ÅNHAMMAR 1:1, GNESTA KOMMUN SAMT KVATTALA 1:1 OCH KULLA 1:8, FLENS KOMMUN

Transkript

1 Projektbeskrivning. Fastigheterna Ånhammar 1:1 i Gnesta kommun, Kvattala 1:1 samt Kulla 1:8 i Flens kommun SAMRÅDSUNDERLAG ETABLERING OCH DRIFT AV EN VINDKRAFTSPARK PÅ FASTIGHETERNA ÅNHAMMAR 1:1, GNESTA KOMMUN SAMT KVATTALA 1:1 OCH KULLA 1:8, FLENS KOMMUN Eolus Vind AB (publ) Box HÄSSLEHOLM Tel: (vx) Eolus Vind AB (publ) Org. nr: info@eolusvind.com

2 Sammanfattning Eolus Vind AB har för avsikt att, i samarbete med markägarna, etablera och driva en vindkraftspark på fastigheterna Ånhammar 1:1 i Gnesta kommun samt Kvattala 1:1 och Kulla 1:8 i Flens kommun. Eventuellt kan även någon angränsande fastighet komma att ingå i processen. Föreliggande projektbeskrivning skall utgöra underlag för ett allmänt samrådsmöte. Etableringsplatsen ligger norr och söder om sjön Dunkern, på vardera sidan om gränsen mellan Gnesta och Flens kommun (Figur 1). Landskapet är skogbeklätt och rikt på mindre sjöar. Vindkraftverken kommer att etableras m över havet. Inför samrådet har en preliminär layout av vindkraftparken tagits fram. Platsen omfattas inte av någon detaljplan eller några områdesbestämmelser. Etableringsplatsen ligger i ett område som i kommunernas översiktsplaner benämns som ett opåverkat område. Den planerade etableringen består av arton (18) vindkraftverk fördelade i två grupper. Verkens totalhöjd kan bli upp till 200 m. Vindkraftverkens märkeffekt kommer hamna på 3-4MW. Rotorn är trebladig och vindkraftverkets synliga delar har en gråvit färg. Vindkraftverken beräknas producera c:a 9 miljoner kwh/år vardera. Detta motsvarar för hela etableringen hushållsel till c:a hushåll (vid förbrukning om kwh/år). Avståndet till den närmaste bostaden kommer med nuvarande positioner att bli c:a 920 m. Ljudet från vindkraftverket kommer inte att överstiga 40 db(a) vid någon av bostäderna i området. Ingen fastighet beräknas överskrida 8 timmar per år i form av rörliga skuggor. Två fastigheter kan få skuggtid överskridande 30min/dag. Beräkningar som presenteras tar inte hänsyn till mellanliggande vegetation och den verkliga skuggtiden blir troligen mindre än de förväntade värden som presenteras. Skuggberäkningar presenteras för vindkraftverk med 113 m rotor för att ge exempel på hur skuggor beräknas för etableringen. Vindkraftverk med en totalhöjd på upp till 200 m påverkar landskapsbilden. Fotomontagen i projektbeskrivningen ger en bild av hur vindkraftverken kommer att se ut i landskapet från några platser. Vindkraftverkens transformator kommer troligen att vara placerad utanför verken (ca 3x4 m). Elledningar mellan vindkraftverken och till det allmänna elnätet kommer bli markförlagda, i huvudsak i anslutning till anslutningsvägar. Vindkraftverkets beräknade livslängd är år. Verket kan sedan antingen bytas mot en ny generation vindkraftverk eller monteras ned. I våra försäljningskalkyler beräknar vi i dagsläget en livslängd om 20 år. I anläggningsarrendeavtalet med markägaren finns en klausul som syftar till att säkerställa att det under vindkraftverkens livstid avsätts en viss summa under en viss tid för att garantera markägaren att vindkraftverken ska kunna nedmonteras och marken återställas till brukbart skick, när väl avveckling sker. Villkor för nedmonteringen definieras även i myndighetens miljötillstånd, bl. a det ekonomiska säkerställandet. Eolus Vind AB (publ) Org. nr: Samrådsunderlag Ånhammar 1:1 i Gnesta kommun och Kvattala 1:1 i Flens kommun Sida 2 av 42

3 Innehåll SAMMANFATTNING BAKGRUND VINDKRAFT OCH MILJÖ PROJEKTBESKRIVNING OMRÅDESBESKRIVNING OCH PLANFÖRHÅLLANDEN VINDKRAFTVERKEN ELPRODUKTION FUNDAMENT VÄGAR, ANLÄGGNINGSPLATSER OCH MARKÅTGÅNG EL-ANSLUTNING BYGGFAS AVVECKLING MILJÖKONSEKVENSER LJUD RÖRLIGA SKUGGOR LANDSKAPSBILD KEMIKALIER NATURMILJÖ KULTURMILJÖ FRILUFTSLIV ELEKTROMAGNETISKA FÄLT SÄKERHETSRISKER NOLLALTERNATIVET REFERENSER BILAGA 1. TEKNISK BESKRIVNING AV SIEMENS SWT BILAGA 2. SKISS ÖVER TRANSFORMATORSTATION BILAGA 3. TOLKNING AV LJUD- OCH SKUGGBERÄKNINGAR BILAGA 4. LJUDBERÄKNINGAR BILAGA 5. SKUGGBERÄKNINGAR Eolus Vind AB (publ) Org. nr: Samrådsunderlag Ånhammar 1:1 i Gnesta kommun och Kvattala 1:1 i Flens kommun Sida 3 av 42

4 Figurförteckning Figur 1. Etableringsområdet markerad med röd kontur... 6 Figur 2. De planerade vindkraftverken är markerade med röda treben... 7 Figur 3. Stora opåverkade områden i Flens kommun. Etableringsområdet markerad med röd kontur... 8 Figur 4. Opåverkade områden i Gnesta kommun. Etableringsområdet markerad med röd kontur... 9 Figur 5. Ljudkurva 40 db(a) Figur 6. Riksintressen för naturvård och Natura 2000-områden Figur 7. Naturhänsyn, främst naturreservat, nyckelbiotoper och sumpskogar Figur 8. Fornlämningar på fastighet Ånhammar 1:1 enligt RAÄ Figur 9. Fornlämningar på fastighet Kvattala 1:1enligt RAÄ Figur 10. Riksintressen för kulturmiljövård Figur 11. Riksintressen för friluftsliv Tabellförteckning Tabell 1 Ljudnivå och avstånd till bostäder i näromgivningen av etableringen Tabell 2. Förväntade värden skuggtimmar/år för fastigheter i etableringens närområde Tabell 3. Mängd koldioxid, svaveldioxid, kväveoxid och partiklar som bildas vid elproduktion i kolkraftverk motsvarande ett enskilt vindkraftverk Eolus Vind AB (publ) Org. nr: Samrådsunderlag Ånhammar 1:1 i Gnesta kommun och Kvattala 1:1 i Flens kommun Sida 4 av 42

