Granskning av bemanningen vid kommunkontoret

Transkript

1 Revisionsrapport* Granskning av bemanningen vid kommunkontoret Vansbro kommun April 2010 Ove Axelsson *connectedthinking

2 Innehållsförteckning 1 Bakgrund och uppdrag Bakgrund och uppdrag Revisionsfråga Revisionsfråga, kontrollmål och avgränsning Metod Kommunens uppgifter Ålägganden enligt lag Kommunernas organisation Organisation Kommunala plan- och måldokument Sammanställning av planer/måldokument som ska finnas Kommunkontoret i Vansbro Bemanning, dokument, effektiviseringsåtgärder m.m Jämförelse med jämbördiga kommuner Sammanfattning Sammanfattande bedömning Bilaga Redovisning av administrativ personal vid kommunkontoret

3 1 Bakgrund och uppdrag 1.1 Bakgrund och uppdrag I en motion till kommunfullmäktige hemställde motionären om Att kommunfullmäktige beslutar uppdra åt kommunstyrelsen att göra en extern utredning av bemanning och administrativa arbetsformer på kommunkontoret med syfte att spara pengar. Bakgrunden är att det enligt motionären finns en uppfattning om att kommunkontoret är överbemannat. Frågor som motionären anser bör belysas är: Finns det arbetsinsatser som kan avvaras (t ex upprättande av planer i tid och otid, som få eller inga sedan bryr sig om)? Kan ett kraftigt utökat arbete med grannkommunerna rationalisera verksamheten? Används datatekniken på ett optimalt sätt? Är antalet planeringsmöten av olika slag rimligt? Är det kanske bättre att ge berörda tjänstemän utökat ansvar? Är förvaltningen/förvaltningsledningen nog vaksam (dvs. skeptisk) mot alla modenycker som översköljer landet inom den kommunala sektorn? Att avstå från övergående modetrender är ett sätt att spara pengar och personal och få tid över till viktigare uppgifter. Fullmäktige beslutade vid behandlingen av motionen Att uppdra till kommunfullmäktiges presidium att ge revisionen i uppdrag att genomföra en granskning av bemanning och arbetsformer vid kommunkontoret. Vid en träff med fullmäktiges presidium preciserades och avgränsades uppdraget. Det konstaterades att de frågor som motionären sammanställt skulle kräva omfattande insatser som inte ryms inom den disponibla kostnadsramen. För att verkligen kunna granska och göra en vederhäftig bedömning krävs ett omfattande analysarbete vari bl a ärendeflöden och IT-system måste dokumenteras och analyseras och respektive tjänstemans arbete måste dokumenteras genom tidsstudier och processkartläggningar. Med hänsyn till kostnadsramen konstaterades därför att granskningen får göras på ett översiktligt sätt som inte kommer att göra anspråk på att direkt kunna peka ut s.k kostnads- eller tidstjuvar utan snarare på ett ovetenskapligt sätt försöka kartlägga och jämföra situationen med likartade kommuner. Granskningens inriktning framgår under avsnittet Revisionsfråga nedan. 3

4 2 Revisionsfråga 2.1 Revisionsfråga, kontrollmål och avgränsning Den revisionsfråga som kommunens revisorer enats om lyder enligt följande: Bedrivs verksamheten inom kommunkontoret med en bemanning som gör att verksamheten kan sägas bedrivs på ett ekonomiskt och bemanningsmässigt tillfredsställande sätt? För att kunna besvara revisionsfrågan ska följande kontrollmål följas upp: Vilka kostnader har jämförbara kommuner för administrationen? Bedöms bemanningen vara på rätt nivå för att klara uppdraget? Utförs det, vad som motionären kallar, onödiga uppgifter? Uppdraget avser hela kommunkontoret, dvs. förutom kommunstyrelsens administrativa stödfunktioner även de övriga inom kontoret ingående verksamheter (barn- och utbildning, vård- och omsorg, fastighet och service, tekniska verksamheten samt miljö- och bygg). 2.2 Metod Granskningen genomförs i form av jämförelser utifrån offentlig statistik, intervjuer med förvaltningschef och verksamhetschefer samt studier av befintliga styrande dokument. 3 Kommunens uppgifter 3.1 Ålägganden enligt lag Kommunallagen anger inte specifikt vilka uppgifter som åligger en kommun att utföra. Paragrafer att notera är följande: KL 1:1 Sverige är indelat i kommuner och landsting. Dessa sköter på demokratins och den kommunala självstyrelsens grund de angelägenheter som anges i denna lag eller i särskilda föreskrifter. 4

