Utställningsmöte - Södra staden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utställningsmöte - Södra staden"

Transkript

1 Handläggare Datum Hanna Olsson Minnesanteckningar Utställningsmöte - Södra staden Plats och tid: Den 28 augusti 2014 kl. 18:00 i Rinkabyholmsskolans matsal Inbjudan: Inbjudan har skett via annonsering i dagspress, på kommunens hemsida och i utställningshandlingens kungörelse Syfte: Mötet syftar till att informera allmänheten om föreslagen utveckling för Södra staden i samband med att planen ställs ut Närvarande: Mattias Adolfsson(ordf. samhällsbyggnadsnämnden), Lars Holmberg(vice ordf. samhällsbyggnadsnämnden), Rebecka Persson(förvaltningschef samhällsbyggnadsnämnden), Björn Strimfors(stadsarkitekt), Tomas Burén(kommunekolog), Peder Hägg(exploateringsingenjör), Eva-Lena Larsdotter(projektledare), Hanna Olsson(planarkitekt), Jenny Lilius (kommunikatör) Cirka 60 medborgare kom till mötet INTRODUKTION Mattias Adolfsson inledde mötet, hälsade alla välkomna och berättade om planens syfte och genomförande. Presentation av närvarande tjänstemän. Eva-Lena gick igenom kvällens program och berättade övergripande om planens innehåll. Hanna berättade mer ingående om planförslaget, dess intentioner och tidplan. Planenheten Samhällsbyggnadskontoret Adress Box 611, Kalmar Besök Storgatan 35 A Tel vx

2 2 (6) FRÅGESTUND Efter presentationen blev det tid för de inbjudna att ställa öppna frågor som besvarades av politiker och tjänstemän. I sammanställningen förkortas besvarande personers namn med följande: Mattias Adolfson (MA) Eva-Lena Larsdotter (ELL),Hanna Olsson (HO), Rebecka Persson (RP), Björn Strimfors (BS), Peder Hägg (PH). Fråga: Vad gäller beträffande höjdsättning och färdig golvhöjd? Varför säger ni 2,5 när jag har hört siffran 2,65 m? En politiker har nämnt att den nya siffran är 3,60 meter, men jag har också hört 5 meter. Vad är det som gäller? Svar: (ELL, RP) Svår fråga för hela kommunsverige, där både SMHI och Länsstyrelsen är involverade. Vad som gäller är beroende på forskning där det idag finns ett samarbete mellan kommunen och Länsstyrelsen. Det finns inga enskilda resurser för det från kommunernas sida. Följdfråga: Varför säger ni 2,5 meter när jag har hört siffran 2,65 m? Vem ska jag tro på? Svar: (ELL) Det är kommunen som äger frågan i bygglovsskedet. Det prövas i varje enskilt bygglov. Staten anser att det är en kommunal angelägenhet trots att det rör alla kuststäder i Sverige. Det är också beroende av vilken kust det berör. Västkusten har andra förhållanden än vi har här på östkusten. Det påverkar också vilka nivåer man bör ta höjd för. Följdfråga: Det kan alltså förändras under tiden? Svar: (ELL) Ja, det beror på vilken kommun man befinner sig i. Fråga: Det planerade området innehåller förslag på väldigt många bostäder, men hur vet man att det kommer att flytta in så här mycket folk i området? Svar: (ELL) Dels är det en möjlighetsplan, där vi pekar ut möjliga områden för utveckling på lång sikt. Det kommer inte att hända på ett år utan det är en lång process. Enligt byggherrar som vi har haft möten med så finns det ett stort intresse att få bygga här. Arbetet vi gör nu ska skapa möjligheter att bygga här. Svar: (MA) När vi började planera Vimpeltorpet för flera år sedan såg situationen annorlunda ut, svårt att sälja. Nu har vi en helt annan situation där vi märker att det finns en större efterfrågan idag. Vi har också ett politiskt mål om att bygga fler bostäder och vi har också bostadsbrist vilket hämmar tillväxten i Kalmar. Det är väldigt viktigt att vi arbetar med att ta fram nya bostäder. Rinkabyholm är väldigt attraktivt. Fråga: Vilka personer är det som vill bo här ute? Är det lägenheter som ska byggas? Svar: (MA) Vi har planerat för både hyresrätter och villor, men vi ser att det finns en brist på flerbostadshus därför att människor vill ha möjligheten att flytta inom sitt område om livssituationen kan förändras. Fråga: Kommer det att vara en inflyttning i Rinkabyholm? Räknar ni med det

