TA med enskild firma HP./. riksåklagaren ang. företagsbot m.m.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TA med enskild firma HP./. riksåklagaren ang. företagsbot m.m."

Transkript

1 SVARSSKRIVELSE Sida 1 (13) Rättsavdelningen Datum Dnr ÅM 2014/7560 Ert datum Er beteckning Chefsåklagaren Lars Persson B R 2 Högsta domstolen Box STOCKHOLM TA med enskild firma HP./. riksåklagaren ang. företagsbot m.m. (Hovrätten för Västra Sveriges dom den 21 mars 2014 i mål B ) Högsta domstolen har meddelat prövningstillstånd och därefter förelagt riksåklagaren att avge svarsskrivelse i målet. Jag vill anföra följande. Inställning Jag bestrider ändring av hovrättens dom. Bakgrund Tingsrättens dom TA driver restaurangrörelse under firma HP. Tingsrätten ålade TA (med enskild firma) företagsbot med kronor. TA ålades vidare att enligt 20 kap. 12 utlänningslagen (2005:716) till staten betala en särskild avgift om kronor. Anmärkas bör att åklagaren i stämningsansökan noterat att brottet begåtts i utövningen av näringsverksamhet, att för brottet är föreskrivet strängare påföljd än penningböter och att åtal inte är påkallat från allmän synpunkt. Tingsrätten fann utrett att TA under tiden den 29 april 3 oktober 2012 i restaurangrörelsen haft en tunisisk medborgare anställd, trots att denne inte haft föreskrivet arbetstillstånd. TAs handlande ansågs därmed uppfylla kraven för att betala en särskild avgift enligt 20 kap. 12 utlänningslagen. Avgiften bestämdes till vad som motsvarade ett basbelopp, kronor. Vad sedan gäller frågan om företagsbot uttalade tingsrätten att aktsamhetskravet vid överträdelser av 20 kap. 5 utlänningslagen är högt ställt, särskilt om Postadress Gatuadress Telefon E-post Box STOCKHOLM Östermalmsgatan 87 C, 3 tr Telefax Webbadress

2 SVARSSKRIVELSE Sida 2 (13) de ansvariga är näringsidkare. Enligt tingsrätten borde TA ha kontrollerat med Migrationsverket om arbetstagaren hade arbetstillstånd. Genom att låta bli detta ansågs TA ha varit oaktsam. Tingsrätten konstaterade att den tillämpliga straffskalan i 20 kap. 5 utlänningslagen är böter eller, när omständigheterna är försvårande, fängelse i högst ett år. Enligt tingsrätten hade, såvitt framkommit i målet, brottsligheten inte skett i något vinstgivande syfte eller varit av större omfattning. Brottsligheten ansågs emellertid typiskt sett vara svår att upptäcka och förekomsten av anställningar där arbetstagare saknar arbetstillstånd ansågs förhållandevis utbredd i den aktuella branschen. Efter att ha konstaterat att åklagaren upplyst att företagsboten redan jämkats i ansökan fortsatte tingsrätten på följande sätt. Fråga är om det finns skäl att jämka företagsboten i högre utsträckning än åklagaren medgett i ansökan eller efterge densamma. Enligt 36 kap 10 1 brottsbalken kan en företagsbot jämkas om brottet medför annan betalningsskyldighet eller särskild rättsverkan för näringsidkaren och den samlade reaktionen på brottsligheten skulle bli oproportionerligt sträng. Om det är särskilt påkallat får företagsboten efterges. I förarbetena anges att jämkning ska ske i första hand och att företagsboten ska efterges endast när jämkning, med hänsyn till omständigheterna, inte är tillräckligt (se prop. 2005/06: 59 s. 38). Vidare anges att bestämmelsen om eftergift bör tillämpas restriktivt (se a prop. s. 41). Med hänsyn till att HP ålagts särskild avgift enligt utlänningslagen ska företagsboten sättas lägre än vad som annars borde ha skett. Mot bakgrund av den restriktivitet som ska tillämpas vid eftergift av företagsbot föreligger emellertid inte tillräckliga skäl för att efterge företagsboten och inte heller föreligger skäl att jämka den mer. Åklagarens yrkande ska därför bifallas. (jmf Svea hovrätts dom B ). Hovrättens dom Efter att TA överklagat ändrade hovrätten tingsrättens dom endast på så sätt att företagsboten bestämdes till kronor. Hovrätten ansluter sig till tingsrättens bedömning när det gäller den särskilda avgiften enligt utlänningslagen. Vad gäller frågan om åläggande av företagsbot uttalar hovrätten följande. I likhet med tingsrätten anser hovrätten att det föreligger förutsättningar att ålägga TA med enskild firma HP företagsbot för brottet mot utlänningslagen. Det finns inte skäl för att helt efterge företagsboten. Frågan är då vilket belopp som företagsboten ska bestämmas till. Det har varit fråga om en brottslighet som inte har haft någon större omfattning eller satts i system. Brottet mot utlänningslagen har begåtts av oaktsamhet som synes bero på bristande kunskap kring personalfrågor hos TA och har inte medfört någon vinst för företaget. Han har såvitt framkommit betalat skatter och avgifter för den anställde utlänningen.

3 SVARSSKRIVELSE Sida 3 (13) Med hänsyn till sanktionsavgiften på kr och förhållandena i övrigt anser hovrätten att en företagsbot om kr är en alltför sträng reaktion på brottsligheten. Den av tingsrätten utdömda företagsboten bör därför sättas ned till kr. Överklagandet till Högsta domstolen TA har överklagat hovrättens dom. I överklagandet yrkas att Högsta domstolen ska ogilla talan om betalningsskyldighet till staten. I vart fall ska betalningsskyldigheten sättas ned eller helt efterges. TA vitsordar att han haft en utländsk medborgare anställd trots att denne saknat arbetstillstånd, men hävdar att någon straffbar oaktsamhet inte kan läggas honom till last. Någon företagsbot ska därför inte åläggas. Åklagaren har bedömt att åtal inte är påkallat ur allmän synpunkt. Denne har således ansett att brottet är begånget av oaktsamhet och att annan påföljd än dagsböter inte kan aktualiseras. TA har handlat i god tro, han har öppet redovisat den anställde i liggaren och betalat in skatter och avgifter för honom. Det är vidare fråga om en engångshändelse. Enligt TA vore det oskäligt att ålägga honom både företagsbot och särskild avgift. Företagsboten bör därför under alla förhållanden sättas ned eller efterges. TA hävdar att det finns särskilda skäl att sätta ned den särskilda avgiften enligt 20 kap. 12 utlänningslagen, helt eller delvis med samma motivering som när det gäller företagsboten. Den rättsliga regleringen Utlänningslagen Relevanta bestämmelser Enligt 20 kap. 5 första stycket 2 utlänningslagen (2005:716) döms den till böter eller, när omständigheterna är försvårande, fängelse i högst ett år som uppsåtligen eller av oaktsamhet har en utlänning anställd, om utlänningen saknar föreskrivet arbetstillstånd. Enligt 20 kap. 12 första stycket 2 utlänningslagen ska en fysisk eller juridisk person som har en utlänning anställd, oavsett om ansvar krävs ut enligt 5, betala en särskild avgift, om utlänningen saknar föreskrivet arbetstillstånd. Av paragrafens tredje stycke följer att avgiften, för varje utlänning, är hälften av det prisbasbelopp som gällde när överträdelsen upphörde. Vidare framgår att i de fall överträdelsen har pågått under en längre tid än tre månader, är avgiften för varje utlänning i stället hela prisbasbeloppet. Avgiften, som tillfaller staten, får sättas ned helt eller delvis, om särskilda skäl talar för det.

