1. Inledning. 2. Smärtfysiologi. 3. Smärtanalys. 4. Farmakologi. 6. Onkologisk smärtbehandling. 7. Kirurgiska behandlingsmetoder

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1. Inledning. 2. Smärtfysiologi. 3. Smärtanalys. 4. Farmakologi. 6. Onkologisk smärtbehandling. 7. Kirurgiska behandlingsmetoder"

Transkript

1 1. Inledning 1 2. Smärtfysiologi 2 3. Smärtanalys 3 4. Farmakologi 4 5. Riktlinjer för farmakologisk smärtbehandling 5 6. Onkologisk smärtbehandling 6 7. Kirurgiska behandlingsmetoder 7 8. Fysioterapeutiska behandlingsmetoder 8 9. Psykosocialt omhändertagande Dokumentation Omvårdnad Information till patienten Kvalitetssäkring Litteraturlista 14

2 I arbetsgruppen vid Jubileumskliniken har ingått: Anna-Britta Attring, leg. sjuksköterska Malin Bark, leg. sjuksköterska Gertrud Berg, överläkare, docent Maria Browall, studiesjuksköterska Claes Hallenskiöld, leg. sjuksköterska Lill Hanseblad, onkologisjuksköterska Mats Holmberg, leg. läkare Anneli Kilersiö, leg. sjuksköterska Anna-Karin Larsson, leg. sjuksköterska Ann-Marie Lundström, onkologisjuksköterska Marianne Ritola, leg. sjuksköterska Lotta Stigebratt, onkologisjuksköterska Ann-Charlotte Waldenström, specialistläkare Annika Wettergren, onkologisjuksköterska Nina Vult von Steyern, leg. sjuksköterska Kristina Örnberg, onkologisjuksköterska Tack till våra granskare: Sylvia Andrén, smärtsjuksköterska, Smärtsektionen, SU/Sahlgrenska sjukhuset, Göteborg Metha Brattvall, överläkare, Smärtenheten SU/Mölndals sjukhus, Mölndal Peter Dahm, specialistläkare, Smärtsektionen, Sahlgrenska sjukhuset, Göteborg Gunnar Eckerdal, överläkare, Geriatriska kliniken, SU/Mölndals sjukhus, Mölndal Thomas Hedner, professor, Avd. för klinisk farmakologi, SU/Sahlgrenska sjukhuset, Göteborg Lena Holm, smärtsjuksköterska, SU/Mölndals sjukhus, Mölndal Ragnar Hultborn, överläkare, docent, Jubileumskliniken, SU/Sahlgrenska sjukhuset, Göteborg Claes Mannheimer, överläkare, docent, Smärtcentrum, SU/Östra sjukhuset, Göteborg Petre Nitescu, överläkare, docent, Smärtsektionen, SU/Sahlgrenska sjukhuset, Göteborg Peter Strang, professor, Palliativa forskningsenheten, Vrinnevisjukhuset, Norrköping Stort tack också till Pharmacia och Catharina Nordlund som med klokhet och entusiasm samordnat vårt arbete.

3 Register Sökord Kapitel/sida IASP (Internat.Assoc.For the Study of Pain) 1/1 A-beta fiber 2/2 abstinens 4/22, 5/7 acetylsalicylsyra (ASA) 4/7 A-delta fiber 2/2 affinitet 4/2 agonist 4/2 aktiv transport 4/1 akupunktur 8/2 algogener 2/1 allodyni 2/6 andningsdepression 4/26, 5/7 antacida 4/24 antagonist 4/2 antidoter 4/22 antiemetika 4/22 antiepileptika 4/20 antifungorala medel 4/23 anxiolytika 4/23 avslappning 8/3 bildterapi 8/4 biologisk tillgänglighet 4/2 bisfosfonater 4/20, 6/5 BPI (brief pain inventory) 3/2 3 bröstcancer 6/4 central sensitisering 2/5 C-fiber 2/2 clearance 4/4 coping 9/1 COX 1 4/8 9 COX 2 4/8 9 COX-2-hämmare 4/9 cytostatika 6/5 det terapeutiska fönstret 4/4 dextropropoxifen 4/11 diarré 5/8 distributionsvolym 4/2 dysestesi 2/6 ekvianalgetiska doser (opioider) 5/3 Ekvivalenta doser (opioider) 4/10 endorfiner 2/5 farmakodynamik 4/1 farmakokinetik 4/1 fentanyl 4/10, 4/14 fentanyl (omvandlingstabell) 5/4/ fysioterapeutiska behandlingsmetoder 8/1 4 första passage effekten 4/2

4 förstoppning 5/8 gastrit 5/8 glukokortikoider 4/20 grindteorin 2/5 hallucinationer 5/9 halveringstid 4/3 hjärnmetastaser 6/2 hormonell terapi 6/3 hudmetastaser 6/3 hydromorfon 4/10, 4/15 hyperalgesi 2/6 ileus/subileus 5/2 illamående 5/9 intratekal administrering (IDA) 5/13 isotopbehandling 6/3 kamomillavkok 5/11 kemoterapi 6/5 ketobemidon 4/10, 4/16 kodein 4/10, 4/12 koliksmärta 5/2 konfusion 5/9 kris 9/1 laxantia 4/24 lokalanestetika 4/20 lokalbehandling 5/11 12 lymfdränage 8/3 mardrömmar 5/9 massage 8/2 medullär kompression 6/2 metadon 4/10, 4/17 Metastron 6/3 mjukdelsmetastaser 6/3 morfin 4/10, 4/18 morfin-6-glukoronid (M-6G) 4/18 morfingel 5/11 morfinschema 5/3 musikterapi 8/4 muskelryckningar 5/10 myoklonier 5/10 narkomani 4/26 nervblockad 5/14 neurogen cancersmärta (behandling) 5/5 neurogen smärta 2/6, 3/1 neurokirurgi 7/1 neuroleptika 4/27 NMDA-receptorn 2/5, 4/5, 4/16 17 nociceptiv cancersmärta (behandling) 5/2 nociceptiv smärta 2/6, 3/1 nociceptor 2/1, 2/6 NSAID 4/8, 5/8 oxycodon 4/10, 4/19

5 PAG (periakveduktala grå substansen) 2/4 5 paracetamol 4/6 partiell agonist 4/2 passiv diffusion 4/1 perifer sensitisering 2/1 perkutan vertebroplastik 7/2 progesteron 6/4 prostatacancer 6/4 proteinbindning 4/2 psykogen smärta 2/6 psykonkologisk rehabilitering 9/5 pump (läkemedel) 5/13 19 Quadramet 6/3 radionuklid 6/3 radioterapi (extern) 6/1 referred pain 2/6 rhizopati 2/6 RLS (reaction level scale) 5/7 samtalsmetodik 9/3 sedation 4/26 sedering 5/14 sjukhuskyrkan 9/4 skelettmetastasering 5/2 smärta (definition) 1/1 smärtanalys 3/1 smärtdiagnos 3/1 somnolens 5/10 steady state 4/3 strålbehandling (extern) 6/1 strålreaktion 5/11 12 svampinfektion 5/10 svettningar 5/10 sår (icke infekterat) 5/11 sår (infekterat) 5/11 sår (malignt) 5/11 TENS 5/5, 8/1 testosteron 6/4 tramadol 4/10, 4/13 tricykliska antidepressiva 4/21 trygghetsdos 5/3 4 ulcus 5/8 VAS (visuell analog skala) 3/2 3 WHO-stegen 5/1 wind-up mekanismen 2/5 VIPS 11/1 VIPS-ankomstsamtal 11/2 anamnesdel 11/2 statusdel 11/2 VIPS-probleminventering 11/2 aktivitet 11/4 andligt/kulturellt 11/6

6 andning/cirkulation 11/3 elimination 11/3 hud/vävnad 11/4 kommunikation 11/2 kunskap/utveckling 11/2 nutrition 11/3 psykosocialt 11/6 sammansatt status 11/7 sexualitet/reproduktion 11/5 smärta/sinnesintryck 11/5 sömn 11/5 välbefinnande 11/7 VIPS-åtgärder 11/8 information/undervisning 11/7 läkemedelshantering 11/9 medverkan 11/7 miljö 11/8 observation/övervakning 11/8 samordning 11/9 skötsel 11/8 speciell omvårdnad 11/9 stöd 11/8 träning 11/8 VIPS-vårdplan 11/9 värmebehandling 8/3 östrogen 6/4

7 1. Inledning Smärta är en obehaglig sinnesupplevelse, som starkt och specifikt känslomässigt engagerar oss, och som är utlöst av en verklig eller hotande vävnadsskada, eller som beskrivs som en sådan. IASP (International Association for the Study of Pain) För cancerpatienter är smärtan en ständig påminnelse om cancercellernas aktivitet. Smärtupplevelsen blir naturligtvis stark, när man vet att smärtsignalerna har sitt ursprung i en livshotande sjukdom. Enligt WHO (World Health Organisation) förekommer svår smärta hos cirka hälften av alla patienter med avancerad cancersjukdom. I livets slutskede har 70 90% smärta av växlande intensitet bedömde WHO att man kan ge god smärtlindring till cirka 90% av patienterna med hjälp av analgetika. För resterande del av patienterna behövs alternativa eller kompletterande behandlingsmetoder för att uppnå optimal smärtlindring eller smärtfrihet. Våren 1999 genomfördes vid Jubileumskliniken en enkätundersökning för att registrera förekomst av smärta hos inneliggande patienter. Resultatet visade att cancerrelaterad smärta var vanligt förekommande och att denna inte reducerades i tillräcklig omfattning under den studerade vårdtiden. Av detta framgår att alla som arbetar inom cancervården behöver ökad kunskap om smärtlindring och detta har varit bakgrunden till att en grupp bestående av läkare och sjuksköterskor vid Jubileumskliniken i samarbete med Pharmacia Sverige AB har arbetat fram följande vårdprogram. Vårt huvudsyfte har inte bara varit att förmedla kunskaper inom smärtfysiologi och farmakologi utan framför allt att ge en praktisk handledning vid analys och behandling av cancerrelaterad smärta. Ett förslag till vårdplan och dokumentation har även utarbetats. Vi har valt att utforma vårdprogrammet som en pärm med lösbladssystem för att fortlöpande kunna ha möjlighet att uppdatera informationen med hänsyn till nya rön. Alla pärmar uppdateras en gång per år av respektive avdelnings smärtombud. En uppdaterad version av vårdprogrammet kommer att finnas på intranet. Vårdprogrammet kan nås på intranet på följande vis: 1. intra.sahlgrenska.se 2. Klicka på område 3. Välj område kvinnosjukdom, urologi, onkologi, klinisk genetik 4. Klicka på verksamhet 5. Välj onkologi 6. Välj vårdprogram och riktlinjer Detta gäller endast inom SU. Personer utanför SU som önskar ett vårdprogram kan kontakta Annmarie Lundström, tel: , växeln sök: 6536 e-post: ann-marie.lundstrom@vgregion.se Vårdprogrammet består av en faktadel (vit) och en del med praktiska riktlinjer (blå). Vår målgrupp är i första hand personal verksam vid Jubileumskliniken, men även våra nära samarbetspartners inom regionen. Arbetsgruppen Jubileumskliniken 28 juni 2002 Uppdaterad:

8 2. Smärtfysiologi 2.1 Smärtreceptorer 2.2 Perifera smärtbanor 2.3 Ryggmärg (spinala banor) 2.4 Supraspinala banor 2.5 Regleringmekanismer 2.6 Olika typer av smärta Nociceptiv smärta Neurogen smärta Psykogen smärta

