ÅRSREDOVISNING 2014 SPARBANKEN ÖRESUND ORG. NR

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2014 SPARBANKEN ÖRESUND ORG. NR

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förvaltningsberättelse 1 Fem år i sammandrag 7 FINANSIELLA RAPPORTER Resultaträkning 9 Rapport över totalresultatet 9 Balansräkning 10 Rapport över förändringar i eget kapital 11 Kassaflödesanalys 12 Not 1 Information om Sparbanken Öresund 13 Not 2 Redovisningsprinciper 13 Not 3 Risker 22 Not 4 Räntenetto 29 Not 5 Erhållna utdelningar 29 Not 6 Provisionsintäkter 29 Not 7 Provisionskostnader 29 Not 8 Nettoresulat av finansiella transaktioner 30 Not 9 Övriga rörelseintäker 30 Not 10 Allmänna administrationskostnader 30 Not 11 Övriga rörelsekostnader 32 Not 12 Kreditförluster, netto 33 Not 13 Bokslutsdispositioner 33 Not 14 Skatter 33 Not 15 Utlåning till kreditinstitut 34 Not 16 Utlåning till allmänheten 34 Not 17 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 34 Not 18 Aktier och andelar 34 Not 19 Aktier och andelar i intresseföretag 35 Not 20 Aktier och andelar i koncernföretag 35 Not 21 Immateriella anläggningstillgångar 35 Not 22 Materiella tillgångar 36 Not 23 Övriga tillgångar 37 Not 24 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 37 Not 25 Skulder till kreditinstitut 37 Not 26 Inlåning från allmänheten 37 Not 27 Emitterade värdepapper 37 Not 28 Övriga skulder 37 Not 29 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 38 Not 30 Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser 38 Not 31 Övriga avsättningar 38 Not 32 Efterställda skulder 38 Not 33 Obeskattade reserver 38 Not 34 Eget kapital 38 Not 35 Ställda säkerheter 39 Not 36 Eventualförpliktelser/Ansvarsförbindelser 39 Not 37 Åtaganden 39 Not 38 Närstående 39 Not 39 Försäljning av verksamhet 40 Not 40 Finansiella tillgångar och skulder 41 Not 41 Viktiga uppskattningar och bedömningar 44 Not 42 Kapitaltäckning 44 Styrelsens underskrifter 46 Revisionsberättelse 47

3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ALLMÄNT OM VERKSAMHETEN Sparbanken Öresund ( banken ) är sedan den 20 maj 2014 ett helägt dotterbolag till Swedbank. Swedbank förvärvade då samtliga aktier i Sparbanken Öresund. I samband med förvärvet avyttrade Swedbank Sparbanken Öresunds kontor i Eslöv, Kävlinge, Lund, Löddeköpinge, Staffanstorp, Södra Sandby och Veberöd till Sparbanken Skåne. Personalen tillhörande nämnda kontor är sedan den 20 maj anställda i Sparbanken Skåne. Kundreaktionerna på denna strukturaffär har till stor del varit positiva och volymutvecklingen har fortsatt vara positiv, vilket är mycket tillfredsställande. Under hösten har Sparbanken Öresunds kontor i Trelleborg, Landskrona, Helsingborg och på Stortorget i Malmö stängts och slagits samman med Swedbanks befintliga kontor på dessa orter. Vid årets utgång hade Sparbanken Öresund kvar 12 kontor på 11 orter. Sparbanken Öresund hade vid årsskiftet cirka 330 medarbetare. Samtliga kommentarer till affärsvolymutveckling och resultatutveckling är baserade på analys av utfall per den 31 december 2014 jämfört med den 31 december I jämförelsen måste man dels beakta strukturaffären, där 8 av Sparbanken Öresunds kontor, motsvarande cirka 47 procent av volymen, avyttrades. MEDARBETARNA 2014 blev ett förändringens år för samtliga medarbetare i Sparbanken Öresund. Strukturaffären som genomfördes i maj och som innebar att Swedbank köpte banken utav stiftelserna ledde till helt nya förutsättningar för arbetet. För vissa medarbetare kommer affären att leda till fortsatt jobb i den verksamhet som man funnits i tidigare, för andra medarbetare medför förändringen att man kommer att ta till sig helt nya arbetsuppgifter i eller utanför organisationen. I princip är ingen medarbetare oberörd av affären. Personalen har mött utmaningarna på ett mycket professionellt sätt och trots hög stressnivå, finns ingen alarmerande sjukfrånvaro med tanke på omständigheterna. Vid årets början var vi 543 medarbetare i Sparbanken Öresund och vid utgången av året var vi 331. I samband med affären övergick 113 medarbetare och blev en del av Sparbanken Skåne. MILJÖ Sparbanken Öresund ska arbeta för hållbar utveckling genom alla våra processer, vilket innebär att hänsyn måste tas både till miljömässiga, arbetsrättsliga, människorättsliga och affärsetiska aspekter. Banken har en miljökommitté vars uppgift är att öka samordningen och integreringen i verksamheten och med våra leverantörer. Miljöarbetet kan omfatta projekt och aktiviteter med anknytning till all verksamhet i banken. Sparbanken Öresund påverkar miljön framförallt genom valet av resesätt samt genom olika inköp. Att om möjligt välja miljövänliga alternativ ska vara en självklarhet för alla medarbetare. Banken har en miljöpolicy som styr arbetet med miljöförbättrande åtgärder. Ambitionen är att utveckla arbetet stegvis och att successivt minska bankens miljöpåverkan. 1