5 KL 2:1 Kommuner och landsting får själva ha hand om sådana angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar och som inte skall handläggas enbart av staten, en annan kommun, ett annat landsting eller någon annan. KL 2:4 Om kommunernas och landstingens befogenheter och skyldigheter på vissa områden finns det särskilda föreskrifter. Det kan alltså konstateras att kommunerna i stor utsträckning får sina uppgifter inte via kommunallagens regelverk utan genom olika föreskrifter i form av speciallagstiftningen. Det är genom speciallagstiftningen som kommunerna fått ansvar för viktiga samhällsfunktioner som oftast är obligatoriska att utföra. Utöver de obligatoriska uppgifterna kan kommunerna också bedriva verksamhet och ta på sig uppgifter av frivillighet. Kommunens obligatoriska uppgifter Social omsorg (äldre- och handikappomsorg samt individ- och familjeomsorg) För-, grund- och gymnasieskola Plan- och byggfrågor Miljö och hälsoskydd Renhållning och avfallshantering Vatten och avlopp Räddningstjänst Civilt försvar Biblioteksverksamhet Bostäder Frivilliga uppgifter Fritid och kultur Teknisk service Energiförsörjning Underhåll av gator Det är ett stort antal lagar som påverkar den kommunala verksamheten, ca 75 olika lagar har på ett eller annat sätt bäring på den kommunala verksamheten, antingen i form av direktiv om att kommunen ska sköta viss verksamhet eller regler kring hur viss verksamhet ska skötas. 5

6 4 Kommunernas organisation 4.1 Organisation I och med att 1991 års kommunallag togs i bruk så fick kommunerna betydligt friare händer än vad som tidigare varit fallet när det gäller att organisera verksamheten. Av kap 3 framgår bl a att fullmäktige ska tillsätta de nämnder som utöver styrelsen behövs för att fullgöra kommunens uppgifter enligt särskilda författningar och för verksamheten i övrigt. Inom parentes kan tilläggas att det enligt kommunallagen skall finnas ett fullmäktige och en styrelse, att det enligt vallagen skall finnas en valnämnd, att det enligt föräldrabalken skall finnas en överförmyndare alt överförmyndarnämnd samt att det enligt lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid skall finnas en krisledningsnämnd. Vad avser förvaltningsorganisationen är kommunerna fria att organisera denna på det sätt man finner lämpligt för att på bästa sätt kunna utföra de uppgifter som åligger dem. 5 Kommunala plan- och måldokument 5.1 Sammanställning av planer/måldokument som ska finnas Sveriges Kommuner och landsting (SKL) har presenterat en lista där alla de måldokument som en kommun enligt lag är skyldig att upprätta, vare sig det rör sig om planer, riktlinjer eller handlingsprogram. Listan innefattar endast planer och riktlinjer som har mer generell karaktär. Sådana planer som avser en enskild individ, som t ex förekommer inom socialtjänsten och skolan har inte tagits med. Den sammanställning som SKL redovisar i ovan nämnda dokument ser ut som följer: Kommunens särskilda ansvar Bibliotekslag (1996:1596) 7 a - kommuner och landsting skall anta planer för biblioteksverksamheterna. Kommunallagen (1991:900) 8 kap. om ekonomisk förvaltning - hela kapitlet är av intresse, men följande punkter kan lyftas fram särskilt: 8 kap. 4 - kommuner och landsting ska årligen upprätta en budget. 8 kap. 5 - budgeten ska innehålla en verksamhets- och ekonomisk plan. 6

