Projekt SWX-Energi. Rapport nr 3 Framtidens pelletsfabrik BICEMA AB
|
|
- Ebba Gustafsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Projekt SWX-Energi Rapport nr 3 Framtidens pelletsfabrik BICEMA AB
2 2
3 Förord Rapporten Framtidens pelletsfabrik bygger på underlag framtaget av Agne Mattson, BICEMA AB, på uppdrag av projekt SWX-Energi. När inte annat anges i bild/figurtext är bilder och figurer enligt BICEMA AB. Rapportens syfte är främst att beskriva möjliga teknikutvecklingar vid pelletstillverkning och vilka möjligheter det ger inom Värmlands, Dalarnas och Gävleborgs län. Dagens pelletsproduktionsteknik kan sammanfattas som sönderdelning och sammanpressning av bioråvara av växlande kvalitet i maskiner som har sitt ursprung för fodertillverkning. Pellets är en bulktransportform av energi som har många fördelar men också inbyggda brister både fysikaliskt och kemiskt. Dagens bränslepellets kan jämföras med produktion av etanol som fordonsdrivmedel. På fordonsbränslesidan satsas för att få fram bättre och effektivare produkter genom ny teknik och nya tankesätt. Det forskas och testas för att förbättra dagens pelletsproduktionsteknik och det går att göra förbättringar, men det råder brist på kunskap om det är långsiktigt värt att satsa på dagens eller ny teknik. För att visa industrin på de möjligheter som finns att utveckla pelletstillverkningen genom nya råvaror, maskiner och processanpassning, har en konceptstudie genomförts av BICEMA AB. Den omfattar hantering av råvara fram till färdig pellets i framtidens pelletsfabrik år Teknik för hela kedjan från råvara till ny eldningsutrustning finns redan i befintlig industri liksom tankar om hur den nya pelletstillverkningen kan byggas upp. Frågan är bara om och när någon vågar/vill pionjärsatsa Lars Persson Jonas Berghel Projektchef, SWX-Energi Projektledare, delprojekt Pellets O , , lars.persson@gde-kontor.se jonas.berghel@kau.se 3
4 Innehållsförteckning Förord... 3 Sammanfattning... 5 Inledning... 6 Pelletskvalitet... 8 Teknikval för framtidens pelletsfabrik Aktuella frågor vid förbättringsåtgärder i befintliga anläggningar: Aktuella frågor i samband med ombyggnationer: Aktuella frågor i samband med nybyggnation: Råvaror Lagring av råvara Torksystem Processval Pelletspress Ekonomi Standardpellets Superpellets
5 Sammanfattning För att visa industrin på de möjligheter som finns att utveckla pelletstillverkningen genom nya råvaror, maskiner och processanpassning, har ett projektarbete genomförts. Det omfattar hela pelletskedjan från råvara till färdig pellets i en tänkt framtida pelletsfabrik. Kunskaper har hämtats från både massaindustri och boardindustri där sammanpressning av fibrer har pågått mycket länge. Genom att sammanföra närliggande branschkunskap med pelletsindustrins kunskaper finns goda möjligheter till att utveckla ny teknik. För att kunna bygga en processkedja som både kan styras och regleras krävs att man har kännedom om råvarans egenskaper. Genom att skapa ett så homogent material som möjligt, lika långa, lika tjocka, lika fukthalt, etcetera får man ett bra material för processen. Nyckelordet är lika för att minska inbyggda spänningar i pelletsen. En modern boardfabrik har en högre tekniknivå än dagens pelletsfabriker. Genom att välja relevanta delar från boardindustrin uppnår man möjlighet att åstadkomma väsentligt förbättrad produktkvalitet i en utvecklad bränslepellets. För att åstadkomma en superpellets, en produkt med mycket bättre hållfasthet och mindre benägenhet till fuktupptagning krävs att man skapar en högre temperatur och att pressförloppet sker inom det plastiska området. Det innebär då att ett stabilt slutläge kan uppnås med lägre presskraft och att materialets egna ligninbindningar aktiveras till en mycket stabil slutprodukt med överlägsna egenskaper. Investeringsbeloppet blir 3-4 gånger högre än för dagens standardfabriker. Det ger en effektivare process, råvaruflexibelt sänkta råvarukostnader med samtidigt högre produktkvalitet, samt väsentligt sänkta torkningskostnader. Det gör att det går att tillverka en avancerad produkt med jämn kvalitet, och med totalkostnad per ton i samma nivå som med dagens pelletsteknologi. Dessutom med en klar potential att sänka totalkostnaden med 5 till 15 %. 5
6 Inledning Värmland, Dalarna och Gävleborg bildar en region, där skogsindustri och bioenergi har stor betydelse för sysselsättning och ekonomi. Efterfrågan på biobränslen ökar successivt. De olika sortiment, som tas ur skogen eller som genereras i de industriella processerna, kompletterar varandra på ett för alla regionens parter positivt sätt. Det är viktigt att behålla förutsättningarna för en långsiktig och hållbar tillgång till biobränslen. År 2008 gjorde Gävle Dala Energikontor, i samband med ansökan om projekt SWX-Energi, en genomgång av vilka kvantiteter ej utnyttjad förnybar bioråvara som fanns att tillgå inom de tre länen Värmland(S), Dalarna(W) och Gävleborg(X). Sammanställningen grundade sig på tidigare genomförd inventering. Den omfattade förnybar bioenergiråvara som beräknades kunna bli ekonomiskt utnyttjbar inom en tidsrymd på 5-10 år, beroende på hur snart teknik och lösningar utvecklas för att utnyttja tillgångarna till fullo. Enbart tillgångar som ej konkurrerade med naturvårdsanspråk, skogsindustri och livsmedel- och foderförsörjning togs med. De tre länen är samtliga skogslän och i runda tal var tillgången ca 3 TWh skogsråvara per län och gemensamt ca 1 TWh inom jordbruksmark och långsiktigt förnybar torvmark. Ett sortiment inom biobränslen är bränslepellets (pellets). I Sverige är bränslepellets en produkt som på 30 år utvecklats från produktionsvolymer på några ton/år från början av 1980-talet till idag en volym av 1,8 2,0 miljoner ton/år. Fördelarna med att förädla/komprimera biobränslen med en fukthalt kring 10 % eller därunder kan sammanfattas med att det: Ger ett enhetligt bränsle Ger lagringsbeständighet Ger enklare lagring och transport Kan produceras året om = lägre kostnader Ger ett högre värmevärde Ger en ökad pannverkningsgrad Ger möjlighet till snabb pannreglering Ger renare rökgaser Ger mer lättskötta bränsleanläggningar Gör att eldningsanläggningar kan regleras till lågt effektuttag Pellets har inte bara fördelar. Det finns åtskilligt att utveckla för att det ska bli ett mer konkurrenskraftigt bränslesortiment. De problemområden som kan identifierats i kedjan från råvara till färdig värme med bränslepellets är: Smulbildning Transporthållfasthet Dammbildning Tillverkningsprocess Omlastning 6
7 Förpackning Leverans Användning Råvaruflexibilitet Energieffektivitet Torkning Miljötorkning inga VOC-utsläpp (VOC=lättflyktiga organiska föreningar) Emissioner vid tillverkning Process och styrning Kostnadseffektivitet Om man vill möta kraven från användarna av pellets och enkelt kunna anpassa sig till olika råvaror kommer det att ställas nya krav på produktionskedjan för pellets. Dagens pelleteringsteknik är en kvarleva från foderindustrin och är inte optimerad till att pressa ihop träfiber. En konceptstudie bör kunna hämta kunskap från både massaindustri och boardindustri, där sammanpressning av fibrer har pågått mycket länge. Genom att sammanföra närliggande branschkunskap tillsammans med pelletsindustrins kunskaper finns goda möjligheter att utveckla ny teknik. Även genom att använda nya råvaror skapas nya möjligheter. Genom att göra en framtidsstudie kan man visa på de tekniksprång som kan komma att ske inom en 10-års period. Syftet med den här rapporten är att beskriva möjlig teknikutveckling i pelletstillverkningen, samt hur detta påverkar användning av biobränslen i SWXlänen. Målet är att beskriva vad en ökad efterfrågan av biobränslen innebär för följande områden: Hur man möter ett ökat krav på pelletskvalitet Råvarans betydelse på pelletsprocesskedjan. Framtidens pelletsfabrik Pelletsekonomi 7