4 AFFÄRSVOLYMUTVECKLING Sparbanken Öresunds totala affärsvolym uppgick till mnkr ( ). Förändringen i affärsvolym beror på strukturaffären. De sammanlagda inlåningsvolymerna i egen portfölj uppgick till mnkr (24 115). De sammanlagda placeringsvolymerna uppgick till mnkr (17 043). De sammanslagna sparandevolymerna uppgick till mnkr (41 158). De sammanlagda utlåningsvolymerna, inklusive ej utnyttjad beviljad kredit, uppgick till mnkr (61 879). RESULTATUTVECKLING Sparbanken Öresund kan för perioden januari till december 2014 redovisa ett rörelseresultat på 1 652,1 mnkr (178,0) inklusive en reavinst om 1 841,7 mnkr för de åtta kontoren som avyttrades i samband med strukturaffären och nedskrivningar av immateriella samt finansiella tillgångar om totalt 149,3 mnkr. Rörelseresultatet exklusive reavinst och nedskrivningar uppgår till -40,3 mnkr (178,0). Det sämre rörelseresultatet beror huvudsakligen på strukturaffären, men även på ett lägre ränte- och provisionsnetto. Räntenettot uppgick till 553,2 mnkr (755,6), vilket är en minskning med 202,4 mnkr eller 26,8 procent. Minskningen beror dels på det låga ränteläget som råder, dels på det uteblivna räntenettot från de åtta avyttrade kontoren. Provisionsnettot uppgick till 230,8 mnkr (350,4), vilket är en minskning med 119,5 mnkr eller 34,1 procent. Det låga provisionsnettot beror dels på lägre provisioner från tredje part, dels på strukturaffären. Nettoresultatet av finansiella transaktioner uppgick till -19,8 mnkr (27,9), vilket beror på avveckling av säkringsredovisning till följd av att Sparbanken Öresund blev ett helägt dotterföretag till Swedbank och risker hanteras inom Swedbankkoncernen. Övriga rörelseintäkter rensat för rearesultat för de sålda kontoren uppgick till 117,9mnkr (40,8), vilket är en ökning med 77,1 mnkr eller 189,1 procent. Totala rörelsekostnader före kreditförluster uppgick till 878,5 mnkr (942,8), vilket är en minskning med 64,2 mnkr eller 6,8 procent. I totala rörelsekostnader ingår allmänna administrationskostnader med 688,8 mnkr (780,0), vilka minskat med 91,2 mnkr eller 11,7 procent. I samband med strukturaffären skrev banken ned aktierna i SDC med 18,0 mnkr och aktierna i Cerdo Bankpartner med 26,6 mnkr och immateriella tillgångar skrevs ned med 104,8 mnkr. Kreditförlusterna uppgick till 61,2 mnkr (70,1), vilket är en minskning med 8,9 mnkr eller 12,7 procent. Kreditförlustnivån var 0,6 procent (0,3) av ingående balans för utlåningen till allmänheten i egen balansräkning och 0,1 procent (0,2) av den totala utlåningsvolymen. Andelen osäkra fordringar netto av utlåning till allmänheten i egen balansräkning var 1,6 procent (1,1). Den totala reserveringsgraden uppgick till 39,8 procent (50,4). Likviditeten är fortsatt god. Vid årsskiftet uppgick kassa, utlåning till kreditinstitut samt obligationer och andra räntebärande värdepapper till 8 087,8 mnkr (7 121,1). 2