5 1. Bakgrund Eolus Vind AB har för avsikt att, i samarbete med markägarna, etablera och driva en vindkraftspark på fastigheterna Ånhammar 1:1 i Gnesta kommun samt på Kvattala 1:1 och Kulla 1:8 i Flens kommun. Eventuellt kan även någon angränsande fastighet komma att ingå i processen. Föreliggande projektbeskrivning skall utgöra underlag för det allmänna samrådsmötet som kommer hållas den 18 oktober Eolus Vind AB projekterar, uppför och förvaltar vindkraftsanläggningar. Bolaget har sedan starten 1990 medverkat vid etablering av nästan 400 vindkraftverk. Bolaget ägs av cirka 3000 aktieägare. 2. Vindkraft och miljö Förbränning av fossila bränslen innebär utsläpp av bl.a. koldioxid, svaveloxider, kväveoxider och partiklar. Koldioxid är en växthusgas och påverkar därmed jordens klimat. Kväveoxider och svaveloxider medför försurning av mark och vatten. Partiklar innebär en hälsofara för människor. El producerad i vindkraftverk ersätter främst el producerad med fossila bränslen. Vindkraft är en förnybar energiform som under produktionen av el inte medför några utsläpp av skadliga ämnen. Efter c:a 6 månader har ett vindkraftverk producerat all den energi som åtgått vid dess tillverkning (Wizelius, 2007). Därefter produceras ren energi under vindkraftverkets förväntade livstid. I Sverige finns idag drygt vindkraftverk. Dessa producerar totalt c:a 6 TWh/år vilket motsvarar ungefär 4 % av Sveriges elproduktion. Energimyndigheten har föreslagit ett planeringsmål för vindkraft, som innebär att planera för 20 TWh lokaliserat på land och 10 TWh lokaliserat till havs år 2020 (Energimyndigheten, 2007) 3. Projektbeskrivning Eolus Vind AB har för avsikt att, i samarbete med markägarna, etablera och driva en vindkraftspark på fastigheterna Ånhammar 1:1 i Gnesta kommun samt på Kvattala 1:1 och Kulla 1:8 i Flens kommun. Eventuellt kan även någon angränsande fastighet komma att ingå i processen. Föreliggande projektbeskrivning skall utgöra underlag för det allmänna samrådsmötet som kommer hållas den 18 oktober Områdesbeskrivning och planförhållanden Den södra etableringsplatsen ligger ca 5 km nordost om Sparreholm och drygt 6 km öster om Malmköping, området är belägen söder om sjön Dunkern i Flens kommun. Den norra etableringsplatsen ligger drygt 10 km sydväst om Åkers styckebruk och ca 10 km nordost om Malmköping (Figur 1). Landskapet är skogbeklätt och småkuperat och rikt på mindre sjöar. Vindkraftverken kommer att etableras mellan m över havet. Eolus Vind AB (publ) Org. nr: Samrådsunderlag Ånhammar 1:1 i Gnesta kommun och Kvattala 1:1 i Flens kommun Sida 5 av 42

6 Figur 1. Etableringsområdet markerad med röd kontur Avståndet från vindkraftverk av denna storlek till bostäder bör vara minst 500 m. Eolus ambition är att inga eller enbart ett fåtal fastigheter ska finnas inom 1 km från vindkraftsparken. För att inte vindkraftverken ska påverka varandra med för mycket lä-effekt och turbulens, bör inbördes avstånd mellan vindkraftverken vara minst 3-5 rotordiametrar. Det mindre avståndet gäller för vindkraftverk närliggande i andra riktningar än förhärskande vindriktning, och det större avståndet gäller då vindkraftverken ligger efter varandra i förhärskande vindriktning. På denna plats är den förhärskande vindriktningen inkommande vind från sydväst. I sydvästlig riktning finner vi något lägre markförhållanden än etableringsplatsen. Detta innebär att etableringen ligger bra till vindmässigt vilket talar för en god energiproduktion. I området finns ett antal riksintressen för friluftsliv, naturvård och kulturmiljövård. Etableringsplatsen är i huvudsak belägen i områden som i kommunernas översiktsplaner benämns som opåverkade områden. Eolus Vind AB (publ) Org. nr: Samrådsunderlag Ånhammar 1:1 i Gnesta kommun och Kvattala 1:1 i Flens kommun Sida 6 av 42

7 Figur 2. De planerade vindkraftverken är markerade med röda treben, 1: Eolus Vind AB (publ) Org. nr: Samrådsunderlag Ånhammar 1:1 i Gnesta kommun och Kvattala 1:1 i Flens kommun Sida 7 av 42

8 I Flens kommuns översiktsplan från 2007 anges att ett regionalt delmål för att uppnå miljömålet God bebyggd miljö är att fysiskt planerande och samhällsbyggande ska grundas på strategier för att effektivisera energianvändningen och öka användningen av förnybara energiresurser. Samtidigt ska stora opåverkade områden bevaras och uppmärksammas som en tillgång för länet. (Se figur 3) Kommunen är enligt ÖPn positiv till småskalig elproduktion, men förutsätter att platser för vindkraftverk bedöms vara lämpliga med hänsyn till andra intressen. Särskilt viktigt är att negativ påverkan undviks på landskapsbilden, på natur- eller kulturvärden och på närboende. Figur 3. Stora opåverkade områden i Flens kommun. Etableringsområdet markerad med röd kontur Eolus Vind AB (publ) Org. nr: Samrådsunderlag Ånhammar 1:1 i Gnesta kommun och Kvattala 1:1 i Flens kommun Sida 8 av 42

9 Alla verk i det norra området ligger i en del av Gnesta kommun som är utpekat som ett större opåverkat område och som bör skyddas enligt kommunens översiktsplan. (Se figur 4) För att ge kommande generationer tillgång till orörd natur och behålla viss framtida handlingsfrihet vill kommunen skydda större opåverkade områden mot exploatering. Skyddet kan, enligt översiktsplanen, hindra att vägar splittrar landskapet och att vindkraftverk påverkan miljön negativt. Som skäl till att inga områden i Flens eller Gnesta kommun pekats ut som lämpliga för vindkraft i kommunernas översiktsplaner anges att vindkarteringar visat att vindtillgången är för låg för en storskalig utbyggnad av vindkraft. Figur 4. Opåverkade områden i Gnesta kommun. Etableringsområdet markerad med röd kontur Eolus Vind AB (publ) Org. nr: Samrådsunderlag Ånhammar 1:1 i Gnesta kommun och Kvattala 1:1 i Flens kommun Sida 9 av 42

