Utsläppsrätterna aktuella igen. Det händer mycket på den ryska marknaden. Fortum Kulturgärningar. och varumärken

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utsläppsrätterna aktuella igen. Det händer mycket på den ryska marknaden. Fortum 4 2007. Kulturgärningar. och varumärken"

Transkript

1 Utsläppsrätterna aktuella igen Fortum Det händer mycket på den ryska marknaden Kulturgärningar och varumärken

2 Energi av kulturupplevelse Premiär utställningen i Konsthallen i Helsingfors är en av Fortums största kultursatsningar någonsin. Tack vare Fortums Konststiftelse, som målmedvetet arbetat för att utställningen skulle bli verklighet, fick Fortum ett kulturellt ansikte. Ett ansikte som varje Fortumanställd kan vara stolt över. Detta steg, tillsammans med bland annat vårt samarbete med Folkoperan, gör oss väl etablerade på den kulturella arenan. Fortums konststiftelsen grundades 2005 och dess främsta syfte var att kartlägga vilka konstskatter företaget har i sin ägo och se till att denna digra samling räddas för eftervärlden i Finland. Bara en tredjedel av stiftelsens konstskatter ställdes ut, men de valdes med omsorg. De representerar väl den konst stiftelsen förvaltar. Fortum är och förblir ett bolag som producerar, säljer och distribuerar el och värme. På ett framgångsrikt sätt, vilket den senaste delårsrapporten visade. För många representerar detta enbart affärsmässiga värden. Inte minst därför har konstutställningen stor betydelse för oss vi värnar våra konstskatter och vill dela med oss av denna kulturupplevelse. Det är utställningen ett bevis på. Kultur blir aldrig vår affärsidé, men konstutställningen i Helsingfors, liksom samarbetet med Folkoperan i Stockholm, kan tillföra en ny dimension som säkert också påverkar inställningen till företaget. Våra värderingar och vårt varumärke ska styra företaget och vår kommunikation det skapar en konsekvent bild av 16 företaget, sägs det i en artikel i detta nummer. Det är säkert sant. Konsekvens och långsiktighet i all verksamhet bär frukt på lång sikt. Så även i dagens och framtidens Fortum. Vi värnar miljön, tar klimathotet på allvar och förespråkar en hållbar utveckling. Detta hindrar oss inte från att på allvar ha etablerat oss som en aktör på den kulturella arenan. Fortum har kunnat bidra med kulturupplevelser som varit viktiga för många kunder. En del anser kultur vara en flykt från verkligheten. Andra ser det som ett andningshål eller en självklarhet. En tavla, en konsert, teater, film, opera eller en bok kultur i alla former är värd att stödjas. Vad det ger den enskilda kulturkonsumenten är naturligtvis subjektivt och vars och ens ensak. Det är dock sällan en kulturupplevelse lämnar någon oberörd. Och det bästa av allt är att en bra kulturupplevelse alltid ger energi! Maria Romantschuk kommunikationsdirektör 2 FORTE 4/2007

3 I DETTA NUMMER 12 Aktuellt... 4 För varumärkets skull... 8 Tolka företaget genom konstverken...11 I serien Fortums ansikten: Ilona Salokangas...12 Nordiska museet är en riktig megasamlare...14 Vatten har kraft...16 Historiens brus även vattenkraft kan bli ett museum...18 Har Saimenvikaren en kylig framtid?...19 Utsläppsrätterna aktuella igen...20 Det går åt el men i mindre grad...21 Kunden frågar, Fortum svarar...22 El från den ryska marknaden...23 Tjänster för ryska kraftverk...24 Operan åt folket Fortum är ett ledande energiföretag i Norden och Östersjöregionen. Vi producerar, säljer och distribuerar el och värme, erbjuder drift och underhåll av kraftverk samt andra energirelaterade tjänster. Våra huvudprodukter är el, värme och processånga. Vi strävar efter att i all vår verksamhet skapa resultat av toppkvalitet. Vårt mål är att bli kundernas naturliga val av energileverantör i Norden och Östersjöområdet. Fortum Abp:s aktie är noterad på Helsingforsbörsen. 4/2007 Forte är Fortums kundtidning. Chefredaktör: Maria Romantschuk Redaktionschef: Eija Johansson Redaktion: Compositor Oy Layout: Neutron Design Utgivare: Fortum Abp, tel , fax PB 1, FORTUM, Tryck: Libris Oy Omslagsbild: Tomi Parkkonen Adresskälla: Tidningens prenumerantregister Adressändringar: Tel , fax ISSN Produkt- eller företagsnamn som nämns i artiklar är varumärken eller registrerade varumärken för respektive företag. Lämna gärna feedback på adressen FORTE 4/2007 3