7 8 kap. 5 a - fullmäktige skall anta en åtgärdsplan för hur återställandet av ett uppkommet negativt ekonomiskt resultat för kommunen skall göras. Lag (1997:734) om ansvar för viss kollektiv persontrafik 6 första stycket - omfattningen av linjetrafik för persontransporter och grunderna för prissättning ska anges i en trafikförsörjningsplan, som trafikhuvudmannen årligen antar efter samråd med länstrafikansvariga. I planen skall det tas upp åtgärder för handikappanpassning av trafiken. 6 andra stycket - omfattningen av trafik enligt lagen om färdtjänst och lagen om riksfärdtjänst och grunderna för prissättningen för resor skall anges i en trafikförsörjningsplan som kommunen årligen antar efter samråd med trafikhuvudmannen och landstinget i länet. Har en kommun överlåtit sina uppgifter enligt lagen om färdtjänst eller lagen om riksfärdtjänst till trafikhuvudmannen, skall trafikhuvudmannens trafikförsörjningsplan omfatta resor även enligt dessa lagar. Lag (2002:833 om extraordinära händelser i fredstid hos kommuner och landsting 2 - kommuner och landsting skall för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur de skall hantera extraordinära händelser. Lag (1977:439) om kommunal energiplanering 3 - plan för tillförsel, distribution och användning av energi ska antas av fullmäktige. Lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar 1 - Varje kommun skall planera bostadsförsörjningen. Riktlinjer för bostadsförsörjningen skall antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Lag (1992:1528) om offentlig upphandling 6 kap. 2 - vid behov ska den upphandlande enheten fastställa riktlinjer för användning av direktupphandling. Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 3 kap. 3 - ett handlingsprogram för hur olyckor ska förebyggas ska antas av fullmäktige varje ny mandatperiod. 3 kap. 8 - En kommun skall ha ett handlingsprogram för räddningstjänst. Handlingsprogrammet skall antas av fullmäktige för varje ny mandatperiod. 7

8 Miljöbalken (1998:808) och anslutande författningar 6 kap När en myndighet eller en kommun upprättar eller ändrar en plan eller ett program skall en miljöbedömning av planen, programmet eller ändringen göras, om genomförandet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. 15 kap För varje kommun skall finnas en renhållningsordning som skall innehålla dels kommunens föreskrifter om avfallshantering och dels en avfallsplan. Ytterligare föreskrifter om dessa finns i avfallsförordningen (2001:1063). Enligt 7 andra stycket förordningen om tillsyn enligt miljöbalken (1998:900) skall varje tillsynsmyndighet (nämnden) för varje verksamhetsår upprätta en plan för hur tillsynsarbetet skall bedrivas. Plan- och bygglagen (1987:10) Hela lagen är av intresse, men följande kan lyftas fram (glöm inte att även kolla i miljöbalken, särskilt kapitel 6). 1 kap. 3 - kommunen ska ha en aktuell översiktsplan för beslut om mark- och vattenområden samt den byggda miljön. Mer detaljerade bestämmelser i 4 kap. Bland annat skall fullmäktige en gång varje mandatperiod ta ställning till översiktsplanens aktualitet. 1 kap. 3 - detaljplaner ska upprättas. Mer detaljerade bestämmelser i 5 kap. 1 kap. 3 - fastighetsplaner får finnas. 1 kap. 3 - regionplaner får upprättas för samordning av flera kommuners planläggning. Mer detaljerade bestämmelser finns i 7 kap. 5 kap områdesbestämmelser kan finnas istället för detaljplan. Skollagen (1985:1100) 2 kap. 7 - kommunen ska vinnlägga sig om en plan för kompetensutveckling av lärare. 2 kap. 8 - en skolplan ska upprättas och antas av fullmäktige som visar hur kommunens skolväsende skall gestaltas och utvecklas. 5 kap. 4 a, 4 b - styrelsen för en gymnasieutbildning skall fastställa en plan för varje specialutformat program och individuellt program. Om programmet är avsett för en grupp elever, skall styrelsen även fastställa programmål. Skolans område i övrigt Enligt 1 kap. 13 gymnasieförordningen ska det finnas en arbetsplan som beslutas av rektor för genomförandet av de fastställda målen för utbildningen. 8