8 Pelletskvalitet Bränslepellets framställs genom sammanpressning av ett finfördelat material med låg fukthalt. Beroende på hur bränslepellets kommer att användas ställs det olika kvalitetskrav som påverkar slutprodukten. Om användning är som bränsle direkt, blir ett viktigt kvalitetskrav att bränslepellets ska klara transport och hantering fram till förbränning. Om användningsområdet är råmaterial för uppslagning och "pulvereldning" är inte hållfastheten lika viktig. Då ställs istället ökat krav på materialets ingående partikelfördelning och egenskaper som ger "jämnhetskaraktär" vid uppslagningen före eldningen. Kvalitetsegenskaper för hållfasthet, sönderdelning och form med mera kan byggas in före pelleteringen. Pelletskvalitet klassas enligt parametrar som hållfasthet och andelen finfraktion, fukthalt, askhalt, längd, asksmältpunkt, densitet och värmevärde. Vissa kvalitetsegenskaper beror av råvaran, och andra på en kombination av råvaran och pelleteringsprocessen. Det finns en kvalitetsklassificering av pellets, SS , där kvaliteten delas in i tre grupper, se tabell 1, nedan. Tabell 1. Kvalitetsklassificering av pellets, SS För att klassas som pellets får diametern ej överstiga 25 mm. Diametrar som förekommer är 6, 8 och 10 mm, varav 8 mm är den vanligast förekommande i Sverige. Olika diametrar har olika egenskaper, och generellt sett ger mindre pellets en jämnare förbränning. Vid övergång från en diameter till en annan kan det krävas justeringar i förbränningsprocessen, det går till exempel lättare att blåsa in luft i en bädd med stora pellets än med små, och små brinner ut snabbare. Matarskruvar kan också behöva justeras. Stora diametrar kan ge problem i matarskruvar i små anläggningar. För längden finns det endast en övre gräns. Eftersom den är beroende av diametern, gör större diameter att längre pellets tillåts. Långa pellets kan fastna i fallschakt och matarskruvar. De bryts dessutom lätt sönder vid bulkblåsningar och i matarskruvar, med damm och finfraktion som följd. Långa pellets innebär ofta lägre bulkdensitet. Alltför korta pellets är inte önskvärt. Korta pellets ger en större andel ändyta i rela- 8
9 tion till volymen, och det är till största delen ändytorna som är upphov till finfraktionerna. Är längden mindre än diametern, blir det den som avgör brinntiden för den enskilda pelletsen, det vill säga att pelletsen inte i lika hög grad kan betraktas som ett homogent bränsle. För att kunna finjustera förbränningen är det önskvärt med liten variation i längd, så att inmatningen per varv på matarskruven kan hållas konstant. Densitet och hållfasthet är viktiga kvalitetsmått, och de har ett starkt inbördes samband. Hållfastheten mäts genom ett skaknings- och sållningstest, varvid andelen avskilda finfraktioner noteras. Mätningarna görs vid producentlagret. Pelletsen kommer att genomgå en omild behandling på sin väg från producent till kund och till sist in i förbränningen. Bulkblåsningar sliter hårt liksom matarskruvar. Bestämningen ger därför endast en fingervisning om den slutliga mängden finfraktion vid förbränningen. Problem med finmaterial innebär bland annat svårighet att kontrollerat tillföra rätt mängd bränsle, med volymmatande skruvar, relaterat till inställda luftkvoter och bra förbränningseffektivitet. Det fina materialet har också en tendens att bli kvar i lagret och kan ge problem och igensättningar i matningssystemet. Hälsofara och risk för dammexplosioner finns vid hantering av pellets med stor andel finfraktion, se figur1. Figur 1. Inlastningsficka: för avdamning i luftsikt innan pelletsen förpackas i påsar 9
10 Teknikval för framtidens pelletsfabrik Bakgrunden och ursprunget till dagens maskinval och produktionsupplägg är anpassat för lantbruksbehov och tillverkning av djurfoderpellets. Råvarorna för djurfoder skiljer sig dock väsentligt i jämförelse med trä- och cellulosafiber. Det innebär andra förutsättningar när det gäller storleksanpassning, torkning och komprimering med mera. Idag aktuella fabrikskoncept har vanligen en volymmatande teknik. Ingående material har över tiden varierande storleksfördelning, fukthalt och volymvikt, vilket ger ostabil systemfunktion snarare än styrbarhet till jämn produktkvalitet inom valda kriterier. Ingående material torkas och överstor fraktion mals i hammarkvarn med såll före pelleteringspressen. Det ger en storleksreduktion på det överstora råmaterialet (säg > 8 mm). Vid malning av den torra grova fraktionen produceras då samtidigt som biprodukt motsvarande ökad mängd damm och finfraktion, material som är orsaken till många av de olägenheter man vill undvika. Massandel i % längd efter sållning Figur 2. Normal fraktionsfördelning efter malning. Volymmatning skapar ibland problem då det finns variationer i densitet och fukthalt. Processystemet och styrningsstrategin bör därför relateras till massan vid 100 % TS (TS = torrsubstans) i respektive processteg och samhörande fuktkontroll. För att komma vidare med nödvändiga förbättringar och kunna öppna för bättre framtida vägval i teknikutveckling gällande kvalitet och ekonomi, krävs att man inför processbaserade maskin- och systemlösningar. Det kan göras med förebilder bland annat från skivindustrin, där lång erfarenhet finns om teknik för förädling av cellulosabaserade råvaror. 10
11 Framtidens fabrik behöver vara uppbyggd så att man kan hantera och ta emot en mer varierad råvarubas. Beroende på om man planerar förbättringsåtgärder i den löpande verksamheten, ombyggnad av befintlig fabrik eller att bygga en ny fabrik, är möjligheterna till förändring olika. Nedan finns en sammanställning över vilka frågor, som kan vara intressanta att utreda när man planerar en förändring: Aktuella frågor vid förbättringsåtgärder i befintliga anläggningar: Bindningskvalitet (hållfasthet) Bränslekvalitet (slaggbildning m.m.) Maskinslitage-(Matriser-Rullar)-Materialfrågor-Maskindesign Kapacitet gångtid på matriser och rullar Materialets fukthalt och behov av torkning Form- och storleksjämnhet Kvalitetsspecifikation på råvaror Aktuella frågor i samband med ombyggnationer: Maskinval, möjlighet till processändring Råvarufrågor, ökad flexibilitet Förbehandling av råvara. Defibrering Fraktionering Energieffektivisering vid torkning Pelletering (gångtid relativt förbehandling) Lagring-Transport-Förbrukning Aktuella frågor i samband med nybyggnation: Processval Produktflexibilitet-Kvalitet Ekonomi, Investering-Drift-Underhåll Teknikval som kan ge nya produktfördelar Fiberegenskaper och funktionskvalitet vid produktion respektive användning 11