5 LIKVIDITET Likviditeten garanteras av moderbolaget Swedbank AB publ enligt Agreement om Liquidity management för Swedbanks finansiella grupp. Eftersom krav på en likviditetsreserv inte längre finns har värdepappersportföljen sålts under året. Bankens egna utestående lån har återbetalats till kreditgivarna under året med undantag för förlagslån och emitterade värdepapper. BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT Inledning Sparbanken Öresund AB (publ) är ett svenskt publikt aktiebolag med säte i Malmö. Fram till den 20 maj 2014 ägdes Sparbanken Öresund av två stiftelser Sparbanksstiftelsen Öresund sydvästra Skåne och Sparbanksstiftelsen Gripen. Sparbanksstiftelsen Öresund sydvästra Skåne innehade 77,74 procent och Sparbanksstiftelsen Gripen 22,26 procent av aktierna i Sparbanken Öresund. Sparbanken Öresund var även fram till detta datum moderföretag i Sparbanken Öresund-koncernen. Från och med den 20 maj 2014 är Sparbanken Öresund ett helägt dotterbolag till Swedbank AB (publ) och ingår således i Swedbank-koncernen. System för intern kontroll och riskhantering i den finansiella rapporteringen Intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen definieras som den process, utförd av styrelsen, revisionsutskottet (fram till den 20 maj 2014), ledningen och annan berörd personal, som syftar till att säkerställa en rimlig försäkran om korrektheten i den finansiella rapporteringen. Sparbanken Öresunds styrelse har det yttersta ansvaret för Sparbanken Öresunds risktagande och bedömning av kapitalbehov samt den finansiella rapporteringen. Kontrollmiljö Kontrollmiljön skapar basen för intern kontroll genom att forma den kultur och de värderingar Sparbanken Öresund verkar utifrån. Denna komponent av den interna kontrollstrukturen inkluderar organisationens ledarstil, gällande värdegrunder samt hur befogenheter och ansvar kommuniceras och dokumenteras i styrande dokument som interna policyer och instruktioner. Inom Sparbanken Öresund är ansvaret för riskhantering baserat på principen om tre försvarslinjer som syftar till att tydliggöra roller och ansvar för riskhantering. I grunden ligger att varje anställd är ansvarig för att hantera riskerna inom det egna ansvarsområdet samt för efterlevnad av externa och interna regler. Modellen skiljer mellan funktioner som äger risk och regelefterlevnad (första linjen), funktioner för övervakning av risker och regelefterlevnad (andra linjen) och funktioner för oberoende granskning (tredje linjen). Ekonomi- och Finansenheten, som tillhör första försvarslinjen, ansvarar för redovisning och bokslut samt för ekonomiska och administrativa styrsystem. I enhetens ansvar ingår även bankens likviditet, internbank, kapitalbas, skatteanalys samt myndighetsrapportering. Dessutom ska enheten säkerställa att instruktioner av betydelse för den finansiella rapporteringen görs kända och tillgängliga för berörd personal. Riskbedömning Som ett led i arbetet med att kvalitetssäkra den finansiella rapporteringen fanns fram till den 20 maj 2014 ett av styrelsen inrättat revisionsutskott bestående av styrelsens vice ordförande samt en styrelseledamot. Från den 20 maj 2014 har styrelsen motsvarande funktion, d v s styrelsen behandlar kritiska redovisningsfrågor samt finansiella rapporter som banken lämnar. Styrelsen övervakar också effektiviteten i internkontrollen, internrevisionen och riskhanteringssystemen avseende den finansiella rapporteringen. 3

6 Styrelsen säkerställer även genom fortlöpande kontakt med ansvariga inom Sparbanken Öresund samt med bankens interna och externa revisorer att risker för väsentliga fel i den finansiella rapporteringen identifierats och hanterats. Kontrollaktiviteter Den andra försvarslinjen utövar tillsyn inom banken vad gäller riskhantering och regelefterlevnad och består av funktionerna för riskkontroll och compliance. Dessa funktioner är ansvariga för att övervaka och testa lämplighet och effektivitet i implementerade rutiner på banken samt övervaka förändringar i regelverk. Funktionerna för riskkontroll och compliance stödjer även första försvarslinjen med tillämpningen genom att assistera vid utveckling av rutiner, metoder och verktyg för hantering av risker och regelefterlevnad. Funktionerna för riskkontroll och compliance sammanställer, analyserar och rapporterar bankens risker till ledningen och styrelsen. Slutligen stödjer dessa funktioner ledningen i att övervaka regelefterlevnad och ändringar i regelverk. Inom bankens redovisningsfunktion sker fortlöpande avstämningar och kontroller av redovisade belopp samt analyser av resultat- och balansräkningar. Kontroller på transaktionsnivå är implementerade i Sparbanken Öresunds processer och innefattar kontrollaktiviteter såsom attester, avstämningar och analyser. Det finns även generella IT-kontroller, som till exempel övervakning av IT-driften, rutiner för utveckling och förändringar av system samt behörighetskontroller. Information och kommunikation Banken har informations- och kommunikationsvägar som syftar till att främja fullständighet och riktighet i den finansiella rapporteringen. I syfte att öka medvetenheten av vikten av god intern kontroll genomför banken workshops och utbildningar om operationell risk. Uppföljning Revisionsutskottet övervakade fram till den 20 maj 2014 den interna kontrollen över finansiell rapportering. Den 20 maj 2014 övertog styrelsen denna funktion. Vid varje styrelsesammanträde presenteras och diskuteras bankens ekonomiska ställning. Därutöver utövar Sparbanken Öresunds funktioner för riskkontroll och compliance samt internrevision en kontinuerlig uppföljning av den interna kontrollen. Externrevisionen granskar den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen utifrån den plan som förankras hos styrelsen. Resultatet av externrevisionens granskning liksom de åtgärder som vidtas och statusen avseende dessa, rapporteras löpande till styrelsen (till revisionsutskottet fram till den 20 maj 2014). Internrevision Den tredje försvarslinjen utgörs av internrevisionen. Internrevisionsfunktionen har till uppgift att utvärdera och verifiera att riskhanteringen och den interna styrningen och kontrollen fungerar tillfredsställande. Detta ansvar innefattar även att kontrollera att de oberoende kontrollfunktionerna inom andra försvarslinjen fungerar på ett tillfredsställande sätt. Internrevisionen är oberoende från affärsverksamheten och rapporterar till styrelsen (via revisionsutskottet fram till den 20 maj 2014). Rösträttsbegränsningar Sparbanken Öresunds bolagsordning innehåller inga begränsningar i fråga om hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma. Vissa bolagsordningsbestämmelser Sparbanken Öresunds bolagsordning saknar särskilda bestämmelser om tillsättande och entledigande av styrelseledamöter samt om ändring av bolagsordningen. Av bolagsstämman lämnade bemyndiganden Bolagsstämman har inte bemyndigat styrelsen att besluta att banken ska ge ut nya aktier eller förvärva egna aktier. 4

