PROVPAKET Spektrums lärarhandledningar klara under maj 2014
|
|
- Lina Gustafsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 FYSIK PROVPAKET Spektrums lärarhandledningar klara under maj 2014 I Spektrums lärarhandledningar erbjuder vi såväl färdiga prov som stöd för bedömning av kursplanernas förmågor. I kursplanerna uttrycks de tre förmågorna på följande sätt: Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att; använda kunskaper för att granska information, kommunicera och ta ställning (förmåga 1) genomföra systematiska undersökningar (förmåga 2) använda begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara samband (förmåga 3) I Spektrums handledningar finns tre olika provtyper som vart och ett testar dessa förmågor: Kapitelprov som framför allt testar förmåga 3, men även förmåga 1 och 2. Diskutera och ta ställning som testar förmåga 1. Laborationsprov som testar förmåga 2. Till varje prov finns facit och bedömningsstöd. KAPITELPROV I kapitelproven har vi gett de tre förmågorna följande benämningar; D = Diskutera och ta ställning, förmåga 1 P = Planera och undersöka, förmåga 2 B = Beskriva och förklara, förmåga 3 Vilka förmågor uppgifterna avser framgår av matriserna i proven och bedömningsstöden. Där har förmågorna kombinerats med de tre betygsstegen E, C och A. Exempelvis betyder; E D = betyget E för förmåga 1 (D) C P = betyget C för förmåga 2 (P) A B = betyget A för förmåga 3 (B) Varje prov består av 12 uppgifter som sammanlagt ger maximalt 25 poäng. Ambitionen har varit att fördela uppgifterna per betygsnivå på följande sätt: 12 E-poäng, 8 C-poäng och 5 A-poäng. Elevernas resultat kan sedan bokföras på särskilda resultatblad genom att sätta en ring runt motsvarande uppgift. Antalet ringar blir då lika med det antal poäng som eleven uppnått på provet, och ringarnas spridning visar fördelningen mellan olika förmågor och betyg. DISKUTERA OCH TA STÄLLNING Den här typen av prov finns till ett antal utvalda kapitel och testar elevens förmåga att använda sina kunskaper för att granska information, kommunicera och ta ställning. LABORATIONSPROV Även dessa prov finns till ett antal utvalda kapitel och testar elevens förmåga att genomföra systematiska undersökningar. Utdrag från Spektrums Lärarhandledningar Författarna och Liber AB Kopiering tillåten! 1
2 KAPITELPROV EKOLOGI 1 Koppla samman begreppen till vänster med beskrivningar till höger. 1. Fotosyntes A. En naturtyp med vissa typiska växt- och djursamhällen 2. Nedbrytare B. Alla individer av en art inom ett ekosystem 3. Population C. Organismer som bryter ned döda växter och djur till jord 4. Biotop D. Näringskedjor som hänger ihop 5. Näringsväv E. Solenergi omvandlas till kemisk energi i form av glukos BIOLOGI 2 a) Vilken sorts energi laddas ekosystemen med hela tiden? b) Förklara varför ekosystem hela tiden måste laddas med ny energi. 3 Förklara hur mängden växtplankton kan avgöra hur många sälar det finns i havet? 4 Hur är det egentligen med gifthalterna i kroppen hos isbjörnarna i Arktis? Vem har rätt? Motivera ditt svar. Isbjörnar har höga gifthalter i kroppen på grund av att de lever i ett kallt klimat. A Isbjörnarna har ofta höga gifthalter trots att de lever i en ren miljö. B Isbjörnarna har ofta låga gifthalter eftersom de lever i en ren miljö. C Isbjörnar tål höga gifthalter eftersom de är så stora. D Utdrag från Spektrums Lärarhandledningar Författarna och Liber AB Kopiering tillåten! 2
3 5 Beskriv skillnaden mellan Linnés och Darwins sätt att tolka naturen. BIOLOGI 6 Vad menas med resilienta ekosystem? 7 Jordbrukslandskapet består idag ofta av monokulturer. a) Förklara vad monokulturer är. b) Hur såg jordbrukslandskapet ut förr, och hur påverkade det antalet arter? 8 a) Vad menas med de allmänna tillgångarnas tragedi? b) Beskriv på vilket sätt det kan drabba ekosystemen i havet. 9 På en äng lever skalbaggar, maskrosor, möss, kor, rävar och olika sorters gräs tillsammans i ekosystemet. a) Vilka är producenter och vilka är konsumenter? b) Rita och placera in organismerna i en näringsväv och berätta om deras roll i väven. c) Vad händer med de andra djuren om rävarna minskar i antal? 10 I ett ekosystem förekommer ständigt olika former av så kallad återkoppling. a) Beskriv hur en positiv återkoppling kan fungera i en måskoloni, trots att fåglarna är så många. b) Vad menas med negativa återkopplingar? Ge exempel. Utdrag från Spektrums Lärarhandledningar Författarna och Liber AB Kopiering tillåten! 3
4 BIOLOGI 11 En elevgrupp ska undersöka en sjö. a) Beskriv hur undersökningen bör gå till. Vad säger mängden fisk om hur sjön mår? b) Vilka biotiska och abiotiska faktorer kan påverka resultatet? c) Vilken medveten och omedveten påverkan kan människan ha på livet i sjön? 12 Den tropiska regnskogen har länge utsatts för stor avverkning. a) Vilka intressen kan ligga bakom avverkningen av träd i regnskog? b) Ge exempel på faktorer som bidrar till den stora biologiska mångfalden i en regnskog. c) Ge naturvetenskapliga argument mot att avverka och skövla tropisk regnskog. Motivera ditt svar. Utdrag från Spektrums Lärarhandledningar Författarna och Liber AB Kopiering tillåten! 4