4 AKTUELLT Energiundervisning för barn På lördagarna i oktober månad arrangerade Fortum för första gången kursen Energisnackis Junior för barn mellan 8-12 år i GlahusEtt i Hammarby Sjöstad. Den kostnadsfria kursen genomfördes i samarbete med KTH och baserades på skolans populära teknikkurser för barn. Energisnackis Junior initierades för att öka barns kunskaper om energi och andra naturresurser. Det var en samling entusiastiska och nyfikna barn som bland annat byggde strömkretsar, sköt upp vattenraketer och testade ytspänning med olika tillsatser. GlashusEtt är ett showroom för morgondagens energiteknik. Där finns också en utställning där Fortum informerar om verksamheten och hur man kan använda energi på ett smart sätt som är bra både för plånboken och miljön. GlashusEtt erbjuder dessutom möjligheter till möten och seminarier kring energi, teknik och miljö. För ytterligare information om seminarier med mera på GlashusEtt: Bättre förutsättningar för Gullspångslaxen I slutet av september invigdes ett nytt naturreservat i Gullspångsälven. För Fortum markerar det en milstolpe i företagets arbete med att värna om Gullspångslaxen. Sedan 2003 har Fortum tillsammans med bland andra Länsstyrelsen och Gullspångs kommun arbetat med att återskapa livsmiljöer för älvens unika lax- och öringsstam. Projektet har bland annat omfattat fysiska arbeten med forsarna, ändrade tappningsvillkor, återställande av den gamla strömfåran Gullspångsforsen samt att bilda ett nytt naturreservat längs älvfåran. Vi vill kunna fortsätta att producera vattenkraft i Gullspångs- och Klarälvarna. Därför har vi ett intresse av att säkra den biologiska mångfalden, och därför är vårt engagemang för fisket i dessa älvar djupt och långsiktigt, säger Göran Hult, ansvarig för vattenkraften inom Fortum. Insats för flodpärlmusslan Fortum har engagerat sig i ett projekt för att rädda den viktiga och utrotningshotade flodpärlmusslan. Musslan, som kan bli över 200 år gammal, är hotad inom hela sitt utbredningsområde. Genom att studera årsringarna i skalet kan man få en uppfattning om miljöförhållandena i vattendraget. I samarbete med Karlstads universitet genomför Fortum ett forskningsprojekt kring hur flodpärlmusslans livscykelstadier fungerar i syfte att ge svar på när den är som mest känslig. Projektet bekostas av Fortums Nordiska Miljöfond. Finnkampen Den 8 9 september arrangerades Finnkampen i Göteborg. Solen stod högt på himlen och stämningen var fantastisk, speciellt då Sverige skulle plocka poäng. Fortum är sponsor till Svensk Friidrott och fanns naturligtvis på plats utanför Ullevi för att träffa många av de tusentals besökarna. Fortums Energihjälpare bjöd på energispartips och informerade om Energiboxen. Dessutom arrangerades trekamp för barn med grenar där Team Fortum är aktiva. Team Fortum består av Kajsa Bergkvist, Stefan Holm, Jenny och Susanna Kallur, Carolina Klüft, och Yannick Tregaro. 4 FORTE 4/2007

