FREDS MEDLAREN FOLKE BERNADOTTES SISTA UPPDRAG FRED MELLAN ISRAEL OCH PALESTINA

Transkript

1 FREDS MEDLAREN FOLKE BERNADOTTES SISTA UPPDRAG FRED MELLAN ISRAEL OCH PALESTINA

2 Innehåll En omöjlig uppgift? 3 FN:s första fredsinsats FN:s tidiga hjälpinsatser FN:s säkerhetsråds resolution nr 50 (1948) ISBN: Folke Bernadotteakademin 2015 Tryck: FMV Printcenter Omslagsbilder: Historisk Bildbyrå, UN Photo Sandö Stockholm

3 3 En omöjlig uppgift? Den 21 maj 1948 fick greve Folke Bernadotte i Stockholm ett telefonsamtal från FN:s generalsekreterare Trygve Lie, som kunde meddela att Bernadotte hade utsetts till medlare i Palestinakonflikten. Folke Bernadotte blev därmed den första medlaren i FN:s då korta historia. Folke Bernadotte hade gjort sig internationellt känd genom expeditionen med de Vita bussarna i andra världskrigets slutskede, när flera tusen skandinaviska och judiska fångar räddades ur koncentrationsläger i Tyskland. Även som ordförande i svenska Röda korset hade Bernadotte ett internationellt kontaktnät. Samma kväll, den 21 maj 1948, gav Folke Bernadotte en presskonferens där han förklarade att han aldrig hade varit i Palestina och reste dit utan någon förutfattad mening om situationen. Just bristen på erfarenhet av den explosiva och komplicerade regionen gjorde att rutinerade diplomater vid Utrikesdepartementet förgäves försökte få Bernadotte att avstå från uppdraget. I förordet till en minnesskrift över Folke Bernadotte skriver den tidigare undergeneralsekreteraren i FN, den brittiske officeren och diplomaten Sir Brian Urquhart: Bernadotte välkomnade de svårigheter och risker, som låg i hans nya uppdrag, och trots varnande ord från vänner och experter, var han övertygad om dess angelägenhet och betydelse. Han hade praktiskt taget ingen tidigare erfarenhet av Palestina och dess problem.

4 4 I sin bok I stället för vapen beskriver Folke Bernadotte själv sina tankar inför åtagandet: Måhända var det ju en fördel, att jag ej tidigare sysslat med Palestinafrågan. Det fanns ju en liten chans, att en outsider som jag skulle kunna få fram nya synpunkter på problemet. Men jag erkänner villigt, att det samvetsgranna arbete, som otaliga kommissioner tidigare nedlagt på det, talade mot en sådan möjlighet. Att jag till sist beslöt mig för att acceptera, berodde främst på, att jag i följd av frågans allvarliga karaktär inte ansåg mig ha rätt att spara på mina krafter. Pliktkänsla och ett optimistiskt sinnelag var två av de egenskaper som förde Folke Bernadotte till ett farligt och försåtligt Mellanöstern. Genom att anta utmaningen blev Bernadotte inte bara FN:s första medlare, utan också det internationella fredsbevarandets föregångsman. Den 14 maj 1948 hade det brittiska Palestinamandatet upphört, och samma dag vid midnatt utropades staten Israel av den judiska ledningen med David Ben-Gurion i spetsen. Nästa dag anfölls den nya staten av arméerna från fem arabstater: Egypten, Transjordanien, Syrien, Libanon och Irak. Det första kriget mellan Israel och dess fiender hade brutit ut, och genom att skicka en medlare ingrep FN för första gången för att lösa en politisk konflikt. Folke Bernadottes närmaste medarbetare blev den något yngre amerikanske toppdiplomaten Ralph Bunche den förste afroamerikanen som hade avlagt en PhD vid Harvarduniversitetet. Att jag till sist beslöt mig för att acceptera, berodde främst på, att jag i följd av frågans allvarliga karaktär inte ansåg mig ha rätt att spara på mina krafter. Folke Bernadotte

