Högtryck på sågverken ger bra betalt för timret

Transkript

1 Nr FÖR SKOGSBRUKARE I NORRLAND FRÅN SCA SKOG ETT SCA FOREST PRODUCTS FÖRETAG Högtryck på sågverken ger bra betalt för timret Avverkning på Sveriges högsta ö Ansvarig för andras skräp Munksunds sågverk bäst i klassen Startskott för årets älgjakt

2 innehåll Stor efterfrågan och höga priser 3 Järnvägar vilket lyft! 4 Tunadal investerar i nya kammartorkar 5 Avverkning på Sveriges högsta ö då krävs flyt i arbetet 6 Stark efterfrågan på sågade trävaror 8 Med fokus på naturen 10 Noga med ersättningen där järnvägen drar fram 12 Rekordinvestering gav lyckat resultat Första dagen på passet Många vill nyttja skogsråvaran 18 SCA testar stubbar som biobränsle 19 TENA en okänd svensk exportsuccé 20 Skogen självklar del av tillvaron 22 Bra betalt för fri aptering 24 Förenklad redovisning för näringsidkare 25 Olaglig soptipp kan bli ditt ansvar Efterlängtat grankottår Skogens konung sedd på annat sätt 28 FOTO, OMSLAGSBILD: OLLE HEDVALL/N ledaren Starka sågverk ger bra betalt för timret Få skogsägare har väl missat att priset på sågtimmer har gått upp i sommar. På en del håll har det höjts i flera omgångar. Orsaken är att det går bra för sågverken. Till en del är det yttre förutsättningar som förändrats. I Finland har sågverken dragit ned på produktionen. Avverkningarna har minskat, bl a beroende på förändrade skatteregler, men framför allt har importen av virke från Ryssland minskat till följd av högre pris och restriktioner. På den europeiska kontinenten har brist på råvara drivit upp priserna och många sågverk har fått dra ned produktionen. I Nordamerika har restriktioner och insektshärjningar medfört att avverkningarna kommer att minska. Men det är inte bara konkurrenterna som fått det kärv are. SCAs sågverksrörelse har genom investeringar och produktutveckling blivit en av Europas lönsammaste. Vi har effektiva sågverk, där samtliga slog produktionsrekord i fjol. Vi har utvecklat produkter, marknadskanaler och kund service, så att vi i betydligt mindre grad än tidigare säljer standardprodukter på en marknad där priset far upp och ned varje kvartal. Vår sågverksrörelse är stark och efterfrågan på våra produkter är god. I somras körde samtliga sågverk för fullt, utan några semesterneddragningar, och utsikterna framåt är goda. Därför behöver vi sågtimmer och därför höjer vi också priserna. Det är de bästa sågverken som har den största betalningsförmågan för råvaran. Med Europas starkaste sågverksrörelse ska SCA därför kunna vara prisledande på sågtimmer. Vi har också en effektiv avverkningsorgani sation, som gör ett jobb med hög kvalitet till lägsta kostnad. Den som säljer sitt virke direkt till SCA, behöver heller inte se att en del av pengarna ska försörja mellanhänder på vägen mellan skogen och industrin. Det är viktigt för skogsägaren att det går bra för sågverken. Sågtimret står för den största delen av skogsägarens intäkter. Det är starka och konkurrenskraftiga sågverk som har möjlighet att investera i ny teknik och nya produkter, som sätter värdet på skogen, på kort och lång sikt. Jerker Karlsson VD SCA SKOG Upplaga: Adress: SCA Skog AB, Sundsvall Tel: Fax: Ansvarig utgivare: Björn Lyngfelt bjorn.lyngfelt@sca.com Redaktör: Kerstin Olofsson kerstin.olofsson@sca.com Produktion: Fryklunds kommunikation & design, Härnösand Tryck/repro: Color Print Sweden, Borlänge SGS-COC-1050 Tidningen distribueras gratis till personer som äger skog i något av de fyra nordligaste länen. Om du inte får tidningen idag, men vill ha den i fortsättningen, går det bra att meddela detta per brev eller telefon. Du kan också skicka e-post till: kerstin.olofsson@sca.com Tryckt på SCAs GraphoCote 80 g. Omslag Reprint 150 g. 2 D I N S K O G

3 Stor efterfrågan och höga priser FOTO: TORBJÖRN BERGKVIST Det är en mycket hög efterfrågan på virke och höga virkespriser inom SCA Skogs verksamhetsområde. SCAs sågverk kör så det ryker och har ett stort behov av råvara. Vi har därför höjt timmerpriserna rejält och vår ambition är att vara prisledande, säger Kristian Areskog, chef för Virke Syd. SCAs sågverk producerar för hög - tryck. I fjol slog samtliga sju sågverk produktionsrekord och flera av dem ser ut att öka ytterligare i år. Den höga produktionen gör att vi behöver mycket sågtimmer, framför allt talltimmer, och därför har vi höjt priserna, säger Kristian Areskog. Bra betalt Det brukar normalt bli en svacka i virkesutbudet under höstmånaderna, eftersom många skogsägare väntar på vinter och tjäle innan de avverkar. Men vi hoppas att höjningarna ska stimulera fler att avverka under hösten, medan priserna ligger så högt. Skogsägarna får riktigt bra betalt för sitt virke för tillfället, säger Kristian Areskog. Det är inte bara sågverken som går för högtryck, även massa- och pappersindustrierna producerar för fullt. Efterfrågan på massaved är därmed stor. Vi har särskilt stort behov av färsk frisk granmassaved, FFG. Flödena av barrmassaved och lövmassaved är goda, säger Kristian Areskog. Satsar på lokala köp Han konstaterar nöjt att satsningen på lokala virkesköp har givit resultat och SCA har kunnat minska importen av massaved markant. Vi har gått från 20 till 45 virkesköpare på bara några år och vi kommer att fortsätta satsningen. Att köpa virke i närområdet kring våra industrier är givetvis en fördel för oss och det under - lättar planeringen av virkesflödet, kom - menterar Kristian Areskog. Kerstin Olofsson SCA SKOGS TIMMERPRISER: Fr o m 1 september Virke Syd (Medelpads, Jämtlands och Ångermanlands skogsförvaltning) Grantimmer 398 kronor/m 3 fub Talltimmer 415 kronor/m 3 fub Virke Nord Västerbottens skogsförvaltning Grantimmer 389 kronor/m 3 fub Talltimmer 444 kronor/m 3 fub Norrbottens skogsförvaltning Grantimmer 360 kronor/m 3 fub Talltimmer 463 kronor/m 3 fub Leveransvirke Inom hela SCAs område gäller att för sågtimmer levererat fram till 31 oktober betalas en leverans - tidspremie på 30 kronor/m 3 to. Mer röta tillåts i massaved Från och med augusti gäller nya kvalitetskrav för skogsröta i barrmassaved. Nu får upp till två tredjedelar av stockens ändyta vara angripen av skogsröta. Det innebär mer pengar i plånboken för skogsägarna, samtidigt som industrin får ökad tillgång på barrmassaved. När man bedömer om en stock ska Nklassas som rötved eller inte, kon- Ntrollerar man hur stor andel av stockens ändyta som är angripen av skogsröta. Tidigare gick gränsen vid 50 procent av arean, men nu accepterar vi 67 procent, säger Kristian Areskog, chef för Virke Syd. Det här är positivt både för skogsägarna och för industrin, fortsätter han. Skogsägarna får nu fullt betalt för en del virke som tidigare klassats som rötved och därmed sålts till lägre pris. För SCA och övriga industrier innebär förändringen en ökad tillgång på barrmassaved. De nya reglerna har tagits fram av Virkesmätningsrådet, VMR. Anledningen till förändringen är att industrins pro - cesser har utvecklats så att de nu kan utnyttja massaved med en högre andel röta än tidigare. D I N S K O G