3 3 (6) och vad bygger den på? Det är rätt många människor som vi pratar om och vad bygger den informationen på? Svar: (MA) Vi har en inflyttning idag på runt 500 personer, men ju fler som flyttar hit desto större möjligheter för nya företag att etablera sig. Svar: (RP)Viktigt att nämna universitetet och deras satsning på 2 miljarder. Vi är bara i början av utvecklingen av universitetsstaden och ser vi på Växjö så har de vuxit utifrån sin universitetsetablering. Det här kommer att ta lång tid innan vi ser resultatet av den här satsningen. Fråga: Tidplanen ska vägen vara färdigställt 2018 kommer bostäderna bygggas efter eller innan vägdragningen är klar? Svar: (HO) Det finns områden som inte är direkt berörda av vägflytten där man skulle kunna påbörja bebyggelsen redan innan Fråga: Finns det något slutmål om när allt ska vara färdigt? Svar: (ELL)Nej, men i ett första skede finns planer på att börja med skolområdet. En detaljplan tar ungefär ett till två år och sedan kan man börja projektera och därefter börja bygga. Vi vet inte hur lång tid det kan ta, eftersom det kan variera och det är ju också styrt av efterfrågan. Fråga: Vad händer med sommarbostäderna på Ekö? Ska de försvinna? Svar: (ELL)Nej, inga hus ska rivas i det här utan alla hus som ligger på Ekö måste man ta hänsyn till. Fråga: När ni pratade om centrumet så sa ni ju att det finns en färdig detaljplan? Svar: (BS) Nej, det arbetet har pausat eftersom vi valde att invänta den här planen innan vi arbetar vidare med inkommen önskan om en detaljplan. Följdfråga: Men det var ju människor som var nere och mätte och jag har ju sett planer för detta? Svar: (ELL)Det finns ett planprogram från 2002 som visar på en stor bebyggelse, men den påbörjade detaljplanen för Ekö är pausad i väntan på denna fördjupade översiktsplans antagande. Fråga: Är centrumet också aktuellt i första etappen? Svar: (ELL) Nej, ett centrum kan vi inte göra innan E22 är flyttad. Fråga: Den översta röda ringen i planförslaget, är det där slingan är idag? I min lilla skog? Svar: (ELL) Det är på fältet, inte något i skogen utan på den lilla höjden. Fråga: Tittar ni på det här byggnadsförslaget som fanns för flera år sedan, som jag har sett. Då ville man förlänga tomterna vid sommarstugorna men arbetet stannade av, bland annat på grund av att det är ett VA-problem?

4 4 (6) Svar: (ELL) Vi har tagit med tankar från det gamla planprogrammet in i det nya planförslaget. Dock är det en del ändrade förutsättningar idag än vad vi hade för 12 år sedan, så stora delar av planprogrammet är inte längre aktuella att planera utifrån. Fråga: Angående Dunö vägsamfällighet, avser kommunen att ta över vägarna på Dunö? Vad innebär det för vägarna och för oss? Svar: (ELL) I kommunens översiktsplan finns det beskrivet att det finns många områden i kommunen som har omvandlats från sommarstugeområden till permanenta boenden, men där har ofta inte vägskötseln hängt med. Eftersom det här blir en del av den centrala staden så kommer det ställas högre krav på vägarna och då är det lämpligt med ett kommunalt ägandeskap. Följdfråga: Men vad innebär det för vägarna? Svar: (ELL) Det krävs stora investeringar för att kunna få vägarna i bättre skick, men kommunen kommer inte ta över vägarna direkt utan det kommer att ske en diskussion tillsammans med eventuella samfälligheter. Det samma gäller för marken. Viktigt att påpeka att all förändring alltid föregås av att alla får information om det som är planerat. Alla kommer att få chans att tycka till och där kan man också få svar från sakkunniga på sina frågor. Fråga: Vad är kommunal väg och kommunal standard? Svar: (BS) Gatubelysning, underhåll och skötsel, bredd på vägen med mera. Fråga: Hur påverkas det gamla detaljplanearbetet helheten och hur går det till? Svar: (ELL) Man tar fram befintligt material som finns men det blir ett omtag i det arbetet utifrån det som man har kommit fram nu. Den tidigare påbörjade detaljplanen för Ekö är alltså inte längre aktuell utan måste uppdateras utifrån de ståndpunkter som finns med i den här planen. Fråga: Markägarna har ju velat sälja marken. Kan kommunen tänka sig att gå in och köpa upp marken för att kunna bevara Ekö stugområde? Svar: (PH) Det kommer troligtvis inte bli aktuellt för kommunen att köpa in mark för att den i framtiden inte ska bebyggas, men eftersom kommunen har planmonopol så kan man i olika planer styra vilken mark som ska bebyggas och inte. Den fördjupade översiktsplanen är tänkt att visa vilken mark som bäst ska utvecklas för rekreativa och ekologiska värden till exempel. Fråga: Det finns önskemål om möte mellan kommunen och Ekö stugförening och gärna ett separat möte med markägaren för Ekö, helst redan i höst. Svar: (RP) Vi för det till protokollet och återkommer inom kort. Fråga: Flerfamiljshusen, vem ska äga dem? Svar: (MA) Det kan vara både Kalmarhem och andra aktörer. Vi kommer att ha en målsättning om att det ska vara en viss andel som är hyresrätter.