7 Styrelsens och utskottens sammansättning Styrelsen i Sparbanken Öresund består av fem av stämman utsedda ledamöter (fram till den 20 maj 2014 bestod styrelsen av nio av stämman utsedda ledamöter). Utöver av stämman utsedda ledamöter är bankens VD ordinarie ledamot i styrelsen, med bankens ställföreträdande VD som personlig suppleant. I banken har under året funnits följande utskott: Ersättningsutskottet (till den 20 maj 2014) - Bo Lundgren (ordförande) - Bengt Johansson (ledamot) Kreditutskottet (till den 20 maj 2014) - Bo Lundgren (ordförande) - Bengt Johansson (vice ordförande) - Lars Ljungälv (ledamot) - Mats Nilsson (ledamot) - Torbjörn Lanker (suppleant) Revisionsutskott (till den 20 maj 2014) - Bengt Johansson (ordförande) - Helene Hartman (ledamot) - Thorbjörn Lanker (ledamot) Risk- och kapitalutskottet (till den 20 maj 2014) - Bo Lundgren (ordförande) - Christer Arvidson (vice ordförande) - Lars Ljungälv (ledamot) Fr o m den 20 maj 2014 har ovanstående utskottsfrågor hanterats av styrelsen. Riskutskott (fr.o.m. den 20 maj 2014) - Eva de Falck (ordförande) - Johan Rosén (ledamot) RISK OCH KAPITALHANTERING För väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer se not 3. HÄNDELSER EFTER RAPPORTPERIODENS UTGÅNG Inga väsentliga händelser har skett efter rapportperiodens utgång. FRAMTIDA UTVECKLING Sparbanken Öresund kommer under hösten 2015 att fusioneras med Swedbank AB. 5

8 FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION Disponibla vinstmedel enligt balansräkning Året vinst Överkursfonden Balanserade vinstmedel från tidigare år Summa kr kr kr kr Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande: Utdelning till aktieägare Som balanserad vinst överförs Summa kr kr kr Bankens totala kapitalrelation uppgår efter föreslagen vinstutdelning till 30,58 (16,88) och soliditeten till 15,4 procent (9,0). Styrelsen och VD försäkrar att årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed. Det ger en rättvisande översikt över utvecklingen av bankens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som banken står inför. Den verksamhet som bedrivs i banken medför inte risker utöver vad som förekommer eller kan antas förekomma i branschen. Styrelsen har beaktat bankens konsolideringsbehov genom allsidig bedömning av bankens ekonomiska ställning och möjligheter att på sikt infria sina åtaganden, även med beaktande av förväntade framtida regelverksförändringar. Orealiserade värdeförändringar på tillgångar och skulder värderade till verkligt värde har påverkat det egna kapitalet med netto kronor. Bankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att banken kan fortsätta sin verksamhet och förväntas fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt samt ha förmåga att göra de investeringar som är nödvändiga. Styrelsens bedömning är att storleken på det egna kapitalet, även efter föreslagen utdelning, är försvarlig samt står i rimlig proportion till omfattningen på bankens verksamhet, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt samt de risker som är förenade med verksamhetens bedrivande. Vad beträffar bankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. 6

9 FEM ÅR I SAMMANDRAG Nyckeltal Volym Affärsvolym ultimo, mnkr Förändring under året, % -54,8 4,5 6,3 1,4 237,9 Av banken förvaltade och förmedlade kundvolymer Kapital Soliditet Beskattat eget kapital i % av 22,2% 9,1% 9,2% 10,0% 9,8% balansomslutningen Primärkapitalrelation Primärkapital/Kapitalkrav 2,97 1,57 1,60 1,70 1,68 Resultat Placeringsmarginal Räntenetto i % av MO 2,2% 2,2% 2,4% 2,6% 2,4% Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av 3,7% 1,1% 1,1% 1,2% 0,8% genomsnittlig affärsvolym Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av genomsnittlig 2,2% 0,2% 0,0% 0,1% neg affärsvolym Räntabilitet på eget kapital Rörelseresultat efter schablonskatt i 36,3% 4,8% 0,7% 1,9% neg % av genomsnittligt eget kapital Avkastning på tillgångar Nettovinst i % av balansomslutning 7,2% 0,4% 0,2% 0,1% 0,1% K/I-tal före kreditförluster Summa kostnader exkl. 0,32 0,78 0,85 0,87 0,91 kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter K/I-tal efter kreditförluster Summa kostnader inkl. kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,34 0,84 0,97 0,93 1,02 Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl. banker) Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl. banker) 39,8% 50,4% 50,2% 41,8% 48,1% 1,6% 1,1% 1,0% 1,3% 1,1% 0,6% 0,3% 0,6% 0,3% 0,7% Övriga uppgifter Medelantal anställda Antal kontor

10 tkr Resultat- och balansräkning Resultaträkning Räntenetto Provisioner, netto Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga intäkter Summa intäkter Allmänna administrationskostnader Övriga kostnader Kreditförluster Nedskrivningar Summa kostnader Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatter Årets resultat Balansräkning Tillgångar Kassa Statsskuldförbindelser Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Immateriella tillgångar Materiella tillgångar Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder och avsättningar Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Emitterade värdepapper Övriga skulder Efterställda skulder Avsättningar för pensioner m.m Summa skulder och avsättningar Obeskattade reserver Eget kapital Summa skulder, avsättningar och eget kapital