4 Järnvägar vilket lyft! Tack vare ett nytt industrispår till Östrands massafabrik kan virket transporteras på tåg direkt in till fabriken. Antalet virkesbilar som kör till Östrand har därmed kunnat minskas med mer än 50 procent, vilket sparar både pengar och miljö. FOTO: PER-ANDERS SJÖQUIST Varje morgon klockan sex står ett fullastat virkeståg på Östrandsfabrikens vedplan. På eftermiddagen kommer ännu ett. De två tågen ersätter 50 virkesbilar per dag och det nya transportsättet ger både lägre kostnader och mindre belastning på miljön. För ett par år sedan investerade FSCA 18 miljoner kronor i ett nytt Findustrispår till Östrands massafabrik. Tanken var att slippa omlastning vid Töva-terminalen strax utanför Sundsvall. Tidigare kom virket till terminalen med järnväg och man var sedan tvungen att lasta om det till virkesbil, för vidare transport till Östrand. Ellok utan utsläpp Vid juletid 2004 gick det första tåget på banan och under 2005 kom trafiken igång på allvar. Spåret har blivit en succé och i dag går det normalt två tåg varje vardag, plus ett vardera på lördag och söndag. Det motsvarar sammanlagt cirka 300 virkesbilar i veckan! För hela 2006 handlar det om cirka kubikmeter virke som levereras till Östrand via järnväg. Antalet virkesbilar som kör till Östrand har minskat med mer än 50 procent och det innebär en stor vinst för miljön. Elloken som används har inte några utsläpp alls, konstaterar Björn Östblom, transportledare vid SCAs virkesenhet Virke Syd. Han ser även andra vinster. Vi får ett jämnare råvaruflöde. Det är betydligt enklare att koordinera två tåg än 50 virkesbilar. Transporten blir också mycket effektivare eftersom momentet med omlastning i Töva försvunnit. Det ger bättre ekonomi och mindre skador på veden, säger Björn Östblom. Lättare att lossa Staffan Eriksson är ansvarig för vedhanteringen vid Östrand. Han ser bara fördelar med järnvägen. Vi får in en stor volym på en gång och det tycker vi om. Vi vet exakt när virket kommer, eftersom tågen är punktliga. Det är också lättare att lossa från järnvägsvagnar än att lossa från virkesbilar. En farhåga innan var just lossningen. Vedplanen på Östrand är trots sina 140 meter alldeles för kort för att kunna 4 D I N S K O G

5 ta in hela tåget på en gång. För det mesta har tågen 30 vagnar och är 400 meter långa. Vi måste växla och ta in tio vagnar i stöten, men det har inte inneburit några problem. Lossningen har faktiskt fungerat mycket bra, berättar Staffan Eriksson. Satsningen på industrispåret till Östrand gör att virket nu går per järnväg hela vägen från SCAs terminaler i Hoting, Krokom, Bensjöbacken och Östavall. Virket som avverkas närmast kusten transporteras även fortsättningsvis med virkesbilar. Thomas Ekenberg Hector Rail och Sveriges starkaste lok tar över SCA Skog har skrivit avtal med Hector Rail om järnvägstransporter av virke i Mellannorrland. Totalt handlar det om 1,8 miljoner ton virke årligen som lastas vid SCAs terminaler. Transporterna går inte bara till TÖstrands massafabrik utan även Ttill Töva-terminalen utanför Sundsvall samt Iggesunds pappersbruk och Domsjö fabriker i Örnsköldsvik. För att klara åtagandet kommer Hector Rail att använda sju ellok, ett diesellok och 94 fyraxliga vagnar. Dieselloket blir Sveriges starkaste med en effekt på kw, vilket är mer än dubbelt så mycket som de diesellok som är vanliga på svenska spår i dag. Dieselloket uppfyller de hårdaste kraven för avgasutsläpp och ska trafikera järnvägen mellan Hoting och Forsmo som inte är elektrifierad. Hector Rail tar över trafiken vid årsskiftet och avtalet löper på tio år. Henrik Annerman, projektledare för investeringen i nya kammartorkar vid Tunadals sågverk. Tunadal investerar i nya kammartorkar Tunadals sågverk investerar 25 miljoner kronor i tre nya kammartorkar. De nya torkarna ska vara i drift kring årsskiftet. Idag har sågverket 24 vandringstorkar, varav de äldsta är byggda på 1960-talet. Dessutom finns det SCA investerar sex miljoner i sågverket i Stugun SCA investerar sex miljoner kronor i sågverket i Stugun. Investeringarna kommer främst att ske i råsorteringen och strö läggaren och innebär att flaskhalsar försvinner. Genom de här investeringarna kommer vi att kunna minska antalet oplanerade stopp och öka tillgängligheten i sågverket. Det innebär också att vi kom - mer att öka produktionen och förbättra sågverkets lönsamhet, säger Lars-Olof Alm, som tillträtt FOTO: PER-ANDERS SJÖQUIST elva moderna kammartorkar. De nya kammartorkarna som byggs kommer att ersätta några av de äldre vandringstorkarna. Det här är en viktig investering för oss eftersom det höjer kvaliteten på våra produkter, säger Henrik Annerman, projektledare. Den gör det också lättare att uppfylla våra kunders önskemål om nedtorkade produkter, med fuktkvoter lägre än 18 procent. som sågverkschef efter att ha fungerat som SCAs representant på sågen i Stugun sedan i våras. I våras träffade Jämtlamells ägare Maths O Sundqvist och SCA en över - enskommelse om att SCA förvärvar en andel av trävaruföretaget Jämtlamell, med option att köpa hela företaget. EUs konkurrensmyndighet har nu godkänt förvärvet. Vi är i färd med att samordna produktion och försäljning av trävaror från sågverket i Stugun med SCAs sju sågverk, säger Lars-Olof Alm. Det kommer att innebära bättre produktionsförutsättningar, när man kan styra tillverkningen av olika produkter till de sågverk som har bäst förutsättningar att tillverka dem. D I N S K O G