5 5 Deras första möte ägde rum i Paris, där de båda genast fann varandra. Ralph Bunche beskrev senare sin vän med orden: [E]n ytterst hederlig och orädd man, fullständigt självständig i sitt tänkande och djupt engagerad i att skapa fred i Palestina. Folke Bernadottes första insats som medlare blev en framgång som ledde till att en månadslång vapenvila kunde utlysas från den 11 juni Genombrottet kom redan efter två veckor av medling, och Bunche skulle senare beskriva processen som de mest intensiva förhandlingarna i diplomatins historia. Samtidigt som Folke Bernadotte därefter ägnade mycket kraft åt att organisera övervakandet av vapenvilan, engagerade han sig djupt i de palestinska flyktingarnas för- hållanden. Genom de humanitära insatser som han initierade, kom grunden att läggas till UNRWA FN:s hjälporganisation för palestinska flyktingar. I hägnet av vapenvilan övergick Folke Bernadotte nu till att formulera ett förslag till en mer långsiktig lösning av Palestinakonflikten. Redan i mitten av juni flög Bernadotte tillsammans med andremannen Bunche till Rhodos, där högkvarteret inrättades under medlaruppdraget. På terrassen till Hotel des Roses med utsikt över havet började de båda göra ett utkast till en fredsplan, medvetna om att krig eller fred i Palestina vilade på deras axlar. Resultatet blev det som brukar kallas den första Bernadotteplanen. Enligt denna skulle det tidigare brittiska mandatet Palestina bli en

6 6 union mellan judar och araber, där den judiska delen skulle utgöras av Israel och den arabiska av kungadömet Transjordanien (dagens Jordanien). Jerusalem skulle tillhöra den arabiska delen av unionen med kommunalt självstyre för den judiska befolkningen. Planen väckte vrede i båda lägren och förkastades såväl av Israel som av alla arabstater utom förståeligt nog Transjordanien. Så snart som vapenvilan formellt upphörde att gälla den 9 juli återupptogs krigshandlingarna. Folke Bernadotte sågs nu med misstro från båda sidor i konflikten och fick dessutom kämpa för stöd från sin uppdragsgivare FN. Inte förrän i september skulle antalet observatörer efter en upprepad begäran uppgå till ett för Bernadotte acceptabelt antal. Därmed hade grunden lagts för UNTSO, FN:s organ för övervakning av vapenstillestånd och fredsavtal i Mellanöstern. FN hade givit sin medlare i stort sett fria händer att rita om Palestinakartan, men förutom observatörsstyrkan fick Folke Bernadotte aldrig det stöd som han förväntade sig från sin uppdragsgivare. Den första fredsplanen hade förkastats av parterna och striderna fortsatte, men Bernadotte gav medlingen ännu en chans när han gav sig i kast med att utarbeta ett nytt förslag till en fredlig lösning på konflikten. Sin sista vecka i livet tillbringade Folke Bernadotte på Rhodos, där han tillsammans med sin förtrogne Ralph Bunche författade en ny fredsplan, som i mångt och mycket skilde sig från den första.

7 7 Nu skulle Jerusalem inte tillfalla någon av parterna utan ställas under internationellt beskydd, och den förflugna tanken på en union mellan Israel och Transjordanien lämnades därhän. Den 16 september lämnade Folke Bernadotte Rhodos för Jerusalem, medan Ralph Bunche stannade kvar ännu en dag för att lägga sista handen vid fredsförslaget, som de båda enligt planerna skulle presentera för FN:s generalförsamling inom den närmaste veckan. Sent på eftermiddagen den 17 september färdades Folke Bernadotte i en konvoj på tre bilar på väg från ett besök vid britternas gamla guvernörspalats i ingenmansland till det judiskkontrollerade västra Jerusalem och KFUM:s lokaler, där Bernadotte skulle övernatta. Det var sen fredagseftermiddag och den stundande sabbatens lugn började lägra sig. Solen brände ännu och värmen dallrade i luften. Folke Bernadotte var klädd för klimatet i sin vanliga Mellanösternuniform: en nystruken khakiskjorta och Bermudashorts. I konvojen färdades Bernadotte i den sista bilen, en Chrysler, som pryddes av en vit flagga och FN:s flagga. Bredvid sig i baksätet hade Folke Bernadotte observatörernas stabschef, generalmajor Åge Lundström en gammal ungdomsvän och den franske flygöversten André Sérot också han med en särskild relation till Folke Bernadotte, eftersom hans hustru hade räddats från koncentrationslägret Ravensbrück i Tyskland med de Vita bussarna. Vid en brant stigning på den Folke Bernadotte mördades kort innan han skulle presentera sin andra fredsplan för Israel och Palestina. Foto: HISTORISK BILDBYRÅ