11 RESULTATRÄKNING 1 januari - 31 december tkr Not Ränteintäkter Leasingintäkter Räntekostnader Räntenetto Erhållna utdelningar Provisionsintäkter Provisionskostnader Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga rörelseintäkter Summa rörelseintäkter Allmänna administrationskostnader Av- och nedskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Summa kostnader före kreditförluster Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto Nedskrivning finansiella tillgångar Nedskrivning immateriella tillgångar Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat Årets resultat , , , RAPPORT ÖVER TOTALRESULTATET tkr Not Årets resultat Totalresultat för året

12 BALANSRÄKNING Per den 31 december tkr Not Tillgångar 39 Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Aktier och andelar i intresseföretag Aktier och andelar i koncernföretag Derivat Immateriella anläggningstillgångar - Balanserade utgifter för IT-utveckling Materiella anläggningstillgångar - Fastigheter övertagna för skyddande av fordran Inventarier Leasinginventarier Ombyggnad hyrd lokal Byggnader och mark Övriga tillgångar Uppskjuten skattefordran Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar Skulder och avsättningar Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Emitterade värdepapper m.m. - Emitterade skuldebrev Derivat Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Avsättningar Avsättningar för omstruktureringskostnader Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Avsättningar för garantier Efterställda skulder Summa skulder och avsättningar Obeskattade reserver Eget kapital Aktiekapital 34, Reservfond Överkursfond Balanserad vinst Årets resultat Summa eget kapital Summa skulder, avsättningar och eget kapital ,00 Poster inom linjen Övriga ställda säkerheter Ansvarsförbindelser - Garantier - Övriga ansvarsförbindelser Åtaganden - Övriga Åtaganden

13 RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL Balanserad tkr Aktiekapital Reservfond Överkursfond vinst eller förlust Årets resultat Eget kapital Ingående eget kapital Vinstdisposition Föregående års resultat Lämnade koncernbidrag Skatteeffekt lämnade koncernbidrag Årets totalresultat Utgående eget kapital Balanserad tkr Aktiekapital Reservfond Överkursfond vinst eller förlust Årets resultat Eget kapital Ingående eget kapital Vinstdisposition Aktierelaterad ersättning Föregående års resultat Lämnade koncernbidrag Skatteeffekt lämnade koncernbidrag Årets totalresultat Utgående eget kapital

14 KASSAFLÖDESANALYS 1 januari - 31 december tkr Den löpande verksamheten Rörelseresultat (+) 1) Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Orealiserat resultat aktier och andelar (+/-) Nedskrivningar aktier och andelar (+) Värdeförändring emitterade värdepapper (+/-) Värdeförändring derivat och säkringsredovisning (+/-) Av-/nedskrivningar immateriella och materiella tillgångar (+) Kreditförluster (+) Förändring av uppskjuten skatt (+/-) Förändring av avsättningar (+/-) Aktierelaterad ersättning Realiserat resultat försäljning materiella och immateriella anläggningstillgångar (+/-) Realiserat resultat försäljning verksamhet Betald (-) / Erhållen (+) inkomstskatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i den löpande verksamhetens tillgångar och skulder Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Förändring av utlåning till allmänheten Förändring av värdepapper Förändring av inlåning från allmänheten Förändring av skulder till kreditinstitut Förändring av övriga tillgångar Förändring av övriga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Försäljning av aktier och andelar i koncernföretag Återbetalning av aktieägartillskott i intresseföretag Investering i aktier och andelar Försäljning av verksamhet Försäljning av materiella tillgångar Förvärv av materiella tillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Förfall av emitterade räntebärande värdepapper Emitterade räntebärande värdepapper Lämnade koncernbidrag Utdelning Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Följande delkomponenter ingår i likvida medel Kassa och banktillgodohavanden 2) Utlåning till kreditinstitut Likvida medel vid årets slut Kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida medel enligt följande utgångspunkter: -De har en obetydlig risk för värdefluktuationer. -De kan lätt omvandlas till kassamedel. -De har en löptid om högst tre månader från anskaffningstidpunkten. 1) Varav erhållna räntor Varav betalda räntor Varav erhållna utdelningar ) Ytterligare likvida medel i form av kontokrediter uppgående till tkr ( ) finns tillgängliga med omedelbar verkan. 12