9 Enligt förordning om läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (SKOLFS 1994:1), avsnitt 2.8, ska rektor ansvara för att ett handlingsprogram för att förebygga och motverka kränkande behandling, såsom mobbing och rasism, upprättas, genomförs och följs upp. Enligt 6 lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (2006:67) skall huvudmannen för utbildning och annan verksamhet enligt skollagen eller den huvudmannen utser se till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet. Planen skall årligen följas upp och ses över. Socialtjänstlagen (2001:453) 5 kap. 6 - Kommunen ska planera sina insatser för äldre. 5 kap. 8 - Kommunen ska planera sina insatser för människor med fysiska och psykiska funktionshinder. Väglag (1971:948) Övrigt 3 a, 14 a, 15 m.m. - Den som planerar att bygga en väg skall genomföra en förstudie vari förutsättningarna för fortsatt planering klarläggs. Varje myndighet ska organisera sitt arkiv och upprätta en arkivbeskrivning och en arkivförteckning enligt 6 arkivlagen (1990:782). Detta brukar ske genom en dokumenthanteringsplan. Kommunens ansvar som arbetsgivare Arbetsmiljölagen (1977:1160) 3 kap. 2 a - varje arbetsgivare ska i den mån det krävs upprätta en handlingsplan för att dokumentera arbetsmiljöarbetet. Jämställdhetslagen (1991:433) en handlingsplan för jämställda löner m.m. ska upprättas en jämställdhetsplan för jämställdhetsarbetet ska upprättas. Hänvisning till Lag (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning 9

10 Det står inget i lagen om en specifik handlingsplan eller liknande, men 5-6 handlar om vad arbetsgivaren måste göra för att förebygga diskriminering. En mångfaldsplan är inget tvång, men en god hjälp för att styra upp och målinrikta arbetet. Utöver de av SKL uppräknade planerna finns ett antal lokala planer, mål- och styrdokument. T ex skall det finnas arbetsordning för fullmäktige, reglementen för styrelsen och nämnderna. Mål- och styrdokument är också de medel genom vilka den politiska viljan att styra verksamheten i en viss riktning uttrycks. 6 Kommunkontoret i Vansbro 6.1 Bemanning, dokument, effektiviseringsåtgärder m.m. Kommunkontoret består av sex enheter/avdelningar; barn- och utbildning, vård- och omsorg, miljö- och bygg, fastighet och service, tekniska samt kommunkansliet. Totalt består personalstyrkan av 46,0 tjänster (se bilagda sammanställning). Av den ovan redovisade sammanställningen av plan- och måldokument som enligt lag ska finnas i kommunen noteras att några dokument saknas och att några är inaktuella. De planoch måldokument som saknas är åtgärdsplan för återställande av uppkommet negativt ekonomiskt resultat, riktlinjer för bostadsförsörjningen, och plan för kompetensutveckling av lärare. Översiktsplanen ska enligt PBL (plan- och bygglagen) en gång varje mandatperiod behandlas av kommunfullmäktige där ställning ska tas till dess aktualitet. Kommunens översiktsplan antogs 1993 och har inte aktualiserats i fullmäktige under de senaste två mandatperioderna. Sedan två år tillbaka pågår arbete med att upprätta ny översiktsplan. Utöver de lagstadgade dokumenten finns reglementen, verksamhetsplaner, styrkort m.m. som nämnderna har att beakta i sitt arbete. Någon sammanhållen förvaring av dessa dokument finns inte varför det är svårt att uttala sig om huruvida dessa skulle vara överdrivet många i Vansbro kommun. Det har i granskningsarbetet framkommit att många inom förvaltningen är av uppfattningen att det arbete som sker inte alltid klarar de kvalitetskrav som vore önskvärt. Skälen till detta anges vara brist på resurser i form av tid och personal. I stort anser man sig dock klara av att producera det som efterfrågas. Framför allt på chefsnivå visar det sig att den upplevda bristen på administrativa stödresurser gör att chefskapet inte sköts på det sätt som de 10