8 8 dammiga grusvägen backade plötsligt en arméjeep ut och blev stående tvärs över vägen. Konvojen tvingades stanna, samtidigt som tre kamouflageklädda män steg ur jeepen. En av dem sprang till den sista bilen, stack in maskingeväret genom den öppna bakrutan och sköt Folke Bernadotte med flera skott i bröstet. En skottsalva träffade också överste Sérot, som sannolikt inte var ett tilltänkt offer, utan antas ha gjort en ödesdiger rörelse i fel ögonblick. De båda fördes i ilfart till ett sjukhus bara några minuters väg från brottsplatsen, men vid ankomsten dit var Folke Bernadotte och André Sérot redan avlidna. Kistorna fördes samma dag till KFUM:s lokaler, dit konvojen hade varit på väg. Där, i ett blomstersmyckat rum, låg de båda på lit de parade under natten efter mordet. Dagen efter fördes kistorna i kortege till Haifa, där två vita FN-plan väntade. Planen mellanlandade på Rhodos, i Rom och i Genève, platser där Folke Bernadottes stoft möttes av hedersbetygelser. När planen landade på Orlyflygplatsen utanför Paris hade en stor skara internationella dignitärer samlats för att hedra Folke Bernadottes minne. Där fanns bland annat den amerikanske utrikesministern Marshall och hans brittiske kollega Bevin liksom ett uppbåd av FN-delegater. Där fanns också Madame Sérot, änkan efter det andra mordoffret, André Sérot, som nu hade kommit hem. Planen med Folke Bernadottes kista, hedersvakten och medarbetarna lyfte mot Bromma, där hans amerikanska hustru Estelle väntade tillsammans med sönerna

9 9 Folke Jr och Bertil samt den åldrige fadern, prins Oscar. Begravningen i Gustav Vasa kyrka blev ett stort internationellt evenemang i närvaro av kungligheter, FN:s generalsekreterare Trygve Lie och flera andra framstående representanter för världsorganisationen. Där fanns också företrädare för de båda sidorna i Palestinakonflikten bland dem Israels FN-ambassadör Abba Eban. Den israeliske premiärministern David Ben-Gurion fördömde med kraft mordet, och regeringen utfärdade förbud mot den terrorgrupp som antogs ha utfört dådet. Det har aldrig rått något tvivel om att banemännen på grusvägen i Jerusalem tillhörde den underjordiska extremistiska rörelsen LEHI i omvärlden oftast benämnd Sternligan. Tre av dess medlemmmar låg bakom attentatet, bland dem Yitzhak Yezernitsky (Shamir) som senare kom att bli Israels premiärminister. Ett antal av Sternligans medlemmar sattes för en tid i fängelse. Ingen ställdes dock inför rätta, medan flera trädde fram årtionden senare och skröt om sin medverkan i mordet på Folke Bernadotte. Ett år senare, vid omröstningen i FN om Israels medlemskap, lade Sverige ned sin röst. Samtidigt uttryckte Sverige sitt missnöje med att Israel inte hade gjort några framsteg i jakten på mördarna. Sverige tillsatte en kommitté ledd av riksåklagaren Maths Heuman, som studerade fallet på plats i Israel och kom fram till att den israeliska polisutredningen hade varit undermålig. Israel tillsatte då en egen kommitté, som i mångt och mycket kom till samma slutsats om den egna polisutredningens tillkorta-

