ALETRION VINDKRAFT. Projektinformation. Grundläggande information avseende vindkraftsprojekt Aletrion i Ale kommun, Västra Götalands län

Transkript

1 ALETRION VINDKRAFT Projektinformation Grundläggande information avseende vindkraftsprojekt Aletrion i Ale kommun, Västra Götalands län

2 Beställare: Triventus Aletrion Vind AB Konsult: Triventus Consulting AB Rapportdatum: Projekt: Författare: Hanna Lind, Eva-Maria Arvidsson Korrektur: Anna Käller 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 DETTA DOKUMENT SÖKANDE VERKSAMHETSBESKRIVNING Lokalisering Omfattning och utformning Exempel på parkutformning ENERGIPRODUKTION FRÅN VINDKRAFT Beräknad elproduktion FÖRUTSÄTTNINGAR Luftfarten och försvarsmakten Kommunal vindkraftsplanering Riksintressen Riksintresse Naturvård Riksintresse Kulturmiljövård Riksintresse Friluftsliv Skyddade områden Stora opåverkade områden Naturvärden Våtmarker och sumpskog Skyddsvärda arter Fåglar Fladdermöss Fornminnen Strandskydd och Hydrologi Äng- och odlingslandskap samt Lövskogsinventering OMGIVNINGSPÅVERKAN Riksintressen, skyddade områden och naturvärden Ljud Skugga Fåglar och fladdermöss Fornminnen Visuell påverkan Hinderbelysning TEKNIK Fundament

4 7.2 Vägar Kran- och uppläggningsplatser Kabeldragning TILLSTÅNDSPROCESSEN

5 1 DETTA DOKUMENT Triventus Aletrion Vind AB avser att ansöka om tillstånd enligt miljöbalken för uppförande av vindkraftverk inom tre områden i Ale kommun, Västra Götalands län. Föreliggande projektinformation är en något omarbetad version av det samrådsunderlag som tagits fram till myndigheterna. Detta dokument skall ge allmänhet och närboende grundläggande information om projektet. Observera att innehållet är framtaget med kommun och länsstyrelse som mottagare. Inför samrådet med allmänheten kommer ett nytt underlag att tas fram som är mer anpassat för målgruppen. 2 SÖKANDE Triventus Aletrion Vind AB är sökande part i projektet. Bolaget ägs till 70% av Triventus AB och 30% av Vind i Ale AB som i sin tur är helägt av markägare i projektområdena. Sökanden har anlitat Triventus Consulting AB för att driva tillståndsprocessen. Triventus Consulting AB är helägt dotterbolag till Triventus AB. Företaget är ett av Nordens ledande konsultbolag inom vindkraft. Sökande: Triventus Aletrion Vind AB Kontaktperson: Johanna Ottosson Telefonnummer: Mail: johanna.ottosson@triventus.com Konsult: Triventus Consulting AB Kontaktperson: Hanna Lind Telefonnummer: Mail: hanna.lind@triventus.com 5

6 3 VERKSAMHETSBESKRIVNING I detta kapitel beskrivs projektets lokalisering, omfattning och utformning. Det presenteras också ett exempel på parkutformning. 3.1 Lokalisering Den planerade vindkraftsetableringen är lokaliserade till tre mindre områden i Ale kommun, se Figur 1. Områdena benämns i detta underlag som vindbruksområde C Sannum, D Björbäck och E Storekärr. Benämningarna ska underlätta korrelationen mot kommunens vindbruksplan där föreliggande områden har dessa beteckningar. Områdena är belägna i sydöstra delen av Ale kommun, ca 4 km öster om Nödinge och 5 km sydöst om Älvängen. Avståndet mellan respektive område är ca 2,5 km. Figur 1: Vindkraftsprojektets lokalisering i Ale kommun 6

7 3.2 Omfattning och utformning Sökanden har för avsikt att ansöka om tillstånd för områdena som helhet och inte för specifika koordinater. Detta innebär att vindkraftverken ska kunna placeras fritt inom ansökningsområdena. Restriktioner för placeringarna utarbetas under tillståndsprocessen och i samråd med myndigheterna. Gränsvärden för ljud och skugga vid bostäder är naturligtvis definitiva. Den faktiska storleken på vindkraftverken är beroende av vem som blir leverantör samt förutsättningarna på platsen. Vilken turbin som är lämpligast kommer sannolikt att förändras under tillståndsprocessens gång. Beräkningar som tagits fram i samband med detta samrådsunderlag är baserade på vindkraftverk av modell Siemens 2,3 MW med nedanstående mått: Navhöjd: Rotordiameter: Totalhöjd: 122,5 m 113 m 179 m Om det blir aktuellt med lägre verk så kommer layout och beräkningar att justeras. C Sannum I vindbruksområde C är det i dagsläget enbart aktuellt med tre turbiner. Den totala höjden kommer att vara maximalt 180 m. D Björbäck I vindburksområde D finns det plats för maximalt fyra turbiner. Den totala höjden kommer att vara maximalt 180 m. E Storekärr I vindbruksområde E finns det plats för maximalt fyra turbiner. Försvarets intressen i den södra delen av området kan komma att minska detta antal till tre. Området omfattas även av höjdbegränsningar för luftfarten. Maxhöjden kan enligt befintlig information ligga någonstans mellan 135 och 160 m. Under den tidiga projekteringen utgår dock sökanden från en maxhöjd om 180 m. Detta för att den faktiska maxhöjden och möjligheterna till kompensationsåtgärder behöver utredas djupare innan sökanden slutgiltigt begränsar höjden. 7