5 BIOLOGI Facit och bedömningsstöd till kapitelprov Ekologi 1 1-E, 2-C, 3-B, 4-A, 5-D Korrekt svar 2 a) Ekosystemen laddas hela tiden med solenergi som driver fotosyntesen. Korrekt svar. b) Av den solenergi som binds vid fotosyntesen förloras cirka 90 procent för varje led, varje trofinivå, i näringskedjan. Varje organism i kedjan gör av med energi för att hålla sig vid liv. Den värmeenergi som bildas vid förbränningen strålar till slut ut i atmosfären och vidare ut i rymden. Korrekt svar med motivering. +C B 3 Växtplankton är producenter i den näringskedja där sälar är toppkonsumenter. Mängden växtplankton avgör därför hur många sälar det kan finnas. Korrekt svar 4 Alternativ B är rätt. Isbjörnarna har ofta höga gifthalter i kroppen trots att de lever i en förhållandevis ren miljö. Gifthalterna är höga eftersom isbjörnarna är toppkonsumenter, där gifterna anrikas från lägre nivåer i näringskedjan och blir högre och högre. De andra alternativen innehåller faktorer som inte påverkar gifthalten, eller är felaktiga. Korrekt svar. Korrekt svar med tydlig motivering. +C B 5 Linné trodde att naturen var en gudomlig konstruktion där allt hade sin givna roll, och att den var realtivt oförändrad år efter år. Darwin däremot beskrev hur det naturliga urvalet och en skiftande miljö gjorde att naturen ständigt förändrades. Fullständigt svar. 6 Resilienta, slitstarka, ekosystem har god förmåga att återhämta sig efter en störning. Korrekt svar 7 a) En monokultur är en odling av ett stort område med bara en art. Korrekt svar. b) Jordbrukslandskapet förr bestod av små åkrar, hagar och ängsmarker. Det gav livsmiljöer för många olika arter och en stor biologisk mångfald. Fullständigt svar. +C B 8 a) Med de allmänna tillgångarnas tragedi menas att det ingen äger, men alla kan utnyttja, lätt överutnyttjas. Korrekt svar b) Den som kan utnyttja en tillgång blir ensam om fördelarna, medan nackdelarna drabbar alla. Om enskilda fiskare fiskar så mycket att fiskbeståndet minskar eller tar slut, drabbas alla av det misskötta ekosystemet. Korrekt förklaring med motivering. Utförlig förklaring med exempel och motivering. +C B +A B Utdrag från Spektrums Lärarhandledningar Författarna och Liber AB Kopiering tillåten! 5
6 BIOLOGI 9 a) Maskrosorna och gräsen är producenter. De övriga är konsumenter. Korrekt svar. b) Korna, skalbaggarna och deras larver äter både av maskrosorna och gräsen. Mössen äter skalbaggar, maskros- och gräsfrön. Rävarna äter mössen. Tydlig näringsväv med beskrivning av vilka som är producenter och olika sorters konsumenter. +C B c) Om rävarna minskar i antal ökar troligen antalet möss som ju är rävmat. Skalbaggarna däremot minskar förmodligen i antal eftersom de äts av fler möss. Utförligt och tydligt svar på alla delfrågor. +A B 10 a) Positiva återkopplingar förstärker förändringar. En positiv återkoppling i en måskoloni förstärker förändringen så att det blir fler måsar, trots att konkurrensen om maten ökar. Orsaken är att fler måsar har lättare att upptäckta och jaga bort rovdjur som annars kan stjäla ägg och ungar. Utförligt svar med exempel. b) Ett ekosystem är i ständig förändring. Varje förändring leder till nya förändringar i en ständig kedja av återkopplingar. Återkopplingar som motverkar förändringar i ekosystemet kallas negativa. Exempelvis orsakar rovdjurens ökade jakt på växtätarna att växtätarna blir färre, viket i sin tur leder till att rovdjuren får färre byten och även de blir färre. Korrekt svar. Ett fylligt korrekt svar med exempel i båda frågorna. +C B +A B 11 a) Undersökningen bör göras så att djur- och växtlivet i sjön kartläggs för att ge en bild av vilka och hur många som är producenter och olika sorters konsumenter. Om det vid en provfiskning finns mycket fisk i sjön tyder det på att den mår bra. Ekosystemet fungerar. Korrekt svar med en beskrivning av hur undersökningen bör gå till. +E P b) Resultatet av undersökningen av sjön påverkas av abiotiska, icke levande, faktorer som ljus, temperatur och vindar. Det påverkas även av biotiska faktorer som vilka organismer som finns i sjöns ekosystem och hur de förändras över tid. Korrekt mer utförligt svar med exempel. +C P c) Människan kan påverka ekosystemet i sjön medvetet genom att fiska, hugga ner skog i närheten, anlägga odlingar eller genom att påverka vattenflödet till och från sjön. Människan kan också omedvetet påverka livet i sjön genom att sprida växter, djur och bakterier eller genom gödning, försurning och gifter så att ekosystemet förändras. Korrekt utförligt svar. +A P Utdrag från Spektrums Lärarhandledningar Författarna och Liber AB Kopiering tillåten! 6