10 10 kommanden. Gesten blev en diplomatisk räddning, som gjorde att Sverige år 1950 kunde inleda diplomatiska förbindelser med Israel. Det skulle dröja mer än fyra decennier, innan Israel officiellt uttalade sig om mordet på Folke Bernadotte. När 50-årsminnet av de Vita bussarna år 1995 högtidlighölls i Israel, höll den dåvarande utrikesministern Shimon Peres ett tal där han kraftigt fördömde och djupt beklagade mordet. Folke Bernadottes fredsplan dog med sin upphovsman trots att hans efterträdare, vännen Ralph Bunche, vädjade till FN att planen skulle beaktas. I stället röstades en amerikansk-brittisk resolution igenom, där Israels existens som nation erkändes, men där konflikten med grannarna hänvisades till en FN-kommitté. Ingenting nämndes om den fredsplan, som hade kostat Folke Bernadotte livet. Ralph Bunche återvände år 1949 till sin och Folke Bernadottes gamla arbetsplats på Rhodos, och lyckades där få parterna att mötas och bo under samma tak på Hotel des Roses. Resultatet blev det så kallade Rhodosavtalet, som utan att lösa konflikten ledde till flera år av vapenvila och som gav Ralph Bunche Nobels fredspris år 1950 ett pris som kan sägas ha haft sin grund i Folke Bernadottes gärning som medlare. Efter sin död fick Folke Bernadotte erkännanden för sina insatser från företrädare för båda sidorna i konflikten. Israels dåvarande utrikesminister Moshe Sharett uttalade sin uppskattning av den svenske medlaren med orden: Det var häpnadsväckande att se, hur snabbt han orienterade sig i problemets labyrinter. Han var oförtröttlig i sin iver att lära och förstå... Moshe Sharett, Israels utrikesminister

11 11 Det var häpnadsväckande att se, hur snabbt han orienterade sig i problemets labyrinter. Han var oförtröttlig i sin iver att lära och förstå, och hans arbetskapacitet var enastående Hans angenäma sätt och hans intresse av att förstå andra människors synpunkter var ovärderliga tillgångar under diskussionerna. Han var en sann gentleman. På den arabiska sidan yttrade sig bland annat Henry Cattan, medlem i en arabisk expertdelegation, som hade fört samtal med Folke Bernadotte. Cattan beskrev honom som en man som tänkte självständigt och reagerade på orättvisor och som inte ändrade mening trots de hot han levde under. Mordet på Bernadotte var, med Henry Cattans ord: [E]n stor förlust för regionen och särskilt för araberna, eftersom han förde in rättvisefrågan i politiken. Folke Bernadotte betraktas som en av de allra första initiativtagarna till internationella fredsinsatser och blev FN:s första medlare då han antog uppdraget att medla mellan Israel och Palestina. Sir Brian Urquhart, tidigare undergeneralsekreterare i FN, skriver 2013 i en minnesskrift över Folke Bernadotte: Det är dags att ge ett oreserverat erkännande till denne fredens tjänare. Av TITTI NYLANDER The UN family owes a debt of gratitude to Folke Bernadotte for setting us standards that remain true to this day. Ban Ki-moon, FN:s generalsekreterare vid ett tal i New York 2008