15 NOTER 1 INFORMATION OM SPARBANKEN ÖRESUND Årsredovisningen för Sparbanken Öresund AB (publ) avseende räkenskapsåret 2014 godkändes av styrelsen och verkställande direktören för utfärdande den 25 mars Årsredovisning fastställdes senare samma dag av bankens årstämma. Sparbanken Öresund AB (publ) har sitt säte på Isbergs gata 3, Malmö. 2 REDOVISNINGSPRINCIPER Årsredovisning är upprättad enligt lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) och Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2008:25) Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. I enlighet med Finansinspektionens allmänna råd tillämpar Sparbanken Öresund så kallad lagbegränsad IFRS, vilket innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen samt med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Koncernredovisning Sparbanken Öresund-koncernen omfattar moderbolaget Sparbanken Öresund AB med helägda dotterföretaget Sparbanken Öresund Fastighetsbyrå AB och till 80 procent ägda Cerdo Bankpartner AB. I september 2014 sålde banken hela sitt innehav i dotterföretaget Frispar Företagskredit till Swedbank AB. Det tidigare intressebolaget Frispar Bolån likviderades i december Sparbanken Öresund har valt att inte upprätta någon koncernredovisning med hänvisning till dels att moderbolaget Swedbank AB upprättar koncernredovisning dels att de två dotterbolag som Sparbanken Öresund äger, Sparbanken Öresund Fastighetsbyrå AB och Cerdo Bankpartner AB, är av oväsentlig betydelse. Detta i enlighet med ÅRL 7.2. Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Sparbanken Öresunds funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i årets resultat som valutakursförändring inom Nettoresultat av finansiella transaktioner. Ickemonetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde. Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Presentation av finansiella rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under omständigheterna synes vara rättvisande och rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar, skulder och åtagande utanför balansräkningen liksom för intäkter och kostnader, som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan senare i viss mån avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not 41. Väsentliga tillämpade redovisningsprinciper De nedan angivna redovisningsprinciperna har, med de undantag som närmare beskrivs, tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i Sparbanken Öresunds finansiella rapporter. Ändrade redovisningsprinciper Några nya eller reviderade IFRS:er, tolkningsuttalanden eller andra regelförändringar har varken tillämpats eller har haft någon väsentlig effekt på bankens finansiella ställning, resultat eller upplysningar. Kommande standarder och tolkningar En analys av hur kommande standarder och tolkningar kommer att påverka banken bedöms inte som nödvändig då banken under 2015 kommer att fusioneras med Swedbank AB. Klassificering Anläggningstillgångar och långfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen. 13

16 Ränteintäkter och räntekostnader samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter inkluderar i förekommande fall belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall. Räntekostnader inkluderar periodiserade belopp av emissionskostnader och liknande direkta transaktionskostnader för att uppta lån. Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultatet består av: -Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar. -Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning. -Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde över resultatet -Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument och säkringsredovisning tillämpas. För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt och för räntederivat som säkrar finansiella skulder redovisas dessa som en del av räntekostnaderna. Leasing Finansiella leasingavtal redovisas som operationella leasingavtal. Det innebär att tillgångarna redovisas som inventarier med avskrivningar inom Avskrivningar av materiella och immateriella tillgångar i resultaträkningen. Hyresintäkter redovisas som leasingintäkter inom Räntenettot i resultaträkningen. Jämförelsetal har räknats om enligt samma principer. Erhållna utdelningar Utdelning från aktier och andelar redovisas som Erhållna utdelningar. Här ingår utdelning från dotterföretag samt intresseföretag. Provisions- och avgiftsintäkter En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla banken, färdigställandegraden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och de utgifter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäktsredovisning redovisas enligt metoden successiv vinstavräkning, vilket innebär att intäkterna som redovisas baseras på uppdragets eller tjänstens färdigställandegrad på balansdagen. Banken erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas enligt nedan: - Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan. Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av; uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas. - Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs. Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som banken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. - Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts. Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, till exempel kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här. Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: -Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som innehas för handelsändamål. -Realisationsresultat från avyttring av finansiella tillgångar och skulder. -Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas. -Nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan säljas (aktieinstrument och skuldinstrument). 14

17 -Orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. -Orealiserade förändringar i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk i säkring av verkligt värde. -Valutakursförändringar. Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Till aktuell skatt hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Temporära skillnader beaktas inte för skillnad som uppkommit vid första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv som vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktigt resultat. Vidare beaktas inte heller temporära skillnader hänförliga till andelar i dotter- och intresseföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur underliggande tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas. Eventuellt tillkommande inkomstskatt som uppkommer vid utdelning redovisas vid samma tidpunkt som när utdelningen redovisas som en skuld. Obeskattade reserver redovisas utan uppdelning på eget kapital och uppskjuten skatteskuld. I resultaträkningen görs på motsvarande sätt ingen fördelning av del av bokslutsdispositioner till uppskjuten skattekostnad. Koncernbidrag Lämnade koncernbidrag har under året redovisats via eget kapital. Finansiella instrument Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument, obligationsfordringar samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, utgivna skuld- och egetkapitalinstrument, låneskulder samt derivat. Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när banken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En fordran tas upp när företaget presterat och en avtalsenlig skyldighet föreligger för motparten att betala, även om faktura ännu inte har skickats. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller banken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då företaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. En avsättning för lämnat lånelöfte görs om löftet är oåterkalleligt och lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifieras redan innan lånet betalats ut eller när utlåningsräntan inte täcker bankens upplåningskostnader för att finansiera lånet. Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultatet, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Värdering sker beroende på vilken värderingskategori det finansiella instrumentet hänförts till. I not 40 framgår hur redovisat värde fördelar sig på olika värderingskategorier. 15

