Nr 4 årgång OROFACIAL MEDICIN. Tidskrift för Svensk förening för Orofacial Medicin. En riktigt god jul och gott nytt år önskar SOM!

Transkript

1 Nr 4 årgång OROFACIAL MEDICIN Tidskrift för Svensk förening för Orofacial Medicin En riktigt god jul och gott nytt år önskar SOM!

2 OROFACIAL MEDICIN Tidskrift för Svensk förening för Orofacial Medicin Styrelsen för Svensk Förening för Orofacial Medicin (SOM) Från vänster: Johan Blomgren, vice ordf. Bengt Hasséus, ledamot. Inger von Bültzingslöwen, ordf Wivi-Anne Sjöberg-Andersson, ledamot. Sten Hellström, kassör. Karin Garming Legert, sekreterare. Fredrik Gränse, ledamot. manus utgivning nr1 v6 v10 nr2 v19 v23 nr3 v36 v40 nr4 v45 v49 texter. Bilder skickas separat i JPEG-format. Bilden ska vara högupplöst i minst 300dpi - publiceras inte material med sådant förbehåll ISSN: Plusgiro: Bankgiro: Org.nummer: Upplaga 600 ex Adress: c/o Cecilia Rånge Stora Wennertorps Gård Söderköping Redaktörer Agne Nihlson agne.nihlson@lg.se Cecilia Rånge cecilia.range@swipnet.se Anders Levén anders.leven@lio.se Layout Sten Hellström hellström.torgils@telia.com Johan Lundström lundstrom24@gmail.com Ekonomi, fakturering Vetenskaplig rådgivare Tony Axell tony.axell@telia.com Ansvarig utgivare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se 250 kr/år Omslagbild: Foto Agne Nihlson Tryck 2

3 OROFACIAL MEDICIN Innehåll nr 4, årgång 1, 2011 LEDARE Ordförande i SOM, Inger von Bültzingslöwen har ordet. Sid 4 RECIDIVIERANDE AFTÖS STOMATIT Recidiverande aftös stomatit (RAS) är en av våra vanligaste slemhinneförändringar. RAS karaktäriseras av smärtsamma och återkommande sår. Läs Maria Westins autoreferat. Sid 6 RIKSSTÄMMAN 2011 Årets Rikstämma hade bland annat Tandvård för äldre som fokusområde. Föreningen medverkade i flera symposier. Sid 12 VÅRMÖTE SOM 2012 Information och anmälan till årets vårmöte för SOM som i år arrangeras vid Waxholms kastell. Tema immunospurression. Sid 16 OSMF- ETT I SVERIGE OVANLIGT TILLSTÅND Översiktsartikel om Oral Submucös Fibros (OSMF). Ett i Sverige ovanligt tillstånd men vanligt förekommande i stora delar av bland annat Asien. Sid 20 TANDIMPLANTAT PÅ ÄLDRE Fler äldre människor får käkbensförankrade tandrekonstruktioner. Eva Olerud har gjort en undersökning om hur munhygien, funktion och komfort fungerar hos dessa personer. Sid 25 HPV-INFEKTION OCH ORAL CANCER Referat från World Workshop in Oral Medicine 2011 av Inger von Bültzingslöwen Sid 27 ISOO Information om International Society of Oral Oncology (ISOO) Sid 29 PRESENTATION Presentation av SOMs nya styrelsemedlem Heléna Harnesk. Sid 30 KALENDARIUM /1 NFH Symposium, Luleå 2-3/2 Odontologiska Temadagar, Örebro 23-26/5 VårSOMmöte, Waxholm 28-30/6 MASCC/ISOO New York 13-15/9 EAOM, Aten 26-29/9 IADH, Melbourne Obs! nytt datum och plats 3

4 ORDFÖRANDE HAR ORDET Bästa SOMare! Föreningens första årsmöte som etablerad förening blev välbesökt. Närmare 40-talet medlemmar slöt upp vilket är nästan dubbelt så många som vid de gamla föreningarnas respektive årsmöten. Årsmötet hölls i Älvsjömässan och följdes av smörgåstårta och vin/öl/vatten. Det var roligt att känna den gemenskap som finns bland medlemmarna och uppleva av att vi verkligen vuxit samman till en gemensam förening. Detta kommer att ytterligare manifesteras under 2012 då det artar sig till ett fantastiskt VårSOM i maj i Vaxholm utanför Stockholm. Organisationskommittén leds av Karin Garming Legert. Vi planerar också för en SOMdag hösten 2012 i ett aktuellt ämne. Följ med i tidningen om det som händer under Medlemsantalet är nu uppe i 245. Stipendium Vid styrelsemötet dagen före årsmötet beslutade styrelsen att, utöver pengar som redan fonderats för att användas till stipendium, sätta av ytterligare pengar av föreningens medel. Detta för att stipendiesumman skall bli lockande att söka. Det är också så att vårsommötet i Ystad genom stort deltagande och fint arbete av vårmöteskommittén 2011 gick med visst överskott. Det känns bra att en del pengar kan gå tillbaka till medlemmarna. Stipendiet för år 2012 blir på kronor och kan tilldelas en sökande eller delas mellan flera. Stipendiet är nu möjligt att söka (se särskilt meddelande i denna tidning). Ansökningarna kommer att bedömas av en stipendienämnd varefter SOM styrelse beslutar vem som skall tilldelas stipendium. Riksstämman 2011 och 2012 Ett stort och varmt TACK till alla som engagerat sig inför och under årets Riksstämma. Vi hade ett eget symposium, initiera av Göran Friman, liksom forskningsrapporter och fallsymposium. Dessutom samverkade vi med flera andra föreningar i ett antal programpunkter och våra medlemmar var aktiva även i andras program. Det är ett stort jobb alla gör, som jobbar med detta. Jag vill också gärna nämna den fina historiska tillbakablick som en av våra hedersmedlemmar, Bitte Ahlborg, gjorde över sjukhustandvårdens historia, inbjuden av Svenska Föreningen för Odontologins Historia. Hennes arbete kommer att publiceras i någon form och vi skall återkomma med information om det. SOM får en viss klumpsumma i ersättning från Tandläkare-Sällskapet för att vi deltar. Föreläsare får dessutom fri entré och bidrag till hotellövernattning och resa. Medverkan kräver visserligen mycket jobb. Men man behöver således i alla fall inte tveka att engagera sig av omkostnadsskäl. Börja redan nu fundera på om Du vill anmäla Ditt intresse för att komma med i programmet nästa år under Riksstämman i Göteborg, kanske med en fallpresentation (kontakta bengt.hasseus@odontologi.gu.se) eller forskningsrappport (kontakta (johan.blomgren@vgregion.se). SomNet Bengt Hasseus berättade under årsmötet i Stock- 4