11 själva önskar utan tiden går åt till att vara handläggare. Tid för utvecklings- och strategiarbete anses inte finnas. En ofta förekommande synpunkt är att det uppstår en viss ryckighet i arbetet vilket huvudsakligen anses bero på bristen av tydliga gällande politiska direktiv. Det finns en frustration över att politiken inte upplevs som konsekvent förutsättningarna för arbetet kan ändras snabbt på grund av politiska beslut som ändrar tidigare angiven färdriktning. I syfte att effektivisera och därmed minska kostnaden för verksamheten har samarbete sökts med Malungs kommun i några olika fall, bl a diskuterades gemensam bygg- och miljönämnd vilket dock inte ledde någonstans. Energirådgivaren är en tjänst som delas med Malung. Diskussioner pågår om samarbete inom bostadsanpassningsärenden. Diskussioner pågår med Leksands kommun om samarbete inom bostadsanpassningsärenden. Kommunen ingår fr o m årsskiftet 2009/10 i en gemensam lönenämnd med Gagnefs kommun. I ett första skede har det inneburit en lägre kostnad för lönesystemet. På något års sikt finns potential för effektivisering genom ett för de båda kommunerna gemensamt lönekontor. Inom VA pågår diskussioner om att gå in som delägare i Dalavatten AB vilket skulle ge såväl samordnings- som kompetensfördelar. Under det senaste året har personalstyrkan inom kommunkansliet minskats med 1,0 tjänst inom IT och 1,0 tjänst ekonomienheten. Viss övertalighet har identifierats inom sekretariatet varför reducering planeras ske under Jämförelse med jämbördiga kommuner Det är vanskligt att göra jämförelser med andra kommuner. Många olika faktorer påverkar bemanningen, t ex kan viss verksamhet vara utlagd på entreprenad. Det kan också finnas felkällor i hur kommunerna kodat och rapporterat in personalen till SCB. Det närmaste som går att komma är att jämföra med kommuner som anses vara likvärdiga. I SCB:s statistik kan kommuner hämtas ut indelade i så kallade kommungrupper, vilket innebär att kommunerna är tämligen likvärdiga sett ur parametrarna folkmängd, läge, tätortsgrad, invånare/km2, pendling samt näringsstruktur. Ur statistiken har siffror från följande kommuner hämtats: Ljusnarsberg, Robertsfors, Torsby, Vansbro, Ånge och Älvdalen. 11

12 Åa per 1000 inv Kommun Antal invånare Årsarbetare administration per 1000/inv Ljusnarsberg ,6 Robertsfors ,4 Torsby ,4 Vansbro ,6 Ånge ,2 Älvdalen ,4 12,0 10,0 Antal årsarbeten inom adm ,0 6,0 4,0 2,0 - Ljusnarsberg Robertsfors Torsby Vansbro Ånge Älvdalen Tabellen, som grundar sig på förhållandena den 1 november 2008, ger en bild av att Vansbro har en något högre personaltäthet än några av de utvalda referenskommunerna. Man ska då ha i beaktande att Ljusnarsbergs låga siffror förklaras av att områdena kommunalteknik och miljö o bygg där ligger i ett kommunalförbund istället för i kommunen. Befolkningsmässigt ligger Ljusnarsberg, Robertsfors och Älvdalen närmast Vansbro. I den gruppen placerar sig Vansbro som kommunen med den tredje högsta personaltätheten med reservation för att Ljusnarsberg inte är jämförbar rakt av med hänsyn till de verksamheter som där ligger i två kommunalförbund. Om kommunen jämförs med kommungruppen Glesbygdskommuner som Vansbro, tillsammans med 38 andra kommuner, ingår i så är medeltalet 9,7 anställda administratörer per invånare. Vansbro ligger här alltså strax under medeltalet i kommungruppen. 12

13 Det ska noteras att statistiken ovan är baserad på personalgrupp administration. Någon fördelning på exakt de personalgrupper som finns på kommunkontoret i Vansbro går inte att få fram. Det innebär att den personal i Vansbro som är hänförlig till kategorin administratörer men inte är placerad på kommunkontoret också ingår i underlaget. 7 Sammanfattning 7.1 Sammanfattande bedömning Den revisionsfråga som ska besvaras i granskningen är Bedrivs verksamheten inom kommunkontoret med en bemanning som gör att verksamheten kan sägas bedrivs på ett ekonomiskt och bemanningsmässigt tillfredsställande sätt? För att kunna besvara revisionsfrågan ska följande kontrollmål följas upp: Vilka kostnader har jämförbara kommuner för administrationen? Bedöms bemanningen vara på rätt nivå för att klara uppdraget? Utförs det, vad som motionären kallar, onödiga uppgifter? Som sades i inledningen är ett tydligt svar på revisionsfrågan omöjligt att göra i denna form av granskning. För att på ett seriöst och vederhäftigt sätt kunna bedöma och besvara revisionsfrågan krävs betydligt större granskningsinsatser än vad som är möjligt att göra inom ramen för detta uppdrag. Kommunens kostnader för kategorin administrativ personal låg vid den senaste av SCB gjorda mätningen ( ) strax under den genomsnittliga kostnaden för kategorin glesbygdskommuner, 9,7 årsarbetare per invånare (Vansbro 9,6). I ett mindre urval finns kommuner med såväl högre som lägre personaltäthet. I stort får därför personaltätheten bedömas ligga på en nivå som i vart fall inte sticker ut som överbemannad. Kommunkontoret utför de operativa uppgifter som åligger dem. Vissa enheter/avdelningar är mycket slimmade och saknar administrativa stödresurser vilket innebär att cheferna är mer handläggare och assistenter än chefer. Detta sätter sina spår i form av att utvecklingsoch effektiviseringsarbete, strategiskt framåtsyftande arbete och den personalledande uppgiften blir lidande. Två tjänster har dragits in och under året planeras ytterligare reducering med 0,5 tjänst ske. 13

