Anvisningar för regionalt och internationellt utvecklingsarbete

Transkript

1 Anvisningar för regionalt och internationellt utvecklingsarbete STADSKONTORET

2 Världen är en del av Halmstad... 3 Utvecklingsarbete inom EU och resten av världen... 4 EU:s fonder och program... 5 Transnationella sektorsprogram... 5 Strukturfonder... 5 Utveckling av projekt i Halmstads kommun Projektmodell EU:s beslutsfattande Bevakning och påverkan Kontakt Mer information

3 Världen är en del av Halmstad Utvecklingen av våra verksamheter pågår ständigt. Vår omvärld förändras, medborgarnas behov och preferenser skiftar över tid och strävan att effektivisera det vi gör i kommunen är ständigt närvarande. På senare tid har vi inom Halmstads kommun också infört en ny visionsstyrningsmodell som skall styra kommunen mot vision Halmstad Det finns många sätt på vilka vi kan utveckla våra verksamheter. Ett av dessa är genom regional och internationell samverkan och engagemang. Genom att delta i projekt tillsammans med andra kan vi få till oss ny kunskap, nya erfarenheter och nya lösningar på utmaningar som vi har gemensamt. Genom framför allt EU:s många fonder och program kan vi också tillföra värdefulla ekonomiska resurser till sådan verksamhet som vi ändå skall bedriva. För att bedriva ett framgångsrikt utvecklingsarbete krävs också att man är medveten om utvecklingen i vår omvärld. EU styr i dag över allt fler frågor och lite drygt hälften av alla de frågor som beslutas av en kommunal fullmäktigeförsamling brukar sägas ytterst bestäms av EU. Om vi i Halmstad skall ha något inflytande över framtiden och förutsättningarna för våra verksamheter på kommunal nivå, krävs det alltså att vi vet vad som händer omkring oss och är med där besluten fattas. Bevakning och påverkan avseende det som händer inom EU blir därför allt mer viktig, även för en kommunal verksamhet. Kommunfullmäktige har antagit riktlinjer för internationellt arbete i Halmstads kommun. Dessa riktlinjer gäller för samtliga nämnder och bolag inom kommunkoncernen. Stadskontoret utgör ett centralt stöd för övriga verksamheter i dessa frågor. Som ett led i detta stöd har dessa anvisningar tagits fram och vår förhoppning är att de skall vara ett stöd i arbetet med att bedriva ett framgångsrikt utvecklingsarbete med hjälp av regionalt och internationellt engagemang. Tommy Palm Tillförordnad kommunchef 3

4 Utvecklingsarbete inom EU och resten av världen Kommunens olika verksamheter deltar på olika sätt i utvecklingsarbete som finansieras eller stöds av EU eller nationella myndigheter. Vissa projekt, t.ex. de finansierade av EU:s strukturfonder, ställer inte alltid krav på transnationell samverkan, utan kan bedrivas av en enda förvaltning i Halmstads kommun, i samarbete mellan flera förvaltningar och bolag, eller mellan flera kommuner i Halland. Andra projekt har som uttalat syfte att just binda samman olika aktörer i olika länder, så kallade transnationella projekt. Dessa kan finansieras av EU:s strukturfonder eller de så kallade sektorsprogrammen. Inom Halmstads kommun deltar vi i tre olika former av transnationella projekt. Former av transnationellt samarbete Funktionella samarbeten är de vanligaste. Här är det själva utvecklingsbehovet som står i fokus och vi samarbetar med andra aktörer oberoende av var i världen de befinner sig. Det primära är att de identifierats som mest lämpliga för just detta specifika projekt. När projektet är färdigt kan det antingen utvecklas till ett nytt projekt eller avslutas. Då avslutas också samarbetet med dessa aktörer. Geografiska samarbeten sker med en aktör, oftast en annan kommun eller region, för vilken Halmstads kommun som helhet har bedömt att det finns synnerligen goda möjligheter till samverkan inom fler än ett område. Bedömer båda parter att det finns en god grund för samarbete kan kommunstyrelsen då teckna ett flerårigt samarbetsavtal, vilket öppnar upp för fler samarbets- och finansieringsmöjligheter kommunerna emellan. Samarbete med utvecklingsländer är den tredje formen av transnationellt samarbete. Vid samarbete med utvecklingsländer krävs att Halmstads kommun tecknar ett kommunalt partnerskap med en kommun i något av de utvecklingsländer som är godkända för kommunala partnerskap (i regel samma länder som prioriteras inom den nationella biståndspolitiken). Projekten och den svenska partens engagemang är fullt ut finansierade av medel från Sida. Syftet med kommunala partnerskap är att stödja demokratisk och ekonomisk utveckling i mottagarlandet. För närvarande har Halmstads kommun partnerskapsavtal med Vitebsk i Vitryssland och med Moshi i Tanzania. I september 2008 besökte Halmstads kommun Moshi i Tanzania, vilket ledde fram till ett avtal om partnerskap. 4

5 EU:s fonder och program Den politik som EU beslutar över implementeras till stor del på regional och lokal nivå runt om i unionen. Det betyder att t.ex. EU:s politik för folkhälsa ytterst genomförs av regionala och lokala organ runt om i Europa. Eller att de mål för vår gemensamma miljö som EU sätter upp inte kan uppnås om inte varje kommun och region inom EU är med och bidrar till helheten. Den ekonomiska aktiviteten inom EU och vårt gemensamma välstånd är också summan av varje regions bidrag. I dag finns stora skillnader mellan regionerna inom EU och åtgärder för att öka de mest eftersatta regionerna bidrar till ett ökat välstånd i hela EU. För att underlätta genomslaget av gemensam politik och målsättningar har EU inrättat en rad så kallade fonder och program. Dessa instiftas av EU och görs tillgängliga för aktörer runt om i unionen som bidrar till det gemensamma. Till exempel kan kommuner få stöd för åtgärder inom folkhälsoområdet som bidrar till EU:s politik på området. Högskolor och universitet kan delta i forskningsprojekt som resulterar i nya lösningar på våra gemensamma utmaningar. De så kallade strukturfonderna syftar till att öka det ekonomiska välståndet inom EU:s många regioner. EU:s fonder och program kan grovt delas in i två olika former: transnationella sektorsprogram och strukturfonder. Transnationella sektorsprogram De transnationella sektorsprogrammen är just vad de heter, det vill säga de är transnationella till sin karaktär i så motto att de kräver samarbete mellan flera olika aktörer i flera olika länder. De riktar in sig på en sektor, exempelvis folkhälsa, infrastruktur eller handelsfrämjande åtgärder. De inrättas av EU för att stödja utvecklingen inom en sektor och följer de prioriteringar som för tillfället finns inom EU. För sektorsprogrammen avsätter EU en viss summa pengar som sedan kan sökas av aktörer runt om i unionen oberoende av geografisk hemvist. Det är alltså en pott för hela unionen och det finns inte öronmärkta pengar för specifika regioner eller medlemsländer. Alla tävlar på lika villkor i fördelningen av resurserna. Exempel på transnationella sektorsprogram är EU:s sjunde ramprogram för forskning och utveckling, Life+ för insatser på miljöområdet eller programmet Kultur 2007 för stimulering av kultursektorn inom EU. För att delta i EU:s sektorsprogram krävs ofta ett väl uppbyggt partnerskap med aktörer från olika länder. Projekten är ofta lite större till sin karaktär och sträcker sig över flera år. Strukturfonder EU:s strukturfonder syftar till att stödja strukturella åtgärder inom en viss region. Strukturfonderna är egentligen enbart just fonder av finansiella medel som avsätts för att stödja olika mål. Under åren finns tre mål för strukturfonderna. 5