9 2. Smärtfysiologi Den anatomiska lokalisationen i hjärnan för den samlade smärtupplevelslen är limbiska systemet som utvecklingsmässigt utgörs av den gamla delen av hjärnan. Här synkroniseras sålunda de olika impulserna från såväl fysisk som psykisk smärta till en helhetsupplevelse Smärtreceptorer Smärtreceptorer (nociceptorer) utgörs av den yttersta ändan av nerven, s.k. fria nervändslut. De finns i vävnad av ektodermalt ursprung t.ex. hud, hornhinna, slemhinnor eller i vävnad av mesodermalt ursprung såsom periost, fascior, muskler, ledkapslar och senskidor. Smärtreceptorer finns inte i parenchymatösa organ t.ex. lunga, benvävnad, hjärna och inte heller i tumörvävnad. Aktivering av smärtreceptorer kan vara kemisk, termisk eller mekanisk. Retningströskeln är relativt hög varför t.ex. lättare tryck normalt inte utlöser någon smärtupplevelse. Algogener är ämnen som aktiverar eller förstärker smärtutlösning genom att öka receptorns känslighet, perifer sensitisering. En inflammerad vävnad kan t.ex. uppvisa ömhet även för lättare beröring. Exempel på algogena substanser är serotonin, bradykinin, histamin, leukotriener och prostaglandiner. Även joner som kaliumjoner och vätejoner är algogener. Smärtreceptorer blir, till skillnad från sensoriska receptorer, känsligare ju mer de stimuleras. Ytlig somatisk smärta är ofta vällokaliserad med en klar palpationsömhet. Den djupa somatiska smärtan kan ha en radierande komponent inom motsvarande dermatom ( triggerpunkter ), se fig. 1. Fig. 1. Dermatomindelningen visar vilka delar av huden som innerveras av de olika ryggmärgssegmenten. 1

10 Opioidreceptorer deltar i regleringen av smärtimpulser i CNS på flera nivåer. Man har på senare tid även funnit opioidreceptorer i perifer vävnad. Opioider binds till my-, kappa- eller deltareceptorer, men den huvudsakliga analgetiska verkan hos opioider tycks vara medierad via myreceptorn Perifera smärtbanor De perifera smärtnerverna utgörs av två principiellt olika fibrer, A-delta och C-fibrer, se fig. 2. A-delta fibrerna är myelinförsedda och förmedlar smärta till CNS snabbt (5 25m/s). Man tror att A-delta fibrerna aktiverar somatosensoriska cortex med distinkt smärtlokalisation, t.ex. den initiala smärtan vid akut skada. C-fibrerna är tunnare och omyeliniserade och leder smärtimpulserna långsammare (0,1 2m/s). Dessa ger upphov till aktivitet i mer diffusa, subcortikala områden och orsakar den mer dova, diffust lokaliserade, efterföljande smärtan. En tredje typ av nervfibrer är A-beta som är grova och myeliniserade och har hög ledningshastighet (35 75m/s). Dessa leder information om temperatur och beröring och har betydelse för behandling av smärta. Fig. 2. De nociceptiva afferenterna är av två slag tunna myeliniserade A-delta fibrer och omyeliniserade C-fibrer. Receptorstrukturerna, nociceptorerna, utgörs av fria, nakna, nervändslut. Ur Hansson P: Nociceptiv och neurogen smärta. 2

11 2.3. Ryggmärg (spinala banor) De perifera nervfibrerna leder smärtimpulserna till ryggmärgens dorsalhorn, se fig. 3. Där sker omkoppling till uppåtstigande banor, varav de flesta går kontralateralt till thalamus. Den viktigaste av dessa är tractus spinothalamicus, se fig. 4. Parallellt går även banor som förmedlar information till centra för autonom reglering (smärtan stimulerar till tachycardi, hypertension och tachypné). FÖRSTA OMKOPPLINGEN I RYGGMÄRGENS DORSALHORN Fig. 3. Nociceptivt neuron i ryggmärgens dorsalhorn. Ur Hansson P: Nociceptiv och neurogen smärta. Somatiska smärttillstånd kan via omkoppling i ryggmärgen leda till skyddande reflexer som t.ex. ökad tonus i muskulaturen som i sin tur kan gynna uppkomst av sekundära smärttillstånd (t.ex. frozen shoulder ). Detta kan medföra att smärtan bibehålls längre än den initiala vävnadsskadan. 3

12 2.4. Supraspinala banor I hjärnstammen finns ett inhibitoriskt centrum, PAG (periakveduktala grå substansen), ett reläsystem varifrån det utgår viktiga nedåtstigande smärthämmande banor. I thalamus sker omkoppling dels till sensoriska cortex (tydlig och lokaliserad smärtupplevelse) och dels till bl.a. limbiska strukturer (mer diffus, molande smärtupplevelse med emotionella/ depressiva modaliteter). Hjärnbarken har en roll i den sensoriskt diskriminerande delen av smärtupplevelsen. Till frontallobsbarken förläggs den emotionella delen av smärtupplevelsen. Se fig. 4. Fig. 4. Schematisk skiss över den centralnervösa fortledningen. Ur Hansson P: Nociceptiv och neurogen smärta. 4

13 2.5. Regleringsmekanismer Det nociceptiva systemet ingår i ett komplext system för överföring av information om vävnadsskada. I detta system ingår neurohumorala skyddsreaktioner, immunologiska, hormonella, cirkulatoriska och metabola effekter syftande till att begränsa följden av skadan. Det nociceptiva systemet saknar adaptiva mekanismer, d.v.s. man vänjer sig inte vid smärta. Det nociceptiva systemet aktiverar dessutom sensitiseringsprocesser i CNS. Detta leder till förstärkning av både intensitet (Wind-up, se nedan) och utbredning av smärtan. Det är sålunda av yttersta vikt att bryta smärtan så tidigt som möjligt. Grindteorin (gate-control) innebär att icke smärtsamma stimuli (fortledda via A-beta fibrer) aktiverar interneuron segmentellt, som i sin tur hämmar smärtneuronen. Det kan vara t.ex. tryck, beröring, vibration, kyla eller TENS. Vid akupunktur sker stimulering av nervtrådar i muskulaturen. Effekten medieras dels via grindmekanismen, dels via aktivering av endorfiner Wind-up innebär att repetitiv stimulering av smärtreceptorer leder till en förstärkning av smärtintensiteten, s.k. central sensitisering. Detta sker genom en successiv ökning av antalet depolariseringar i neuronet för varje upprepad stimulering och att frekvensen och längden på impulsskuren ökar, se fig. 5. En viktig roll i detta sammanhang spelar NMDA-receptorn (N-metyl-D-aspartat) som aktiveras via kvävemonoxid (NO) och glutamat interneuronalt. Fig. 5. Schematisk återgivning av det s.k. wind-up fenomenet. I figuren återges intracellulär registrering från ryggmärgsneuron vid perifer elektrisk retning som aktiverar C-fibrer. Notera den tilltagande depolariseringen av membranpotentialen samt den ökande impulsfrekvensen och ökningen av impulsskurens duration vid upprepade retningar. Ur Hanson P: Nociceptiv och neurogen smärta. Endorfiner är neuropeptider som binder till opioidreceptorer och frisätts vid aktivitet i det nociceptiva systemet. De har en kraftig antinociceptiv funktion och finns på flera ställen i nervsystemet både perifert och centralt. Endorfinerna påverkar även det limbiska systemet i hjärnan, d.v.s. själva upplevelsen av smärtan. Inhibitoriskt reläsystem i hjärnstammen: Vid aktivering av PAG i hjärnstammen får man en nedåtstigande impuls som ger en kraftig inhibition av nociceptiva neuron bl.a. på dorsalhornsnivå. Framför allt endorfiner är verksamma här men även tricykliska antidepressiva och alfa-2 agonister såsom clonidin (Catapresan ). 5

14 2.6. Olika typer av smärta Smärta kan ha olika tidsmönster beroende på sin lokalisation. Kontinuerlig somatisk smärta kan t.ex. förekomma vid skelettmetastasering. Intermittent visceral smärta ses t.ex. vid tarmobstruktion, ileus Nociceptiv smärta Smärta som uppkommer genom mekanisk, kemisk eller termisk aktivering av nociceptorer (se ovan). Visceral smärta kan ses som en variant på nociceptiv smärta. Smärtreceptorerna är här lokaliserade i vävnaden kring kroppens hålrum, t.ex. lungsäck, tarm och bukhinna. Detta innebär att en tumör här inte ger upphov till smärta förrän den växer över på hinnan eller till följd av volymökning ger distension av hinnorna. Visceral smärta kan beskrivas som diffus, djup, molande och svårlokaliserad och åtföljs ofta av autonoma reaktioner såsom illamående, svettningar och motorisk reflexaktivitet (brädhård buk). Viscerala impulser följer som regel autonoma nervbanor men efter omkoppling i ryggmärgen kan impulserna följa somatiska banor vilket leder till smärtupplevelse från motsvarande huddermatom. Denna referred pain kan vara vägledande när man vill lokalisera smärtans ursprung Neurogen smärta Denna smärta uppkommer genom direkt påverkan på perifer nerv eller strukturer i CNS. Exempel på neurogen smärta är när tumör som växer i eller trycker på en nerv samt smärta vid bältros. Smärtan är ofta intensiv och kan beskrivas som brännande, skärande eller som vid en elektrisk stöt. Den neurogena smärtan karakteriseras av en blandning av nedsatt och förändrad känsel i nervens utbredningsområde, rhizopati. För att diagnosen neurogen smärta skall kunna ställas krävs att man finner tecken på neurologisk skada exempelvis känselrubbning, motsvarande smärtans utbredning. Följande sensibilitetsstörningar ses ofta vid neurogen smärta: Allodyni, ökad smärta framkallad av sensorisk stimulering som normalt ej medför smärta. Hyperalgesi, ökad smärta vid nociceptiv stimulering (vid jämförelse med friska sidan). Dysestesi, obehaglig sensorisk upplevelse antingen framkommen spontant eller genom sensorisk stimulering. Behandling av neurogen smärta utnyttjar medel som påverkar fortledningen i nerven t.ex. antidepressiva, antiepileptika och lokalanestetika. Långvariga neurogena smärttillstånd medför ändringar i CNS s retbarhet och kan ge en ökad smärtutbredning. Detta kan medföra differentialdiagnostiska svårigheter Psykogen smärta Vid svår organisk sjukdom finns många psykologiska moment inblandade. Psykisk smärta kan vara allt som skrämmer, oroar eller stör vår sinnesfrid. Smärtan kan förstärkas genom upplevelse av hot mot patientens liv eller påminnelse om sådant hot. Existentiell smärta, baserad på frågor om livet och lidandets mening kan uppkomma och visar sig ofta som rädsla för döden, brist på tro och framtidshopp. Social smärta kan vara när den sjuke förlorar tidigare gemenskap med familj, vänner och arbetskamrater eller när det uppstår problem med arbete och ekonomi. 6

15 3. Smärtanalys 3.1 Smärtdiagnoser 3.2 Smärtanalys- instrument för smärtdiagnos Brief Pain Inventory (BPI) - smärt formulär inklusive kroppsschablon Visuell analog skala VAS 3.3 Dokumentation, checklista/ standardvårdplan 3.4 Utvärdering

16 3. Smärtanalys Smärta är subjektiv och individuell. Varje patient är specialist på sin egen smärta och därför är det viktigt att aktivt lyssna till vad patienten berättar. En förutsättning för en framgångsrik smärtbehandling är en adekvat smärtdiagnos. Till grund för denna ligger smärtanalysen Smärtdiagnoser Smärta vid cancersjukdom domineras av två huvudgrupper: nociceptiv och neurogen. Den nociceptiva smärtan indelas i somatisk och visceral. Dessa huvudgrupper kan delas in vidare i kontinuerlig respektive intermittent smärta. Behandlingen av tumörrelaterad smärta är beroende av vilka smärttyper som finns representerade hos den enskilda patienten. SMÄRTDIAGNOS URSPRUNG KLINISK BILD Nociceptiv somatisk -kontinuerlig Skelett, fascia, muskler, senor, Vällokaliserad, konstant. Refererad leder, hud smärta, ibland radierande. -intermittent Skelett, fascia, muskler, senor, Aktivitetsrelation, muskelspasm. leder, hud Nociceptiv visceral -kontinuerlig Viss visceral vävnad, Djup, svårlokaliserad. Autonoma organkapslar, mesenterium och somatiska reflexer. Refererad smärta. -intermittent Intestinal obstruktion, Spontant intervallmönster. Hög urogenital spasm intensitet. Sällan aktivitets relaterad. Refererad smärta. Neurogen -kontinuerlig PNS och CNS Utstrålning med neuro-anatomiskt korrelerbar distribution, känselförändringar. -intermittent PNS och CNS Paroxysmalt lancinerande smärta. Ibland orelaterad till rörelse och kroppsläge. Ur Läkemedelsboken 1997/ Smärtanalys instrument för smärtdiagnos För att kunna göra en adekvat smärtanalys har olika instrument utarbetats för att så tidigt som möjligt uppnå det mål man önskar, nämligen att ge patienten en optimal smärtlindring. Det är viktigt att efterhöra smärta vid intagning. 1