7 BIOLOGI 12 a) De intressen som oftast ligger bakom avverkning av regnskog är ekonomiska som för att ge virke eller ge plats för odling, plantager, boskapsfarmer, vägar och kraftverksdammar. b) Faktorer som bidrar till den stora biologiska mångfalden i en regnskog är både biotiska med alla organismer som lever där och samverkar och abiotiska med solljus, nederbörd, vindar mm. Många arter trivs i ett tropiskt, varmt och fuktigt klimat utan alltför starka vindar. Regnskogen är ett omväxlande ekosystem med väldigt många och varierande ekologiska nischer och gott om mat, där en mångfald av växt- och djurarter kan leva samtidigt. c) Ett naturvetenskapligt argument mot att avverka tropisk regnskog är att den rymmer en stor biologisk mångfald där en stor del av alla världens arter lever. En biologisk mångfald som är viktig att bevara. När regnskogen avverkas försvinner viktiga livsmiljöer och ett stort antal arter. Regnskogen med sin stora art- och individrikedom förser oss med en rad ekonomiskt viktiga ekosystemtjänster, som olika sorters virke och läkemedel. Den producerar också mycket syre och binder stora mängder koldioxid vid sin fotosyntes. Om ekosystemtjänsterna överutnyttjas krymper mångfalden, och kanske också framtida möjligheter till att hitta växter som vi kan behöva. Enkla svar på alla delfrågor eller bara svar på delar av uppgiften Mer utvecklade svar med exempel Välutvecklade svar med många exempel och motiveringar på samtliga delfrågor. +E D +C D +A D Utdrag från Spektrums Lärarhandledningar Författarna och Liber AB Kopiering tillåten! 7
8 BIOLOGI Resultatblad till kapitelprov Ekologi Namn: Maxpoäng: (12/8/5) Förmåga E C A Omdöme Diskutera och ta ställning (F1) Planera och undersöka (F2) Beskriva och förklara (F3) Utdrag från Spektrums Lärarhandledningar Författarna och Liber AB Kopiering tillåten! 8
9 FYSIK DISKUTERA OCH TA STÄLLNING SNABBARE UPPKOPPLING TILL INTERNET Invånarna i en by samlas regelbundet i sitt byråd för att diskutera viktiga frågor. På senare tid har frågan om uppkoppling till internet varit i fokus. Många av invånarna i byn har på senare tid köpt surfplattor, smarta telefoner och större TV-skärmar som inte fungerar som de förväntat sig. Det går helt enkelt för långsamt att surfa och det hackar när de tittar på film. På det senaste mötet diskuterade de livligt vilka alternativ som finns för att få snabbare uppkoppling. I dag har vissa bybor ingen uppkoppling alls till internet, medan andra har mobilt bredband. Därför diskuteras tre alternativ: Använda telefonjacket för uppkoppling, det vill säga existerande kopparledningar till telefonen Använda trådlös uppkoppling, så kallad 4G Använda fiberoptisk kabel Hjälp byrådet att värdera alternativen och rekommendera vilken typ av uppkoppling de ska satsa på: fiberoptik, kopparkabel eller trådlös 4G. I ditt förslag ska du: Använd naturvetenskaplig information: Utgå från faktabladet om de tre alternativen och fördjupa ditt resonemang med hjälp av dina fysikkunskaper. Börja med att resonera om vilka behov du har idag och om cirka 5 år. Ta ställning: Föreslå ett av alternativen. Motivera ditt ställningstagande: Förklara varför det alternativ du valt är den bästa lösningen för dig. Formulera ett förslag: Använd ditt exempel som bakgrund och ge byrådet ett förslag på hur de kan gå tillväga för att lösa behovet av snabbare uppkoppling till internet för så många som möjligt. Utdrag från Spektrums Lärarhandledningar Författarna och Liber AB Kopiering tillåten! 9
10 FYSIK Faktablad DITT BEHOV? Hur stort är ditt behov av snabb uppkoppling? Här följer några exempel på vilka datamängder och snabbhet som krävs i dag: Skicka e-post Lyssna på musik, en låt Titta på en film Film från SVT Play Film från YouTube ca 10 kb ca 5 MB ca 1 GB ca 4-16 Mbit/s ca 2-8 Mbit/s ALLMÄNNA BEHOV PÅ LÅNG SIKT? Behovet kommer sannolikt öka för de flesta användare till följd av att nya tjänster kommer att utvecklas som många vill använda. ASPEKTER Fiberoptik Kopparkabel Trådlöst 4G Långsiktighet Är hållbar, både materialet i fibern och tekniken som helhet. Används globalt omfattande datatrafik. Kommer sannolikt inte underhållas på sikt. Svårare och svårare att få hjälp. Är hållbar. Kräver inga anslutningar av sladdar/kablar. Fungerar både för stationära och mobila apparater. IT-STRATEGI Stabilitet Utveckling Stabil och driftssäker teknik. Kan inte störas eller avlyssnas. Har stor kapacitet. Ny teknik kommer öka kapaciteten än mer. Den lösning som kommer möta framtidens mediautbud bäst. Ganska stabil och driftsäker teknik. Nätet kommer sannolikt avvecklas på lång sikt. Antal anslutna abonnenter minskade med 38 % från år 2000 till Kapaciteten varierar, dels på grund av användare och din geografiska position. Utvecklas snabbt, ny teknik kommer öka snabbheten mer. Men frekvenserna som används är en begränsad resurs, kan inte byggas ut hur mycket som helst. TIDSPLAN Hur lång tid att komma igång? Byggs inte ut en och en. Många invånare i ett område måste vara intresserade, eftersom arbetet att gräva ner kabel är dyrt. Om fiber redan finns, kan anslutning ske inom 1 vecka, ska kabelgrävning ske kan anslutning ta 6 mån. Kan anslutas inom 1 vecka om teleabonnemang finns. Kan anslutas inom 1 vecka. EKONOMI Investering Om anslutning måste ske genom kabelgrävning krävs en engångskostnad. Ca kr i tätort Ca kr på landsbygd. Tänk på att investeringen sannolikt ökar värdet på fastigheten. Ingen investering krävs Ingen investering krävs Löpande kostnad Kapacitet: 100 Mbit/s Datamängd: fri Pris: 299 kr/mån Kapacitet: 24 Mbit/s Datamängd: fri Pris: 309 kr/mån Kapacitet: 20 Mbit/s Datamängd: 40 GB/mån Pris: 269 kr/mån Utdrag från Spektrums Lärarhandledningar Författarna och Liber AB Kopiering tillåten! 10