6 Mål 1 Konvergens Konvergensmålet riktar sig till de mest eftersatta regionerna inom EU. Dessa återfinns framför allt i de östra och södra delarna av unionen. Inga regioner i Sverige omfattas av konvergensmålet. Mål 2 Regional konkurrenskraft och sysselsättning Målet regional konkurrenskraft och sysselsättning riktar sig i princip till alla de övriga regioner inom EU som inte får stöd inom konvergensmålet. Målsättningen är att stärka regioners konkurrenskraft och öka sysselsättningen. Målet kan enkelt delas in i två olika delar, där den ena fokuserar på regioners konkurrenskraft och finansieras via Europeiska regionala utvecklingsfonden, och den andra delen på åtgärder för att öka sysselsättningen och finansieras via Europeiska socialfonden. Mål 2 har samma inriktning inom hela EU, men varje land har fått sätta sin prägel på inriktningen, för att det skall passa in med den nationella politiken och sysselsättningssituationen. På liknande sätt har man delat in Sverige i åtta olika regioner. Halland tillsammans med Västra Götaland utgör en region, kallad Västsverige. Enkelt kan man alltså säga att det finns många prioriterade områden i den europeiska strategin, några färre prioriterade områden i den nationella, och än färre, tydligt fokuserade områden för insatser i det västsvenska programmet för konkurrenskraft och i den västsvenska planen för sysselsättning. 1 Mål 2 regional konkurrenskraft Målet med det västsvenska programmet för mål 2 regional konkurrenskraft är att bidra till hållbar tillväxt via fler företag och arbetstillfällen som även bidrar till en hållbar stadsutveckling. Programmet ska bidra till att skapa fler arbetstillfällen och företag. Programmet har följande tre insatsområden; Entreprenörskap och innovativt företagande, samverkansinitiativ och innovativa miljöer, samt hållbar stadsutveckling. För Halland och Halmstad samspelar insatserna inom mål 2 regional konkurrenskraft med det halländska regionala tillväxtprogrammet inom Region Halland. Nutek är ansvarig myndighet för beviljande av projekt inom mål 2 regional konkurrenskraft och dess bedömningar görs på grundval av de prioriteringar som görs inom ett så kallat strukturfondspartnerskap där bland annat politiker från Halmstads kommun är delaktiga. 1 Formellt är Europeiska regionala utvecklingsfonden indelat i åtta olika programområden medan Europeiska socialfonden är ett enda program för hela Sverige, men där man har utarbetat regionala planer för insatserna. Motivet bakom detta är att sysselsättningspolitiken till stor del är nationellt utformad och man vill då ha en större samstämmighet över hela landet, vilket man får genom att ha ett enda program och alltså enbart regionala planer för genomförandet 6

7 Exempel på insatser inom entreprenörskap: Entreprenörskap inom eftergymnasial utbildning: Breda aktiviteter för att inspirera till kreativt tänkande och företagsamhet samt genom praktisk vägledning gå vidare i processen från idéförverkligande till företagsamhet. Vidare skall dessa aktiviteter kunna kompletteras med spetssatsningar i syfte att kommersialisera ny kunskap som växer fram i samspel mellan akademi och företag. Utveckling av nya former för förinkubatorer. Stimulera entreprenöriellt klimat: Insatser för att uppmuntra entreprenöriell kultur och positivare attityder till företagande. Eftersom många företagare går i pension inom programperioden kommer det också att finnas ett särskilt behov av nya företagare som kan ta över vid ägarskiften. Särskilda aktiviteter kommer att genomföras för att stimulera kvinnligt företagande och företagande bland människor med utländsk bakgrund. Ökat idéflöde: Strukturerna skall utvecklas för att identifiera affärsidéer, avknoppningar och uppfinningar från såväl individuella innovatörer, forskare på universitet och högskolor och från näringsliv och offentlig sektor i syfte att underlätta kommersialisering. Nyföretagarrådgivning: Bättre tillgänglighet till bra rådgivning samt utveckling, kvalitetssäkring och samordning av rådgivning och dess metoder bland verksamhetens aktörer. Exempel på insatser inom innovativt företagande: Nya kunskapsintensiva företag: Stimulans och utveckling av befintliga och nya inkubatorer Företagstillväxt: Stimulera till ny kunskap och kompetens för utveckling av nya produkter, tjänster och marknader i samverkan och samspel mellan exempelvis forsknings- och utbildningsinstitut, akademi och företag eller företag emellan. Utveckling av regionala supportsystem som tillgodoser företagens behov av kvalificerade externa specialisttjänster. Innovativa åtgärder: Aktiviteter som bygger på erfarenheter av tidigare genomförda aktiviteter inom Innovativa åtgärder (Industriell Dynamik) samt kommande program CIP och arbetsmetoden Experimentation. Aktiviteterna består av utveckling och test av nya metoder och arbetssätt för att förbättra innovationsförmågan. Vidare exempelvis avancerad rådgivning och erfarenhetsutbyte inom affärsutveckling, ledarskap, organisation, rekrytering och exportutveckling Aktiviteterna bygger på en efterfrågan från näringslivet. Regionala supportsystem kan bli aktuella. Särskilda aktiviteter planeras avseende inriktning på utveckling av miljövänliga produkter och processer. Kapitalförsörjning: Exempelvis företagsfinansiering i form av såddfinansiering för utvecklingsinsatser i nystartade teknik- och kunskapsföretag, Regionalt bidrag till företagsutveckling, utveckling av olika former av finansieringsinstrument i form av riskkapital, låne- och garantifonder samt lokala och regionala utvecklingsfonder. 7