4 SVARSSKRIVELSE Sida 4 (13) Av 20 kap. 13 utlänningslagen framgår att allmän domstol prövar om särskild avgift ska tas ut enligt 12. Ansökan ska göras av allmän åklagare inom två år efter det att överträdelsen upphörde. I fråga om sådan talan tillämpas bestämmelserna i rättegångsbalken om åtal för brott på vilket inte kan följa svårare straff än böter och bestämmelserna om kvarstad i brottmål. Förarbeten Den nu gällande utlänningslagen ersatte utlänningslagen (1989:529). Av författningskommentaren i propositionen till 2005 års lag framgår att straffbestämmelsen i 20 kap. 5 motsvarar 10 kap. 1 a andra stycket i 1989 års lag (se prop. 2004/05:270, s. 315). Tillämpningsområdet för straffbestämmelsen i 1989 års lag utvidgades år 2004 på ett sådant sätt att straffansvaret för den som anställer en utlänning som saknar arbetstillstånd därefter även omfattar gärningar som begås av oaktsamhet. I propositionen till lagändringen uttalades att det är rimligt att den som anställer en utlänning för en kortare eller längre tid försäkrar sig om att utlänningen har tillstånd att arbeta i Sverige. Vidare uttalades att oaktsamhet exempelvis kan föreligga om någon anställer en utlänning utan att kontrollera om denne har arbetstillstånd (se prop. 2003/04:35, s. 50 och 84, jfr även prop. 2012/13:125, s. 27). En bestämmelse om särskild avgift infördes år 1982 i utlänningslagen (1980:376). I propositionen uttalades att det tidigare sanktionssystemet inte hade varit särskilt effektivt för att komma åt förfarandet att anställa utlänningar utan föreskrivna arbetstillstånd. De förhållandevis lindriga straff som dömdes ut i förening med den låga upptäcktsrisken hade gjort att överträdelser av bestämmelserna upplevdes som föga kännbara av de oseriösa arbetsgivare som det var fråga om. En ekonomisk sanktion ansågs öka möjligheterna att komma till rätta med bruket att anställa utlänningar utan föreskrivet arbetstillstånd och de problem som detta medförde. Bestämmelsen om straff för den som anställer en arbetstagare utan föreskrivet arbetstillstånd kompletterades därför med en bestämmelse om sanktionsavgift. Därvid angavs det som naturligt att ansökan om särskild avgift görs i samband med åtal för brottet. Den särskilda avgiften utformades så att den skulle kunna sättas ned eller efterges vid särskilda förhållanden. Enligt vad som uttalades i propositionen borde denna möjlighet tillämpas restriktivt. Detta eftersom avgifterna riktas mot en avgränsad grupp, arbetsgivarna, vilka förutsattes känna till reglerna och dessutom hade ålagts ett betydande ansvar i olika hänseenden. Meningen med möjligheten till eftergift eller nedsättning var att det skulle bli möjligt att förhindra att avgiften ledde till ett uppenbart obilligt resultat, exempelvis när en mindre arbetsgivare haft ett förhållandevis stort antal arbetstagare utan arbetstillstånd anställda, och detta kanske under kort tid. Vid bedömningen kunde även beaktas arbetsgivarens goda tro och övriga omständigheter (se prop. 1981/82:146, s. 51 ff. och 74).

5 SVARSSKRIVELSE Sida 5 (13) Bestämmelsen om särskild avgift i 20 kap. 12 utlänningslagen fick sin nuvarande lydelse den 1 augusti När det gäller avgifter för den som uppsåtligen eller av oaktsamhet har en utlänning anställd som saknar föreskrivet arbetstillstånd, är regleringen i sak i princip oförändrad sedan den särskilda avgiften infördes på 1980-talet. Företagsbot Bestämmelserna Enligt 36 kap. 7 första stycket brottsbalken ska, för brott som har begåtts i utövningen av näringsverksamhet, på yrkande av allmän åklagare, näringsidkare åläggas företagsbot, om det för brottet är föreskrivet strängare straff än penningböter och näringsidkaren inte har gjort vad som skäligen kunnat krävas för att förebygga brottsligheten, eller brottet har begåtts av en person i ledande ställning grundad på befogenhet att företräda näringsidkaren eller att fatta beslut på näringsidkarens vägnar. Av 36 kap. 9 första stycket brottsbalken följer att när storleken av företagsbot bestäms, ska, med beaktande av straffskalan för brottet, särskild hänsyn tas till den skada eller fara som brottsligheten inneburit samt till brottslighetens omfattning och förhållande till näringsverksamheten. Enligt 36 kap. 10 första stycket brottsbalken får företagsbot sättas lägre än vad som borde ha skett med tillämpning av 9, bl.a. i de fall brottet medför annan betalningsskyldighet eller särskild rättsverkan för näringsidkaren och den samlade reaktionen på brottsligheten skulle bli oproportionerligt sträng. Av paragrafens andra stycke framgår att företagsbot får efterges om det är särskilt påkallat med hänsyn till något förhållande som avses i första stycket. I 36 kap. 10 a brottsbalken återfinns en åtalsprövningsregel. Härav följer att ett brott som kan föranleda talan om företagsbot som dels har begåtts av oaktsamhet, dels inte kan antas föranleda annan påföljd än böter, får åtalas av åklagare endast om åtal är påkallat från allmän synpunkt. Förarbeten och doktrin Företagsbotsinstitutet infördes i svensk rätt år När det gäller frågan om eftergift och jämkning uttalades i propositionen att beslutsprocessen bör ske i två steg. Först bestäms den företagsbot som domstolen med hänsyn till brottsligheten och övriga omständigheter i samband med själva brottet finner lämplig. Därefter prövas om den sålunda tänkta boten med hänsyn till senare inträffade förhållanden bör sättas ner eller kanske efterges helt. Vidare uttalades följande (se prop. 1985/86:23, s. 72 ff.).

6 SVARSSKRIVELSE Sida 6 (13) Företagsbotens karaktär av komplettering av det straffrättsliga sanktionssystemet, reglernas i princip obligatoriska utformning och det förhållandet att boten ofta kommer att riktas mot någon annan än gärningsmannen gör att det sammantaget torde finnas behov av ganska vidsträckta möjligheter att jämka den med hänsyn till senare inträffade omständigheter. I paragrafen har detta uttryckts så att jämkning får ske, om det finns särskilda skäl för en sådan åtgärd. Det rör sig även här om avgöranden som i stor utsträckning överlämnas åt rättstillämpningen. I paragrafen har emellertid tagits upp några exempel som tar sikte på sådana situationer som kan antas bli tämligen vanligt förekommande och där det många gånger finns skäl att överväga att jämka eller efterge företagsboten Enligt punkt 2 bör i det här sammanhanget även beaktas om brottet medför annan betalningsskyldighet eller rättsverkan för näringsidkaren. Med uttrycket annan betalningsskyldighet avses bl. a. det fallet att företaget till följd av brottet åläggs att betala en sanktionsavgift. Sanktionsavgifter har nämligen i allt väsentligt samma syfte som företagsbot. Mot den bakgrunden bör det, när sådan avgift följer på överträdelsen, många gånger finnas utrymme att jämka eller efterge företagsbot. Har avgiften inte påförts när målet om företagsbot avgörs, får domstolen, på samma sätt som nu gäller vid förverkande enligt 36 kap. 3 a BrB göra en egen bedömning av hur stor avgiften kommer att bli. I vissa fall kan det vara lämpligt att inhämta yttrande från den myndighet som beslutar i frågan. I propositionen uttalades vidare att jämkning till belopp som understiger botens minimibelopp (som då var kronor) inte bör ske. För det fall det föreligger skäl att gå ner till så låga belopp, borde i stället fullständig eftergift meddelas (se a. prop. s. 45). Bestämmelserna om företagsbot fick sin nuvarande lydelse genom lagstiftning som trädde i kraft år I propositionen uttalas att lagändringarna bl.a. innebär att beslutsprocessen delas upp i tre tydligt åtskilda steg. Först görs en bedömning av om förutsättningarna för att ålägga företagsbot är uppfyllda enligt 36 kap. 7, därefter fastställs företagsbotens storlek enligt 36 kap. 9 och slutligen görs en bedömning av om det finns skäl att jämka eller efterge boten enligt 36 kap. 10 brottsbalken (se prop. 2005/06:59, s. 28 f) års lagändringar innebar vidare att 36 kap. 10 brottsbalken ändrades på så sätt att den omständigheten att näringsidkaren själv eller dennes företrädare dömts till påföljd för brottet inte längre utgör grund för jämkning av företagsboten. Risken för dubbelbestraffningseffekter ska enligt förarbetena i stället beaktas vid bestämmande av påföljden för den fysiske gärningsmannen. Om företagsbot beslutas kan påföljden således sättas ned med tillämpning av 29 kap. 5 brottsbalken. Vidare uttalas att jämkning fortfarande ska kunna ske i de fall näringsidkaren åläggs att betala en sanktionsavgift, blir skadeståndsskyldig eller där brottet föranleder förverkande eller annan särskild rättsverkan