8 3.3 Exempel på parkutformning Bilden i Figur 2 visar ett exempel på parkutformningar med sammanlagt 11 vindkraftverk fördelat på de tre områdena. Enligt exemplet placeras 3 turbiner i vindbruksområde C Sannum och 4 vardera i område D Björbäck och E Storekärr. Vindkraftverken är placerade på höjder där vindenergin är störst. Utformningen är anpassad efter kända motstående intressen såsom naturvärden, våtmarker, fornminnen m.m. Längre fram i processen kan det komma att redovisas fler exempel på möjliga placeringar för vindkraftverken. Även en alternativ lokalisering kommer att tas fram. Observera att detta endast är ett exempel på möjliga placeringar. Slutliga placeringar kommer att justeras och anpassas efter bland annat resultat av naturvärdesinventering och andra utredningar. Hur många turbiner som får plats är också avhängigt av vilken modell som väljs. Ju mindre rotor turbinerna har desto tätare kan de stå. I exempellayouten är de flesta av turbinerna placerade mycket nära vindbruksområdets gräns. Även detta är beroende av det avstånd som krävs mellan verken. Det presenterade exemplet på möjliga placeringar med sammanlagt 11 verk bedöms vara representativt för en rimlig layout. På nästa sida beskrivs de tre områdena utifrån kommunens vindbruksplan. Figur 2: Exempel på placering av vindkraftverk 8

9 Område C Sannum: Skogen består av gles tallskog med löv- och graninslag. Det är produktionsskog i olika faser. På höjderna är det ofta hällmarkstallskog. Området ligger inne i ett kuperat större skogsområde med våtmarker i dalar. Inga vägar finns inom området. Begränsas i väster och söder av kraftledningar. I övrigt 500 m till bostad/ljudkänslig punkt. Området bör inventeras m.a.p. kultur och natur då det finns kända skyddsobjekt, naturområden och en sedan tidigare känd rödlistad art. Område D Björbäck: Mindre brukat skogsområde (gles till tät tall och gran med lövinslag) omgivet av odlingslandskap och med relativt små höjdskillnader. Bäckravin i västra kanten samt några mindre våtmarker. Hällmarkstallskog i områden med tunt jordlager. Området ligger ca 35 m över omgivande odlingslandskap. I nordost finns ett område med bevarandevärt odlingslandskap med kultur- och naturvärden. Bör inventeras m.a.p. dessa värden samt beskrivas i MKB. Begränsas av 500 till bostad. Område E Storekärr: Domineras av produktionsskog (blandskog eller tallskog) i olika åldrar och täthet. Består av två höjdryggar kring en tydlig dal med öppna våtmarken Storekärr, i kanten av Alefjäll. Mindre vägar i östra delen av området finns. I öster en större grustäkt. I norr Hultasjön med badplats och bebyggelse på motsatt sida sjön. Större delen av området ingår i stora opåverkade områden. Sjöar utanför området helikopterkalkas. En rödlistad art. Höga ornitologiska värden. Figur 3: Vindkraftsområden med beskrivning från kommunens vindbruksplan 9

10 4 ENERGIPRODUKTION FRÅN VINDKRAFT Under driftfasen producerar vindkraften ren energi, ger inga utsläpp och kräver inga transporter av råvaror. Den energimängd som går åt för att tillverka samt transportera ett vindkraftverk producerar vindkraftverket på ca 7 till 9 månader. 4.1 Beräknad elproduktion Beräkningar av den totala elproduktionen är utförda i dataprogrammet WindPRO. En vindkraftspark utformad enligt Figur 2 med turbiner med en installerad effekt om 2,3 MW vardera och en totalhöjd på 180 meter beräknas kunna producera cirka MWh el per år. Detta kan jämföras med den årliga elförbrukningen för cirka villor (vid årsförbrukning kwh) eller cirka lägenheter (vid årsförbrukning kwh). Beräkningarna är gjorda efter en uppskattad medelvind om 6,6 m/s vilket är något lägre än vindkarteringen. Produktionen per område fördelas enligt nedan: C Sannum: MWh (omfattar nedställda verk) D Björbäck: MWh (omfattar nedställda verk) E Storekärr: MWh 5 FÖRUTSÄTTNINGAR Nedan redovisas de förutsättningar, i form av bland annat natur- och kulturintressen, som finns i området för den planerade vindkraftsparken. 5.1 Luftfarten och försvarsmakten Vindbruksområde E Storekärr omfattas av höjdbegränsningar för flyget. Troligtvis gäller max m. Beräkningar har ändå gjorts för 180 m i detta skede eftersom höjdbegränsningarna måste utredas djupare innan lämplig verkshöjd fastställs. Även försvaret har intressen i södra delen av område E Storekärr vilket gör att en dialog med försvaret kommer att krävas för en lämplig begränsning av markanvändningen. 5.2 Kommunal vindkraftsplanering Ale kommun antog år 2011 en vindbruksplan som ett tillägg till översiktsplanen. I planen pekas fyra områden ut för vindkraft. Område C Sannum, D Björbäck och E Storekärr som detta projekt avser utgör tre av de fyra vindbruksområdena. I Figur 4 visas områdena med en buffertzon om 500 m inom vilken det i framtiden inte får byggas bostäder. I planen hanteras de begränsande faktorer som utgör argument för att undanta mark för vindbruk. Dessa kan vara av säkerhetskaraktär (avstånd till vägar, kraftledningar mm), samhällsutveckling, natur och kultur mm. Inom de områden som valts ut till vindbruksområden finns även dessa faktorer att ta hänsyn till. Två av områdena befinner sig inom stora opåverkade områden, gränsande till odlingsmark och kulturlämningar, vilket 10