8 Exempel på insatser inom Samverkansinitiativ och innovativa miljöer: Analyser, dialogforum och operativ koordination av nätverk. Aktiviteter såsom framsynsanalyser, road maps och dialogforum, där visioner och mål utvecklas. Koordination av nätverk. FoU-program, experiment, affärsutveckling, internationalisering, kunskapsöverföring och aktivitetsstöd. De aktiviteter som identifieras i klusterinitiativens strategiarbete kan genomföras inom insatsområdet. Det kan t.ex. omfatta FoU-projekt, experiment och testverksamhet, kunskapsöverföring samt affärsutveckling för små och medelstora företag. Även aktiviteter inom klusterinitiativ såsom seminarier, workshops, webbsidor och andra information och kommunikationsverktyg, kan omfattas av insatsområdet. Aktiviteter som stimulerar nyföretagande. Klusterinitiativ och nätverk utgör såbäddar för nya, innovativa idéer. Aktiviteter som stimulerar idéflödet från klusterinitiativ till kommersialisering i nya företag ska genomföras under programmet. Aktiviteter som attraherar kompetens, kapital och investeringar. Ett inflöde av internationellt konkurrenskraftiga företag, samt kompetens och kapital stärker de regionala styrkområdena ytterligare. Det motiverar satsningar på internationell profilering av regionala kluster och insatser för att attrahera kompetens, kapital och investeringar. Aktiviteter för utvecklings- och innovations miljöer. Investeringar i lokaler i geografisk närhet till företagskluster samt teknisk infrastruktur av typen labb och testbeds, där det kan drivas test-, experiment och demonstration av olika tekniska och / eller affärsmässiga innovationer. Utveckling av kompetensen och förmågan att organisera och driva samverkansprojekt med deltagande från näringsliv, akademi och samhälle. Kapitalförsörjning. Exempelvis företagsfinansiering i form av såddfinansiering för utvecklingsinsatser i nystartade teknik- och kunskapsföretag, Regionalt bidrag till företagsutveckling, utveckling av olika former av finansieringsinstrument i form av riskkapital, låne- och garantifonder samt lokala och regionala utvecklingsfonder. För samtliga projekt krävs en offentlig medfinansiering på procent av kostnaden. Hållbar stadsutveckling Insatsområdet gäller i princip uteslutande för vissa delar av Göteborgs stad. 8

9 Mål 2 sysselsättning Det nationella programmet har som övergripande mål att uppnå ökad tillväxt genom god kompetensförsörjning samt ett ökat arbetskraftutbud. Företagande samt bättre integration i arbetslivet skall särskilt prioriteras. Programmet har två övergripande insatsområden; kompetensförsörjning respektive ökat arbetskraftsutbud. Nedan följer beskrivningar av insatser (från det operativa programmet). Insatser inom området kompetensförsörjning finansieras till 100 procent medan insatser inom ökat arbetskraftsutbud kräver medfinansiering om 60 procent. ESF-rådet är ansvarig och beviljande myndighet för projekt inom mål 2 sysselsättning. Dess bedömningar görs på grundval av prioriteringar inom ett så kallat strukturfondspartnerskap där bland annat politiker från Halmstads kommun är delaktiga. Kompetensförsörjning Främja sådan kompetensutveckling som säkerställer en omställning av redan sysselsatta så att de inte riskerar arbetslöshet på grund av att de inte har efterfrågad kompetens. Inom ramen för programområdet skall satsningar göras på att förnya och utveckla sysselsattas kompetens. Med ökad kompetens stärks den sysselsattes möjligheter att klara pågående strukturomvandling. Givet programmets syfte att bidra till ökad tillväxt och sysselsättning är kompetensutveckling av företagare särskilt betydelsefull. Satsningar på kompetensutveckling med fokus på entreprenörskap kan bidra till att fler startar företag och till att befintliga företagare kan utveckla sin verksamhet. På så sätt kan fler arbetstillfällen skapas inom privat och offentlig sektor och inom den sociala ekonomin. Det är viktigt att insatserna utgår från den enskildes behov. Kompetensutveckling vad gäller entreprenörskap och regelverket kring företagande kan även riktas till potentiella företagare som idag är anställda. Genom att synliggöra individens kompetenser, koppla samman dessa med idéerna om utveckling av arbetsorganisation och verksamhetsutveckling, samt de behov som bl.a. det lokala och regionala näringslivet ger uttryck för, ges en god bild av kompetensutvecklingsbehoven på arbetsplatserna. Erfarenhet visar att tillväxtmöjligheterna främjas av att medarbetarnas kapacitet bättre tas till vara vid utveckling av verksamhet och arbetsorganisation. Geografisk och yrkesmässig rörlighet bidrar till en effektivare matchning mellan arbetskraften och lediga jobb och uppdrag och därmed till en större dynamik på arbetsmarknaden. En god matchning på arbetsmarknaden kännetecknas bl.a. av låg arbetslöshet och korta söktider och vakanstider, men även av att kvaliteten i matchningen är god där den arbetssökande får ett jobb som passar individens kvalifikationer och arbetsgivaren får den arbetskraft som efterfrågas. Vidare stödjer programmet projekt för kompetensutveckling utifrån detta breda perspektiv på omställning. Branschvisa projekt är exempel på satsningar på kompetensutveckling inom detta programområde. Förebygga och motverka diskriminering och utestängning på arbetsmarknaden. En viktig målsättning i programmet är att främja likabehandling i arbetslivet. Förutom de grundläggande demokrati- och rättighetsaspekterna som finns i sammanhanget, är det av stor betydelse att synliggöra det faktiska arbetskraftsutbudet. I programmet betonas särskilt betydelsen av att programmet bidrar till ökad integration. 9

