ glas vatten för att få med alla kornen. Det har ingen betydelse, om Losec Mups tas tillsammans med mat eller inte. Om du har tagitför stor mängd av Losec Mups Om du fått i dig för stor mängd läkemedel eller om till exempel ett barn fått i sig läkemedlet av misstag kontakta läkare, sjukhus eller Giftinformationscentralen (tel. 112) för bedömning av risken samt rådgivning. 4. EVENTUELLA BIVERKNINGAR Liksom alla läkemedel kan Losec Mups orsaka biverkningar men alla användare behöver inte få dem. Vanliga (förekommer hos fler än 1 av 100 personer som tar Losec Mups): Huvudvärk, diarré, illamående/kräkning, buksmärtor, förstoppning och gasbildning. Mindre vanliga (förekommer hos fler än 1 av 1000 personer, färre än 1 av 100 personer som tar Losec Mups): Yrsel, dåsighet, trötthet, sömnbesvär. Känselförnimmelser såsom stickningar och myrkrypningar (parestesier). Hudutslag, klåda, inflammationer i huden. Förändrade levervärden. Sällsynta (förekommer hos färre än 1 av 1000 personer som tar Losec Mups): Ledvärk, muskeltrötthet, muskelvärk. Förvirring, rastlöshet, depression och hallucinationer särskilt hos svårt sjuka personer. Muntorrhet. Inflammation i munslemhinnan, svampinfektion i magen. Leversjukdom med eller utan gulsot. Hjärnpåverkan hos svårt leversjuka patienter. Förstoring av bröstkörtlar hos män. Blodvärdesförändringar. Bensvullnad. Dimsyn. Smakförändringar. Ljuskänslighet, diverse hudförändringar, håravfall. Ökad svettning. Överkänslighetsreaktioner såsom nässelutslag, vätskeansamlingar i vävnader, feber och andnöd. Njurinflammation. Kramp i luftrörens muskulatur. Minskad halt av natrium i kroppen (Hyponatremi). Hud- och slemhinneinflammation med hög feber (Stevens-Johnsons syndrom, Toxisk epidermal nekrolys). Om några biverkningar blir värre eller om du märker några biverkningar som inte nämns i denna information, kontakta läkare eller apotekspersonal. 5. HUR LOSEC MUPS SKA FÖRVARAS Förvaras utom syn- och räckhåll för barn. Används före utgångsdatum som anges på förpackningen efter Utg. dat. Utgångsdatumet är den sista dagen i angiven månad. Förvaras i originalförpackningen. Tillslut förpackningen väl. Fuktkänsligt. Medicinen ska inte kastas i avloppet eller bland hushållsavfall. Fråga apotekspersonalen hur man gör med mediciner som inte längre används. Dessa åtgärder är till för att skydda miljön. 6. ÖVRIGA UPPLYSNINGAR Innehållsdeklaration - Den aktiva substansen är omeprazolmagnesium, som i kroppen omvandlas till omeprazol 10 mg respektive 20 mg respektive 40 mg. - Övriga innehållsämnen är sackaros 22 mg (Losec Mups 10 mg och 20 mg) respektive 45 mg (Losec Mups 40 mg), färgämne (järnoxid E 172, titandioxid E 171), glycerylmonostearat, hydroxipropylcellulosa, hydroxipropylmetylcellulosa, magnesiumstearat, metylsyra-etylakrylatkopolymer, mikrokristallin cellulosa, syntetiskt paraffin, makrogoler, polysorbat 80, krospovidon, natriumstearylfumarat, talk, trietylcitrat. Läkemedlets utseende och förpackningsstorlekar Losec Mups 10 mg: ljust rosa, avlång tablett, märkt med Losec symbol på ena sidan och 10 mg på den andra. Losec Mups 20 mg: rosa, avlång tablett, märkt med Losec symbol på ena sidan och 20 mg på den andra. Losec Mups 40 mg: rödbrun, avlång tablett, märkt med Losec symbol på ena sidan och 40 mg på den andra. 26