11 FYSIK Bedömningsstöd a) Använda information Eleven använder den naturvetenskapliga informationen ur faktabladet som stöd för sin motivering. E C A b) Ta ställning Eleven tar ställning genom att rekommendera ett alternativ. c) Motivera ställningstagande Eleven motiverar sitt ställningstagande utifrån en av aspekterna i uppgiften och uppger ett plus med det valda alternativet och ett minus med något av de andra alternativen. Eleven motiverar sitt ställningstagande utifrån flera av aspekterna i uppgiften och jämför två av de tre alternativen med varandra genom att uppge plus och minus med dessa. Eleven motiverar sitt ställningstagande utifrån flera av aspekterna i uppgiften och jämför de tre alternativen med varandra genom att uppge plus och minus med dessa. d) Anpassa motiveringen till att fungera som ett beslutsunderlag Eleven har motiverat sitt ställningstagande enligt ovanstående krav och formulerat en enkel text med viss anpassning till syftet. Eleven har motiverat sitt ställningstagande enligt ovanstående krav och formulerat en utvecklad text med relativt god anpassning till syftet. Eleven har motiverat sitt ställningstagande enligt ovanstående krav och formulerat en välutvecklad text med god anpassning till syftet. Utdrag från Spektrums Lärarhandledningar Författarna och Liber AB Kopiering tillåten! 11
12 KEMI LABORATIONSPROV I VILKET PAPPER FINNS DET STÄRKELSE? Instruktion till lärare Uppgiften är tänkt att mäta och utveckla elevernas förmåga att planera och utföra systematiska undersökningar. Uppgiften utförs i tre moment: 1. Planering, 2. Genomförande och 3. Utvärdering. Eleverna bör ha cirka 30 minuter till förfogande för varje moment. Läraren måste ha tid för att gå igenom alla elevplaneringar inför genomförandet. Utvärderingen kan ske i direkt i anslutning till genomförandet. MATERIAL Varje elev behöver bägare, jodlösning, fyra olika pappersprover och degeltång 1. PLANERING Låt eleverna ha tillgång till all behövlig materiel under planeringen. Se gärna till att det finns överflödig utrustning så att eleverna inte blir vägledda i sin planering. Eleverna redovisar sin planering i planeringsmallen. Samla sedan in och gå igenom alla elevplaneringar. 2. GENOMFÖRANDE Inför genomförandet har läraren bedömt elevernas planeringar med hjälp av bedömningsanvisningarna. Se till att allt nödvändigt material finns tillgängligt, så att eleverna kan genomföra undersökningen efter sin egen planering eller den färdiga instruktionen. Eleverna genomför undersökningen och för anteckningar inför utvärderingen. 3. UTVÄRDERING Utvärderingen genomförs gärna direkt i anslutning till genomförandet. Eleverna ska ha tillgång till sin egen planering, den färdiga instruktionen och sina anteckningar från genomförandet. Använd gärna den färdiga utvärderingsmallen. Samla in allt material och bedöm elevernas arbeten med hjälp av bedömningsanvisningarna. Utdrag från Spektrums Lärarhandledningar Författarna och Liber AB Kopiering tillåten! 12
13 KEMI I vilket eller vilka papper finns det stärkelse? Läser man en tidning märker man att papperet i en dagstidning och en veckotidning skiljer sig åt. Känner man på en bit toalettpapper och ett vanligt skrivpapper känner man också en skillnad. Till vissa papper har man tillsatt stärkelse. Din uppgift är att ta reda på vilket/vilka papper som innehåller stärkelse. Planering På nästa sida ska du planera en undersökning för att ta reda på i vilket eller vilka papper det finns stärkelse. Du ska senare genomföra och utvärdera undersökningen. Utdrag från Spektrums Lärarhandledningar Författarna och Liber AB Kopiering tillåten! 13
14 KEMI 1. PLANERING AV SYSTEMATISK UNDERSÖKNING Undersökningsmetod Beskriv hur du steg för steg ska genomföra din undersökning. Beskrivningen ska vara så utförlig att någon annan kan följa den. Material Ange vilken laboratorieutrustning och material du behöver för att genomföra din undersökning. Lämna din planering till läraren. Om det behövs kommer läraren att justera din planering. Eventuellt får du en färdig laborationsinstruktion för att genomföra undersökningen. Lärarens kommentar Använd din egen planering Använd den färdiga instruktionen Justeringar Utdrag från Spektrums Lärarhandledningar Författarna och Liber AB Kopiering tillåten! 14
15 KEMI 2. GENOMFÖRANDE Du ska genomföra en undersökning för att ta reda på i vilket eller vilka papper det finns stärkelse. Arbeta utifrån din egen planering eller den färdiga instruktionen. Anteckna dina mätvärden och annan relevant information nedan. Du får använda dina anteckningar när du senare ska utvärdera undersökningen. Anteckningar Utdrag från Spektrums Lärarhandledningar Författarna och Liber AB Kopiering tillåten! 15
16 KEMI FÄRDIG INSTRUKTION Du ska undersöka vilket eller vilka papper som innehåller stärkelse. Du behöver: Fyra olika papper, fyra bägare 100 ml, jodlösning och degeltång. Genomförande 1. Börja med ett av papperen, riv sönder det i mindre bitar och lägg bitarna i bägaren. 2. Fyll bägaren till hälften med vatten och koka upp. 3. Plocka upp pappersbitarna när vattnet kokat några minuter. 4. Tillsätt jodlösning både till pappersbitarna och i vätskan. Anteckna vad som händer. 5. Diska och upprepa med de övriga papprena. 6. Vilket eller vilka papper innehåller stärkelse? Anteckningar Utdrag från Spektrums Lärarhandledningar Författarna och Liber AB Kopiering tillåten! 16