12 Råvaror Inom SWX-länen finns ca 9 TWh skogsbiobränsle och ca 1TWh torv/åkerbränsle ej utnyttjad förnybar bioenergiråvara. Om man skulle använda detta i en enda pelletsfabrik krävs driftstimmar per år med kapaciteten 250 ton/timme eller 10 fabriker med mer rimliga 25 ton/timme. Så enkelt är det nu inte att all råvara kommer att bli tillgänglig för pelletsproduktion. Det blir konkurrens om råvaran med värmeverken, drivmedelsindustrin och kanske även annan kemisk industri. Övriga användningsområden för biomassa kommer att påverka tillgängligheten. Den framtida betalningsförmågan kommer att avgöra var råvarutillgången hamnar. Av de 9+1 TWh, som är tillgängliga inom SWX-länen, bedöms biomassa i storleksordningen 2-3 TWh bli tillgänglig för biobränsleförädling. Detta betyder att 2-3 nya anläggningar på 25 ton/h utspridda i de tre länen kan byggas. Det vill säga 2-3 anläggningar med en kapacitet av ca årston per anläggning. Anläggningarna placeras lämpligen så att transporterna av skogsråvaran minimeras. Med tanke på dagens råvarubalans är det troligt att det i första hand blir nyetableringar inom Värmlands och Dalarnas län. Råvarorna som används till förädlade biobränslen kan delas in i tre nivåer beroende på förädlingsgrad, se figur 3 nedan. Nivå 1, torrflis och kutterspån är torkade och processade material från sågverken. De kräver liten förbehandling innan de kan pelleteras. Nivå 2, flis och sågspån kräver en torkning från ca 50 % fukthalt till ca 10 %. På nivå 3, skogen (grot, stubbar, m.m.) och energigrödor (+torv) har ingen förprocess skett. Detta ställer ytterligare krav på hanteringen och om dessa sortiment ska användas krävs en välplanerad process före pelletering på grund av råvara kontaminerad med jord, grus, med mera. Figur 3. Insatser i processkedjan och därmed kostnader. Olika nivåer på förädling av biobränsle 12
13 Sågspån blir successivt en knappare råvaruresurs i pelletsindustrins expansion. Nya pelletsråvaror medför att handelsvaror i form av till exempel helträd, grot, flis, hackade eller rundbalade stråbränslen, eller annat kan bli aktuella. Dominerande kostnadsdel i färdig pellets är råvaran, som uppgår till % och därefter torkning med 15-20%. För kostnadseffektivitet behöver man därför aktivt kunna köpa de olika råvaror som finns tillgängliga lokalt med den för dagen bästa prisbilden. Vid utformning av processanläggningar måste man ta hänsyn till skillnader vid processdesign och dimensionering om det är fråga om cellulosaråvaror eller foderråvaror. En viktig parameter är att göra olika material likformiga i processen, till exempel storleksfördelning, se figur 4 nedan. Figur 4. Olika styckestorlek på ingående råvaror För att kunna bygga en processkedja som både kan styras och regleras krävs att man har kännedom om råvarans egenskaper. Genom att försöka skapa ett så homogent material som möjligt, lika långa, lika tjocka, lika fukthalt, och så vidare får man ett bra material för processen. Nyckelordet är lika för att minska inbyggda spänningar i pelletsbränslet. Om spänningarna minimeras ökar pelletskvaliteten. 13
14 Lagring av råvara Naturlig vedråvara har vanligen en vattenhalt av ca 50 %. För att torka ner vedråvaran till 10 % vattenhalt behöver man avdunsta 889 kg vatten per ton Ts. Lagras vedråvaran ca 3 månader, bland annat för att ta bort en del av terpener för tall, och om den samtidigt utsätts för nederbörd, är det inte ovanligt att råvaran tar upp fukt till ca 60 % vattenhalt, se figur 5 nedan. Innebörden blir då att man behöver torka bort 1324 kg vatten per ton Ts. Man har genom den valda lagringen skapat ett extra och onödigt torkningsbehov av 435 kg vatten per ton Ts. Vid en produktion av årston motsvarar det att man skaffat sig ett extra onödigt torkbehov av ton vatten för avdunstning. Det innebär en extrakostnad för 84 GWh torkenergi. Figur 5. Spånlager som är utsatt för sol, regn och vind. 14
15 Torksystem Torkprocessen för pelletsproduktion ger möjlighet till energieffektiv el- och värmeproduktion om det finns ett närliggande värmebehov till exempel fjärrvärmenät. Nyetableringar har under en tid därför gärna skett i utkanten av små och medelstora samhällen. Etableringarna har visat sig ha en potential att vara kostnads-, miljö-, och energieffektiva. Inom pelletsindustrin kan man vid nyetableringar använda ångtorkar och slutna rökgastorkar, se figur 6 nedan. I ett slutet torksystem är en minimering av den tillförda energin per torkad enhet bara en del av energioptimeringsproblematiken. Den andra delen består i att maximera elproduktionen och den totala återvinningsbara energin i kondensorn. Överslagsberäkningar tyder på en mycket god lönsamhet med hög energieffektivitet och låg miljöbelastning för en sådan anläggning. Figur 6. Rökgasvärmd roterande trumtork för spåntorkning. Rökgaser tillförs för torkning och går med förångat vatten ut via skorsten. Torkningsångorna ut innehåller bland annat från torkgodset avgivna terpener. På sikt kommer inte utsläpp av dessa att accepteras. Både energimässigt och miljömässigt finns det betydande tekniska och ekonomiska potentialer att, i kombination med elproduktion, sluta torkningsprocessen och torka indirekt med överhettad ånga. Inom pappersindustrin har man under en längre tid arbetat hårt med att energieffektivisera sina anläggningar med den uttalade målsättningen att öka elproduktionen. Investeringskalkylerna har blivit mycket fördelaktiga på grund av ökade elpriser och elcertifikat. 15
16 Processval Sågspån är idag grundråvaran vid framställning av pellets. Sågspånets karaktär bestäms av sågsnittets bredd som vanligtvis är ca 3 mm i dagens sågverk. (1 mm av sågsnittet betyder ca 10 % för utbytet av sågat virke, sågtekniken eftersträvar därför ett så smalt sågsnitt som möjligt men tillräcklig bredd för stabilitet på sågklingan eller sågbandet för att åstadkomma formnoggrannhet på det sågade virket.) I dagens processer går råmaterial, i huvudsak sågspån, först till ett torkningssteg och därefter till hammarkvarn för malning av oacceptabel överstor finfraktion och då skapas på samma gång en motsvarande mängd oönskad dammande finfraktion Figur 7. Bild till vänster ovan visar ett sågspån som uppdelats i tre storleksfraktioner med sållning: Grovfraktion 28 % > 2,57 mm, mellanfraktion 44 % >0,88< 2,57mm och finfraktion 28 % < 0,88 mm. Bild till höger ovan visar ett annat ingående material uppdelat i en, fin mellan, respektive grov fraktion. Den grova fraktionen har mindre yta per vikt, mellanfraktionen har något större yta per vikt och finfraktionen har störst yta per vikt. Den fina fraktionen torkar snabbare och blir övertorr, mellanfraktionen får medelvärdet och den grova fraktionen blir fuktigare än genomsnittet. Om ingående material i den pressade pelletsprodukten får ett inbyggt fuktspridningsspann, eftersträvar den färdiga produkten att gå i balans till materialets jämviktsfuktkvot med omgivande luft. Det torra materialet tar upp fukt och frigör då värme som gör att pelletsens inbyggda mekaniska spänningar från pressteget frigörs och kan förorsaka att pelletsen faller isär. 16