5 holm om SOMNet. SOMNet utgör som de flesta säkert vet ett nätverk som drivs av SOM och möjliggör distanskonsultationer av svåra och intressanta fall. Arbetet leds av Mats Jontell, stöttad av Bengt. Båda är verksamma i Göteborg. Telefonkonferens sker en gång/månad. För att bli aktiv deltagare, kontakta Mats på mats.jonell@odontologi.gu.se. Det är inget som hindrar att fler än en användare sitter vid samma uppkoppling under konferenserna. Styrelsen beslutade att från och med 2012 se över finansieringen av verksamheten. Deltagande i nätverket innebär både en möjlighet till konsultationer och ett stort moment av lärande. Flagga Föreningen har nu en flagga som för första gången kommer att vaja över Vaxholms kastell i vår. Den som var uppmärksam såg vid årsmötet att vi också har bordsstandar med vårt emblem som kommer att finnas med vid kommande SOM-aktiviteter. Tack till Johan. Johan Blomgren avgår vid årets slut som vice ordförande i SOM i enlighet med planeringen vid starten förra året. Johan har många års engagemang för gamla SOMS bakom sig och på senare tid för SOM. Johan kommer att fortsätta att engagera sig för vår förening, bl.a. som webansvarig. Det är vi mycket tacksamma för. Jag vill alldeles särskilt framföra ett personligt tack till Johan för det fina samarbete vi haft som ordföranden i de båda gamla föreningarna, i interimsstyrelsen för en ny förening och i SOM. Vi har tillsammans jobbat för att det skulle bli en lyckad sammanslagning av föreningarna till något nytt och ännu bättre. Många har delat den önskan och goda krafter har arbetat för att det skulle bli så. och välkommen till Helén När styrelsen nu arbetar vidare 2012 har vi fått en ny styrelsemedlem, Helen Harnesk Nygren, som är vald till sekreterare. Det är särskilt roligt eftersom norra Sverige på så sätt kommer med i styrelsen genom Helen. Välkommen. och välkomna allihop till ett GOTT NYTT ÅR i SOM! Varma hälsningar! Inger v. Bültzingslöwen Ordförande Ämnesområdet och föreningens ändamål stadgar som prevention, diagnostik och behandling av komplexa orala tillstånd relaterade till systemsjukdomar och/eller funktionshinder. Föreningen skall främja vårdutveckling, utbildning och vetenskap vad avser orofacial medicin, representera föreningens och ämnesområdets intressen vid kontakt med myndigheter och andra organisationer samt att stödja och utveckla professionella och sociala nätverk. 5

6 RECIDIVERANDE AFTÖS STOMATIT Bild 1 Här följer ett autoreferat av Maria Westin om Recidiverande aftös stomatit (RAS) som är en av våra vanligaste slemhinneförändringar. RAS karaktäriseras av smärtsamma och återkommande sår. Såren är runda eller ovala, fibrintäckta och omgivna av en distinkt röd halo. De flesta patienter med RAS har inte så stora besvär att de söker vård för denna åkomma. Många patienter har lärt sig att leva med dessa besvär och har hittat strategier för att bemästra dessa sårbildningar. Det finns dock patienter som har mycket stora besvär med att äta och tala till följd av aftösa sår och detta påverkar i allra högsta grad livskvaliteten för patienten. 6

7 Klinisk indelning RAS brukar traditionellt delas in i tre morfologiska former. Minor RAS är den vanligaste formen av RAS. Cirka 80 procent av fallen återfinns i den här gruppen. Såren är från 1-10 mm i diameter och förekommer oftast i rörlig slemhinna. Patienterna drabbas ofta av en till fyra sår samtidigt. Lesionerna är ytliga och läker utan ärrbildning på 7-10 dagar. Major RAS (mras) tidigare kallad Periadenitis mucosa necrotica recurrens ( PMNR) eller Sutton`s aphte. Detta utgör den mest handikappande formen av RAS. De är minst 10 mm i diameter. Förekommer ofta solitärt och är djupare och läker långsamt. Ulcerationerna förekommer ofta på insidan av läpparna samt i mjuka gommen. Läkningen tar minst 6 veckor och kan ge upphov till ärrbildning. mras representerar cirka 10 procent av samtliga RAS. Herpetiform aftös stomatit är en ovanlig form av RAS och drabbar 1-10 procent av patienterna med RAS. Patienterna drabbas av ett stort antal sår (20-100) samtidigt. Förekommer oftast på rörlig slemhinna och predelektionsställen är munbotten och under tungan. Såren läker på 4-5 veckor och ger inte upphov till ärrbildning. Det är kontroversiellt i litteraturen om RAS verkligen är en form av RAS eller ett helt eget tillstånd. Herpetiform aftös stomatit har inte något samband med herpes. Aftösa sår kan även kliniskt indelas i en mild och en komplex form. Alla tre former kan förekomma hos patienter med en mild eller komplex form. Prevalens RAS är vanligt förekommande över hela värden. Uppskattad global prevalens på cirka 25 procent, vilket är i linje med vad som finns rapporterat i en svensk befolkning. Olika prevalens finns i olika befolkningsgrupper. Det är till exempel vanligare med RAS hos den vita befolkningen i USA jämfört med den svarta befolkningen. Diagnostik Diagnosen baseras i första hand på kliniskt utseende och anamnestiska uppgifter. Det finns inget specifikt test för att ställa diagnosen aftös stomatit. Den histopatologiska bilden är tämligen ospecifik varpå det sällan finns anledning till att biopsera såren. Skäl till att ta en biopsi kan vara att utesluta annan allvarligare diagnos. Det är emellertid viktigt att utesluta att det finns andra bakomliggande orsaker till RAS. Får en äldre patienter plötsligt får besvär med aftösa sår kan det finnas anledning att misstänka något bristtillstånd och då ta prover avseende B12, järn och folsyra Differentialdiagnostik En herpesreaktivering hos en immunosupprimerad patient kan ibland kan få ett annorlunda kliniskt utseende och kliniskt mer likna aftösa sår. Då kan ett PCR-prov ( Polymerase chain reaction) för att påvisa virus vara av värde för att ställa rätt diagnos och adekvat behandling sättas in. Etiologi Etiologin bakom RAS är inte helt klarlagd. Det finns flera olika teorier som diskuterats genom åren. Det finns inte skäl att tro i att det finns en enskild orsak till RAS utan sannolikt finns det flera olika etiologiska faktorer. RAS bör snarare betraktas som ett reaktionsmönster än en sjukdom. Immunologisk reaktion Det finns studier som visat att RAS är en immunologisk reaktion som involverar T-celler som generar inflammatoriska cytokiner, TNF-alfa företrädesvis. Vad som initierar den immunologisk reaktionen är dock oklart Genetisk predisposition Barn har en ökad risk att få RAS om föräldrarna bär på åkomman. 40 procent av patienterna har en familjehistoria av RAS. Dessa patienter utvecklar sår tidigt och ofta i en svårare form. Sannolikheten att drabbas av RAS är 90 procent om båda föräldrarna lider av RAS men endast 20 procent om ingen av föräldrarna har RAS. Virus och bakterier Mikrobiologiska agens såsom virus och bakterier har diskuterats som orsak till RAS. En teori är att det är en immunologisk korsreaktion mellan ett heat shock-protein (HSP) hos streptokocker den orala slemhinnan. Denna korsrektion 7