5 5 (6) Fråga: Ni pratar om att binda ihop de gröna lederna. Kalmarsundsleden är på kartan utpekad över ett vassområde. Hur har ni tänkt bygga leden i det här området? Svar: (ELL) Vi måste titta mer exakt på hur kan tänkas gå i framtiden, vilket inte är detaljstuderat ännu. Vi är fortfarande på en övergripande nivå. Fråga: Det nya centrumet, vet ni vad det kommer att innehålla? Svar: (ELL) Det finns önskemål om att bygga livsmedelsbutik och övriga servicefunktioner. Viktigt är att verksamheterna inte konkurrerar ut varandra. Det beror också på vilken efterfrågan blir. Det kommer så klart att styra utbudet. Fråga: Vad är det för typ av skola som man planerar för? Låg, mellan eller även upp till högstadium? Svar: (HO) Första skedet upp till årskurs sex. Ett högstadium kräver ett väldigt stort elevunderlag för att det ska kunna bli möjligt. Det är för tidigt för att svara på idag var framtida barn ska gå. Fråga: Har ni tänkt på lite större tomter så att det inte blir för tätt? En större tomt kanske harmonierar bättre med området? Det finns önskemål om att inte bygga ett nytt Ljusstaden med alldeles för små tomter! Många vill ha minst 1000 kvm tomt för att kunna bygga enplanshus och inte behöva göra sig osams med grannar med mera. Viktig synpunkt att tomternas storlek förs till protokollet för att det är många tomtköpares önskemål. Svar: (ELL/HO) Det är viktigt att det blir en variation, både mindre och lite större tomter, då det finns en stor efterfrågan även på mindre bostäder. Mindre tomter ger större allmänna grönytor för rekreation och friluftsliv. Det gamla planförslaget föreslog cirka 300 villatomter och tog mer mark i anspråk än vad nuvarande planförslag gör, vilket eventuellt kan resultera i cirka 900 bostäder. Fråga: Hur höga blir flerbostadshusen? Svar: (ELL) Förmodligen två till fyra våningar, vilket varierar. Vi har räknat på ett snitt på tre våningar. Det är svårt att få ekonomi i tre-våningshus, eftersom det då finns ett krav på hiss. Följfråga: Var är det tänkt att flerbostadshusen ska ligga? Svar: (ELL) Det kan bli flera områden som får inslag av flerbostadshus, men annars är det främst längs med nuvarande E22. Fråga: Hur nära vägen får man bygga och hur är det tänkt med den nya vägen? Finns det bestämmelser som reglerar detta? Svar: (ELL) Jo, det finns vissa bestämmelser att förhålla sig till. Det gäller att skapa goda boendemiljöer som klarar bullernivåerna. Där kan man arbeta mycket med utformningen. Omvandlingen av E22 kommer bland annat att innebära sänkt hastighet och en annan gatuutformning. Förmodligen kommer vägen att delas upp i olika sektioner som får mer eller mindre stadsmässighet, det vill säga resurser för att skapa ett fungerande och brukarvänligt gaturum.