5 LED-ljusets uppfinnare talade Professor Shuji Nakamura var i höstas på besök på Fortums huvudkontor i Kägeludden i Esbo, Finland. Nakamura är uppfinnaren bakom det klarblå, gröna och vita LED-ljuset samt det blå laserljuset. Han tilldelades förra årets finländska pris från Millennium-stifelsen, en utmärkelse som vartannat år tillfaller en uppfinning som förbättrat människornas livskvalitet och välfärd. LED-ljuset har lång livslängd och använder mindre energi än vanliga glödlampor, men en av uppfinningens mest betydelsefulla framtida tillämpningar är steriliseringen av dricksvatten. Med hjälp av det ultravioletta LED-ljuset kan vattenreningen ske betydligt effektivare och billigare än i dag. Nakamura höll ett tal i Fortums huvudkontor i Kägeludden till de församlade, bland annat ett tiotal unga teknikstuderande från Otnäs Tekniska högskola. Adjö till koldioxid i Norge Fortum har lanserat miljöprodukten CO 2 FRI i Norge. Den privat- eller företagskund som köper CO 2 FRI el kan vara säker på att den producerats helt utan koldioxidutsläpp. Samtidigt kan elkonsumenterna sporra elproducenterna att använda förnybara energikällor och stödja utvecklingen av nya miljövänliga tekniker. Fortum säkrade återigen en plats i DJSI-index Fortum har för femte gången säkrat en plats på Dow Jones Sustainability Index. DJSI Worl index omfattar över 300 företag. Fortum är det enda nordiska kraft- och värmebolaget på indexet. Fortum verkar för en hållbar utveckling inom alla företagets verksamhetsområden. Därför har vi inkluderat hållbar utveckling även i Fortums vision som styr vår verksamhet, säger Carola Teir-Lehtinen, direktör för hållbar utveckling på Fortum. TOMI PARKKONEN God energi med hjälp av Röda Korset Fortum skänker traditionellt motsvarande belopp till välgörenhet som utskicket av julhälsningar hade kostat. Förra julen donerades pengarna till finländska röda Korset för stöd till anhörigvårdare i Sverige och Finland. Det var Fortums medarbetare som fick välja ändamålet för stödet. Anhörigvårdare gör ett tungt arbete, ofta dygnet runt, och det är svårt att hitta avbrytare som kan avlasta de anhöriga, säger Sisko Aalto på Rödas Korset i Finland. Efter önskemålet från Fortums medarbetare har vi beslutat att använda de donerade pengarna främst till att anställa avbrytare. På det sättet kan vi stödja livskvaliteten för anhörigvårdare och underlätta deras liv på ett konkret sätt. Sex finländska familjer i Posio fick hjälp av avbytare, liksom fem familjer i Joensuu och tre familjer i Esbo. I Posio anställdes en arbetslös som avbrytare. Projektet fick mycket positiv publicitet på orten och kanske delvis tack vare detta fick den här personen efteråt en fast anställning på kommunen. Ett gott exempel på god energi! Röda Korset har dessutom erbjudit hjälp till anhörigvårdare på annat sätt: 65 anhörigvårdare har deltagit på olika evenemang som exempelvis Den psykiska hälsans dag och Anhörigvårdarnas stimuleringsdag. FORTE 4/2007 5

6 AKTUELLT Bibliotek lånar ut energimätare I samarbete med Fortum har 30 kommunala bibliotek i Finland börjat låna ut energimätare för att mäta elanvändningen. Den lättanvända mätaren kan mot uppvisande av lånekortet lånas ut för en vecka i taget. Cirka hälften av hushållens energianvändning går till uppvärmning av bostaden, cirka en femtedel till uppvärmning av varmvatten och resten förbrukar hushållsapparaterna. Med hjälp av mätaren kan man enkelt kontrollera vilka apparater som förbrukar mest el. Heidi Först, specialbibliotekarie på biblioteket i Esbo, Finland säger att deras två mätare ständigt är utlånade. En veckas utlåningstid verkar vara tillräckligt långt för bibliotekets låntagare. Under en vecka hinner man gott och väl kontrollera samtliga hushållsapparater. Låntagarna är nöjda med verksamheten: till exempel har många hushåll upptäckt att en dator som är på under hela natten använder mycket el. Samtliga finska bibliotek som deltar i projektet återfinns på adressen Delägare i vågkraftsbolag Fortum har köpt en andel på 8,4 procent i det finska AW-Energy Ab som utvecklar vågkraftsenergi. Den av AW-Energy utvecklade och patenterade WaveRollern kan producera el av vågorna i havet. De flesta vågkraftslösningarna utnyttjar rörelserna på havsytan, men AW-Energys lösning är den första som använder strandnära bottenvågor för energiproduktion. Jämfört med andra typer av vågkrafttekniker tål bottenkrafttekniken stormar mycket bättre. Tekniken är också tyst och skapar inga synbara olägenheter för omgivningen. Det har gjorts beräkningar på att vågkraften kan täcka upp till tio procent av världens energibehov helt utan koldioxidutsläpp. Strandnära bottenvågor som WaveRoller kan utnyttja är en outtömlig energiform som kan utnyttjas överallt i världen, säger AW-Energys vd Tuomo Hyysalo. Fortum vinner webbrankning bland företagswebbplatser Europeiska analytiker, investerare och ekonomijournalister har rankat Fortums företagswebbplatser som nummer ett i Norden. Rankningen, en jämförelse mellan 197 nordiska och 50 finska börsnoterade företag, gjordes för elfte året i rad av Hallvarsson & Halvarsson. Fortums vision, att vara förebilden för kraft- och värmebolag och en föregångare i hållbar utveckling, tydliggörs i det sätt vi kommunicerar på webben. Denna utmärkelse är ett erkännande för vår målsättning att ständigt utveckla hemsidan. Att hamna bland topp fem under den senaste treårsperioden gör oss stolta, säger Viveka Leksell, vice president new media och Mika Paloranta, vice president investerarrelationer, håller med och kommenterar att rankningen inte var någon överraskning eftersom Fortum regelbundet träffar investerare och kontinuerligt utvecklar sina hemsidor för investerare och andra intressenter. Marknadsaktörer intresserade av överföringskapaciteten i Ryssland Stamnätbolaget Fingrids erbjudande till aktörerna på elmarknaden om att ta del av den ryska överföringskapaciteten har väckt stort intresse. Till slutet av september lämnades reservationsförfrågningar motsvarande en kapacitet på megawatt (MW). Den tillgängliga överföringskapaciteten ligger på MW. Fingrid erbjuder rysk överföringskapacitet för import av el till elhandelns parter. Fortum Power and Heat AB lämnade in en reservation om överföringskapacitet på 400 MW, E.ON Energihandel Nordic AB om en kapacitet på 800 MW, Vattenfall AB om en kapacitet på 300 MW och Norsk Hydro om en kapacitet på 300 MW. Fingrid bekräftar reservationerna om överföringskapacitet efter det att man har mottagit en utredning från det ryska stamnätbolaget om motsvarande reservationer i Ryssland. Best in Class I en rapport från Carbon Disclosure Project (CDP) rankas Fortum som Bäst i klassen för sin rapportering om klimatpåverkan. CDP kartlägger växthusgasutsläppens risker och deras påverkan på bland annat företagens konkurrenskraft, ekonomi och varumärke. I rapporten togs Fortum med för första gången i det världsomspännande Climate Disclosure Leadership Index (CDLI). Företag som är med i indexet ligger i framkant i sin rapportering om utsläpp av växthusgaser samt har uttalade strategier i klimatfrågan. Fortum fick 95 poäng av 100 möjliga och i kategorin elenergiföretag rankades Fortum på andra plats. VD Mikael Lilius säger att Fortums placering på CDLI är ett erkännande av bolagets ansträngningar i klimatfrågan. Fortums mål för elproduktionen är att fram till 2020 ha minskat de specifika koldioxidutsläppen till mindre än 80 gram per kilowattimme, räknat som en genomsnittsnivå under en femårsperiod. För värmeproduktionen är Fortums mål att minska utsläppen inom varje fjärrvärmeområde med minst 10 procent fram till FORTE 4/2007

