PROVPAKET Spektrums lärarhandledningar klara under maj 2014

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PROVPAKET Spektrums lärarhandledningar klara under maj 2014"

Transkript

1 FYSIK PROVPAKET Spektrums lärarhandledningar klara under maj 2014 I Spektrums lärarhandledningar erbjuder vi såväl färdiga prov som stöd för bedömning av kursplanernas förmågor. I kursplanerna uttrycks de tre förmågorna på följande sätt: Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att; använda kunskaper för att granska information, kommunicera och ta ställning (förmåga 1) genomföra systematiska undersökningar (förmåga 2) använda begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara samband (förmåga 3) I Spektrums handledningar finns tre olika provtyper som vart och ett testar dessa förmågor: Kapitelprov som framför allt testar förmåga 3, men även förmåga 1 och 2. Diskutera och ta ställning som testar förmåga 1. Laborationsprov som testar förmåga 2. Till varje prov finns facit och bedömningsstöd. KAPITELPROV I kapitelproven har vi gett de tre förmågorna följande benämningar; D = Diskutera och ta ställning, förmåga 1 P = Planera och undersöka, förmåga 2 B = Beskriva och förklara, förmåga 3 Vilka förmågor uppgifterna avser framgår av matriserna i proven och bedömningsstöden. Där har förmågorna kombinerats med de tre betygsstegen E, C och A. Exempelvis betyder; E D = betyget E för förmåga 1 (D) C P = betyget C för förmåga 2 (P) A B = betyget A för förmåga 3 (B) Varje prov består av 12 uppgifter som sammanlagt ger maximalt 25 poäng. Ambitionen har varit att fördela uppgifterna per betygsnivå på följande sätt: 12 E-poäng, 8 C-poäng och 5 A-poäng. Elevernas resultat kan sedan bokföras på särskilda resultatblad genom att sätta en ring runt motsvarande uppgift. Antalet ringar blir då lika med det antal poäng som eleven uppnått på provet, och ringarnas spridning visar fördelningen mellan olika förmågor och betyg. DISKUTERA OCH TA STÄLLNING Den här typen av prov finns till ett antal utvalda kapitel och testar elevens förmåga att använda sina kunskaper för att granska information, kommunicera och ta ställning. LABORATIONSPROV Även dessa prov finns till ett antal utvalda kapitel och testar elevens förmåga att genomföra systematiska undersökningar. Utdrag från Spektrums Lärarhandledningar Författarna och Liber AB Kopiering tillåten! 1

2 KAPITELPROV EKOLOGI 1 Koppla samman begreppen till vänster med beskrivningar till höger. 1. Fotosyntes A. En naturtyp med vissa typiska växt- och djursamhällen 2. Nedbrytare B. Alla individer av en art inom ett ekosystem 3. Population C. Organismer som bryter ned döda växter och djur till jord 4. Biotop D. Näringskedjor som hänger ihop 5. Näringsväv E. Solenergi omvandlas till kemisk energi i form av glukos BIOLOGI 2 a) Vilken sorts energi laddas ekosystemen med hela tiden? b) Förklara varför ekosystem hela tiden måste laddas med ny energi. 3 Förklara hur mängden växtplankton kan avgöra hur många sälar det finns i havet? 4 Hur är det egentligen med gifthalterna i kroppen hos isbjörnarna i Arktis? Vem har rätt? Motivera ditt svar. Isbjörnar har höga gifthalter i kroppen på grund av att de lever i ett kallt klimat. A Isbjörnarna har ofta höga gifthalter trots att de lever i en ren miljö. B Isbjörnarna har ofta låga gifthalter eftersom de lever i en ren miljö. C Isbjörnar tål höga gifthalter eftersom de är så stora. D Utdrag från Spektrums Lärarhandledningar Författarna och Liber AB Kopiering tillåten! 2

3 5 Beskriv skillnaden mellan Linnés och Darwins sätt att tolka naturen. BIOLOGI 6 Vad menas med resilienta ekosystem? 7 Jordbrukslandskapet består idag ofta av monokulturer. a) Förklara vad monokulturer är. b) Hur såg jordbrukslandskapet ut förr, och hur påverkade det antalet arter? 8 a) Vad menas med de allmänna tillgångarnas tragedi? b) Beskriv på vilket sätt det kan drabba ekosystemen i havet. 9 På en äng lever skalbaggar, maskrosor, möss, kor, rävar och olika sorters gräs tillsammans i ekosystemet. a) Vilka är producenter och vilka är konsumenter? b) Rita och placera in organismerna i en näringsväv och berätta om deras roll i väven. c) Vad händer med de andra djuren om rävarna minskar i antal? 10 I ett ekosystem förekommer ständigt olika former av så kallad återkoppling. a) Beskriv hur en positiv återkoppling kan fungera i en måskoloni, trots att fåglarna är så många. b) Vad menas med negativa återkopplingar? Ge exempel. Utdrag från Spektrums Lärarhandledningar Författarna och Liber AB Kopiering tillåten! 3

4 BIOLOGI 11 En elevgrupp ska undersöka en sjö. a) Beskriv hur undersökningen bör gå till. Vad säger mängden fisk om hur sjön mår? b) Vilka biotiska och abiotiska faktorer kan påverka resultatet? c) Vilken medveten och omedveten påverkan kan människan ha på livet i sjön? 12 Den tropiska regnskogen har länge utsatts för stor avverkning. a) Vilka intressen kan ligga bakom avverkningen av träd i regnskog? b) Ge exempel på faktorer som bidrar till den stora biologiska mångfalden i en regnskog. c) Ge naturvetenskapliga argument mot att avverka och skövla tropisk regnskog. Motivera ditt svar. Utdrag från Spektrums Lärarhandledningar Författarna och Liber AB Kopiering tillåten! 4