17 För att optimera pelletsens hållfasthet behöver man processmässigt kunna styra det ingående materialets storleksfördelning, som är en viktig parameter för en processmässigt styrd fuktspridning ut från torkningssteget. För att uppnå jämnhet i torkningsgrad på de olika delfraktionerna i torkprocessen, är det viktigt med begränsad spridningen i finfraktion - grovfraktion in till torkningsprocessen. Det vill säga, att ett bredare spann på storleksfördelning för nya råvaror in i processen kräver en malningsteknik (anpassad till cellulosamaterial) som gör att vi kan styra till och producera en väl sammanhållen storleksfördelning in till torkningsprocessen. Detta är viktigt för att uppnå en hög torkningskvalitet. Övertorkade fraktioner är den främsta orsaken till att pellets faller isär till följd av hygroskopisk värmeutveckling vid fuktupptagning och anpassning till godsets jämviktsfuktkvot och därmed frisläppta inre spänningar. För optimering av förbränningsegenskaperna är det viktigt att man genom en styrbar process kan välja partikelstorleksfördelningen på materialet som en enskild pellets sammansätts av, och att detta sker med jämn förutsägbar slutkvalitet, se figur 8 nedan. Figur 8. Flis med trycksatt defibrering vid 165 C, som har överförts till långa smala fiberknippen med god bindningsförmåga utan dammande egenskaper och flis med icke trycksatt defibrering, som har överförts till ett homogent material som ej dammar. För att göra superkvalitet på pellets, en kvalitet som inte finns idag, kan man göra en uppdelning av malgodset vid defibreringen, före torkning och komprimering. Kvalitetsfaktorn för optimal funktion vid förbränningsprocessen är specifik yta, det vill säga yta per vikt på de enskilda frilagda partiklarna. Bland annat påverkas utsläppsdata genom en sådan kvalitetsoptimering av partikelemission och förbränningsverkningsgrad. Det gäller för NOX- nivå, kolmonoxid och andel oförbrända kolväten, m.m. 17
18 Det går att nå betydande optimeringspotential genom att förbättra inre funktionsegenskaper för nya produkt- och funktionsändamål. En viss produktspecifikation kan, trots kanske högre kostnad, ge en värdefullare ny total systemfunktion och innebära kostnadsfördel i slutänden. Högtemperaturprocesser är bland annat ett sådant område där man till exempel kan minska el- och oljebehov. Tekniken i en modern boardfabrik har en högre teknologinivå än dagens pelletsfabriker. Genom att välja relevanta delar från en sådan process uppnår man möjlighet att åstadkomma väsentligt förbättrad produktkvalitet i en utvecklad bränslepellets. Man kan använda flera olika råvaror men processa dessa till likhet, vilket innebär möjlighet till väsentliga kostnadsbesparingar. Figur 9. Samband mellan ligninets fukthalt och smälttemperatur fritt efter Goring Dagens pelletspressningsförlopp sker huvudsakligen inom det elastiska materialområdet under kurvan i figur 9. I slutfasen av pressförloppet nås kurvan underifrån. En mekanisk kompression av det ingående materialet krävs till en nivå över brottgränsen för att en pellets inte skall återfjädra och falla sönder vid utmatningen ur pressmatrisen. För att åstadkomma en superpellets, en produkt med god hållfasthet och minskad benägenhet till fuktupptagning, krävs att man använder en högre processtemperatur och att pressförloppet sker inom det plastiska området ovanför kurvan i figur 9. Det innebär då att ett stabilt slutläge kan uppnås med lägre presskraft och att materialets egna ligninbindningar aktiveras till en mycket stabil slutprodukt. 18
19 Pelletspress En tillverkad pellets idag har främst optimerats som en lagrings- och transportform för energi. Pelletsen byggs vid pressningen upp av ett utgångsmaterial som komprimeras till ett slutläge. Kan beskrivas från: 1 Övergripande storlek 2 Inbördes geometri 3 Partiklarnas yta 4 Ytans kemiska egenskaper, se figur 10. Figur 10. Bilden överst till vänster är ett torkat originalsågspån som pressats till pelletsen överst till höger. Bilden nedan till vänster ett defibrerat returmaterial som pressats till pelletsen till höger Slutprodukten pellets framställs via en kombination av ovan illustrerade delegenskaper, som tillsammans utgör en komplex kedja av fysikaliska och kemiska faktorer. Vald produktionsprocess påverkar mikrostruktur, produktegenskaper, mekaniska bindningar, kemiska bindningar och slutligen produktens funktionsegenskaper. Nedan visad pelleteringspress (figur 11) är principiellt intressant på så sätt att man har två mot varandra roterande och pressande helmatriser. Den fria ytan i pressnypet blir på så sätt dubbelt så stor och får ett dubbelriktat materialflöde, i jämförelse med i dag vanligaste pelletspressarna som har en hålmatris och flera täta pressrullar med materialflödet åt ett håll. Högre linjetryck i pressnypet för dubbelvalspressen och en tjock matris gör också att man kan åstadkomma hög densitet på pelletsen. Pressprincipen bör genom att den är dubbelt öppen också vara väl lämplig för fibervaror och väl förbehandlade årsväxter. (Tillverkare AVS Slovakia,s.ro Bratislava) Figur 11. Pellets press med dubbelvalsar Tillverkare AVS Slovakia,s.ro Bratislava. 19
20 Ekonomi Standardpellets Kostnadstruktur för pellets 6% 9% 1% 5% 1% 3% 52% 21% 2% Råmaterial Byggnad Torkning Malning Pelletering kylning Lager övrigt Personal Figur 12. Ungefärlig kostnadsstruktur för standardpellets Beroende på tillgång kan den lokala prisbilden för råvaror variera och ge variation av tillverkningskostnaden vid fabrik, se figur 12. För en standardpellets är råvarukostnaden den stora kostnadsposten uppgående till 50 till 65 % vilket enligt dagens prisbild är kronor/ton. Nästa stora kostnadspost är torkningskostnaden, uppgående till % = kronor/ton. Superpellets För en modern boardfabrik med kapaciteten årston är investeringskostnaden i storleksordningen 650 miljoner kronor. Kostnaden per producerad kubikmeter och ton skivprodukt blir inte högre i kronor/ton i en jämförelse med dagens pelletsteknologi. Med en tekniskt sett mer sofistikerad pelletsprocessanläggning och trots en högre investeringskostnad, 3-4 gånger högre än dagens standardpelletsfabriker, är det möjligt att tillverka en produkt med överlägsna egenskaper jämfört med dagens. Vi använder arbetsnamnet Superpellets på en tänkt produkt framställd inom samma kostnadsnivå som dagens standardpellets och med potential för en minskad totalkostnad med 5 till 15 %. Sparmål nås genom olika grad av ny energieffektiv teknik och process som medger stabil kvalitetsproduktion med olika nya råvaror. Kostnadsminskning fås genom högre processeffektivitet, halverad torkningskostnad, (eventuellt elproduktion) och ett aktivt köp av lokalt tillgängliga billigare råvaror, som ger en maximalt ekonomiskt fördelaktig råvarumix. Med en anpassad utvecklad teknik och en produkteffektivare process kan man kostnadseffektivt producera en jämn och god Superkvalitet i ett utökat sortiment som framtida marknader efterfrågar. 20
21 21
22 Projekt SWX-Energi omfattar Värmlands, Dalarnas och Gävleborgs län. Projektägare: Region Gävleborg Delprojektansvariga: Högskolan Dalarna och Karlstads Universitet Projektbudget: 32 miljoner kronor Projekttid: Projektet delfinansieras av Europeiska Unionen. Finansiärer Offentliga EU, Norra Mellansverige Region Gävleborg Region Dalarna Högskolan Dalarna Karlstads Universitet Gävle Dala Energikontor Värmlands Energikontor Energimyndigheten Banverket Säffle kommun Gävle Energi Hofors Energi Borlänge Energi Fortum Värme AB Privata Neova Mellanskog Naturbränsle Bruks Klöckner Rapporter 1) Säffle biogas Förstudie 2) Skogsskötselmodeller anpassade för skogsbränsleuttag några exempel 3) Framtidens pelletsfabrik 22
23 23
Produktion av pellets, briketter och träpulver vid Brikett- Energis fabrik i Norberg
Produktion av pellets, briketter och träpulver vid Brikett- Energis fabrik i Norberg BrikettEnergi AB Norberg 2004 BrikettEnergis fabrik i Norberg startades 1983 med enbart framställning av briketter.