7 STEFAN SJÖDIN Med energin att förändra världen Fortum arrangerade under september och oktober klimatseminarier både i Sverige och i Finland. Över hundra företagsledare bjöds in till seminarierna för att diskutera den ekonomiska tillväxten, framtiden och klimatförändringen. Majoriteten av världens utsläpp av växthusgaser orsakas av energin. Vi på Fortum vill med hela vårt hjärta vara delaktiga i strävandena att bromsa klimatförändringarna. Detta sker till exempel genom att investera I hållbar energiproduktion och nya innovationer. För att garantera konkurrenskraften för den nordiska industrin måste vi säkerställa att tillgången till miljövänlig energi idag och i framtiden är tillräcklig, sade Mikael Lilius, vd för Fortum. Huvudtalaren på svenska seminariet, Med energin att förändra världen, var Michael M Wood, USAs ambassadör i Sverige. I tre olika paneler (Trender, Jordens klimat och Hur är klimatfrågans debattklimat?) deltog nyckelpersoner från bland annat universitetet i Reading, Dagens Nyheter, Scania, SAS Group, Outokumpu, Naturskyddsföreningen och Veckans Affärer. Målet med seminariet var att skapa ett forum där representanter från olika branscher och marknader kan mötas och skapa synergilösningar på klimatfrågan. Elmarknadsinformation till alla Sveriges, Finlands, Norges, Danmarks och Polens energimyndigheter har kommit överens om att harmonisera och förbättra tillgängligheten av energimarknadsinformationen. Rapporten om detta publicerades i slutet av september. Den europeiska samarbetsorganisationen för energimyndigheterna (ERGEG) startade under 2006 sju regionala projekt i syfte att utveckla de regionala elmarknaderna som en del av den inre europeiska elmarknaden. Det praktiska arbetet om att förbättra och samordna informationen om elmarknaderna har pågått under 2006 och Tryggare Stockholm med bättre belysning Sedan årsskiftet samarbetar Fortum och Stockholms stad i ett Belysningsprojekt. Syftet är att göra Stockholm till en trevligare och tryggare stad eftersom många av stadens parker, gång- och cykelstråk idag upplevs som mörka och otrygga. Projektet kommer varje år att välja ut ett antal platser att lysa upp med förstärkt och bättre riktad belysning. En referensgrupp bestående av representanter från Alla Kvinnors Hus, Farsor och Morsor på stan samt Polisen, har knutits till projektet. Lappkärrsberget, som fick ny belysning i mitten av oktober, är senast i raden. Området har 2000 studentbostäder och under många år har belysningen varit eftersatt. I området har nu 81 stolpar och armaturer bytts ut vid gångstråk och tunnlar. All armatur har gjorts extra tålig mot vandalism. Dessutom har belysningen utökats med en ny stolpe och sju nya strålkastare. Förutom att satsningen ger en ljusare och tryggare stad blir också den nya belysningen mer miljövänlig i och med att den är energisnål och innehåller färre miljöpåverkande ämnen. Mer information om belysningssamarbetet mellan Fortum och Stockholms stad: belysningsprojektet FORTE 4/2007 7

8 8 FORTE 4/2007 Ordet varumärke finns numera på allas läppar. Att vårda sitt varumärke har blivit en prioriterad aktivitet för många företag. Det pratas om varumärket i styrelserum och på ledningsnivå. Mycket prat blir det, men vad görs konkret och gör vi rätt saker?