5 BIOLOGI Facit och bedömningsstöd till kapitelprov Ekologi 1 1-E, 2-C, 3-B, 4-A, 5-D Korrekt svar 2 a) Ekosystemen laddas hela tiden med solenergi som driver fotosyntesen. Korrekt svar. b) Av den solenergi som binds vid fotosyntesen förloras cirka 90 procent för varje led, varje trofinivå, i näringskedjan. Varje organism i kedjan gör av med energi för att hålla sig vid liv. Den värmeenergi som bildas vid förbränningen strålar till slut ut i atmosfären och vidare ut i rymden. Korrekt svar med motivering. +C B 3 Växtplankton är producenter i den näringskedja där sälar är toppkonsumenter. Mängden växtplankton avgör därför hur många sälar det kan finnas. Korrekt svar 4 Alternativ B är rätt. Isbjörnarna har ofta höga gifthalter i kroppen trots att de lever i en förhållandevis ren miljö. Gifthalterna är höga eftersom isbjörnarna är toppkonsumenter, där gifterna anrikas från lägre nivåer i näringskedjan och blir högre och högre. De andra alternativen innehåller faktorer som inte påverkar gifthalten, eller är felaktiga. Korrekt svar. Korrekt svar med tydlig motivering. +C B 5 Linné trodde att naturen var en gudomlig konstruktion där allt hade sin givna roll, och att den var realtivt oförändrad år efter år. Darwin däremot beskrev hur det naturliga urvalet och en skiftande miljö gjorde att naturen ständigt förändrades. Fullständigt svar. 6 Resilienta, slitstarka, ekosystem har god förmåga att återhämta sig efter en störning. Korrekt svar 7 a) En monokultur är en odling av ett stort område med bara en art. Korrekt svar. b) Jordbrukslandskapet förr bestod av små åkrar, hagar och ängsmarker. Det gav livsmiljöer för många olika arter och en stor biologisk mångfald. Fullständigt svar. +C B 8 a) Med de allmänna tillgångarnas tragedi menas att det ingen äger, men alla kan utnyttja, lätt överutnyttjas. Korrekt svar b) Den som kan utnyttja en tillgång blir ensam om fördelarna, medan nackdelarna drabbar alla. Om enskilda fiskare fiskar så mycket att fiskbeståndet minskar eller tar slut, drabbas alla av det misskötta ekosystemet. Korrekt förklaring med motivering. Utförlig förklaring med exempel och motivering. +C B +A B Utdrag från Spektrums Lärarhandledningar Författarna och Liber AB Kopiering tillåten! 5

6 BIOLOGI 9 a) Maskrosorna och gräsen är producenter. De övriga är konsumenter. Korrekt svar. b) Korna, skalbaggarna och deras larver äter både av maskrosorna och gräsen. Mössen äter skalbaggar, maskros- och gräsfrön. Rävarna äter mössen. Tydlig näringsväv med beskrivning av vilka som är producenter och olika sorters konsumenter. +C B c) Om rävarna minskar i antal ökar troligen antalet möss som ju är rävmat. Skalbaggarna däremot minskar förmodligen i antal eftersom de äts av fler möss. Utförligt och tydligt svar på alla delfrågor. +A B 10 a) Positiva återkopplingar förstärker förändringar. En positiv återkoppling i en måskoloni förstärker förändringen så att det blir fler måsar, trots att konkurrensen om maten ökar. Orsaken är att fler måsar har lättare att upptäckta och jaga bort rovdjur som annars kan stjäla ägg och ungar. Utförligt svar med exempel. b) Ett ekosystem är i ständig förändring. Varje förändring leder till nya förändringar i en ständig kedja av återkopplingar. Återkopplingar som motverkar förändringar i ekosystemet kallas negativa. Exempelvis orsakar rovdjurens ökade jakt på växtätarna att växtätarna blir färre, viket i sin tur leder till att rovdjuren får färre byten och även de blir färre. Korrekt svar. Ett fylligt korrekt svar med exempel i båda frågorna. +C B +A B 11 a) Undersökningen bör göras så att djur- och växtlivet i sjön kartläggs för att ge en bild av vilka och hur många som är producenter och olika sorters konsumenter. Om det vid en provfiskning finns mycket fisk i sjön tyder det på att den mår bra. Ekosystemet fungerar. Korrekt svar med en beskrivning av hur undersökningen bör gå till. +E P b) Resultatet av undersökningen av sjön påverkas av abiotiska, icke levande, faktorer som ljus, temperatur och vindar. Det påverkas även av biotiska faktorer som vilka organismer som finns i sjöns ekosystem och hur de förändras över tid. Korrekt mer utförligt svar med exempel. +C P c) Människan kan påverka ekosystemet i sjön medvetet genom att fiska, hugga ner skog i närheten, anlägga odlingar eller genom att påverka vattenflödet till och från sjön. Människan kan också omedvetet påverka livet i sjön genom att sprida växter, djur och bakterier eller genom gödning, försurning och gifter så att ekosystemet förändras. Korrekt utförligt svar. +A P Utdrag från Spektrums Lärarhandledningar Författarna och Liber AB Kopiering tillåten! 6

7 BIOLOGI 12 a) De intressen som oftast ligger bakom avverkning av regnskog är ekonomiska som för att ge virke eller ge plats för odling, plantager, boskapsfarmer, vägar och kraftverksdammar. b) Faktorer som bidrar till den stora biologiska mångfalden i en regnskog är både biotiska med alla organismer som lever där och samverkar och abiotiska med solljus, nederbörd, vindar mm. Många arter trivs i ett tropiskt, varmt och fuktigt klimat utan alltför starka vindar. Regnskogen är ett omväxlande ekosystem med väldigt många och varierande ekologiska nischer och gott om mat, där en mångfald av växt- och djurarter kan leva samtidigt. c) Ett naturvetenskapligt argument mot att avverka tropisk regnskog är att den rymmer en stor biologisk mångfald där en stor del av alla världens arter lever. En biologisk mångfald som är viktig att bevara. När regnskogen avverkas försvinner viktiga livsmiljöer och ett stort antal arter. Regnskogen med sin stora art- och individrikedom förser oss med en rad ekonomiskt viktiga ekosystemtjänster, som olika sorters virke och läkemedel. Den producerar också mycket syre och binder stora mängder koldioxid vid sin fotosyntes. Om ekosystemtjänsterna överutnyttjas krymper mångfalden, och kanske också framtida möjligheter till att hitta växter som vi kan behöva. Enkla svar på alla delfrågor eller bara svar på delar av uppgiften Mer utvecklade svar med exempel Välutvecklade svar med många exempel och motiveringar på samtliga delfrågor. +E D +C D +A D Utdrag från Spektrums Lärarhandledningar Författarna och Liber AB Kopiering tillåten! 7