11 ställer krav på utformning av vindkraftpark och tillhörande infrastruktur. Hur respektive hänsynskrav hanteras inom områdena kommer att redovisas i MKB. För varje område har rekommendationer beslutats för eventuell framtida vindkraft. Rekommendationer vindbruksområde C Sannum En del av området har dokumenterade naturvärden i form av en större mosse. Särskild inventering av naturvärdena bör utföras och dokumenteras i en MKB. Vid placering av verk och infrastruktur ska skador på naturvärdena så långt möjligt undvikas. Vindkraftverk och vägar bör placeras på fastmarkspartier. Placering och ingrepp som påverkar våtmarkerna bör undvikas. Områdets geotekniska förutsättningar kan behöva utredas. Området har fornlämningar. En arkeologisk utredning bör utföras och dokumenteras i en MKB. Rekommendationer vindbruksområde D Björbäck Nordost om området finns bevarandevärt odlingslandskap med kulturhistoriska värden. Studier av påverkan av landskapsbilden bör utföras. Vindkraftverk och vägar bör placeras på fastmarkspartier, placering och ingrepp som påverkar våtmarker bör undvikas. Anslutningsvägar bör läggas så att stora naturingrepp undviks. Områdets geotekniska förutsättningar kan behöva utredas. Området har fornlämningar i omgivningarna. En arkeologisk utredning bör utföras och dokumenteras i en MKB. Rekommendationer vindbruksområde E Storekärr Det finns sjöar och värdefulla våtmarker. Särskild inventering av naturvärdena bör utföras och dokumenteras i en MKB. Påverkan av ornitologiska värden ska utredas. Området ingår delvis i stora opåverkade områden. Utredning om friluftslivets rörelse och användning av området bör göras. Vindkraftsanläggningars omfattning och påverkan på friluftslivet bör klarläggas i en MKB. Hultasjön med badplats. Påverkan på landskapsbild vid badplatsen bör utredas och redovisas i en MKB. Böljesjön räknas som fiskesjö. Bullernivån bör inte överstiga 35 dba. Nordväst om området finns bevarandevärt odlingslandskap med kulturhistoriska värden. Studier av påverkan av landskapsbilden bör utföras och redovisas i tillståndsprocessen. Vid prövning av en eventuell vindkraftanläggning bör påverkan på landskapsbilden, ljus, ljud och skuggeffekter studeras i detalj från öppna områden i omgivningarna. En arkeologisk utredning bör utföras och dokumenteras i en MKB. Totalförsvaret har intressen i närheten av området. Lämplig placering av verken får utredas i samråd med totalförsvaret. 11

12 Figur 4: Markerade områden i vindbruksplanen 5.3 Riksintressen Med riksintresse avses ett område, en plats eller enstaka objekt som är skyddade på grund av specifika värden som anses viktiga ur nationell synvinkel. Kartan i Figur 5 visar riksintressen för naturvård, friluftsliv och kulturmiljövård. Även Natura 2000-områden klassas som riksintressen, men dessa beskrivs i det här fallet under 5.4 Skyddade områden. 12

13 Figur 5: Riksintressen för naturvård, friluftsliv och kulturmiljövård Riksintresse Naturvård De gröna områdena i Figur 5 markerar riksintressen för naturvård. Inget riksintresse för naturvård ligger i direkt anslutning till vindkraftsområdena. Det närmaste är Risveden vilket är ett stort område norr om vägen mellan Kilanda och Sjövik, ca 1 km norr om vindbruksområde E. Göta och Nordre älvs dalgångar ligger ca 2 km nordväst om vindbruksområde C, och ca 2,8 km från D Riksintresse Kulturmiljövård De bruna fälten i Figur 5 markerar riksintresseområden för kulturmiljövård. Vättlefjäll ligger ca 2,9 km söder om vindbruksområde C Riksintresse Friluftsliv De lila fälten i Figur 5 markerar riksintresse för friluftsliv. Några hundra meter söder om vindbruksområde C finns riksintresset Vättlefjäll (omsluter riksintresse kulturmiljö Vättlefjäll). Ca 1 km norr om vindbruksområde E ligger Risveden som till del sammanfaller med Riksintresse Naturvård Risveden. Även Götaälvsområdet är klassat som riksintresse för friluftsliv. Avståndet dit är 4,5 km från område C, drygt 5 km från område D och 8,5 km från område E. 13