9 Coca-Cola är världens mest värdefulla varumärke. Fotbollsspelaren David Beckham och hans hustru Victoria Beckham har skapat varumärken av sig själva, men vad innebär det egentligen? Ett varumärke kan uppfattas på så många olika sätt Det är inte alls ovanligt att ett företag arrangerar ett möte för att klargöra vad varumärket står för men efter mötet är det ändå svårt för deltagarna att enas om vad varumärket står för, säger projektledaren Nando Malmelin på finska Framtidsforskningscentrum. Begreppet varumärke är alltså inte helt enkelt att förstå. I dagligt tal kan varumärket ofta innefatta både logotypen eller märket (den grafiska symbolen) och de värden som varumärket står för. Varumärket ska vara en vision som ska genomsyra alla aktiviteter i en organisation, säger Malmelin som vill radikalisera med varumärket i fokus. Enligt modellen ska varumärket styra hela företaget och dess kommunikation eftersom det på så vis skapas en konsekvent bild av företaget. Kunder och intressenter skapar sin bild av varumärket och dess framtid genom sina möten med det, vilket gör att man inte kan se kommunikationen som en bisyssla. All verksamhet som ett företag eller organisation bedriver består i grunden av kommunikation. Alla anställda ska vara medvetna om hur viktigt det är att vårda företagets varumärke. Om det finns en konflikt mellan företagets verksamhet och hur man kommunicerar den skadar det företaget. Dessutom deltar även konsumenterna i företagets varumärkesskapande. Om det för några år sedan hände att någon vd gjorde bort sig i ett tv-program så pratade man om det vid kaffebordet efteråt och glömde sedan saken. Med dagens förvånansvärt enkelt. Radikalt ledarskap med varumärket i fokus innebär att alla möjliga aspekter som ett beslut kan orsaka bör uppmärksammas som en del av beslutsfattandet. Företagets ledning måste våga ta initiativet. Ledningen måste kunna förutse potentiella hot mot varumärket, även om det inte finns några tydliga indikationer, säger Hakala. Att bygga upp ett varumärke kan aldrig inskränkas till ett enstaka projekt eller kampanj. Det handlar om en pågående process där man hela tiden funderar över framtiden och ständigt ligger steget före. Att enbart reagera på förändringar som redan skett fungerar inte. Tidigare pratade man om grindvakter som skyddade varumärken, vilket är befängt. Varumärket kan inte skyddas. Varumärket måste söka dialog med samhället, vilket gör att publicitet handlar om dynamiken mellan TEXT: TIIA TERONEN, COMPOSITOR OY BILDER: TOMI PARKKONEN Varumärket måste söka dialog med samhället och kan inte skyddas. synsättet på varumärket. Han har tillsammans med Jukka Hakala, planeringschef på relationsbyrån Taivas i Helsingfors, skrivit boken Radikaali brändi (Radikalt varumärke) där man väcker nya tankar kring varumärket. I flera böcker som handlar om marknadsföring definieras begreppet varumärke fortfarande på samma sätt som en amerikansk reklamorganisation definierade det en gång för länge sedan. Det skulle vara märkligt om samma definition fortfarande skulle vara aktuell, säger både Malmelin och Hakala. I Radikaali brändi presenteras en radikal modell för ledarskap Ska jag ha boken med i bilden, eller blir det för påklistrat? skrattar Nando Malmelin (höger). teknik, med bland annat YouTube på Internet, sprids detta snabbt, säger Hakala och Malmelin. Hur kan man då kontrollera sådant som man inte kan förutse? Landskampen där Sverige styr Finland Malmelin, som är doktor i statsvetenskap, anser att litteraturen om varumärken släpat efter verkligheten. En del forskare som skrivit om varumärken har inte hängt med i den snabba utvecklingen och därmed missat att konsumenterna har ändrat sina beteenden och att tekniken ändrat förutsättningarna. Teorierna om ledarskap har däremot legat steget före vilket gör att ledarskapet och varumärke nu går hand i hand. Svaret på frågan om hur man kan kontrollera sådant som sker okontrollerat är risker och möjligheter, fortsätter Malmelin. Finländare har ofta en skeptisk inställning till marknadsföring medan svenskarna har en mer neutral inställning. När det gäller Sverige så har både Hakala och Malmelin flera goda exempel på ledarskap med varumärket i fokus. Ikea och H&M är varumärken som grundar sig på löften som styr företagens verksamhet. När du kommer in i ett Ikea-varuhus ser du en skylt där man berättar varför du själv måste skruva ihop möblerna: priset går före allt annat. Av de finska varumärkena är Nokia det mest kända ute i världen. Det näst kända varumärket åtminstone bland de yngre åldersgrupperna är Habbo. Habbo är ett virtuellt samhälle där ungdomarna kan skapa sina egna FORTE 4/2007 9