6 Avverkning på Sveriges högsta ö då krävs flyt i arbetet Den 83 meter långa pråmen Carrier 2 lastar kubikmeter per vända det motsvarar drygt 30 virkesbilar med släp. Skidor och båt var färdmedlen när SCA Skog avverkade på Mjältön i Höga Kusten. Det var ett uppdrag som i hög grad påverkades av väder och vind. SCA Skogs virkesköpare Magnus Hamberg rattar den lilla båten medan hans kollega Anna Forsén står framme i fören och spanar. På grund av dimman är sikten begränsad till bara några meter. Men överfarten från fastlandet är inte så lång. I vintras när vi planerade för avverkningen åkte vi skidor över isen, berättar Anna. Båten tuffar in genom ett smalt sund och när vi ankrat lättar dimman. Då framträder en stillsam och fantastiskt vacker lagun, Baggviken, omgiven av tyst granskog i branta sluttningar ner mot vattnet. En ensam svan cirklar i den vindstilla lagunen. Den skyddade viken är en populär naturhamn för båtfolket och under högsäsong trängs segelbåtarna vid pontonbryggan. Bra dialog Totalt handlar det om drygt 30 hektar, mestadels gran, som SCA har avverkat på skogsägaren Jeanette Vedins uppdrag. Jag åker ofta ut hit bara för att få vara ute i den här härliga miljön och få ny energi, säger hon. Jeanette är nöjd med avverkningen. De har gjort ett bra jobb och det blev finare än vad jag trodde. Jag har anlitat SCA även för återplanteringen. Hon berättar att det var en kombination av ekonomi och personkemi som gjorde att valet föll på SCA för avverkning och återplantering. Jag har haft en väldigt bra dialog med SCAs virkesköpare och det är viktigt för mig. Sedan har alltid priset betydelse, konstaterar hon. SCA Skogs virkesköpare Anna Forsén och Magnus Hamberg tittar närmare på virket från avverkningen som gjorts på Mjältön, Höga Kusten. Extra hänsyn Mjältön är en av de främsta pärlorna i hela Höga Kusten. Det finns inga bofasta på ön och inte heller några regelrätta sommarstugor, utan endast ett par enklare övernattningsstugor. Jeanette Vedin berättar att hon och 6 D I N S K O G

7 hennes sambo brukar övernatta under bar himmel. På dem som ska avverka i denna miljö ställs speciella krav. Vi försöker vara extra hänsynsfulla med tanke på att ön används så flitigt för rekreation. Det ska se trevligt ut efteråt, säger Kjell Sjödin, som äger Kjell Sjödin Skogsavverkning, den entreprenörsfirma som avverkat på SCA Skogs uppdrag. Det avverkade området är delvis mycket brant och stenigt. I de brantaste partierna har det varit manuell fällning, konstaterar Magnus Hamberg. Känslig transport Avverkningen har krävt extra förberedelser. Bland annat har Mikael Thybeck, produktionsledare vid SCA Skog, haft möten med entreprenör och virkesköpare för att diskutera logistik och rekognosera på plats. Det blir fler steg i kedjan. Det är inte bara att köra ut i skogen och börja avverka. Skördare och skotare måste transporteras med pråm ut till ön. Avverkningen måste flyta på vilket kräver extra back-up av reservdelar. Timret får inte bli liggande med tanke på industrins färskhetskrav, konstaterar Mikael Thybeck. Samtidigt är pråmen som ska hämta virket beroende av väder och vind. Transporten är känslig. Om det blåser för mycket kan vi inte lossa, vilket gör det svårt att planera. Dessutom måste det finnas plats för pråmen att lasta av virket i hamn också, säger Mikael Thybeck. Väder och vind styr i stor utsträckning arbetet på ön. Transporten är känslig. Blåser det för mycket går det varken att lasta eller lossa. Att logistiken är väderberoende blir tydligt när Din skog besöker ön. I ett avlägg i bortre änden av viken ligger gran- och talltimmer och väntar på den 83 meter långa pråmen Carrier 2, som ska ta virket till fastlandet. Den är försenad, berättar Kjell Sjödin och suckar: Det blåser för mycket, sydliga vindar, så pråmen har tvingats söka skydd söder om Umeå i natt. Pråmen är den enda i sitt slag i Bottenviken och har sin hemmahamn i Piteå. När den väl kommer, några dygn försenad, lastar den kubik- FAKTA: MJÄLTÖN meter per vända. Det motsvarar drygt 30 virkesbilar med släp. När pråmen ligger stabilt börjar skotaren lasta virket som ligger och väntar vid strandkanten. Sedan kör den upp på pråmen via en metallramp och lossar i travar på pråmens stora däck. Sakta men säkert fylls pråmen med virke samtidigt som solen glittrar i det blågrå havet och Höga Kusten breder ut sig framför ögonen. Thomas Ekenberg Foto: Bo Fernström Ön ligger utanför Docksta i Höga Kusten och är Sveriges högsta ö. Från Bastutobergets topp, 236 meter över havet, har man en storslagen utsikt. Mjältön är 5,5 kilometer från norr till söder och 2,5 kilometer tvärs över på bredaste stället. Ön är skild från fastlandet av ett sund, endast 400 meter brett på smalaste stället. Skogsskiftena fördelas på fem privata skogsägare och ett naturreservat på 147 hektar. Mjältön Norra Ulvön Södra Ulvön D I N S K O G

8 Stark efterfrågan på sågade trävaror Det har varit brist på sågade trävaror av furu under en längre period. Den starka efterfrågan ledde till snabbt stigande priser under våren och sommaren. Efterfrågan på trävaror av gran har stärkts ytterligare och marknaden upplever en akut brist på granprodukter under hösten. Som en följd stiger nu granpriserna snabbt. Konsumtionen av sågade trävaror Kär generellt god på SCA Timbers Kmarknader, vilket i första hand är ett resultat av den goda allmänekonomiska utvecklingen. Det är en stor efterfrågan på att bygga nytt och renovera på de flesta av våra marknader. I jämförelse med andra byggmaterial har trä under senare år stärkt sin position, säger Anders Ek, marknadschef SCA Timber. Enda marknad mot strömmen är i dagsläget USA, där den tidigare starka byggmarknaden nu bromsar. Man kan säga att den går från överhettning till ett läge som bara är starkt, säger Anders Ek. Huggsexa Kombinationen av ett minskat utbud och en hög aktivitet på SCA Timbers marknader ledde under våren och sommaren till en huggsexa om tillgängliga volymer av furuprodukter, och därmed ökade priserna snabbt. Men nu när produktionen av furu ökar och är något högre än vad marknaden förväntat sig, kan det på sikt medföra att efterfrågan minskar och priserna försvagas. Granmarknaden har i stället stärkts kraftigt under våren och sommaren, som ett resultat av låga lager och en lägre produktion än förväntat. Hög produktionstakt Produktionstakten i Sverige ligger fortsatt på en högre nivå än för ett år sedan. De svenska sågverkens orderstock är god och sågverkens lager har sjunkit successivt. Utvecklingen i Finland är splittrad. Furuproduktionen ökar nu efter en längre tids nedgång, medan produktionen av granprodukter fortsätter att minska, som en följd av brist på sågtimmer. Utvecklingen inom övriga stora producentländer är ojämnt fördelad. Tyskland producerar rekordvolymer, medan de stora producenterna Österrike och Ryssland av olika anledningar rapporterar minskad produktion. Den starka efterfrågan på sågade trävaror har lett till stigande priser. FOTO: PER PETTERSSON 8 D I N S K O G