10 I programområdet ges utrymme för kompetenshöjande insatser för att främja likabehandling i arbetslivet. Likabehandling inkluderar även kompetenshöjande insatser för ökad jämställdhet mellan kvinnor och män, t.ex. genom att ge utrymme för kompetensutveckling som syftar till att bryta den könssegregerade arbetsmarknaden. I programmet bör förhållanden i utsatta stadsdelar i storstäder och större städer samt de glest befolkade områdena i norra Sverige beaktas. Programmet stödjer därför även projekt som bidrar till ökad kompetens hos utvalda målgrupper inom vissa kompetensområden. Det kan handla om kompetensutveckling i syfte att främja likabehandling i arbetslivet med någon/några av grunderna för diskriminering som utgångspunkt. Förebygga långtidssjukskrivningar Programmet syftar även till att förebygga långtidssjukskrivningar samt att underlätta för redan sjukskrivna att återgå i arbete. För att kunna ta till vara sysselsattas kompetens fullt ut och göra det möjligt för dem att arbeta i önskad utsträckning, är det viktigt att ge förutsättningar för att kunna förena arbetsliv med familjeliv. Sådana förutsättningar kan skapas genom satsningar på såväl arbetets organisering som kompetensutveckling. Dessa satsningar kan ha betydelse inte minst för att förebygga längre sjukfrånvaro från arbetet, och därmed minska risken för individen att hamna utanför arbetslivet. Ökat arbetskraftsutbud Underlätta för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden att träda in och stanna kvar på arbetsmarknaden genom otraditionella insatser. Programområdet syftar till att bidra till ökad social sammanhållning och ett inkluderande arbetsliv med fokus på personer som idag står långt från arbetsmarknaden, men som genom att delta i något av projekten, ökar sina möjligheter att komma in och stanna kvar på arbetsmarknaden. Att underlätta för personer med utländsk bakgrund samt för unga att etablera sig på arbetsmarknaden, skall särskilt prioriteras. Förhållanden i utsatta stadsdelar i storstäder och större städer samt de glest befolkade områdena i norra Sverige bör beaktas. Metoder och erfarenheter som gett goda resultat bör spridas till den ordinarie verksamheten efter projektets slut. Det är även önskvärt att projektverksamhet kan leva vidare av egen kraft på kommersiell bas. Programmets inriktning på att skapa ett ökat deltagande på arbetsmarknaden och att bryta utanförskapet innebär insatser i form av effektivare matchning mellan arbetssökande och arbetsgivare genom intensifierad jobbsökning, vägledning, utbildning och coaching. Insatserna kan bl.a. ske inom ramen för jobb- och utvecklingsgarantin. Arbetsförmedlingen, försäkringskassan, kommunen, socialtjänsten kan samarbeta med exempelvis ett bemanningsoch rekryteringsföretag i syfte att skapa kompletterande förmedlingsverksamhet. I programområde 2 skall bl.a. ungas etablering på arbetsmarknaden prioriteras. Stöd kan ges till insatser som syftar till att gruppen unga som hamnat i ett utanförskap minskar, samt i andra hand, till insatser i syfte att förebygga att unga hamnar i ett utanförskap. Utrymme ges därmed för insatser riktade till unga som är på väg in i arbetslivet, med särskilt fokus på de som ej fullföljt sina gymnasiestudier. Det kan i första fallet handla om insatser riktade till unga som varken avslutat sina studier med fullständiga betyg eller arbetar. Exempelvis stöd till individen att antingen avsluta sina gymnasiestudier, alternativt inleda gymnasiestudier, eller på annat sätt förbereda sig för ett 10

11 yrkesliv. Insatserna skulle bl.a. kunna genomföras inom ramen för jobbgarantin för unga. Uppföljningen av unga som varken befinner sig i utbildning eller arbete är en annan angelägen fråga, där samverkan mellan utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningarna i kommunen är viktiga aktörer. Det kan i det andra fallet handla om insatser som, för att förebygga att unga hamnar i utanförskap, innebär samverkan mellan olika aktörer, t.ex. kommunen, arbetsförmedlingen, utbildningsväsendet, privata och offentliga arbetsgivare samt organisationer, sammanslutningar och företag inom den sociala ekonomin. Det handlar om att förbereda unga studerande för arbetslivet. Med hjälp av samverkan mellan olika aktörer kan unga tidigt erbjudas möjlighet till lärande i arbetslivet och skapa sig ett eget kontaktnät med potentiella framtida arbetsgivare. Samverkan mellan skola och arbetsliv kan bidra till matchningen mellan ungas val av utbildning, utbildningars faktiska innehåll och arbetslivets behov av kompetens förbättras. Genom samverkan mellan skola och arbetsliv kan vägarna in i många yrken förtydligas, t.ex. genom utveckling av kompetensbevis, kompetenstrappor och introduktions- och färdigutbildning. I samband med t.ex. utveckling av utbildningsinnehållet för yrkesutbildningar ges utrymme för att fler unga ges möjligheter att få inblick i företagandets vardag. Därigenom skall utbildningen underlätta för unga att starta eget företag efter avslutade studier. Insatserna kan därmed bidra till att förebygga att unga hamnar i ett utanförskap. I programmet bör förhållanden i utsatta stadsdelar i storstäder och större städer samt de glest befolkade områdena i norra Sverige beaktas. Underlätta en återgång till arbete för personer som är eller har varit långtidssjukskrivna genom innovativa insatser. Projekt som fokuserar på verksamhet för personer som är sjukskrivna eller uppbär sjuk- och aktivitetsersättning och som bedöms ha helt eller delvis nedsatt arbetsförmåga kan vara arbetslivsinriktade eller vara av förberedande arbetslivsinriktad karaktär. Projekten bör syfta till att ta till vara arbetsförmåga samt underlätta återgång till arbetslivet. Det kan vara aktuellt med insatser som fokuserar både på individens kompetens, behov och förutsättningar och på behoven hos arbetsgivaren. Projekten kan omfatta samverkan mellan aktörer såsom t.ex. arbetsgivare, hälso- och sjukvården, Försäkringskassan, företagshälsovården, arbetsmarknadens organisationer, arbetsförmedlingen, kommunen, utbildningsaktörer eller ideella organisationer, sammanslutningar och företag inom den sociala ekonomin. Modeller eller metoder för arbetsgivarsamverkan, t.ex. arbetsgivarringar eller organisationer som är inriktade på rehabilitering inom en specifik bransch, kan vara relevanta i dessa sammanhang. 11