7 SVARSSKRIVELSE Sida 7 (13) av brott. Syftet är även i detta fall att undvika att den samlade reaktionen på brottsligheten framstår som oproportionerlig. Lagtexten förtydligades så att det direkt framgår att företagsbot får jämkas om brottet medför annan betalningsskyldighet eller särskild rättsverkan för näringsidkaren och den samlade reaktionen på brottsligheten skulle bli oproportionerligt sträng (se a. prop., s. 37 ff). Lagändringarna år 2006 innebar också att eftergift av företagsbot behandlas i 36 kap. andra stycket brottsbalken. Här stadgas att företagsbot får efterges om det är särskilt påkallat med hänsyn till något förhållande som avses i paragrafens första stycke (om jämkning). I propositionen uttalas att för att eftergift ska komma i fråga bör krävas att det föreligger åtminstone någon faktor som kan utgöra grund för jämkning och att denna faktor har sådan tyngd att jämkning inte är tillräcklig. Enligt propositionen bör bestämmelsen om eftergift tillämpas restriktivt. Vidare uttalas följande (se a. prop. s. 40 f. och 63). Enligt andra stycket kan företagsbot efterges om det är särskilt påkallat med hänsyn till något förhållande som avses i första stycket. Exempelvis bör fall där det tidigare skulle ha bedömts vara uppenbart oskäligt att ålägga företagsbot kunna efterges med stöd av andra stycket i kombination med punkten 4 i första stycket. Vidare bör det i undantagsfall finnas utrymme för att efterge företagsbot när ett företag blir ansvarigt i enlighet med principerna för det utvidgade ansvaret enligt 36 kap. 7 första stycket punkt 2 brottsbalken. Detta gäller framför allt om det, trots att brottet är hänförligt till en person med särskilt ansvar, framstår som orimligt att lägga den enskildes handlande näringsidkaren till last. Eftergift bör i allmänhet endast komma i fråga i undantagsfall. Vid 2006 års lagändringar infördes den särskilda åtalsprövningsregeln i 36 kap. 10 a brottsbalken. Bestämmelsen innebär att näringsidkarens ansvar i viss utsträckning görs primärt i förhållande till det individuella ansvaret när det gäller oaktsamma brott i näringsverksamhet som straffvärdemässigt ligger på bötesnivå. Åtalsprövningsregeln tillkom med anledning av att tillämpningsområdet för företagsbot utvidgades till att omfatta alla brott i näringsverksamhet för vilka det är föreskrivet strängare straff än penningböter. I propositionen konstateras att företagsboten utgör en repressiv sanktion som i grunden tjänar samma syften som straff. Den återhållsamhet som i allmänhet bör iakttas när det gäller nykriminaliseringar och straffskärpningar bör enligt regeringens mening även få genomslag när man överväger vad den samlade straffrättsliga reaktionen på ett brott bör vara. Det bör därför övervägas om de utvidgade möjligheterna att ålägga företagsbot skulle kunna medföra ett sammantaget oproportionerligt kraftigt ingripande från det allmännas sida när det gäller viss mindre allvarlig brottslighet i näringsverksamhet. Denna synpunkt anges särskilt göra sig gällande i fråga om enskilda näringsidkare som kan drabbas av såväl företagsbot som straff. Även om risken för sådan dubbelbestraffning i första hand bör beaktas vid bestämmande av påföljd för den enskilde enligt med 29 kap. 5 brottsbalken, är det viktigt att inte själva systemet utformas på ett sådant sätt att enskilda näringsidkare missgynnas i förhållande till större företag i vilka sanktionerna drabbar skilda subjekt (se a. prop. s. 44).

8 SVARSSKRIVELSE Sida 8 (13) I sammanhanget kan det finnas skäl att nämna att i Åklagarmyndighetens RättsPM 2012:7 Strafföreläggande i bötesmål en sammanställning av tillämpade påföljder, anges påföljden för den som inte innehaft arbetstillstånd (överträdelse av 20 kap. 3 utlänningslagen) under 4 5 månader vara 50 dagsböter. Motsvarande påföljd angavs i tidigare gällande RättsPM 2006:23 och RÅPM 2003:2. Praxis I RH 2013:7 fann tingsrätten utrett att ett aktiebolag hade haft en mongolisk medborgare i sin tjänst, trots att denne inte haft föreskrivet arbetstillstånd. Tingsrätten ålade bolaget att till staten betala särskild avgift enligt 20 kap. 12 utlänningslagen med kronor. Samtidigt lämnades åklagarens talan om företagsbot utan bifall. Därvid uttalade tingsrätten, med hänvisning till 36 kap. 10 första stycket 1 brottsbalken, att bolaget hade ålagts att betala en ganska hög särskild avgift och att företagsboten därför, vid en samlad bedömning borde efterges. Hovrätten ändrade tingsrättens dom på så sätt att bolaget ålades företagsbot med kronor. Därvid uttalade hovrätten bl.a. följande. Tillämplig straffskala för brott mot 20 kap. 5 utlänningslagen är böter, eller när omständigheterna är försvårande, fängelse i högst ett år. I förevarande fall har brottsligheten såvitt framkommit inte skett i något vinstgivande syfte eller varit av större omfattning. Den är emellertid typiskt sett svår att upptäcka och förekomsten av anställningar där arbetstagare saknar arbetstillstånd är förhållandevis utbrett i den aktuella branschen. Med beaktande av samtliga omständigheter finner hovrätten att en rimlig företagsbot i detta fall före jämkning skulle ha uppgått till kr. Frågan är om det finns skäl att jämka företagsboten i högre utsträckning än åklagaren medgett eller att helt efterge denna. Enligt 36 kap brottsbalken kan en företagsbot jämkas om brottet medför annan betalningsskyldighet eller särskild rättsverkan för näringsidkaren och den samlade reaktionen på brottsligheten skulle bli oproportionerligt sträng. Om det är särskilt påkallat får företagsboten efterges. I förarbetena anges att jämkning ska ske i första hand och att företagsboten ska efterges endast när jämkning, med hänsyn till omständigheterna, inte är tillräckligt (se prop. 2005/06:59 s. 38). Vidare anges att bestämmelsen om eftergift bör tillämpas restriktivt (se a prop. s. 41). Med hänsyn till att Restaurang N ålagts särskild avgift enligt utlänningslagen ska företagsboten sättas lägre än vad som annars borde ha skett. Mot bakgrund av den restriktivitet som ska tillämpas vid eftergift av företagsbot föreligger emellertid inte tillräckliga skäl för att helt efterge företagsboten och inte heller föreligger skäl att jämka den mer än åklagaren medgett. Åklagarens yrkande ska därför bifallas och tingsrättens dom ska ändras i enlighet med detta. Rättsfallet NJA 2012 s. 826 gällde bl.a. frågan om kumulation av brottsbalkens regler om påföljd och om företagsbot. Högsta domstolen uttalade att i sådana fall där det brott som kan ligga till grund för ett beslut om företagsbot har be-