8 skulle kunna förorsaka vänadsskadan. Det är inte sannolikt att RAS har något påtagligt samband med virus. Det har funnits teorier om att viruspartiklar från speciellt herpesgruppens virus skulle invadera keratinocyterna och ge upphov till sårbildningar. I studier har man inte lyckats påvisa herpes med hjälp av PCR-teknik. Långtidsbehandling med Aciklovir (antiviral behandling) har inte visat sig ha effekt. Trauma Många patienter har erfarenhet av att ett lokalt trauma kan initiera ett aftöst sår. Rökare drabbas i mindre utsträckning av RAS. Tobaksröken bidrar sannolikt till att keratininnehållet ökar även i den rörliga slemhinnan hos rökare, vilket gör slemhinnan mer motståndskraftig. Det är inte ovanligt att patienter som slutar röka får problem med aftösa sår. Sjukdomar associerade med afteösa sår Det är kontroversiellt om dessa tillstånd verkligen är RAS eller bara liknar aftösa sår Behçets syndom Behçets syndrom är en kronisk systemsjukdom som orsakar en vaskulit, vilket kan förklara många av de uppkomna symtomen. Behçets syndrom är en kriteriediagnos och för att uppfylla kriterierna för diagnos ska följande uppfyllas: # Minst tre perioder av aftösa sår under det senaste året # Verifierbara okulära fynd (uveit alternativt vaskulit) # Positivt patergitest ( framkallar ett intradermalt trauma) # Återkommande genitala sår # Hudlesioner (erytema nodosum (knölros) Födoämnesallergi Munnen exponeras för en mängd olika antigen inklusive födoämnen. Allergiska reaktioner av till följd av detta kan manifestera sig på en mängd olika sätt. En del patienter associerar själva sin aftösa sår med specifika födoämnen. Det finns många enskilda studier med ett begränsat patientunderlag som kunnat visa på mindre förekomst av RAS om man undviker de aktuella födoämnena. I en nyligen publicerad artikel har man undersökt vad det finns för vetenskapligt stöd i litteraturen på ett samband mellanförekomst av RAS och Celiaki (glutenintolerans) Litteraturen stödjer ett samband och prevalens av Celiaki hos patienter med RAS förekommer i 4-40 procent. Förekomst av aftösa sår hos patienter med celiaki finns i 3-61 procent. Detta kan jämföras med att en genomsnittlig förekomst av RAS hos den vanliga befolkningen är cirka 37 procent. Många studier finns på att patienter blivit av med sina aftösa sår genom en glutenfri kost. Som kliniker bör man vara uppmärksam på om de återkommande sårbildningarna har vallartade kanter. Då kan det finnas särskild anledning att misstänka någon form av födoämnesallergi. Crohns sjukdom Det finns studier som visat på ökad förekomst av aftösa besvär hos patienter med inflammatorisk tarmsjukdom, särskilt patienter med Crohns sjukdom. Aftös stomatit kan vara en tidig manifestation av Crohns sjukdom. Bild 1. Bristtillstånd Bristtillstånd av järn, vitamin B12 samt folsyra har diskuterats som en möjlig bakomliggande orsak till uppkomst av aftösa sår. Det finns dock inga entydiga resultat. Ett observandum kan dock vara att vid debut av RAS senare i livet kan finnas anledning att utesluta något bristtillstånd. En nyligen publicerad studie har dock visat att behandling med B12 har hos vissa patienter haft effekt oavsett om B12-brist förekom eller ej. (8) HIV Svåra episoder av RAS har varit associerade med HIVinfekterade patienter. Såren är sannolikt relaterade till antalet CD 4+ T-lymfocyter och ska betraktas som neutropena sår. 8

9 PFAPA Det finns ett mycket ovanligt tillstånd hos barn/ungdomar där man förutom återkommande aftösa sår har feber periodvis tillsammans med pharyngit och cervikal adenit. Tillståndet kallas PFAPA (periodic fever, aphtous stomatitis, pharyngitis, adenitis) Två tredjedelar av barnen förbättras efter tonsillectomi. Läkemedelsreaktion Aftösa sår som en läkemedelsreaktion av calcineurin and mtor inhibitors finns rapporterat. Det är immunosuprimerande läkemedel ( Tacrolimus) som organtransplanterade patienter står på. Bild 2. Visar ulcerationer hos en hjärttransplanterad 18- årig man som står på Prograf ( Tacrolimus) Bild 2 Terapi I vilken utsträckning individen besväras av RAS beror i princip på 2 olika faktorer. 1. Frekvens 2. Typ av RAS. De flesta individer har dock begränsade besvär och klarar sig bra utan behandling. Ett begränsat antal patienter har dock uttalade svårigheter att äta och ibland att tala. Detta leder till en märkbart sänkt livskvalitet för patienten. Målet med eventuell behandling är att minska smärtan, reducera perioden med sårbildning samt försöka förlänga perioden mellan skoven. Det erbjuds idag ett stort antal terapiformer. Princip för behandling är enklast möjliga behandling i förhållande till biverkningar och kostnader. Tandkrämer Zendium och Sinaftin är tandkrämer som har i studier visat ha viss effekt jämfört med placebo. Munsköljning Sköljning med Klorhexidin kan reducera symtom samt minska risken för sekundärinfektion och därmed underlättar läkningen. Sköljning med Benzydamin hydroklorid (Andolex) har visat ha viss smärtlindrande effekt. Steroider Lokal behandling med steroider är den vanligaste terapiformen internationellt sätt. Steroider har antiinflammatoriska egenskaper genom att minska antalet cirkulerande lymfocyter. Aktiveringen och proliferation hämmas och syntesen av cytokiner minskas. Steroider grupperas beroende på styrka. 9