12 Mål 3 Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg IV) Målet Europeiskt territoriellt samarbete skall stärka utvecklingssamarbete mellan regioner i olika medlemsländer. Målet bygger på det tidigare så kallade gemenskapsinitiativet Interreg. Öresund-Kattegatt-Skagerack Interreg IVA Öresund Kattegatt Skagerackär indelat i två sub-program, där Halland och Halmstad har möjlighet att nyttja den del som benämns Kattegatt-Skagerack (KASK). Denna del omfattar förutom Hallands län även Västra Götalands län i Sverige, Östfold, Akershus, Oslo, Vestfold, Buskeryd, Telemark och Aust-Agder i Norge, region Nordjylland och delar av Region Midtjylland i Danmark. Insatser skall fokusera på hållbar ekonomisk utveckling, att binda samman regionen, eller att främja vardagsintegrationen. Projektet måste omfatta minst två projektpartners från minst två länder. Förvaltande myndighet för programmet är Nutek. För subprogrammet Kattegatt-Skagerack (KASK) finns också ett programsekretariat som sköts av Region Halland med placering i Kungsbacka. En viss del av de finansiella medlen är också tillgängliga för projekt som omfattar parter från hela programområdet; det finns med andra ord vissa möjligheter för projekt för Halmstad med parter även inom Öresundsområdet. Exempel på insatser inom området främja ekonomisk tillväxt: Utveckla gemensamma innovationsstrategier Rådgivning till små och medelstora företag Insatser för att främja entreprenörskap i befintliga och potentiella tillväxtsektorer Samarbete kring utveckling och marknadsföring av större gränsregionalt intressanta evenemang Framtagande av handlingsplaner för att stärka besöksnäringen Insatser för att fler innovationer och uppfinningar blir kommersiellt gångbara Samarbete mellan kluster och forskningsinstitutioner Samarbete kring hållbar turism Samarbete kring miljödriven näringslivsutveckling. Exempel på insatser inom området binda samman regionen: Utveckla informationssystem, produkter och tjänster till trafikanter och resenärer Trafiksäkrare och mer hållbar transportstruktur Samarbete mellan kommuner, landsting, myndigheter m.fl. kring samhällsplanering Aktiviteter inom begreppet mobility management Miljöanpassat transportsystem för person- och godstransporter 12

13 Utveckling av regionalt sjösäkerhetsarbete Gemensamma miljöplaner och/eller inventering av miljöstrategier Samverkan mellan sjukhus för att nyttja gemensamma resurser Gemensam gränsregional kulturplanering Samarbeten som stärker samspelet mellan stad och land. Exempel på insatser inom området främja vardagsintegration: Gemensamma utbildningar Undanröjande av gränshinder inom arbetsmarknadsområdet Utveckling av metoder och modeller för kompetensutveckling anpassade efter arbetsmarknadens behov Vidareutveckling av gränsöverskridande system för värdering och överföring av studiemeriter Utveckling av informationskanaler som ökar invånarnas kunskap om programområdet Gemensamma miljöutbildningar Främja miljöanpassade arbetsplatser Samarbete mellan turismorganisationer och skolor, universitet, kulturinstitutioner etc för att öka intresset för regionen och dess miljö. Österjöprogrammet Interreg IVB I programmet ingår följande områden: hela Sverige, Norge, Danmark, Polen, Estland, Lettland, Litauen, Finland samt delar av norra Tyskland. Som partnerländer ingår Norge samt delar av Ryssland och Vit-ryssland. För insatser för Ryssland och Vitryssland bidrar det Europeiska Grannskaps- och Partnerskapsinstrumentet (ENPI) med pengar till insatser. Programmets insatsområden är innovation, tillgänglighet, förvaltning av Östersjön, samt stads- och regionutveckling. Nationella, regionala och lokala offentliga myndigheter samt offentliga forsknings- och utbildningsinstitutioner kan söka stöd. Privata företag kan delta i projekt om de har egen finansiering. En grundläggande förutsättning för att få stöd är att projektsamarbetet sker mellan minst tre aktörer från minst tre länder, varav minst en aktör ska komma från en medlemsstat i EU. Joint Technical Secretariat of the Baltic Sea Region Programme i Tyskland är förvaltningsmyndighet för Östersjöprogrammet. Sekretariat har sitt huvudkontor i Rostock. Exempel på insatser inom de olika områdena: Främja innovationer Providing support for innovation sources Facilitating the technology transfer and diffusion of knowledge across the BSR Strengthening the social capacity in generation and absorption of new knowledge 13

14 Intern och extern tillgänglighet Promotion of transport and ICT to improve accessibility and sustainable socioeconomic growth Further integration within the existing transnational development zones and creation of new ones Östersjön som en gemensam resurs Water management (with special attention to challenges caused by increasing economic activities and climate changes) Economic management of open sea areas and sustainable use of marine resources Improved maritime safety Integrated development of off-shore and coastal areas Attraktiva och konkurrenskraftiga städer och regioner Strengthening metropolitan regions, cities and urban areas as engines of economic development Strategic support for integrated Baltic Sea Region development and socio-economic and territorial cohesion Strengthening social conditions and impacts of regional and city development (cofunded by ENPI only, benefiting especially Russia and Belarus) Nordsjöprogrammet Interreg IVB Regioner i Sverige som omfattas av programmet är Västra Götalands län, Hallands län, Skåne län, Värmlands län samt Kronobergs län. I övrigt täcker programmet hela Norge och Danmark samt delar av Storbritannien, Belgien, Nederländerna och Tyskland. Insatsområden är innovationer, hållbar miljö, tillgänglighet, samt konkurrenskraftiga samhällen. Nationella, regionala och lokala offentliga myndigheter samt offentliga forsknings- och utbildningsinstitutioner kan söka stöd. Privata företag kan delta i projekt om de har egen finansiering. En grundläggande förutsättning för att få stöd är att projektsamarbetet sker mellan minst tre aktörer från minst tre länder, varav minst en aktör ska komma från ett medlemsland i EU. Nordsjösekretariatet i Viborg, Danmark är förvaltningsmyndighet. I Sverige har Västra Götalandsregionen en handläggare som fungerar som svensk kontaktperson för programmet. Exempel på insatser inom området innovationer: 14