9 SVARSSKRIVELSE Sida 9 (13) gåtts av en enskild näringsidkare och föranleder fängelse, bör den straffrättsliga påföljden kunna ges företräde. I NJA 2014 s. 139 I gör Högsta domstolen följande allmänna uttalanden under rubriken Jämkning vid sanktionskumulation. 37. Den ursprungliga regeln om jämkning, som motsvarade 36 kap. 10 första stycket 1 BrB, tog sikte framför allt på situationer då enskilda näringsidkare och mindre bolag åläggs företagsbot. Syftet med bestämmelsen var att hänsyn skulle tas till att påföljden för brottet och företagsboten i sådana fall kan drabba samma person. Genom bestämmelsen gavs utrymme för en lämplig avvägning av den samlade reaktionen på brottet (se prop. 1985/86:23 s. 72 f.). Om inte detta förhållande beaktades skulle en sorts dubbelbestraffningseffekt uppkomma, vilket skulle kunna leda till omotiverat stränga ingripanden i enskilda fall. Efter reformen år 2006 ska problemet med s.k. sanktionskumulation i stället normalt hanteras när påföljden för den enskilde bestäms. Att det i vissa fall ändå kan finnas anledning att beakta sanktionskumulation vid övervägande av om företagsbot ska dömas ut, och av hur hög den i så fall ska vara, framgår av rättsfallet NJA 2012 s Den nuvarande jämkningsregeln i 36 kap. 10 första stycket 1 BrB innebär alltså att jämkning av företagsboten kan ske om någon annan betalningsskyldighet eller särskild rättsverkan åläggs näringsidkaren och den samlade reaktionen på brottsligheten skulle bli oproportionerligt sträng. Det kan röra sig om sanktionsavgifter, skadeståndsskyldighet eller förverkande. Regeln kan jämföras med bestämmelserna i 29 kap. 5 första stycket 1, 4 och 5. Högsta domstolen konstaterar att det i lagtexten inte anges någon gräns för hur mycket företagsboten kan jämkas. Enligt Högsta domstolen bör emellertid, med hänsyn till vad som uttalades i förarbetena till de ursprungliga reglerna om företagsbot, jämkning inte ske så att beloppet understiger minimibeloppet för företagsbot, dvs kronor. Skulle i ett enskilt fall detta belopp anses vara för högt, uppkommer frågan huruvida företagsboten ska efterges. Min bedömning I målet är ostridigt att TA har haft en tunisisk medborgare anställd i sin restaurangrörelse, trots att denne inte haft föreskrivet arbetstillstånd. Anställningsförhållandet har varat under drygt fem månaders tid. Som redovisats i det föregående framgår av förarbetsuttalanden att det är rimligt att den som anställer en utlänning för en kortare eller längre tid försäkrar sig om att utlänningen har tillstånd att arbeta i Sverige. Vidare framgår att oaktsamhet exempelvis kan föreligga om någon anställer en utlänning utan att kontrollera om denne har arbetstillstånd. TA har enligt vad som framgår av tingsrättens dom uppgett att han inte kan reglerna angående vad som gäller för anställda. Han har inte vidtagit några åtgärder för att kontrollera om den utländske medborgaren hade arbetstillstånd.

10 SVARSSKRIVELSE Sida 10 (13) Enligt TA var den tunisiske medborgaren bekant med hans son, hade arbetat för hans kusin, hade personnummer och svenskt bankkonto. TA uppger också att han skickat den anställdes personnummer och bankkontonummer till sin revisor. Dessa förhållanden är emellertid inte sådana att TA kunnat utgå ifrån att alla de krav som lagen ställer var uppfyllda. Som arbetsgivare borde TA ha satt sig in i de regler som gäller vid anställning av utländska medborgare. Hade han gjort det skulle han ha kontrollerat om den tunisiske medborgaren hade arbetstillstånd, t.ex. genom att be denne om en kopia av Migrationsverkets tillståndsbeslut. Genom att inte sätta sig in i regelverket har TA varit oaktsam. I likhet med hovrätten anser jag att det finns förutsättningar att ålägga TA att betala särskild avgift enligt 20 kap. 12 första stycket 2 utlänningslagen. Eftersom överträdelsen har pågått under en längre tid än tre månader bör avgiften bestämmas till ett helt prisbasbelopp, dvs kronor (det prisbasbelopp som gällde när överträdelsen upphörde 2012). Den särskilda avgiften kan sättas ned eller efterges om särskilda skäl talar för det. Enligt förarbetena bör denna möjlighet tillämpas restriktivt eftersom avgifterna riktas mot gruppen arbetsgivare, som förutsätts känna till reglerna. Möjligheten till eftergift eller nedsättning syftar till att förhindra att avgiften leder till ett uppenbart obilligt resultat, exempelvis när en mindre arbetsgivare haft ett förhållandevis stort antal arbetstagare utan arbetstillstånd anställda, och detta kanske under kort tid. Vid bedömningen kan även bl.a. arbetsgivarens goda tro beaktas. TA har haft en arbetstagare anställd under fem månaders tid. Den avgift som bestämts utifrån vad som föreskrivs i bestämmelsen kan inte sett för sig anses leda till ett uppenbart obilligt resultat. TA har uppgett att han inte kan reglerna angående vad som gäller för anställda. Han har inte förstått att han brutit mot reglerna och har, såvitt framkommit, betalat skatter och avgifter för den anställde utlänningen. Det har emellertid ålegat TA att, i sin egenskap av arbetsgivare, sätta sig in i de regler som gäller. Enligt min mening finns det inte särskilda skäl att sätta ned avgiften. Vidare delar jag hovrättens uppfattning att det finns förutsättningar att ålägga TA med hans enskilda firma företagsbot. Boten grundas på brottet mot 20 kap. 5 första stycket 2 utlänningslagen, vilket är begånget i utövningen av näringsverksamhet. Tingsrätten hade ålagt TA företagsbot med kronor. Hovrätten fann inte skäl att helt efterge företagsboten, men med hänsyn till sanktionsavgiften på kronor och förhållandena i övrigt jämkades boten till kronor. Som framgått i det föregående har Högsta domstolen i NJA 2014 s. 139 I konstaterat att det i lagtexten inte anges någon gräns för hur mycket företagsboten kan jämkas. Enligt Högsta domstolen bör emellertid, med hänsyn till vad som uttalades i förarbetena till de ursprungliga reglerna om företagsbot, jämkning

11 SVARSSKRIVELSE Sida 11 (13) inte ske så att beloppet understiger minimibeloppet för företagsbot, dvs kronor. Skulle i ett enskilt fall detta belopp anses vara för högt, uppkommer frågan huruvida företagsboten ska efterges. I det nu aktuella målet har hovrätten jämkat företagsboten till minimibeloppet kronor. Det är endast TA som har överklagat hovrättens dom. Med hänsyn till Högsta domstolens uttalanden i NJA 2014 s. 139 I blir därför frågan i målet om det finns förutsättningar att, med tillämpning av 36 kap. 10 andra stycket brottsbalken, helt efterge företagsboten. Närmare bestämt är frågan om det med hänsyn till den särskilda avgift som brottet medför är särskilt påkallat att företagsboten efterges. Som redovisats i det föregående infördes utlänningslagens bestämmelse om särskild avgift år Av förarbetena framgår att meningen var att sanktionsavgiften skulle komplettera bestämmelsen om straff för den som anställer en arbetstagare utan föreskrivet arbetstillstånd. Straffbestämmelsen ansågs mindre effektiv och de straff som dömdes ut lindriga. Av förarbetena framgår vidare att ansökan om särskild avgift naturligen gjordes i samband med åtal för brottet. Det kan noteras att när bestämmelsen om särskild avgift infördes omfattade straffbestämmelsen endast uppsåtliga överträdelser. Tillämpningsområdet för straffbestämmelsen utvidgades år 2004 på ett sådant sätt att straffansvaret för den som anställer en utlänning som saknar arbetstillstånd därefter även omfattar gärningar som begås av oaktsamhet. Lagändringen föranledde ingen ändring i sak av bestämmelsen om särskild avgift och förhållandet mellan denna bestämmelse och straffbestämmelsen kommenterades inte i förarbetena. Tillämpningsområdet för företagsbot utvidgades år 2006 till att omfatta alla brott i näringsverksamhet för vilka det är föreskrivet strängare straff än penningböter. Ändringarna innebar att näringsidkarens ansvar blev primärt i förhållande till det individuella ansvaret när det gäller oaktsamma brott i näringsverksamhet som straffvärdemässigt ligger på bötesnivå. I dessa fall ska således företagsbot åläggas, medan åtal endast undantagsvis kommer i fråga. I förarbetena diskuterades frågan om sanktionskumulation när det gäller det individuella straffansvaret och företagsbot. Vidare uttalades att jämkning fortfarande ska kunna ske när näringsidkaren åläggs att betala en sanktionsavgift. Syftet med detta angavs vara att söka undvika att den samlade reaktionen på brottsligheten framstår som oproportionerlig. I förarbetena berördes emellertid inte frågan om samtidigt påförande av företagsbot och sådana sanktionsavgifter som tidigare regelmässigt påförts samtidigt med det individuella straffansvaret. I det nu aktuella fallet avser åklagarens talan mot TA dels särskild avgift enligt utlänningslagen, dels företagsbot. Åklagaren har inte åtalat TA för oaktsamt brott mot 20 kap. 5 första stycket 2 utlänningslagen då åtal inte ansetts påkal-