17 KEMI 3. UTVÄRDERING a) Redovisa resultatet av dina försök i tabellform. b) Dra utifrån resultaten slutsatser om vilket eller vilka papper som innehåller stärkelse. Motivera dina slutsatser. c) Anta att du skulle få en ny möjlighet att planera och genomföra din undersökning. Ge ett förslag på hur du kan förbättra din undersökning så att den ger ett mer tillförlitligt resultat. Förklara varför förbättringen skulle ge ett mer tillförlitligt resultat. Utdrag från Spektrums Lärarhandledningar Författarna och Liber AB Kopiering tillåten! 17
18 KEMI BEDÖMNINGSSTÖD 1. Planering E C A Eleven beskriver delar av genomförandet. I planeringen framgår det delvis vilken utrustning som behövs. Eleven använder den färdiga laborationsinstruktionen. Eleven beskriver genomförandet. Planeringen kräver någon bearbetning som inte förändrar genomförandet i sin helhet. I planeringen framgår vilken utrustning som behövs. Eleven använder sin egen planering, som är något bearbetad av läraren. Eleven beskriver genomförandet. Planeringen kräver ingen egentlig bearbetning. Eleven använder sin egen planering. Läraren kan ha gjort mindre justeringar planeringen. 2. Genomförande Genomför undersökningen med viss systematik. E C A Genomför undersökningen med relativt god systematik. Genomför undersökningen med god systematik. 3. Utvärdering E C A Eleven redovisar sina resultat och för enkla resonemang. Eleven redovisar sina resultat och för utvecklade resonemang. Eleven redovisar sina resultat och för välutvecklade resonemang. Eleven ger ett förslag på en allmän/ generell förbättring. Eleven ger ett förslag på en uppgiftsspecifik förbättring. Eleven ger ett förslag på en uppgiftsspecifik förbättring och förklarar varför den kan påverka tillförlitligheten i resultatet. Utdrag från Spektrums Lärarhandledningar Författarna och Liber AB Kopiering tillåten! 18
SPEKTRUM med uppdrag att utveckla förmågorna
NO 7 9 NYHET! MP3-filerna är tillbaka. Nu med prov och bedömingsstöd! SPEKTRUM med uppdrag att utveckla förmågorna Därför gillar så många Spektrum Efter ett gediget utvecklingsarbete har Sveriges mest
Läs merLABORATIONSPROV - TRYCK
LABORATIONSPROV - TRYCK Instruktion till lärare Denna uppgift har till syfte att mäta och utveckla elevernas förmåga att planera och utföra en systematisk undersökning. Uppgiften utförs i tre moment: 1.
Läs merSpektrum Biologi Provlektion
Spektrum Biologi Nya Spektrum möter nya behov. Med lättlästa texter, förklarande bilder, tydlig struktur och en stor mängd infallsvinklar finns det något för alla i nya Spektrum. Målsättningen har varit
Läs merEkosystem ekosystem lokala och globala
Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan
Läs merEkosystem ekosystem lokala och globala
Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan
Läs merEkologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön
Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar
Läs mer10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor
10:40 11:50 Ekologi Liv på olika villkor 10:40 11:50 Kunskapsmål Ekosystemens energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster. 10:40 11:50 Kunskapsmål Biologisk
Läs merEKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i.
Ekologi EKOLOGI HUS LÄRAN OM Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i. Biosfären Där det finns liv. Jorden plus en del av atmosfären. Ekosystem
Läs merBedömningsstöd. Biologi 1-6. Lärarinformation
Bedömningsstöd Biologi 1-6 Lärarinformation Lärarhandledning I den här uppgiften bedöms elevens förmåga att beskriva näringskedjor. Beskrivning av uppgiften Enligt det centrala innehållet i kursplanen
Läs merVi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? September 16, 2014
Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? Vi jobbar enligt den här planen. 1 Varför
Läs merAtt få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi.
"Ekologi år 7-8" Eleverna arbetar med de begrepp som tas upp i området Ekologi. De ska få kunskap om några vanliga ekosystem. Vi kommer också att genomföra enklare laborationer och fältstudier samt dokumentera
Läs merAnpassningar i naturen. Biologisk mångfald, näringskedja, näringsväv och naturtyper
Anpassningar i naturen Biologisk mångfald, näringskedja, näringsväv och naturtyper Begrepp att kunna Ekologi Ekosystem Biotop Biologisk mångfald Näringskedja Näringsväv Kretslopp Naturtyp Anpassning Polartrakt
Läs merLivets myller Ordning i myllret
LIVETS MYLLER ORDNING I MYLLRET Livets myller Ordning i myllret Hur kommer det sig att vetenskapsmännen ändrar sig hela tiden när det gäller hur organismerna är släkt med varandra och hur de ska delas
Läs merProv namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp.
Prov Arbetsområdet sjön namn: Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp. Organism = 1. växter och vissa bakterier som förser sig själva med energi från solen Population = 2. levande faktorer som
Läs merUpptäck Sverige Lgr 11
Upptäck Sverige Lgr 11 Upptäck Geografi Lgr 11 är ett grundläromedel i geografi för årskurs 4-6. Läromedlet består av grundböckerna Upptäck Sverige, Upptäck Europa med Norden och Upptäck Jordens resurser.