8 BIOLOGI Resultatblad till kapitelprov Ekologi Namn: Maxpoäng: (12/8/5) Förmåga E C A Omdöme Diskutera och ta ställning (F1) Planera och undersöka (F2) Beskriva och förklara (F3) Utdrag från Spektrums Lärarhandledningar Författarna och Liber AB Kopiering tillåten! 8

9 FYSIK DISKUTERA OCH TA STÄLLNING SNABBARE UPPKOPPLING TILL INTERNET Invånarna i en by samlas regelbundet i sitt byråd för att diskutera viktiga frågor. På senare tid har frågan om uppkoppling till internet varit i fokus. Många av invånarna i byn har på senare tid köpt surfplattor, smarta telefoner och större TV-skärmar som inte fungerar som de förväntat sig. Det går helt enkelt för långsamt att surfa och det hackar när de tittar på film. På det senaste mötet diskuterade de livligt vilka alternativ som finns för att få snabbare uppkoppling. I dag har vissa bybor ingen uppkoppling alls till internet, medan andra har mobilt bredband. Därför diskuteras tre alternativ: Använda telefonjacket för uppkoppling, det vill säga existerande kopparledningar till telefonen Använda trådlös uppkoppling, så kallad 4G Använda fiberoptisk kabel Hjälp byrådet att värdera alternativen och rekommendera vilken typ av uppkoppling de ska satsa på: fiberoptik, kopparkabel eller trådlös 4G. I ditt förslag ska du: Använd naturvetenskaplig information: Utgå från faktabladet om de tre alternativen och fördjupa ditt resonemang med hjälp av dina fysikkunskaper. Börja med att resonera om vilka behov du har idag och om cirka 5 år. Ta ställning: Föreslå ett av alternativen. Motivera ditt ställningstagande: Förklara varför det alternativ du valt är den bästa lösningen för dig. Formulera ett förslag: Använd ditt exempel som bakgrund och ge byrådet ett förslag på hur de kan gå tillväga för att lösa behovet av snabbare uppkoppling till internet för så många som möjligt. Utdrag från Spektrums Lärarhandledningar Författarna och Liber AB Kopiering tillåten! 9

10 FYSIK Faktablad DITT BEHOV? Hur stort är ditt behov av snabb uppkoppling? Här följer några exempel på vilka datamängder och snabbhet som krävs i dag: Skicka e-post Lyssna på musik, en låt Titta på en film Film från SVT Play Film från YouTube ca 10 kb ca 5 MB ca 1 GB ca 4-16 Mbit/s ca 2-8 Mbit/s ALLMÄNNA BEHOV PÅ LÅNG SIKT? Behovet kommer sannolikt öka för de flesta användare till följd av att nya tjänster kommer att utvecklas som många vill använda. ASPEKTER Fiberoptik Kopparkabel Trådlöst 4G Långsiktighet Är hållbar, både materialet i fibern och tekniken som helhet. Används globalt omfattande datatrafik. Kommer sannolikt inte underhållas på sikt. Svårare och svårare att få hjälp. Är hållbar. Kräver inga anslutningar av sladdar/kablar. Fungerar både för stationära och mobila apparater. IT-STRATEGI Stabilitet Utveckling Stabil och driftssäker teknik. Kan inte störas eller avlyssnas. Har stor kapacitet. Ny teknik kommer öka kapaciteten än mer. Den lösning som kommer möta framtidens mediautbud bäst. Ganska stabil och driftsäker teknik. Nätet kommer sannolikt avvecklas på lång sikt. Antal anslutna abonnenter minskade med 38 % från år 2000 till Kapaciteten varierar, dels på grund av användare och din geografiska position. Utvecklas snabbt, ny teknik kommer öka snabbheten mer. Men frekvenserna som används är en begränsad resurs, kan inte byggas ut hur mycket som helst. TIDSPLAN Hur lång tid att komma igång? Byggs inte ut en och en. Många invånare i ett område måste vara intresserade, eftersom arbetet att gräva ner kabel är dyrt. Om fiber redan finns, kan anslutning ske inom 1 vecka, ska kabelgrävning ske kan anslutning ta 6 mån. Kan anslutas inom 1 vecka om teleabonnemang finns. Kan anslutas inom 1 vecka. EKONOMI Investering Om anslutning måste ske genom kabelgrävning krävs en engångskostnad. Ca kr i tätort Ca kr på landsbygd. Tänk på att investeringen sannolikt ökar värdet på fastigheten. Ingen investering krävs Ingen investering krävs Löpande kostnad Kapacitet: 100 Mbit/s Datamängd: fri Pris: 299 kr/mån Kapacitet: 24 Mbit/s Datamängd: fri Pris: 309 kr/mån Kapacitet: 20 Mbit/s Datamängd: 40 GB/mån Pris: 269 kr/mån Utdrag från Spektrums Lärarhandledningar Författarna och Liber AB Kopiering tillåten! 10