15 Building the innovation-capacity of business and services Building the transnational dimension of clusters and research and innovation networks Strengthening the capacity of institutions and society for innovation Promoting the adaptation and use of ICT applications Exempel på insatser inom området hållbar miljö: Sustainable development of the coastal land and sea through integrated coastal zone management Developing preventative and responsive measures to address acute and chronic marine pollution Adapting to and reducing risks posed to society and nature by changing climate Promoting environmentally-responsible energy production practices Exempel på insatser inom området tillgänglighet: Promote regional accessibility Promote the development of multi-modal transport corridors Promote the development of efficient and effective logistics solutions Exempel på insatser inom området konkurrenskraftiga samhällen: Tackling the needs of areas in decline Promoting sustainable growth solutions for expanding areas Promoting energy-efficiency in urban and rural communities Interreg IVC Förutom de geografiska interregprogrammen finns Interreg IVC som täcker hela EU och där samarbeten kan ske mellan parter oberoende av geografisk hemvist. Insatserna skall fokusera på innovation och kunskapsekonomi eller miljö och riskförebyggande. Programmet är öppet för offentliga organ på nationell, regional och lokala nivå, universitet och forskningsinstitut samt även andra organisationer och myndigheter som arbetar med bland annat turism, innovationer, miljö- och riskhantering samt företagsstöd. Projekt kan dels fokusera på nya områden för samarbete, dels projekt för att kapitalisera på projektresultat uppkomna t.ex. inom andra strukturfondsfinansierade projekt. Metoderna är vanligtvis nätverk, studiebesök, och överföring av best practice. Urbact Urbact är ett program som ger stöd till lärande och erfarenhetsbyte i stadsfrågor och stadsutveckling. Programmet bidrar också till kommissionens initiativ Regioner för ekonomisk förändring. Offentliga myndigheter och organisationer som arbetar med stadsfrågor och stadsutveckling inom länder och regioner samt även universitet och forskningsinstitut har möjlighet att söka stöd. 15

16 Utveckling av projekt i Halmstads kommun Samverkan bedrivs oftast i projektform. Med projekt menas en temporär satsning för att framställa en unik produkt, tjänst eller service. Temporär avser att projektet har en viss varaktighet med en start och ett slut. Satsning innebär att någon tilldelar projektet resurser av något slag. Unik är att projektet avser att ta fram någonting som inte gjorts tidigare. Det unika kan ligga i det slutliga resultatet eller det sätt som detta framställs på. Produkt, tjänst eller service innebär att projektet syftar till att ta fram någonting, att det ska producera ett slutresultat. Slutresultatet kan vara konkret, till exempel en ny produkt för ett företag, ett nytt IT-system. Slutresultatet kan även vara mer abstrakt som en organisationsändring eller en tjänst. Översatt till vår kommunala värld innebär alltså ett projekt något som initieras för att under en begränsad tid lösa ett visst uppdrag. Ofta innebär själva projektet att hitta en lösning eller en metod för något. Detta projektresultat får sedan genomföras efter projektet, som en del av den löpande verksamheten. På så sätt har projektet bidragit till att utveckla verksamheten och tillföra ny kunskap och erfarenhet, ofta i samarbete med andra aktörer och med ekonomsikt stöd från t.ex. EU. Uppkomsten av ett projekt inom Halmstads kommun sker vanligtvis på något av följande två sätt. Antingen initieras projektet utifrån förvaltningen verksamhetsplan eller bolagets affärsplan. T.ex. kan ett konkretiserat mål i verksamhetsplanen bedömas bäst uppfyllas i ett projekt som kanske också kan få stöd av en fond eller ett program inom EU. På så sätt kan det kommunala verksamhetsmålet förverkligas i samarbete med andra och med externa resurser. Om det konkretiserade målet skall uppfyllas i samarbete med andra förvaltningar och bolag inom Halmstads kommun kan projektidén lämpligast föras upp på ett möte med projektutvecklingsgrupp Halmstad (PUGH) där varje förvaltning och bolag finns representerat. Den andra möjligheten är att ett projekt initieras av någon extern part; t.ex. kan en projektidé komma från en arbetsgrupp inom Region Halland eller kan en förfrågan om deltagande i ett projekt komma från samarbetsstad eller från något av de internationella nätverk i vilka kommunen är medlem. I båda fallen är förankringsarbetet inom respektive verksamhet viktig för att projektet skall få legitimitet och en tydlig koppling till mål och vision samt tilldelning av eventuell medfinansiering. Projektmodell En modell för projekt inom Halmstads kommun har tagits fram för att underlätta initiering, utveckling och drift av projekt. Modellen lämpar sig för såväl transnationella projekt, som för projekt med en eller flera aktörer inom Halmstads kommun. Modellen innehåller de steg i projektarbetet som bör återfinnas i projekt inom kommunen. Följer du alla steg i rätt ordning har du stora chanser att lyckas med ditt projekt. 16

17 17

18 Uppdrag / projektidé Mål Definiera projektets mål och syfte. Projektets mål ska vara förankrade i förvaltningens/bolagets verksamhetsmål och gå i riktning mot vision Halmstad Beskriv tydligt verksamhetens långsiktiga mål och det/de delmål som ni vill förverkliga genom projektet. Två exempel på metoder för att formulera projektmål är SMARTa mål respektive TÖFTa mål. SMARTa mål är en akronym där o S står för specifikt o M står för mätbart o A står för accepterat o R står för realistiskt o T står för tidsatt TÖFTade mål står för Tidsanviget Önskvärt Framtida Tillstånd. Du kan läsa mer om formulering av mål i Halmstads kommun i broschyren Anvisningar inför det politiska arbetet enligt visionsstyrningsmodellen Konsten att formulera konkretiserade mål och prioriteringar. Ta redan i detta läge kontakt med stadskontorets samhällsbyggnadsenhet för en diskussion om projektets möjligheter samt för att eventuellt föra upp idén i projektutvecklingsgrupp Halmstad (PUGH) för en breddning av idén till andra verksamheter. Idéutveckling Utveckla en kortfattad idéskiss som svarar på: o Varför projektet behövs = behov och förutsättningar i verksamheten. o Vad ska uppnås = projektets mål. o Med vem = vilken kompetens kompletterar kommunens egen. o Vilka ska få del av resultatet = målgrupp(er). o Hur projektets mål ska förverkligas = metoder och åtgärder. o Syftet med idéskissen är att skapa en samsyn kring projektidén. Tidsplanering Gör en kortfattad beskrivning av projektets omfattning med start- och slutdatum. Ansvarsfördelning Gör tidigt klart vem som är behörig firmatecknare för projektet förvaltningschef, nämnds-/styrelseordförande eller kommunstyrelsens ordförande. Definiera vem som är beställare av projektet och vem som är projektledare. Utse en projektgrupp med tydlig ansvars- och rollfördelning. Alla i projektgruppen ska delta aktivt i projektprocessen. Tydliggör omfattningen av politikens engagemang i vilka delar engageras de förtroendevalda, vilka befattningshavare och när i tiden ligger dessa åtaganden. 18