12 12 FN:s första fredsinsats Av JONAS ALBEROTH FN TOG I MAJ 1948 initiativ till sin första internationella fredsinsats. Uppgifterna var att stödja FN-medlaren Folke Bernadotte och den kommission som skulle övervaka den av FN påkallade vapenvilan i Palestina. Insatsen fick namnet UNTSO (United Nations Truce Supervision Organization) och var ett tydligt exempel på det nytänkande som präglade den unga FN-organisationen för knappt 70 år sedan. Insatsen består av obeväpnade militära observatörer och har genom åren övervakat överenskommelser, dämpat konfliktnivån och hjälpt andra FN-insatser i regionen. Folke Bernadotte tog initiativ till att utveckla UNTSO och ansökte tidigt om mer personal. Många svenskar har arbetat inom insatsen och bidragit till försöken att uppnå fred i Mellanöstern. UNTSO pågår än i dag och det är något som borde leda till eftertanke och ödmjukhet hos alla dem som på olika sätt försöker bidra till internationell fred och säkerhet. Cirka 50 personer, från olika länder, har dessutom förlorat livet under sin tid i insatsen. Det finns inga genvägar till varaktig fred vilja, engagemang och tålamod är våra främsta vapen. En sanning lika aktuell i dag som på Folke Bernadottes tid. I mitten av juni 2015 överlämnades en rapport med ett antal förslag till FN:s generalsekreterare, Ban Ki-moon. Den handlar om vad världen måste göra för att förbättra sitt arbete för internationell fred och säkerhet. Antalet inbördeskrig och konflikter har ökat igen på senare år och FN:s personal arbetar i mycket svåra förhållanden. Samtidigt pågår fler internationella fredsinsatser än någonsin tidigare, genom bland annat FN, EU och Afrikanska unionen. Sveriges engagemang för världsfreden är välkänt och respekterat inom FN. Ett bevis på detta är att rapporten inleds med ett citat av Dag Hammarskjöld och därefter berättar om FN:s första medlingsuppdrag och första fredsinsats 1948 det vill säga Folke Bernadottes historiska uppgift och observatörsinsatsen UNTSO. Sverige befinner sig just nu mitt uppe i en kampanj för att försöka få en plats i FN:s säkerhetsråd. Konkurrensen är hård och chanserna är nästan lika små som i ett medlingsuppdrag. Men vad är alternativet om vi menar allvar med att göra en insats för freden?

13 13 FN:s tidiga hjälpinsatser Av JONAS ALBEROTH FÖR ATT UPPNÅ FRED och möjliggöra försoning är det av stor vikt att flyktingar kan återvända till sina hem. Folke Bernadotte och hans medarbetare byggde in denna princip i sitt andra förslag till en fredsplan och en av punkterna löd: Oskyldiga människor som av kriget drivits från sina hem, skola hava rätt att återvända och lämnas kompensation för sina förluster. Under konflikten 1948 tvingades mer än palestinier på flykt. Omhändertagandet av dessa krävde en särskild organisation och 1949 fattade FN beslut om att inrätta hjälpinsatsen UNRWA (United Nations Relief and Works Agency for Palestine Refugees). Denna tog över efter en första insats som etablerades redan 1948 och de ursprungliga uppgifterna var att bidra med nödhjälp och arbetsprogram till de palestinska flyktingarna för att förhindra svält och lidande. I dag omfattas cirka fem miljoner palestinska flyktingar av UNRWA:s arbete och runt en tredjedel av dessa bor i 58 erkända flyktingläger i bland annat Jordanien, Libanon, Syrien, Gazaremsan och på Västbanken. I avsaknad av en lösning på flyktingfrågan har FN upprepade gånger förnyat UNRWA:s mandat och den senaste förlängningen gäller till den 30 juni Få tror väl att det finns en fredsöverenskommelse till dess, men det får inte begränsa oss i våra försök att bidra till fred i regionen. Folke Bernadottes namn och uppoffring är än i dag en levande påminnelse om betydelsen av denna inställning. UNRWA:s ursprungliga mål, att erbjuda nödhjälp till palestinska flyktingar, kvarstår men organisationen arbetar också med bland annat utbildning och sociala aktiviteter. Foto: UN PHOTO/SHAREEF SARHAN

14 14 FN:s säkerhetsråds resolution nr 50 (1948)

15 15

16 FOLKE BERNADOTTEAKADEMIN är den svenska myndigheten för fred, säkerhet och utveckling. Uppdraget innebär att stödja internationell fredsfrämjande verksamhet och att vårt arbete ska bidra till fred och säkerhet för fler. MYNDIGHETEN bär namn efter en person som, trots utmaningar och risker, satte andra människors behov framför sina egna. Folke Bernadottes ingripanden i andra världskrigets slutskede räddade tusentals liv, hans historiska medlingsuppdrag banade väg för konfliktlösning med fredliga medel och hans roll inom den första internationella fredsinsatsen gav FN ett instrument för att engagera sig direkt i pågående konflikter. FOLKE BERNADOTTEAKADEMIN är ett uttryck för Sveriges internationella engagemang och arvet efter Folke Bernadotte medlare, fredspionjär och människovän lever vidare genom myndighetens verksamhet och vision: I stället för vapen.