10 Extra starkt verkande steroider ( Grupp IV) Klobetasol, Munhålepasta och munhålegel, 0,025%. (APL) Sarkt verkande (Grupp III) Betametson, Betapred, användas för systemisk behandling. Medelstrakt verkande (Grupp II) Triamcinolon, Munhålepasta och munhålegel, 0,1% (APL) Flera klinker har god erfarenhet av att ordinera patienter med besvärlig RAS att skölja munnen med Klobetsol propionate, 0,025% en gång dagligen i ett par dagar i samband med debut av RAS. Avsikten är att bryta den inflammatoriska process som leder till sårbildning. Detta är dock inte vetenskapligt belagt. Antibiotika Lokalbehandling med olika former av tetracyklin har visat ha effekt för att minska symtomen vid RAS. Sköljning med Klortetracyklin, kapslar a 250 mg. Innehållet i en kapsel löses i 15 ml vatten. Munnen sköljes i 3-4 minuter 4 gånger dagligen i 4 dagar. Därefter minst en veckas uppehåll. Klortetracyklin bör ej användas till barn eller gravida på grund av dess teratogena effekter. Immunomodulerande behandling Thalidomide har i flera studier visat sig ha mycket god effekt på patienter med svåra besvär av RAS. Det finns dock stora begränsingar i användandet på grund risk för fosterskador samt risk för neurologiska skador. Preparatet är också behäftad med besvärliga biverkningar. Behandling med Thalidomide bör endast ske på strikta indikationer och alltid i samband med läkare. Colchicin har använts i behandling av Behçets sjukdom. Diskussion Det finns inte skäl att tro i att det finns en enskild orsak till RAS utan sannolikt finns det flera olika etiologiska faktorer bakom. RAS får därför definieras som ett reaktionsmönster snarare än en specifik sjukdom. För att kunna klarlägga etiologin bakom RAS ytterligare finns flera olika delar att arbeta med. För det första måste standardiserade diagnostiska kriterier för RAS definieras. Design och rapportering av kliniska studier måste också förbättras. Således är det ett spännande och öppet fält för framtida forskningsprojekt. Autoreferat: Maria Westin maria.westin@vgregion.se REFERENSER: 1.Embil JA et al. Prevalence of recurrent herpes labialis and aphthous ulcers among young adults on six Continents Can Med Assoc J 1975; 113: Baccaglini et al. Urban legends series: recurrent aphthous stomatitis Oral Diseases(2011)doi: Jorizzo JL et al (1985) Complex aphthosis; a forme fruste of Behcet s syndrome? J Am Acad Dermatol 13; Volkov et al Effectivness of vitamin B12 in treating recurrent aphthous stomatitis: a randomized, double-blind, placebo-controlled trial. J Am board Fam Med 22: Scully C, Gorsky M, Loza-da-Nur F, The diagnosis and management of recurrent aphtous stomatitis; a consensus approach. J Am dent Assoc, 2003;134(2): Wormser, G,P.,L.Mack et al Lack of effect of oral acyclovir on prevention of aphthous stomatitis Otolatyngol Head Neck Surg 98(1): Mattson et al. Recidiverande aftös stomatit.tandläkartidningen, årg 96, Nr.3, Scully C, Porter S Oral mucosal disease: Recurrent aphthous stomatitis. British Journal of Oral and Maxillofacial Surgery 46 (2008)

11 heart.se BEFRIA EN TORR MUN Kan muntorrhet vara orsaken till din patients problem? Muntorrhet är ett problem som drabbar var femte person. 1 Hos äldre och hos de som använder vissa eller många läkemedel är risken att drabbas ännu större, eftersom 300 preparat kan ge muntorrhet som biverkan. Som du vet kan tillståndet obehandlat leda till infektioner i munhåla, karies och kan till och med orsaka tandlossning. Som tandläkare kan du hjälpa dessa patienter genom att skriva ut eller rekommendera något som verkligen fungerar. Xerodent är unik i sin enkelhet. Ingen annan salivstimulerare erbjuder 3-dubbel effekt. Xerodent innehåller: Äppelsyra stimulerar salivproduktionen. Fluor skyddar tänderna mot karies. Xylitol hämmar bakterietillväxten i munhålan. Xerodent är en sockerfri sugtablett med frisk apelsinsmak. Skriv ut Xerodent nästa gång och gör en kännbar skillnad för din patient. Tel

12 AXPLOCK FRÅN RIKSSTÄMMA 2011 Så var det återigen dags för riksstämma. Denna gång i Stockholm. Nyhet för i år var att istället för ett tema så skulle stämman kretsa kring tre så kallade fokusområden. I år var dessa Tandvård för äldre, Patientsäkerhet samt Dentoalveolär kirurgi. Nytt var också en ambition att förbundets olika ämnesföreningar skulle samverka kring olika program. För SOM s del innebar detta samarrangemang med bland annat Svensk Tandhälsovårdsförening och Svensk Förening för Cariologi. Flera av föreningens medlemmar deltog också som föreläsare i olika sammanhang. 12

13 Riksstämman inleddes som brukligt med öppnandet och utdelningen av olika priser och stipendier. Därefter vidtog öppningssymposiet som tog upp ämnet gerotranscendens en teori som beskriver en väg till det goda åldrandet, där rädslan för den egna döden minskar och man får en stark känsla av samhörighet med världsalltet, kosmos. Teorin har utvecklats av professor Lars Tornstam vid Uppsala universitet. Gerotranscendens innebär en förändring i värderingar och tankar om livet från ett materialistiskt och rationellt synsätt till ett mera andligt och gränsöverskridande perspektiv, och som vanligtvis åtföljs av en ökad livstillfredsställelse och Lars Tornstam inledde symposiet med att mer i detalj beskriva utvecklingsprocessen inom olika delar av gerotranscendensen. Han började med den kosmiska dimensionen som handlar om tid, rum och barndom, liv och död samt förhållandet till tidigare generationer. Utvecklingen av jaget handlar bland annat om minskad självcentrering och ego-integritet. När det gäller relationerna så ökar förståelsen av de sociala maskerna, man kan få en mogen barnslighet som Lars uttrycker det samtidigt som det uppstår ett behov av den goda ensamheten. Lars Tornstam menar att alla följer denna väg och att utvecklingen pågår hela livet. Docent Gunilla Nordenram följde upp detta med att diskutera kring hur detta påverkar kommunikationen mellan den unga tandläkaren och den äldre patienten där mognaden i detta avseende kommit olika långt. Gunilla menar att det är viktigt att tandvårdspersonalen är medveten om detta för att lättare kunna möta den äldre patienten där hon eller han är. Demenssjukdomar och tandstatus Under ledning av professor Björn Klinge inleddes detta symposium av professor Bengt Winblad vid Karolinska Institutet som berättade om Alzheimers sjukdom och den forskning som idag pågår kring denna sjukdom. Idag finns det personer med demens och av dessa har Alzheimers sjukdom. Sjukdomen kan beskrivas som en progressiv nervcellsdöd med början i de mediala temporalloberna. Den typiska histopatologiska bilden är plaque med beta-amyloid istället för frisk nervvävnad och så kallade tangels med tau-protein. Den största riskfaktorn för Alzheimers sjukdom är åldern, 45 % av alla över 85 drabbas. Det finns också genetiska varianter. Det finns även en del skyddande faktorer såsom social/fysisk och mental aktivitet, blodtrycksmediciner, blodfettsänkande läkemedel. Sjukdomen är en stor belastning för individen men också för anhöriga och samhället. Demensvården kostar 160 miljarder per år. Forskningen inom området är intensiv och flera olika läkemedel har kommit fram de senaste åren. Dessa har dock en måttlig effekt och kan bara bromsa sjukdomsutvecklingen, inte behandla eller vända den patologiska processen. De leder dock till förbättrade kognitiva förmågor och ger en ökad livskvalité åt den drabbade. Det pågår även flera vaccinationsstudier och man testar ett flertal olika enzymsystem. Bengt Winblad menade att den snabba utvecklingen inom området ändock gör att man hysa en viss optimism inför framtiden, men mer forskning behövs. Sitter vettet i bettet? Under denna rubrik presenterade Mats Trulson, nyutnämnd professor i protetik vid KI, en exposé över den ganska omfattande forskning som pågår i Japan kring eventuellt samband mellan hjärnans kognitiva resurser och förändrade neurologisk signaler från tuggsystemet. För denna forskning används så kallade SAMP8-möss, som åldras väldigt snabbt. I en studie slipades överkäkens molarer ner vilket ledde till försämrad inlärning i ett spatiellt minnestest. Man kunde också konstatera att neurontätheten i hippocampusområdet minskade. Fortsatta studier visade att om molarstödet återskapades förbättrades inlärningsförmågan. Andra studier visade att om man höjde bettet 0,1mm fick även detta en negativ effekt på inlärningen. Redan 1990 hade Gilad et al visat att stress accelererar den åldersberoende degenerationen av det kolinerga systemet i hippocampus. På de molarlösa kunde man påvisa en signifikant högre nivåer av stressinducerade kortikosteroider. 13