18 När finansiella instrument värderas till verkligt värde används i första hand noterade priser på aktiva marknader. Saknas noterade priser används istället olika värderingsmodeller, se vidare not 40. Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. Om säkringsredovisning inte tillämpas redovisas värdeförändringarna över resultatet och derivaten kategoriseras på grund av reglerna i IAS 39 som innehav för handelsändamål, även i de fall som de ekonomiskt säkrar risk men där säkringsredovisning inte tillämpas. Om säkringsredovisning tillämpas redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på sätt som beskrivs nedan. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet Denna kategori består av två undergrupper: dels finansiella tillgångar som utgör innehav för handelsändamål, dels andra finansiella tillgångar som banken initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s.k. Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultatet. I den första undergruppen ingår derivat med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument samt aktier som är noterade på börs. I den andra undergruppen ingår obligationer och andra räntebärande värdepapper samt aktier och andelar. För finansiella instrument som innehas för handelsändamål redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar i resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. I rapporten över finansiell ställning representeras dessa av posterna Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Övriga tillgångar. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, d.v.s. efter avdrag för osäkra fordringar. Investeringar som hålls till förfall Investeringar som hålls till förfall är finansiella tillgångar och omfattar räntebärande värdepapper, noterade på en marknad, med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid och som banken har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som banken initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures och inte är klassificerade som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade mot övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i en särskild komponent av eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper) eller på valutakursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i årets resultat. Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultateten likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i resultatet. Dotterföretag och intresseföretag Aktier och andelar i dotterföretag och intresseföretag redovisas enligt anskaffningsvärdemetoden. Detta innebär att transaktionsutgifter inkluderas i det redovisade värdet för innehav i dotterföretag och intresseföretag. Prövning för nedskrivning av andelarnas värde görs när en indikation finns på att värdet minskat. Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet Denna kategori består av två undergrupper, dels finansiella skulder som utgör innehav för handelsändamål (se ovan), dels finansiella skulder som vid första redovisningstillfället identifierats som tillhörig till denna kategori (Fair Value Option). I den förstnämnda delkategorin ingår bankens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. I den andra delkategorin har banken inte kategoriserat några finansiella skulder. Förändringar i verkligt värde redovisas i årets resultat. Andra finansiella skulder Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, till exempel leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella garantier Bankens garantiavtal innebär att banken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor. Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, d.v.s. i normalfallet det belopp som banken erhållit i ersättning för den utställda garantin. Vid den efterföljande värderingen redovisas skulden för den finansiella garantin till det högre av de belopp som redovisas enligt IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar och det belopp som 16

19 ursprungligen redovisades efter avdrag, i tillämpliga fall, för ackumulerade periodiseringar, som redovisats i enlighet med IAS 18, Intäkter. Lånelöften Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels en ensidig utfästelse från banken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t.ex. ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels ett avtal där både banken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. För av banken lämnade lånelöften gäller att de inte kan regleras netto, att banken inte har som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och att låneräntan inte är lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas. I det fall som lånelöftet lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifieras redan innan lånet betalats ut eller där utlåningsräntan inte täcker långivarens upplåningskostnader redovisar banken en avsättning beräknad som det diskonterade värdet av framtida förväntade betalningar om detta belopp är större än det periodiserade värdet av eventuellt mottagna avgifter för det lämnade lånelöftet. Derivat och säkringsredovisning Bankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränte- och valutakursexponeringar som banken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet som ligger inom spannet procent. I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via årets resultat. Banken tillämpar säkringsredovisning för de ekonomiska säkringsrelationer där resultateffekten enligt bankens uppfattning skulle bli alltför missvisande om säkringsredovisning inte tillämpas. För andra ekonomiska säkringar där resultatkonsekvensen av att inte tillämpa säkringsredovisning bedöms som mer begränsad tillämpas inte säkringsredovisning mot bakgrund av det administrativa merarbete som säkringsredovisning innebär. Säkring av verkliga värden upphörde i Sparbanken Öresund den 30 juni Risken för förändringar i verkliga värden på bankens utlåning till fasta räntor säkras härefter av moderbolaget Swedbank AB. Samtliga derivat värderas till verkligt värde i balansräkningen. Ett inbäddat derivat värderas separat från värdkontraktet till verkligt värde om det inte är nära relaterat till värdkontraktet och om inte hela instrumentet värderas till verkligt värde där värdeförändringarna redovisas över resultatet. Beroende på om säkringsredovisning tillämpas eller inte så redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på olika sätt enligt nedan. Bankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs av ränteswappar och valutaränteswappar. De poster som säkras och där säkringsredovisning tillämpas eller där det kan komma att tillämpas är: 1. ett belopp av fastförräntad utlåning (portföljsäkring) 2. ett belopp av utlåning med räntetak (portföljsäkring) 3. enskilt lån som löper med fast ränta (transaktionsbaserad säkringsrelation) 4. fastförräntad upplåning i SEK eller EUR (transaktionsbaserad säkringsrelation) 5. upplåning till rörlig ränta i EUR (transaktionsbaserad säkringsrelation) I dagsläget är det enbart punkt 1 ovan där säkringsredovisning tillämpas. Den säkrade risken i de ovanstående posterna är: a) risken för förändring i verkligt värde på grund av förändringar i swapräntan för SEK eller EUR (1,3 och 4) b) risken för förändring i verkligt värde av förändring i valutakurs (2) Säkring av verkligt värde När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i rapport för finansiell ställning och den säkrade tillgången/skulden redovisas också den till verkligt värde avseende den säkrade risken. Risken för förändringar i verkligt värde i bankens redovisning härrör från utlåning eller upplåning med fast ränta, vilket ger upphov till ränterisk och eventuell valutakursrisk. Värdeförändringen på derivatet redovisas i årets resultat tillsammans med värdeförändringen på den säkrade posten i årets resultat under posten Nettoresultat av finansiella poster till verkligt värde. Orealiserade värdeförändringar på säkringsinstrumenten redovisas bland Nettoresultat av finansiella transaktioner och räntekuponger (såväl upplupen som betald) bland ränteintäkterna. För säkringsrelationen tillämpas säkring till verkligt värde. Den portföljmetod som tillämpas innebär att lånefordringarna fördelas ut i olika tidsspann utifrån förväntade ränteomförhandlingstidpunkter. I varje tidsspann har banken utsett det belopp som utifrån bankens riskhanteringsstrategi är lämpligt att säkra och de anskaffade säkringsinstrumenten fördelas ut i dessa tidsspann. Månatligen utförs en effektivitetstest av säkringsrelationerna genom en jämförelse av förändringen i verkligt värde på säkringsinstrumentet med förändringen i verkligt värde på det säkrade beloppet med avseende på den säkrade risken (risken för förändring i swapräntan) i varje tidsspann. Om effektiviteten har varit inom procent redovisas en justering av värdet på det säkrade beloppet med den beräknade förändringen i verkligt värde på en separat rad i rapport för finansiell ställning (Förändring i verkligt värde på räntesäkrad post i portföljsäkring). Till den del som säkringen inte varit effektiv redovisas detta i årets resultat. Om säkringsrelationen avbryts och den säkrade posten fortfarande finns i rapport för finansiell ställning så påbörjas en periodisering enligt en rätlinjig metod på tidigare bokförda värdejusteringar. 17