9 Tidningspapper Efterfrågan på standard tidningspapp er i Europa har varit god hittills under året. Anledningen är att annonsmark naden är stark, att antalet gratistidningar växer samt trenden att allt mer reklam trycks på standard tidningspapper. Vad gäller UMI, ljusare obestruket offsetpapper, är tillväxten god för papper med höga ljusheter. Produkter inom de lägre ljushetssegmenten tappar däremot mark. Med begränsad tillgång på papper ser balansen i marknaden ut att fortsätta vara god under resten av året samt under början av nästa år. Biobränslen LWC-papper Efterfrågan på LWC-papper har under årets första sju månader uppvisat en svag ökning. I Europa steg efterfrågan med tre procent medan den globala efterfrågan ökade med en procent. Nyligen tillkännagav den finska koncernen UPM att LWC-bruket Voikkaa i Finland stängs och därmed försvinner en årskapacitet på ton. Samtidigt har Stora Enso stängt två LWCmaskiner i Frankrike, med en årlig kapacitet av ton. Därmed har ca sex procent av den europeiska LWC-kapaciteten tagits bort. Ännu ser vi dock inga positiva effekter av borttagandet av kapacitet. LWC-produktionen vid SCAs pappersbruk Ortviken har fortsatt att gå mycket bra, med ett litet undantag för juli. FOTO: PER-ANDERS SJÖQUIST Inför den stundande vintern har rekordmånga villaägare konverterat från oljeeldning och direktverkande el till pelletseldning. Det statliga bidraget för konverteringen har säkert bidragit, men framför allt är kalkylen för pelletsuppvärmning mycket bra, jämfört med andra uppvärmningskällor. Produktionen av bränslepellets vid SCA BioNorr slår åter nya rekord och den FSC-certifierade pelletsen är en het produkt på marknaden. Att pelletsen är FSC-certifierad innebär att råvaran kommer från ansvarsfullt skötta skogar, vilket verifieras av en oberoende certifierare. De stora kraftvärmeprojekten över hela landet medför att efterfrågan ökar markant på skogsbränslen för stor skalig produktion av värme och el. De hittills outnyttjade skogsbränsleresurserna, framför allt i form av grot, d v s grenar och toppar, är huvudsorti - ment et till dessa anläggningar. SCA startar nu ett stort försök med grotbuntning, vilket kan bli en del i framtidens effektiva biobränslesystem. FOTO: BO SCHILLING Massa Det har varit stor efterfrågan på massa under årets första sju månader och pris - erna har ökat kraftigt. Även hösten ser ut att bli fortsatt stark, säger Rolf Johannesson, marknadsdirektör vid SCA Graphic Sundsvall. Den starka efterfrågan beror på att det funnits en brist på massa på marknaden. Anledningen är att kanadensiska massaproducenter haft lönsamhetsproblem och tvingats stänga fabriker, tillfälligt eller permanent, vilket lett till att produktions kapacitet på två mil- Liner Det är god efterfrågan på såväl kraftliner som testliner. SCAs linerbruk planerar för full produktion under hela 2006, förutom planerade underhållsstopp. SCA genomför just nu betydande nedskärningar av produktionskapaciteten för testliner, förpackningspapper baserat på returpapper. SCAs danska test linerbruk Djursland stoppades för gott i slutet av mars. Den andra stora aktören, Smurfit, har också annonserat nedläggningar och i USA genomförs joner ton för svunnit från marknaden. Vid SCAs massafabrik Östrand har produktionen av både sulfat massa och CTMP gått mycket bra hittills i år. Nu ser vi fram emot starten av den nya sodapannan, vilket ökar produktionskapaciteten för sulfatmassan med ca ton. Med tanke på den starka efterfrågan så är timingen bra! Vi ska även investera i CTMP-fabriken under höststoppet, vilket ökar kapaciteten med ca ton, säger Rolf Johannesson. nedläggningar av relativt stora linerbruk. Linerbrukens konkurrenskraft drabbas av kraftiga höjningar av energipriserna, liksom kostnads ökningar för massaved. För att kompensera för de ökade kostnad erna genomfördes prisökningar på såväl kraftliner som testliner under det första halvåret. SCAs kraftlinerbruk Obbola utanför Umeå och Munksund utanför Piteå genomför också omfattande effektiviserings program. D I N S K O G

10 Leif Johansson, virkesköpare och fotograf Med fokus på naturen Med jakten i blodet och kameran som ständig följeslagare har Leif Johansson tagit plats som virkesköpare vid SCAs skogsförvaltning i Jämtland. Det är en tuff marknad, konstaterar han. Men jag tycker nog att jag är med i matchen. Leif Johansson är ett känt och respekterat namn när det gäller såväl exklusiva jaktarrangemang som uppmärksammade naturbilder. Uppvuxen i Storuman visste han tidigt att det var ute i naturen som han ville ha sin arbetsplats. Ambitionen var att bli skogsmästare och praktiken fick han som manuell huggare hos MoDo. Men drastiska nedskärningar hos arbetsgivaren fick honom att lägga studieplanerna på hyllan. I stället valde han turistnäringen och att utveckla sitt fotograferande. Det var en hobby jag hade hållit på med sedan jag var liten, berättar han när vi slagit oss ner på en saftigt grön lägda i det inre av Jämtland. Virkesköparen, fotografen, jägaren, friluftsmänniskan Leif Johansson. FOTO: JESSICA JONASSON Tillsammans med några andra naturintresserade fotografer från Storuman med omnejd startade han bildbyrån Bildarkiv 65 0 N. Gemensam nämnare för alla delägare var att de var fjälledare, utbildade på Storumans folkhögskola. Hans egen specialitet är, och har alltid varit, bilder med anknytning till jakt och fiske. Genom bildbyråns försorg 10 D I N S K O G