11 FYSIK Bedömningsstöd a) Använda information Eleven använder den naturvetenskapliga informationen ur faktabladet som stöd för sin motivering. E C A b) Ta ställning Eleven tar ställning genom att rekommendera ett alternativ. c) Motivera ställningstagande Eleven motiverar sitt ställningstagande utifrån en av aspekterna i uppgiften och uppger ett plus med det valda alternativet och ett minus med något av de andra alternativen. Eleven motiverar sitt ställningstagande utifrån flera av aspekterna i uppgiften och jämför två av de tre alternativen med varandra genom att uppge plus och minus med dessa. Eleven motiverar sitt ställningstagande utifrån flera av aspekterna i uppgiften och jämför de tre alternativen med varandra genom att uppge plus och minus med dessa. d) Anpassa motiveringen till att fungera som ett beslutsunderlag Eleven har motiverat sitt ställningstagande enligt ovanstående krav och formulerat en enkel text med viss anpassning till syftet. Eleven har motiverat sitt ställningstagande enligt ovanstående krav och formulerat en utvecklad text med relativt god anpassning till syftet. Eleven har motiverat sitt ställningstagande enligt ovanstående krav och formulerat en välutvecklad text med god anpassning till syftet. Utdrag från Spektrums Lärarhandledningar Författarna och Liber AB Kopiering tillåten! 11

12 KEMI LABORATIONSPROV I VILKET PAPPER FINNS DET STÄRKELSE? Instruktion till lärare Uppgiften är tänkt att mäta och utveckla elevernas förmåga att planera och utföra systematiska undersökningar. Uppgiften utförs i tre moment: 1. Planering, 2. Genomförande och 3. Utvärdering. Eleverna bör ha cirka 30 minuter till förfogande för varje moment. Läraren måste ha tid för att gå igenom alla elevplaneringar inför genomförandet. Utvärderingen kan ske i direkt i anslutning till genomförandet. MATERIAL Varje elev behöver bägare, jodlösning, fyra olika pappersprover och degeltång 1. PLANERING Låt eleverna ha tillgång till all behövlig materiel under planeringen. Se gärna till att det finns överflödig utrustning så att eleverna inte blir vägledda i sin planering. Eleverna redovisar sin planering i planeringsmallen. Samla sedan in och gå igenom alla elevplaneringar. 2. GENOMFÖRANDE Inför genomförandet har läraren bedömt elevernas planeringar med hjälp av bedömningsanvisningarna. Se till att allt nödvändigt material finns tillgängligt, så att eleverna kan genomföra undersökningen efter sin egen planering eller den färdiga instruktionen. Eleverna genomför undersökningen och för anteckningar inför utvärderingen. 3. UTVÄRDERING Utvärderingen genomförs gärna direkt i anslutning till genomförandet. Eleverna ska ha tillgång till sin egen planering, den färdiga instruktionen och sina anteckningar från genomförandet. Använd gärna den färdiga utvärderingsmallen. Samla in allt material och bedöm elevernas arbeten med hjälp av bedömningsanvisningarna. Utdrag från Spektrums Lärarhandledningar Författarna och Liber AB Kopiering tillåten! 12

13 KEMI I vilket eller vilka papper finns det stärkelse? Läser man en tidning märker man att papperet i en dagstidning och en veckotidning skiljer sig åt. Känner man på en bit toalettpapper och ett vanligt skrivpapper känner man också en skillnad. Till vissa papper har man tillsatt stärkelse. Din uppgift är att ta reda på vilket/vilka papper som innehåller stärkelse. Planering På nästa sida ska du planera en undersökning för att ta reda på i vilket eller vilka papper det finns stärkelse. Du ska senare genomföra och utvärdera undersökningen. Utdrag från Spektrums Lärarhandledningar Författarna och Liber AB Kopiering tillåten! 13

14 KEMI 1. PLANERING AV SYSTEMATISK UNDERSÖKNING Undersökningsmetod Beskriv hur du steg för steg ska genomföra din undersökning. Beskrivningen ska vara så utförlig att någon annan kan följa den. Material Ange vilken laboratorieutrustning och material du behöver för att genomföra din undersökning. Lämna din planering till läraren. Om det behövs kommer läraren att justera din planering. Eventuellt får du en färdig laborationsinstruktion för att genomföra undersökningen. Lärarens kommentar Använd din egen planering Använd den färdiga instruktionen Justeringar Utdrag från Spektrums Lärarhandledningar Författarna och Liber AB Kopiering tillåten! 14

15 KEMI 2. GENOMFÖRANDE Du ska genomföra en undersökning för att ta reda på i vilket eller vilka papper det finns stärkelse. Arbeta utifrån din egen planering eller den färdiga instruktionen. Anteckna dina mätvärden och annan relevant information nedan. Du får använda dina anteckningar när du senare ska utvärdera undersökningen. Anteckningar Utdrag från Spektrums Lärarhandledningar Författarna och Liber AB Kopiering tillåten! 15

16 KEMI FÄRDIG INSTRUKTION Du ska undersöka vilket eller vilka papper som innehåller stärkelse. Du behöver: Fyra olika papper, fyra bägare 100 ml, jodlösning och degeltång. Genomförande 1. Börja med ett av papperen, riv sönder det i mindre bitar och lägg bitarna i bägaren. 2. Fyll bägaren till hälften med vatten och koka upp. 3. Plocka upp pappersbitarna när vattnet kokat några minuter. 4. Tillsätt jodlösning både till pappersbitarna och i vätskan. Anteckna vad som händer. 5. Diska och upprepa med de övriga papprena. 6. Vilket eller vilka papper innehåller stärkelse? Anteckningar Utdrag från Spektrums Lärarhandledningar Författarna och Liber AB Kopiering tillåten! 16

17 KEMI 3. UTVÄRDERING a) Redovisa resultatet av dina försök i tabellform. b) Dra utifrån resultaten slutsatser om vilket eller vilka papper som innehåller stärkelse. Motivera dina slutsatser. c) Anta att du skulle få en ny möjlighet att planera och genomföra din undersökning. Ge ett förslag på hur du kan förbättra din undersökning så att den ger ett mer tillförlitligt resultat. Förklara varför förbättringen skulle ge ett mer tillförlitligt resultat. Utdrag från Spektrums Lärarhandledningar Författarna och Liber AB Kopiering tillåten! 17