12 SVARSSKRIVELSE Sida 12 (13) lat från allmän synpunkt. I tiden innan åtalsprövningsregeln infördes år 2006 skulle en oaktsam överträdelse av det slag målet mot TA avser ha föranlett dubbla påföljder, dels ett bötesstraff för oaktsamt brott mot 20 kap. 5 första stycket 2 utlänningslagen, dels en särskild avgift. Syftet med införandet av den särskilda avgiften var ju att den skulle komplettera straffbestämmelsen så att den samlade sanktionen blev kännbar för den felande arbetsgivaren. Om det i det enskilda fallet fanns särskilda skäl fick avgiften sättas ned helt eller delvis, om särskilda skäl talade för det. I och med att åläggande av företagsbot fick företräde framför det individuella straffansvaret (vid oaktsamma brott på bötesnivå) aktualiserades frågan om tillämpning av bestämmelsen i 36 kap. 10 brottsbalken om jämkning och eftergift. Enligt första stycket får en företagsbot jämkas i de fall brottet medför annan betalningsskyldighet eller särskild rättsverkan för näringsidkaren och den samlade reaktionen på brottsligheten skulle bli oproportionerligt sträng. Hur en situation som den i målet ska hanteras berördes inte i förarbetena till 2006 års lagändringar. Som nämnts är frågan i målet om det finns förutsättningar att, med tillämpning av 36 kap. 10 andra stycket brottsbalken, helt efterge företagsboten. För att så ska ske krävs att det är särskilt påkallat att efterge boten med hänsyn till den särskilda avgiften. Bestämmelsen om eftergift bör enligt förarbetena tillämpas restriktivt, det ska föreligga en faktor, som kan utgöra grund för jämkning, med sådan tyngd att jämkning inte är tillräcklig. Den särskilda avgiften tillkom för att utgöra ett komplement till straffbestämmelsen i 20 kap. 5 första stycket 2 utlänningslagen. Avgiften var således inte tänkt att ensam utgöra en tillräcklig sanktion, utan skulle påföras tillsammans med de böter som samtidigt dömdes ut för brottet. I förarbetena till åtalsprövningsregeln i 36 kap. 10 a brottsbalken, som innebar att näringsidkarens ansvar i fall som det nu aktuella gjordes primärt i förhållande till det individuella ansvaret, konstaterades att företagsboten utgör en repressiv sanktion som i grunden tjänar samma syften som straff. I de fall åtal inte väcks bör därför enligt min mening utgångspunkten vara att såväl företagsbot som särskild avgift ska påföras. Vid bestämmande av företagsboten ska dock regeln om jämkning i 36 kap. 10 första stycket brottsbalken beaktas. Mot bakgrund av det sagda anser jag att det inte kan anses föreligga en sådan undantagssituation där den särskilda avgift som påförs TA medför att det är särskilt påkallat att efterge boten. Den särskilda avgiften utgör således enligt min mening inte en faktor med sådan tyngd att jämkning inte är tillräcklig. Sammanfattningsvis anser jag att det inte finns skäl att ändra hovrättens dom.

13 SVARSSKRIVELSE Sida 13 (13) Processfrågor Bevisning Riksåklagaren åberopar samma bevisning som åklagaren åberopat i hovrätten. Som muntlig bevisning åberopas förhör med TA. Förhöret bör förebringas genom uppspelning av ljud- och bildupptagningen av det förhör som hölls i tingsrätten. Som skriftlig bevisning har åklagaren i tingsrätten och hovrätten åberopat PM angående inre utlänningskontroll (förundersökningsprotokollet, s. 4), lönebesked (förundersökningsprotokollet, s. 8), utdrag ur företagsinformationsregistret BASUN (förundersökningsprotokollet, s. 11), kopia av personalliggare (förundersökningsprotokollet, s ) och kopia av personalliggare (förundersökningsprotokollet, s ). Av det skriftliga materialet framgår att den anställde utländske medborgaren saknat arbetstillstånd, att denne varit anställd hos TA och arbetat under tidsperioden 29 april oktober 2012 samt att TA bedrivit enskild näringsverksamhet under firma HP i Hyltebruk. Dessa förhållanden torde i och för sig vara ostridiga. Frågan om huvudförhandling Hovrätten har avgjort målet utan huvudförhandling. Enligt riksåklagarens mening kan målet även i Högsta domstolen avgöras utan huvudförhandling. Kerstin Skarp Lars Persson Kopia till: Utvecklingscentrum Malmö Åklagarkammaren i Halmstad (AM )

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 10 december 2015 B 2225-14 KLAGANDE TA med enskild firma Ombud och offentlig försvarare: Advokat SFG MOTPART Riksåklagaren SAKEN Företagsbot

Läs mer

Överklagande av hovrättsdom företagsbot

Överklagande av hovrättsdom företagsbot ÖVERKLAGANDE Sida 1 (10) Rättsavdelningen Datum Dnr 2016-07-21 ÅM 2016/5123 Chefsåklagaren Lars Persson Ert datum Er beteckning Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM Överklagande av hovrättsdom företagsbot

Läs mer

Högsta domstolens mål Somaliska föreningen./. riksåklagaren angående företagsbot

Högsta domstolens mål Somaliska föreningen./. riksåklagaren angående företagsbot Svarsskrivelse Sida 1 (9) Riksåklagarens kansli Datum Dnr Rättsavdelningen Ert datum Er beteckning Byråchefen Johan Lindmark 2011-05-10 B 2074-11 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM Högsta domstolens

Läs mer

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m.

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (5) Riksåklagarens kansli Datum Rättsavdelningen 2013-01-09 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2012-05-09 B 1496-12 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM JO./. riksåklagaren

Läs mer

MR./. riksåklagaren ang. misshandel m.m.

MR./. riksåklagaren ang. misshandel m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (6) Datum 2014-12-04 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2014-07-03 B 1000-14 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM MR./. riksåklagaren ang. misshandel m.m. (Göta

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 26 september 2014 B 1296-14 KLAGANDE COC Ombud och offentlig försvarare: Advokat JR MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

PB./. riksåklagaren ang. bokföringsbrott

PB./. riksåklagaren ang. bokföringsbrott SVARSSKRIVELSE Sida 1 (7) Ert datum Er beteckning Chefsåklagaren Lars Persson 2012-10-02 B 64-12 Rotel 39 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM PB./. riksåklagaren ang. bokföringsbrott Högsta domstolen

Läs mer

Överklagande av en hovrättsdom mord m.m.

Överklagande av en hovrättsdom mord m.m. Rättsavdelningen Sida 1 (5) Byråchefen My Hedström 2017-01-19 Datum Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av en hovrättsdom mord m.m. Klagande Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm

Läs mer

Övrigt Yrkandet om särskild avgift enligt 20 kap 12 utlänningslagen (2005:716) ogillas.

Övrigt Yrkandet om särskild avgift enligt 20 kap 12 utlänningslagen (2005:716) ogillas. SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT DOM meddelad i Huddinge Mål nr B 12756-12 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Extra åklagare Mikael Ström Åklagarmyndigheten Söderorts åklagarkammare i Stockholm Tilltalad Radjabali

Läs mer

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2015-04-15 B 1350-15 JS 25. Ert datum

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2015-04-15 B 1350-15 JS 25. Ert datum Svarsskrivelse Sida 1 (6) Rättsavdelningen Datum 2015-06-09 ÅM 2015/2715 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2015-04-15 B 1350-15 JS 25 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm AK m.fl../.

Läs mer

2013-01-17 meddelad i Uppsala

2013-01-17 meddelad i Uppsala UPPSALA TINGSRÄTT Avdelning 2 DOM Mål nr B 7305-12 2013-01-17 meddelad i Uppsala 1 PARTER (Antal motparter: 1) Sökande Kammaråklagare Ulrika Modin Åklagarmyndigheten Åklagarkammaren i Uppsala Motpart Studenternas

Läs mer

HK./. Riksåklagaren angående grovt rattfylleri

HK./. Riksåklagaren angående grovt rattfylleri ÅKLAGARMYNDIGHETEN Svarsskrivelse Sida 1 (6) Byråchefen Stefan Johansson 2007-05-25 Ert ÅM 2007/1729 Er beteckning B 5251-06 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM HK./. Riksåklagaren angående grovt

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 28 mars 2014 B 1395-12 KLAGANDE KM Ombud och offentlig försvarare: Advokat ÅS MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Företagsbot

Läs mer

Överklagande av en hovrättsdom misshandel

Överklagande av en hovrättsdom misshandel Rättsavdelningen Sida 1 (5) Byråchefen My Hedström 2017-03-20 Datum Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av en hovrättsdom misshandel Klagande Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (25) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 28 mars 2014 B 2232-11 KLAGANDE Sten Olofssons Åkeri AB, 556596-8277 Wij 14 820 60 Delsbo Ombud och offentlig försvarare: Advokat TÖ MOTPART

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 15 mars 2016 B 5692-14 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART VD Offentlig försvarare: Advokat IN SAKEN Sexuellt ofredande

Läs mer

MA./. Riksåklagaren angående egenmäktighet med barn

MA./. Riksåklagaren angående egenmäktighet med barn Skrivelse Sida 1 (5) Ert datum Er beteckning Byråchefen Stefan Johansson B 1075-08 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM MA./. Riksåklagaren angående egenmäktighet med barn Högsta domstolen har berett

Läs mer

H./. Riksåklagaren m.fl. angående försök till dråp m.m.