11 har hans bilder publicerats i många turistbroschyrer och i flertalet av landets större jakt- och fisketidningar. På det här uppslaget kan du se ett smakprov. Mångsysslare Men fotograferandet har varit mer hobby än försörjning. Leifs huvudsakliga inkomstkälla var i närmare femton år olika anställningar inom turistnäringen samt det egna företaget Naturupplevelser i Lappland. På programmet stod exklusiva jakt- och fiskearrangemang i Storuman, Sorsele och Ammarnäs med omnejd. Det går inte att livnära sig på fotograferandet om man inte satsar hundra procent, och gärna mer ändå, säger han. Men inte heller jaktarrangemangen har alltid kunnat ge en tillräcklig inkomst. Skogligt mångsyssleri har därför varit Leifs metod att få lite över när månaden närmat sig sitt slut. Det roligaste jag gjort var ändå att hugga timmer, minns han med en nostalgisk blick i backspegeln. Då kunde man verkligen se resultat av sitt arbete när dagen var slut. Trivs som virkesköpare Efter många år i turistbranschen valde han att återuppliva drömmarna om en utbildning med koppling till skogen. Han sökte sig till jägmästarlinjen i Umeå. Och efter avslutad utbildning öppnade sig en dörr hos SCA i Östersund. Sedan februari i år är jag virkesköpare i Jämtland på heltid, konstaterar han muntert. Och jag måste säga att jag trivs förträffligt, med såväl arbetsuppgifter som kollegor. Men det är en tuff marknad där många andra aktörer slåss om skogsägarnas gunst. Hittills har stora delar av Leifs arbetstid använts åt att skapa rutiner och bygga upp kontaktnät. Det gäller att knacka på ute i stugorna, säger han. Och över kaffet kommer mina erfarenheter som jaktarrangör väl till pass. Så jag tror man kan säga att jag nu är med i matchen. Kameran alltid med En bonus med det nya jobbet är att fasta arbetstider och långa resor har givit Leif tillfälle att återuppta ett mer aktivt fotograferande. Kameran, som blivit digital, finns numera ständigt med i bilen och bildbyrån har fått många nya leveranser. Tänk att det behövdes ett fast arbete för att få tid att ägna sig åt sin hobby, funderar han. Mats Wigardt Foto: Leif Johansson D I N S K O G

12 Noga med ersättningen där järnvägen drar fram Botniabanan är det största svenska järnvägsbygget i modern tid. 19 mil järnväg ska byggas och det är många skogsägare som berörs. Det är många faktorer att ta hänsyn till när ersättningen för markintrånget ska räknas ut, säger lantmätare Peter Näsholm på SCA Skog, stab Markjuridik. Iprojekt Botniabanan byggs 19 mil ny järnväg från Nyland, via Örnsköldsvik till Umeå. Samtidigt pågår arbetet med att uppgradera den 18 mil långa järnväg som binder samman Sundsvall med Långsele, den så kallade Ådalsbanan. Tillsammans bildar de båda banorna en länk mellan södra och norra Sverige, avsedd för såväl snabba persontåg som effektiva godstransporter. Vid järnvägsbyggen löser staten in merparten av marken med permanent äganderätt. Förutom ersättning för den skog och mark som behövs för själva järnvägen, ska markägaren ersättas för påverkan på angränsande mark. FOTO: MICHAEL ENGMAN Staten löser in mark En av de viktigaste pusselbitarna vid bygget är att göra marken tillgänglig för åtgärder. Och när sammanlagt närmare 40 mil järnväg ska byggas respektive rustas upp, är det naturligtvis många markägare som påverkas. När allmänna vägar byggs byter marken inte ägare. Då disponerar Vägverket marken med en form av tillfällig nyttjanderätt, så kallad vägrätt. Vid järnvägsbyggen däremot löser staten in merparten av marken med permanent äganderätt, förklarar Peter Näsholm. Förutom själva järnvägsområdet en korridor med en bredd av cirka 30 meter behöver Banverket tillgång till mark för exempelvis tillfälliga vägar och upplag av berg och massor. Den marken tas i anspråk med nyttjanderätt, men återgår till fastighetsägaren när järnvägen väl tagits i drift. Planen ställs ut I god tid före byggstart anordnas informationsmöten för allmänhet och markägare, där planerade byggåtgärder och processen med marklösen beskrivs. Brev med motsvarande information skickas också ut. När sedan järnvägsplanen är färdig ställs den ut och i samband med detta finns det också möjlighet att överklaga hos regeringen. I planen redovisas mer i detalj hur mycket mark som behöver lösas in och vilka fastigheter som berörs. När planen vunnit laga kraft värderas marken av opartiska värderingsmän. Markgränser snitslas och skogen inventeras och stämplas. Skogsägaren har nu två val, berättar Peter Näsholm. Antingen säljs marken med skogen kvar och då är det upp till köparen att avverka. Det andra alternativet är att sälja virket som en rotpost eller själv avverka skogen och därefter genomföra själva markförsäljningen. Vilket alternativ man väljer beror oftast på den enskilde skogsägarens skattesituation. Inkomst från rotposter beskattas på ett annat sätt än inkomst från försäljning av mark som inte avverkats. Det vanligaste, och det alter- 12 D I N S K O G