Läs merSAMPELLETERING AV SPÅN OCH GRÄS FRÅN VÅTMARKER
SAMPELLETERING AV SPÅN OCH GRÄS FRÅN VÅTMARKER PUBLIKATIONSNUMMER 2016:11 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND 2016-04 Publ nr 2016:11 ISSN 0284-6845 Rapporten är sammanställd av Oscar Säwström, Naturvård Länsstyrelsen
Läs merOptimering av spånmalning vid SCA BioNorr AB i Härnösand
Optimering av spånmalning vid SCA BioNorr AB i Härnösand Michael Finell, Torbjörn Lestander, Robert Samuelsson och Mehrdad Arshadi Pelletsplattformen BTK-Rapport 2010:1 SLU Biomassateknologi & Kemi, Umeå
Läs merProjekt SWX-Energi. Konditionering av råvara före pelletering
Projekt SWX-Energi Rapport nr 30 Konditionering av råvara före pelletering Stefan Frodeson, Jonas Berghel 2 FÖRORD Rapporten Konditionering av råvara före pelletering är framtagen av Stefan Frodeson och
Läs merDelrapport 8. Bioenergigårdar
Delrapport 8. Bioenergigårdar Brikettering av rörflen med kolvpress. Jan 2011 Projektledare Håkan Örberg Bakgrund Transport och hantering av fasta biobränslen kan underlättas genom förädling av biobränslen
Läs merVäxthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion
RAPPORT Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion Jonas Höglund Bakgrund IVL Svenska Miljöinstitutet publicerade 2009 på uppdrag av Energimyndigheten rapporten LCA calculations on Swedish wood
Läs merFörädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik
Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik Håkan Örberg Biomassateknologi och kemi Sveriges Lantbruksuniversitet Hakan.orberg@btk.slu.se Generella egenskaper hos biomassa Högt vatteninnehåll
Läs merVad innebär nya bränslefraktioner? Björn Zethræus Professor, Bioenergiteknik
Vad innebär nya bränslefraktioner? Björn Zethræus Professor, Bioenergiteknik Bränslekvalitet allmänt: Fotosyntes: CO 2 + H 2 O + Sol = Bränsle + O 2 Förbränning: Bränsle + O 2 = CO 2 + H 2 O + Energi Kvalitet
Läs merPELS Pelletsutveckling för att möta kommande produkt-, säkerhets- och emissionskrav
PELS Pelletsutveckling för att möta kommande produkt-, säkerhets- och emissionskrav Pelletsförbundets årsmöte & konferens 2017 Michael Finell, skogens biomaterial och teknologi, SLU, Umeå Projektets övergripande
Läs merPelletsplattformen 2007-2010 (2011)
Pelletsplattformen 2007-2010 (2011) Michael Finell, Torbjörn Lestander, Robert Samuelsson & Mehrdad Arshadi SLU Biomassateknologi & Kemi, Umeå Vad vill vi uppnå? En så kostnads- och materialeffektiv process
Läs merSmåskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige
Småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige Daniella Johansson, projektledare Energikontor Sydost AB Bioenergidagen, 29 November 2017 Idag 7% av Sveriges el från kraftvärme
Läs merBioenergi och GROT i den Nordiska marknaden. Stora Enso Bioenergi
Bioenergi och GROT i den Nordiska marknaden. Stora Enso Bioenergi Agenda Stora Enso Marknadsinformation Hur jobbar vi med GROT 2 14/6/2016 Allt som tillverkas av fossila material idag kan tillverkas av
Läs merInblandning av lignin från SEKAB i pellets vid Bioenergi i Luleå AB
Inblandning av lignin från SEKAB i pellets vid Bioenergi i Luleå AB Robert Samuelsson Mehrdad Arshadi Torbjörn Lestander Michael Finell Pelletsplattformen BTK-Rapport 2011:3 SLU Biomassateknologi och Kemi
Läs merLars Göran Harrysson
Lars Göran Harrysson Till största delen av yrkeslivet arbetat med bioenergi med koppling till skog och sågverk. Skogsägare Djur och natur är ett stort intresse Inför det nya året! Hur började det? Vad
Läs merSyfte. Ge en översikt över dagens teknik för bärgning, transport, lagring och eldning av halm.
Syfte Ge en översikt över dagens teknik för bärgning, transport, lagring och eldning av halm. Föreslå olika forsknings- och utvecklingsinsatser för att öka den framtida användningen av bränslehalm i Sverige.
Läs merINFO från projektet 04
HIGHBIO - INTERREG NORD 2008-2011 Högförädlade bioenergiprodukter via förgasning INFO från projektet 04 Förädling av bioenergiråvaror EUROPEAN UNION European Regional Development Fund Under de senaste
Läs merFörnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz
Förnybar energi vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz Förnybar energi Sol Vind Vatten Biobränsle Solkraft Solvärme 800 1000 kwh/m 2 V-grad 40 80 % 1 000 5 000 kr/m 2 100 kw kräver 500 m 2 under
Läs merProjekt SWX-Energi. Rapport nr 14. Användning och vidaretransport av skogsenergisortiment
Projekt SWX-Energi Rapport nr 14 Användning och vidaretransport av skogsenergisortiment Jerry Johansson och Reza Mortazavi FÖRORD Rapporten Användning och vidaretransport av skogsenergisortiment är framtagen
Läs merBIOENERGI FRÅN SKANDINAVISKA SKOGAR.
BIOENERGI FRÅN SKANDINAVISKA SKOGAR. 2 SCANDBIO TVÅ STORA HISTORIER. EN STÖRRE FRAMTID. Lantmännen Agroenergi, en del av Lantmännenkoncernen, och Neovapellets, med finska Vapokoncernen som ägare, var under
Läs merSågspånets malningsgrad inverkan på pelletskvalitet
Sågspånets malningsgrad inverkan på pelletskvalitet The degree of sawdust grinding influence on pellet quality Michael Finell, Gunnar Kalén, Markus Segerström och Carina Jonsson Pelletplattformen II Rapport
Läs merKritiska faktorer för lönsam produktion i bioenergikombinat
Kritiska faktorer för lönsam produktion i bioenergikombinat Bränsle Kraftvärmeverk Material/ Energi Ny anläggning Råvara Ny produkt Andra produkter / Biprodukter El Värme Ingrid Nohlgren, Emma Gunnarsson,
Läs merFörnybar värme/el mängder idag och framöver
Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen
Läs merFÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG
FÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG Kallt vatten Varmt vatten FJÄRRVÄRME GEMENSAM ENERGI TANKEN MED FJÄRRVÄRME ÄR ENKEL: VI DELAR PÅ EN VÄRMEKÄLLA I STÄLLET FÖR ATT ALLA SKA HA SIN EGEN. Värmeverken i
Läs merSkandinaviens största sågverk
Bravikens sågverk Rapport Nr:01 Juni 2008 Om byggandet av Skandinaviens största sågverk i Norrköping Skandinaviens största sågverk Holmen investerar drygt en miljard kronor i det som kommer att bli Skandinaviens
Läs merBioenergikombinat Status och Framtid
Bioenergikombinat Status och Framtid Bränsle Kraftvärmeverk Material/ Energi Ny anläggning Råvara Ny produkt Andra produkter / Biprodukter Ingrid Nohlgren El Värme Värme- och Kraftkonferensen 2010-11-10
Läs merOM KONSTEN ATT FÖRÄDLA TRÄ
OM KONSTEN ATT FÖRÄDLA TRÄ Det unika med skogsindustrin är att den kombinerar en storskalig och tekniskt avancerad produktion med en fullständigt naturlig och förnyelsebar råvara. Det är därför som skogsindustrin
Läs merKvalitetssäkring Returträ.