17 Brief Pain Inventory (BPI) - smärtformulär inklusive kroppsschablon När patienten kommer till avdelningen/mottagningen med problemet smärta lämnas i samband med ankomstsamtalet ut ett smärtformulär som innehåller standardiserade frågor kring problemet smärta (BPI), se flik 10. Patienten fyller själv i dessa formulär om möjligt, sedan går sjuksköterskan tillsammans med patienten igenom formuläret och utreder eventuella oklarheter. När smärtformuläret är ifyllt följer detta patientens journal så att inskrivande läkare har möjlighet att snabbt få hjälp med att identifiera patientens smärttyp/diagnos och kan ordinera lämplig smärtbehandling Visuell analog skala - VAS Smärta är alltid individuell och VAS-skalan utgör relativt sett en objektiv mätmetod. VAS utgörs av en 10 cm lång linje, där det på framsidan på vänstra änden står ingen smärta och i högra änden värsta tänkbara smärta. På stickans baksida finns samma linje, graderad från Patienten för ett rött skjutmått till en punkt på den ograderade sidan av VAS-stickan och man läser av värdet på den andra sidan. Med VAS-stickan anges smärtans intensitet vid ett visst tillfälle, men det ger ingen upplysning om hur länge smärtan pågått eller om det finns förändringar över dygnet. Ta dig tid att prata med patienten. Det är viktigt att patienten får information om hur VAS-skalan fungerar och hur man praktiskt går tillväga. När ska vi skatta patientens smärta med VAS? Minst tre gånger per dygn, tills VAS är mindre än tre vid tre tillfällen Vid insättning eller dosjustering av analgetika Vid smärtgenombrott före och efter vidtagen åtgärd 2

18 3.3. Dokumentation, checklista/standardvårdplan Dokumentationen sker enligt gällande rutiner av läkare i patientjournal och av sjuksköterska enligt VIPS. Under sökordet smärta kan de speciellt riktade frågorna vara ett komplement till smärtformuläret. Var? Beskriv smärtans lokalisation. Ett eller flera ställen? Utstrålning? Använd kroppsschablonen. När? Jämt och ständigt? Bara vid rörelse/belastning? Bara vid djupandning? Vid måltid? Kontinuerlig/ intermittent? Dygnsrytm? Sömn? Karaktär? Dov, mörk, molande? Ljus, stickande, skärande? Krampaktig, kolikartad? Spetsig, pirrande, surrande? Känselbortfall, allodyni etc. Intensitet? VAS (visuell analog skala)? BPI (brief pain inventory)? Behandling? Finns det något som gör det hela bättre/sämre? Tidigare behandling? Yttre faktorer? Ångest? Rädsla? Depression? Psykosociala förhållanden? Rekommendation: Sjuksköterskan använder den checklista/standardvårdplan som finns i Vårdprogrammet med omvårdnadsdiagnosen smärta, relaterat till (R/T) tumörsjukdom. Se smärtmappen under flik 10. Omvårdnadsplanen fungerar också som en checklista där man daterar och signerar när åtgärderna är vidtagna. Därmed ökas säkerheten för patienten Utvärdering Det är viktigt att utvärdera behandlingen regelbundet eftersom smärtintensiteten och karaktären kan förändras. Det kan tillkomma nya smärttyper och lokalisationer under sjukdomens fortsatta utveckling och som kräver justeringar av medicineringen. Rekommendation: Regelbunden smärtskattning med VAS-skala i tre dygn åtminstone x 3 per dygn, vid smärtgenombrott VAS skattning före och efter given medicin. Efter tre dygn görs en utvärdering med nytt smärtformulär (BPI). 3

19 4. Farmakologi 4.1 Administrationssätt 4.2 Tid till effekt 4.3 Biologisk tillgänglighet 4.4 Halveringstid 4.5 Effektduration 4.6 Metabolisering och utsöndring 4.7 Läkemedel Perifert verkande analgetika Centralt verkande analgetika opioider Sekundära analgetika Övriga läkemedel 4.8 Myter kring opioidbehandling

20 4. Farmakologi Vid farmakologisk behandling av smärta syftar man till att erhålla en stabil terapeutisk plasmakoncentration av det verksamma medlet. Olika individer reagerar olika på farmakologisk behandling. Detta kan innebära att en individ får otillräcklig effekt av en given dos av ett läkemedel medan någon annan kan få kraftiga biverkningar av samma dos. En rad faktorer har inverkan på hur läkemedlet påverkar kroppen. All läkemedelsbehandling måste därför anpassas individuellt för varje patient och detta gäller inte minst vid behandling av tumörrelaterad smärta. Kunskaper i grundläggande läkemedelslära är en förutsättning för att detta ska kunna ske på bästa sätt. Man brukar tala om farmakokinetik och farmakodynamik. Farmakokinetik Farmakodynamik vad kroppen gör med läkemedlet. vad läkemedlet gör med kroppen Administrationssätt Läkemedel kan administreras på olika sätt. Det kan ske peroralt genom tabletter, kapslar, mixtur och olika depotpreparationer. Sublinguala beredningar kan ge möjlighet till snabb effekt. Ett läkemedel kan ges rektalt i form av stolpiller eller klysma. Parenteral administrering kan ske transdermalt i plåsterform eller genom subkutana, intramuskulära eller intravenösa infarter. Via speciellt anlagda katetrar kan läkemedlet appliceras direkt epiduralt eller intratekalt. Bra hjälpmedel är infusionspumpar för subkutan, intravenös eller epidural/intratekal administrering. Andra beredningsformer tillåter nasal administrering och läkemedlet kan förstås också deponeras lokalt på t.ex. hud eller sårytor Tid till effekt Absorption Enteral absorption av läkemedel sker huvudsakligen i tunntarmen och efter passage genom tarmepitelet tas medlet upp i blodbanan för vidare distribution. Läkemedel som administreras i fast form måste lösas upp innan det kan passera cellmembranet och denna upplösning sker huvudsakligen i magsäcken. Upptag av läkemedel, absorption kan ske genom två olika transportmekanismer över cellmembranet. Passiv diffusion innebär att substansen fördelar sig på båda sidor om cellmembranet utifrån de koncentrationer av ämnet som finns på vardera sidan. Det finns en fysikalisk strävan att utjämna koncentrationskillnaden och den passiva diffusionen är beroende av faktorer som graden av koncentrationsskillnad, fettlöslighet hos substansen, molekylstorlek och form, laddning etc. Passiv diffusion är inte energikrävande. Aktiv transport å andra sidan innebär att substansen utnyttjar särskilda transportmekanismer i cellmembranet och den viktiga skillnaden mot passiv diffusion är att aktiv transport kan ske mot en koncentrationsgradient. Aktiv transport är energikrävande. 1

21 Affinitet är graden av läkemedlets förmåga att binda till receptorn. Medlet kan binda till receptorn som agonist och stimulerar då denna till önskad effekt. Vissa agonister kan bara stimulera receptorn till viss effekt men inte ge maximal sådan och kallas därför partiella agonister. Ett ämne kan å andra sidan binda till receptorn som antagonist och utövar då en blockerande effekt på receptorn Biologisk tillgänglighet Biotillgängligheten av ett läkemedel är den del av läkemedlet som når blodbanan i oförändrad form. Vid parenteral administration är biotillgängligheten 100%. Vid peroral administrering där-emot sker ofta förluster som innebär att tillgängligheten blir mindre än 100%. Delar av läkemedlet kan brytas ned i tarmen eller vid passagen genom tarmväggen och levern, den s.k. första passageeffekten, se fig. 6. Effektiviteten i de nedbrytande systemen kan variera kraftigt mellan olika individer och därmed också biotillgängligheten. Första passageeffekten kan undvikas förutom genom parenteral administrering också genom t.ex. sublingual, rektal eller transdermal sådan. Fig. 6. Första passageeffekten. Ur Bertler Å. Läkemedelsbehandling av smärta vid cancer eller annan svår sjukdom. Distributionen av ett läkemedel i kroppen är beroende av i huvudsak två egenskaper nämligen ämnets fett- respektive vattenlöslighet samt graden av proteinbindning. Substansens fördelning i kroppen efter att den tillförts brukar benämnas ämnets distributionsvolym. En liten distributionsvolym innebär att huvuddelen av ämnet finns kvar i blodbanan medan en stor distributionsvolym anger att substansen till största delen finns ute i kroppens vävnader. Ju större distributionsvolymen är desto längre tid tar det för kroppen att eliminera läkemedlet. Proteinbindning innebär att läkemedlet binds till cirkulerande proteiner i systemkretsloppet. Denna depå av medlet står i jämvikt med den icke bundna delen av ämnet, den fria fraktionen. Allt eftersom denna minskar frisätts proteinbunden substans för att upprätthålla balansen. Det är bara den fria fraktionen som kan utöva någon effekt och det är också bara denna fraktion som kan elimineras. 2

22 4.4. Halveringstid Den hastighet med vilken ett givet medel elimineras brukar beskrivas med medlets halveringstid (t1/2), det vill säga den tid det tar för koncentrationen i blodet av substansen att minska till hälften Effektduration Steady state, se fig. 7, eller jämviktskoncentration innebär en jämn koncentration av en given substans i blodet som i sin tur beror på att tillförseln av medlet exakt motsvarar eliminationen. Varaktigheten av medlets effekt är beroende av dessa faktorer. Plasmakoncentrationen vid steady state blir beroende av dosering, doseringsintervall och eliminationsförmåga hos individen. En tumregel är att det tar fem halveringstider att uppnå steady state för ett läkemedel och följaktligen lika lång tid att uppnå full effekt av medlet. Steady state kan beskrivas som ett badkar där det rinner ut lika mycket genom avloppet som det fylls på via kranen. Nivån i badkaret beror på tillförseln men också på avflödet. Vid försämrad metabolism, t.ex. njur- eller leversvikt, ökar nivån trots liten tillförsel. 30 liter/minut tappas i liter/minut tappas ur... STEADY STATE mängden vatten i badkaret blir konstant Fig. 7. 3

23 Effekten av ett givet medel blir optimal så länge plasmakoncentrationen av substansen befinner sig inom det s.k. terapeutiska fönstret, se fig. 8. Detta brukar beskrivas som det intervall i plasmakoncentration som ger önskad effekt utan besvärande biverkningar. Vår strävan är att hamna i det terapeutiska fönstret med vår jämviktskoncentration och vad gäller smärtbehandling, ge kontinuerlig smärtfrihet utan bieffekter. För läkemedel med lång halveringstid innebär det att det kan ta flera dagar, t.o.m. veckor innan man kan utvärdera effekt/biverkningar. Fig. 8. Det terapeutiska fönstret Metabolisering och utsöndring Metabolisering Vissa substanser elimineras utan föregående metabolisering medan andra kräver omvandling till vattenlöslig form för att kunna utsöndras via njurarna. Huvuddelen av denna metabolisering sker i levern och kan ge upphov till aktiva metaboliter som kan bidra till effekten men också ge upphov till oönskade bieffekter. Vad gäller metabolisering av ett givet läkemedel finns stora interindividuella skillnader som förstås bidrar till skillnader i effekt och biverkningar. Elimination Eliminationen av läkemedlet sker genom s.k. clearance som definieras som den mängd blod som helt renas från substansen per tidsenhet (ml/min). Clearance är konstant vilket innebär att med ökad koncentration av substansen ökar också eliminationshastigheten, se fig. 9. Eliminationshastigheten kan enkelt räknas ut om man känner plasmakoncentrationen och clearance. Fig. 9. Clearence en proportionalitetskonstant 4