H./. Riksåklagaren m.fl. angående försök till dråp m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (5) Ert datum Er beteckning Byråchefen Stefan Johansson B 2649-08 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM H./. Riksåklagaren m.fl. angående försök till dråp m.m. Högsta domstolen

Läs mer

Ert datum. Min inställning Jag bestrider ändring av hovrättens dom och anser att det inte föreligger skäl att meddela prövningstillstånd.

Ert datum. Min inställning Jag bestrider ändring av hovrättens dom och anser att det inte föreligger skäl att meddela prövningstillstånd. Svarsskrivelse Sida 1 (6) Datum Rättsavdelningen 2014-02-24 ÅM 2014/0552 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2014-01-21 B 399-14 Rotel 18 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm IJ./. riksåklagaren

Läs mer

Överklagande av hovrättsdom rån m.m.

Överklagande av hovrättsdom rån m.m. ÖVERKLAGANDE Sida 1 (5) Byråchefen Stefan Johansson Ert datum Er beteckning Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM Överklagande av hovrättsdom rån m.m. Klagande Riksåklagaren Box 5553 114 85 STOCKHOLM

Läs mer

Ringa bokföringsbrott och den särskilda åtalsprövningsregeln

Ringa bokföringsbrott och den särskilda åtalsprövningsregeln Ringa bokföringsbrott och den särskilda åtalsprövningsregeln - Fullbordanstidpunkten - Normalbrott/ringa brott - Huvudsaksrekvisitet - Åtalsprövningsregeln Aktuella rättsfrågor ARF 2014:5 September 2014

Läs mer

JK./. riksåklagaren ang. sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning

JK./. riksåklagaren ang. sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning SVARSSKRIVELSE Sida 1 (5) Datum 2014-11-17 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2014-09-22 B 2648-14 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM JK./. riksåklagaren ang. sexuellt utnyttjande av

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 19 maj 2017 B 4368-16 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART FA SAKEN Narkotikabrott, ringa brott ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

Överklagande av hovrättsdom Förskingring

Överklagande av hovrättsdom Förskingring Sida 1 (5) Datum Rättsavdelningen 2014-02-26 ÅM 2014/1525 Byråchefen My Hedström Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM Överklagande av hovrättsdom Förskingring Klagande Riksåklagaren Box 5553 114

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 juli 2009 B 5060-08 KLAGANDE DI Ombud och offentlig försvarare: Advokat CT MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Rån ÖVERKLAGADE

Läs mer

CC./. riksåklagaren ang. misshandel m.m.

CC./. riksåklagaren ang. misshandel m.m. Svarsskrivelse Sida 1 (5) Rättsavdelningen Datum 2016-02-12 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2015-01-29 B 165-16 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm CC./. riksåklagaren ang. misshandel

Läs mer

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2015-04-15 B 5146-14 JS 25. Ert datum

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2015-04-15 B 5146-14 JS 25. Ert datum Svarsskrivelse Sida 1 (6) Rättsavdelningen Datum 2015-06-09 ÅM 2015/2714 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2015-04-15 B 5146-14 JS 25 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm SB./. riksåklagaren

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 7 april 2014 B 4080-13 KLAGANDE MP Ombud och offentlig försvarare: Advokat RT MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Häleri

Läs mer

Kommittédirektiv. Ett effektivt, ändamålsenligt och modernt straffrättsligt regelverk för juridiska personer. Dir. 2015:58

Kommittédirektiv. Ett effektivt, ändamålsenligt och modernt straffrättsligt regelverk för juridiska personer. Dir. 2015:58 Kommittédirektiv Ett effektivt, ändamålsenligt och modernt straffrättsligt regelverk för juridiska personer Dir. 2015:58 Beslut vid regeringssammanträde den 21 maj 2015 Sammanfattning av uppdraget En särskild

Läs mer

HT./. riksåklagaren m.fl. ang. förgripelse mot tjänsteman

HT./. riksåklagaren m.fl. ang. förgripelse mot tjänsteman Svarsskrivelse Sida 1 (6) Rättsavdelningen Datum Dnr 2015-12-03 ÅM 2015/3386 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2015-05-08 B 5605-14 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm HT./. riksåklagaren

Läs mer

IS./. riksåklagaren m.fl. ang. vårdslöst bidragsbrott m.m.

IS./. riksåklagaren m.fl. ang. vårdslöst bidragsbrott m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (6) Riksåklagarens kansli Datum Rättsavdelningen 2012-10-04 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2012-06-11 B 238-12 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM IS./. riksåklagaren

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 25 april 2014 B 5191-13 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART FL Ombud och offentlig försvarare: Advokat PG SAKEN Grovt

Läs mer

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2015-06-03 B 2094-14 JS 07. Ert datum

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2015-06-03 B 2094-14 JS 07. Ert datum Svarsskrivelse Sida 1 (6) Rättsavdelningen Datum 2015-09-09 ÅM 2015/3995 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2015-06-03 B 2094-14 JS 07 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm CS./. riksåklagaren

Läs mer

Ert datum. ML är född 1992 och var vid tiden för gärningarna 20 år fyllda.

Ert datum. ML är född 1992 och var vid tiden för gärningarna 20 år fyllda. Svarsskrivelse Sida 1 (8) Datum Rättsavdelningen 2014-09-24 ÅM 2014/5010 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2014-07-03 B 1041-14 R 1 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm ML./. riksåklagaren

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 4 mars 2014 Ö 4211-13 SÖKANDE SR Ombud: Advokat TA MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Resning TIDIGARE AVGÖRANDEN

Läs mer

2013-10-16 meddelad i Varberg

2013-10-16 meddelad i Varberg VARBERGS TINGSRÄTT DOM Mål nr B 1754-13 meddelad i Varberg 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Chefsåklagare Anders Johansson Åklagarmyndigheten Åklagarkammaren i Halmstad Målsägande CW Företrädd av

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 3 mars 2017 Ö 5344-15 KLAGANDE Arbetsförmedlingen, 202100-2114 Juridiska avdelningen 113 99 Stockholm Ombud: Tf. chefsjurist CF och verksjurist

Läs mer

Överklagande av hovrättsdom missbruk av urkund, grovt brott

Överklagande av hovrättsdom missbruk av urkund, grovt brott ÖVERKLAGANDE Sida 1 (8) Rättsavdelningen Datum Dnr 2015-04-28 ÅM 2015/2727 Chefsåklagaren Lars Persson Ert datum Er beteckning Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM Överklagande av hovrättsdom missbruk

Läs mer

R./. riksåklagaren angående tillstånd till prövning i hovrätt av mål om hastighetsöverträdelse

R./. riksåklagaren angående tillstånd till prövning i hovrätt av mål om hastighetsöverträdelse SVARSSKRIVELSE Sida 1 (6) Ert datum Er beteckning Chefsåklagaren Lars Persson 2008-09-16 Ö 2939-08 Rotel 28 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM R./. riksåklagaren angående tillstånd till prövning

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 28 mars 2014 B 1876-12 KLAGANDE Öresundschark AB, 556539-8582 Spettgatan 1 211 24 Malmö Ombud: Advokat MH MOTPART Riksåklagaren Box 5553

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 14 juni 2016 B 2095-15 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART SS Ombud och offentlig försvarare: Advokat PA SAKEN Grovt

Läs mer

DB./. riksåklagaren ang. grovt bokföringsbrott

DB./. riksåklagaren ang. grovt bokföringsbrott SVARSSKRIVELSE Sida 1 (6) Ert datum Er beteckning Chefsåklagaren Lars Persson 2013-06-13 B 952-12 Rotel 06 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM DB./. riksåklagaren ang. grovt bokföringsbrott m.m.