18 KEMI BEDÖMNINGSSTÖD 1. Planering E C A Eleven beskriver delar av genomförandet. I planeringen framgår det delvis vilken utrustning som behövs. Eleven använder den färdiga laborationsinstruktionen. Eleven beskriver genomförandet. Planeringen kräver någon bearbetning som inte förändrar genomförandet i sin helhet. I planeringen framgår vilken utrustning som behövs. Eleven använder sin egen planering, som är något bearbetad av läraren. Eleven beskriver genomförandet. Planeringen kräver ingen egentlig bearbetning. Eleven använder sin egen planering. Läraren kan ha gjort mindre justeringar planeringen. 2. Genomförande Genomför undersökningen med viss systematik. E C A Genomför undersökningen med relativt god systematik. Genomför undersökningen med god systematik. 3. Utvärdering E C A Eleven redovisar sina resultat och för enkla resonemang. Eleven redovisar sina resultat och för utvecklade resonemang. Eleven redovisar sina resultat och för välutvecklade resonemang. Eleven ger ett förslag på en allmän/ generell förbättring. Eleven ger ett förslag på en uppgiftsspecifik förbättring. Eleven ger ett förslag på en uppgiftsspecifik förbättring och förklarar varför den kan påverka tillförlitligheten i resultatet. Utdrag från Spektrums Lärarhandledningar Författarna och Liber AB Kopiering tillåten! 18

SPEKTRUM med uppdrag att utveckla förmågorna

SPEKTRUM med uppdrag att utveckla förmågorna NO 7 9 NYHET! MP3-filerna är tillbaka. Nu med prov och bedömingsstöd! SPEKTRUM med uppdrag att utveckla förmågorna Därför gillar så många Spektrum Efter ett gediget utvecklingsarbete har Sveriges mest

Läs mer

LABORATIONSPROV - TRYCK

LABORATIONSPROV - TRYCK LABORATIONSPROV - TRYCK Instruktion till lärare Denna uppgift har till syfte att mäta och utveckla elevernas förmåga att planera och utföra en systematisk undersökning. Uppgiften utförs i tre moment: 1.

Läs mer

Spektrum Biologi Provlektion

Spektrum Biologi Provlektion Spektrum Biologi Nya Spektrum möter nya behov. Med lättlästa texter, förklarande bilder, tydlig struktur och en stor mängd infallsvinklar finns det något för alla i nya Spektrum. Målsättningen har varit

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar

Läs mer

EKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i.

EKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i. Ekologi EKOLOGI HUS LÄRAN OM Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i. Biosfären Där det finns liv. Jorden plus en del av atmosfären. Ekosystem

Läs mer

Livets myller Ordning i myllret

Livets myller Ordning i myllret LIVETS MYLLER ORDNING I MYLLRET Livets myller Ordning i myllret Hur kommer det sig att vetenskapsmännen ändrar sig hela tiden när det gäller hur organismerna är släkt med varandra och hur de ska delas

Läs mer

Att få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi.

Att få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi. "Ekologi år 7-8" Eleverna arbetar med de begrepp som tas upp i området Ekologi. De ska få kunskap om några vanliga ekosystem. Vi kommer också att genomföra enklare laborationer och fältstudier samt dokumentera

Läs mer

Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? September 16, 2014

Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? September 16, 2014 Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? Vi jobbar enligt den här planen. 1 Varför

Läs mer

Prov namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp.

Prov namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp. Prov Arbetsområdet sjön namn: Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp. Organism = 1. växter och vissa bakterier som förser sig själva med energi från solen Population = 2. levande faktorer som

Läs mer

Ekologi. Klass: 7E (vecka 20, vt16)

Ekologi. Klass: 7E (vecka 20, vt16) Namn: Klass: 7E (vecka 20, vt16) Syfte: Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att du utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om dig själv och

Läs mer

Havets försurning är ett relativt nytt forskningsområde men dock en aktuell samhällsfråga. Vad orsakar denna försurning och hur påverkar det haven?

Havets försurning är ett relativt nytt forskningsområde men dock en aktuell samhällsfråga. Vad orsakar denna försurning och hur påverkar det haven? "Försurning" Skapad 2014-03-20 av Catharina Andersson i Stenkulan, Lerum Redigerad senast 2014-03-29 av Catharina Andersson Havets försurning är ett relativt nytt forskningsområde men dock en aktuell samhällsfråga.

Läs mer

Projektarbete Ekologi Merkurius HT-2014

Projektarbete Ekologi Merkurius HT-2014 Projektarbete Ekologi Merkurius HT-2014 Tid: 3 Helklasslektioner 2,3,10 oktober samt, 1 labbtimme under v.42 / 43 samt eventuellt hemarbete. Redovisningar av valt område sker v 42/43 Inlämning: Fredag

Läs mer

Delprov A3 och Delprov B

Delprov A3 och Delprov B Exempeluppgift Delprov A3 och Delprov B Genomföra systematiska undersökningar Instruktion till läraren inför den systematiska undersökningen Uppgiften avser att mäta elevernas förmåga att planera, genomföra

Läs mer

Vad ska ni kunna om djur?

Vad ska ni kunna om djur? Livets former Vad ska ni kunna om djur? Vad som är gemensamt för alla djur. Vad som skiljer ryggradslösa djur från ryggradsdjur. Vad som skiljer växelvarma djur från jämnvarma djur. Vad som menas med yttre

Läs mer

Workshop om kursplaner åk 7 9

Workshop om kursplaner åk 7 9 NO biennal Luleå 3 4 april 2011 Workshop om kursplaner åk 7 9 Struktur för kursplanen i biologi: Syfte och mål Centralt innehåll Kunskapskrav för 4 6 och 7 9 Mål för undervisningen i biologi i grundskolan:

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön.