13 Stora skador på tallskog i norr Törskatesvampen, Cronartium flaccidum, hotar hektar tallskog i norra Sverige. Situationen är mycket bekymmersam, konstaterar Heine Krekula som är skötselspecialist på Skogsstyrelsen i Luleå. Det är många faktorer att ta hänsyn till när ersättning för markintrång ska räknas ut, säger lantmätare Peter Näsholm på SCA Skog, stab Markjuridik. FOTO: PER-ANDERS SJÖQUIST nativ som Banverket förordar, är att markägaren säljer skog och mark tillsammans. Inskränkningar i jakt? Vid förhandlingarna om ersättningens storlek är det sedan många olika faktorer att ta hänsyn till. Förutom värdet på den skog och mark som behövs för själva järnvägen ska även påverkan på angränsande mark prissättas. Det kan till exempel vara inskränkningar i jakten, vägar som blir avskurna av järnvägen och risk för stormskador på den skog som gränsar till den nya järnvägskorridoren, säger Peter Näsholm. Markägaren ska också kompenseras för ej avverkningsmogen skog som han tvingas avstå, tillägger han. Däremot ersätts inte affektionsvärdet på den inlösta marken. Prissättning utreds Metoden att prissätta den mark som ska lösas in när nya järnvägar ska byggas härstammar från 1950-talet, men med hänsyn tagen till aktuell prissättning. För närvarande pågår emellertid en diskussion huruvida det är rimligt att 50-talets ersättningsnormer fortfarande ska utgöra riktmärke för prissättningen. Till exempel skiljer sig dagens moderna skogsbruk avsevärt från det dåtida sättet att bruka skogen. En utredning är därför tillsatt för att se över hur den framtida ersättningen ska räknas ut. För SCAs del har Botniabanan inneburit att man har sålt drygt 50 hektar mark och upplåtit omkring 240 hektar med nyttjanderätt. Överlag har förhandlingarna om markinlösen med Banverket och Botniabanan fungerat bra, med ett givande och tagande i gott samförstånd, menar Peter Näsholm. FAKTA: BOTNIABANAN Botniabanan är en enkelspårig, 19 mil lång helt ny järnväg mellan Nyland, norr om Kramfors, och Umeå. I projektet ingår 140 broar och 2,5 mil tunnlar. Kostnaden är beräknad till 13,2 miljarder kronor (2003). Botniabanan ska enligt de ursprungliga planerna vara färdig att tas i drift FAKTA: ÅDALSBANAN Mats Wigardt Ådalsbanan är den drygt 18 mil långa järnväg som binder samman Sundsvall med Långsele. Den ansluter till Botniabanan norr om Nyland. Projektet består dels av upprustning av dagens järnväg, dels av byggande av ny järnväg där den gamla bedömts som alltför dålig. Flera tunnlar ingår också i projektet. Svampangreppen fortsätter att skörda stora offer i Norrbotten. Under de senaste fem åren har skadorna ökat i omfattning. Enligt Heine Krekula är det tallskog i alla åldrar som drabbas av törskatesvamp, även om plant- och ungskog dominerar, särskilt om den växer på bördig mark med mycket skogskovall där det tidigare vuxit gran. Det finns dock inget som tyder på att föryngringsmetoden skulle påverka trädets motståndskraft. Heine Krekula hävdar att skadorna är stora i såväl självföryngrade bestånd som i planterad skog. Däremot vet vi att frön från träd som drabbats av svampangrepp ger plantor som är mer utsatta för sjukdomen, säger han. På SCAs mark i Norrbotten är dock skadorna av mindre omfattning. Vi har sett spridda områden med angrepp på mer än enstaka träd, men hittills inget som ger anledning till större oro, summerar Evert Kastebo på Norrbottens skogsförvaltning. Råd vid skogsvård och avverkning: Inga skadade träd bör lämnas som fröträd eller miljöträd Hårt drabbade bestånd bör slut - avverkas i förtid Prioritera gran- och lövföryngring i skadedrabbade bestånd. Återplantera skadade områden med gran där så är möjligt. Mats Wigardt D I N S K O G

14 Rekordinvestering gav lyckat resultat I Munksund utanför Piteå har det sågats timmer sedan mitten av 1800-talet. Efter en mångmiljonsatsning på ny teknik är nu Munksunds sågverk ett av landets största och modernaste. Vi har gått från medioker till bäst i klassen vad gäller produktivitet, konstaterar sågverkschef Anders Nordmark. Anders Nordmark, chef för ett av landets största och modernaste sågverk Munksunds sågverk. Här i samspråk med Stefan Johansson, skiftgående elektriker. FOTO: JÖRGEN WIKLUND I mitten av 90-talet beslutade SCA att ersätta Munksunds gamla sågverk med ett nytt. Den 30 augusti 1999 kunde dåvarande näringsminister Björn Rosengren och SCAs dåvarande koncernchef Sverker Martin-Löf inviga det nya sågverket i Munksund. 400 miljoner kronor hade då satsats på bland annat ny timmersortering, två nya moderna såglinjer, hyllsortering och kammartorkar. Produktionen beräknades till kubikmeter sågade trävaror. Det är som att ta steget från att cykla till att köra Formel 1, kommenterade dåvarande sågverkschefen Ulf Larsson, numera VD i SCA Timber. Komplett sågverk Några år senare kom nästa investering i Munksund: åtta nya virkestorkar och ett justerverk till ett värde av ytterligare 130 miljoner kronor. Med resultat att kapaciteten kunde höjas till kubikmeter, nedtorkat, exaktkapat och specialsorterat. Årligen köps ca kubikmeter timmer in från privata skogsägare. Omkring hämtas ur egen skog. FOTO: PER PETTERSSON Då hade vi fått ett komplett nytt sågverk, säger Anders Nordmark, som sedan några år tillbaka axlat rollen som sågverkschef. En smidig organisation och flera nyanställningar av yngre civilingenjörer, med förmåga att på bästa sätt utnyttja den nya tekniken, gav Munksund förutsättningar att snabbt få lönsamhet i verksamheten. Inom fem år var hälften av produkterna i sortimentet nya och avsevärt bättre anpassade efter kundernas behov. Dessutom producerade till en lägre kostnad, samtidigt som produktionen ökat. Det är sannolikt en smått unik ekvation, konstaterar Anders Nordmark med en belåten blick mot det rödmålade såghuset som byggts helt i trä. Några större bakslag har man sluppit uppleva. Den största motgången var när det gamla såghuset brann strax innan invigningen och hotade hela sågverket. Men vinden blåste åt rätt håll och den nya anläggningen förblev intakt. 14 D I N S K O G

15 Med rejäla investeringar i ny teknik och kompetens har Munksunds sågverk gått från medioker till bäst i klassen vad gäller produktivitet. FOTO: JÖRGEN WIKLUND Råvaran utgörs av senvuxen norrländsk fura. Omkring kubikmeter per år hämtas ur egen skog, cirka köps av privata skogsägare. Marginella volymer kommer från Finland och Ryssland. Visst har konkurrensen om råvaran hårdnat, och virkesköparna får jobba hårt för att förse oss med virke, men i dagsläget ser jag inga mörka moln på himlen, försäkrar Anders Nordmark. Prioriterade kunder är träindustrier som tillverkar möbler och golv i Skandinavien samt fönsterproducenter i Italien, Danmark och England. Omkring kubikmeter av produktionen från Munksund vidareförädlas också, bland annat genom ett samarbete med Bodensågen där virket förvandlas till fönsterkomponenter och impregnerat trallvirke avsett för den engelska marknaden. Det är en av de stora förändringarna, menar Nordmark. För bara 1,5 år sedan hyvlade vi över huvud taget inget virke. Hot blir möjlighet Ett annat projekt, som dock fortfarande är under utveckling, är att tillverka treskiktslimmade och fingerskarvade fönsterkomponenter i Kina av råvara som skickas från Sverige. Produkten har visat sig vara mycket konkurrenskraftig när den återvänt till Europa, för att genom SCAs organisation säljas till kunder i England och Italien. Ett sätt att förvandla hotet från låglöneländerna till en möjlighet, samtidigt som det ger oss en komplett produkt - portfölj för fönsterindustrin, summerar Anders Nordmark. För att ytterligare säkerställa produktionen vid Munksunds sågverk fortsätter man även på den inslagna banan att ta tillvara på de möjligheter som ny teknik kan ge. I samarbete med TCN i Skellefteå pågår till exempel ett forskningsprojekt där man redan i timmersorteringen kikar under ytan på stocken, med hjälp av röntgen. Tjurved och andra defekter avslöjas obönhörligt. Och felprocenten kan sänkas ännu mer. Vi vill veta vem som ska ha respektive stock, förklarar Anders Nordmark. Vet man då hur den ser ut innanför barken blir det lättare att fatta rätt beslut. Man arbetar också med att utveckla sågklingorna så att det blir mindre spån och därmed mer trä kvar när stocken sönderdelas. Och i råsorteringen används en laserstråle för att bedöma kvaliteten på virket som passerar. Med så små marginaler som det är i den här branschen måste vi vara så träffsäkra som det över huvud taget är möjligt, säger Anders Nordmark. Och då kommer ny teknik väl till pass. Och kunskap att använda den på rätt sätt. FAKTA: MUNKSUNDS SÅGVERK Produktion: m 3 sågad fura per år. Har ansökt om att få höja produktionen till m 3. Antal anställda: 130, inklusive entreprenörer. Mats Wigardt Marknad: Skandinavien 45 %, England 20 %, Japan 15 %, Italien 10 %. Resten säljs till bl a Marocko, Kina och Vietnam. Sågade trävaror från Munksund används till fönster, limträ, golv och möbler. FOTO: MIKAEL LINDSTRÖM D I N S K O G