Läs mer

PD m.fl../. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m. (Göta hovrätts, avd. 3, dom den 21 december 2011 i mål B )

PD m.fl../. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m. (Göta hovrätts, avd. 3, dom den 21 december 2011 i mål B ) YTTRANDE Sida 1 (5) Ert datum Er beteckning Chefsåklagaren Lars Persson 2013-06-13 B 366-12 Rotel 06 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM PD m.fl../. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m. (Göta

Läs mer

Justering av en straffbestämmelse i utlänningslagen (2005:716)

Justering av en straffbestämmelse i utlänningslagen (2005:716) Lagrådsremiss Justering av en straffbestämmelse i utlänningslagen (2005:716) Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 25 september 2008 Beatrice Ask Ingela Fridström (Justitiedepartementet)

Läs mer

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2014-12-19 B 5793-14 R 1. Ert datum

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2014-12-19 B 5793-14 R 1. Ert datum Svarsskrivelse Sida 1 (5) Datum 2015-02-04 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2014-12-19 B 5793-14 R 1 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm OK./. riksåklagaren ang. grovt bedrägeri medelst

Läs mer

Överklagande av ett hovrättsbeslut överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder

Överklagande av ett hovrättsbeslut överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder Sida 1 (6) Byråchef Ert datum Er beteckning Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM Överklagande av ett hovrättsbeslut överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder Klagande Riksåklagaren

Läs mer

R./. riksåklagaren ang. förverkande

R./. riksåklagaren ang. förverkande SVARSSKRIVELSE Sida 1 (9) Ert datum Er beteckning Chefsåklagaren Lars Persson 2009-08-25 B 694-09 Rotel 38 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM R./. riksåklagaren ang. förverkande Högsta domstolen

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 3 december 2013 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Advokat Bernth Stave Box 2070 403 12 Göteborg ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 22 juni 2016 B 5276-14 KLAGANDE WE Ombud och offentlig försvarare: Advokat PS MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Utvidgat

Läs mer

N./. Riksåklagaren angående rån m.m.

N./. Riksåklagaren angående rån m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (10) Ert datum Er beteckning Byråchefen Stefan Johansson B 1857-08 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM N./. Riksåklagaren angående rån m.m. Högsta domstolen har förelagt mig

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 1 oktober 2014 Ö 4417-12 KLAGANDE RG Ombud: Jur.kand. FE MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Ansökan i hovrätt om resning

Läs mer

RH./. riksåklagaren ang. tillstånd till prövning i hovrätt av mål om olovlig körning

RH./. riksåklagaren ang. tillstånd till prövning i hovrätt av mål om olovlig körning SVARSSKRIVELSE Sida 1 (6) Riksåklagarens kansli Datum Rättsavdelningen 2012-10-08 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2012-04-16 Ö 1126-12 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM RH./. riksåklagaren

Läs mer

DOM 2013-01-31 meddelad i Falun

DOM 2013-01-31 meddelad i Falun FALU TINGSRATT DOM meddelad i Falun Mål nr B 3330-12 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Extra åklagare Christel Anderberg Åklagarmyndigheten Åklagarkammaren i Falun Tilltalad Tarek Malak, 840727-0555

Läs mer

KEH./. riksåklagaren ang. samlag med avkomling

KEH./. riksåklagaren ang. samlag med avkomling SVARSSKRIVELSE Sida 1 (7) Datum 2014-10-23 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2014-06-18 B 186-14 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM KEH./. riksåklagaren ang. samlag med avkomling (Hovrättens

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat AL. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hovrätten för Västra Sveriges dom 2014-06-16 i mål B 3186-13

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat AL. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hovrätten för Västra Sveriges dom 2014-06-16 i mål B 3186-13 Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 19 november 2015 B 3645-14 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART ZZ Ombud och offentlig försvarare: Advokat AL SAKEN

Läs mer

Överklagande av en hovrättsdom ringa narkotikabrott

Överklagande av en hovrättsdom ringa narkotikabrott Överklagande Sida 1 (8) Datum 2016-09-22 Byråchefen Hedvig Trost Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av en hovrättsdom ringa narkotikabrott Klagande Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm

Läs mer

2013-03-27 meddelad i Göteborg. Begångna brott Försök till köp av sexuell tjänst

2013-03-27 meddelad i Göteborg. Begångna brott Försök till köp av sexuell tjänst Avdelning 1 DOM Mål nr B 16354-12 2013-03-27 meddelad i Göteborg 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Lotta Nielsen Åklagarmyndigheten Göteborgs åklagarkammare Göteborg Tilltalad PETER

Läs mer

Min inställning Jag bestrider ändring av hovrättens dom.

Min inställning Jag bestrider ändring av hovrättens dom. Svarsskrivelse Sida 1 (7) Datum Rättsavdelningen 2013-01-10 ÅM 2012/8372 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost (010-5625026) 2012-12-06 B 2360-12 Rotel 35 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 november 2009 Ö 1342-09 KLAGANDE Albihns Service Aktiebolag, 556519-9253 Box 5581 114 85 Stockholm Ombud: Advokat A-CN och jur.kand.

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2012:9 2012-08-22 Dnr A 7/11

MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2012:9 2012-08-22 Dnr A 7/11 MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2012:9 2012-08-22 Dnr A 7/11 KLAGANDE Däckia Aktiebolag, Box 2980, 187 29 Täby Ombud: advokaterna E. E., Advokatfirman Delphi, Box 1432, 111 84 Stockholm, och E. E., Strandvägen

Läs mer

I Mål nr: B 2245~15. Postadress. Besöksadress Sundbybergsvägen5. SOLNA TINGSRÄTT Avdelning 1. DOM 2015-05-15 meddelad i Solna

I Mål nr: B 2245~15. Postadress. Besöksadress Sundbybergsvägen5. SOLNA TINGSRÄTT Avdelning 1. DOM 2015-05-15 meddelad i Solna meddelad i Solna I Mål nr: B 2245~15 1 PARTER (Antal tilltalade: l) Tilltalad Karl GÖRAN Rundström, 19370604-0015 Rådmansövägen 530 760 15 Gräddö Offentlig försvarare: Advokat Sven Severin LEX Advokatbyrå

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 juni 2008 B 301-08 KLAGANDE FS Ombud och offentlig försvarare: Advokat JÅ MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 STOCKHOLM SAKEN Narkotikabrott

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 25 april 2014 B 4533-12 KLAGANDE IMB Ombud och offentlig försvarare: Advokat CT MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Grovt

Läs mer

LL./. Riksåklagaren angående medhjälp till hets mot folkgrupp

LL./. Riksåklagaren angående medhjälp till hets mot folkgrupp ÅKLAGARMYNDIGHETEN Svarsskrivelse Sida 1 (8) Byråchefen Stefan Johansson 2006-11-21 Ert ÅM 2006/5558 Er beteckning B 2673/06 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM LL./. Riksåklagaren angående medhjälp

Läs mer

HS./. riksåklagaren angående grovt bokföringsbrott, m.m. (Göta hovrätt, avd. 2, dom den 2 juli 2010 i mål B 3326-09)

HS./. riksåklagaren angående grovt bokföringsbrott, m.m. (Göta hovrätt, avd. 2, dom den 2 juli 2010 i mål B 3326-09) Svarsskrivelse Sida 1 (6) Datum Rättsavdelningen 2011-08-22 ÅM 2011/3102 Er beteckning Byråchefen Daniel Thorsell B 3775-10 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm HS./. riksåklagaren angående grovt

Läs mer

Ert datum. Min inställning Jag medger att tillstånd meddelas till målets prövning i hovrätten.

Ert datum. Min inställning Jag medger att tillstånd meddelas till målets prövning i hovrätten. Svarsskrivelse Sida 1 (7) Datum Rättsavdelningen 2011-06-20 ÅM 2011/2787 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2011-04-18 Ö 1650-11 Rotel 19 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm LC./. riksåklagaren

Läs mer

RM./. Riksåklagaren angående falsk tillvitelse m.m.