14 Några onödiga uppgifter finns det inte möjlighet för förvaltningen att lägga resurser på. Snarare är det så att det släpar efter med ett antal viktiga uppgifter, som exempel kan nämnas att översiktsplanen, som är ett av kommunens viktigaste planeringsdokument, är inaktuell (arbete med ny pågår), översyn av gamla detaljplaner släpar efter, genomtänkt underhållsplan avseende fastighetsbeståndet saknas och några av de lagstadgade plan- och måldokumenten saknas. Dessutom är det systematiska kvalitetsarbetet eftersatt. Något riktigt tillförlitligt svar på den övergripande revisionsfrågan kan inte ges då granskningen är genomförd på ett översiktligt sätt. Den bild som framkommer är att organisationen är ganska slimmad. Det finns rationaliseringsvinster att göra, kanske främst i form av samarbete med andra kommuner (gemensam lönenämnd, VA-bolag, dela tjänster med annan kommun). Noterbart är den upplevda bristen på administrativa stödresurser som innebär att vissa kategorier anställda gör arbeten som borde kunna utföras av assistenter. Här finns ett problem det finns inte ekonomi för anställande av assistenter, å andra sidan är det slöseri med resurser att chefer arbetar med okvalificerade uppgifter. Kommunkontoret har en sårbar organisation där ett antal funktioner är beroende av en enda person. Vid eventuell längre sjukfrånvaro eller liknande finns för vissa viktiga funktioner ingen som direkt kan gå in och ta över arbetsuppgifterna. I granskningen har inte ingått att bedöma relationen mellan förtroendevalda och förvaltning. Det har dock i alla genomförda intervjuer framkommit en stor otillfredsställelse över den rådande situationen. Någon djupare analys av förhållandena har inte gjorts inom ramen för denna granskning men det är uppenbart att den förtroendeklyfta som finns påverkar kommunen negativt. Om kommunen ska kunna arbeta framåtsyftande, behålla och vid behov rekrytera personal, utnyttja personalresurserna optimalt och komma till rätta med den dåliga ekonomin är det, enligt min mening, av största betydelse att det skapas tydliga spelregler för vem som gör vad och på vilket sätt man ska bemöta varandra. Jag menar att en del i kommunens besvärliga ekonomiska läge emanerar från bristen på respekt och förtroende i rollfördelningen mellan politik och förvaltning. 14

15 Bilaga Redovisning av administrativ personal inom kommunkontoret Utifrån en av kommunchefen gjord redovisning har avstämning skett med personalchefen. Nedan redovisas de tjänster som tillhör kommunkontoret, hänförliga till kategorin administration. 1. Barn- och utbildning, 217 pers totalt inom verksamheten varav 2,75 administratörer på kommunkontoret Verksamheten omfattar förskola, skolbarnomsorg, grundskola och gymnasieskola. Vid kommunkontoret finns: 1,0 skolchef 1,0 rektor (för ansvarsområde Elevhälsa, som omfattar särskola, ungdomsmottagning, svenska som andraspråk, skolhälsovård, Studiegården och familjecentrum) 0,75 assistent (tjänsten delas med Ekonomi) 2. Vård- och omsorg, 320 pers totalt inom verksamheten varav 4,4 administratörer på kommunkontoret Verksamheten ger stöd, service och omvårdnad till äldre och handikappade. Äldreomsorgen omfattar hjälp i hemmet (hemtjänst) och olika särskilda boendeformer. Handikappomsorgen innehåller tjänster som råd och stöd, personlig assistent, ledsagarservice, kontaktperson, avlösarservice i hemmet, korttidsvistelse utanför hemmet, korttidstillsyn för skolungdom över 12 år, boende för barn/ungdom och vuxna samt daglig verksamhet. Vid kommunkontoret finns: 1,0 vård- och omsorgschef 0,5 utvecklare (tillika 0,5 medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS), räknas ej 15