10 figurer som sedan kan prata med andra och förflytta sig mellan olika ställen. Det som krävs är en dator och tillgång till internet för att komma igång. Nokia och Habbo är två helt olika exempel på hur lång tid det tar att skapa ett starkt varumärke. Det har tagit tid att bygga upp varumärket Nokia. Först skapades grunden och uppmärksamheten kring produkterna. Därefter skapades flera attribut och först därefter nya undervarumärken. Men med hjälp av internet går det att bygga upp ett varumärke mycket fort, som exemplet med Habbo visar, säger Hakala. Strategierna för olika företags varumärken måste se olika ut. Därför finns ingen universell manual för hur man bygger upp ett varumärke. Om varumärken skulle likna varandra så skulle man inte kunna skilja dem åt! Ett par (varningens) ord om sponsring I fotbolls-vm fanns Nike-länder, Adidas-länder och Jamaicas glada och skickliga Puma-lag, konstaterar Malmelin. Det visade sig att Puma-laget spelade på en annan nivå och därmed skilde sig från de andra lagen. Det gynnade varumärket Puma. Inom sponsring har det skett en stor förändring, säger Malmelin och Hakala. Det blir allt mer sällsynt att sponsringspengarna ges till en enda person. Istället satsas resurser i projekt som främjar samarbete och sponsringssamarbeten måste ligga i linje med företagets värderingar. Vanligt är också att sponsringssamarbetet allt oftare uppmärksammas i interninformation. Också här gäller det att inte hamna i efterkälken. Det gäller att blicka långt in i framtiden vid val av sponsringssamarbeten. Alla informationsåtgärder är Skulle man bygga upp varumärket efter en manual så skulle de inte gå att skilja ut från varandra! både en risk och en möjlighet. Att ha en reklamkampanj som slår över väcker uppmärksamhet, och än så länge ser man detta som viktigare än den massiva negativa reaktionen som reklamen kan väcka. Det dröjer dock inte länge innan den dåliga reklamkampanjen Oetiskt eller påklistrat budskap är en verklig risk, säger Nando Malmelin. orsakar mer skada än nytta. Konsumenterna följer utvecklingen allt mer kritiskt och fel typ av budskap som upplevs som oetiska eller påklistrade kan bli en stor risk, analyserar Malmelin. Any publicity är alltså inte längre lika med good publicity. Gamla slogans och åsikter har radikaliserats. Hur ska vi då gå vidare? Att tänka och agera kommunikativt är viktigt för alla i företaget. Experterna som arbetar med kommunikation och marknadsföring dagligdags är en förutsättning för en enhetlig linje i företagets varumärkesfrågor. Medarbetare har en viktig uppgift i att bidra aktivt med att förmedla företagets värderingar utåt. Slutligen påverkar högsta ledning varumärket genom sina beslut i olika frågor, säger Hakala och Malmelin. DET VIKTIGASTE ÄR ATT HÅLLA DET MAN LOVAR Det går att satsa hur många miljoner som helst på marknadskommunikation och på det sättet försöka få fram budskapet. Avkastningen på investeringen kan dock utebli över en natt om budskapet inte får gehör, säger Fortums varumärkesdirektör Susanna Serlachius-Pressler. Fortums varumärkeslöfte är att sätta kunden i fokus och vara föregångare inom kundupplevelse och hållbar utveckling. Men hur infriar man löftet? Energibranschen är en bransch där det finns stora utmaningar. Vi har lärt mycket, tillstår Serlachius-Pressler. Hon har samma åsikt som Jukka Hakala och Nando Malmelin: varumärket måste uppmärksammas och genomsyra alla delar av verksamheten, i alla processer och alla beslut. Mycket viktigt är att alla medarbetare förstår hur viktigt det är att vi har ett starkt varumärke, fortsätter hon och säger att hon delar åsikten att det är viktigt att alla anställda bidrar i utvecklingen av varumärket. I vardagen vill vi att kunden ska uppfatta att vi aktivt vill hjälpa till - genom att ge råd om hur energin kan användas på ett smart sätt som samtidigt gör en insats för klimatet. Med andra ord att göra saker som alla kan dra nytta av. Vi har medarbetare som parallellt med sitt ordinarie arbete har utbildat sig till energirådgivare. De ger våra kunder råd i hur man kan effektivisera sin energianvändning, säger Serlachius-Pressler. En viktig del i varumärkesarbetet är valet av sponsring. Våra sponsringssamarbeten omfattar bland annat alpina skidåkare och friidrottare De är folkfavoriter och personer som delar våra värderingar. Dessutom har vi ett samhällsansvar där vi vill förbättra miljön och klimatet. Vi samarbetar med Stockholm och Esbo kring utomhusbelysning med syfte är att lysa upp allmänna platser som upplevs som mörka och otrygga. Tillsammans med WWF informerar och diskuterar vi med skolungdomar om klimatfrågorna. De alpina skidåkarna är också våra klimatambassadörer den globala uppvärmningen och snöfattiga vintrar är mycket konkreta problem för dem. 10 FORTE 4/2007