19 Projektledaren ska ha ett tydligt mandat att planera och genomföra projektet. Projektledaren ska ha det övergripande ansvaret och inte arbeta direkt med de operativa delarna av projektet. Information och förankring Gör en informationsplanering för hur ni ska nå olika målgrupper (t.ex. politiker, tjänstemän, övrig personal och allmänhet) från ett tidigt skede och genom hela projektprocessen. Utveckla en mediestrategi rådfråga gärna stadskontorets kommunikationsenhet. Projektledaren ska ha regelbunden kontakt med beställaren och andra intressenter, t.ex. styrgrupp, referensgrupp, slutanvändare. Skapa beredskap för de åtaganden (för både förtroendevalda och tjänstemän) som projektet innebär om det blir beviljat. Förstudie/nulägesanalys Strategisk planering Ju mer innovativt ett projekt är desto större är möjligheten att få extern finansiering. Samla tidigare erfarenheter, såväl egna som andras, av utvecklingen inom det aktuella området; inom Halmstads kommun, Region Halland, nationellt och inom EU. Hur kan ni bygga vidare på tidigare erfarenheter? Se om och hur projektet kan kopplas till andra utvecklingsinsatser i kommunen; i linje med vision Halmstad Undersök vilka möjligheter som finns för nationell medfinansiering och medfinansiering från EU. Utveckla idéskissen med utgångspunkt från den information ni skaffat er om projektets förutsättningar. Bilda partnerskap Översätt idéskissen till lämpliga språk information om översättare fås från stadskontorets kommunikationsenhet. Tänk kreativt och taktiskt när ni söker partners för samarbete. Sök partners som kompletterar och förstärker er egen verksamhets behov av kompetens och erfarenheter för att nå projektets mål. Undersök möjligheterna att använda er av de partners som Halmstads kommun har etablerade goda kontakter med, t.ex. Asti i Italien, Rostock i Tyskland, Olsztyn i Polen. Var uppmärksam på hur många partners EU kräver för olika typer av projekt, samt vilka sorters partners. Var lyhörd i mötet med andra kulturer politiska och administrativa såväl som sociala kulturer. Vidareutveckla projektidén tillsammans med era samarbetspartners. Den gemensamma idéskissen är en plattform som knyter samman de olika parternas behov och idéer. Det är viktigt att samtliga deltagare känner att det är deras projekt och därmed deras ansvar. 19

20 Var tydlig med ansvarsfördelningen mellan parterna. Knyt direkta, personliga kontakter under arbetet med idéskissen. Formalisera samarbetet med era partners genom att skriva ett Letter of Intent. Letter of Intent förslag till utformning Lämpligt omfång är 3-5 A4-sidor. Förslag till disposition: Beskrivning av vilka som tecknar partnerskapet. Mål för det gemensamma projektet. Kort beskrivning av hur målen ska uppnås och eventuella insatsområden. Interna och externa krav knutna till samarbetet, t.ex. projektledning, uppgifts- och ansvarsfördelning. Precisering av övergripande tidsramar. Ekonomiska villkor. Underskrifter. Kartläggning av möjlig medfinansiering Jämför Halmstads kommuns, Region Hallands, nationella och EU:s mål och prioriteringar för att se var samarbete med olika medfinansiärer är möjligt. Besluta er för från vilka program och/eller fonder ni vill söka medfinansiering. Påbörja en dialog med tänkta medfinansiärer om projektets innehåll och relevans för det aktuella programmet / den aktuella fonden. Projektplanering Planering Utveckla frågeställningarna i idéskissen och gör en detaljerad beskrivning av projektet. Projektplaneringen är ett kontrakt mellan beställaren och projektledaren/projektgruppen och som svarar på: o Varför? o Vad? o För vilka? o Hur? o Med vem (kompetens)? Säkerställ att det finns en samsyn mellan parterna vad gäller syfte och mål. Utforma: o En projektplan med tydlig tidsplanering och där ni definierar milstolpar. o En organisationsstruktur för projektet. o En plan för informationsaktiviteter under projektets gång. o En ekonom bör ansvara för den ekonomiska planeringen och projektets budget. o När en ny ansökningsomgång utlyses ska planeringen av projektets innehåll och budget vara så långt framskriden att den tid som återstår till deadline i huvudsak kan användas till att formellt fylla i ansökan. 20

21 Ansökan om medfinansiering Projektet kan kombinera medfinansiering från lokal, regional, nationell och EU-nivå. Utgå från den egna projektplaneringen och från de urvalskriterier som gäller för det program/den fond som ni ska söka medfinansiering från. Utmaningen är att möta programmets/fondens kriterier och samtidigt behålla det genuina ( själen ) i er egen projektidé. Håll en dialog med den tänkta medfinansiären för att testa er projektidé och samtidigt marknadsföra den. Involvera hela partnerskapet i arbetet med att skriva ansökan. Beskriv respektive deltagande partnerorganisation: o Verksamhet och huvudsakliga ansvarsområden. o Kompetens i relation till projektets mål. o Roll(er) i projektet. o Expertkunskaper och ett kortfattat CV för de personer som ska bidra med sin kunskap och sina erfarenheter i projektet. Genomförande Utförande Viktiga styrdokument för projektets genomförande: o Partnership agreement, som reglerar det juridiska ansvaret mellan partnerna. Lead part är juridiskt ansvarig inför EU eller annan medfinansiär. o Projektplanen o Budget och ekonomisystem. Markera och fira projektstarten inom projektgruppen med en Kick Off. Genomför projektet enligt den projekt- och tidsplan samt den budget som godkänts i projektansökan. Genom att redan från början göra projektet till ett eget objekt i bokföringen underlättar ni den kommande redovisningen. Gör en fortlöpande dokumentation av utförandet, t.ex. i en projektdagbok. Spara alla rapporteringsunderlag (tidrapporter, fakturor, kontrakt, minnesanteckningar m.m.). Delutvärdering Projektet ska delutvärderas regelbundet avseende tidsåtgång, kostnad och kvalitet. Projekt- och tidsplan justeras vid behov för att säkerställa att projektets mål uppnås. Alla större justeringar av innehåll och/eller budget görs i samråd med medfinansiären. Avslutning Slututvärdering Mät i vilken grad projektet har nått uppställda mål. Analysera resultatet. Kartlägg erfarenheter från genomförandet av projektet. Dra lärdomar inför kommande projekt. 21