16 som administratör) 2,0 handläggare 0,9 assistent (tjänsten delas med Ekonomi) 3. Miljö- och bygg, 8 pers totalt inom verksamheten varav 7,25 administratörer vid kommunkontoret Verksamheten innehåller tjänster som bl a rör planer, bygglov, eldstäder, ventilationskontroll, strandskydd, kalkning av sjöar, geografisk information (kartor och GIS m m), brandfarliga varor, livsmedelstillsyn, dricksvatten, miljötillsyn, naturvård, enskilda avlopp, inomhusmiljö och djurskydd. Vid kommunkontoret finns: 1,0 miljö- och byggchef, tillika byggnadsinspektör 3,0 miljö- och hälsoskyddsinspektörer 1,0 kommunekolog 1,0 GIS-samordnare 0,75 assistent (tjänsten delas med växeln) 0,5 energirådgivare (tjänsten köps av Malung-Sälens kommun). Tjänsten finansieras av Energimyndigheten. 4. Fastighet och service, 65 pers totalt inom verksamheten varav 3,5 administratörer vid kommunkontoret Fastighet och service ansvarar för fastighetsförvaltning, kostverksamhet, lokalvård, vaktmästeri samt simhallsverksamhet. Vid kommunkontoret finns: 1,0 chef för fastighet och service 0,5 städledare 1,0 kostchef 1,0 enhetschef för vaktmästeri/fastighetsingenjör 5. Tekniska enheten, 12 pers totalt inom verksamheten varav 3,8 administratörer vid kommunkontoret Tekniska enheten ansvarar för vatten och avlopp, gator, parker, belysning och renhållning. Vid kommunkontoret finns: 1,0 chef/va-ingenjör 1,0 gatuingenjör 16

17 1,0 miljö- och renhållningsingenjör 0,8 assistent (tjänsten delas med Ekonomi) 6. Kommunkansli, 27 pers totalt inom verksamheten varav 24,3 administratörer vid kommunkontoret Kommunkansliets kunder är politiker, medborgare och företag, verksamheter inom kommunen samt andra organisationer och myndigheter. Kommunkansliets uppdrag kan beskrivas i en strategisk och en operativ del. Den strategiska delen handlar om att tillhandahålla kompetens för att arbeta med övergripande styrning, kontroll och samordning av kommunens olika ansvarsområden. I denna del är huvudkunden den politiska organisationen och förvaltningsledningen. Rollen för den strategiska delen handlar om att med ett långsiktigt perspektiv arbeta med beslutsunderlag för både den politiska organisationen och förvaltningsledningen. Den operativa delen innehåller resurser för att ge administrativ service och är tillgänglig för alla interna och i viss mån även externa kunder. Kommunkansliet arbetar bland annat med administration kring den politiska organisationen, registratur, arkiv, gemensamma inköp, upphandling, juridiskt stöd, kollektivtrafik, markförsörjning, planfrågor, personalfrågor, löner, arbetsrätt, ekonomiadministration, information, IT-frågor, utredning, konsumentvägledning, folkhälsoplanering, verksamhetsadministration, växel och reception. Vid kommunkontoret finns: 1,0 kommunchef 1,0 informatör 0,75 folkhälsoplanerare (finansieras med motsvarande 0,5 tjänst av Landstinget Dalarna) 1,0 personalchef 1,0 personalsekreterare 1,0 hälsostrateg 2,5 löneassistenter 1,0 ekonomichef 2,0 verksamhetsekonomer 1,0 redovisningskamrer 1,0 ekonomihandläggare 1,55 ekonomiassistent 1,0 upphandlare/utredare 1,0 IT-samordnare/utredare 17

18 3,0 IT-tekniker 1,0 registrator 1,0 sekreterare 1,0 arkivansvarig 1,0 assistent (växel) Utanför kommunkontoret sitter konsumentvägledare (0,5 tjänst). 18