16 Första dagen Det håller just på att ljusna i sydost när jaktlaget träffas den första jaktdagen, utanför skolan i Dödre, 5-6 mil söder om Östersund. Redan står många bilar parkerade lite kors och tvärs. Handslag och ryggdunkar skapar en genuin känsla av att gamla bekanta träffas under trivsamma förhållanden. Minnen, hundar och händelser i jaktsammanhang ventileras. Men vad ska hända idag framför gevärsmynningarna, årets första dag på septemberjakten. Spänningen känns lite kittlande. Typiska skämt och skratt hörs lite då och då som inramning när jaktledaren, Sören Olsén, manar till samling inne i stugan. Efter lottdragning om passfördelning bär det av mot välkända ställen där älgjägare sedan långa tider tillbaka suttit tysta och väntat. Snart avslöjar ljudet av skott i fjärran att grannlaget har grejer på gång. Strax efteråt visar två djur upp sig även framför det egna lagets gevärspipor och får böta för detta med säkert placerade kulor i bogen. Till kvällen blir det en trivsam middag. För jaktlaget är trivseln viktig. Inte enbart för att skapa en gemytlig inramning. Trivsel och god kamratanda ligger också till grund för säkerheten, ansvaret och inte minst grovarbetet, som hör till älgjakten. Emma Andersson på pass. Text & foto: Göran Ekström Passfördelningen, förbjudna vinklar med mera diskuteras. Från vänster Herje Andersson, Lennart Linjamaa, Krister Bergman samt Simon Linjamaa, som står lite bakom de andra. 16 D I N S K O G

17 på passet David Svensson njuter på sitt pass, vackert beläget vid ett sund mellan två sjöar. Traktorförare David Svensson lastar bytet med hjälp av Krister Bergman och Simon Linjamaa. Med ett perfekt skott fällde Krister Bergman en ko. D I N S K O G

18 Många vill nyttja skogsråvaran Vad gör vi med skogsråvaran? Det var frågan när de jämtländska skogsföretagen arrangerade ett seminarium på Fäviken Game Fair i slutet av juli. På plats i panelen fanns de som ville såga den jämtländska skogsråvaran. Andra i panelen ville koka den, medan ytterligare andra ville elda upp den. Skogsägarföreträdarna ville naturligtvis ha så bra betalt som möjligt för sitt virke. Att så många i publiken för ett par timmar avstod från prickskytte, kolbullar och hunduppvisningar för att lyssna på diskussionen, visar att ämnet engagerar. Maximalt mervärde Kenneth Eriksson, VD för SCA Forest Products, poängterade att skogsägaren naturligtvis ska ta så bra betalt som möjligt, men också att det är viktigt för Sverige som nation att regionens utmärkta skogsråvara utnyttjas så att maximalt mervärde kan skapas. Politiska beslut ändrar marknadens förutsättningar. Den föreslagna kilometerskatten skulle göra stora delar av skogen i Norrlands inland värdelös. Subventioner, koldioxidskatt och gröna certifikat gör det möjligt för värmeverk att betala bättre för virket än vad den konkurrensutsatta trä- och pappersindustrin kan göra. Priset helt avgörande Rödéns Trävaror i Svenstavik producerar årligen närmare m 3 FAKTA: FÄVIKEN GAME FAIR Vilt- och jaktmässan Fäviken Game Fair startade 1994 efter modell från England, där man länge anordnat mässor i perioden mellan höskörd och jakt. I år kom närmare besökare och antalet utställare var fl er än 200, däribland SCA Skog som konstaterar att tillströmningen av skogsägare i SCA-montern var mycket god. - Fäviken Game Fair är ett bra tillfälle att träffa gamla och presumtiva kunder under trevliga former, säger Leif Johansson, virkesköpare vid SCAs skogsförvaltning i Jämtland. Han var en av dem som fanns på plats i mon- sågade trävaror, varav merparten går på export. VD Gunnar Rödén ansåg att råvaran ska användas där den gör mest nytta: timmer till sågverket, massaved till industrin och grot för att producera värme. För Norrskogs Jan Holmberg är det priset på skogsråvaran som är helt avgörande för såväl skogens skötsel, som vad råvaran sedan ska användas till. Skogsägaren måste ha ett ekonomiskt incitament att sköta sin skog så att förråden ökar, var hans slutsats. Vill ha billigt bränsle Intresset för skogsbränsle för produktion av värme har ökat kraftigt. När Henrik Grill, VD för Jämtkraft, ser ett träd räknar han därför hellre kilowatttimmar än kubikmeter. I Jämtland värms redan uppemot 70 procent av bostäderna med biobränsle. Och i takt med att el och olja blir dyrare lär skogsråvaran i framtiden få allt större betydelse för värmeproduktion, förutspådde Henrik Grill. tern och presenterade SCAs virkesköpsverksamhet med tillhörande tjänster. SCA NorrPlant medverkade också på mässan. Det är viktigt för Sverige att regionens utmärkta råvara utnyttjas så att maximalt mervärde kan skapas, poängterade Kenneth Eriksson, VD för SCA Forest Products. Vi vill ha billigt bränsle och kan elda sådant som inte betingar ett så högt värde på annat håll, som sågverksavfall och grot, konstaterade Jämtkrafts VD. Om detta inte räcker, så får vi köpa de bränslen som erbjuds, till en kostnad som vi klarar, för att möta våra kunders efterfrågan. Gynnad position LRFs Christer Segersten, tillika ledamot av regeringens oljekommission, konstaterade också att det idag finns fler konkurrenter om vedråvaran. Hans slutsats blev därför att skogsägare intar en synnerligen gynnad position när skogens betydelse för den framtida energiförsörjningen ökar. Men, sa han, ska energibehovet kunna tillgodoses när oljan fasas ut, måste vi öka tillväxten av skogen och producera mer biomassa, bland annat genom att beskoga åkermark med snabbväxande trädslag. I detta fick han medhåll från hela panelen. Talar vi om fordonsbränslen, så måste det vara klokare att odla råvaror med hög sockerhalt på jordbruksmark än att använda industrivirke för etanolproduktion i processer som fortfarande är på försöksstadiet, sa Kenneth Eriksson. Mats Wigardt Foto: Leif Johansson 18 D I N S K O G