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I samtal

Läs mer

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera. PRÖVNINGSANVISNING Prövning i Grundläggande BIOLOGI Kurskod Biologi åk 7-9 Poäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Puls Biologi för grundskolans år 7-9, Natur

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan Kopplingar till kursplanen, Hjälmö Bilaga 10:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan aktiviteter och övningar i materialet Utbildningsplats

Läs mer

LPP natur och miljö. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. March 04, LPP biologi.

LPP natur och miljö. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. March 04, LPP biologi. LPP natur och miljö Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? 1 Varför läser vi biologi, fysik, kemi, geografi och hemkunskap?

Läs mer

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner. Miljöförstöring levnadsmiljöer försvinner. Vi befinner oss i en period av massutdöende av arter. Det finns beräkningar som visar att om trenden håller i sig kan nästan hälften av alla arter vara utdöda

Läs mer

samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete

samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete Syrets och kolets kretslopp Växter tar upp koldioxid och vatten, avger syrgas samt bildar kolhydrater. Djuren tar upp kolhydrater

Läs mer

BIOLOGI = Läran om det levande

BIOLOGI = Läran om det levande Ekologi BIOLOGI = Läran om det levande EKOLOGI Oikos = hus Logos = lära Vad är ett ekosystem? Fotosyntesen- Livsviktigt för Jorden! Vad är då fotosyntes? Fotosyntes är den process hos gröna växter vid

Läs mer

Ekologi Så fungerar naturen

Ekologi Så fungerar naturen EKOLOGI SÅ FUNGERAR NATUREN Ekologi Så fungerar naturen Är djur till någon nytta för växterna? Motivera. Elevboken, Förstår du?, uppgift 2, sida 115. Utvecklar förmåga Använda kunskaper i biologi för att

Läs mer

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Biologi Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret känna igen och kunna namnge några vanliga svenska växter känna igen och kunna namnge några

Läs mer

Karbyskolan No ÅK 7 Masi Delavari. Välkommen till NO kursen!

Karbyskolan No ÅK 7 Masi Delavari. Välkommen till NO kursen! Välkommen till NO kursen! Livets former Lpp åk 7 Inledning: I detta område ska vi gå genom olika former av livet i ordningen som de har dykt upp på jorden. Eran blir att delta i diskussioner och att i

Läs mer

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Energi VT-13 Syfte: Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Världens energibehov tillgodoses idag till stor del genom kol och olja, de så kallade fossila energikällorna.de

Läs mer

Centralt innehåll och förmågor som tränas enligt Lgr 11:

Centralt innehåll och förmågor som tränas enligt Lgr 11: SIDAN 1 Författare: Kirsten Ahlburg Vad handlar boken om? Boken handlar om Noa som är ute med sin pappa i skogen. Noa får syn på en död hjort, och plötsligt upptäcker de en varg mellan träden. Vargen ser

Läs mer

BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK

BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK SOL och MÅNE TID och ÅRSTID VARDAGSFYSIK och TEKNIK 4 MATERIA 5 3 BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK VÄXTER, SVAMPAR BAKTERIER och DJUR 1 KROPP Och HÄLSA 2 FAROR och SKYDD 6 7 TEKNIK Kursplan för de naturorienterande

Läs mer

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin Planering Bi och Ke 7 P2 Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter Onsdag Fotosyntes och förbränning s. 132-136 Fotosyntesen fångar in solenergin Uppgifter s. 136 35 Förbränning

Läs mer

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven Biologi inrättad 2000-07 Ämnets syfte och roll i utbildningen Biologiämnet syftar till att beskriva och förklara naturen och levande organismer ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Samtidigt skall utbildningen

Läs mer

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7 1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå som motsvarar den utbildning som ges inom grundsärskolan Biologi Kurskod: SGRBIO7 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet

Läs mer

Naturorienterande ämnen

Naturorienterande ämnen OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen

Läs mer

Fortsättningen av biologikursen.

Fortsättningen av biologikursen. Fortsättningen av biologikursen. Ekologi - hur naturen fungerar - miljöproblem - hur människan påverkar naturen prov / inlämningsuppgift Jullov Genetik - cellensgenetik ( DNA,RNA, ribosomer, proteiner)

Läs mer

ISBN Catrin Borgå & Nelli Issa och Liber AB

ISBN Catrin Borgå & Nelli Issa och Liber AB ISBN 978-91-47-12384-1 2017 Catrin Borgå & Nelli Issa och Liber AB Projektledare och redaktion: Eva Lundström Grafisk form: Eva Jerkeman Bildredaktör: Mikael Myrnerts Produktion: Adam Dahl Bildförteckning:

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan Kopplingar till kursplanen, Gålö Bilaga 12:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats

Läs mer

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol Tornhagsskolan Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol De här frågorna är bra för att lära om det viktigaste om ekologi och alkohol. Du behöver Fokusboken.

Läs mer

De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen.

De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen. Akustik och Optik Grundskola 7 9 LGR11 Fy De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen. Förmåga att använda kunskaper

Läs mer

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook.

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook. Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö Vilka ämnen ingår Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? Vi jobbar enligt den här planen. jan 30 14:41 1 Varför läser

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället.

Läs mer

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar

Läs mer

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever 1 Vad vet jag om gruppen? Innan jag börjar? Vad vet jag om bakgrund elev? Vilken ålder eleven befinner sig? Vad av kartläggningen kan jag göra i undervisningen

Läs mer

FÖRMÅGAN ATT UNDERSÖKA

FÖRMÅGAN ATT UNDERSÖKA FÖRMÅGAN ATT UNDERSÖKA Kursplanerna för de naturorienterande ämnena biologi, fysik och kemi är till stora delar likalydande frånsett det centrala innehållet och kan därför diskuteras tillsammans. Kursplanernas

Läs mer

BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur)

BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur) BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur) Syfte Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen

Läs mer

Fortsättningen av biologikursen.