Läs merDelprov A3 och Delprov B
Exempeluppgift Delprov A3 och Delprov B Genomföra systematiska undersökningar Instruktion till läraren inför den systematiska undersökningen Uppgiften avser att mäta elevernas förmåga att planera, genomföra
Läs meranvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi
Läs merEkologi. Klass: 7E (vecka 20, vt16)
Namn: Klass: 7E (vecka 20, vt16) Syfte: Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att du utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om dig själv och
Läs merProjektarbete Ekologi Merkurius HT-2014
Projektarbete Ekologi Merkurius HT-2014 Tid: 3 Helklasslektioner 2,3,10 oktober samt, 1 labbtimme under v.42 / 43 samt eventuellt hemarbete. Redovisningar av valt område sker v 42/43 Inlämning: Fredag
Läs merVad ska ni kunna om djur?
Livets former Vad ska ni kunna om djur? Vad som är gemensamt för alla djur. Vad som skiljer ryggradslösa djur från ryggradsdjur. Vad som skiljer växelvarma djur från jämnvarma djur. Vad som menas med yttre
Läs merNO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål
NO Biologi Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och
Läs merEkologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön
Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön I kursplanen Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar
Läs merBIOLOGI PROV OCH BEDÖMNING. Jonas Bohlin LIBER
BIOLOGI PROV OCH BEDÖMNING ÅK 7 Jonas Bohlin LIBER ISBN 978-91-47-12382-7 2017 Jonas Bohlin och Liber AB Projektledare och redaktion: Eva Lundström Grafisk form: Eva Jerkeman Bildredaktör: Mikael Myrnerts
Läs merBetyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I samtal
Läs merKUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön.
Läs merMILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV
MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta
Läs merMiljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.
Miljöförstöring levnadsmiljöer försvinner. Vi befinner oss i en period av massutdöende av arter. Det finns beräkningar som visar att om trenden håller i sig kan nästan hälften av alla arter vara utdöda
Läs merCentralt innehåll och förmågor som tränas enligt Lgr 11:
SIDAN 1 Författare: Kirsten Ahlburg Vad handlar boken om? Boken handlar om Noa som är ute med sin pappa i skogen. Noa får syn på en död hjort, och plötsligt upptäcker de en varg mellan träden. Vargen ser
Läs mersamspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete
samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete Syrets och kolets kretslopp Växter tar upp koldioxid och vatten, avger syrgas samt bildar kolhydrater. Djuren tar upp kolhydrater
Läs merHavets försurning är ett relativt nytt forskningsområde men dock en aktuell samhällsfråga. Vad orsakar denna försurning och hur påverkar det haven?
"Försurning" Skapad 2014-03-20 av Catharina Andersson i Stenkulan, Lerum Redigerad senast 2014-03-29 av Catharina Andersson Havets försurning är ett relativt nytt forskningsområde men dock en aktuell samhällsfråga.
Läs merEkologi Så fungerar naturen
EKOLOGI SÅ FUNGERAR NATUREN Ekologi Så fungerar naturen Är djur till någon nytta för växterna? Motivera. Elevboken, Förstår du?, uppgift 2, sida 115. Utvecklar förmåga Använda kunskaper i biologi för att
Läs merKOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers
ISBN 978-91-47-12383-4 2017 Fredrik Wennersten & Liber AB Projektledare och redaktion: Andreas Persson Grafisk form: Eva Jerkeman Bildredaktör: Mikael Myrnerts Produktion: Adam Dahl Illustrationer: Typoform
Läs merDå det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.
PRÖVNINGSANVISNING Prövning i Grundläggande BIOLOGI Kurskod Biologi åk 7-9 Poäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Puls Biologi för grundskolans år 7-9, Natur
Läs merLPP natur och miljö. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. March 04, LPP biologi.
LPP natur och miljö Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? 1 Varför läser vi biologi, fysik, kemi, geografi och hemkunskap?
Läs meranvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi
Läs merBIOLOGI = Läran om det levande
Ekologi BIOLOGI = Läran om det levande EKOLOGI Oikos = hus Logos = lära Vad är ett ekosystem? Fotosyntesen- Livsviktigt för Jorden! Vad är då fotosyntes? Fotosyntes är den process hos gröna växter vid
Läs merBiologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret
Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Biologi Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret känna igen och kunna namnge några vanliga svenska växter känna igen och kunna namnge några
Läs merKarbyskolan No ÅK 7 Masi Delavari. Välkommen till NO kursen!
Välkommen till NO kursen! Livets former Lpp åk 7 Inledning: I detta område ska vi gå genom olika former av livet i ordningen som de har dykt upp på jorden. Eran blir att delta i diskussioner och att i
Läs merPedagogisk kartläggning av nyanlända elever
Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever 1 Vad vet jag om gruppen? Innan jag börjar? Vad vet jag om bakgrund elev? Vilken ålder eleven befinner sig? Vad av kartläggningen kan jag göra i undervisningen
Läs merWorkshop om kursplaner åk 7 9
NO biennal Luleå 3 4 april 2011 Workshop om kursplaner åk 7 9 Struktur för kursplanen i biologi: Syfte och mål Centralt innehåll Kunskapskrav för 4 6 och 7 9 Mål för undervisningen i biologi i grundskolan:
Läs merFörslag den 25 september Biologi
Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merMILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR
MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck
Läs merEnergi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.
Energi VT-13 Syfte: Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Världens energibehov tillgodoses idag till stor del genom kol och olja, de så kallade fossila energikällorna.de
Läs merKopplingar till kursplaner för grundskolan
Kopplingar till kursplanen, Hjälmö Bilaga 10:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan aktiviteter och övningar i materialet Utbildningsplats
Läs merVi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook.
Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö Vilka ämnen ingår Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? Vi jobbar enligt den här planen. jan 30 14:41 1 Varför läser
Läs merVåra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol
Tornhagsskolan Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol De här frågorna är bra för att lära om det viktigaste om ekologi och alkohol. Du behöver Fokusboken.