14 Mats Trulson, nyutnämnd professor i protetik vid KI Dessa och andra fynd i experimentella studier visar enligt Mats Trulson att en störning av normal tuggaktivitet hos möss accelererar en åldersberoende försämring av inlärningsförmågan kombinerat med tydliga degenerativa förändringar i hjärnan. Gäller även detta för människan? I en studie av Kondo et al i Dementia 1994 kunde man bland annat konstatera att risken för att utveckla Alzheimers sjukdom ökade med 1,9 gånger vid förlust av minst hälften av tänderna. I en annan studie av Muira et al från 2003 där 44 kvinnor med demens jämfördes med 44 kvinnor utan demens fann man att den nedsatta kognitiva förmågan i demensgruppen var korrelerad till färre antal tänder, lägre maximal bitkraft, färre ocklusala kontakter och sämre subjektiv tuggförmåga. I Umeå pågår det så kallade Betulaprojektet som är en longitudinell studie av åldrande, minne och demens som pågått under en 20-årsperiod. Utifrån detta material tittade Bergdahl M och J et al på ett eventuellt samband mellan egna tänder och kognitiva funktioner. I en delgrupp på åringar jämfördes 211 personer med egna tänder med 188 tandlösa. Efter att forskarna tagit hänsyn till faktorer såsom kön, ålder, sjukdomar, sociala faktorer, stress och MMSE (mini-mental state) fann man att den tandlösa gruppen fortfarande hade sämre kognitiv förmåga. Mats Trulson avslutade sin föreläsning med att beskriva några olika förklaringsmodeller för sambandet mellan försämrade kognitiva förmågor och tandstatus. Han konstaterade att mer forskning behövs på området. Äldre i fokus. Inte bara ett fokusområde för årets riksstämma men även titeln på ett symposium med professor Lars Gahnberg som moderator. Eva Nilsson Bågenholm som tidigare var ordförande i Läkarförbundet men från i år utsedd till regeringens äldresamordnare berättade om sitt uppdrag att hitta indikatorer inom äldrevården för att på sikt hitta former för prestationsbaserade ersättningar. Regeringen har avsatt 3,75 miljarder för att förbättra vården för de svårast sjuka äldre. Hon började med att beskriva den probleminventering som ligger till grund för det fortsatt arbetet. Denna omfattar Avsaknad av kontinuitet, överblick och samverkan Kompetensbrist Vårdens organisation är inte byggd för äldres behov Primärvården Läkemedelsbehandling Tand- och munvård It-system, dokumentation Eva Bågenholm använde läkemedelsbehandlingen som ett exempel där mycket behöver göras. Trots indikationer och kunskap för god läkemedelsbehandling får äldre ofta fel läkemedel. Detta har diskuterats mycket i media nyligen. Inom området tand- och munvård påpekade hon tillgången till rätt kompetens och biståndshandläggarnas roll. I sitt arbete vill äldresamordnaren använda de kvalitetsregister och nationella riktlinjer som redan finns. I kvalitetsregistret Senior Alert är tanken att införa munhälsobedömningsinstrumentet ROAG som ska utföras av sjuksköterska. Utbildning för detta behövs. Gerodonti Docent Inger Wårdh, Karolinska Institutet, tog vid och talade om behovet av särskild kunskap i äldretandvård. Vid Karolinska Institutet bedrivs undervisning i Gerodonti som omfattar äldretandvård både vid det normala åldrandet och hos den sjuka äldre. Enligt Inger finns det få studier om äldres tänder och tandhälsa men de så kallade ULF-studi- 14

15 erna som genomförs av SCB, H70-studierna i Göteborg samt Jönköpingsundersökningarna att tillgå. Alla visar på en positiv tandhälsoutveckling för äldre, framförallt vad gäller måttet antalet kvarvarande tänder. År 2001 hade i snitt en tandförsedd 70-åring 8 fler egna tänder än en 70-åring 1971/72, samtidigt minskade andelen tandlösa 70-åringar från 52% till 8%. Problemet uppstår när alla dessa äldre blir beroende och inte längre själva kan sköta sin munvård. Det är i detta perspektiv man måste se WHO s rekommendation att ge en ökad prioritering av tandvården för äldre och andra särskilt utsatta grupper. Inger tog särskilt upp problemet med muntorrheten på grund av läkemedelskonsumtionen hos äldre.en ökande grad av beroende hos äldre gör också att de lättare tappar kontakten med tandvården. Enligt ULFundersökningarna så är det i åldersgrupperna över 75 som man ser en tydlig nedgång i frekvensen av regelbundna besök. Inger uppmanade auditoriet ta i akt när äldre börjar ringa återbud, kanske för att de känner sig krassliga och vill återkomma själva. Vi ska inte släppa dessa patienter utan ta kontakt med dem och försöka få dem till tandvården igen. Inger berörde även tandvårdsreformen från 1999 som gett ökade möjligheter att nå sjuka äldre i särskilt eller i eget boende. Problemet här är att tröskeln för omvårdnadsbedömningen har höjts vilket leder till att färre får rätt till tandvårdsstödsintyget. Inger tog också upp vikten av att öka munhälsobedömningarna hos sjuka äldre, till exempel med hjälp av ROAG munhälsobedömningsprotkoll men betonade samtidigt viket av utbildning i samband med införandet. I den efterföljande diskussionen tog Lars Gahnberg upp det faktum att idag har cirka äldre rätt till så kalllad nödvändig tandvård medan äldresamordnaren beräknar att de svårast sjuka äldre är Var är de personerna som rimligen borde ha rätt till tandvårdstödsintyg? En adekvat fråga som dock inte fick något bra svar. Det behövs en bättre samordning mellan tandvård, sjukvården och kommunerna. Sten Hellström hellstrom.torgils@telia.com FORSKNINGSSTIPENDIUM Svensk förening för Orofacial Medicin (SOM) har inrättat ett stipendium för att främja forskning inom ämnesområdet.styrelsen har beslutat att stipendiet för 2012 ska vara på kronor. Vid flera sökande kan stipendiet komma att delas upp. Stipendiet är endast öppet för medlemmar i SOM. Stipendiets ändamål är att främja forskning och/eller presentation av forskningsresultat (resestipendium) inom ämnesområdet. Ansökningshandlingar finns på föreningens hemsida Skriftlig ansökan skall vara föreningens sekreterare Helen Harnesk-Nygren, Ol-Persas v 9, NORSJÖ tillhanda senast Ytterligare kan information fås av Bengt Hasseus via bengt.hasseus@odontologi.gu.se 15