Kvalitetssäkring Returträ. Grundläggande faktorer för kvalitativ produktion av RT-flis Korta fakta om returträ. Returträ är en framtidsresurs, som rätt hanterat blir till stor nytta och kan generera en
Läs merEn utlokaliserad energiproduktion
1 En utlokaliserad energiproduktion Småskaliga lokala lösningar för framtiden Ulf-Peter Granö 2011 2 En utlokaliserad energiproduktion Småskaliga lokala lösningar för framtiden Ulf-Peter Granö Karleby/Kokkola
Läs merUNICONFORT GLOBAL. - Powered by Swebo.
UNICONFORT GLOBAL - Powered by Swebo. Den nuvarande energi politiken grundas uteslutande på att användningen av fossila bränslen inte längre kan fortsätta. Ur miljömässig synpunkt är användningen av de
Läs merMöjligheter för småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige
Möjligheter för småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige Daniella Johansson, projektledare Energikontor Sydost AB EnergiTing Sydost 12 November 2015, Västervik Med
Läs merBiobränslesituationen i Sverige. säsongen Stora Enso Bioenergi AB. Magnus Larsson
Biobränslesituationen i Sverige säsongen 17-18. Stora Enso Bioenergi AB Magnus Larsson Biobränslesituationen i Sverige säsongen 17-18. Vad var det som hände? Varför hände det? Framtiden. Sammanfattning.
Läs merBiodriV ett treårigt projekt om biodrivmedel i Värmland
BiodriV ett treårigt projekt om biodrivmedel i Värmland Christer Pettersson, projektledare Energikontor Värmland Kort om Energikontor Värmland Energikontor Värmland är ett regionalt kunskapscentrum för
Läs merLogistik och Bränslekvalitét Disposition
Logistik och Bränslekvalitét Disposition Pågående aktiviteter forest power Vad innehåller GROT Nackdelar med lagrad brun GROT Mätning och ersättning av GROT Skogsbränslen av rätt kvalitét för ökad effektivitet
Läs merKartaktärisering av biobränslen
Skogsteknologi 2010 Magnus Matisons Kartaktärisering av biobränslen Sveriges lantbruksuniversitet Inst för skoglig resurshushållning och geomatik Analysgång vid karaktärisering A. Provtagning Stickprov
Läs merBranschstatistik 2015
www.skogsindustrierna.org Branschstatistik 2015 Det här är ett sammandrag av 2015 års statistik för skogsindustrin. Du hittar mer statistik på vår hemsida. Skogsindustrierna Branschstatistik 2015 1 Fakta
Läs merKonditioneringens betydelse för energiåtgång och kvalitet vid pelletstillverkning
Konditioneringens betydelse för energiåtgång och kvalitet vid pelletstillverkning Slutrapport till Ångpanneföreningens forskningsstiftelse 31 mars 2016. Projektledare, Dr. Magnus Ståhl Docent Jonas Berghel
Läs merEnergigrödor/restprodukter från jordbruket
Energigrödor/restprodukter från jordbruket Bränsleprogrammet Tillförsel Susanne Paulrud SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Området energigrödor/restprodukter Odlade grödor, rörflen och salix Restprodukter
Läs merBiobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv
Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Roger Johansson Biobränslekoordinator, Sveaskog Panndagarna 9 10 feb 2011 Innehåll Kort om Sveaskog Marknadssituation biobränsle Sverige Utblick
Läs merBiobränslenas roll i Sverige och Europa
Biobränslenas roll i Sverige och Europa Magnus Matisons Skogsteknologi 2010 Global tillförsel av primär energi 1990 2007 KÄLLA: IEA ENERGY BALANCES Källa: World Energy Outlook IEA Regional energianvändning
Läs merGlufoss. ert nya additiv för en optimal produktion av energi pellets. för PELS - workshop. Älvdalen 18 september Bo Jönsson
Glufoss ert nya additiv för en optimal produktion av energi pellets för PELS - workshop Älvdalen 18 september 2018 Bo Jönsson Bakgrund till additiv användning Additiv används redan inom processindustrien
Läs merBasprogram 2008-2011 Systemteknik
Basprogram 2008-2011 Systemteknik Allmän inriktning Basprogrammet systemteknik har under programperioden 2008-2011 sin tyngdpunkt i en mer långsiktig utveckling av energisystemlösningar, som skall möta
Läs merOM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER
OM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER Det unika med skogsindustrin är att den kombinerar en storskalig och tekniskt avancerad produktion med en fullständigt naturlig och förnyelsebar råvara. Det är därför som
Läs merCecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet. Kunskap för Landets Framtid
Cecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid Tradition - Utveckling Samhällsnytta Affärer Fria Tillsammans Verksamhetsidé Främja landsbygdens
Läs merPanndagarna 2009. Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen
Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen Sylwe Wedholm Avdelningschef Bränslehantering 2009-02-04 Söderenergi Samägt av kommunerna: Botkyrka 25 Huddinge 25% Södertälje 50% Kunder: Södertörns
Läs merIntegrerad torkning av biobränsle i kraftvärmeanläggningar och skogsindustri
Integrerad torkning av biobränsle i kraftvärmeanläggningar och skogsindustri Föredrag vid Panndagarna 2011 av Ola Thorson (VD) S.E.P. Torkning av biobränsle har flera fördelar Torkning ökar bränslets effektiva
Läs merOptimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor
Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Jonas Eskilsson Emma Olsson Projektuppgift inom kursen Simulering och optimering av energisystem D Handledare: Lars Bäckström
Läs merSmåskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige
Småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige Daniella Johansson, projektledare Energikontor Sydost AB Bioenergidagen, 29 November 2017 Idag 7% av Sveriges el från kraftvärme
Läs merBiobränslehantering från ris till flis
Biobränslehantering från ris till flis Var och när skogsbränsle kan tas ut Innan biobränsle bestående av hela träd eller grenar och toppar tas ut är det viktigt att bedöma om uttaget överhuvudtaget är
Läs merSkellefteå Kraft på kartan
Skellefteå Kraft på kartan Affärsområde värme Antal fjärrvärmekunder Antal biopelletskunder Levererad fjärrvärme, GWh Levererad biopellets, ton Producerad el, GWh Antal årsanställda 2010 7 073 2009 5 700
Läs merProjekt SWX-Energi. Rapport nr 7
Projekt SWX-Energi Rapport nr 7 Undersökning av efterfrågan på grön GROT Jan-Erik Liss FÖRORD Det har i olika sammanhang framkommit att värmeverken i många fall inte är intresserade av att ta emot grön
Läs merSkogskonferens i Linköping 31 mars 2011 Stora Enso Bioenergi, Peter Sondelius
Skogskonferens i Linköping 31 mars 2011 Stora Enso Bioenergi, Peter Sondelius Bioenergi nationellt och regionalt Stora Enso Stora Enso Bioenergi Hållbarhet för biobränsle i Stora Enso Sammanfattning 2011-03-31