22 Rapportering Skriv en slutrapport för projektet och lämna till beställaren samt till medfinansiärerna och till stadskontoret. Utgå i rapportskrivandet från det rapporteringsunderlag som har sparats under projektets gång. Var noga med att följa de anvisningar som medfinansiären ger angående slutrapportering. När ni är klara med rapporten: fira projektets avslutning inom projektgruppen! Spridning av resultatet Internt inom Halmstads kommun. Externt till berörda parter inom offentlig och privat verksamhet samt organisationer. Media Allmänhet Fortsättning Förvaltning av resultatet Implementera resultatet av projektet i ordinarie verksamhet. Ha med lärdomarna i det fortsatta arbetet inom projektutvecklingsgrupp Halmstad (PUGH). låt inte resultatet rinna ut i sanden. Övergång till nytt projekt Ta ställning till om projektets resultat kan vidareutvecklas i ett nytt projekt i riktning mot de långsiktiga utvecklingsmålen. Starta en ny projektprocess. 22

23 EU:s beslutsfattande Europeiska kommissionen är den institution inom EU som i princip alltid presenterar förslag till ny lagstiftning. Anledningen till detta är att kommissionen ser till hela EU:s intressen och inte till ett särskilt medlemslands eller regions intresse. När kommissionen presenterat ett förslag till ny lagstiftning behandlas det en första gång av Europaparlamentet och av rådet. I Europaparlamentet är det framför allt de olika politiska åsikterna och ideologierna som dominerar, medan det i rådet sitter representanter från alla medlemsländers regeringar, med andra ord representanter för de nationella intressena. I detta läge diskuterar Europaparlamentet endast lagförslaget och skickar därefter tillbaka det till kommissionen med förslag på ändringar i lagtexten. Detsamma sker i rådet. Samtidigt som Europaparlamentet och rådet första gången behandlar lagförslaget diskuteras det ofta även i EU:s regionkommitté och i Europeiska ekonomiska och sociala kommitté. I regionkommittén sitter företrädare för kommuner och regioner medan ekonomiska och sociala kommittén består av företrädare för bland andra arbetsmarknadens parter. Dessa kommittéer kan liknas vid ett slags institutionaliserat remissförfarande. När de har diskuterat lagförslaget var för sig skickar de tillbaka förlaget tillsammans med sina synpunkter till kommissionen. Kommissionen har nu fått in synpunkter på sitt lagförslag från Europaparlamentet, rådet och de två kommittéerna regionkommittén och ekonomiska och sociala kommittén. I detta läge beaktar kommissionen de förslag till ändringar som kommit in och utarbetar ett nytt, delvis ändrat, förslag. Detta reviderade förslag skickas nu återigen till Europaparlamentet och till rådet för beslut. Om både Europaparlamentet och rådet tycker att kommissionens reviderade förslag är acceptabelt antar de tillsammans förslaget och det träder i kraft. Om Europaparlamentet och rådet inte tycker att det är ett acceptabelt förslag, eller om bara en av institutionerna tycker så, sammankallas en förlikningskommitté för att försöka få institutionerna att komma överens. Lyckas detta antas lagen. Kan Europaparlamentet och rådet inte komma överens faller lagförslaget. För antagna lagförslag är det slutligen kommissionen som ser till att lagen genomförs på rätt sätt i alla medlemsländer. I själva verket går startskottet för ett nytt lagförslag inom EU redan innan den formella beslutsprocessen börjar. Det är inte ovanligt att kommissionen börjar med en så kallad öppen konsultation eller offentligt samråd, där vem som helst inom EU får vara med att tycka till i en viss fråga. Därefter kan kommissionen presentera en grönbok. En grönbok kan beskrivas som ett debattunderlag från kommissionen inom ett visst område kring vilket kommissionen 23

24 önskar få in synpunkter från berörda parter. Det slutliga steget före att själva lagförslaget presenteras är vitboken. I en vitbok presenterar kommissionen mera i detalj hur man ämnar utforma det kommande lagförslaget, vad det skall innehålla och hur man avser att genomföra det. Även på vitböcker kan intressenter lämna förslag som kommissionen sedan beaktar inför det slutlig lagförslaget. Stegen före själva lagstiftningskedjan ser olika ut för varje lagförslag; ibland följs alla steg från konsultation/samråd, via grönbok till vitbok. Ibland publiceras enbart en vitbok och vissa lagförslag saknar helt denna form av förberedelsefas. Bevakning och påverkan Från fred till folkhälsa. Så kan man beskriva EU:s utveckling under dess snart 60-åriga historia. I dag är det EU som ytterst beslutar över stora delar av vår vardag. När det gäller t.ex. vår gemensamma miljö eller förutsättningarna för vårt jordbruk, är det i stort sett EU som beslutar helt och hållet. Inom andra områden, så som folkhälsa och energifrågor, beslutar EU i vissa frågor och riksdag och regering i andra, medan EU på t.ex. kultur- och utbildningsområdet endast har stödjande insatser medan alla beslut fattas nationellt. Men även inom sådana frågor som sjukvård, som är en klassisk nationell fråga som avgörs i riksdag och regering, i landsting och i kommuner, gäller EU:s regler om fri rörlighet över landgränserna och man kan i dag söka vård även i andra länder och få det betalt via de nationella trygghetssystemen. EU är som synes inblandad i så gott som alla områden som påverkar oss och inte minst förutsättningarna för våra verksamheter inom Halmstads kommun. I takt med att allt flera beslut fattas på EU-nivå ökar betydelsen av att vara med att påverka i vilken riktning utvecklingen går. Besluten kommer att påverka förutsättningarna för Halmstads kommuns verksamheter och utgångspunkten för vårt påverkansarbete är därför att också besluten på EUnivå skall ligga i linje med vår vision Halmstad För att kunna vara med att påverka besluten, måste man veta när, hur och var besluten fattas. För detta krävs att varje verksamhet inom Halmstads kommun bevakar utvecklingen inom sitt område, även på europeisk och internationell nivå. I takt med att utvecklingen följs, blir det enklare att se om utvecklingen ligger i linje med de mål och prioriteringar som finns inom kommunen. Gör de så, skall vi se till att utvecklingen fortgår i denna riktning. Om utvecklingen riskerar att gå stick i stäv med våra egna mål och prioriteringar, skall vi agera för att påverka en förändring av denna utveckling. 24