16 INBJUDAN TILL VÅRSOM 2012 VAXHOLM KASTELL Preliminärt program Torsdag 24/5 Lördag 26/5 Tema: Immunosuppression Ons 23/5 Get together Valven, Waxholms kastell med buffée Tors 24/5 Föreläsning: Medfödda och förvärvade (Mikael Sundin,läkare, Kamratafton Fre 25/5 Föreläsning: Orala manifestationer (Sook-Bin Woo, Prof. autoimmunitet. Fortsättning och Föreningsmöte Guidad rundvandring Waxholms kastell VårSOM fest, Pansarbatteriet Lör 26/5 Konferensavgift: 5000:- (inkluderar föreläsningar, luncher, middagar, aktiviteter samt Anmälan:. Anmälan senast 1:a Mars 2012! 16

17 Välkommen till VårSOM 2012 Waxholms kastell, Stockholm Logi aktuellt boende. Kastellets Bed & Breakfast Vårmöte Svensk förening för Orofacial Medicin. Runö konferens Waxholms hotell 17

18 Sjukhustandsköterskornas Årsmöte och vårkurs 2012 Tema: Psykiatri för icke-psykiatriker Tänder så mycket mer Välkommen till Norrköping maj Torsdag 24/ Registrering och kaffe Välkommen, information Psykiatri för icke-psykiatriker Ullakarin Nyberg Samling för kvällsaktivitet samt middag Fredag 25/ Årsmöte Tänder så mycket mer En vandring i olika slags bett från hästar till vargar Torbjörn Lundstöm 1.30 Avslutning med lunch Plats 23 mars, Anmälan Senast 16 mars eller Kursavgift 18

19 Ett saftigt äpple, vad är det värt om man inte kan ta en tugga? TheraBite Jaw Motion Rehabilitation System TheraBite är ett handmanövrerat redskap som är lätt att använda. Munstyckena med mjuka bettskydd (placerade mellan över- och underkäkens tänder) fördelar trycket jämt över tandraden vid träning, vilket är skonsamt och skyddar tänderna. Den välvda utformningen gör att öppningskraften följer underkäkens naturligt rundade rörelse, vilket ger en anatomiskt korrekt rörelse vid stretching. Medan de flesta behandlingsalternativ bara erbjuder enkel stretching, använder TheraBite-systemet sig av och för att effektivt behandla trismus. TheraBite är kliniskt bevisat mycket mer effektiv än manuell träning och träning med tungspatlar. (Kliniska studier av Cohen 2005; Maloney 2004; Buchbinder 1993). Så enkelt får patienten full ersättning för sin TheraBite 1) Tandläkaren gör en bedömning av patienten. 2) Bedömningsblanketten fylls i med hjälp av Lathund för tandvårdsstöd. Ofta åberopas punkterna 7 eller 14, men även andra kan vara tillämpliga. 3) Den ifyllda bedömningsblanketten skickas till bedömningsenheten för tandvård på Landstinget. 4) Landstinget kan därefter betala ut ersättning för TheraBite. Atos Medicals produkter och expertis har utvecklats i nära samarbete med ledande institutioner, läkare, forskare, logopeder och patienter från hela världen. Alla fakta och argument bygger på resultat från kliniska studier började Atos Medical utveckla den första Provox- röstventilen. Vi har sedan dess arbetat intensivt för att utveckla Provox till att bli marknadens ledande system för röst- och lungrehabilitering. Vi fortsätter med att avsätta stora resurser på produktutveckling och utbildningsprogram inom öron- näs- och halsspecialiteten. Vi har ett tydligt mål: Atos Medical ska även i framtiden vara ledande inom hela detta specialistområde.

20 ORAL SUB- MUCÖS FIBROS Bild 1. OSMF. Tunt epitel med pigmenteringsstörningar täcker en kollagenrik bindväv. foto: Tony Axell Oral submucös fibros, OSMF, är ett ovanligt tillstånd i Sverige. I många länder, framför allt i Asien, tuggar folk betel. Detta kan medföra ett flertal förändringar i munslemhinnan (1). Den allvarligaste är oral submucös fibros (OSMF) som är ett potentiellt malignt kroniskt progressivttillstånd som drabbar munslemhinnan och svalget. Här följer en översiktlig genomgång av aktuell litteratur som berör ämnet. 20