Läs merNationella prov i NO årskurs 6
Nationella prov i NO årskurs 6 Frank Bach 1 Samverkan Skolverket har gett Göteborgs universitet, Högskolan Kristianstad och Malmö högskola uppdraget, att i samverkan, utveckla nationella prov biologi,
Läs merBIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK
SOL och MÅNE TID och ÅRSTID VARDAGSFYSIK och TEKNIK 4 MATERIA 5 3 BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK VÄXTER, SVAMPAR BAKTERIER och DJUR 1 KROPP Och HÄLSA 2 FAROR och SKYDD 6 7 TEKNIK Kursplan för de naturorienterande
Läs merNaturskolans program är en upplevelsebaserad undervisning där eleverna får lära med hela kroppen och alla sinnen ute i naturen.
VÅRBREV 1 Naturskolans program är en upplevelsebaserad undervisning där eleverna får lära med hela kroppen och alla sinnen ute i naturen. Genom systematiska undersökningar och naturvetenskapliga arbetsmetoder
Läs merFÖRMÅGAN ATT UNDERSÖKA
FÖRMÅGAN ATT UNDERSÖKA Kursplanerna för de naturorienterande ämnena biologi, fysik och kemi är till stora delar likalydande frånsett det centrala innehållet och kan därför diskuteras tillsammans. Kursplanernas
Läs merNaturorienterande ämnen
OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen
Läs merFortsättningen av biologikursen.
Fortsättningen av biologikursen. Ekologi - hur naturen fungerar - miljöproblem - hur människan påverkar naturen prov / inlämningsuppgift Jullov Genetik - cellensgenetik ( DNA,RNA, ribosomer, proteiner)
Läs merLokal pedagogisk plan
Syfte med arbetsområdet: Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i fysik
Läs merNATURORIENTERANDE ÄMNEN
NATURORIENTERANDE ÄMNEN Biologi, fysik och kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i naturorienterande ämnen har
Läs merSkolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven
Biologi inrättad 2000-07 Ämnets syfte och roll i utbildningen Biologiämnet syftar till att beskriva och förklara naturen och levande organismer ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Samtidigt skall utbildningen
Läs merVecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin
Planering Bi och Ke 7 P2 Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter Onsdag Fotosyntes och förbränning s. 132-136 Fotosyntesen fångar in solenergin Uppgifter s. 136 35 Förbränning
Läs merPlanering i biologi Våren år 7
Planering i biologi Våren år 7 Tornhagsskolan den 14 mars 2016 Vad ska vi göra? Den här terminen ska vi arbeta med växter, ekologi, tobak och pubertet. Vilka fördelar och nackdelar hör ihop med att använda
Läs merett arbetsmaterial i tre nivåer
Lärarhandledning till BYGG ÖSTERSJÖNS EKOSYSTEM ett arbetsmaterial i tre nivåer Det här är ett lektionsmaterial om Östersjöns ekosystem och hur det påverkas av olika mänskliga aktiviteter. Materialet är
Läs merDetta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefon ADSL. Trygghetslarm
Fibernät? Varför? Dagens samhälle har nyttjat de s.k. kopparledningarna i ca 100 år. En teknik som börjar fasas ur. Tekniskt så blir det en flaskhals med tanke på morgondagens behov. Idag Detta är vad
Läs merISBN Catrin Borgå & Nelli Issa och Liber AB
ISBN 978-91-47-12384-1 2017 Catrin Borgå & Nelli Issa och Liber AB Projektledare och redaktion: Eva Lundström Grafisk form: Eva Jerkeman Bildredaktör: Mikael Myrnerts Produktion: Adam Dahl Bildförteckning:
Läs meranvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi, åk 1-3 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i
Läs mer1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7
1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå som motsvarar den utbildning som ges inom grundsärskolan Biologi Kurskod: SGRBIO7 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet
Läs merPlanering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras)
Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras) Lokal Pedagogisk Planering i Biologi Ansvarig lärare: Janne Wåhlin Ämnesområde: Genetik
Läs merMikroplaster. Kort om. Det stora miljöhotet KORT OM. Lärarhandledning: Författad av Lena Lacopie lärare på Åva Gymnasium
KORT OM Lärarhandledning: Kort om Mikroplaster Det stora miljöhotet Författad av Lena Lacopie lärare på Åva Gymnasium Artikelnummer: KU49918 Ämnen: Biologi/Naturvetenskap Målgrupp: Grundskola åk 7-9, Gymnasiet
Läs merPedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik)
Pedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik) Myrstacken Äldre årskurs 6, Hällby skola L= mest för läraren E= viktigt för eleven Gäller för augusti-september 2015 Förankring i
Läs merExempeluppgift Delprov A2 Granska information, kommunicera och ta ställning
Exempeluppgift Delprov A Granska information, kommunicera och ta ställning Nya bilar till hemtjänsten. En kommun ska hyra 0 stycken nya bilar. Bilarna ska användas av personalen när de ska besöka sina
Läs merHållbar utveckling. Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig!
Hållbar utveckling För vem: Skolår 6-9 När: Höst och vår Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig! Syftet med våra utedagar är främst att sprida intresse för och kunskap om utomhuspedagogik
Läs merFortsättningen av biologikursen.
Fortsättningen av biologikursen. Ekologi - hur naturen fungerar - miljöproblem - hur människan påverkar naturen prov / inlämningsuppgift Jullov Genetik - cellensgenetik ( DNA,RNA, ribosomer, proteiner)
Läs merÅret runt i naturen skolår 2-3 (läsår som startar med jämn HT)
Året runt i naturen skolår 2-3 (läsår som startar med jämn HT) Naturen och rymden är spännande och fantastisk att utforska och lära sig om. Varför har vi olika årstider och hur klarar vi av alla förändringar?