11 Ett företags resa till nutiden kan tolkas med hjälp av konstverken. Kulturgärning som sträcker sig långt in i framtiden TEXT: SAMI LAAKSO, COMPOSITOR OY BILD: TOMI PARKKONEN Fortums Konststiftelse grundades år 2005 för att ta hand om Fortums och dess föregångares konstverk. Stiftelsen fick ansvaret för att förvalta 300 av bolagets cirka konstverk. Bolagsstämman 2005 beslutade också att donera ett grundkapital på euro (4,6 miljoner kronor) till konststiftelsen. Urvalskriterierna för stiftelsens samling är att konstverken måste uppfylla kvalitetskraven för konst som kan ställas ut på museum. Har man då uppfyllt kraven, Tuija Tervo, konsthistoriker? Definitivt! Tuija Tervo svarar så övertygande som bara en expert kan göra. Och hon vet vad hon talar om efter att skrivit en bok om Fortums konstverk. Den finska titeln blir, översatt till svenska, Konstens ljus rötterna i traditionen, blicken riktad mot framtiden. Traditioner och vidsynthet Stiftelsens lista över samlingens konstnärer imponerar även på den som inte är konstkännare: Edelfeldt, Gallen-Kallela, Järnefeldt Tuija Tervo påpekar dock att man i stället för att bländas av alla kända namn ska koncentrera sig på deras verk. Syftet med samlingen är inte att ha så många verk som möjligt, eller verk från någon särskild känd konstnär. Istället har fokus legat på att välja ut ett enskilt verk från en viss konstnär. Vad berättar då Fortums Konststiftelses samling om företaget och personerna som har valt konstverken? Konstverken speglar traditionella värden och visar att företagets konstsmak är klassiskt orienterad. Kärleken till naturen är ständigt närvarande, ända från de äldsta till de allra nyaste verken. Valet av verk visar att man hedrar familjevärden och individuella värden. I konstverken ges även utrymme för konstnärernas egna åsikter och kommentarer, säger Tervo. De som har valt ut verken har varit vidsynta: bland verken finns abstrakt konst, vilket visar att man har följt med i tiden. I samlingen finns också textilkonst och keramik. Bokens titel stämmer alltså med verkligheten, konstaterar Tervo. Konst som historia I stället för enstaka konstverk vill Tervo lyfta upp helheten i samlingen. Enligt henne tar konstverken betraktaren på en intressant resa till den värld där rötterna till Fortums nutida verksamhet och existens finns. Hon ser också en lång och rak linje i det hur enskilda människor och företag spelat en viktig roll som konstmecenater. Utan den här typen av stöd hade många mästerverk aldrig blivit gjorda. Arbetet som Fortums Konststiftelse bedriver ser hon som en värdefull kulturgärning. Tack vare att man har valt stiftelseform förblir samlingen en helhet. Stiftelsen tar väl hand om sina verk och allmänheten kommer även i framtiden att kunna beskåda verken. Konst- och börsbolag? Bland verken finns abstrakt konst, vilket visar att man har följt med i tiden, säger Tuija Tervo. Att koncentrera sig på kärnverksamheten har nästan blivit som en religion för många börsbolag och stora ansträngningar har gjorts för att bli av med verksamheter som inte ligger i linje med huvudverksamheten. Hur passar då Fortums Konststiftelse in i den här bilden? Fortums VD Mikael Lilius svarar. Mycket bra. Det här är ett bevis på att vi tar vårt samhällsansvar på allvar. Företagets verksamhet, och ofta också företagsformen, ändras med tiden. Genom att flytta över betydande konstverk till Fortums Konststiftelse, som förvaltar dem i fortsättningen, kan vi försäkra oss om att konstverken, oavsett vad som händer i det långa perspektivet, förblir i finsk ägo och kan beskådas av allmänheten. FORTE 4/