21 Introduktion och prevalens I många länder, framför allt i Asien, tuggar folk betel. Detta kan medföra ett flertal förändringar i munslemhinnan (1). Den allvarligaste är oral submucös fibros (OSMF) som är ett potentiellt malignt kroniskt progressivttillstånd som drabbar munslemhinnan och svalget. OSMF beskrevs för första gången i modern litteratur i början av 1950-talet (2) och namngavs av Joshi 1953 (3) men liknande symptom beskrevs redan av den antika indiska läkaren Sushrutha som kallade tillståndet vidari(4). OSMF förekommer framförallt hos befolkning i Asien och då huvudsakligen Indien, Pakistan, Sri Lanka, Bangladesh, Thailand, Malaysia, Indonesien, Vietnam, Taiwan, Södra Kina samt Polynesien men OSMF har även rapporterats i Europa framförallt hos befolkning med asiatiskt ursprung (5). Prevalens varierar i litteraturen men uppskattningsvis är 2,5 miljoner människor drabbade världen över med OSMF i varierande stadier (6). Då Sverige och övriga Europa har en växande befolkningsgrupp med ursprung från länder där OSMF är vanligt förekommande är det inte osannolikt att behandlare i Sverige kan möta patienter med OSMF i den kliniska vardagen. Därför kan det vara viktigt att känna till tillståndet. Etiologi OSMF karaktäriseras av förändringar i lamina proprias kollagena och fibroelastiska strukturer, vilket leder till rigiditet i läpp, tunga och kind. Detta kan medföra svårigheter att tala, öppna munnen, röra tungan och svälja föda (5). Flertalet studier tyder klart på att bruket av arecanöt i olika beredningar utgör den främsta etiologiska faktorn till OSMF (5). Hög konsumtion av chili och olika bristtillstånd har föreslagits som aggraverande faktorer (7). Arecanöten, även kallad betelnöt, kommer från arekapalmen som finns i stora delar av Asien och Polynesien. Nöten tuggas antingen ren eller i olika beredningar med ingredienser som tobak och lime insvepta i ett betelblad.tuggningen har kulturella orsaker men den har även hungerstillande milt euforiska effekt beroende på egenskaper hos arecanöten (6). Ett tydligt dosberoende samband har observerats avseende bruket av arecanöt och utvecklandet av OSMF (4). Patogenes Patogenesen av OSMF genom bruket av arecanöten debatteras fortfarande men flera understödjande teorier finns. Arecanöten innehåller bland annat alkaloider såsom arecoline, arecaidine, guvacine och guvacoline. Den innehåller även flavonider som till exempel tanniner och catechiner (4). In vitro studier på humana fibroblaster som utsätts för alkaloiden arecoline visar ökad proliferation hos fibroblasterna och ökad bildning av kollagen vilket även ses histologiskt vid OSMF. Detta stöder teorin att alkaloiderna i arecanöten bidrar till utvecklandet av OSMF (5). Även tanninerna som finns i arecanöten misstänks spela en roll. Flera studier visar att tanninerna i arecanöten inhiberar kollagenas och därmed nedbrytningen av kollagen vilket, i kombination med alkaloidernas bidrag till ökad kollagenbildning, leder till en ökad fibrotisering av vävnaden (5). Klinik och diagnostisering Den kliniska symptombilden varierar beroende på i vilket stadium sjukdomen befinner sig i. Initialt brukar patienten uppvisa intolerans mot kryddstarkmat följt av rigiditet i munslemhinnna och tunga. I ett senare skede uppstår svårigheter att svälja mat och att öppna munnen (6). Kliniskt ses i olika utvecklingsgrad av OSMF tecken på inflammation, depigmentering, läderaktiga fibrotiska band i samt sårgöring och vesiklar i munslemhinnan (Bild 1) (6). 21

22 Sveriges Tandhygienistföreing stöder användningen av zendium fluortandkräm och munskölj zendium stärker munnens naturliga försvar Våra tänder utsätts dagligen för angrepp av bakterier. Som tur är skyddas de av enzymerna i vår saliv men tyvärr räcker det inte alltid. De behöver hjälp. zendium innehåller fluor och enzymer, som tillsammans med munnens egna enzymer skyddar mot bakterier som annars kan ge hål i tänderna och tandköttsproblem. Prova zendium, som stärker munnens naturliga försvar. zendium marknadsförs mot tandvården av Opus Health Care AB Tel Stärker munnens naturliga försvar

23 För säkerställande diagnos sammanvägs den histologiska bilden med patientens kliniska symptom samt anamnestiska uppgifter rörande bruk av arecanöt i någon form (6). Khanna och Andrade föreslog 1995 (8) en klinisk klassificering av OSMF för behandlingsplanering baserad på grad av trismus och gapförmåga. Grupp 4a/4b avser extremt grav OSMF med en gapförmåga mindre än 15mm med eller utan potentiellt maligna tillstånd närvarande (9). uppskattar risken för att OSMF transformerar till en malign lesion i munslemhinnan till 7-13 % (4). Malign utveckling av OSMF har kunnat visas efter såväl enbart bruk av arecanöt som vid kombination med tobak (11). Behandling En viktig aspekt för att förbättra symptomen vid behandling av OSMF är att få patienten att bryta sitt bruk av arecanöt (6). inflammationsprocessen, öka apoptosen hos inflammationsceller och på så sätt mildra symptomen hos patienten(9). Steroidbehandling har framförallt visat sig bra som symptomatisk behandling vid tidiga stadier av OSMF men har sämre effekt på att återskapa elasticitet av fibrotiserad vävnad (9). Förutom steroidinjektioner har med varierande framgång prövats behandlingar med hyaluronidas, humant placenta extrakt, kemotrypsin och kollagenasinjektioner, allt för att lindra de kliniska besvären vid OSMF (6). Tabell 1 Grupp 3 och 4 löper stor risk att på grund av så uttalad inskränkt gapförmåga ej kunna tillgodogöra sig föda med risk för undernäring och bristsjukdomar som följd. Se tabell 1. Risk för malign transformering Flera långtidsstudier har visat sambandet mellan OSMF och utvecklandet av potentiellt premaligna och maligna tillstånd i munslemhinnan, främst av skivepitelcancer (10). Man Då OSMF är en progressiv kronisk sjukdom som inte visar någon tendens till spontan regression brukar behandlingar vanligen inriktas symptomatiskt samt att förbättra gapförmågan (9, 12, 13). De olika behandlingsmöjligheterna brukar delas in i konservativa och kirurgiska behandlingar. Det saknas klart vetenskapligt underlag för flertalet behandlingsalternativ. Den vanligaste konservativa behandlingsmetoden är injektion av kortikosteroider i lesionen. Förhoppningen är att bromsa Vid grava fall av OSMF med kraftigt reducerad gapförmåga kan ibland kirurgi vara indicerat för att patienten ska kunna tillgodogöra sig föda. Den vanligaste kirurgiska behandlingen av OSMF är excision av de fibrotiska banden som bildats, vanligen i bakre delen av kindslemhinnan. Metoden kan initialt ge en markant förbättrad gapförmåga. Resultatet på lång sikt är beroende av omfattande postoperativ sjukgymnastik (9, 13). 23

24 Vanligen brukar dock gapförmågan trots gymnastiken efterhand reduceras (14). Konklusion Även om OSMF är ett högst ovanligt förekommande tillstånd i Sverige och Europa är det en utbredd förändring i stora dela av världen. Antalet individer från länder där OSMF är vanligt förekommande ökar i Europa. Eftersom vi reser mer och mer i arbetet och eftersom antalet invandrare eller besökande i Sverige stadigt ökar är det inte helt omöjligt att man som svensk kliniker i i sin vardag kan påträffa fall av OSMF. Därför är kännedom om OSMF viktig. Fördjupningartiklar och referenser 1.Zain RB Ikeda N, Gupta PC, Warnakulasuriya S, van Wyk CW, Shrestha P, Axéll T.Oral mucosal lesions associated with betel quid, areca nut and tobacco chewing habits: consensus from a workshop held in Kuala Lumpur, Malaysia, November 25-27, J Oral Pathol Med 1999;28: Schwartz J. AtrophiaIdiopathica Mucosae Oris. London: Demonstrated at the 11th Int Dent Congress; Joshi SG. Fibrosis of the palate and pillars.indian J Otolaryngol. 1953;4:1. 4. Angadi PV, Rao SS. Areca nut in pathogenesis of oral submucous fibrosis: revisited.oral MaxillofacSurg 2011;151: Tiakaratne et al. Oral submucous fibrosis: Review on aetiology and pathogenesis. Oral Oncology 2006;42: Fedorowicz et al. Interventions for the management of oral submucousfibrosis Cochrane Review, The Cochrane Library 2008, Issue Rajalalitha P, Val Si. Molecular pathogenesis of oral submucous fibrosis- a collagen metabolic disorder. J Oral Pathol Med 2005; 34: Khanna JN, Andrade NN. Oral submucous fibrosis: a new concept in surgical management. Report of 100 cases.int J Oral Maxillofac Surg.1995;24: Angadi PV, Rao S. Management of oral submucous fibrosis: an overview. Oral MaxillofacSurg 2010;14: IARC Monographs on the Evaluation of Carcinogenic Risks to Humans. WHO, International Agency for Research on Cancer.Betel-quid and areca-nut chewing and some areca-nut-derived nitrosamines.lyon, France 2004;volume Maher R et al. Role of areca nut in the causation of oral submucous fibrosis: a case-control study in Pakistan.J Oral Pathol Med 1994;23: Kerr AR et al. A systematic review of medical interventions for oral submucous fibrosis and future research opportunities. Oral Dis 2011;Suppl 1: Cox S, Zoellner H. Physiotherapeutic treatment improves oral opening in oral submucous fibrosis.j Oral Pathol Med. 2009;38: Angadi PV.Little evidence that current interventions can benefit patients with OSMF.Evid Based Dent. 2011;12:43 Johan Lundström johan.lundstrom@lul.se Vetenskapligt granskad av: Tony Axell 24