RM./. Riksåklagaren angående falsk tillvitelse m.m. Svarsskrivelse Sida 1 (6) Ert datum Er beteckning Byråchefen Stefan Johansson B 2251-07 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM RM./. Riksåklagaren angående falsk tillvitelse m.m. Högsta domstolen har,

Läs mer

AK./. riksåklagaren ang. grovt sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning m.m.

AK./. riksåklagaren ang. grovt sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (6) Datum 2014-11-18 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2014-08-13 B 5810-13 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM AK./. riksåklagaren ang. grovt sexuellt utnyttjande

Läs mer

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2014-07-21 B 3462-14 R 22. Ert datum

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2014-07-21 B 3462-14 R 22. Ert datum Svarsskrivelse Sida 1 (6) Datum Rättsavdelningen 2014-07-25 ÅM 2014/5384 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2014-07-21 B 3462-14 R 22 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm CH./. riksåklagaren

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 17 september 2009 KLAGANDE Rottneros AB, 556013-5872 Ombud: Advokat Odd Swarting Setterwalls Advokatbyrå AB Box 1050 101 39 Stockholm MOTPART Finansinspektionen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 november 2008 B 4684-07 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART T H Ombud och offentlig försvarare: Advokat J S SAKEN

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 20 april 2007 Ö 2933-05 KLAGANDE AI MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Återupptagande av mål om grovt rattfylleri

Läs mer

Överklagande av en hovrättsdom grov våldtäkt m.m.

Överklagande av en hovrättsdom grov våldtäkt m.m. Överklagande Sida 1 (6) Datum 2016-03-23 Byråchefen Hedvig Trost Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av en hovrättsdom grov våldtäkt m.m. Klagande Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm

Läs mer

K./. riksåklagaren ang. tillstånd till prövning i hovrätt av mål om förseelse mot yrkestrafikförordningen

K./. riksåklagaren ang. tillstånd till prövning i hovrätt av mål om förseelse mot yrkestrafikförordningen SVARSSKRIVELSE Sida 1 (6) Brottmålsavdelningen 2007-10-12 ÅM 2007/3793 Ert datum Er beteckning Chefsåklagaren Lars Persson 2007-07-02 Ö 3716-06 Rotel 34 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM K./.

Läs mer

Överklagande av en hovrättsdom narkotikasmuggling m.m.

Överklagande av en hovrättsdom narkotikasmuggling m.m. Överklagande Sida 1 (7) Datum Rättsavdelningen 2014-01-08 ÅM 2013/10106 Byråchefen Hedvig Trost Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av en hovrättsdom narkotikasmuggling m.m. Klagande

Läs mer

OR./. riksåklagaren angående häktning

OR./. riksåklagaren angående häktning SVARSSKRIVELSE Sida 1 (6) Rättsavdelningen Datum Dnr 2015-09-21 ÅM 2015/6399 Ert datum Er beteckning Chefsåklagaren Lars Persson 2015-09-18 Ö 4583-15 R 22 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM OR./.

Läs mer

Överklagande av en hovrättsdom köp av sexuell handling av barn m.m.

Överklagande av en hovrättsdom köp av sexuell handling av barn m.m. Rättsavdelningen Sida 1 (6) Byråchefen My Hedström 2015-06-16 Datum Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av en hovrättsdom köp av sexuell handling av barn m.m. Klagande Riksåklagaren

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 juni 2016 B 6315-15 KLAGANDE 1. HK Ombud och offentlig försvarare: Advokat JE 2. KO Ombud och offentlig försvarare: Advokat SL MOTPART

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 november 2015 B 410-15 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPARTER 1. LV Ombud och offentlig försvarare: Advokat DH 2.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 25 mars 2009 B 3843-08 KLAGANDE YAM Ombud och offentlig försvarare: Advokat PO MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Rån

Läs mer

Rättelse/komplettering

Rättelse/komplettering HÖGSTA DOMSTOLEN Enhet 1 JS 04 Mål nr B 3480-14 Rättelse/komplettering Dom, 2015-12-14 Rättelse, 2015-12-16 Beslutat av: justitierådet Ella Nyström Högsta domstolen har rättat ordet straffminimum till

Läs mer

Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader i Högsta domstolen.

Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader i Högsta domstolen. Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 25 november 2010 T 5072-06 KÄRANDE PM SVARANDE Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm SAKEN Skadestånd DOMSLUT Högsta domstolen fastställer

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 31 januari 2012 B 5566-11 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART CLR SAKEN Snatteri ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Hovrätten för

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 30 mars 2007 B 415-07 I KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART PN Ombud och offentlig försvarare: Advokat GM II KLAGANDE

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 december 2014 B 2489-13 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MÅLSÄGANDE Aktiebolaget Svensk Filmindustri, 556003-5213 c/o

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 28 mars 2014 B 248-12 KLAGANDE Göteborgs Fryshus Service AB, 556337-7687 Slakthusområdet 415 02 Göteborg Ombud: Advokat MvL MOTPART Riksåklagaren

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Ingripanden mot unga lagöverträdare

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Ingripanden mot unga lagöverträdare 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Karin Almgren och f.d. kammarrättspresidenten Jan Francke. Ingripanden mot unga lagöverträdare

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat BE. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Göta hovrätts dom 2013-10-01 i mål B 519-13

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat BE. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Göta hovrätts dom 2013-10-01 i mål B 519-13 Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 16 juni 2015 B 5390-13 KLAGANDE DBT Ombud och offentlig försvarare: Advokat BE MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Försök

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 5 december 2014 Ö 3428-13 SÖKANDE MDB Ombud: Advokat EA MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Resning TIDIGARE AVGÖRANDEN

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 10 december 2007 B 4554-06 KLAGANDE DM Ombud och offentlig försvarare: Advokat CH MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

Ert datum. Min inställning Jag bestrider ändring av hovrättens dom och anser att det inte föreligger skäl att meddela prövningstillstånd.

Ert datum. Min inställning Jag bestrider ändring av hovrättens dom och anser att det inte föreligger skäl att meddela prövningstillstånd. Svarsskrivelse Sida 1 (8) Datum Rättsavdelningen 2013-02-20 ÅM 2013/0945 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2013-02-04 B 3522-12 Rotel 20 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm RF./. riksåklagaren

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 9 oktober 2015 KLAGANDE AA Ombud: BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 8 april 2015 i mål nr 1213 1215-15, se bilaga

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 17 december 2015 B 2351-15 KLAGANDE DKN Ombud och offentlig försvarare: Advokat BÅ MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm

Läs mer

Överklagande av hovrättsdom förseelse mot trafikförordningen

Överklagande av hovrättsdom förseelse mot trafikförordningen ÖVERKLAGANDE Sida 1 (5) Chefsåklagaren Lars Persson Ert datum Er beteckning Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM Överklagande av hovrättsdom förseelse mot trafikförordningen Klagande Riksåklagaren

Läs mer

A./. Riksåklagaren angående brott mot automatspelslagen

A./. Riksåklagaren angående brott mot automatspelslagen Svarsskrivelse Sida 1 (6) Brottmålsavdelningen 2008-05- 21 ÅM 2008/2230 Ert datum Er beteckning Byråchefen Stefan Johansson B 32-08 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM A./. Riksåklagaren angående

Läs mer

I Mål nr: B 2245~15. Postadress. Besöksadress Sundbybergsvägen5. SOLNA TINGSRÄTT Avdelning 1. DOM meddelad i Solna

I Mål nr: B 2245~15. Postadress. Besöksadress Sundbybergsvägen5. SOLNA TINGSRÄTT Avdelning 1. DOM meddelad i Solna SOLNA TINGSRÄTT meddelad i Solna I Mål nr: B 2245~15 1 PARTER (Antal tilltalade: l) Tilltalad Karl GÖRAN Rundström, 19370604-0015 Rådmansövägen 530 760 15 Gräddö Offentlig försvarare: Advokat Sven Severin

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 december 2015 Ö 3996-13 SÖKANDE OCH MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SÖKANDE OCH MOTPART LB SAKEN Resning TIDIGARE

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 26 maj 2004 T 3445-02 KLAGANDE Skatteverket, 171 94 SOLNA MOTPART SÅ Ombud, tillika biträde enligt rättshjälpslagen: CGH SAKEN Företrädaransvar

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 23 december 2014 B 1041-14 KLAGANDE M L Ombud och offentlig försvarare: Advokat P S MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 18 december 2014 B 6273-13 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART MB Ombud och offentlig försvarare: Advokat ML SAKEN

Läs mer