10 3.2 Vindkraftverken Eftersom det idag inte går att svara på vilken typ av vindkraftverk som kommer att vara aktuell för etableringen vid byggnation, så kommer data för det verk som är troligast för etablering idag att användas. Om etableringen skulle ske idag skulle det med största sannolikhet bli Siemens SWT Vindkraftverken skulle kunna ha en tornhöjd om 140 m och en rotordiameter om 113 m. Därmed skulle totalhöjden bli 196,5 m. Vindkraftverkets torn är ett rörformat ståltorn. Maskinhuset är av stål och aluminium. Rotorn är trebladig och av glasfiberarmerad epoxi. Färgen på tornen och ytbeläggningen på vingarna har matt struktur för att undvika reflexer. De synliga delarna har en gråvit färg. Vindkraftverket roterar med variabelt varvtal. Verk med stor rotordiameter roterar långsammare än verk med liten rotordiameter. En Siemens SWT har ett varvtalsspann om 6 13 varv per minut. Vindkraftverket börjar producera el vid vindstyrkan ca 3 m/s. Från m/s uppnås full effekt. Verket stannar automatiskt då vindstyrkan överstiger 25 m/s. 3.3 Elproduktion Vindkraftverken i denna etablering beräknas producera c:a 9 GWh/år vardera. En etablering av 18 vindkraftverk innebär alltså totalt ca 162 GWh/år. Detta motsvarar hushållsel till c:a personer årligen (vid förbrukning av kwh/år). Som en jämförelse kan nämnas att Gnesta och Flens kommuner hade tillsammans c:a invånare den 31/ (SCB, 2010) vilket innebär att en etablering av vindkraftverk skulle försörja alla kommuninvånarna med miljövänligt producerad hushållsel. 3.4 Fundament Vindkraftverket placeras på gravitationsfundament av betong. I marken grävs en 2-3 m djup rektangulär grop om c:a 20x20 m. I botten av gropen läggs armeringsjärn ut i lager. I mitten formas en pelare som fungerar som sockel för verket. Betong transporteras till eller tillverkas på platsen och pumpas eller tippas i den armerade formen. Betongen skall härda ca en månad och därefter kan fyllnadsmassan läggas på och tornet monteras (Wizelius, 2007, s. 25). 3.5 Vägar, anläggningsplatser och markåtgång Det finns befintliga vägar på etableringsplatsen. Från dessa befintliga vägar behövs det byggas ny väg med ca: 5 m bredd. Grovt uppskattat behövs förstärkning av ca m väg och nyanläggning av ca m väg. De etablerade vindkraftverken kommer vardera att uppta en yta om ca 3000 m 2 inklusive kranuppställningsplats mm. Den totala markåtgången blir ca 0,3 ha/verk. Bygg gör vad de kan just nu för att reka anslutningsvägar! 3.6 El-anslutning I vindkraftverket finns en transformator som omvandlar strömmen till 20 kv. Från vindkraftverken kommer kablar att anläggas fram till lämplig anslutningspunkt på det allmänna elnätet. Samtliga kablar kommer om möjligt att grävas ner i marken. Hela detta arbete ansvarar nätägaren i området för d.v.s. Vattenfall. Eolus Vind AB (publ) Org. nr: Samrådsunderlag Ånhammar 1:1 i Gnesta kommun och Kvattala 1:1 i Flens kommun Sida 10 av 42

11 3.7 Byggfas För att transportera fram material till väg, fundament och vindkraftverk används lastbil, grävare och hjullastare. Det tar ca en vecka att färdigställa ett fundament. Därefter ska det härda ca en månad innan vindkraftverket kan resas. För att transportera ett vindkraftverk till platsen går det åt ca 20 transporter. Vid monteringen används två mobilkranar, en stor huvudkran och en hjälpkran. Uppsättningen av vindkraftverken tar vid gynnsamma förhållanden några dagar. Boende i området kommer att höra och se maskiner under den tid det tar att etablera väg, fundament och vindkraftverk. Det ungefärliga antalet transporter uppgår totalt till ca 100 per verk exklusive väg. För byggnation och förstärkning av vägar räknar vi grovt på 2-3 transporter per meter väg. Kan massbalansering användas minskar antalet transporter. 3.8 Avveckling Vindkraftverkets livslängd beräknas till ca år. Livslängden kan förlängas genom att vissa komponenter, såsom rotorblad och generator, byts ut eller uppgraderas. Eventuellt kommer verket att bytas mot en ny generation vindkraftverk. Om så inte är fallet, skall området återställas enligt följande. Vindkraftverket skall nedmonteras. Tornet och delar av maskinhuset består av stål och aluminium som kan återanvändas. Rotorbladen och delar av maskinhuset består av glasfiber som i dagsläget bara kan energiåtervinnas. Hela eller delar av fundamenten kan tas bort. Fundamenten består av betong och armering, betongen kan användas som fyllnadsmassa och armeringen kan återvinnas. Hålen i marken efter fundamenten fylls med matjord. Elkablarna i marken kan, om så krävs, grävas upp. Metallen och isoleringen i kablarna kan återvinnas. Det är också möjligt att låta kablarna ligga kvar i marken. De tätas då i ändarna och kan återanvändas. 4. Miljöpåverkan I det här kapitlet ges en beskrivning av den miljöpåverkan som en vindkraftpark i området kan innebära. Bedömningen har gjorts utifrån en preliminär layout bestående av 18 vindkraftverk på fastigheterna Ånhammar 1:1 samt Kvattala 1:1 och Kulla1:8. Placeringar av verk är inte definitiva och de kan komma att flyttas utifrån de skyddsavstånd som bedöms behövas till olika objekt. 4.1 Ljud De ljud som vindkraftverket alstrar kommer dels från maskinhuset och dels från rotorbladen. På avstånd som överstiger ca 200 meter från verket hörs inte det mekaniska ljudet från maskinhuset utan mer det aerodynamiska ljudet från rotorbladen. Rotorerna har variabelt varvtal, vilket innebär låg ljudnivå vid svaga vindstyrkor och högre ljudnivå vid starka vindstyrkor. I vindkraftverkets omedelbara närhet kan även ljud från kraftelektroniken och kylfläktsaggregaten höras vid drift. Enligt Naturvårdsverkets riktvärden skall ljud från vindkraftverk inte överstiga 40 db(a) vid bostäder. Figur 4 åskådliggör ljudutbredningen för de planerade vindkraftverken i etableringsområdet. Blå linje på ljudkartan motsvarar riktvärdet 40 db(a).(se även Tabell 1 och Bilaga 4) Eolus Vind AB (publ) Org. nr: Samrådsunderlag Ånhammar 1:1 i Gnesta kommun och Kvattala 1:1 i Flens kommun Sida 11 av 42

12 Figur 5. Ljudkurva 40 db(a) Ljudet vid de omgivande bostäderna blir under 40 db(a), högsta värdet vid bostadsfastighet blir enligt genomförd beräkning 39,0 db(a). Riktvärdet för ljud uppfylls och projektet bedöms ge rimliga konsekvenser på boendemiljön gällande ljudnivå. Om verken trots allt orsakar bullerproblem så är det möjligt att reducera ljudet genom att minska rotorns varvtal. En liten del av el-produktionen förloras då. Ljudberäkningarna har utförts i ljudberäkningsprogrammet WindPRO 2.8. Ljudnivåerna är beräknade med avseende på förhållandena då det blåser 8 m/s på 10 m höjd över marken eftersom detta anses vara då man uppfattar ljudet från verken som tydligast (SOU 1998:152). Vid lägre vindhastighet blir ljudnivåerna lägre. Vid högre vindhastighet maskeras ljudet från vindkraftverken av bakgrundsljud. Ljudberäkningen tar ingen hänsyn till bullerdämpande vegetation eller byggnader som ligger mellan vindkraftverken och bostäderna. Av dessa anledningar kan beräkningarna betecknas som värsta fall beräkningar. Beräkningsmodellen är baserad på rekommendationer av Naturvårdsverket. Genom att göra en teoretisk beräkning av ljudpåverkan vid närliggande bostäder, kan det säkerställas att gällande riktlinjer uppfylls. Eolus Vind AB (publ) Org. nr: Samrådsunderlag Ånhammar 1:1 i Gnesta kommun och Kvattala 1:1 i Flens kommun Sida 12 av 42