Läs merOmråde: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77)
Område: Ekologi Innehåll: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Frågor om hållbar utveckling:
Läs merLokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9
Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället.
Läs merHur blir flera bedömningar ett betyg?
Hur blir flera bedömningar ett betyg? Styrdokument Dokumentation Att värdera bedömningars kvalitet Till övervägande del Lärare ska Lärare bör Lärare kan Lärare ska utifrån de nationella kunskapskrav som
Läs merFörslag den 25 september Fysik
Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden
Läs merTummen upp! Matte ÅK 6
Tummen upp! Matte ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. PROVLEKTION: RESONERA OCH KOMMUNICERA Provlektion Följande provlektion är
Läs merBIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur)
BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur) Syfte Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen
Läs merLokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi
Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi Ansvarig lärare: Janne Wåhlin jan.wahlin@edu.upplandsvasby.se Läroplanens centrala innehåll gällande kemi säger att du ska lära om kolatomens
Läs merElevportfölj 1 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:
Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under
Läs merKopplingar till kursplaner för grundskolan
Kopplingar till kursplanen, Gålö Bilaga 12:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats
Läs merVarför ska jag ha fiber och vilket bredband ska vi ha? Kontaktpersonmöte 21 sep 2014
Varför ska jag ha fiber och vilket bredband ska vi ha? Kontaktpersonmöte 21 sep 2014 2014-09-21 H. Stomberg/Vilket bredband?/bilaga 4 1 Vilket bredband? Hastigheten mäts i megabit per sekund (Mb/s). Fler
Läs merGODKÄND BETYGSKRITERIER BIOLOGI
BETYGSKRITERIER BIOLOGI GODKÄND Växter känna till växtens grundproblem och hur växten tacklar problemen jämfört med djuren känna till att växterna har utvecklats successivt från enkla alger till blomväxter
Läs merBIOLOGI Ämnets syfte Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
Läroplan Här nedanför finns exempel på delar av LGR 11 vilka kopplar till projektet Spindeljakten. Tanken är att projektet skall kunna lyftas in i undervisningen istället för att vara ytterligare arbetsmoment
Läs merUtdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden
Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar
Läs merPlanering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts.
Planering Energi 9C Syfte: Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi Genomföra systematiska undersökningar i fysik Använda fysikens begrepp,
Läs mer1. Vad är naturkunskap?
Naturvetenskap bygger på sådant Art individer man kan som bevisa kan med få fertil till exempel avkomma experiment. Exempelvis religioner och Evolution då arter förändras astrologi bygger inte på för att
Läs merPlanering Ljud,hörsel och vågrörelse år7
Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7 Centralt innehåll Fysik: Fysiken och vardagslivet Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan
Läs merDe förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen.
Akustik och Optik Grundskola 7 9 LGR11 Fy De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen. Förmåga att använda kunskaper
Läs merVi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut.
Evolution åk9 ht 13 Evolution i åk9 ht13 Vi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut. Du kommer att få lyssna till din lärare som föreläser om
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.
Läs merDetta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefoni ADSL. Trygghetslarm
Fiber i Höje - Välkomnande - Kommunen informerar (Göran Eriksson) -Varför fiber (Fibergruppen) - Kaffe paus - Erfarenheter från Årjängs fiberförening (Peter Lustig) - Frågestund, Vad gör vi nu! - Intresseanmälan
Läs merArbetsområde: Miljöanalys av den egna skolan - Energifallet
Arbetsområde: Miljöanalys av den egna skolan - Energifallet Huvudsakligt ämne: Kemi, åk 7-9 Läsår: 7-9 Tidsomfattning: 7-8 lektioner Ämnets syfte Undervisning i ämnet kemi syftar till: länk Följande syftesförmågor
Läs merUndervisningsmål Biologi Årskurs 1-9
Undervisningsmål Biologi Årskurs 1-9 Årskurs 1 Känna igen och namnge några vanliga växter som eleverna möter i sin vardag. Kunna dela in träden i barr- och lövträd. Kunna namnge människans kroppsdelar.
Läs merNATIONELLT ÄMNESPROV I BIOLOGI VÅREN 2009
Prov som ska återanvändas omfattas av sekretess enligt 4 kap. 3 sekretesslagen. Avsikten är att detta prov ska kunna återanvändas t.o.m. 2009-06-30. Vid sekretessbedömning skall detta beaktas. Delprov
Läs merVirtue, marina och limniska miljöer
Virtue, marina och limniska miljöer Projektarbete med fokus på vatten. Ett undersökande arbetssätt i grundskolans naturvetenskapliga utbildning. Stora Högaskolan är en F-9 skola med ca 800 elever som ligger
Läs merÄmnesplanering Levande organismer 7H
Ämnesplanering Levande organismer 7H Vi kommer att arbeta med Levande organismer Syfte med undervisningen är att du ska få utveckla din förmåga att använda kunskaper i biologi för att granska information,
Läs merKol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7
ipreliminär planering år 8 Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7 Syftet med undervisningen: använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor
Läs merEkologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön
Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön I kursplanen Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar
Läs merJORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015
JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna
Läs merHållbar utveckling. Biologi introduktion
Hållbar utveckling Biologi introduktion Detta ingår Vad är hållbar utveckling? Hållbarutveckling Ekologisk hållbarhet Ekonomisk hållbarhet Social hållbarhet Kretslopp och hur påverkar vi vår närmiljö Kretslopp-
Läs merLÄRARHANDLEDNING. Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS
LÄRARHANDLEDNING Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS .2 Vad är levande? Du ska sortera bilderna i två grupper. I grupp lägger du bilder på det som du anser är levande. I grupp 2 lägger du bilder
Läs mer