6 6 (6) Fråga: Den inritade vattenleden, hur exakt är den planerad? Svar: (ELL) Det finns en vision om att utveckla de vattenområden som finns i Södra staden. Där måste man titta vidare på hur man kan göra det på ett bra sätt utan att för den sakens skull dra om sträckningen för våra vattendrag. Även utvecklingen av angöringspunkter via sjövägen är en ambition. Fråga: Det finns önskemål om mindre radhus utan stor tomt. För mig som är gammal och önskar ett litet radhus med liten tomt, finns det också planer för dessa? Vill inte behöva flytta för att jag inte orkar med min stora tomt och mitt stora hus. Svar: (ELL) Det är det som är tanken med vårt förslag, att det ska finnas en blandad bebyggelse som möjliggör att man kan bo kvar i sitt område även när man inte längre orkar med sitt stora hus och sin stora tomt. Vi ser idag en brist på den möjligheten och det har vi tagit med i vårt arbete. Vid protokollet: Jenny Lilius (kommunikatör) Protokollsjusterare: Hanna Olsson (planarkitekt)

Goda avsikter men ohållbart resultat Arkitekten Rune Elofsson är starkt kritisk till dagens stadsplanering

Goda avsikter men ohållbart resultat Arkitekten Rune Elofsson är starkt kritisk till dagens stadsplanering Goda avsikter men ohållbart resultat Arkitekten Rune Elofsson är starkt kritisk till dagens stadsplanering Vi behöver tänka nytt. Eller gammalt, fast med nya förtecken. Det anser Rune Elofsson, arkitekt

Läs mer

NÄRINGSLIVSTRÄFF DEN 28 MAJ PÅ CAMPUS VÄST MED FINN JOHNSSON

NÄRINGSLIVSTRÄFF DEN 28 MAJ PÅ CAMPUS VÄST MED FINN JOHNSSON NÄRINGSLIVSTRÄFF DEN 28 MAJ PÅ CAMPUS VÄST MED FINN JOHNSSON Det var glädjande att se en stor uppslutning vid näringslivsträffen, ca 35 personer kom för att diskutera hur näringslivsutveckling skall åstadkommas

Läs mer

Användning av det kommunala vetot mot vindkraft i Västra Götalands län

Användning av det kommunala vetot mot vindkraft i Västra Götalands län Användning av det kommunala vetot mot vindkraft i Västra Götalands län Andrea Franzén Wallberg och Lotta Göthe Miljöbyrån Ecoplan AB På uppdrag av Power Väst, i samarbete med Länsstyrelsen Västra Götalands

Läs mer

Att ta fram en tidsplan

Att ta fram en tidsplan Att ta fram en tidsplan KAMP Företagsutveckling Tidplaner GANTT-schema När det gäller att ta fram tidsplaner för ett projekt är en av de vanligaste och också mest användbara metoderna det så kallade GANTT-schemat.

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Handledning Plan- och bygglagen en vägledning

Handledning Plan- och bygglagen en vägledning Handledning Plan- och bygglagen en vägledning Innehåll 1. Inledning 1 1.1 Introduktion 1 1.2 Var finns reglerna och vilka är myndigheterna 1 1.3 Vilka rättsliga instrument som finns i plan- och bygglagen

Läs mer

Trafficking är det moderna slaveriet. Elever på Angeredgymnasiet om trafficking och prostitution VT 2012

Trafficking är det moderna slaveriet. Elever på Angeredgymnasiet om trafficking och prostitution VT 2012 Trafficking är det moderna slaveriet Elever på Angeredgymnasiet om trafficking och prostitution VT 2012 Den grekiska filosofen Aristoteles sade Slaven är ett stycke egendom med själ. Detta citat tycker

Läs mer

VAR REDO ATT KÄMPA! Asylsökande barn och föräldrar berättar om sin första tid i Sverige

VAR REDO ATT KÄMPA! Asylsökande barn och föräldrar berättar om sin första tid i Sverige VAR REDO ATT KÄMPA! Asylsökande barn och föräldrar berättar om sin första tid i Sverige RÄDDA BARNEN 2014 1 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer

Läs mer

OLIKA MEN LIKA ATT ARBETA MED BARNKONVENTIONEN I FÖRSKOLAN

OLIKA MEN LIKA ATT ARBETA MED BARNKONVENTIONEN I FÖRSKOLAN OLIKA MEN LIKA ATT ARBETA MED BARNKONVENTIONEN I FÖRSKOLAN Foto: Mostphotos Metodbok Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen.