Läs merSalix som bränsle. Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Salix som bränsle Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut SP-KONCERNEN Svenska Staten RISE Holding AB Huvudkontor: Borås Övriga orter: Stockholm Göteborg Malmö/Lund Uppsala Växjö Skellefteå
Läs merUtvärdering av förbränningsförsök med rörflensbriketter i undermatad rosterpanna
Delrapport 3. Bioenergigårdar Utvärdering av förbränningsförsök med rörflensbriketter i undermatad rosterpanna Norsjö februari 2010 Håkan Örberg SLU Biomassa Teknologi och Kemi Bakgrund Småskalig förbränning
Läs merSmåskalig kraftvärme från biomassa - Sveriges första micro-förgasare på Emåmejeriet
Småskalig kraftvärme från biomassa - Sveriges första micro-förgasare på Emåmejeriet Daniella Johansson, projektledare Energikontor Sydost AB Sol, vind, vatten och bio kraftsamling sydost, 30 maj 2016 Med
Läs merSysselsättningseffekter
BILAGA 2 1(3) Underlag gällande Sysselsättningseffekter Sysselsättningseffekter - Underlag till Dalarnas Energi- och klimatstrategi 2012 2 Bakgrund och syfte I Dalarnas energi- och klimatstrategi 2012
Läs merEn bedömning av askvolymer
PM 1(6) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Henrik Bjurström 2002-01-30 1 472384 Tel 08-657 1028 Fax 08-653 3193 henrik.bjurstrom@ene.af.se En bedömning av askvolymer Volymen askor som produceras i Sverige
Läs merPELLETSKVALITET. Test av olika råvarumixer i pelletstillverkningen vid Rindi Västerdala AB:s bioenergikombinat i Vansbro TINA LIDBERG
PELLETSKVALITET Test av olika råvarumixer i pelletstillverkningen vid Rindi Västerdala AB:s bioenergikombinat i Vansbro TINA LIDBERG Akademin för Hållbar Samhälls- och Teknikutveckling Energiteknik Avancerat
Läs merVärldens första koldioxidfria fordonsfabrik.
Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20
Läs merGöran Gustavsson Energikontor Sydost och Bioenergigruppen i Växjö Fredensborg
Fjärr- och närvärmens roll i samhället för att klara satta miljö- och klimatmål Göran Gustavsson Energikontor Sydost och Bioenergigruppen i Växjö Fredensborg 20170428 på väg mot ett hållbart energisystem
Läs merINFO från projektet 14
HIGHBIO - INTERREG NORD 2008-2011 Högförädlade bioenergiprodukter via förgasning EUROPEAN UNION European Regional Development Fund INFO från projektet 14 Eftertorkning av skogsflis för förgasning Förgasning
Läs merESSprogrammet - effektivare skogsbränslesystem. Mia Iwarsson Wide, Skogforsk
ESSprogrammet - effektivare skogsbränslesystem Mia Iwarsson Wide, Skogforsk Allmänt om ESS Omfattning och avgränsning Samverkansprogram energi- och skogssektorerna 2011-2015 Total budget 73 miljoner under
Läs merPelletering av avverkningsrester Jämförelse mellan färsk och lagrad grot
Pelletering av avverkningsrester Jämförelse mellan färsk och lagrad grot Pelletplattformen II Robert Samuelsson, Gunnar Kalén och Markus Segerström Arbetsrapport 19 2016 Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen
Läs merEnhetligt modulsystem för transport, torkning, lagring och hantering av träflis
Enhetligt modulsystem för transport, torkning, lagring och hantering av träflis Per wennerberg TecnoFarm 2013-07-17 Vi erbjuder: Ett komplett containerbaserat modulsystem för hantering och torkning av
Läs merBiodrivmedel/oljor från skogsråvara tekniker, status och möjligheter?
Biodrivmedel/oljor från skogsråvara tekniker, status och möjligheter? Daniella Johansson Bioenergidagen 29 nov, 2017 Projektledare inom bioenergi, Energikontor Sydost. Dr inom industriella energisystem
Läs merFörnybara energikällor:
Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas
Läs merBiogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ
Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa
Läs merVed Veden skall vara torr
Sidan B1. 1 B1. Bränslehantering Beroende på i vilket skick man får bränslet fordras sålunda mer eller mindre bearbetning och hantering av den. Man kanske får restvirke efter avverkning, röjning eller
Läs merPrissättning och premiering av råvara i Södra
Prissättning och premiering av råvara i Södra 2 SÖDRAS PRISSÄTTNINGSMODELL Södra strävar efter att hålla ett pris i prislistorna som speglar efterfrågan och marknaden. Ovanpå prislistan kan man erhålla
Läs merOptimal råvaruinsats och utnyttjandegrad i energikombinat
Optimal råvaruinsats och utnyttjandegrad i energikombinat Jennie Rodin WSP Process Panndagarna 01, Örnsköldsvik WSP Process S.E.P. Scandinavian Energy Project WSP Process Consulting 1 Upplägg 1. Energikombinatstudie
Läs merTorkning av avloppsslam Bekkelaget, Oslo
Torkning av avloppsslam Bekkelaget, Oslo Oslo stad byggde 2001 ett nytt avloppsreningsverk som betjänar ungefär hälften av staden. Verket är insprängt i berget vid Oslofjordens vackra östra strand. Det
Läs merSmåskaliga Pelleterings system På Export
Småskaliga Pelleterings system På Export Mikael Wallin Export av teknik och know how Från Sverige ut i världen Innovatörer och tillverkare av småskalig Pellets Producerande Utrustning Vår idé Från högar
Läs merSmåskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige
Småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige Daniella Johansson, projektledare Energikontor Sydost AB Bioenergidagen 2015-11-20, Växjö Med delfinansiering från EU:s program
Läs merBioEnergi Kombinatet i Härjedalen
BioEnergi Kombinatet i Härjedalen en idé som innebär att: omvandla lokal förnyelsebar skogsråvara till efterfrågade och miljövänliga regionala biobränslen. kombinatets olika delar samverkar och ger en
Läs merICM har lyckats kombinera full syresättning av materialet utan att värmen från kompostprocessen förloras.
Med ICM från TM Grandin återvinns bioavfall som jord, gödselmedel eller bränsle med hög hygienisk säkerhet och mycket god ekonomi. ICM är en kompostmaskin framtagen för professionell drift. Maskinens unika
Läs merKlimatfärdplan För en fossilfri och konkurrenskraftig stålindustri i Sverige. Sammanfattning
Klimatfärdplan För en fossilfri och konkurrenskraftig stålindustri i Sverige Sammanfattning Svensk stålindustri vill göra skillnad för det globala klimatet. Redan idag har svenska stålprodukter ett lågt
Läs mer2. företaget under 2016 använd egenproducerad flis, bark, spån eller brännved för energiändamål
Instruktioner Vem ska redovisa produktion, import och export? Produktionsuppgifter ska redovisas i tabell 1 om: 1. företaget under 2016 köpt eller sålt flis, kross, bark spån eller brännved och samtidigt
Läs merTingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010
Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Look to Sweden Urban Kärrmarck Expert urban.karrmarck@energimyndigheten.se Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi (ER 2010:23)* Gemensam förslag
Läs merSammanfattning. Pulververket. Sida 1 av 7. I Pulververket tillverkas huvudsakligen svampbaserade och atomiserade baspulver.