Fortsättningen av biologikursen. Fortsättningen av biologikursen. Ekologi - hur naturen fungerar - miljöproblem - hur människan påverkar naturen prov / inlämningsuppgift Jullov Genetik - cellensgenetik ( DNA,RNA, ribosomer, proteiner)

Läs mer

Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7

Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7 ipreliminär planering år 8 Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7 Syftet med undervisningen: använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor

Läs mer

Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras)

Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras) Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras) Lokal Pedagogisk Planering i Biologi Ansvarig lärare: Janne Wåhlin Ämnesområde: Genetik

Läs mer

Skogsbruk på ren svenska Lektion 3: Klimatnytta som bara växer. Tema: Klimatnytta Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9

Skogsbruk på ren svenska Lektion 3: Klimatnytta som bara växer. Tema: Klimatnytta Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9 Skogsbruk på ren svenska Lektion 3: Klimatnytta som bara växer Tema: Klimatnytta Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9 Förord Sveaskog är landets största skogsägare. Det ger oss både mycket ansvar och många

Läs mer

Pedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik)

Pedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik) Pedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik) Myrstacken Äldre årskurs 6, Hällby skola L= mest för läraren E= viktigt för eleven Gäller för augusti-september 2015 Förankring i

Läs mer

Hur blir flera bedömningar ett betyg?

Hur blir flera bedömningar ett betyg? Hur blir flera bedömningar ett betyg? Styrdokument Dokumentation Att värdera bedömningars kvalitet Till övervägande del Lärare ska Lärare bör Lärare kan Lärare ska utifrån de nationella kunskapskrav som

Läs mer

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts.

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts. Planering Energi 9C Syfte: Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi Genomföra systematiska undersökningar i fysik Använda fysikens begrepp,

Läs mer

Vi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut.

Vi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut. Evolution åk9 ht 13 Evolution i åk9 ht13 Vi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut. Du kommer att få lyssna till din lärare som föreläser om

Läs mer

Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7

Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7 Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7 Centralt innehåll Fysik: Fysiken och vardagslivet Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan

Läs mer

Lokal Pedagogisk planering

Lokal Pedagogisk planering Lokal Pedagogisk planering Europas grönaste stad Ämne: biologi- kroppen Årskurs/termin: åk 5 vt 2016 Undervisande lärare: Martina Malmgren Inledning syfte Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till

Läs mer

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefon ADSL. Trygghetslarm

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefon ADSL. Trygghetslarm Fibernät? Varför? Dagens samhälle har nyttjat de s.k. kopparledningarna i ca 100 år. En teknik som börjar fasas ur. Tekniskt så blir det en flaskhals med tanke på morgondagens behov. Idag Detta är vad

Läs mer

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen.

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Ekostaden Mer än hälften av jordens befolkning bor i städer och allt fler väljer att flytta från landsbygden till

Läs mer

1. Vad är naturkunskap?

1. Vad är naturkunskap? Naturvetenskap bygger på sådant Art individer man kan som bevisa kan med få fertil till exempel avkomma experiment. Exempelvis religioner och Evolution då arter förändras astrologi bygger inte på för att

Läs mer

GODKÄND BETYGSKRITERIER BIOLOGI

GODKÄND BETYGSKRITERIER BIOLOGI BETYGSKRITERIER BIOLOGI GODKÄND Växter känna till växtens grundproblem och hur växten tacklar problemen jämfört med djuren känna till att växterna har utvecklats successivt från enkla alger till blomväxter

Läs mer

Planering i biologi Våren år 7

Planering i biologi Våren år 7 Planering i biologi Våren år 7 Tornhagsskolan den 14 mars 2016 Vad ska vi göra? Den här terminen ska vi arbeta med växter, ekologi, tobak och pubertet. Vilka fördelar och nackdelar hör ihop med att använda

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.

Läs mer

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77)

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Område: Ekologi Innehåll: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Frågor om hållbar utveckling:

Läs mer

Betygskriterier. Biologi. genomföra och tolka enkla undersökningar och experiment

Betygskriterier. Biologi. genomföra och tolka enkla undersökningar och experiment Betygskriterier Biologi Åk 7 MÅL Eleven skall kunna principen för vetenskapliga namn skilja på art, släkte och familj känna till egenskaper som är utmärkande för liv samt livets indelning i fem riken känna

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön I kursplanen Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING. Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS

LÄRARHANDLEDNING. Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS LÄRARHANDLEDNING Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS .2 Vad är levande? Du ska sortera bilderna i två grupper. I grupp lägger du bilder på det som du anser är levande. I grupp 2 lägger du bilder

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9

Lokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9 Lokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9 Arbetsområde Atom- och kärnfysik samt Energi och materia Syfte använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor

Läs mer

Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och

Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och Syfte: Planering Människokroppen 8C Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället. Använda kunskaper i biologi för att

Läs mer

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck

Läs mer

Naturskolans program är en upplevelsebaserad undervisning där eleverna får lära med hela kroppen och alla sinnen ute i naturen.

Naturskolans program är en upplevelsebaserad undervisning där eleverna får lära med hela kroppen och alla sinnen ute i naturen. VÅRBREV 1 Naturskolans program är en upplevelsebaserad undervisning där eleverna får lära med hela kroppen och alla sinnen ute i naturen. Genom systematiska undersökningar och naturvetenskapliga arbetsmetoder

Läs mer

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi Ansvarig lärare: Janne Wåhlin jan.wahlin@edu.upplandsvasby.se Läroplanens centrala innehåll gällande kemi säger att du ska lära om kolatomens

Läs mer

Vatten. Vad löser sig i vatten? Utvecklar förmåga. Centralt innehåll. Lärarhandledningen, uppgift 2, sida 219 (elevblad sida 240).