Läs mer

Det här är Kungsbacka kommuns. styrmodell

Det här är Kungsbacka kommuns. styrmodell Det här är Kungsbacka kommuns styrmodell innehåll Kapitel 1 Visionen pekar ut riktningen 4 Så här styrs Kungsbacka 6 Kapitel 2 Politikerna i KF styr på olika sätt 8 Kapitel 3 Så styr politikerna i nämnderna

Läs mer

Medling i skola samt vid brott

Medling i skola samt vid brott Medling i skola samt vid brott En utredning om medling i Norrbotten Luleå Tekniska Universitet Utredningssociologi Jennie Oja Förord Jag vill först och främst tacka kommunförbundet i Norrbotten som gav

Läs mer

Otrygghet är att ha ett bultande hjärta

Otrygghet är att ha ett bultande hjärta Otrygghet är att ha ett bultande hjärta En undersökning om ungdomar som går i gymnasiesärskolan och deras upplevelser av mobbning, hot och våld. Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion

Läs mer

Har Delaktighetsmodellen ökat brukarnas möjligheter och förmåga att ha inflytande över sina liv?

Har Delaktighetsmodellen ökat brukarnas möjligheter och förmåga att ha inflytande över sina liv? Har Delaktighetsmodellen ökat brukarnas möjligheter och förmåga att ha inflytande över sina liv? En genomlysning av några kommuners arbete med Delaktighetsmodellen i LSS-verksamhet i samarbete med Kommunförbundet

Läs mer

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN IKT-FUNKTIONEN

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN IKT-FUNKTIONEN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN IKT-FUNKTIONEN UTREDNING Projekt: Författare: Version: Elever i behov av särskilt IT-stöd v3.3.017 Förvaltning/avdelning: Godkänd av beställare: Senast ändrad: Utbildningsförvaltningen,

Läs mer

Från analog till digital

Från analog till digital 2014:3 Från analog till digital Insatser för att främja en digital planprocess MISSIV DATUM DIARIENR 2014-02-13 2013/91-5 ERT DATUM ER BETECKNING 2013-03-27 S2013/2536/PBB (delvis) Regeringen Socialdepartementet

Läs mer

Individuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Individuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Individuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Inledning Denna lathund har Riksföreningen Autism (RFA) sammanställt för att underlätta för brukare som vill

Läs mer

En bostadspolitisk agenda för Sverige 63 FÖRSLAG FÖR ÖKAT BYGGANDE

En bostadspolitisk agenda för Sverige 63 FÖRSLAG FÖR ÖKAT BYGGANDE 1 En bostadspolitisk agenda för Sverige 63 FÖRSLAG FÖR ÖKAT BYGGANDE 20 februari 2014 2 NYBYGGARKOMMISIONEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD...3 1. SAMMANFATTNING...5 2. SVERIGE HAR EN

Läs mer

Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring

Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring För att en process ska hållas vid liv, måste den ständigt fyllas med ny energi och få andrum för att ladda energi. Processen

Läs mer

Att växa upp i storstadsskugga i Vimmerby, Hultsfred och Eksjö

Att växa upp i storstadsskugga i Vimmerby, Hultsfred och Eksjö Att växa upp i storstadsskugga i Vimmerby, Hultsfred och Eksjö Lotta Svensson En rapport från FoU Söderhamn Att växa upp i storstadsskugga - i Vimmerby, Hultsfred och Eksjö Lotta Svensson Omslagsbilden

Läs mer

Drömmen om ett bättre liv Framtidsbild 2018

Drömmen om ett bättre liv Framtidsbild 2018 Drömmen om ett bättre liv Framtidsbild 2018 DRÖMMEN OM ETT BÄTTRE LIV 1 Förord För att vi ska kunna utveckla verksamheten tillsammans är det viktigt att det finns en tydlig färdriktning. Med det här dokumentet

Läs mer

Alla kan inte göra allt men alla kan göra något. Om regionalt samarbete kring nyanländas invandrares etablering

Alla kan inte göra allt men alla kan göra något. Om regionalt samarbete kring nyanländas invandrares etablering Alla kan inte göra allt men alla kan göra något Om regionalt samarbete kring nyanländas invandrares etablering Sveriges Kommuner och Landsting 2008 Formgivning forsbergvonessen Tryckeri Cicero Rapporter

Läs mer

Fler bostäder hur gör vi?