14 5.4 Skyddade områden I Figur 6 visas naturreservat och Natura 2000-områden i närheten av den planerade vindkraftsetableringen. Naturreservat är den till ytan dominerande skyddsformen av natur i Sverige och kan användas för att skydda olika naturtyper, till exempel vattenmiljöer, skogsmark och våtmarker. Natura 2000 är ett EU-gemensamt nätverk av skyddade områden. Dessa väljs ut med stöd av art- och habitatdirektivet eller fågeldirektivet. I Vättlefjäll finns det ett Natura 2000 område (fågel). Avståndet från vindbruksområde C är ca 2,8 km. Även i Risvedsområdet finns ett Natura 2000 (fågel) på ett avstånd av ca 3,8 km norr om vindbruksområde E. Naturreservat ligger också inom Vättlefjäll och Risved på 3,3 km avstånd från vindbruksområde C respektive 6,3 km från vindbruksområde E. Naturreservat Anafastebo ligger 2,5 km öster om vindbruksområde C, 1,5 km sydost om D och 2 km sydväst om E. Naturreservat Rished ligger 1,6 km norr om vindbruksområde C samt 2,6 km väst om område D. Figur 6: Naturreservat i etableringsplatsens närhet 14

15 5.5 Stora opåverkade områden Begreppet och utpekandet av stora opåverkade områden är en bedömningsfråga som kommunerna själva styr över. I kommunens vindbruksplan redovisas flera stora opåverkade områden som sammanhänger med varandra, se Figur 7. Begreppet stora opåverkade områden innefattar stora mark- och vattenområden som inte alls eller endast obetydligt är påverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Dessa ska, med stöd av 3 kap. 2 miljöbalken, så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan påverka områdenas karaktär. Hela vindbruksområde C samt huvuddelen av vindkraftsområde E ligger inom stora opåverkade områden. I Ale ÖP 07 anges att eventuella exploateringar i områdenas ytterkanter är att föredra framför ytor inne i områdena. Exploatering bör så långt som möjligt ske i redan påverkade områden med t.ex. befintlig bebyggelse eller korridorer i landskapet med trafikleder eller ledningar. Figur 7: Stora opåverkade områden 5.6 Naturvärden I Figur 8 visas områden med kända nyckelbiotoper och andra höga naturvärden inom och runt utredningsområdet. En naturvärdesinventering i fält pågår för att identifiera ytterligare värdefulla platser. I den exempelutformning av vindkraftsanläggningen som har tagits fram är inga turbiner placerade inom nyckelbiotoper eller andra kända naturvärden. 15

16 En nyckelbiotop är ett skogsområde med en speciell naturtyp som har stor betydelse för skogens flora och fauna. Den har också förutsättningar att hysa hotade och rödlistade arter. Ett skogsområde kan vara en nyckelbiotop på grund av en speciell skogshistoria eller på grund av sällsynta ekologiska förhållanden. Områden som inte uppfyller kraven på att vara nyckelbiotop kan ändå vara viktiga för den biologiska mångfalden. Skogsstyrelsen klassificerar dessa som objekt med naturvärden. Ofta är det områden som kommer att utvecklas till nyckelbiotoper i framtiden, om de lämnas orörda eller vårdas. En naturvärdesinventering kommer att genomföras och ge ytterligare information som kan komma att påverka möjliga placeringar för vindkraftverk. Detta kommer att redovisas i MKB. Figur 8: Höga naturvärden i etableringsområdes närhet 5.7 Våtmarker och sumpskog Under 25 års tid har Naturvårdsverket identifierat och klassificerat våtmarker över hela landet med hjälp av flygfoton och fältstudier. Sumpskogar har identifierats i separata studier under ledning av Skogsstyrelsen. I många fall sammanfaller dessa områden med varandra. Den information som genom inventeringarna tagits fram ger en god indikation om vart placering av vindkraftverk kan vara minde lämpligt. I Figur 9 visas registrerade våtmarker och sumpskogsområden i och i närheten av den planerade vindkraftsetableringen. I den exempelutformning av vindkraftsanläggningen som har tagits fram är inga turbiner placerade i våtmark eller sumpskog. 16

17 I vindbruksområde C har ett område av Klass 2 enligt våtmarksinventeringen en utlöpare in i vindbruksområdets östra del. I områdets sydvästra del visar kartmaterialet ett sumpskogsområde. I vindbruksområde D finns inga registrerade våtmarker eller sumpskogsområden. I vindbruksområde E finns våtmark klass 4 mellan de båda åsarna som utgör stora delar av området. I norra delen finns en mindre del av en registrerad sumpskog. Enligt vindbruksplanen finns flera mindre våtmarker i samtliga områden. Detta kommer att utredas vidare i en naturvärdesinventering. Figur 9: Sumpskogsområden i etableringsområdes närhet 17

18 5.8 Skyddsvärda arter Fåglar Vindkraftverk kan påverka fåglar på olika sätt. Den lokala fågelpopulationen kan påverkas genom att de av olika anledningar undviker områden där vindkraftverk står. Vindkraftverken kan även utgöra en barriär för fåglars födosökvägar och flyttstråk. Vindkraftverk kan i vissa fall också medföra att fåglar kolliderar med rotorbladen. Det är huvudsakligen de tyngre rovfåglarna (kungsörn, havsörn och möjligen jaktfalk och pilgrimsfalk) som riskerar att kollidera. Riskerna gäller främst de individer som häckar i området eftersom häckande fågelindivider tillbringar mer tid i området än andra fåglar. I alla tre områden har en fågelutredning påbörjats som skall klargöra förekomsten av känsliga arter och häckningar. Resultatet av utredningen kan komma att påverka utformningen av en vindkraftsanläggning och kommer att redovisas i MKB Fladdermöss Även för fladdermöss föreligger en risk för kollision med vindkraftverk. Kollisioner förekommer främst i två sammanhang: Vid sträckning ut över hav om en vindkraftsanläggning ligger i flyttstråket eller vid jakten på insekter. Studier på landbaserade vindkraftsanläggningar har visat att vindkraftverk tenderar att dra till sig insekter vilket i sin tur kan dra till sig fladdermöss. 18

19 5.9 Fornminnen Fornlämning eller fornminne är en benämning som används om lämningar efter människors verksamhet under forna tider och som numera inte används för sitt ursprungliga ändamål. Skyddet av fornminnen är i Sverige reglerat i Kulturminneslagen. I Figur 10 visas utpekade fornminnen i området kring den planerade vindkraftsetableringen. Traditionella fornminnen är markerade med orange och Skog och Historia-objekt med gult. Skog och historia-objekt är kulturhistoriska lämningar i skogsmark som identifierats inom ramen för projektet Skog och Historia, ett samarbete mellan Riksantikvarieämbetet och Skogsstyrelsen. Figur 10: Kända fornminnen i och runt etableringsområdet Lämningarna inom vindbruksområde C består av tre fasta fornlämningar i form av gravar. I södra delen av området finns tre övriga kulturhistoriska lämningar i form av gränsmärken. Den fornlämning som identifierats i vindbruksområde D är ett gränsmärke som utgör en övrig kulturhistorisk lämning. Den markerade lämningen enligt skog och historia är ett fornlämningsliknande objekt. I vindbruksområde E finns ingen identifierad lämning. 19

20 Figur 11: Kulturhistoriska lämningar inom område C Sannum Figur 12: Kulturhistoriska lämningar inom område D Björbäck 20

21 Figur 13: Kulturhistoriska lämningar inom område E Storekärr 21

22 5.10 Strandskydd och Hydrologi Strandskyddet ska långsiktigt trygga att medborgarna har tillgång till strandområden genom allemansrätten. Dessutom ska strandskyddet bevara goda livsvillkor för djur och växtlivet. Strandskyddet gäller runt alla typer av vattendrag. Det skyddade området är normalt 100 meter från strandkanten både på land och i vattenområdet och inkluderar även undervattensmiljön. Länsstyrelsen kan under vissa förutsättningar utvidga strandskyddet. En utvidgning kan göras upp till 300 meter om det behövs för att tillgodose strandskyddets syften. Vindbruksområde E Storekärr berörs av strandskydd. Hänsyn till detta har tagits i exempellayouten. Dock kan vägen som delvis är dragen inom det strandskyddade området (se Figur 14) behöva breddas och förstärkas. Figur 14: Område utpekat för landskaps- och kulturminnesvård De hydrologiska faktorerna är viktiga delar i projekteringsarbetet. Avvattning skall undvikas, våtmarker och mossar bevaras och vattentäkter skyddas. I Figur 15 visas Säveåns avrinningsområde vilket berör vindbruksområde E vars våtmarker dessutom är identifierade som skyddsvärda. 22

23 Figur 15. Säveåns delavrinningsområde Äng- och odlingslandskap samt Lövskogsinventering Vid projektering av vindkraft sker avverkning av skog i samband med färdigställande av vägar, fundament, uppställningsplatser samt andra hårdgjorda ytor för infrastruktur. Dessutom kan avverkning av skog behöva göras invid vägar för intransporten av vindkraftverken i området. Vid planering av dessa arbeten är det viktigt att kringliggande naturtyper och biotoper är identifierade. Inget av vindbruksområdena C, D eller E berörs av resultatet från inventering av vare sig ängs- och hagmark eller bevarandevärda odlingslandskap, se Figur 16, eller lövskogsinventeringen, se Figur

24 Figur 16. Inventeringsresultat Ängs- och hagmark samt bevarandevärda odlingslandskap. Figur 17. Resultat av Lövskogsinventeringen. 24

25 6 OMGIVNINGSPÅVERKAN Nyttan med vindkraften är global då el producerad från vindkraft ersätter el producerad på marginalen. Marginalelen är den el som i varje givet ögonblick är dyrast och som därmed stöts ut från marknaden när billigare el tillförs. Vilken el som utgör marginalel varierar från dag till dag och från årstid till årstid, men under delar av året utgörs marginalelen av el producerad med hjälp av fossila bränslen som kol, gas och olja. Genom en ökad användning av vindkraft för vår energiförsörjning minskar vi därmed utsläpp av bl.a. koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider från fossila energikällor. Beroendet av kärnkraft minskar och energiförsörjningen blir stabilare på grund av mångfalden i energisystemet. 6.1 Riksintressen, skyddade områden och naturvärden Inget av de tre vindkraftsområdena ligger inom något att av de utpekade områdena för riksintresse, naturreservat eller Natura Kända naturvärden i form av våtmarker och sumpskogar förekommer dock. Ytterligare våtmarker och naturvärden kommer att identifieras under en inventering och resultatet kommer att ligga till grund för layoutarbetet. C Sannum Vindkraftverk kommer att placeras inom ett stort opåverkat område i vindbruksområde C. Etableringen kommer att medföra en viss fragmentering av området och påverka områdets orörda karaktär. Avsikten är att följa de rekommendationer som kommunen anger i vindbruksplanen så att intrånget kan accepteras. Inom område C finns en våtmark av klass 2 och ett mindre sumpskogsområde. Fysiskt intrång i dessa kommer så långt som möjligt att unvikas. Den mindre sumpskogen i områdets sydvästra del kan eventuellt komma att beröras av vägbyggnation. D Björbäck Område D berörs av färre motstående intressen än C och E. Mindre våtmarksområden förekommer sannolikt, men är inte registrerade enligt den nationella våtmarksinventeringen. Även här kommer en inventering att göras för att fastställa vilka värden som kräver hänsyn. E Storekärr Även inom område E berörs ett stort opåverkat område. Samma slutsatser som för område C gäller även här. Breddning och förstärkning av befintlig väg på mark som omfattas av strandskydd kan komma att behövas i område E. Dessa åtgärder kan i dagsläget inte bedömas påverka strandskyddets syften påtagligt. Intrånget måste också vägas mot den miljöpåverkan som uppstår vid alternativet; att etablera ny väg utanför strandskyddat område. Påverkan på strandskyddets syften kommer att belysas i MKB. I område E finns också ett våtmarksområde av klass 4. Denna klass kan innebära alltifrån mycket låga till medelhöga naturvärden och skyddsåtgärderna måste anpassas därefter. 25

26 6.2 Ljud Vindkraftverk i drift avger ljud när rotorbladen passerar genom luften. Ljudet upplevs ofta som ett svischande som har likheter med de ljud som skapas av vinden i olika slags vegetation. Naturens bakgrundsljud dränker därmed ofta, på längre avstånd, turbinernas driftljud. Enligt praxis följer begränsningsvärdet för ljud från vindkraftverk de nattetidsvärden som anges i Naturvårdsverkets allmänna råd för externt industribuller (SNV RR 1978:5 rev. 1983). Denna praxis innebär att ljudnivån vid bostadshus får vara högst 40 db(a). En ljudberäkning för exempelutformningen har utförts i programmet WindPRO version Beräkningen visar ljudutbredningen baserad på ett vindkraftverk av typen Siemens 2,3 MW med en totalhöjd på 180 m. Beräkningen visar att begränsningsvärdet 40 db(a) kommer att understigas vid samtliga närliggande bostäder. Visualiseringar av resultatet från ljudberäkningen för den preliminära parkutformningen visas i Figur 18, Figur 19, Figur 20 samt i Figur 21. Ljudkänsliga punkter dvs. bostäder har identifierats med hjälp av kartmaterial. I beräkningarna anges de med respektive fastighetsbeteckning. I dessa beräkningar anges även avståndet mellan respektive vindkraftverk och aktuell bostad. Ljudberäkningsmetod Ljudberäkningarna är baserade på Naturvårdsverkets metod Ljud från landbaserade vindkraftverk. Beräkningarna utgår från ett värsta fall dvs. att: Vindstyrkan är 8 m/s på 10 meters höjd dvs. då vindkraftverket hörs som mest. Vid högre vindstyrka tar bakgrundsljudet över och maskerar ljudet från vindkraftverket. Vindens sus är det enda bakgrundsljud som förekommer dvs. programmet tar inte hänsyn till att det finns vegetation som dämpar ljudnivån eller liknande Vinden ligger från varje vindkraftverk mot respektive hus dvs. huset får alltid vinden mot sig. Styrande för den totala ljudbilden är respektive verks källjud och dess sammanlagda ljudtrycksnivå vid beräkningspunkten. Att balansera mellan att nyttja ett område optimal ur energisynpunkt såväl som acceptabel störningsnivå är en grannlaga uppgift. Som skyddsåtgärd för att uppnå detta för exempellayouterna är de valda vindkraftverken både inom vindbruksområde C Sannum och D Björbäck nedställda ett steg vilket ger lägre källjuidnivå men också lägre energiproduktion. I vindbruksområde E Storekärr har inga nedställningar gjorts. 26

27 Figur 18: Beräknad ljudutbredning för exempelutformning Figur 19: Beräknad ljudutbredning för område C Sannum 27

28 Figur 20: Beräknad ljudutbredning för område D Björbäck Figur 21: Beräknad ljudutbredning för område E Storekärr 28

29 6.3 Skugga Under driftfasen uppkommer rörliga skuggor från vindkraftverken. Rörliga skuggor från vindkraftverk är relaterat till antal soltimmar, närhet, solvinkel, tidpunkt på dagen och väderstreck. Normalt tillämpas en sammanlagd tid på max 8 timmar med rörlig skugga per år och max totalt 30 minuter per dag (förväntat värde) som acceptabla värden vid bostadshus. Även skuggberäkningarna för exempelutformningen är utförda i programmet WindPRO. Resultatet visar ett förväntat värde, se textruta nedan. Beräkningarna är baserade på ett vindkraftverk av typen Siemens 2,3 MW med en totalhöjd på 180 m. Beräkningen visar att riktvärdet 8 timmar per dag kan komma att överstigas vid några närliggande bostäder enligt detta exempel. I de fall skuggtiden riskerar att överskridas förses bidragande vindkraftverk med skuggstyrning, d.v.s. verken stängs av under den tid som bidraget från verket kan äventyra skuggvillkorets begränsning. Med hjälp av en skuggdetektor på vindkraftverket kan då verkets programmering för avstängning vid solsken (möjlig skuggbildning) aktiveras. Resultatet från skuggberäkningen för den preliminära parkutformningen visas i Figur 22, Figur 23, Figur 24 och Figur 25. Skuggberäkningsmetod Vilka tider skuggan från ett vindkraftverk faller inom ett visst område och hur många timmar per år som den befinner sig där kan beräknas med hjälp av ett datorprogram. Programmet redovisar två olika värden, ett värsta fall samt ett förväntat värde. Ett värsta fall innebär att solen alltid skiner, från soluppgång till solnedgång, och att vindkraftverket alltid producerar elenergi samt att vindkraftverkets rotor alltid står vinkelrätt mot skuggmottagaren. Ett förväntat värde innebär att hänsyn tas till drifttid för verket samt antalet soltimmar (solstatistik) för området. 29

30 Figur 22: Beräknad utbredning av rörliga skuggor för exempelutformningen Figur 23: Beräknad skuggutbredning för område C Sannum 30

31 Figur 24: Beräknad skuggutbredning för område D Björbäck Figur 25: Beräknad skuggutbredning för område E Storekärr 31

32 6.4 Fåglar och fladdermöss Eventuell risk för påverkan och därvid planerade skyddsåtgärder för fåglar kommer att hanteras efter att inventeringar genomförts och redovisats. 6.5 Fornminnen Inom område C och D finns ett fåtal kända fornlämningar. Dessa kommer naturligtvis att undvikas vid lokalisering av verk och vägar. I område E finns inga kända fornlämningar. En arkeologisk utredning i fält krävs för att identifiera hittills okända kulturhistoriska värden. 6.6 Visuell påverkan Vindkraftverken kommer att medföra en visuell påverkan eftersom en förändring av landskapsbilden sker vid all etablering av byggnader inklusive vindkraftverk. Det har visats att det ofta är en subjektiv bedömning av betraktaren huruvida förändringen är positiv eller negativ. För att åskådliggöra påverkan på landskapsbilden har fotomontage tagits fram utifrån verkens positioner i landskapet enligt exempelutformningen. Vidare utredningar av påverkan på landskapsbilden kommer att diskuteras i samråd med myndigheterna Hinderbelysning Vindkraftverken kommer att hindermarkeras enligt Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:155). I dagsläget innebär detta följande: Ljusmarkeringen skall placeras på vindkraftverkets högsta fasta punkt, d.v.s. på taket till maskinhuset. Vindkraftverk som inklusive rotorn i dess högsta läge har en höjd av högst 150 m ska markeras med blinkande medelintensivt rött ljus (20-60 blinkningar/min) under skymning, gryning och mörker. Vindkraftverk med en höjd över 150 m ska markeras med blinkande högintensivt vitt ljus (40-60 blinkningar/minut). Enligt föreskrifterna ska samtliga vindkraftverk som utgör parkens yttre gräns markeras enligt ovan. Övriga vindkraftverk som inte utgör parkens yttre gräns ska förses med minst lågintensiva ljus (fast rött sken). För den aktuella utformningen med en maximal totalhöjd på 180 m kommer det bli aktuellt med högintensivt, vitt ljus. Observera att vindbruksområde E Storekärr eventuellt kommer att ha en höjdbegränsning för verken för hänsyn till flyget och således kunna bli lägre än 150 m. 32

33 7 TEKNIK Nedan beskrivs översiktligt några tekniska moment som är aktuella i samband med vindkraftsetablering. Samtliga delar kommer att belysas utförligt i miljökonsekvensbeskrivningen. 7.1 Fundament Vindkraftverken förankras i marken med gravitationsfundament eller genom förankring i berg. Gravitationsfundamenten består av cirka m 3 betong samt tillhörande armering och etableras på djup ner till ca 4 meter, se Figur 26. Som namnet antyder är det fundamentets tyngd som håller vindkraftverket på plats. Förläggningsdjupet anpassas efter geotekniska och hydrologiska förutsättningar. Till ytan är gravitationsfundament i regel mellan 16x16 och 20x20 meter stora. Figur 26 Exempel gravitationsfundament. Beroende på leverantör och markförhållanden kan istället bergfundament vara ett alternativ. Vindkraftverket förankras då i berggrunden med hjälp av nedborrade och fastgjutna dragstänger. Beroende på vad den geotekniska undersökningen visar (görs efter att tillstånd erhållits) kan både gravitationsfundament och bergfundament bli aktuellt. 7.2 Vägar De vägar som finns i området kommer i största möjliga utsträckning att användas. Mindre vägar kommer troligtvis behöva förstärkas eller breddas. Den totala vägbredden bör vara ca 5 meter och kurvor kan komma att rätas ut något för att kunna bära långa transporter. Vid breddningsarbeten och vägbyggnation kan sprängning i mindre omfattning behövas. Eventuella överskottsmassor från sprängning kan användas vid vägbyggnation samt som utfyllnad vid breddningsarbeten. Vid breddning och anläggning av ny väg tas hänsyn till identifierade intressen i området samt hydrologiska förhållanden. Ett exempel på vägdragning tas fram i samband med miljökonsekvensbeskrivningen men slutgiltig vägdragning avgörs i samband med upphandling av vindkraftverk så att vägar och 33

34 sträckning kan anpassas utifrån typ av turbin, transportfordon och områdets förutsättningar. Slutlig vägdragning fastställs i samråd med tillsynsmyndigheten. 7.3 Kran- och uppläggningsplatser Vid varje vindkraftverk behövs en hårdgjord yta som byggs av stenkross med ett bärlager av grus ovanpå. Hur denna yta används och hur stor den är kan variera mellan olika leverantörer och terrängtyper. Uppställningsplatserna för projekt Aletrion kommer sannolikt att omfatta m 2 per vindkraftverk. På denna yta finns plats för både huvudkran, hjälpkran, torndelar, maskinhus, rotorblad och övriga tillbehör. Efter färdig byggnation kan delar av den hårdgjorda ytan växa igen under förutsättning att inte framtida service och underhåll försvåras. Figur 27. Exempel på kranplats och uppställningsplats sett uppifrån. Turkos färg markerar fundamentet, röda symboler används för kran och hjälpkran. Krav på kurvors radier, plats för montering av kranens arm osv. är leverantörsspecifika mått. 7.4 Kabeldragning Kabel för nätanslutning markförläggs i regel inom parken. Kabelsträckningen kommer troligtvis att följa den väg som byggs fram till respektive vindkraftverk. Anslutning av vindkraftverken till överliggande nät görs av koncessionshavaren. 34

35 8 TILLSTÅNDSPROCESSEN Tillståndsprocessen för vindkraftsanläggningar sammanfattas i flödesschemat nedan. Enligt miljöbalken krävs det tillstånd för att anlägga och driva två eller fler vindkraftverk med totalhöjd över 150 meter. Det krävs också tillstånd för sju eller fler vindkraftverk med totalhöjd över 120 meter. Tillstånd söks hos Länsstyrelsen. Vindkraftsanläggningar behöver inte längre bygglov men projektet måste tillstyrkas av kommunen för att länsstyrelsen skall kunna ge tillstånd. En tillståndsansökan föregås av en samrådsprocess och en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Samrådet ska enligt 6 kap. miljöbalken genomföras i god tid och i behövlig omfattning innan en ansökan om tillstånd lämnas in. Samrådet ska avse den planerade verksamhetens lokalisering, omfattning och utformning samt dess förutsedda miljöpåverkan. Samråd genomförs först med myndigheterna (länsstyrelse och kommun) och därefter med allmänhet och särskilt berörda. Efter genomförd samrådsprocess kan en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för vindkraftsparken tas fram, ofta med en rad olika utredningar som underlag. MKB bifogas tillståndsansökan när den inlämnas till länsstyrelsen. Länsstyrelsen kan eventuellt förelägga sökanden att komplettera ansökan. När länsstyrelsen bedömer att ansökan är komplett kungörs den enligt 22 kap. 3 miljöbalken och skickas på remiss. Det finns då möjlighet att lämna yttranden. Ansökan behandlas av länsstyrelsen, som för att kunna ge ett tillstånd också behöver kommunens tillstyrkan. När ärendet avgjorts finns det möjlighet att överklaga beslutet till mark- och miljödomstol och därefter till mark- och miljööverdomstol som sista instans. När domen eller beslutet vunnit laga kraft gäller avgörandet enligt 24 kap. 1 miljöbalken med rättskraft mot alla frågor som prövats och tillsynsmyndigheten är förhindrad att förelägga om ytterligare förpliktelser som begränsar tillståndsbeslutet. 35