24 4.7. Läkemedel Nedanstående preparat är i enlighet med SU:s rekommendationslista Dessutom har med-tagits ett antal preparat som ofta förekommer på Jubileumskliniken. Dessa skrivs i kursiv stil Perifert verkande analgetika Paracetamol Acetylsalicylsyra Klassiska NSAID COX 2-hämmare 5

25 Paracetamol (Panodil, Alvedon, ingår i Panocod, Citodon ) Indikation: Egenskaper: Administrationssätt: Tid till effekt: Lätt till moderat nociceptiv smärta. Preparatet har en svag analgetisk och antipyretisk effekt men mycket ringa antiinflammatorisk effekt. Verkningsmekanismen är ej helt känd men är troligen central genom en hämning av spinal intraneuronal kvävemonoxid (NO)-produktion med effekt på NMDA-receptorn. Paracetamol kan även fungera som scavenger = infångare av fria syreradikaler. Administrering sker peroralt eller som suppositorium min Biologisk tillgänglighet: 60% Halveringstid: Effektduration: 2 3 timmar 4 5 timmar Metabolisering/utsöndring: Metabolisering sker i levern. Vanliga biverkningar: Försiktighet vid: Biverkningar är sällsynta. Hjärt- och njurinsufficiens samt leversjukdom. Observera maxdos 4g/dygn. 6

26 Acetylsalicylsyra (ASA) (Albyl, Bamyl, Magnecyl ) Indikation: Egenskaper: Administrationssätt: Tid till effekt: Lätt till moderat nociceptiv smärta. Analgetisk, antipyretisk och antiinflammatorisk effekt. Verkningsmekanismen är en hämning av enzymerna cyklooxygenas 1 och 2, vilket medför blockering av syntes av prostaglandiner. Ger irreversibel hämning av trombocytaggregationen, vilket kan ge förlängd blödningstid. Peroralt 30 min Biologisk tillgänglighet: 100% Halveringstid: Effektduration: 3 30 timmar beroende på dos. Dosberoende Metabolisering/utsöndring:Via njurarna Vanliga biverkningar: Kontraindikation: Dyspepsi, halsbränna, illamående, ökad blödningsbenägenhet, öronsusningar. Ökad blödningsrisk, ulcus, känd överkänslighet, astma. Försiktighet vid nedsatt njurfunktion. 7

27 Klassiska NSAID (Diklofenak NM Pharma, Voltaren, ingår i Arthrotec ) Indikation: Egenskaper: Administrationssätt: Tid till effekt: Lätt till måttlig nociceptiv smärta. Analgetisk, antiinflammatorisk och antipyretisk effekt. Verkningsmekanismen är en hämning av enzymen cyklooxygenas (COX) 1 och 2 vilket medför blockering av prostaglandinsyntesen. Detta ger en hämning av inflammationen. Speciellt verksam är NSAID vid smärtande skelettmetastaser där prostaglandin E 2 bidrar till såväl osteolys som smärta. Peroralt, intravenöst, intramuskulärt, rektalt min. Steady state 5 10 timmar Biologisk tillgänglighet: 100% vid i.v. injektion, 50% peroralt Halveringstid: Effektduration: 1 2 timmar Dygnsdos fördelas på 2 3 tillfällen Metabolisering/utsöndring: Bundet till S-protein. 60% utsöndras via njurarna i övrigt via galla och tarm. Vanliga biverkningar: Kontraindikation: Försiktighet vid: Gastrointestinala, njurpåverkan, överkänslighetsreaktioner, påverkan på trombocyt funktionen, vätskeretention ödem, leverpåverkan. CNSsymtom (yrsel, trötthet, huvudvärk, sömnstörningar och minnesstörningar). ASA-överkänslighet, ökad blödningsrisk, astma. Nedsatt njur- eller leverfunktion, hög ålder, påtaglig hjärtinkompensation, metotrexat-behandling. 8

28 Specifika COX-2-hämmare (Celebra, Vioxx ) Indikation: Egenskaper: Administrationssätt: Tid till effekt: Lätt till måttlig nociceptiv smärta. Analgetisk, antiinflammatorisk och antipyretisk effekt via blockering av prostaglandinsyntesen. Syntes av prostaglandiner sker via två enzymer, cyklooxygenas (COX)1 och 2. COX-1 har stor betydelse för magslemhinnans skydd och trombocytfunktionen medan COX-2 har betydelse för inflammation och smärta vid vävnadsskada. Nyare NSAID ger en mer selektiv hämning av COX-2 och inverkar därför inte på trombocytfunktionen och skyddet av magslemhinnan, vilket innebär mindre risk för blödning. Peroralt Maximal plasmakoncentration uppnås efter 2 3 timmar. Steady state uppnås inom 5 dagars behandling. Biologisk tillgänglighet: (Plamsmaproteinbindning är 97%) Halveringstid: Effektduration: 8 12 timmar Doseras vanligen en gång per dygn. Metabolisering/utsöndring: Huvudsaklig elimination sker via levern. Vanliga biverkningar: Kontraindikation: Försiktighet vid: Perifera ödem, buksmärta, diarré, exantem, ÖLI, sömnsvårigheter. Sulfaöverkänslighet, ASA-överkänslighet, ökad blödningsrisk, inflammatorisk tarmsjukdom, svår hjärtsvikt, svår leversjukdom, njursvikt. Hög ålder, hjärtinsufficiens, samtidig warfarinbehandling. 9

29 Centralt verkande analgetika - opioider Lätta opioider: Dextropropoxifen Kodein Tramadol Tunga opioider: Fentanyl Hydromorfon Ketobemidon Metadon Morfin Oxycodon Dosekvivalenstabell Drog Dos p.o. (mg) Dos iv/sc (mg) t½ Effektduration (tim) Morfin ,5 3-6 Kodein Tramadol Ketobemidon Metadon Oxycodon Hydromorfon 1,5-2 0,4-0, Fentanyl 0,

30 Lätta opioider Dextropropoxifen (Dexofen ) Indikation: Egenskaper: Administrationssätt: Tid till effekt: Måttlig till svår nociceptiv smärta. Syntetisk specifik my-agonist, besläktat med metadon, med effekt på opioidrecptorer spinalt och i CNS. Peroralt min. Steady state uppnås först efter 2 3 dygn. Biologisk tillgänglighet: 30% Halveringstid: Effektduration: 9 13 timmar 6 8 timmar Metabolisering/utsöndring: Metabolisering sker i levern. Elimination via njurar. Vanliga biverkningar: Kontraindikation: Försiktighet vid: Dextropropoxifen har opioidbiverkningar jämförbara med kodein men har dessutom en risk för kumulering av myocard- och CNS-toxiska metaboliter. Allvarliga intoxikationer med utveckling av ventrikulära tachyarytmier, kramper, apné och dödsfall finns rapporterade framför allt i samband med alkoholintag. Alkohol, sömnmedel och lugnande medel. Nedsatt njur- och leverfunktion, hög ålder. 11

31 Kodein (Kodein, ingår i Panocod, Citodon ) Indikation: Komplement till perifert verkande analgetika vid medelsvår nociceptiv smärta. Egenskaper: Endogen opioid, metylmorfin. Medlet är en prodrug varav ca 10% metaboliseras till morfin som är den verksamma substansen. Administrationssätt: Tid till effekt: Peroralt, rektalt min Biologisk tillgänglighet: 50 60% Halveringstid: Effektduration: 2 3 timmar 4 timmar Metabolisering/utsöndring: Observera att ungefär 10% av befolkningen inte kan metabolisera kodein, vilket gör medlet till ett dåligt alternativ för dem. Vanliga biverkningar: Kontraindikation: Försiktighet vid: Obstipation, illamående, sedering och gallvägsdyskinesi. Gallvägsdyskinesi Astma bronchiale 12

32 Tramadol (Tiparol, Tiparol Retard) Indikation: Egenskaper: Administrationssätt: Tid till effekt: Måttlig till svår nociceptiv smärta. Preparatet har en svag affinitet för my-receptorn och den påverkar det supraspinala bansystemet via hämning på serotonin-noradrenalin återupptaget. Peroralt, intramuskulärt och intravenöst. 60 min vid peroral administrering, 20 min vid intravenös. Biologisk tillgänglighet: 70 90% Halveringstid: Effektduration: 6 timmar 6 timmar Metabolisering/utsöndring: 90% via njurar Vanliga biverkningar: Kontraindikation: Försiktighet vid: Huvudvärk, yrsel, dåsighet, illamående Pågående eller nyligen avslutad (< 2 veckor) behandling med MAOhämmare. Nedsatt lever- och njurfunktion, samtidig behandling med SSRIpreparat, tricykliska antidepressiva och neuroleptika. 13

33 Tunga opioider Fentanyl (Durogesic, Actiq ) Indikation: Egenskaper: Administrationssätt: Tid till effekt: Svår nociceptiv smärta. Potent opioidanalgetikum med ff.a. affinitet för my-receptorn. Transdermalt. Plåster som byts vart tredje dygn. Buccalt, tablett på plastpinne timmar Biologisk tillgänglighet: 92% Halveringstid: Effektduration: 6 timmar 72 timmar Metabolisering/utsöndring: Metaboliseras i levern, utsöndras i urinen. Vanliga biverkningar: Kontraindikation: Försiktighet vid: Illamående, kräkningar, förstoppning, lokal irritation. Andningsdepression Sekretstagnation, nedsatt lever- och njurfunktion. 14

34 Hydromorfon (Opidol, hydromorfon injektionsvätska ex tempore) Indikation: Egenskaper: Administrationssätt: Tid till effekt: Svår nociceptiv smärta. Morfinderivat med kraftig analgetisk effekt. Peroralt som depotkapslar (subkutant, intravenöst och intratekalt som ex tempore beredning). 15 min Biologisk tillgänglighet: Varierar från 17 62% Halveringstid: Effektduration: 1,5 3 timmar 4 timmar Metabolisering/utsöndring: Sannolikt ej kliniskt aktiva metaboliter. Vanliga biverkningar: Kontraindikation: Försiktighet vid: Obstipation, illamående, kräkningar. Sekretstagnation och andningsdepression. Nedsatt njur- och leverfunktion samt kronisk obstruktiv luftvägssjukdom. 15

35 Ketobemidon (Ketogan Novum, Ketodur ) Indikation: Egenskaper: Administrationssätt: Tid till effekt: Svår nociceptiv smärta. Analgetisk effekt genom förändrad smärtupplevelse och höjning av smärttröskeln, medierad via bindning till opioidreceptorer i CNS och PNS. Dessutom påverkan på central smärttransmission via NMDAreceptorantagonism. Den kliniska betydelsen av detta är för närvarande oklar. Peroralt, intravenöst, intramuskulärt, subkutant och rektalt min Biologisk tillgänglighet: 34% vid peroral administration Halveringstid: Effektduration: Ca 2,5 timmar 3 5 timmar Metabolisering/utsöndring: Utsöndras via njurarna. Metaboliterna anses ej vara kliniskt aktiva. Vanliga biverkningar: Kontraindikation: Försiktighet vid: Skiljer sig ej från biverkningarna vid morfin nämligen illamående, kräkningar, obstipation, blodtrycksfall och andingsdepression. Sekretstagnation och andningsdepression. Nedsatt lever- och njurfunktion. 16

36 Metadon (Metadon ) Indikation: Egenskaper: Administrationssätt: Tid till effekt: Svår nociceptiv smärta. Morfinliknande analgetikum. Kan ha viss effekt på NMDA-receptorer. Peroralt, intramuskulär eller subkutan injektion. 4-5 timmar Biologisk tillgänglighet: Spridning % Halveringstid: Effektduration: timmar. Halveringstiden förkortas vid lågt ph i urin. 4-6 timmar vid enkeldos, vid kontinuerlig behandling 8-12 timmar Metabolisering/utsöndring: Utsöndras via urin och faeces. Vanliga biverkningar: Kontraindikation: Försiktighet vid: Kommentar: Illamående och kräkningar. Sekretstagnation och andningsdepression. Nedsatt lever- och njurfunktion samt bronchialastma. Den långa halveringstiden gör att jämviktskoncentrationen uppnås sent och effekten kan utvärderas senast efter cirka 5 dygn. Medlet ges peroralt eftersom det vid parenteral administration är lokalirriterande. Metadon upplevs som mer svårstyrt än morfin och användningsområdet har minskat betydligt, men kan vara ett värdefullt alternativ till övriga opioider när man vill byta preparat. 17

37 Morfin (Morfin, Bioglan, Dolcontin, Dolcontin Unotard, ingår i Morfin-skopolamin) Indikation: Egenskaper: Administrationssätt: Tid till effekt: Svår nociceptiv smärta. Analgetisk effekt genom förändrad smärtupplevelse och höjning av smärttröskeln medierad via bindning till opioidreceptorer i CNS och i perifera nervsystemet. Peroralt, subkutant, intravenöst, epiduralt och intratekalt. Peroralt och subkutant 30 min. Biologisk tillgänglighet: Varierar från 15-65% Halveringstid: Effektduration: 2-3 timmar 4 timmar Metabolisering/utsöndring: Vid peroral administrering sker metabolisering i levern till ett varierande antal metaboliter. Utsöndring sker via njurarna. Morfin-6-glukuranoid (M-6G) som är en aktiv morfinmetabolit kan vålla problem i form av biverkningar om den ackumuleras hos personer med nedsatt njurfunktion. Vanliga biverkningar: Kontraindikation: Försiktighet vid: Morfinet ökar tonus i den glatta muskulaturen och ger även minskad gastrointestinal sekretion, varför obstipation är en vanlig och besvärlig bestående biverkan. En aktivering av triggerzoner i kräkcentrum ger illamående, men detta är ofta övergående. Sedation ses framförallt i början av behandling. Det föreligger teoretiskt en andningsdepressiv effekt av morfin. Om detta skall ha någon klinisk betydelse krävs emellertid en kraftig överdosering eftersom den smärta som man behandlar verkar stimulerande på andningen. Andningsdepression och akut leversjukdom. Bronchialastma, nedsatt lever- och njurfunktion, gallvägsdyskinesi samt äldre patienter. 18

38 Oxycodon (Oxycontin, Oxynorm ) Indikation: Egenskaper: Administrationssätt: Tid till effekt: Svår nociceptiv smärta. Opioidanalgetikum med kraftig analgetisk effekt. Peroralt. Cirka 1 timma. Biologisk tillgänglighet: 60-87%. Hög och interindividuellt likartad biotillgänglighet gör att doseringen är likartad för de flesta patienter. Halveringstid: Effektduration: 3,2-5,1 timmar 6 timmar Metabolisering/utsöndring: Metabolisering i tarm och lever, utsöndras via urin. Anses inte innehålla några kliniskt aktiva metaboliter. Vanliga biverkningar: Kontraindikation: Försiktighet vid: Illamående, kräkningar och obstipation. Sekretstagnation, andningsdepression. Nedsatt lever- och njurfunktion. 19 Uppdaterad:

39 Sekundära analgetika Antiepileptika Karbamazepin (Tegretol ), gabapentin (Neurontin ) Indikation: Egenskaper: Vanliga biverkningar: Kontraindikation: Försiktighet vid: Neurogena smärttillstånd. Särskilt s.k. blixtsmärtor. Postherpetisk neuralgi och trigeminusneuralgi för gabapentin Verkningsmekanismen hos antiepileptika ej klarlagd Yrsel, trötthet, illamående AV-block och porfyri. Hjärt- lever- eller njursjukdom. Försiktighet hos patienter i livets slutskede. Tegretol följs med plasmakoncentrationsmätningar, detta behövs ej för Neurontin Bisfosfonater Pamidronat (infusion Aredia Zometa ), Clodronat (infusion och tabletter Ostac kapslar Bonefos ) Indikation: Egenskaper: Vanliga biverkningar: Kontraindikation: Försiktighet vid: Behandling av och profylax mot hypercalcemi och bendestruktion vid maligna processer i skelettet. Bisfosfonater är pyrofosfatanaloger som bildar komplex med hydroxiapatit i ben och motverkar bennedbrytning genom hämning av osteoklasterna. Bisfosfonater ska ges mellan måltiderna eftersom mjölkprodukter, järn och apelsinjuice minskar absorptionen. Illamående, diarré vid peroral administration, hypocalcemi, övergående proteinuri vid intravenös infusion Känd överkänslighet mot bisfosfonater Grav njurinsufficiens, överkänslighet mot acetylsalicylsyra Glukokortikoider (Betapred, Prednisolon ) Indikation: Egenskaper: Vanliga biverkningar: Försiktighet vid: Kommentar: Smärta framkallad av svullnad eller inflammation Antiinflammatorisk och avsvällande effekt genom hämning av syntes av prostaglandin och leukotriener Uppblossande svampinfektioner. Sömnbesvär, eufori, psykos. Försämring av diabetessjukdom, Cushing-bild, synstörningar, osteoporos. Diabetessjukdom, psykisk sjukdom, hypertoni och hjärtinsufficiens. Infektioner. Aptit- och stämningshöjande. Vid långtidsbehandling bör dosen ökas vid feber och påfrestning. En lätt ökad risk för ulcus anses föreligga vid längre tids behandling. Lokalanestetika Prilocain (Citanest gel 2%) Indikation: Kommentar: Ytanestesi. För bedövning i samband med smärtsamma omläggningar och för smärtlindring i samband med smärtsamma sår. Ytanestetika av amidtyp. 20

40 Lidocain (EMLA, Xylocain gel/salva) Hög ytanestetisk effekt i kombination med låg toxicitet och antibakteriell effekt. Skall ej ges vid överkänslighet mot lokalanestetika av amidtyp eller vid methemoglobinemi. Indikation: Kommentar: Ytanestesi För bedövning i samband med smärtsamma omläggningar och för smärtlindring i samband med smärtsamma sår och vid nålstick. Ytanestetika av amidtyp. Ger ytanestesi vid penetration av epidermis och dermis. Graden av anestesi beror av applikationstid och dos. Skall ej ges vid överkänslighet mot lokalanestetika av amidtyp eller vid methemoglobinemi. (Xylocain Viskös) Indikation: Kommentar: Ytanestesi vid bl.a. stomatit, faryngit och esofagit. Se Lidocain Tricykliska antidepressiva (Saroten, Klomipramin NM Pharma ) Indikation: Egenskaper: Vanliga biverkningar: Kontraindikation: Försiktighet vid: Neurogen smärta Minskning av neurogen smärta genom synaptisk återupptagshämning av serotonin och noradrenalin. Muntorrhet, trötthet. Nyligen genomgången hjärtinfarkt Hjärtsjukdom 21

41 Övriga medel Abstinens Klonidinhydroklorid (Catapresan ) Indikation: Kommentar: Antidoter Flumazenil (Lanexat ) Indikation: Kommentar: Abstinens vid opioidnedtrappning Klonidin påverkar alfa 2-receptorer i den del av hjärnan (locus ceruleus) som ansvarar för den sympatiska hyperaktivitet som man finner vid utsättning av opioider. Vanliga biverkningar kan vara dåsighet och trötthet, illamående, obstipation och muntorrhet. Skall inte ges vid svår bradyarytmi i samband med sick sinus syndrome eller AV-block II III. Antidot vid överdosering med bensodiazepiner. Flumazenil är en bensodiazepinantagonist som specifikt blockerar de central nervösa effekterna av substanser som binder till bensodiazepinreceptorn. Detta sker genom kompetetiv hämning. De sederande effekterna av bensodiazepiner upphävs snabbt efter intravenös injektion av Lanexat, vanligtvis inom sekunder och avtar inom 1 3 timmar, varför behandlingen kan behöva upprepas. Vanliga biverkningar är illamående och kräkningar. Naloxon (Narcanti ) Indikation: Kommentar: Antidot vid opioidöverdosering Naloxon är en ren antagonist till substanser med morfinliknande verkan (opioidagonister) och har i terapeutiska doser ingen egen farmakodynamisk effekt förutom förmågan att snabbt motverka agonister. Efter intravenös injektion visar sig effekten inom cirka två minuter, efter intramuskulär respektive subkutan injektion något senare. Naloxon har kortare halveringstid än morfin, varför behandlingen kan behöva upprepas. Sällsynta biverkningar är illamående, kräkningar och lungödem. Antiemetika Haloperidol (Haldol ) Indikation: Kommentar: Opioidutlöst illamående. Hallucinationer och mardrömmar samt konfusion. Haloperidol är ett lågdosneuroleptikum med effekt på centrala nervsystemet av dopaminblockerande art. Dessa effekter är emellertid förstärkta hos haloperidol jämfört med andra neuroleptika t.ex. klorpromazin och andra fentiaziner. Halveringstiden är lång, 24 timmar, och steady state uppnås först efter en vecka. Vanliga biverkningar kan vara såväl minskad som ökad salivation, agitation och konfusion, urinretention och dimsyn. 22

42 Cyclizin (Marzine ) Indikation: Kommentar: Opioidutlöst illamående Illamående och kräkningar lindras genom minskad känslighet i labyrintapparaten och kolinerg aktivitet. Vanliga biverkningar är dimsyn, obstipation och muntorrhet. Metoclopramid (Primperan ) Indikation: Kommentar: Illamående Metoklopramid är en dopaminreceptorblockerare som har en centralt verkande antiemetisk effekt samt motilitetsstimulerande effekt i magsäck och tunntarm. Biverkningar kan vara trötthet och extrapyramidala effekter som akut dystoni och akatisi. Proclorperazin (Stemetil ) Indikation: Kommentar: Illamående Lågdosneuroleptikum med antiemetisk effekt. Vanliga biverkningar är trötthet, blodtrycksfall, tardiv dyskinesi, parkinsonism och muntorrhet. Antifungorala medel Fluconazol (Diflucan ) Indikation: Kommentar: Infektioner med candida, dermatofyter och kryptococcusarter. Hämmar svamptillväxt genom att inducera defekter i cellmembranet. Vanliga biverkningar är huvudvärk, illamående och magsmärtor samt diarré. Nystatin (Mycostatin ) Indikation: Kommentar: Oral candidainfektion. Fungistatisk eller fungicid verkan beroende på uppnådd koncentration och svampens känslighet. Effekten uppnås genom läckage av cellinnehåll. Vanliga bierkningar är illamående, dyspepsi och diarré. Anxiolytika Diazepam (Stesolid ), lorazepam (Temesta ) Indikation: Kommentar: Ångest, spänningstillstånd Ångestdämpande och muskelrelaxerande medel med dåsighet och yrsel som vanligaste biverkningar. Skall inte ges vid sömnapné och försiktighet ska iakttas vid behandling av äldre patienter samt vid behandling med opioider p.g.a. risk för andningsdepression. 23

behandling smärtanalys fysiologi & psykologi

behandling smärtanalys fysiologi & psykologi behandling smärtanalys fysiologi & psykologi 6:1A Smärttillstånd smärtanalys utredning symtomatisk smärtbehandling behandling av tumör cytostatika kirurgi strålbehandling smärtlindring smärtfrihet 6:1B

Läs mer

Smärta ett nödvändigt ont vid livets slut? Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem

Smärta ett nödvändigt ont vid livets slut? Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem Smärta ett nödvändigt ont vid livets slut? Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem 1 Ämnen: Smärtmekanismer och smärtanalys Farmakologisk smärtbehandling med fokus på opioider

Läs mer

Hudiksvall 20131003 } Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvalitén för patienter och familjer som drabbas av problem som kan uppstå vid livshotande sjukdom.

Läs mer

Långvarig. Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala

Långvarig. Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala Långvarig smärta hos äldre Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala Doktorn, det gör g r ont! Smärta definieras som en obehaglig sensorisk och känslomässig

Läs mer

WHO:s smärttrappa gäller än:

WHO:s smärttrappa gäller än: WHO:s smärttrappa gäller än: 1. Paracetamol i maxdos 2. (+ svag opioid) 3. Byt svag mot stark opioid Lägg till antiinflammatoriskt läkemedel till alla ovanstående om inflammatorisk smärta. Svaga opioider:

Läs mer

Effektiv behandling av smärta

Effektiv behandling av smärta Effektiv behandling av smärta Olaf Gräbel terapigrupp Smärta Definitioner Neuropatisk vs Nociceptiv Nytta vs skada Frågor Smärta Smärta är en obehaglig sensorisk och/eller känslomässig upplevelse förenad

Läs mer

Smärta palliativa aspekter

Smärta palliativa aspekter Smärta palliativa aspekter Peter Strang Professor i palliativ medicin /onkologi Karolinska Institutet, Stockholm Stockholms sjukhems palliativa cancersektion Peter Strang Palliativ vård (enl WHO) Vården

Läs mer

Smärta och smärtbehandling. Eva Otterström Rydberg, överläkare Anestesikliniken HSV

Smärta och smärtbehandling. Eva Otterström Rydberg, överläkare Anestesikliniken HSV Smärta och smärtbehandling Eva Otterström Rydberg, överläkare Anestesikliniken HSV Äldre Ett tillstånd Annorlunda hos äldre Förändringar Kroppsliga/ Själsliga Konfusion i samband med sjukdom/sjukhusvistelse

Läs mer

Smärtbehandling vid cancersjukdom

Smärtbehandling vid cancersjukdom Smärtbehandling vid cancersjukdom Foto: Ewa Damm Dr Staffan Lundström, palliativa sektionen Stockholms Sjukhem Dagens föreläsning Kort om smärtfysiologi Hur man gör en smärtanalys Behandling av cancerrelaterad

Läs mer

Naloxon Nässpray mot opioidöverdos. Utbildning för utbildare i Region Skånes Naloxonprojekt

Naloxon Nässpray mot opioidöverdos. Utbildning för utbildare i Region Skånes Naloxonprojekt Naloxon Nässpray mot opioidöverdos Utbildning för utbildare i Region Skånes Naloxonprojekt Opioider Samtliga opioider, oavsett om det rör sig om morfin, heroin eller opium eller om de är syntetiskt framställda,

Läs mer

Opioidbehandling vid cancerrelaterad smärta

Opioidbehandling vid cancerrelaterad smärta Opioidbehandling vid cancerrelaterad smärta Foto: Ewa Damm Dr Staffan Lundström, palliativa sektionen Stockholms Sjukhem Detta föredrag: Skillnader mellan olika opioider Kombination av opioider Rotation

Läs mer

Agenda AKUT SMÄRTA. Två olika typer av smärta Hur kommer smärtan till hjärnan? Långvarig smärta är inte akut smärta

Agenda AKUT SMÄRTA. Två olika typer av smärta Hur kommer smärtan till hjärnan? Långvarig smärta är inte akut smärta Praktisk hantering av långvarig smärta utan pågående vävnadsdestruktion 20181127 Maria Lindström Familjeläkare, Hc Gilleberget Ordförande Läkemedelskommittén Medlem terapigrupp smärta Region Västernorrland

Läs mer

Smärtlindring. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem

Smärtlindring. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Smärtlindring Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Vad är nytt i vårdprogrammet kring smärta? Kapitlet är baserat på det sammanfattande avsnittet

Läs mer

Smärtfarmaka och akupunktur

Smärtfarmaka och akupunktur Smärtfarmaka och akupunktur Modulering av smärta farmakologiska angreppspunkter nociceptor sensibilitet perifert verkande analgetika Blockerad impulstrafik i sensoriska nerver lokalanestetika smärtimpulser

Läs mer

Dagens program. Sida 1

Dagens program. Sida 1 Dagens program Allmänt om smärta och smärtmekanismer Perifert verkande läkemedel Huvudgrupper av smärta Centralt verkande läkemedel Övriga läkemedel Sida 1 Smärta definitioner Akut smärta Kroppens varningssignal

Läs mer

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2 Manus Neuropatisk smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om neuropatisk smärta. Även om du inte just nu har någon smärta från rörelseapparaten eller från de inre organen rekommenderar jag att du tar del

Läs mer

Allmänmedicin innefattande allmän och speciell farmakologi, 15 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: 62DA01(version3)

Allmänmedicin innefattande allmän och speciell farmakologi, 15 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: 62DA01(version3) Allmänmedicin innefattande allmän och speciell farmakologi, 15 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: 62DA01(version3) Tentamen ges för: DSK 06 + fristående TentamensKod: Tentamensdatum: 2012 12 15 Tid: 9.30-12.30

Läs mer

Piller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder

Piller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder Piller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder Karin Lundbäck Sjuksköterska Smärtmottagningen/Smärtrehab Nus Smärtrehabiliteringen, Nus Rehab.mottagning + rehab.program

Läs mer

Tentamen i Allmän farmakologi, 2 hp

Tentamen i Allmän farmakologi, 2 hp Institutionen för omvårdnad Ansvarig lärare: Stig Jacobsson Avdelningen för farmakologi TENTAMEN KOD NR Tentamen i Allmän farmakologi, 2 hp Kurs: Biomedicin och allmän farmakologi, 7,5 hp inom Sjuksköterske-/Röntgensjuksköterskeprogrammet

Läs mer

Äldre och läkemedel LATHUND

Äldre och läkemedel LATHUND Äldre och läkemedel LATHUND Generella rekommendationer Läkemedel som bör ges med försiktighet till äldre Läkemedel som bör undvikas till äldre Alzheimers sjukdom Generella rekommendationer Hos äldre och

Läs mer

RÄTT SMÄRTBEHANDLING TILL RÄTT PATIENT ÖL, MLA

RÄTT SMÄRTBEHANDLING TILL RÄTT PATIENT ÖL, MLA RÄTT SMÄRTBEHANDLING TILL RÄTT PATIENT THOMAS EMMESJÖ ÖL, MLA SMÄRTCENTRUM CSK ORDFÖRANDE TERAPIGRUPP SMÄRTA, VÄRMLAND SMÄRTSPECIALIST SÖK 71317 AGENDA Smärta Indikation Behandling Preparatval Sedering

Läs mer

Tumörrelaterad Smärta hos barn och ungdomar

Tumörrelaterad Smärta hos barn och ungdomar Tumörrelaterad Smärta hos barn och ungdomar Stefan Lundeberg Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Buprenorfin 2015 Based on the available evidence, it is difficult to

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter 2013 Preparat som upptas: oxikodon Nociceptiv smärta -vävnadsskadesmärta, med eller

Läs mer

3. Skriv tydligt och läsvänligt. Otydlig handstil kan innebära att poängbedömning inte sker.

3. Skriv tydligt och läsvänligt. Otydlig handstil kan innebära att poängbedömning inte sker. Farmakologi Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: GSJUK17H 7,5 högskolepoäng Student-ID: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 23 november 2018 Tid: 3 tim Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Totalt

Läs mer

Smärta & Smärtbehandling till barn. Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Stockholm

Smärta & Smärtbehandling till barn. Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Stockholm Smärta & Smärtbehandling till barn Stefan Lundeberg Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Stockholm Smärta nociceptiv neurogen neuropatisk nociplastisk centralt modifierad smärtmodulation funktionell Smärta akut

Läs mer

Klassifikation och Analys av Smärta. Strandbaden 070419

Klassifikation och Analys av Smärta. Strandbaden 070419 Klassifikation och Analys av Smärta Grundades 1973. Forskare, kliniskt verksamma läkare och annan sjukvårds/hälsovårdpersonal Stimulerar och stödjer studier inom smärta och förmedlar denna kunskap över

Läs mer

SMÄRTA BARN OCH SMÄRTA NOCICEPTIV ELLER NEUROGEN SMÄRTA 27.10.2014

SMÄRTA BARN OCH SMÄRTA NOCICEPTIV ELLER NEUROGEN SMÄRTA 27.10.2014 definieras som en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse associerad med faktisk eller hotande vävnadsskada. The International Association for the Study of Pain (IASP) BARN OCH Barnläkare Markus

Läs mer

Medicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära, del 1. 85 % av totala poängen

Medicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära, del 1. 85 % av totala poängen Tentamen Medicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära, del 1 Kurskod: MC2014 Kursansvarig: Mikael Ivarsson Datum: 140124 Skrivtid: 4 tim Totalpoäng: 57 p Poängfördelning: Allmän-, system- och

Läs mer

2. Skriv tydligt och läsvänligt. Oläslig handstil medför att poängbedömning inte sker.

2. Skriv tydligt och läsvänligt. Oläslig handstil medför att poängbedömning inte sker. Farmakologi Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: 61SF01 Tentamen ges för: GSJUK17V 7,5 högskolepoäng Student-ID: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 6 april 2018 Tid: 3 tim Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Totalt

Läs mer

Farmaka vid akut smärta

Farmaka vid akut smärta Farmaka vid akut smärta i Kronobergs län Växjö den 10 maj 2011 Ellen Vinge Klinisk farmakolog 2011 1 Behandlingsprinciper vid akut smärta 1. Dämpa aktivering av nociceptorer 2. Hämma smärtsignalen i perifera

Läs mer

Stefan Friedrichsdorf Minneapolis, USA Alison Twycross London, UK Boris Zernikow Datteln, Germany Suellen Walker London, UK

Stefan Friedrichsdorf Minneapolis, USA Alison Twycross London, UK Boris Zernikow Datteln, Germany Suellen Walker London, UK Svensk barnsmärtförening The Keynote speakers: Stefan Friedrichsdorf Minneapolis, USA Alison Twycross London, UK Boris Zernikow Datteln, Germany Suellen Walker London, UK www.svenskbarnsmartforening.se

Läs mer

Naloxonutbildning Nässpray mot opioidöverdos

Naloxonutbildning Nässpray mot opioidöverdos utbildning Nässpray mot opioidöverdos Hur fungerar naloxon? är ett motgift mot opioider som tillfälligt kan ta bort effekten av opioider och häva en överdos. Effekten av naloxon är beroende av dosen naloxon

Läs mer

Långvarig smärta hos äldre. SMÄRTDAGEN Uppsala 2019 Sylvia Augustini Smärtläkare, allmänläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala

Långvarig smärta hos äldre. SMÄRTDAGEN Uppsala 2019 Sylvia Augustini Smärtläkare, allmänläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala Långvarig smärta hos äldre SMÄRTDAGEN Uppsala 2019 Sylvia Augustini Smärtläkare, allmänläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala Doktorn, det gör ont! Smärta definieras som en obehaglig sensorisk och känslomässig

Läs mer

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling? Läkemedel och äldre Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling? leg apotekare Helén Merkell Läkemedelskommittén Örebro läns landsting + = SANT Äldre Socialstyrelsens

Läs mer

Tentamen i Farmakologi Tandläkarprogrammet Kl

Tentamen i Farmakologi Tandläkarprogrammet Kl Tentamen i Farmakologi Tandläkarprogrammet 2016-08-19 Kl. 09.00-12.00 VIKTIGT! Börja med att skriva ditt MAPPNUMMER och PERSONNUMMER tydligt på detta försättsblad. Skriv sedan ditt MAPPNUMMER på alla sidor.

Läs mer

Faktaägare: Bjarne Sörensen, överläkare, anestesikliniken Växjö

Faktaägare: Bjarne Sörensen, överläkare, anestesikliniken Växjö Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Smärta Giltig fr.o.m: 2012-11-23 Faktaägare: Bjarne Sörensen, överläkare anestesikliniken Växjö Fastställd av: Katarina Hedin, ordförande medicinska kommittén

Läs mer

ÄNDRINGAR SOM SKA INKLUDERAS I DE RELEVANTA AVSNITTEN I PRODUKTRESUMÉN FÖR NIMESULID-INNEHÅLLANDE LÄKEMEDEL (SYSTEMISKA FORMULERINGAR)

ÄNDRINGAR SOM SKA INKLUDERAS I DE RELEVANTA AVSNITTEN I PRODUKTRESUMÉN FÖR NIMESULID-INNEHÅLLANDE LÄKEMEDEL (SYSTEMISKA FORMULERINGAR) BILAGA III 1 ÄNDRINGAR SOM SKA INKLUDERAS I DE RELEVANTA AVSNITTEN I PRODUKTRESUMÉN FÖR NIMESULID-INNEHÅLLANDE LÄKEMEDEL (SYSTEMISKA FORMULERINGAR) Tillägg är kursiverade och understrukna, raderingar är

Läs mer

Farmakokinetik. Farmakokinetik och farmakodynamik 2011-11-06. Ernst Brodin, Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet

Farmakokinetik. Farmakokinetik och farmakodynamik 2011-11-06. Ernst Brodin, Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet Farmakokinetik och farmakodynamik Ernst Brodin, Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet KUT HT 2011 Farmakokinetik 1 Farmakokinetik = att matematiskt försöka beskriva tidsförloppet

Läs mer

Tentamen i Allmän farmakologi, 2 hp

Tentamen i Allmän farmakologi, 2 hp Institutionen för omvårdnad Ansvarig lärare: Stig Jacobsson Avdelningen för farmakologi TENTAMEN KOD NR Tentamen i Allmän farmakologi, 2 hp Kurs: Biomedicin och allmän farmakologi, 7,5 hp inom Sjuksköterske-/Röntgensjuksköterskeprogrammet

Läs mer

FRÅN CLOWN TILL CATAPRESAN

FRÅN CLOWN TILL CATAPRESAN FRÅN CLOWN TILL CATAPRESAN Palliativ symtomlindring - ett teamarbete 1 Karin Bäckdahl, barnläkare Lilla Erstgårdens barn och ungdomshospice Palliativ symtomlindring av barn Målsättningen är att beskriva

Läs mer

Smärtseminarium. Christopher Lundborg AN/Op/IVA. Central fortledning. Nedåtgående bansystem PAG. Neurotransmittorer: Serotonin Noradrenalin Endorfiner

Smärtseminarium. Christopher Lundborg AN/Op/IVA. Central fortledning. Nedåtgående bansystem PAG. Neurotransmittorer: Serotonin Noradrenalin Endorfiner Smärtseminarium Christopher Lundborg AN/Op/IVA Central fortledning Cortex Thalamus Limbiska strukturer Hypothalamus PAG Hjärnstam Formatio reticularis NRM Nedåtgående bansystem Cortex Hypothalamus Hjärnstam

Läs mer

Smärta palliativa aspekter

Smärta palliativa aspekter Smärta palliativa aspekter Peter Strang Professor i palliativ medicin /onkologi Karolinska Institutet, Stockholm Stockholms sjukhems cancerpalliativa sektion Peter Strang Palliativ vård (enl WHO) Vården

Läs mer

KURSVECKA 7. EN KNIV I RYGGEN

KURSVECKA 7. EN KNIV I RYGGEN KURSVECKA 7. EN KNIV I RYGGEN SOMATOTOPOGRAFI RECEPTORER I NERVSYSTEMET RECEPTOR ADAPTION FIBER ANATOMISK KARAKTÄR FUNKTION TRÖSKELVÄRDE LOKALISATION Meissners Snabb Ab Kapslad; mellan dermis och epidermis

Läs mer

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE LÄKEMEDEL TILL ÄLDRE De senaste 20 åren har mängden läkemedel till personer äldre än 75 år ökat med nära 70%. Personer på särskilt boende har i genomsnitt 8-10 preparat per person.

Läs mer

PRODUKTRESUMÉ RIKSLICENS Ketobemidon AB Unimedic injektionsvätska, lösning 20 mg/ml

PRODUKTRESUMÉ RIKSLICENS Ketobemidon AB Unimedic injektionsvätska, lösning 20 mg/ml PRODUKTRESUMÉ RIKSLICENS Ketobemidon AB Unimedic injektionsvätska, lösning 20 mg/ml LÄKEMEDLETS NAMN Ketobemidon AB Unimedic injektionsvätska, lösning 20 mg/ml KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING

Läs mer

Farmakologisk smärtbehandling förutsätter

Farmakologisk smärtbehandling förutsätter Farmakologisk smärtbehandling förutsätter behandlingsmål samverkande metoder smärtanalys 10:1A Behandling av cancerrelaterad smärta utredning smärttillstånd smärtanalys symtomatisk smärtbehandling Behandlingsmål

Läs mer

17 starka opioider på marknaden, vilken sjutton ska jag välja?

17 starka opioider på marknaden, vilken sjutton ska jag välja? 17 starka opioider på marknaden, vilken sjutton ska jag välja? Foto: Ewa Damm Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem 1 Potenta opioider i Sverige Morfin Dolcontin Ketogan

Läs mer

Leva och dö med smärta. Det måste inte vara så! Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem

Leva och dö med smärta. Det måste inte vara så! Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Leva och dö med smärta. Det måste inte vara så! Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Vad är smärta? Smärta är det som patienten säger gör ont Smärta

Läs mer

Jönköping 20121025 } Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvalitén för patienter och familjer som drabbas av problem som kan uppstå vid livshotande sjukdom. }

Läs mer

} Lindrar smärta och andra plågsamma symtom. } Bekräftar livet och betraktar döendet som en normal process

} Lindrar smärta och andra plågsamma symtom. } Bekräftar livet och betraktar döendet som en normal process Jönköping 20120426 } Lindrar smärta och andra plågsamma symtom } Bekräftar livet och betraktar döendet som en normal process } Syftar inte till att påskynda eller fördröja döden } Integrerar psykologiska

Läs mer

Smärtbehandling till barn vid procedurer. Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Stockholm

Smärtbehandling till barn vid procedurer. Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Stockholm Smärtbehandling till barn vid procedurer Stefan Lundeberg Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Stockholm https://lakemedelsverket.se/procedursmarta-barn Procedurerna kan vara både smärtsamma och för barn ofta

Läs mer

Smärtläkemedel gamla och nya

Smärtläkemedel gamla och nya Smärtläkemedel gamla och nya Kristina Seling Distriktsläkare, Läkemedelsansvarig läkare för Region Jämtland Härjedalen Ordförande i Läkemedelskommittén Ca 40 % av befolkningen har långvarig eller återkommande

Läs mer

Anna Ekelund arbetar som överläkare SSIH i Värnamo, specialist i anestesi-och intensivvård och diplomerad smärtläkare

Anna Ekelund arbetar som överläkare SSIH i Värnamo, specialist i anestesi-och intensivvård och diplomerad smärtläkare * Anna Ekelund arbetar som överläkare SSIH i Värnamo, specialist i anestesi-och intensivvård och diplomerad smärtläkare Opioid Biotillgänglighet p o Administrations sätt Metabolisering/ Utsöndring Tolerans

Läs mer

FARMAKOLOGISK BEHANDLING AV LÅNGVARIG SMÄRTA

FARMAKOLOGISK BEHANDLING AV LÅNGVARIG SMÄRTA FARMAKOLOGISK BEHANDLING AV LÅNGVARIG SMÄRTA CHRISTIAN SIMONSBERG SMÄRTCENTRUM ÖSTRA SJUKHUSET SPECIALIST I PSYKAITRI OCH SMÄRTLINDRING FÖRELÄSER FÖR MUNDIPHARMA, GRUNENTAHL OCH TIDIGARE GSK SKRIVER UNDERVISNINGSMATERIAL

Läs mer

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska

Läs mer

Smärtbehandling och sedering av barn vid procedurer. Eva Malmros Olsson, BÖl, Smärtbehandlingsenheten Barn, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Stockholm

Smärtbehandling och sedering av barn vid procedurer. Eva Malmros Olsson, BÖl, Smärtbehandlingsenheten Barn, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Stockholm Smärtbehandling och sedering av barn vid procedurer Eva Malmros Olsson, BÖl, Smärtbehandlingsenheten Barn, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Stockholm I sjukvården utsätter vi ofta våra patienter för procedurer

Läs mer

SMÄRTA hos äldre. Christopher Lundborg VÖL OP 7 ANOPIVA SU/Sahlgrenska GÖTEBORGS UNIVERSITET SAHLGRENSKA AKADEMIN

SMÄRTA hos äldre. Christopher Lundborg VÖL OP 7 ANOPIVA SU/Sahlgrenska GÖTEBORGS UNIVERSITET SAHLGRENSKA AKADEMIN SMÄRTA hos äldre Christopher Lundborg VÖL OP 7 ANOPIVA SU/Sahlgrenska START LOW GO SLOW Vem är äldre? Äldre än 65 år? YÄ Yngre äldre ÄÄ Äldre Äldre ( >80 år) ÄÄÄÄÄ Ännu äldre än äldre äldre AB 2019 1754

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Äldre och läkemedel Generella rekommendationer Individualisera, ompröva indikationer regelbundet och utvärdera

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Dolcontin 12-timmarsberedning av morfin. Dolcontin Unotard 24-timmarsberedning av morfin. Produktinformation

Dolcontin 12-timmarsberedning av morfin. Dolcontin Unotard 24-timmarsberedning av morfin. Produktinformation Dolcontin 12-timmarsberedning av morfin Dolcontin Unotard 24-timmarsberedning av morfin DOL120427PSE06 Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Produktinformation Farmakokinetik Morfin

Läs mer

Smärta Medel vid smärta - Analgetika Systemisk behandling med icke-opioida perifert verkande analgetika vid lätt-måttlig smärta Paracetamol

Smärta Medel vid smärta - Analgetika Systemisk behandling med icke-opioida perifert verkande analgetika vid lätt-måttlig smärta Paracetamol Smärta Medel vid smärta - Analgetika Smärta är en subjektiv upplevelse och något som patienten måste rapportera för att den effektivt skall kunna behandlas. Smärta finns i många olika former och bakom

Läs mer

Punktioner Colonröntgen Mammografi CT / MR Frakturer Trauma / Multitrauma Hårda bord Obekväma läge Rädsla oro. Akut smärta

Punktioner Colonröntgen Mammografi CT / MR Frakturer Trauma / Multitrauma Hårda bord Obekväma läge Rädsla oro. Akut smärta Smärta och obehag i samband med röntgenundersökning RSJE16, oktober 2014 Punktioner Colonröntgen Mammografi CT / MR Frakturer Trauma / Multitrauma Hårda bord Obekväma läge Rädsla oro Smärta En obehaglig

Läs mer

2. Skriv tydligt och läsvänligt. Oläslig handstil medför att poängbedömning ej sker.

2. Skriv tydligt och läsvänligt. Oläslig handstil medför att poängbedömning ej sker. Farmakologi Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: GSJUK16V 7,5 högskolepoäng Student-ID: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 7 april 2017 Tid: 3 tim Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Totalt antal

Läs mer

Indikation Läkemedel Dosering för vuxen Kontraindikation Vårdgivarinstruktion

Indikation Läkemedel Dosering för vuxen Kontraindikation Vårdgivarinstruktion ANAFYLAKTISK REAKTION ALLERGI/ KLÅDA DIARRÈ Jext 300 mikrogram/dos Förfylld injektionsspruta Betapred 4mg/ml svätska Betapred 0.5mg Desloratadin 5 mg Hydrokortison 1% Kräm Loperamid 2mg Kapsel 300 mikrogram

Läs mer

Den internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som:

Den internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som: Manus Nociceptiv smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om nociceptiv smärta, vävnadsskadesmärta, en smärta som drabbar alla, en eller flera gånger i livet och även om du just nu inte har någon smärta

Läs mer

Farmakodynamik och Farmakokinetik

Farmakodynamik och Farmakokinetik Farmakodynamik och Farmakokinetik Farmakodynamik Dosresponssamband EC50 (Effective concentration for 50 % of the response): Koncentrationen av ett läkemedel som gör hälften av maximalkraften. Visas i en

Läs mer

Denna information är avsedd för vårdpersonal.

Denna information är avsedd för vårdpersonal. Denna information är avsedd för vårdpersonal. 1 LÄKEMEDLETS NAMN Oramorph 2 mg/ml oral lösning, endosbehållare, Oramorph 6 mg/ml oral lösning, endosbehållare, Oramorph 20 mg/ml oral lösning, endosbehållare

Läs mer

Hur förklarar man störd central

Hur förklarar man störd central Hur förklarar man störd central smärtmodulering för patienten? division primärvård 2006 Grafisk formgivning: Cay Hedberg, informationsenheten Förklaringsmodell till centrala smärtmekanismer Det förekommer

Läs mer

1) Läkemedelsverket rekommenderar angående hormonella antikonceptionsmetoder:

1) Läkemedelsverket rekommenderar angående hormonella antikonceptionsmetoder: 1) Läkemedelsverket rekommenderar angående hormonella antikonceptionsmetoder: a) Vid samtidig behandling med rifampicin, vissa HIV-läkemedel, antiepileptika såsom karbamazepin, fenytoin och fenobarbital

Läs mer

Smärta. Palliativa rådet

Smärta. Palliativa rådet Smärta Palliativa rådet Smärta Vanligt i livets slutskede Angelägen fråga hos allmänheten Skrämmande symtom för patienten Man kan aldrig lova smärtfrihet. Smärtfrihet kan ibland vara kantad av biverkningar

Läs mer

Cancersmärta mer komplext än bara värk i kroppen!

Cancersmärta mer komplext än bara värk i kroppen! Cancersmärta mer komplext än bara värk i kroppen! Peter Strang Professor i palliativ medicin, Onkolog, överläkare, (Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem) Föreläsningens innehåll Olika kliniska

Läs mer

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Smärta och inflammation i rörelseapparaten Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt

Läs mer

1 LÄKEMEDLETS NAMN 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING 3 LÄKEMEDELSFORM. 4 KLINISKA UPPGIFTER 4.1 Terapeutiska indikationer

1 LÄKEMEDLETS NAMN 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING 3 LÄKEMEDELSFORM. 4 KLINISKA UPPGIFTER 4.1 Terapeutiska indikationer Denna information är avsedd för vårdpersonal. 1 LÄKEMEDLETS NAMN Alvedon 60 mg, 125 mg, 250 mg, 500 mg och 1 g suppositorier 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING Varje suppositorium innehåller paracetamol

Läs mer

Den vidunderliga smärtan

Den vidunderliga smärtan Den vidunderliga smärtan Artros och annan långvarig smärta Stefan Bergman Distriktsläkare och Forskningschef Landstinget Halland och Spenshult Smärta är en upplevelse Smärta är en obehaglig sensorisk och

Läs mer

När det gör ont innehåll

När det gör ont innehåll När det gör ont När det gör ont innehåll Varför gör det ont? Hur kan man beskriva sin smärta? Hur behandlas smärta? Läkemedelsbehandling Andra behandlingsmetoder Vad är smärta? En förnimmelse av något

Läs mer

SMÄRTA. Symtomkontroll, , Annika Pohl, Waldemar Bau

SMÄRTA. Symtomkontroll, , Annika Pohl, Waldemar Bau SMÄRTA Symtomkontroll, 2016-11-10, Annika Pohl, Waldemar Bau Vad är smärta? En obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse förenad med vävnadsskada eller hotande vävnadsskada eller beskriven i termer

Läs mer

Allmänmedicin innefattande allmän och speciell farmakologi, 15 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: 62DA01(version3)

Allmänmedicin innefattande allmän och speciell farmakologi, 15 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: 62DA01(version3) Allmänmedicin innefattande allmän och speciell farmakologi, 15 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: 62DA01(version3) Tentamen ges för: DSK 06 + fristående TentamensKod: Tentamensdatum: 2012 11 24 Tid: 9.30-12.30

Läs mer

Akut smärta hos vuxna opioidtoleranta patienter

Akut smärta hos vuxna opioidtoleranta patienter 2017-11-06 18916 1 (7) Akut smärta hos vuxna opioidtoleranta patienter Sammanfattning Patienter med långvarig opioidbehandling drabbas ibland av akut smärta som kräver smärtlindring. Behandlingen av akut

Läs mer

Cancerrelaterad smärta

Cancerrelaterad smärta Cancerrelaterad smärta Onkolog /gyn onkolog Professor i palliativ medicin, KI Överläk vid Stockholms Sjukhem Smärta (enligt IASP- International Assoc. for the Study of Pain) En obehaglig sensorisk och

Läs mer

Vid nervsmärta efter bältros (PHN)

Vid nervsmärta efter bältros (PHN) Vid nervsmärta efter bältros (PHN) Lokal behandling som patienten själv administrerar 1 baltrosguiden.se Ingår i förmånen Ca 10% av bältrospatienter drabbas av långvarig nervsmärta (Postherpatisk Neuralgi

Läs mer

Tentamen. Medicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära, del 1. Kurskod: MC2014. Prov: Allmän farmakologi (0100) Kursansvarig: Olle Henriksson

Tentamen. Medicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära, del 1. Kurskod: MC2014. Prov: Allmän farmakologi (0100) Kursansvarig: Olle Henriksson Tentamen Medicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära, del 1 Kurskod: MC2014 Prov: Allmän farmakologi (0100) Kursansvarig: Olle Henriksson Datum: 111129 Totalpoäng: 59p Poängfördelning: Skrivtid:

Läs mer

Stimulering av opiatreceptorer i CNS, toleransutveckling, abstinens

Stimulering av opiatreceptorer i CNS, toleransutveckling, abstinens OPIATER Egenskaper Stimulering av opiatreceptorer i CNS, toleransutveckling, abstinens Symtom överdos Typisk symtomtriad: CNS-depression som kan vara lindrig samtidigt som andningsdepression och mios tillstöter

Läs mer

Rekommenderad dos bör ej överskridas. Högre dos medför inte någon ökning av den analgetiska effekten.

Rekommenderad dos bör ej överskridas. Högre dos medför inte någon ökning av den analgetiska effekten. PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN Alvedon, 125 mg, munsönderfallande tablett Alvedon, 250 mg, munsönderfallande tablett 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING Varje tablett innehåller 125 mg respektive

Läs mer

Terminal smärtlindring

Terminal smärtlindring Terminal smärtlindring råd och tips vid behandling av cancerrelaterad smärta Av överläkare Staffan Lundström Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem Originalartikel publicerad i Primärvårdens Nyheter nr

Läs mer

Vanliga frågor och svar angående behandling med targiniq oxikodon/naloxon

Vanliga frågor och svar angående behandling med targiniq oxikodon/naloxon Vanliga frågor och svar angående behandling med targiniq oxikodon/naloxon Vad vill du veta om targiniq? Denna folder tar upp de vanligaste frågorna angående behandling med Targiniq vid svår smärta. Vi

Läs mer

Bipacksedel: Information till användaren. Minirin 4 mikrogram/ml injektionsvätska, lösning. desmopressinacetat

Bipacksedel: Information till användaren. Minirin 4 mikrogram/ml injektionsvätska, lösning. desmopressinacetat Bipacksedel: Information till användaren Minirin 4 mikrogram/ml injektionsvätska, lösning desmopressinacetat Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. Den innehåller information

Läs mer

Innehållsförteckning 1 Inledning Definition Behandling...2

Innehållsförteckning 1 Inledning Definition Behandling...2 Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Tandvård för barn- och unga vuxna Giltig fr.o.m: 2016-12-1 Faktaägare: Maria Reventlid, Specialisttandläkare Pedodontiavdelningen Fastställd av: Stephan Quittenbaum,

Läs mer

Innehållsförteckning 1 Inledning Definition Behandling...2

Innehållsförteckning 1 Inledning Definition Behandling...2 Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Tandvård för barn- och unga vuxna Giltig fr.o.m: 2017-11-02 Faktaägare: Maria Reventlid, Specialisttandläkare Pedodontiavdelningen Fastställd av: Stephan

Läs mer

Ett smärtfritt liv Är det möjligt? Är det önskvärt?

Ett smärtfritt liv Är det möjligt? Är det önskvärt? Ett smärtfritt liv Är det möjligt? Är det önskvärt? Sjuksköterskestämman 20190514 Maria Lindström Familjeläkare, Hc Gilleberget Ordförande Läkemedelskommittén Medlem terapigrupp smärta Region Västernorrland

Läs mer

DELKURS 3A: OM112A Tentamen 2014-01-16

DELKURS 3A: OM112A Tentamen 2014-01-16 DELKURS 3A: OM112A Tentamen 2014-01-16 Hälsa och samhälle Enheten för omvårdnad KOD: TENTAMEN Delkurs 3 Medicinsk vetenskap I Delkurs 3 OM112A Datum: 2014-01-16 Maxpoäng: DEL A + B = 40p Godkänt (68%):

Läs mer

Långvarig smärta hos barn och ungdomar Farmakologisk behandling. Olaf Gräbel Smärtcentrum An/Op/IVA Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra

Långvarig smärta hos barn och ungdomar Farmakologisk behandling. Olaf Gräbel Smärtcentrum An/Op/IVA Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra Långvarig smärta hos barn och ungdomar Farmakologisk behandling Olaf Gräbel Smärtcentrum An/Op/IVA Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra Långvarig smärta En kontinuerlig icke tumorrelaterad smärta som

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Hot stuff! CAPSINA. capsaicin

Hot stuff! CAPSINA. capsaicin Hot stuff! CAPSINA capsaicin Ett hett läkemedel mot smärta Capsina kräm innehåller capsaicin som isolerats från chilipepparns frukter. Denna substans har studerats kliniskt på patienter med långvariga

Läs mer

Farmakokinetik - 2-kompartment modell. Farmakokinetik - 2-kompartment modell

Farmakokinetik - 2-kompartment modell. Farmakokinetik - 2-kompartment modell För en del läkemedel sker inte fördelningen i kroppen så snabbt som krävs för att kinetiken ska kunna analyseras med en 1-kompartment modell. Exempel är läkemedel med hög fettlöslighet som kan lagras upp

Läs mer

SMÄRTBEHANDLING VID CANCERSJUKDOM. Augusti 2003

SMÄRTBEHANDLING VID CANCERSJUKDOM. Augusti 2003 SMÄRTBEHANDLING VID CANCERSJUKDOM Augusti 2003 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: Sid Definition och indelning av smärta enligt IASP... 2 Smärtanalys och symtomkontroll... 4 Bruksanvisning för VAS-sticka... 7 Behandling

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Analgetika och reumatologiska sjukdomar Klinisk farmakologi: Carl-Olav Stiller, docent, överläkare,

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Smärta vid cancersjukdom och behandling

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Smärta vid cancersjukdom och behandling Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 17578 su/med 2017-03-09 3 Innehållsansvarig: Anki Delin Eriksson, Verksamhetsutvecklar, Gemensamt Onkologi (anner61) Godkänd av: Marie Lindh, Verksamhetschef,

Läs mer

Farmakologins ABC. Farmakodynamik Vad läkemedlet gör med kroppen Farmakokinetik Vad kroppen gör med läkemedlet

Farmakologins ABC. Farmakodynamik Vad läkemedlet gör med kroppen Farmakokinetik Vad kroppen gör med läkemedlet Farmakologins ABC Farmakodynamik Vad läkemedlet gör med kroppen Farmakokinetik Vad kroppen gör med läkemedlet Linda Halldner Henriksson PhD, ST-läkare Linda.Halldner@ki.se disposition Farmakokinetik absorption

Läs mer

Läkemedel till äldre 214 215

Läkemedel till äldre 214 215 Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,

Läs mer

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer)

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diabetes mellitus (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diagnos Fp-glukos > 7,1 mmol/ P-glukos> 11 Ofta kombinerat med högt blodtryck, övervikt/fetma, höga blodfetter Ökad risk att få hjärtkärlssjukdom ex.

Läs mer