Fler bostäder hur gör vi? Fler bostäder hur gör vi? Gemensamt kan vi förbättra bostadsmarknaden i Göteborgsregionen! Fler bostäder hur gör vi? 1 GR Projektledare: Per Kristersson, GR Text: Staffan Sjöberg, Kraftord Layout: GR Info,

Läs mer

339 LEDANDE POLITIKER OM SVENSK STADS- POLITIK SÅ VILL DE FORMA FRAMTIDENS STÄDER

339 LEDANDE POLITIKER OM SVENSK STADS- POLITIK SÅ VILL DE FORMA FRAMTIDENS STÄDER 339 LEDANDE POLITIKER OM SVENSK STADS- POLITIK SÅ VILL DE FORMA FRAMTIDENS STÄDER INLEDNING Vi har alla olika tidshorisonter när det gäller investeringar i staden. För handlaren så är det dagskassan och

Läs mer

PRO:S BOENDEPOLITISKA PROGRAM

PRO:S BOENDEPOLITISKA PROGRAM Jag vill bo här och du vill bo där hur svårt kan det vara? PRO:S BOENDEPOLITISKA PROGRAM JAG VILL BO HÄR OCH DU VILL BO DÄR HUR SVÅRT KAN DET VARA? 3 Bygg fler bra boendet för äldre till rimliga kostnader.

Läs mer

Upplevelser av diskriminering rapport

Upplevelser av diskriminering rapport Upplevelser av diskriminering rapport Tryckeriuppgifter Diskrimineringsombudsmannen, DO DO maj 2010 Artikel R1 2010 Tryck Danagårds Grafiska, Ödeshög, 2010 Upplevelser av diskriminering en sammanfattande

Läs mer

Handlingsplan för stadens byggande.

Handlingsplan för stadens byggande. PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER På väg mot vårt framtida Örebro, del 2 Handlingsplan för stadens byggande. orebro.se PROGRAM Uttrycker värdegrund och önskvärd utveckling av verksamheten.

Läs mer

Hans-Åke Scherp ATT LEDA LÄRANDE SAMTAL

Hans-Åke Scherp ATT LEDA LÄRANDE SAMTAL Hans-Åke Scherp ATT LEDA LÄRANDE SAMTAL Hans-Åke Scherp. Att leda lärande samtal (Andra tryckningen) ISBN 91-85019-50-X Författaren Grafisk form: Gun-Britt Scherp Omslagsbild: Uwe Hamayer, Kiel Tryck:

Läs mer

Växjö kommuns översiktsplan, del Växjö stad

Växjö kommuns översiktsplan, del Växjö stad FÖRFATTNINGSSAMLING Senast ändrad 2012-02-28 Växjö kommuns översiktsplan, del Växjö stad Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Planeringskontoret Dokumentnamn Växjö kommuns översiktsplan, del

Läs mer

Man vill ha det lite jämställt sådär

Man vill ha det lite jämställt sådär Jenny Alsarve & Katarina Boye Man vill ha det lite jämställt sådär Planer för föräldraledighet och arbetsdelning bland blivande föräldrar Arbetsrapport 14 2011 Innehållsförteckning Inledning... 3 Doing

Läs mer

KS10.162. Stora Bråta program för bostäder. Samrådsredogörelse del 2. Sektor samhällsbyggnad Planenheten 2015-05-11

KS10.162. Stora Bråta program för bostäder. Samrådsredogörelse del 2. Sektor samhällsbyggnad Planenheten 2015-05-11 KS10.162 Stora Bråta program för bostäder Samrådsredogörelse del 2 Sektor samhällsbyggnad Planenheten 2015-05-11 Innehåll 1 Hur samrådet har genomförts 4 2 Sammanfattning av synpunkter samt ställningstagande

Läs mer