13 Beräkningarna är utförda för tjugoett Siemens SWT verk med navhöjd 140 m och källjud om 105 db(a). Under projektet kommer det att säkerställas att riktvärdet 40 db(a) vid närliggande bostäder underskrids. I Bilaga 3 och 4 finns ljudberäkningarna samt en tolkning av dem. Nedan ses en tabell där beräknade ljudnivåer redovisas för ett antal bostäder belägna i näromgivningen av etableringen. Fastighet Beteckning på Ljudnivå i Avstånd till kartorna db(a) närmsta vkv. Väster om Mjölnarstugan A 37, Strömsberg B 37, Kilkärr C 37, Museum D 37, Glömnäs E 35, Grindstugan F 35, Falkenbo G 35, Kräftbäcken H 35, Herrvreten I 38, Sollmora J 39,0 921 Stensätter K 36, Slänten L 36, Sandåsen M 36, Handknåpet N 34, Brotorp O 33, Roligheten P 36, Raskdal Q 34, Ungsjötorp R 32, Sjöstugan 2 S 34, Område, Strömshammar syd T 32, Område, Strömshammar mitt U 33, Område, Strömshammar, nord V 32, Kullastugan W 37, Björnkulla X 36, Kvattala Y 35, Slänten, väster om Z 36, Tabell 1 Ljudnivå och avstånd till bostäder i näromgivningen av etableringen Eolus Vind AB (publ) Org. nr: Samrådsunderlag Ånhammar 1:1 i Gnesta kommun och Kvattala 1:1 i Flens kommun Sida 13 av 42

14 4.2 Rörliga skuggor När solen befinner sig bakom den snurrande rotorn på ett vindkraftverk kan växlingarna mellan ljus och skugga uppfattas som störande. Fenomenet inträffar i solsken på de platser som kan skuggas av vindkraftverk. Detta infaller under vintern på dagen, respektive morgonen och kvällen under sommaren. Skuggan blir mer diffus ju längre avståndet till vindkraftverket är. Skuggeffekter på angränsande hus har beräknats i skuggberäkningsprogrammet WindPRO 2.8 (Bilaga 3 och 5). Skuggtiderna har beräknats på en 25 m 2 horisontell yta för varje enskild bostad i närheten av etableringsområdet och skugga är beräknad för vindkraftverk av typen Siemens SWT med 140 m navhöjd. Beräkningar är utförda för förväntade värden. I beräkningen används sannolikheten för molnfrihet och olika vindriktningar. Beräkningsprogrammet tar ingen hänsyn till exempelvis träd eller andra hinder mellan vindkraftverken och bostäderna. På denna och nästa sida visas den beräknade skuggtiden för några omgivande fastigheter Fastighet Beteckning på Förväntade värden kartorna skuggtimmar/år Väster om Mjölnarstugan A 3:05 Strömsberg B 5:00 Kilkärr C 0:00 Museum D 0:00 Glömnäs E 0:00 Grindstugan F 0:00 Falkenbo G 5:56 Kräftbäcken H 1:42 Herrvreten I 6:09 Sollmora J 6:27 Stensätter K 2:09 Slänten L 4:19 Sandåsen M 3:13 Handknåpet N 0:00 Brotorp O 0:00 Roligheten P 4:12 Raskdal Q 4:44 Ungsjötorp R 0:00 Sjöstugan 2 S 0:00 Område, Strömshammar syd T 0:00 Område, Strömshammar mitt U 0:00 Område, Strömshammar nord V 0:00 Kullastugan W 4:12 Eolus Vind AB (publ) Org. nr: Samrådsunderlag Ånhammar 1:1 i Gnesta kommun och Kvattala 1:1 i Flens kommun Sida 14 av 42

15 Björnkulla X 3:17 Kvattala Y 1:25 Slänten, väster om Z 2:08 Tabell 2. Förväntade värden skuggtimmar/år för fastigheter i etableringens närområde Ett numera ofta använt riktvärde är att en bostad inte skall behöva acceptera mer än ca 8 timmars verklig skuggtid per år på en 25 m 2 horisontell yta. Ingen fastighet kommer att överskrida 8 timmar per år i form av rörliga skuggor. Två fastigheter kan få skuggtid överskridande 30min/dag. Beräkningar som presenteras tar inte hänsyn till mellanliggande vegetation och den verkliga skuggtiden blir troligen mindre än de förväntade värden som presenteras i beräkningarna. Skuggberäkningar presenteras för vindkraftverk med 113 m rotor för att ge exempel på hur skuggor beräknas för etableringen. Det är möjligt att programmera vindkraftverken så att de stängs av om de trots allt skulle ge upphov till störande skuggor, s.k. skuggoptimering. Med tanke på ovan förda resonemang om bland annat skuggoptimering, bedöms vindkraftverket medföra rimliga konsekvenser på boendemiljön. 4.3 Landskapsbild Vindkraftverk blir genom sin storlek och roterande vingar ofta dominerande element i landskapet. Det aktuella etableringsområdet är belägget i skogsmark vilket ofta resulterar i att vindkraftverken snarare blir synliga på håll än i dess direkta närhet. En gråvit färgton med matt struktur mildrar verkets synlighet. Rotorn på dessa stora vindkraftverk roterar vid drift endast 6-13 varv per minut, vilket ger ett mer rogivande intryck än ett högre varvtal. Fotomontagen som följer åskådliggör hur vindkraftverken interagerar med omgivande terräng. Figur 6. Fotopunkter Eolus Vind AB (publ) Org. nr: Samrådsunderlag Ånhammar 1:1 i Gnesta kommun och Kvattala 1:1 i Flens kommun Sida 15 av 42

16 4 TILL 5 BILDER FÖR 18ST VERK KOMMER!!! Eolus Vind AB (publ) Org. nr: Samrådsunderlag Ånhammar 1:1 i Gnesta kommun och Kvattala 1:1 i Flens kommun Sida 16 av 42

17 4.4 Kemikalier Kemikalierna i ett Siemens SWT redovisas nedan. Eolus Vind AB (publ) Org. nr: Samrådsunderlag Ånhammar 1:1 i Gnesta kommun och Kvattala 1:1 i Flens kommun Sida 17 av 42

18 Transformatorn är en gjuten, tät konstruktion. Om ett läckage inträffar fungerar botten som ett kar som samlar upp oljan. Karet är stort nog att samla upp all olja vid ett haveri. Oljeläckage förorsakar automatiskt driftsstopp och besök av servicepersonal. Oljor byts med cirka fem års intervall. Vissa mekaniska delar i verket smörjs med fett. Dessa byts med cirka sex års intervall. Normalt skrivs ett serviceavtal med det företag som levererar vindkraftverken, som då sköter all service. Ägaren till verket är skyldig att kontrollera att företaget har tillstånd att transportera farligt avfall, vilket kan bli aktuellt exempelvis vid oljebyte. Annars är alternativet att ägaren av verket själv tar hand om avfallet. Enligt Avfallsförordningen krävs det inget tillstånd, men dock en anmälan om tillfälligt tillstånd, om den som bedriver verksamheten själv transporterar högst 400 liter oljeavfall per år. 4.5 Naturmiljö I detta avsnitt ges en beskrivning av de naturvärden som är kända inom eller i anslutning till etableringsområdet. De avstånd som anges nedan utgår från det närmast belägna vindkraftverket i projekt Ånhammar. Etableringsområdet antas hysa en för skogsmark normal viltfauna. Erfarenheter från olika länder visar att varken vilda eller tama däggdjur störs av vindkraftverk (SOU 1999:75, s. 103). Vindkraftverk kan medföra störningar av fågellivet, dels genom att fåglar kan kollidera med verket, dels genom att de kan skrämmas bort av verket. Undersökningar visar dock att risken för att fåglar kolliderar med vindkraftverk i allmänhet är liten (SOU 1999:75, s. 100). Ett flertal studier pekar på att vindkraftverk har liten inverkan på häckningen. Vissa arter kan störas men tycks flytta sina häckningsplatser till ett annat område. Vindkraftverk tycks ha relativt liten inverkan på fåglar som rastar och söker föda (SOU 1999:75, s. 101). Vindkraftverket och vägarna kommer att etableras på produktiv skogsmark. Ingen känd skyddsvärd flora kommer att påverkas av etableringen. Eolus Vind AB (publ) Org. nr: Samrådsunderlag Ånhammar 1:1 i Gnesta kommun och Kvattala 1:1 i Flens kommun Sida 18 av 42

19 Figur 7. Riksintressen för naturvård och Natura 2000-områden. Verk nr 1 i den planerade etableringen är belägen >900m från Putbergen som är ett naturreservat, riksintresse för naturvård samt Natura 2000-område, skyddat enligt habitatsdirektivet. Det övergripande syftet med Natura 2000-området Putbergen är att skogens naturvärden hålls oförändrat höga så att området bidrar till den biologiska mångfalden i landskapet och i länet. Verk nr 2 och 8 ligger >300m från Lomsjöskogen, ett naturreservat och Natura 2000-område. Det övergripande syftet med Natura 2000-området Lomsjöskogen är att skogens och våtmarkens naturvärden hålls oförändrat höga så att området bidrar till den biologiska mångfalden i landskapet och i länet. Avståndet är som närmast c:a 500m från vindkraftverken till området Misteln-Ånhammar-Dunkern som är av riksintresse för naturvård är. >600m erhålls till Stenbryggan-Horsbetslet, riksintresse för naturvård och en av Sörmlandsledens största sevärdheter. På ett avstånd av >900 m söder om etableringen ligger ett riksintresse för naturvård, Båvern. Sjön med omgivning är även Natura 2000-område och skyddad enligt fågel- och habitatdirektivet. Eolus Vind AB (publ) Org. nr: Samrådsunderlag Ånhammar 1:1 i Gnesta kommun och Kvattala 1:1 i Flens kommun Sida 19 av 42

20 I ett område inom 6 km från den planerade etableringen ligger ytterligare ett antal större och mindre områden som är skyddade enligt habitatdirektivet som Natura 2000-område eller naturreservat. Dessa är: Svartsjömyren, Stampmossen, Magsjötorp, Mora-Dunker, Stora Åsa, Igelsjöskogen, Haga Hage, Djupdalshagen, Ånhammarsnäset, Nytorpsravinen, Herröknanäs, Sparreholms ekhagar, Hyltingeravinen samt Hanaredalen. Inom 6 km finns även ytterligare områden som är av riksintresse för naturvård: Moradalen-Lindsvedsmon-Byringeåse, Svartsjön, Eklången-Bråtön-Träskaten samt Långdunker som även är ett naturreservat. Inom och runt etableringsområdet finns även andra naturhänsyn, främst nyckelbiotoper (se figur 7). Figur 8. Naturhänsyn, främst naturreservat, nyckelbiotoper och sumpskogar. 4.6 Kulturmiljö I omgivningen finns ett antal lämningar främst i form av gruvområden och kolningsanläggningar (se Figur 8 och 9). Dessa bedöms inte bli påverkade av vindkraftetableringen. Mellan de båda grupperna av verk, ca 1000 m från etableringen, ligger ett riksintresse för kulturmiljövård; Vadsbro-Ånhammar. (Se Figur 10) Riksintresset är ett herrgårdslandskap som är präglat av 1600-talets säterier. Ca 3 km söder om etableringen ligger ytterligare ett riksintresse; Sparreholm som är en 1600-tals herrgård med nuvarande bebyggelse från 1700-talet. Eolus Vind AB (publ) Org. nr: Samrådsunderlag Ånhammar 1:1 i Gnesta kommun och Kvattala 1:1 i Flens kommun Sida 20 av 42

21 Figur 9. Fornlämningar på fastighet Ånhammar 1:1 enligt RAÄ Figur 10. Fornlämningar på fastighet Kvattala 1:1 enligt RAÄ. Eolus Vind AB (publ) Org. nr: Samrådsunderlag Ånhammar 1:1 i Gnesta kommun och Kvattala 1:1 i Flens kommun Sida 21 av 42

22 Figur 11. Riksintressen för kulturmiljövård. Eolus Vind AB (publ) Org. nr: Samrådsunderlag Ånhammar 1:1 i Gnesta kommun och Kvattala 1:1 i Flens kommun Sida 22 av 42

23 4.7 Friluftsliv Etableringsområdet är beläget i ett skogslandskap. I norr ligger Åkers Bergslag som är ett riksintresse för friluftsliv. Söder om etableringen ligger ytterligare ett riksintresse för friluftsliv; Båven. (se Figur 11). Vindkraftverket kommer inte att vara inhägnade och därigenom inte heller begränsa tillgängligheten till platsen. Det friluftsliv som idag bedrivs i området kommer alltså även i fortsättningen kunna bedrivas. Figur 12. Riksintressen för friluftsliv, 1: Sörmlandsleden, som är en av Sveriges längsta natur- och kulturvandringsleder, går genom etableringsområdet. Leden är kilometer lång och slingrar sig genom ett mycket omväxlande natur- och kulturlandskap förbi historiska minnesmärken, vildmark, sjöar och kuststräckor. Sörmlandsleden består av ca 100 etapper från Stockholm i öster runt Eskilstuna i norr, Katrineholm i väster och Oxelösund och Nyköping i söder. Etapp 18, Finnsjön-Ånhammar på 12 km, går genom det norra etableringsområdet och etapp 19, Ånhammar-Henardalen på 13 km, går genom det södra området. Ca 180 av Föreningen Sörmlandsledens medlemmar arbetar aktivt och ideellt med att hålla leden öppen och i bra skick för att alla ska kunna vandra i den vackra naturen. Runt personer uppskattas utnyttja ledens olika etapper varje år. (Se brun linjemarkering Figur 8 och 9) Eolus Vind AB (publ) Org. nr: Samrådsunderlag Ånhammar 1:1 i Gnesta kommun och Kvattala 1:1 i Flens kommun Sida 23 av 42

24 4.8 Elektromagnetiska fält Elektromagnetiska fält skapas varje gång elektricitet alstras, transporteras eller förbrukas. Fältet består av en elektrisk och en magnetisk del som har olika egenskaper och möjligen har olika biologiska effekter. Magnetiska fält försvagas med avståndet till källan medan elektriska fält avskärmas eller försvagas av ledande föremål såsom träd och byggnader. Vanliga källor till elektromagnetiska fält i vår omgivning är mobiltelefoner och basstationer, kablar samt olika typer av elektriska apparater (ELFORSK, 1998, s. 8). I fallet med vindkraftverk bedöms endast påverkan på strålmiljön uppstå i den absoluta närheten av uppförda transformatorstationer samt till viss del även kring nedgrävda kablar. Samtliga materiel kommer vara utformade enligt gängse praxis för att säkerställa en säker strålmiljö. De elektromagnetiska fält som förväntas uppstå är mycket små, varför miljöpåverkan kan anses vara rimlig. 4.9 Säkerhetsrisker Vindkraftverk kan utgöra en säkerhetsrisk. Brand kan uppstå i en generator, rotorbladen kan lossna eller kasta iväg is. Övervakning och regelbunden service minskar dock risken för olyckor och så vitt känt har ingen olycka med personskador förekommit vid Sveriges ca vindkraftverk som har kunnat härröras till drift av vindkraftverket. Vindkraftverken är placerade på mark där människor sällan vistas. Avståndet till närmaste bostad är över 900 m. Risken för skador till följd av haverier, isbildning etc. bedöms därför som mycket liten. Vindkraftverket är utrustat med övervakningssystem så att verket stannar om t.ex. temperaturen blir för hög. Risken för brand i vindkraftverken minimeras därmed. Vid driftstopp larmas driftsansvarig som undersöker vindkraftverket innan det kan startas på nytt. I vindkraftverket finns åskledare installerade. Olyckor i samband med åsknedslag undviks därigenom. Dörren till tornet är alltid låst. Det är endast inuti tornet som det går att klättra upp i vindkraftverket. Vid klättring i tornet (t.ex. vid service) ska alltid den säkerhetssele som finns där användas. Eolus Vind AB (publ) Org. nr: Samrådsunderlag Ånhammar 1:1 i Gnesta kommun och Kvattala 1:1 i Flens kommun Sida 24 av 42

25 5. Nollalternativet I det här fallet så innebär nollalternativet att de aktuella vindkraftverken för denna etablering (18st) inte kommer byggas. Om vindkraftverken ersätter importerad kolkraft så innebär nollalternativet en negativ påverkan på miljön. Kolkraftverk ger utsläpp av koldioxid som bidrar till växthuseffekten, svaveldioxid och kväveoxider som bidrar till försurning av mark och vatten samt partiklar som påverkar människors hälsa. I Tabell 3 visas den mängd koldioxid, svaveldioxid, kväveoxider och partiklar som bildas om el motsvarande den planerade etableringen i Ånhammar/Kvattala/Kulla istället skulle produceras i kolkraftverk. Uppgifterna bygger på en livscykelanalys och därför är alla moment från byggfas, brytning av bränsle till drift och nedmontering inräknade (Vattenfall, 2005). Förorening Utsläpp kolkraft (g/kwh) Utsläpp vindkraft (g/kwh) Skillnad per kwh Skillnad kwh/år (18 nya verk i Ånhammar/Kvattala/Kulla 1 ) Koldioxid 600 9, g ton Kväveoxider 0,77 0,021 0,75 g 141,8 ton Svaveldioxid 1,07 0,021 1,05 g 198,4 ton Partiklar 0,77 0,010 0,761 g 143,8 ton 1 Antas producera 9 miljoner kwh/år. Tabell 3. Mängd koldioxid, svaveldioxid, kväveoxid och partiklar som bildas vid elproduktion i kolkraftverk motsvarande ett enskilt vindkraftverk Eolus Vind AB (publ) Org. nr: Samrådsunderlag Ånhammar 1:1 i Gnesta kommun och Kvattala 1:1 i Flens kommun Sida 25 av 42

26 Referenser ELFORSK. (1998). Kraftledningar - Hälsa och Miljö. Stockholm: ELFORSK AB. Energimyndigheten. (2007). Nytt planeringsmål för vindkraften år Eskilstuna: Statens energimyndighet. Energimyndigheten. (2011). Vindkraftsstatistik Eskilstuna: Statens energimyndighet. SCB. (den 31 / ). Flen och Gnesta kommun Hämtat från scb.se: aspx SOU 1998:152. (u.d.). VINDKRAFTEN en ren energikälla tar plats. Stockholm: Lägesrapport Vindkraftsutredningen. SOU 1999:75. (u.d.). Rätt plats för vindkraften del 1. Stockholm: Slutbetänkande av Vindkraftsutredningen. Vattenfall. (2005). Livscykelanalys - Vattenfalls el i Sverige. Stockholm: EO Print. Wizelius, T. (2007). Vindkraft i Teori och praktik. Lund: Studentlitteratur. Folket(den 20/10/2000), Kommunerna uppmanas rädda sörmlandsleden. Hamtat från: Sörmlandsleden (den 5/3/2010), Gnesta kommun (2003), Översiktplan Flens kommun (2007), Översiktsplan Eolus Vind AB (publ) Org. nr: Samrådsunderlag Ånhammar 1:1 i Gnesta kommun och Kvattala 1:1 i Flens kommun Sida 26 av 42

27 Bilaga 1. Teknisk beskrivning av Siemens SWT Eolus Vind AB (publ) Org. nr: Samrådsunderlag Ånhammar 1:1 i Gnesta kommun och Kvattala 1:1 i Flens kommun Sida 27 av 42

28 Eolus Vind AB (publ) Org. nr: Samrådsunderlag Ånhammar 1:1 i Gnesta kommun och Kvattala 1:1 i Flens kommun Sida 28 av 42

29 Eolus Vind AB (publ) Org. nr: Samrådsunderlag Ånhammar 1:1 i Gnesta kommun och Kvattala 1:1 i Flens kommun Sida 29 av 42

30 Eolus Vind AB (publ) Org. nr: Samrådsunderlag Ånhammar 1:1 i Gnesta kommun och Kvattala 1:1 i Flens kommun Sida 30 av 42

31 Eolus Vind AB (publ) Org. nr: Samrådsunderlag Ånhammar 1:1 i Gnesta kommun och Kvattala 1:1 i Flens kommun Sida 31 av 42

32 Eolus Vind AB (publ) Org. nr: Samrådsunderlag Ånhammar 1:1 i Gnesta kommun och Kvattala 1:1 i Flens kommun Sida 32 av 42

33 Bilaga 2. Skiss över transformatorstation Eolus Vind AB (publ) Org. nr: Samrådsunderlag Ånhammar 1:1 i Gnesta kommun och Kvattala 1:1 i Flens kommun Sida 33 av 42

34 Bilaga 3. Tolkning av ljud- och skuggberäkningar DECIBEL - Huvudresultat Ljudberäkningarna i bilagorna är utförda i modulen DECIBEL som ingår i programmet WindPRO 2.8. VKV Under rubriken VKV beskrivs de olika verken: Verkets nummer på kartan Koordinater i rikets nät, RT90 2,5 gon väst Markhöjden på den aktuella koordinaten Fabrikat på verket Modell på verket Maximal effekt Rotordiameter Navhöjd Källjud uppe i verket (LwA,ref) Ljudnivå Under rubriken Ljudnivå presenteras de olika bostäderna som lagts in i programmet: Bostadens beteckning på kartan Fastighetsbeteckningen Bostadens koordinater i rikets nät, RT90 2,5 gon väst Marknivån för den aktuella bostaden Vilket riktvärde som gäller (kan variera) Ljudnivå från verken vid bostaden Markerar om riktvärdet klaras eller ej Avstånd Under denna rubrik kan man se vilket avstånd som en bostad har till de olika verken. Numreringen 1,2 o.s.v. visar vilket verk på kartan det handlar om. A, B, C o.s.v. är beteckningen för bostaden, f.ö. samma som under rubriken ljudnivå. DECIBEL - Karta På ljudkartan visas ljudutbredningen från verken grafiskt, där den grövre linjen markerar riktvärdet 40 db(a). Eolus Vind AB (publ) Org. nr: Samrådsunderlag Ånhammar 1:1 i Gnesta kommun och Kvattala 1:1 i Flens kommun Sida 34 av 42

35 Skuggberäkningar Skuggberäkningarna är utförda i modulen SHADOW som ingår i programmet WindPRO 2.8. VKV Här är det mesta samma som i DECIBEL. Det enda som tillkommit är RPM som visar det nominella varvtalet för aktuellt verk. Skuggmottagare - indata Beteckning, fastighetsnamn, koordinater och markhöjd är likadana som under Ljudnivå i DECIBEL. Skuggberäkningen görs mot vad som kan jämföras med ett fönster. Man kan själv bestämma vilken höjd och bredd detta fönster skall ha, samt vilken höjd över marken det skall vara placerat på. Man kan även bestämma åt vilket håll fönstret skall vara riktat mot och vilken lutning det skall ha. 90 innebär ett fönster på en vanlig vägg, medan 0 innebär horisontalt läge, exempelvis en gräsmatta. Svensk standard innebär att man räknar på ett fönster på 5*5 meter på 2 meters höjd ovanför marken. Detta ska motsvara rörelseytan på en normal trädgård i ögonhöjd. Lutningen justeras genom inställningen Green house mode, vilket innebär att beräkningen tar med skuggor från verken från alla väderstreck. SHADOW - Huvudresultat Här kan man utläsa hur många skuggtimmar per år eller per dag som varje bostad får. Man ser även hur många dagar per år som bostaden kommer att utsättas för skuggstörning. Beräkningsresultatet fås i värsta fall värden, samt i beräknade värden. SHADOW - Karta Här visas grafiskt hur skuggtimmarna fördelas över området. Den röda linjen markerar riktvärdet 8 timmar per år. SHADOW Kalender grafisk Här visas vilken tidpunkt respektive fastighet riskerar att uppleva skuggning. Varje fastighet representeras av en kalender över årets dagar i x-led och tid på dygnet i y-led. Solens uppgång och nedgång visas med ett svart streck och verkens skuggning visas med färgade områden där varje färg representerar ett bestämt vindkraftverk. Eolus Vind AB (publ) Org. nr: Samrådsunderlag Ånhammar 1:1 i Gnesta kommun och Kvattala 1:1 i Flens kommun Sida 35 av 42

36 Bilaga 4. Ljudberäkningar Eolus Vind AB (publ) Org. nr: Samrådsunderlag Ånhammar 1:1 i Gnesta kommun och Kvattala 1:1 i Flens kommun Sida 36 av 42

37 Eolus Vind AB (publ) Org. nr: Samrådsunderlag Ånhammar 1:1 i Gnesta kommun och Kvattala 1:1 i Flens kommun Sida 37 av 42

38 Eolus Vind AB (publ) Org. nr: Samrådsunderlag Ånhammar 1:1 i Gnesta kommun och Kvattala 1:1 i Flens kommun Sida 38 av 42

39 Bilaga 5. Skuggberäkningar Eolus Vind AB (publ) Org. nr: Samrådsunderlag Ånhammar 1:1 i Gnesta kommun och Kvattala 1:1 i Flens kommun Sida 39 av 42

40 Eolus Vind AB (publ) Org. nr: Samrådsunderlag Ånhammar 1:1 i Gnesta kommun och Kvattala 1:1 i Flens kommun Sida 40 av 42

41 Eolus Vind AB (publ) Org. nr: Samrådsunderlag Ånhammar 1:1 i Gnesta kommun och Kvattala 1:1 i Flens kommun Sida 41 av 42

42 Eolus Vind AB (publ) Org. nr: Samrådsunderlag Ånhammar 1:1 i Gnesta kommun och Kvattala 1:1 i Flens kommun Sida 42 av 42

43 Dokumentnr: PM Protokoll från samrådsmöte Datum: 13 april 2012 Plats: Länsstyrelsen, Södermanland Närvarande: Ulrika Schröder Markus Forsberg Torbjörg Sekse Ann Mutander Karl Ingvarsson Bertil Karlsson Sara Runhem Mikael Boman Maria Dalhin Hans-Erik Eriksson Henric Karlsson,(JS) Staffan Johnson, (SJ) Miljöskydd, Länsstyrelsen, Naturmiljö, Länsstyrelsen Länsarkitekt, Länsstyrelsen Kulturmiljö, Länsstyrelsen Naturmiljö, (hotade arter) Länsstyrelsen Miljöstrateg, Gnesta Samhällsplanering, Gnesta Miljöchef, Flen Planarkitekt, Flen Planingenjör, Flen Eolus Vind AB DGE 1 Presentation Henric Karlsson presenterade Eolus Vind AB. Presentationen innefattade bl.a. nuvarande etableringskapacitet, företagets historia och verksamhetgrenar. Vidare nämndes att Eolus arbetar för ett lokalt ägande av vindkraftverken, som även kan säljas i delar som andelsverk. 2 Projektet Vindkraft beskrivs övergripande samt storlek på de vägar och kranplatser som måste anläggas. Totalt kan cirka 21 vindkraftverk med en totalhöjd på maximalt 200 meter komma att uppföras inom området. 3 Formalia Anläggningen kan enligt gällande lagstiftning antas medföra betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen behöver således inte ta något beslut avseende detta. Ansökan ska därför lämnas direkt till länsstyrelsen. Avseende kommunalt veto så fattas dessa beslut av kommunstyrelsen i Gnesta och Flen. En första dragning för dessa kommunstyrelsen kan eventuellt ske den 4 juni Innehåll teknisk beskrivning Den tekniska beskrivningen bör innehålla uppgifter om maximala höjder på verk samt vägbredd. Vidare bör hinderbelysning beskrivas samt möjlighet till ljusreducerande åtgärder. DGE Mark och Miljö Kalmar Göteborg Malmö a member of Norra Långgatan 1 Fürstenbergsgatan 4 Citadellsvägen 23 Box 258, Kalmar Göteborg Malmö Fax: +46 (0) Fax: +46 (0) Telefon: +46 (0) E-post: dge@dge.se Hemsida:

44 Dokumentnr: PM Avseende flyttmånen på verk anser Länsstyrelsen att verk inte bör placeras inom områden som inte undersökts. Ansökan kommer sannolikt omfatta en flyttmån på upp till 50 meter. 5 Innehåll MKB 5.1 Policys och mål Länsstyrelsen har en vindkraftspolicy som bör beaktas. I övrigt kommenterades inga lokala mål eller policys under samrådet. 5.2 Lokalisering Lokaliseringsområdet ligger inom ett område som av båda kommunerna är utpekade som stort opåverkat område. Kommunerna ansåg inte att detta utgjorde något direkt hinder mot att uppföra vindkraft i området. Etableringen ska dock i prövningen vägas mot de värdena som det stora opåverkade området utgör. 5.3 Kulturmiljö I närområdet finns tre riksintressen för kulturmiljö. Det är därför viktigt att beskriva hur uppförande av vindkraftverk påverkar landskapsbilden och därmed de upplevelsebaserade kulturmiljövärdena i dessa områden. Länsstyrelsen ansåg att en kulturhistorisk landskapsanalys bör genomföras. Länsstyrelsen angav att det kan vara lämpligt att göra en kulturhistorisk förstudie. Tillstånd ska lämnas till en sådan förstudie. Rapporten avseende undersökningen bör ingå i MKB:n. Eolus angav att man gärna gör en frivillig arkeologisk utredning och att man handlar upp denna själv. Länsstyrelsen var tveksam till detta och förnyade diskussioner ska tas. Nära verk 7 ligger en fornborg. Ett större skyddsavstånd krävs till denna fornlämning. Vidare diskuterades möjligheten att göra kulturvärden mer lättillgängliga och informativa för allmänheten. Sökanden kommer att utreda detta och beskriva möjligheterna i ansökningshandlingarna. 5.4 Landskapsbild Ett antal fotomontage bör tas för att på ett tydligt sätt visa hur vindkraftverken kommer att synas och upplevas från olika platser. Vid samrådsmötet bestämdes att följande platser bedöms vara lämpliga för fotomontage: Haga Hage Ånhammar Dunkerns Norra strand Altnäs Båven Henaredalen (fritidsområde) Dunkers Kyrka, (gärna panorama) Stjärnhov Öllösa 2(4)

45 Dokumentnr: PM Ullsta (Kyrka eller golfbana) Björndammen Länsstyrelsen ansåg också att det vore av intresse att göra en synbarhetsanalys. 5.5 Naturmiljö (inkl. fågel, fladdermöss och flora) MKB:n måste innehålla en tydlig beskrivning avseende de skyddade områdena (natura 2000, naturreservat och riksintresse) och avståndet till närmaste verk. Länsstyrelsen kan inte ange något specifikt skyddsavstånd som bör hållas till de olika intresseområdena. Vägledande bör vara vilka värden som ska skyddas i de olika områdena. Vid mötet framkom att det dock vore lämpligt om man kan hålla ett avstånd på >300 meter till dessa skyddade områdena. Vid Stenbryggan som är ett viktigt besöksmål kan ett längre skyddsavstånd diskuteras. Enligt uppgift från länsstyrelsen kan havsörn förekomma i närområdet. Detta bör utredas närmare. 5.6 Friluftslivet Området ligger i utkanten av ett riksintresse för friluftsliv. Denna gräns bedömdes av myndigheterna inte utgöra någon exakt gräns inom vilka områden friluftslivet är viktigt eller ej. Hur friluftslivet i området påverkas ska beskrivas i MKB:n. 5.7 Buller och skuggor I ansökningshandlingar ska aktuella buller- och skuggberäkningar redovisas. 5.8 Övrigt Båda kommunerna och Länsstyrelsen ansåg att sökanden bör titta på en ny layout där man har något större skyddsavstånd till skyddade områden, fornborgen samt till boende. Eventuellt kan en flygfyr ligga i närområdet, detta bör utredas av sökanden. Inget bygglov krävs för verksamheten, men innan den uppförs ska en s.k. bygganmälan göras. Länsstyrelsen vill få underlag, bl.a. avseende verksplaceringar i GIS-format. 3(4)

46 Dokumentnr: PM 6 Fortsatt samråd Samråd med allmänheten bedöms lämpligen ske via ett möte med allmänheten på Gryts föreningshus. Samråd bör även ske med följande: Sörmlands ornitologiska förening Naturskyddsföreningen (lokalt) Kontaktperson för fritidshusområden Hembygdsföreningar och byalag Sörmlandsleden Trafikverket Staffan Johnson DGE Mark och Miljö 4(4)

47 Jacob Nilsson From: Sent: den 21 januari :17 To: Jacob Nilsson Subject: Vindkraftsremiss Projekt Ånhammar PTS har enligt Ert önskemål sammanställt information angående de tillståndshavare med radiolänkstråk som i dagsläget förekommer inom 2 kilometer från av Er angivna positioner. Viktigt för Er att notera är att denna sammanställning är en bild över hur läget är just nu. Det innebär att situationen kan vara en helt annan om några månader och PTS kommer inte att uppdatera informationen till Er med automatik. Vindkraftsanläggning Ånhammar. Tillståndshavare inom 2 km från angivna koordinater Det finns inga tillståndshavare inom 2 km från angivna koordinater Följande tre operatörer har frekvenstillstånd för användning av radiolänk över hela landet: TeliaSonera AB, Hi3G Access AB och Net4Mobility HB. För dessa frekvenstillstånd har PTS inga detaljuppgifter om var radiolänkarna är placerade. Om Ni har några frågor är Ni välkommen att återkomma Med vänlig hälsning Jenny Stålnacke Handläggare Saknade brev och Vindkraftsärenden Post och telestyrelsen (PTS) Enheten för saknade brev Telefon: jenny.stalnacke@pts.se PTS arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till effektiva, prisvärda och säkra kommunikationstjänster 1

48 Jacob Nilsson From: Sent: den 13 december :35 To: Jacob Nilsson Subject: Remissvar vindkraftsansökan 4113 Remissvar vindkraftsansökan Ärendenummer: 4113 Datum: den 13 december 2013 Vi har mottagit följande uppgifter: Organisation: Eolus Vind AB Kontaktperson: Jacob Nilsson Adress: Box 95, Hässleholm E-postadress: Er benämning: Ånhammar Vindkraftverk utan erinran Position RT90 X RT90 Y Navhöjd Rotordiameter # # # # # # # # # # # # # # # # # # Ansökan godkännes härmed. Teracom har inget att erinra mot placering av vindkraftverk på dessa positioner Remissvaret gäller i tolv (12) månader från ovanstående datum 1

49 Jacob Nilsson From: vindkraftverk Sent: den 16 december :01 To: Jacob Nilsson Subject: Re: Vindkraftsremiss Projekt Ånhammar Attachments: _Ansökan_Tele2_Ånhammar.doc Hej, Tele2 har inget att invända mot denna remiss. Med vänliga hälsningar, Tord Hoppe Jacob Nilsson :39:21---Jacob Nilsson Jacob Nilsson :39 To cc Subject Vindkraftsremiss Projekt Ånhammar Hej! Sänder här en vindkraftsremiss inför yttrande. Projektet omfattar 18 vindkraftverk i Gnesta och Flen kommun, Södermanlands län. Vindkraftverkens positioner är angivna i koordinatsystemet RT90 2,5 Gon V. Med vänlig hälsning Jacob Nilsson GIS-utredare/IT-ansvarig Eolus Vind AB (publ) Box 95, HÄSSLEHOLM Besöksadress: Tredje Avenyen 3 Tel: jacob.nilsson@eolusvind.com (See attached file: _Ansökan_Tele2_Ånhammar.doc) 1