Vatten. Vad löser sig i vatten? Utvecklar förmåga. Centralt innehåll. Lärarhandledningen, uppgift 2, sida 219 (elevblad sida 240). Vatten Vad löser sig i vatten? Lärarhandledningen, uppgift 2, sida 219 (elevblad sida 240). Genomföra systematiska undersökningar i kemi. Använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och

Läs mer

Workshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6

Workshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6 NO biennal Luleå 3 4 april 2011 Workshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6 Struktur för kursplanen i biologi: Syfte och mål Centralt innehåll Kunskapskrav för 4 6 och 7 9 Mål för undervisningen i biologi

Läs mer

Elevportfölj 1 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 1 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Tummen upp! Matte ÅK 6

Tummen upp! Matte ÅK 6 Tummen upp! Matte ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. PROVLEKTION: RESONERA OCH KOMMUNICERA Provlektion Följande provlektion är

Läs mer

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefoni ADSL. Trygghetslarm

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefoni ADSL. Trygghetslarm Fiber i Höje - Välkomnande - Kommunen informerar (Göran Eriksson) -Varför fiber (Fibergruppen) - Kaffe paus - Erfarenheter från Årjängs fiberförening (Peter Lustig) - Frågestund, Vad gör vi nu! - Intresseanmälan

Läs mer

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta 1 BIOLOGI Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen i biologi. Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Biologisk kunskap och förståelse M1 hjälpa

Läs mer

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Gå ut och upptäck mångfalden i en sjö, bäck eller å. Eleverna får dokumentera vilka djurgrupper som hittas och sedan göra näringskedjor och fundera kring hur arterna

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Studieplan i Fysik. Elev: Arbetsområde: Ifylld i samråd med förälder: JA NEJ

Studieplan i Fysik. Elev: Arbetsområde: Ifylld i samråd med förälder: JA NEJ Studieplan i Fysik Elev: Arbetsområde: Ifylld i samråd med förälder: JA NEJ Syftet med att fylla i denna studieplan är att du ska reflektera över och bli mer förtrogen med dina förmågor, samt bli medveten

Läs mer

Lokal pedagogisk plan

Lokal pedagogisk plan Syfte med arbetsområdet: Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i fysik

Läs mer

BIOLOGI I VATTENMILJÖER

BIOLOGI I VATTENMILJÖER BIOLOGI I VATTENMILJÖER Ämnet biologi i vattenmiljöer behandlar den biologi som har betydelse för yrkesmässigt arbete inom fiske och vattenbruk. Kunskaper om vattenlevande organismer, deras livsprocesser

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I

Läs mer

NATIONELLT ÄMNESPROV I BIOLOGI VÅREN 2009

NATIONELLT ÄMNESPROV I BIOLOGI VÅREN 2009 Prov som ska återanvändas omfattas av sekretess enligt 4 kap. 3 sekretesslagen. Avsikten är att detta prov ska kunna återanvändas t.o.m. 2009-06-30. Vid sekretessbedömning skall detta beaktas. Delprov

Läs mer

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan.

Skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan. Guidningar utomhus Solsystemet till fots Hur stort är vårt solsystem? Upplev de enorma proportionerna i solsystemet, både i avstånd och storlek på planeter. Turen går genom Mariebergsskogens gammelskog.

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för särskolan. Naturorienterande ämnen, särskolan

Kopplingar till kursplaner för särskolan. Naturorienterande ämnen, särskolan Kopplingar till kursplanen särskola, Gålö Bilaga 13:1 Kopplingar till kursplaner för särskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan Kopplingar till kursplaner, Riddersholm Bilaga 9:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats

Läs mer

Undervisningsmål Biologi Årskurs 1-9

Undervisningsmål Biologi Årskurs 1-9 Undervisningsmål Biologi Årskurs 1-9 Årskurs 1 Känna igen och namnge några vanliga växter som eleverna möter i sin vardag. Kunna dela in träden i barr- och lövträd. Kunna namnge människans kroppsdelar.

Läs mer

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Arv och genetik - 9E - läsår v48-v5

Arv och genetik - 9E - läsår v48-v5 Inledning Arv och genetik - 9E - läsår 16-17 - v48-v5 Under denna period läser vi om arv, genetik och genteknik: - dels hur mekanismerna fungerar på cell- och individnivå: gener, DNA, kromosomer, celldelning,

Läs mer

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Kemi. 1 2 Steg 3

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Kemi. 1 2 Steg 3 Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Uppgifter Kemi 1 2 Steg 3 Tema innehåll Tema 1. Mat och kemi i vardagen...3 Uppgift 1 näringsämnen i maten... 4 Uppgift 2 vad skulle du välja?... 5 Uppgift 3

Läs mer

Biologi Kunskapens användning

Biologi Kunskapens användning Delmål Delmål 2010-06-14 Biologi Kunskapens användning utvecklar omsorg om naturen och ansvar vid dess nyttjande. utvecklar förmågan att diskutera frågor om hälsa och samlevnad utifrån relevant biologisk

Läs mer

Betyg och bedömning. Information till föräldrar. Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik.

Betyg och bedömning. Information till föräldrar. Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik. Betyg och bedömning Information till föräldrar Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik. Summativ bedömning Summativ: Kontrollera vad eleverna kan efter genomförd undervisning. Till

Läs mer

Exempeluppgift Delprov A2 Granska information, kommunicera och ta ställning

Exempeluppgift Delprov A2 Granska information, kommunicera och ta ställning Exempeluppgift Delprov A Granska information, kommunicera och ta ställning Nya bilar till hemtjänsten. En kommun ska hyra 0 stycken nya bilar. Bilarna ska användas av personalen när de ska besöka sina

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Planering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7

Planering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7 Planering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7 Syfte Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör samhälle. genomföra systematiska undersökningar

Läs mer

Identifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik.

Identifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik. LPP NO (Biologi, kemi och fysik) samt Teknik Lokal pedagogisk planering år 1 Förmågor i NO: Diskutera och ta ställning Planera och undersöka Beskriva och förklara Förmågor i Teknik: Identifiera och analysera

Läs mer