25 Tandimplantat på äldre Allt fler äldre människor med omfattande omvårdnadsbehov har käkbensförankrade tandrekonstruktioner, dvs. implantat. Det finns få undersökningar hur munhygien, funktion och komfort fungerar hos dessa personer. Eva Oleruds syfte med studien var att undersöka hur munhygien, funktion och komfort fungerar hos äldre individer med dentala implantat och stort omvårdnadsbehov. 25

26 Metod Studien omfattade tjugosex personer äldre än 65 år och som även hade ett omfattande omvårdnadsbehov. Data gällande antal tänder och implantat, plackindex, blödningsindex och munvårdsvanor registrerades. Dessutom noterades självskattad kunskap om munvård och tillfredsställelse med tandstatus. Resultat Dessa äldre personer hade totalt 148 naturliga tänder och 140 implantat. Få sjukdomstecken registrerades och implantaten uppvisade färre sjukdomstecken än tänder. Ingen korrelation registrerades mellan munvårdsvanor och plack och gingivalindex. Majoriteten av de äldre var nöjda med sina implantat. Slutsats Dentala implantat fungerar väl även hos äldre med omfattande omvårdnadsbehov. Fortsatta studier Planering och terapival inom odontologin har och genomgår processer där implantatstödda tandrekonstruktioner innebär en innovation. Detta har pågått de senast trettio åren. Nya material och nya framställningstekniker har inneburit otaliga möjligheter till materialval och konstruktionslösningar inom bettrehabilitering. Prognos och framförhållning vid valet av behandling måste därför utvärderas ur ett cost-benefit perspektiv. Det är därför av största betydelse att behandlaren kan värdera patientens allmänna hälsostatus och livssituation vid valet av tand-/bettrehabilitering. Behandlingen bör syfta till stabil oral- och allmän hälsa så att patienten har värdigt oralt status i hög ålder. Eftersom ökad livslängd innebär ökad sjukdomsrisk samt att många sjukdomar kan behandlas och ger individen ökad livslängd bör tandbehandlingen syfta till ett stabilt resultat även och individens egen funktionsförmåga sviktar. Oralprotetisk rehabilitering med tand- och implantatstödda fasta konstruktioner är resurskrävande för patienten, tandvården och samhället (Socialstyrelsen, 2011) Det vore därför intressant att undersöka hur tandläkaren planerar tandbehandling för sina patienter där många uppnår hög ålder och får ett omvårdnadsbehov. Eva Olerud eva.olerud@lul.se 26

27 HPV-infektion och oral cancer Grupp 4 i WWOM. Från vänster till höger: Hatsuhiko Maeda, Mats Jontell, Giovanni Lodi (Reviewer), Guiseppe Ficarra, Stina Syrjänen (Section Head), Guiseppina Campisi, Inger von Bültzingslöwen (Reviewer), Catherine Flaitz, Stephen Challacombe. Ej med på bilden: Ardita Aliko, Paulo Arduino (Secondary Reviewers) World Workshop in Oral Medicine (WWOM) anordnas vart femte år. Den femte WWOM leddes av Martin Greenberg, Ross Kerr, Peter Lockhart, Douglas Peterson och David Wray från USA samt Mats Jontell från Sverige och Tim Hodgson från Storbritanien. Ett 50-tal deltagare från 23 länder deltog. Totalt arbetade åtta grupper med viktiga frågor inom oral medicin. Arbetet i grupperna skedde under c:a ett år och avslutades vid en workshop i London i september 2011, alldeles före konferensen för European Association of Oral Medicine (EAOM). Hälften av grupperna genomförde en systematisk review av vetenskaplig litteratur. Grupp 4 hade till uppgift att granska vetenskaplig litteratur avseende humant papillomvirus (HPV) i oral cancer och premaligna tillstånd 1. Här redovisas resultatet rörande HPV och oral cancer. Frågan om eventuellt samband mellan HPV infektion och oral skivepitelcancer är kontroversiell. Syftet med studien var att studera om HPV förekommer oftare i oral skivepitelcancer jämfört med frisk slemhinna. Databassökning av vetenskaplig litteratur gjordes i PubMed (täckande tidsperioden januari 1966 till september 2010) och EMBASE (januari 1990 till september 2010). Randomiserade kontrollerade studier (RCT-studier), kohortstudier och tvärsnittsstudier inkluderades. Bedömning av varje studie gjordes avseende studieupplägg, kontrollgrupp, prospektiv design, klinisk och histologisk diagnos av cancer och DNA-analys av HPV. En metaanalys gjordes. Av 1121 identifierade vetenskapliga studier mötte 33 artiklar kriterierna. Alla var tvärsnittsstudier. Totalt bestod materialet av 1885 fall av skivepitelcancer och 2248 kontroller. Sammanlagd oddskvot (OR) visade på samband mellan HPV och skivepitelcancer (OR = 3.98; 95% CI: ) liksom mellan HPV16 och skivepitelcancer (OR = 3.86; 95% CI: ). Metaanalysen indikerar att HPV ökar risken för oral skivepitelcancer. För att med säkerhet kunna fastställa HPV-infektion som en orsak till oral skivepitelcancer behövs ytterligare forskning. 1 Syrjänen S, Lodi G, von Bültzingslöwen I, Aliko A, P Arduino, Campisi G, Challacombe S, Ficarra G, Flaitz C, Zhou HM, Maeda H, Miller C, Jontell M. Human papillomaviruses in oral carcinoma and oral potentially malignant disorders: a systematic review. Oral Diseases 2011;17 Suppl 1: