Regionala utvecklingsmöjligheter för biogas som fordonsdrivmedel i Örebro län

Transkript

1 Förstudie 1(31) Regionala utvecklingsmöjligheter för biogas som fordonsdrivmedel i Örebro län Rapport

2 Förstudie 2(31) Innehållsförteckning 1. Bakgrund Genomförande och metodik Nuläge i regionen Substratkartläggning Grödor Gödsel Slam från avloppsreningsverk Industriavfall Hushållsavfall Sammanställning av substrat, totalt Marknadspotential, per kommun och totalt Fordonsstatistik per kommun och totalt Potentiellt biogasbehov per kommun och totalt Tänkbara samarbetspartners och aktörer Möjliga framtida steg och rekommendationer Askersund Kumla/Hallsberg Karlskoga Lindesberg Örebro Övrigt Sammanfattning av möjligheter för Länstrafiken Gårdsbaserad biogasproduktion Sammanfattning... 28

3 Förstudie 3(31) 1. Bakgrund Energikontoret i Regionförbundet Örebro genomför en förstudie om biodrivmedel i Örebroregionen. Projektets övergripande och långsiktiga syfte är att bidra till minskad klimatpåverkan och regional ekonomisk tillväxt genom att bygga upp produktionskapacitet och fungerande infrastruktur i regionen. En av delarna i denna förstudie ägnas åt biogas, vilken är utförd av Swedish Biogas International AB, och härmed rapporteras. Vi har i arbetet fokuserat på länet som region, ej omkringliggande andra länsdelar. Projektdeltagare hos Swedish Biogas International AB har varit: Jonas I Ahlbert Erik Florell Jesper Gustafsson Sven-Göran Sjöholm Projektchef Substratansvarig Delprojekt VA/substrat Kundansvarig

4 Förstudie 4(31) 2. Genomförande och metodik I kartläggningsarbetet för nulägesbeskrivningen har vi använt nedanstående källor: Substrat: SCB, telefonintervjuer, separat utredning ARV Fordons- och drivmedelsstatistik: SCB, SIKA, Länstrafiken Örebro, telefonintervjuer Nuläge biogas i Mälardalsregionen: Biogas Öst För en enhetlig terminologi har vi valt att använda GWh som energienhet. 1 GWh motsvarar drygt Nm 3 biometan (fordonsgas). 1 Nm 3 innebär en kubikmeter vid atmosfärstryck och noll grader Celsius.

5 Förstudie 5(31) 3. Nuläge i regionen För att beskriva nuläget avseende råvarutillgång, fordons- och drivmedelsstatistik, samt biogaspotential utifrån både produktion och avsättning, har vi valt att redovisa dessa data nedbrutet på kommunnivå, se kapitel En sammanställning för hela länet återfinns under kapitel 4.6. Inledningsvis beskriver nedanstående bild hur nuläget vad gäller infrastruktur och biogasproduktion ser ut i Mälardalsregionen. Nuläge biogas i Mälardalsregionen Biogas Öst Figur 3-1 Nuläge biogas i Mälardalen (Källa: Biogas Öst) Bilden visar dock inte hur biogasen används eller distribueras från en produktionsplats till en annan marknad över länsgränserna. Den biogasanläggning som är under byggnation i Örebro av Swedish Biogas International AB är ej heller angiven på bilden. Som framgår finns endast 2 publika tankställen i Örebro län, båda drivs av Svensk Biogas i Linköping AB. Den uppgraderade biogasen köps från Skebäcks ARV i Örebro.

6 Förstudie 6(31) Skebäck producerar med viss variation GWh/år. Total produktionskapacitet från rötkammaren är cirka 25 GWh/år. Befintlig gasrening klarar 16 GWh, och föreslagna tekniska förändringar kan höja kapaciteten i gasreningen till 23 GWh (vilket är den nivå som kan uppnås med rötning av organisk fraktion från hushållsavfall tillsammans med slam i reningsverket). Under 2009 beräknas dock mycel från DSM upphöra att levereras, varvid gasproduktion, om inte annan råvara tillförs, sker endast från slammet, och uppgår till ca 10,7 GWh. Förbrukningen av fordonsgas i Örebro varierar på grund av ännu ojämn efterfrågan och att marknaden är i ett uppbyggnadsskede. Under 2008 förbrukades 4,46 GWh vid de två existerande biogasmackarna. Denna volym beräknas öka till 5,35 GWh under Den biogas som ej köps via tankställena säljs till Universitetssjukhuset i Örebro. Den nya produktionsanläggning som är under uppförande av Swedish Biogas International AB är dimensionerad för en produktionsvolym om 60 GWh, varav 50 GWh planeras produceras initialt.

7 Förstudie 7(31) 4. Substratkartläggning 4.1. Grödor Tillgången på grödor för en framtida biogasproduktion varierar kraftigt över länet. Störst odlingsareal med högst skördepotential finns i församlingarna Fellingsbro, Lindesberg, Karlskoga, Kil, Viby, Mosjö, Kumla, Sköllersta, Stora Mellösa och Asker. Vi har erfarenhetsmässigt från projekteringen av Örebro Biogas (under uppförande) samt från andra projekt bedömt att cirka 10 % av odlingsarealen kan kontrakteras för leverans av grödor till biogasproduktion. Detta är för övrigt motsvarande den areal som låg i träda under Grödor för biogasproduktion utgörs lämpligen av vallensilage, majsensilage och energibetor där alla är en stor tillgång i Örebros växtodling och bra substrat för biogasutbyte. Vallensilage har en mängd positiva egenskaper i spannmålstunga växtföljder då den bl.a. luckrar, höjer mullhalten, kvävegödslar och renar marken där den odlas vilket förbättrar efterföljande spannmålsodling. Samma effekt har delvis energibetsodling som också är en strålande avbrottsgröda till spannmål med den högsta energiavkastningen per hektar. Majs har fördelen att den avkastar i paritet med energibetor på sämre marker där spannmål växer dåligt. I statistik enligt tabellen nedan har vi således utgått från 10 % av arealen, och omräknat denna till energimängd. Tabell 4-1 Biogaspotential från grödor från 10 % av total areal Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Totalt GWh GWh 16,72 5, ,14 8,03 18,26 2,66 21,01 36,81 1,24 4,52 88,72 226,7 Inom Örebro län finns stora våtmarksområden med hävdade slåttermarker. Dessa områden är till stor del fågelskyddsområden men för att bevara dess miljö krävs att marken skördas eller betas efter häckningsperioden. Det finns dock vissa svårigheter med att skörda denna areal då den är vattenhållande och inte har bärighet för ett normalt skördesystem. Även om grödan skördas så är det problem att använda detta material som djurfoder då jordinblandningen kan vara omfattande och idag är ett kvittblivningsproblem. För biogasproduktion är dock denna jordinblandning ett mindre problem.

8 Förstudie 8(31) Aktuella våtmarksområden är: Vibysjön, Hallsbergs kommun Skarabysjön, Hallsberg, Kumla och Lekebergs kommun Morskogasjön, Lindesbergs kommun Finnåkerssjön Österhammarsjön, Lindesbergs kommun Sörbysjön, Lindesbergs kommun Ervalla ängar, Örebro kommun Tysslingen, Örebro kommun Östra och Västra Kvismaren, Örebro Kommun Oset och Rynningeviken, Örebro kommun Ett projekt pågår sedan ett år tillbaka för att utvecklar dessa områdens mångfald och skötsel. Swedish Biogas International deltar i detta projekt tillsammans med företrädare för Örebro kommun, Länsstyrelsen och Världsnaturfonden. Den samlade arealen våtmarksängar utgör ungefär 1000 ha där ha bedöms som realistiska att hitta ett skördesystem för. Biogaspotentialen från denna areal är i storleksordningen 2-3 GWh. Dock måste först teknologi för skörd utvecklas. (I Örebro kommun finns ambitionen att även förena biogasproduktion med andra nyttor som vattenskydd och parkskötsel. Ett projekt handlar om att skörda gräs från buffertzoner längs vattentäkten Svartån, ett annat att röta gräs från de parkytor som idag slåttras).

9 Förstudie 9(31) 4.2. Gödsel Gödsel från djurbesättningar kan nyttjas som råvara till biogas antingen separat på gården där den produceras eller tillsammans i en större strategiskt placerad biogasanläggning. Nedan är all tillgänglig gödsel för Örebro län sammanställd. Hänsyn har tagits till typ av djurbesättning och på gården tillämpat uppsamlingssystem. Data har erhållits på församlingsnivå för att finna kluster med mer intensiv djurhållning även över kommungränserna. Tabell 4-2 Biogaspotential från gödsel Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Totalt GWh GWh 13,1 4,06 22,71 0,76 5,32 7,5 1,49 8,24 17,9 0,41 2,89 28,26 112,64 Statistik avser 2007 (Källa: Lantbruksregistret, Jordbruksverket) Nedbrutet på typ av gödsel ges nedanstående fördelning: Nöt Svin Övrigt 81,7 GWh 14,6 GWh 16, 3 GWh Vi bedömer inte att gödselmängderna minskar utan snarare koncentreras. Detta kan underlätta transportlogistiken i de fall det blir aktuellt att röta gödsel i nya produktionsanläggningar.

10 Förstudie 10(31) 4.3. Slam från avloppsreningsverk Det finns totalt 8 rötkammare som är i drift i länet på avloppsreningsverken. Olika förutsättningar för egen uppvärmning finns, samt varierar förekomsten av gasgenerator. Detta har vi inte tagit hänsyn till i bedömningen av gaspotential. En övergripande hypotes om att frakta allt slam i hela länet till central rötning ex. i Örebro faller på orimligt många och långa transporter, med betydande miljöpåverkan. Det aktuella nuläget med gasproduktion i avloppsreningsverken, uttryckt i GWh, är: Tabell 4-3 Biogasproduktion, slam från avloppsreningsverk Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Totalt GWh GWh 0,57 0,55 1,09 2,48 2 0,76 0,5 10,73 18,68 Värt att notera: Degerfors och Karlskoga diskuterar att gå samman och frakta slam till Karlskoga Kumla har en relativt ny rötkammare och kan anslutas till fjärrvärme Slam från Hällefors kan transporteras till Ljusnarsberg Slam från Nora kan transporteras till Lindesberg, som måste bygga om alt. bygga nytt på grund av förändrade krav på kvävereduktion Askersund planerar för nytt reningsverk och har samarbete med Laxå och Lekeberg Örebro kan öka sin produktion till maxkapacitet, dvs. ca 23 GWh/år genom rötning av sorterat hushållsavfall Vi gör utifrån dessa fakta vissa förslag till ändringar och därmed utökad biogasproduktion under kapitel 7.

11 Förstudie 11(31) 4.4. Industriavfall Industriavfall per definition i denna utredning genereras i första hand av livsmedelsindustrin. Rötbart avfall uppkommer även vid Kornäs Frövi i form av bioslam från papperstillverkningen. Detta slam, som har en potential av 2 GWh per år, kan vara ett intressant substrat i blandning med reningsverksslam. De företag som identifierats som potentiella avfallslämnare skickar idag avfallet till andra behandlingsformer, men bör utgöra en resurs för biogasproduktion. Berörda livsmedelsproducenter är: Lantmännen Lantmännen Unibake Lantmännen AXA Produktion Stora Mellösa Potatis AB Örebro Industripotatis Procordia Atria Lithells Kumla Örebro Örebro Kumla/Örebro Hallsberg Avfallsmängderna motsvarar nedanstående energitillförsel per år: Tabell 4-4 Biogaspotential från industriellt biologiskt avfall Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Totalt GWh GWh 1,2 0,56 9,29 11,05 Det bör noteras att vissa av avfallstyperna ovan kan komma att kräva olika typer av förbehandling före rötning, vilket inte har utretts inom ramen för detta uppdrag.

12 Förstudie 12(31) 4.5. Hushållsavfall Källsortering av hushållsavfall med en organisk fraktion som resultat görs f.n. i Lindesberg, Nora och Örebro. I övriga kommuner görs även en del hemsortering för egen kompost, men detta har inte varit möjligt att kartlägga exakt. I Karlskoga har påbörjats med sortering för cirka 100 villor. Ny avfallsplan 2010 kan omfatta ytterligare källsortering. Detta planeras också i Degerfors, där man för övrigt har påbörjat källsortering i kommunens egna verksamheter. Kommunernas mål, liksom rikets, är att biologiskt behandla minst 35 % av det organiska avfallet, dock är tidtabellen för detta olika från kommun till kommun. Uppmätta eller beräknade mängder från hushållsavfall om och när källsortering är i drift ger nedanstående energitillförsel: Tabell 4-5 Biogaspotential, biologiskt hushållsavfall Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Totalt GWh GWh 0,84 0,36 0,95 0,23 1,8 1,1 0,44 0,22 0,97 0,11 0,26 8,66 15,94 Noterbart är att verklig insamling och uppskattad insamling påvisar stora skillnader i antal kg. organiskt avfall per person och år vi har inte kunnat påvisa orsaken.

13 Förstudie 13(31) 4.6. Sammanställning av substrat, totalt Alla delar i kapitel 4 visar i sammanställningen nedan att den totala biogaspotentialen är cirka 384 GWh. Uttryckt i antal Nm 3 motsvarar detta närmare 39 miljoner, som alltså kan ersätta lika många liter bensin och diesel. Man kan beräkna att denna mängd fordonsgas kan försörja samtliga Länstrafikens bussar samt cirka bilar per år ett resultat överträffande Sveriges mål och EU:s krav på minst 10 % förnyelsebart fordonsbränsle år 2020, nedbrutet på länsnivå. Tabell 4-6 Sammanställning över biogaspotential Kommun Folkmängd Hushållsavfall [GWh] Industriavfall [GWh] Reningsverk [GWh] Gödsel [GWh] Grödor [GWh] Totalt [GWh] Askersund ,84 0,57 13,10 16,72 31,23 Degerfors ,36 0,55 4,06 5,58 10,55 Hallsberg ,95 1,20 1,09 22,71 22,00 47,95 Hällefors ,23 0,69 0,76 1,14 2,14 Karlskoga ,80 2,48 5,32 8,03 17,63 Kumla ,56 2,00 7,50 18,26 28,32 Laxå ,44 0,33 1,49 2,66 4,59 Lekeberg ,22 0,15 8,24 21,01 29,47 Lindesberg ,97 1,24 17,90 36,81 55,68 Ljusnarsberg ,11 0,76 0,41 1,24 2,52 Nora ,26 0,50 2,89 4,52 8,17 Örebro ,66 9,29 10,73 28,26 88,72 145,67 Totalt Örebro län (ca) ,94 11,05 18,68 112,64 226,70 383,91

14 Förstudie 14(31) 5. Marknadspotential, per kommun och totalt 5.1. Fordonsstatistik per kommun och totalt Nedanstående statistik är en kombination av siffror från SCB och SIKA för 2007, samt kommunernas, kommunala bolagens och Länstrafikens egna uppgifter för 2007 och Statistiken nedan avser fordon under 3,5 ton, dvs. personbilar, pick-up s, minibussar osv., samt i förekommande fall sophämtningsfordon. Tunga lastbilar, traktorer och liknande är ej medtagna, då det i praktiken inte finns sådana tillgängliga för gasdrift på marknaden, förutom från ett fåtal konverterande företag utomlands. Konvertingsförsök pågår dock i Sverige. Intressant att notera är att det finns studier om möjligheten att bygga en infrastruktur för just tunga fordon i Sverige. Systemet är tänkt att via cirka 25 tankställen, strategiskt placerade, kunna erbjuda den tunga trafiken att vid fjärrtransporter använda naturgas och eller biogas i kombination med diesel, s.k. Dual-fuelteknik.

15 Förstudie 15(31) Örebro kommun kör redan närmare 100 fordon på biogas, vilka har inkluderats i sammanställningen: Tabell 5-1 Fordonsstatistik per kommun och totalt Kommun Totalt energi behov [GWh] Total antal fordon Kommunens fordon [st] Företag Förmånsbilar Taxi Privata fordon Askersund 64, Degerfors 52, Hallsberg 80, Hällefors 37, Karlskoga 146, Kumla 98, Laxå 32, Lekeberg 40, Lindesberg 124, Ljusnarsberg 27, Nora 54, Örebro 542, BKT 2,14 58 Landstinget 2, Länstrafiken 51, Totalt 1 354, Potentiellt biogasbehov per kommun och totalt I en marknadsuppbyggnad av biogas som fordonsbränsle kan olika strategier användas. Den privata marknaden är givetvis störst till numerär och framtida potential, men för att få till en första och säkrad avsättning för biogas är det lämpligt att upphandlande, offentliga beslutande sektorer går före.

16 Förstudie 16(31) Eftersom produktionspotentialen enligt kapitel 4.6 i vissa kommuner är större än vad kommunala fordon, bussar, företag, taxi m.fl. kan tänkas konsumera, är det viktigt att på ett tidigt stadium besluta om information, marknadsföring, incitament osv., allt för att ge privatmarknaden en snabb start. Vi har utrett vad det innebär om respektive kommun så fort som möjligt i samband med etablering av biogasproduktion ställer om så stor del av sin egen fordonsflotta som möjligt. Givetvis är inte alla fordon möjliga att skifta till biogasdrift, men nedanstående tabell visar vilken potential som finns om så sker. Vidare har vi även inkluderat företagsbilar, förmånsbilar och taxi, vilka alla skulle kunna vara potentiella kunder, då utförda arbeten åt den offentliga sektorn kan styras genom upphandlingskrav, miljöpolicyn inom företag kräver förnybara bränslen, incitament via skattsedeln för förmånsbilinnehavare skapar intresse osv. Slutligen visas även det energibehov som Länstrafiken skulle ha vid biogasdrift för samtliga bussar, med hänsyn tagen till de depåer som kommer att användas under 2009 (Örebro kommun omfattar både ny depå i staden samt depå i Odensbacken). Samtliga ovan angivna målgrupper kan benämnas som Prioriterade fordon. Dessa målgrupper är medtagna i kapitel 7, för att påvisa avsättning kontra produktionspotential av biogas i utvalda kommuner. Tabell 5-2 Potentiellt biogasbehov Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Målgrupper: Kommunala fordon, Företagsbilar, taxi 12,63 8,91 17,28 6,8 25,1 17 7,46 10,62 29,4 5,99 12,87 133,3 Bussdepåer Länstrafiken 2,76 0,94 5,7 3,75 0,83 5,14 1,72 4,51 26,59 GWh 15,39 8,91 17,28 7,74 30,8 20,75 8,29 10,62 34,54 7,71 17,38 179,41 Totalt 358,82 Det är intressant att se att ovan nämnda Prioriterade målgrupper ensamma nästan skulle kunna förbruka den potential biogas som substraten räcker till även om detta i praktiken inte kommer att ske, varför den privata marknaden även ska stimuleras.

17 Förstudie 17(31) Även om det sedan är tillåtet att efterkonvertera äldre fordon till gasdrift (detta hos ackrediterad verkstad) torde det vara lämpligast att byta ut befintliga fordon efterhand mot nya. Det finns idag, förutom bussar och sophämtningsfordon, cirka 10 olika transportfordon som levereras direkt från fabrik, samt även ett som konverteras av Stadspartner AB i Linköping. Även bland personbilar finns ett 10-tal olika modeller direkt från fabrik att tillgå, samt konverteras i nuläget cirka 8 modeller av Stadspartner, Konvegas (Växjö) och Miljöbilscenter (Göteborg). Flera biltillverkare erbjuder redan gasdrift i sitt sortiment, men alla modeller importeras ej ännu till Sverige. Med ökad tillgång, användning av och efterfrågan på biogas utökas sortimentet!

18 Förstudie 18(31) 6. Tänkbara samarbetspartners och aktörer. Nedanstående tänkbara aktörer avseende distribution, försäljning och etablering av tankställen för biogas har tillfrågats om syn åsikt om att vilja etablera verksamhet i länet. Frågan man svarat på är kort: Är ni villiga att etablera distribution och försäljning av biogas i Örebro län förutsatt tillgång på biogas? Namn Preem Statoil OKQ8 AB Svensk Biogas AB Q-Star Svensk Fordonsgas AB E.ON Gas AB AGA Gas AB Svar Ej svarat Ej svarat Svarat, vill etablera i samarbete med E.ON Gas Har ej för avsikt att etablera fler tankställen än nuvarande i Örebro Hänvisar till Svensk Biogas AB (samarbetspartner) Har ej för avsikt att etablera för närvarande Svarat, positiva till etablering i Örebro län Svarat, positiva till etablering i Örebro län Som framgår av ovanstående prioriteras biogasförsäljning av relativt få bensin- och dieselsäljande aktörer. Det är viktigt att respektive berörd kommun agerar tydligt och verkligen tar sitt ansvar för att biogasproduktion i föreslagna kommuner startas, utan eller i samarbete med privata aktörer. En tänkbar samarbetspartner i både projekterings-, etablerings- och distributionsfrågor såväl som i ägarfrågor kan i vissa fall, utöver ovanstående, även vara Swedish Biogas International AB.

19 Förstudie 19(31) 7. Möjliga framtida steg och rekommendationer Att transportera alla tillgängliga substrat till en mycket stor och central biogasanläggning innebär troligen en lägre produktionskostnad per normalkubikmeter fordonsgas. Dock innebär ett sådant system många, långa och miljöpåverkande transporter, både vad gäller inleveranser av substrat och utleveranser av fordonsgas och biogödsel. Infrastrukturen för distribution av fordonsgas kräver i detta fall stora investeringar i både gasflak och eventuella rengasledningar. Med andra ord finns inget givet svar på frågan om totalekonomi för en sådan lösning, utan detta måste i så fall utredas. När det gäller utformningen av tänkbara, nya anläggningar rekommenderar vi att i möjligaste mån röta slam i reningsverk separat från andra substrat. Även om rötresten från reningsverken kan befinnas vara fri från tungmetaller m.m, är det en fördel att röta övriga substrat i en egen rötkammare. Detta bör bidra till att biogödseln från denna process kan bli certifierad, och kan då innebära ett värde genom att man får betalt för denna. I takt med att priset för handelsgödsel stiger, ökar troligen även värdet på biogödseln. Som exempel kan nämnas att Arla ej tar emot mjölk från gårdar där djuren betat på fält som gödslats med rötresten från reningsverk. Nedan ges en principskiss över de komponenter som kan ingå i den typ av biogassystem som föreslås i kapitel Figur 7-1 Principbeskrivning av biogasanläggning

20 Förstudie 20(31) Det går inte på ett tidigt stadium som detta att göra en detaljerad investeringskalkyl eller lönsamhetsanalys, men vi vill ge följande indikationer vad gäller investeringsstorlek, med hänsyn tagen till den systemlösning och dimensionering som potentialen av substrat visar: Produktionsanläggning blandade substrat för 60 GWh kapacitet, hygienisering, gemensam uppgradering tillsammans med rågas från närliggande reningsverk, biogödsellager (exklusive eventuell förbehandlingsteknik, gasledningar, tomt, markentreprenad osv) miljoner kr. Produktionsanläggning blandade substrat för 30 GWh kapacitet, hygienisering, gemensam uppgradering tillsammans med rågas från närliggande reningsverk, biogödsellager (exklusive eventuell förbehandlingsteknik, gasledningar, tomt, markentreprenad osv): miljoner kr. Beträffande bussdepåer är kostnaden givetvis avhängig av storleken. Ett exempel att utgå ifrån är den nya depån som byggs i Örebro, där gastankningsdelen, inklusive back-up i form av flytande naturgas (LNG) och gaslager uppgår till cirka 25 miljoner kr. Tankställen för övriga berörda fordon innebär normalt en investering på cirka 4,5 miljoner kr., exklusive tomt, markarbeten osv. Investeringsstöd från Naturvårdsverket finns ännu kvar att ansöka (t.o.m ), och ger möjlighet till upp till 30 % stöd av investeringen. Det bör påpekas att för att ansökan ska godkännas ska arbetet visas vara påbörjat. Gasflak för distribution av komprimerad biogas finns i ett flertal storlekar, med transportvolym från ca 1500 Nm 3 till 4800 Nm 3. Motsvarande prisintervall är ca 0,8 till 2,7miljoner kr per gasflak. Utifrån resultatet i sammanställningen under kapitel 4.6 föreslår vi därför (med reservation för realistisk mängd gödsel som substrat, vilket gör att vi nedan anger ett tänkbart spann i potentialen), att vidare utreda biogasproduktion i följande kommuner eller platser:

21 Förstudie 21(31) 7.1. Askersund Biogaspotential enligt kapitel 4.6: Om slam från RV Laxå/Lekeberg tillförs ytterligare GWh 0,68 GWh Totalt cirka GWh Avsättningspotential Prioriterade fordon inkl. bussar 15,39 GWh Länstrafiken har i Askersund en depå där 16 bussar skulle kunna tankas med biogas. Överskott av biogas kan riktas till privatmarknaden i kommunen samt eventuellt transporteras till publikt tankställe i närliggande orter/kommuner genom s.k. gasflak Kumla/Hallsberg Biogaspotential enligt kapitel 4.6: Totalt cirka GWh Avsättningspotential Prioriterade fordon inkl. bussar 38,03 GWh Länstrafiken har i Kumla en depå där 18 bussar skulle kunna tankas med biogas. Det verkar genom detta rimligt att producera biogas, uppgradera denna och bygga tankställe i Kumla, både för bussdepå och publikt. Överskott av biogas kan riktas till privatmarknaden samt eventuellt transporteras till publikt tankställe i den av kommunerna man väljer att inte placera en produktionsanläggning i, genom s.k. gasflak. Ovanstående resonemang bygger på att tillgängliga substrat i båda kommunerna kan transporteras till en central produktionsanläggning, antingen vid något av reningsverken eller på lämplig plats dit rågas från dessa kan ledas. Kumla har en relativt ny rötkammare, med kapacitet att hantera slam från Hallsberg reningsverk. Omvänt kan givetvis produktionsanläggningen placeras i Hallsbergs kommun, vilket dock troligen medför fler transporter totalt med gasflak alternativt högre investering i ledningsnät. Om inte mer biogas produceras i Örebro kommun än den befintliga samt planerade, kan eventuellt Länstrafiken bussdepå i Odensbacken (ca 18 bussar) förses med biogas genom gasflakstransporter härifrån.

22 Förstudie 22(31) 7.3. Karlskoga Det bioenergikombinat som pågår som projekt kan inte på vår förfrågan utge information i nuläget om dess aktuella status. Om detta projekt resulterar i biogasproduktion för fordon är alltså inte känt. Vi föreslår hursomhelst utredning av biogasproduktion i Karlskoga, baserat på substratkartläggningen i kapitel 4.6: Biogaspotential enligt kapitel 4.6: Totalt cirka GWh Avsättningspotential Prioriterade fordon inkl. bussar 30,8 GWh Länstrafiken har i Karlskoga en depå där 27 bussar skulle kunna tankas med biogas. Denna volym biogas bedöms till 5,7 GWh. Totalt sett räcker inte beräknad mängd producerad biogas att försörja samtliga Prioriterade fordon, men här finns en buffert, då den totala avsättningspotentialen avser 100 % av samtliga berörda fordon, vilket inte är troligt. Resonemanget om biogaspotential bygger på att kartlagda substrat i Degerfors kommun inkl. slam från reningsverket transporteras till en tänkt produktionsplats i Karlskoga. Utöver bussdepån i Karlskoga kan även publika tankställen byggas i både Karlskoga och Degerfors. Däremot kan eventuellt projektet Karlskoga Biogas visa sig kunna finna andra eller större mängder substrat, vilket kan öka produktionsvolymen.

23 Förstudie 23(31) 7.4. Lindesberg Biogaspotential enligt kapitel 4.6: Totalt cirka GWh Avsättningspotential Prioriterade fordon inkl. bussar 34,54 GWh Länstrafiken har i Lindesberg en depå där 20 bussar skulle kunna tankas med biogas. Vidare finns en depå i närliggande Nora, även den huserar 20 bussar. Vår idé är att utreda möjligheten att slå samman dessa depåer. Avsättningspotential Prioriterade fordon inkl. bussar om bussdepå i Nora flyttas och slås samman med befintlig bussdepå i Lindesberg 39 GWh Det bör rimligen ges synergieffekter av att slå samman 2 bussdepåer till 1, i synnerhet som avståndet mellan städerna är relativt litet. De 4 kommunerna som samverkar genom BKT bör källsortera sitt hushållsavfall, vilket sänds till tänkt produktionsanläggning i Lindesberg. I nuläget görs inte detta i Hällefors (skickas till Karlskoga) och Ljusnarsberg (skickas till Borlänge). Den totala mängden källsorterat hushållsavfall genererar visserligen inte mer än 1,5 GWh, men den totala transportvolymen i regionen minskar påtagligt om detta substrat skickas för rötning i Lindesberg. Även reningsverksslam från Nora kan transporteras hit. Begränsande av biogasproduktionens storlek är främst hur långa transporter av de till volymen största substraten, grödor och gödsel, kan motiveras ekonomiskt och miljömässigt. Överskott av biogas bör riktas till privatmarknaden samt eventuellt transporteras till publikt tankställe i närliggande orter/kommuner genom s.k. gasflak. Både Hällefors, Nora och Kopparberg kan genom detta förses med publika tankställen. Lindesbergs strategiska placering nära 3 större riks- och länsvägar bör ge passerande trafik goda möjligheter att köpa biogas, inte minst trafik till och från fjällen. Kommunens avloppsreningsverk använder i nuläget inte befintliga rötkammare. I samband med eventuell investering för minskad kvävereduktion bör möjligheten att även investera i ny rötkammare för samrötning av kartlagda substrat utredas.

24 Förstudie 24(31) 7.5. Örebro Biogaspotential enligt kapitel 4.6: Totalt cirka GWh Avsättningspotential Prioriterade fordon inkl. bussar 159,89 GWh Biogas motsvarande ca 11 GWh kommer att produceras på Skebäcks Reningsverk efter att mycel från DSM upphör att vara tillgängligt. Ytterligare biogaspotential finns i att röta källsorterat hushållsavfall, motsvarande12 GWh. Detta ryms i befintlig rötkammare. Den produktionsanläggning som f.n. är under uppförande genom Swedish Biogas International AB, Örebro Biogas, kommer att vid full produktion leverera cirka 60 GWh. Örebro kommun har tecknat ett 10-årigt leveransavtal för inköp av 26 GWh 30 Gwh årligen och Stockholm Gas har tecknat ett 10-årigt leveransavtal om 30 GWh för leverans till Stockholm. Den sistnämnda volymen kan ställas om till lokal användning i takt med att marknaden etableras ytterligare i Örebro. Från Nynäs Gård i Kumla kommun utreds separat möjligheten att i rågasledning transportera biogas för uppgradering vid Örebro Biogas. För detta erfordras givetvis en rötningsanläggning på gården. Detta skulle innebära en ytterligare energitillförsel av cirka 5 GWh Om samtliga ovanstående nuvarande etablerade möjligheter förverkligas kan alltså den totala biogasproduktionen i Örebro kommun uppgå till cirka 88 GWh inklusive Örebro Biogas, under byggnation. Både Nynäs Gård och Örebro Biogas kan dock tillföras ytterligare substrat, varvid produktionen i framtiden kan bli än större. Örebro har som synes såväl stor marknads- som produktionspotential samt har redan i dagsläget tagit ett antal viktiga steg till en långsiktigt stor biogasmarknad. I syfte att agera gott exempel och motor för övriga kommuner i länet ser vi en god möjlighet i att expandera marknaden från nämnda 88 GWh. Detta kan marknadsmässigt ske genom att etablera regional busstrafik på biogas från befintliga anläggningar samt ställa krav på offentliga transporter såsom taxi med flera på biogas. Produktionsexpansionen kan initialt ske i befintliga anläggningar genom tillförsel av ytterligare råvara såsom grönmassa och hushållsavfall. I en övergångsperiod kan anläggningarna i kommunen leverera biogas regionalt för att i samband med en ökad och stabil förbrukning i övriga kommuner etablera lokala produktionsanläggningar vid identifierade noder.

25 Förstudie 25(31) Figur 7-2 Örebro Biogas under byggnation, färdigställd augusti Mottagningshall och maskinhus 2. Bufferttank för FeCl och våta vegetabiliska biprodukter 3. Spannmålssilo 4. Rötkammare 5. Rötkammare 6. Biogödselbrunn 7. Gasfackla 8. Gasuppgradering och likvifiering 9. Yta för silagensilering 7.6. Övrigt Utöver ovanstående möjliga produktionsanläggningar, bussdepåer och publika tankställen bör det utredas om publika tankställen även kan byggas i Degerfors Kopparberg Hällefors Hallsberg Nora Laxå Dessa tankställen bör kunna försörjas med transporterad biogas med gasflak. Totalt finns därmed möjlighet att bygga upp till 10 nya tankställen i länet, förutom de 2 befintliga tankställena i Örebro.

26 Förstudie 26(31) 7.7. Sammanfattning av möjligheter för Länstrafiken Länstrafikens energibehov framgår av nedanstående: Tabell 7-1 Sammanställning över Länstrafikens energibehov Bussar Depå [antal] prel Diesel liter/år Energibehov/år Kopparberg ,72 GWh Hällefors ,94 GWh Lindesberg ,14 GWh Nora ,51 GWh Örebro ,47 GWh Odensbacken ,12 GWh Kumla ,75 GWh Laxå ,83 GWh Askersund ,76 GWh Karlskoga ,70 GWh Totalt ,94 GWh (Drivmedelsförbrukning baserad på 2007 års siffror) DETTA KAN NÅS OCH ÖVERTRÄFFAS! Mål: Fasa ut diesel med 40 % senast 2012 De 10 depåer som planeras användas från 2009 kan inte samtliga försörjas med biogas, om inte valet att transportera komprimerad gas med gasflak görs. För detta krävs investeringar i dispensersystem och gasflak även på de minsta depåerna. Depåer som kan försörjas direkt med biogas, förutsatt att de möjliga produktionsalternativ som anges i kapitel 7 förverkligas, är: Lindesberg Odensbacken Kumla Askersund Karlskoga Örebro (redan beslutat) Även depåerna i Hällefors, Kopparberg och Laxå kan försörjas med gasflaksdistribution. Vi rekommenderar en fördjupad utredning.

27 Förstudie 27(31) 8. Gårdsbaserad biogasproduktion Idag finns ca tio gårdsanläggningar runt om i Sverige som rötar företrädesvis gödsel från gårdens djurhållning till biogas. Hälften av dessa anläggningar ligger på lantbruksskolor där produktionen är en del av undervisningen. Intresset för och kunskapen om biogasanläggningar på gårdsnivå har dock ökat under de senaste åren med stigande energipriser och tillgång till välfungerande produktionsanläggningar. Delvis tack vare en riktat investeringsstöd för lantbrukare som vill satsa på biogasproduktion förväntas ett stort antal anläggningar att byggas under de kommande 5 åren. Inom Örebro län finns förutsättningar för att ett flertal gårdsanläggningar för biogasproduktion ska kunna byggas. Gödsel kommer att vara huvudsubstrat i dessa anläggningar men både grödor och vegetabiliska biprodukter kommer att kunna spä på produktionen. Kortsiktigt kommer den biogas som produceras på dessa gårdar med bäst lönsamhet att driva en gasmotor för produktion av miljömärkt el och uppvärmning av fastigheter med överskottsvärmen. I vissa fall, som Nynäs gård under kapitel 7 ovan, kommer möjligheter till fordonsgasproduktion att finnas redan nu. I de flesta fall är dock detta något som kan vara aktuellt som ett nästa steg i förädlingen av producerad biogas när marknaden är mogen om några år.

28 Förstudie 28(31) 9. Sammanfattning Den totala biogaspotentialen i Örebro län motsvarar cirka 384 GWh, även om det av logistiska skäl kan vara mindre, då gödsel är en av de största substratvolymerna Substrattillgången är störst inom grödor och gödsel, vilket kräver fungerande transportlogistik och samtidigt begränsar tillgången, då avstånd från leverantör till produktionsanläggning påverkar ekonomiskt och miljömässigt Prioriterade målgrupper som kommunala fordon, företag, förmånsbilinnehavare, taxibolag och Länstrafiken ger tillsammans ett totalt energibehov av cirka 359 GWh. För dessa fordon är det inte praktiskt möjligt att använda biogas som bränsle för samtliga, varför även privatmarknaden bedöms kunna erbjudas biogas inom ett antal kommuner Länstrafikens totala energibehov av cirka 52 GWh kan produceras och distribueras till 9 depåer (detta omfattar även den volym som redan är kontrakterad i Örebro kommun) (Om valet görs att behålla befintlig depå i Nora kan givetvis även denna försörjas med gasflaksdistribution) Substratmängder och avsättningspotential möjliggör 4 nya produktionsanläggningar i länet, samt ytterligare biogasproduktion än den befintliga och planerade i Örebro kommun. 10 nya publika tankställen bör kunna byggas i länet, förutom de 2 befintliga Nära 384 GWh som energi motsvarar nästan 39 miljoner Nm 3 biogas uppgraderad till biometan. Om denna mängd ersätter lika många miljoner liter bensin och diesel minskar utsläppen av CO 2 till atmosfären med mer än ton varje år Potentialen för biogas om alla substrat kan utnyttjas utgör 15 % av allt drivmedel i Örebroregionen årligen Slutsats: Detaljerade substratmängder, avsättning av biogödsel, produktionsanläggningar, bussdepåer, tankställen och målgrupper bör utredas i berörda kommuner. På nästa sida visas grafiskt hur en framtida biogasstruktur kan se ut (Figur 9-1).

29 Förstudie 29(31) Biogasproduktion Biogasbussdepå Publik biogasmack F- F- Försörjd med mobila gasflak F- F- F- F- F- F- Figur 9-1 Så här kan biogasstrukturen i Örebro län se ut i framtiden

30 Förstudie 30(31) Figur 9-2 Bild på bussdepå med gastankning Figur 9-3 Bild på publikt tankställe

31 Förstudie 31(31) Figur 9-4 Bild på gasflak