20 Metod för bestämning av verkligt värde Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t.ex. courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterad säljkurs. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i posterna Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är kvoterade på en aktiv marknad. Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad Om marknaden för ett finansiellt instrument inte är aktiv, så tar företaget fram det verkliga värdet genom att använda en värderingsteknik. De använda värderingsteknikerna bygger i så hög utsträckning som möjligt på marknadsuppgifter och företagsspecifika uppgifter används i så låg grad som möjligt. Banken ser med regelbundna intervall över och prövar dess giltighet genom att jämföra utfallen från värderingstekniken med priser från observerbara aktuella marknadstransaktioner i samma instrument. Derivatinstrument tas upp till det verkliga värde som erhålls från motpart där verkligt värde beräknats med hjälp av en värderingsmodell som är etablerad på marknaden för värdering av den typ av derivatinstrument som det är fråga om. Vid värdering av ränte- och valutarelaterade derivat utan optionsinslag, beräknas nuvärdet av de kassaflöden som sammanhänger med det finansiella instrumentet. Använd räntekurva för diskontering av kassaflöden är baserad på observerbar marknadsdata, det vill säga härledd från noterade relevanta räntor för respektive löptid som kassaflödena erhålls eller betalas. Verkligt värde för finansiella instrument som inte är derivatinstrument beräknas med referens till finansiella instrument som i allt väsentligt är likadana eller till nyligen genomförda transaktioner i samma finansiella instrument alternativt om sådana uppgifter inte finns tillgängliga, baserat på framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuella marknadsräntor på balansdagen. I de fall diskonterade kassaflöden har använts, beräknas framtida kassaflöden på den av företagsledningen bästa bedömningen. Den diskonteringsränta som använts är marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen. Då andra värderingsmodeller har använts är indata baserad på marknadsrelaterad data på balansdagen. Verkligt värde på lånefordringar har beräknats med en diskontering av förväntade framtida kassaflöden där diskonteringsräntan har satts till den aktuella utlåningsränta som tillämpas. För kundfordringar och leverantörsskulder med en kvarvarande livslängd på mindre än sex månader anses det redovisade värdet reflektera verkligt värde. Kund- och leverantörsskulder med en livslängd överstigande sex månader diskonteras i samband med att verkligt värde fastställs. Verkligt värde på upplåning beräknas utifrån aktuella marknadsräntor där upplåningens ursprungliga kreditspread har hållits konstant om det inte finns tydliga bevis för att en förändring av bankens kreditvärdighet har lett till en observerbar förändring av bankens kreditspread. Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar Vid varje rapporttillfälle utvärderar banken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången eller gruppen med tillgångar. Om det finns objektiva belägg som tyder på att ett nedskrivningsbehov kan finnas så betraktar banken dessa fordringar som osäkra också i de fall när banken vid en kassaflödesberäkning kommer fram till att full täckning finns för fordran vid ett eventuellt ianspråktagande av pant. Objektiva belägg utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet och dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas. Banken bedömer först om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas på individuell basis. Eftersom nedskrivningsbehov kan föreligga på gruppnivå trots att lånen inte ansetts vara osäkra på individuell nivå så sker även en gruppvis bedömning av lånefordringar i portföljer med likartade kreditriskegenskaper. Ett skäl till att ett nedskrivningsbehov kan föreligga på gruppnivå trots att lånen ansetts inte vara osäkra på individuell nivå, är att banken inte har full kännedom kring alla de faktorer som är relevant för en individuell bedömning. För att hantera denna eftersläpning av information och för att reservera för förluster som ännu inte kommit till bankens kännedom har därför en tillkommande gruppvis nedskrivning gjorts. Eventuell nedskrivning beräknas därefter på portföljen i sin helhet. Bankens metod för att fastställa dessa nedskrivningar sker löpande genom uppföljning av oreglerade krediter, information som banken får kännedom om och årliga besök vid samtliga kontor då lånestocken genomlyses. För tillgångar som prövas för nedskrivning (kreditförlust) uppskattas tillgångens återanskaffningsvärde. En tillgångs återanskaffningsvärde är det högsta värdet av tillgångens försäljningsvärde med avdrag för försäljningsomkostnader och dess 18