19 SCA testar stubbar som biobränsle I början av sommaren testade SCA skog stubbrytning på ett hygge norr om Sundsvall. Stubbarna togs upp av en grävmaskin med ett specialaggregat och kommer att utnyttjas som biobränsle på Ortvikens pappersbruk. Vid slutet av sommaren flyttade ekipaget för fortsatta försök i Västerbotten. Vi vill undersöka om vi kan ut- Vnyttja den resurs som stubbarna Vutgör, säger Per-Anders Hedström, utvecklingschef på Norrbränslen. Vi ska utvärdera de tekniska, ekonomiska och miljömässiga aspekterna på hanteringen. Vi har gott hopp om att stubbar är något att satsa på. I Finland har man utnyttjat stubbar på det här sättet i flera år. Utvecklar tekniken Bakgrunden till försöken är att efterfrågan på biobränslen ökar. Stubbar kan bli en viktig energiråvara, men först måste metoden testas. Bertil Leijding, chef för Norrbränslen, entreprenören Lars-Erik Brantholm och Norrbränslens utvecklingschef Per-Anders Hedström tittar på en nyligen lyft stubbe på ett hygge i trakten av Eksjön på Medelpads förvaltning. Det finns mer energiresurser i skogen än vad vi för närvarande ut nyttjar, säger Bertil Leijding, chef för Norrbränslen. Men vi behöver ut veckla tekniken för att kunna ta fram dem till rimlig kostnad. Problemet är att det är långt mellan råvaran i skogen och de stora värmebehoven i städerna. Stubbar kan vara en del av lösningen. Den kraftfulla grävmaskinen lyfter upp stubbarna och klipper sönder dem. De körs sedan på skotare ut till bilväg, där de får torka ett år innan de körs till SCAs virkesterminal i Töva utanför Sundsvall. Där krossas de till bränsleflis innan de körs vidare till pannorna på Ortviken. Vi tar bara upp granstubbar grövre än femton centimeter, säger Per-Anders Hedström. Mindre stubbar och andra FOTO: PER-ANDERS SJÖQUIST trädslag får ruttna ned och bli svampoch insektsmat. Vi ska också undersöka hur väl stubbrytningen fungerar som markberedning. Om stubbrytningen kan ersätta vanlig markberedning, blir kalkylen naturligtvis mycket bättre. Stort bränsletillskott Vi bedömer att stubbar i hela landet skulle kunna ge så mycket som 5 TWh bränsle per år, säger Bertil Leijding. Stubbar är klart intressanta för att vi ska kunna möta efterfrågan från interna och andra bränslekunder, men naturligtvis också för att vi ska kunna undvika att industriråvara går till bränsle. Björn Lyngfelt Paltrekord i SCAs Nolia-monter Det blev nytt besöksrekord när Skogsnolia arrangerades i mitten av juni personer, nästan 500 fler än 2004, besökte mässområdet i Hörnefors söder om Umeå. Besöksrekord blev det även i SCAs monter, där det bjöds på information, skogliga råd och välsmakande palt. Vi hade massor av besökare i vår monter och serverade inte mindre än paltar under de tre mässdagarna. Vi fick tillfälle att prata med många intresserade skogsägare, så vi är mycket nöjda, berättar Erland Gustavsson, köpledare vid Västerbottens skogsförvaltning. Skogsnolia brukar locka ungefär 200 utställare och mässan arrangeras vartannat år. Det var rykande åtgång på palt i SCAs monter paltar, motsvarande 350 kilo, gick det åt under mässan. FOTO: INGELA JOHANSSON D I N S K O G

20 TENA en okänd svensk exportsuccé IKEA, Volvo, H&M. Ja, visst finns det ett antal världs- kända svenska varumärken. Men hur många känner till TENA? Det är också ett stort globalt varumärke men förvånansvärt okänt i Sverige. SCAs affärsområde Personal Care till- verkar inkontinensskydd för män och kvinnor. Det handlar enklare uttryckt om skydd vid ofrivilligt urinläckage eller ännu enklare skydd som tar hand om urinen om man skulle kissa på sig. Framgångssaga TENA är en framgångssaga gjorde SCAs dotterbolag, som då hette Mölnlycke och var baserat i Göteborg, det första specialdesignade skyddet mot urinläckage. I dag säljer man för mer än 10 miljarder kronor per år i mer än 90 länder. Företaget är marknadsledande man har drygt 25 procent av världsmarknaden och är större än världstvåan och världstrean tillsammans. Och det är inga småaktörer man kämpar mot: huvudkonkurrenter är de stora amerikanska drakarna Kimberly Clark och Procter & Gamble. Lönsamheten och tillväxten är god, mer vill inte Bengt Eriksson, varumärkesansvarig för inkontinensprodukter, säga. Men en indikation kan vara att Dagens Industri i en kommentar till en av SCAs senaste kvartalsrapporter nämner affärsområdet Personal Care som ett glädjeämne. TENA svarar för en stor del av denna glädje. TENAs marknad växer i takt med att befolkningen i den utvecklade världen blir allt äldre. För även om problemen kan drabba alla åldrar, så är det bland de äldre som behovet av inkontinensskydd är störst. Ofrivillig inkontinens kan vara ett problem för både män och kvinnor, men kvinnor dominerar och besvären ökar ofta efter barnafödande och vid menopausen. Vanligast är så kallad ansträngningsinkontinens, det läcker lite när man hostar, skrattar eller gymnastiserar. Man räknar med att så många som en av fyra kvinnor kommer att drabbas av inkontinens någon gång i livet. Tidigare pratade man inte om det här ämnet var skämmigt och tabubelagt. Den drabbade led i det tysta och försökte lösa problemet så gott det gick med toalettpapper, med en barnblöja, med en dambinda eller på något annat sätt så det inte skulle märkas att man kissat på sig. Det här var inga bra lösningar, det läckte och framför allt kunde det börja lukta. Många människor isolerade sig för att inte bli avslöjade. 20 D I N S K O G