Sammanfattning Pulververket I Pulververket tillverkas huvudsakligen svampbaserade och atomiserade baspulver. Kapaciteten i Pulververket är idag cirka 350 000 ton per år och avses öka till cirka 550 000
Läs mer2 Tillverkning av metallpulver vid Höganäs anläggningar... 3 2.1 Svampverket... 4 2.2 Pulververket... 4 2.3 Distaloyverket... 5
Sammanfattning I detta kapitel ges en inledande orientering av processerna för metallpulvertillverkning. Vidare förklaras verksamheterna inom de stora fabriksanläggningarna Svampverket, Pulververket, Distaloy-
Läs merMaterialflödet av skogsråvaran i Sverige 2009
Umeå Universitet 2012-05-30 Civilingenjörsprogrammet i Energiteknik BESTÄLLARE: MAGNUS MARKLUND, ETC PITEÅ Materialflödet av skogsråvaran i Sverige 2009 Fredrik Anderholdt Helgesson (fran0045@student.umu.se)
Läs merEnergigaserna i Sverige. Anders Mathiasson, Energigas Sverige
Energigaserna i Sverige Anders Mathiasson, Energigas Sverige Mer energigas till industrin Energigaserna ökar konkurrenskraften TWh 15 12 9 6 3 0 Gasol Naturgas Olja Energigas Olja Energigas År 2010 År
Läs merLAGÄNDRINGAR 1 JANUARI 2007
Energimyndigheten informerar om elcertifikatsystemet Lagändringar OM ELCERTIFIKAT Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem som syftar till att öka den förnybara elproduktionen med 17 TWh
Läs merSlamavvattning med hjälp av slamskruv RoS 3Q. Torkning av avloppsslam möjligheter och påverkan på kvittblivningen
Slamavvattning med hjälp av slamskruv RoS 3Q Torkning av avloppsslam möjligheter och påverkan på kvittblivningen HUBER RoS 3Q Slamskruvpress för slamavvattning TEST-enhet (kallas Gobi) för fullskaleförsök
Läs merBiodrivmedel från skogsråvara möjligheter i Blekinge?
Biodrivmedel från skogsråvara möjligheter i Blekinge? Daniella Johansson Projektledare inom bioenergi, Energikontor Sydost. Dr inom industriella energisystem inom Energimyndighetens forskarskola: Program
Läs merGoBiGas Framtiden redan här! Malin Hedenskog Driftchef GoBiGas Göteborg Energi Gasdagarna maj 2016
GoBiGas Framtiden redan här! Malin Hedenskog Driftchef GoBiGas Göteborg Energi Gasdagarna 25-26 maj 2016 Produktion av förnyelsebar biogas genom förgasning av skogsråvara Distribution av producerad biogas
Läs merSCA Timber. Munksund / Holmsund. SCA Timber / 2012 / PH
SCA Timber Munksund / Holmsund Peter Henriksson Produktionschef Munksund / Holmsund Agenda SCA Timber Munksund / Holmsund Produkter Materialflöde Munksund Planering och styrning från försäljning till produktionsorder
Läs merProgram och hålltider
Program och hålltider 9.30 Registrering och kaffe 10.00 Linnéuniversitetet aktuell forskning Projekt: Energi från skogen, sammanfattning och nuläge Sune Bengtsson Projekt: Mätning och analys av heta rökgaser
Läs merPellets i kraftvärmeverk
Pellets i kraftvärmeverk Av Johan Burman Bild: HGL Bränsletjänst AB Innehållsförteckning 1: Historia s.2-3 2: Energiutvinning s.4-5 3: Energiomvandlingar s.6-7 4: Miljö s.8-9 5: Användning s.10-11 6:
Läs merIntegrering av pelletsfabrik med Rya kraftvärmeverk i Göteborg En teknisk och ekonomisk utredning
Examensarbete Integrering av pelletsfabrik med Rya kraftvärmeverk i Göteborg En teknisk och ekonomisk utredning Integration of pellet production with Rya combined heat and power generation plant in Göteborg
Läs merBiobränslen När blir pinnarna i skogen av betydelse? 28 november 2017
Biobränslen När blir pinnarna i skogen av betydelse? 28 november 2017 1 VAD TROR DU KOMMER ENERGI FRÅN SKOGEN KUNNA UTGÖRA SÅ MYCKET SOM 30% AV LANDETS ENERGI-ANVÄNDNING REDAN 2025? Pinnarna i skogen är
Läs merBioenergi. En hållbar kraftkälla.
Bioenergi. En hållbar kraftkälla. Energins naturliga kretslopp Inom Skellefteå Kraft finns det en stark övertygelse om att bioenergi kommer att spela en viktig roll i den svenska energiproduktionen i framtiden.
Läs merFärdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 Anders Hjörnhede SP
Färdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm 15-16 juni 2016 Anders Hjörnhede SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Bekväm och riskfri
Läs merFAKTA OM. Från olja till bioenergi i industrin.
FAKTA OM Från olja till bioenergi i industrin. 1 INNEHÅLL KORT INTRODUKTION sid 3 OM ENERGISKIFTET 2011 sid 3 VAD ÄR DET DÅ SOM HÄNDER DEN 1 JANUARI 2011? sid 3 FEM BERÖRDA GRUPPER INOM INDUSTRIN sid 4
Läs merDaniel Widman. Läckage ångdom Uppförande av pelletsfabrik. Organisation fjärrvärme
Daniel Widman Läckage ångdom Uppförande av pelletsfabrik Organisation fjärrvärme 1 400 Total fjv produktion 1984 2010 GWh E n e r g i 375 350 325 300 275 250 225 200 175 150 125 100 75 50 25 0 Deponigas
Läs merKONKURRENSEN OM BIORÅVARAN
KONKURRENSEN OM BIORÅVARAN 1 Detta kommer att styra utvecklingen EU:s energimål 20 / 20 / 20(10) till 2020 Klimat Försörjnings säkerhet 20 % reduktion av CO 2 utsläppen 20 % reducerad energi konsumtion
Läs mer+33,97% Framtidens bränslen. Vad är det som händer? - En framtidsspaning. Anders Kihl, Ragn-Sells AB. Kraftverkens framtida bränslen 22/3 2012
Framtidens bränslen - En framtidsspaning Anders Kihl, Ragn-Sells AB Kraftverkens framtida bränslen 22/3 2012 Vad är det som händer? +33,97% 2 Prisutveckling BF95 & Biogas År BF95 (kr/l) Biogas (kr/m3)
Läs merSmåskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige. Med delfinansiering från EU:s program Life+ och Energimyndigheten
Småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige Med delfinansiering från EU:s program Life+ och Energimyndigheten Finansiering och projektledning Finansiering Huvudfinansiering
Läs merProduktion och förbränning -tekniska möjligheter. Öknaskolan 2012-04-02 Susanne Paulrud SP, Energiteknik
Produktion och förbränning -tekniska möjligheter Öknaskolan 2012-04-02 Susanne Paulrud SP, Energiteknik Dagens presentation Förutsättningar för att vidareförädla nya råvaror i mindre produktionsanläggningar
Läs merINFO från projektet 45
HIGHBIO - INTERREG NORD 2008-2011 Högförädlade bioenergiprodukter via förgasning EUROPEAN UNION European Regional Development Fund INFO från projektet 45 CHP alternativ för energikooperativ Det finns ett
Läs merOsby PB2 350 till 3000 kw
Osby PB2 350 till 3000 kw Helautomatisk fastbränslepanna Osby PB2 är en helautomatisk fastbränslepanna avsedd för eldning med torra träbränslen typ pellets, briketter och flis. Pannans automatiska sotning
Läs mer