12 FORTUMS ANSIKTEN Konstupplevelser på arbetsplatsen TEXT: SAMI LAAKSO, COMPOSITOR OY BILD: TOMI PARKKONEN Ilona Salokangas ser sig själv som privilegierad eftersom hon får arbeta med mästerverk inom konsten. Och hon är glad och lycklig för att Fortums Konststiftelse har lånat ut hundra konstverk till Helsingfors Konsthall. Helt underbart att vi har möjlighet att ställa ut konstverken så här fint. Nu kan allmänheten komma hit och se på den stora konstsamlingen, säger en glad Salokangas. Det är mycket tack vare Ilona Salokangas konstutställningen kan arrangeras. Som sekreterare för Fortums Konststiftelse har hon haft fullt upp under den senaste tiden. Det har även publicerats en bok av de verk som ingår i samlingen som Salokangas varit med och hjälpt till att ta fram. Salokangas har jobbet som sekreterare i Fortums Konststiftelse vid sidan av sitt ordinarie arbete som sekreterare för Fortums kommunikationsdirektör Maria Romantschuk. Rikt arbetsliv Ilona Salokangas berättar att hon fick uppdraget som sekreterare i Konststiftelsen som en bonus. När jag för tjugo år sedan började som Jaakko Ihamuotilas assistent på Neste fick jag ärva konstfrågorna av min företrädare. Salokangas tycker också om att ta hand om konstfrågorna eftersom hon alltid har varit intresserad av konst. Att få arbeta med konst gör mitt arbete mycket mer givande. I affärsvärlden koncentrerar man sig på ren fakta, men när jag arbetar med konst så möter jag en mjukare och mer mångfasetterad värld. Utöver sitt arbete gillar Salokangas att gå på konstutställningar även på fritiden och hon är också intresserad av konsthistoria. Hemma har hon både gamla ärvda konstverk och modern grafik. Finns det något inom konst som hon inte gillar. Jag måste erkänna att jag inte riktigt har kommit in på performance-konst, säger hon. I hennes uppdrag som Konststiftelsen sekreterare ingår bland annat att se till hur konstverken ställs ut, att hålla konstregistret uppdaterat och att ha ansvaret över konserveringen av konstverken. Salokangas säger att hon har utbildat sig på handelshögskolan och därför anlitar hon experthjälp i konstfrågor. När det gäller anskaffningen av konstverk till samlingarna så kan hon berätta att Uolevi Raade, vd för Neste, med hjälp av konst ville förmedla lite av Finlands historia och kulturtraditioner till sina utländska besökare och på det sättet ge dem rätt bild av Finland. Salokangas tycker att det är svårt att ange något konstverk från Konststiftelsens samlingar som hon tycker mest om, favoriterna varierar ständigt. Just nu tycker jag om den finska konstnärinnan Elin Danielson-Gambogs målning som heter Fiskebåtar. Konstnärinnan har lyckats få in Medelhavets ljus på sin tavla. När jag tittar på den och sluter ögonen kan jag riktigt känna värmen som målningen förmedlar. Konsten kan inte existera utan kommunikation. För bred publik När man frågar Salokangas om hon upplever något negativt i sitt arbete är hennes första reaktion att det hon inte kan komma på något, men sedan tänker hon efter. Det som känns lite tråkigt är att bristen på utställningsutrymme gör att det inte går att ställa ut samtliga verk för allmänhetens beskådande. Därför måste en del av konstverken förvaras på ett lager. Salokangas blir filosofisk när hon funderar över om konsten över huvud taget kan existera om inte alla har möjlighet att titta på den. Är det inte så att det är mottagarens syn på konsten som skapar konstupplevelsen? Det finns ingen konst utan kommunikation. Konsten borde vara framme för allas beskådan för att kunna väcka en positiv reaktion, svarar hon. Salokangas är glad över att Fortums Konststiftelse i höstas blev medlem i föreningen för finska konststiftelser. Genom medlemskapet hoppas man kunna ställa ut Konststiftelsens konstverk oftare. TEKSTI: AULI PACKALÉN KUVAT: TOMI PARKKONEN 12 FORTE 4/2007

13 Fortums Konststiftelse Fortums Konststiftelse har som uppgift att förvalta och ställa ut sina cirka trehundra konstverk samt att restaurera de verk som är i behov av det. Konstsamlingarnas äldsta verk är från 1840-talet och det senaste köptes in år De flesta av verken köptes in av tidigare bolag. I samlingarna finns bland annat verk av Albert Edelfeldt, Akseli Gallen- Kallela, Eero Järnefeldt, Reidar Särestöniemi, Sam Vanni och Ulla Rantanen. Konstverk finns placerade i Fortums lokaler och många verk har också lånats ut till olika konstutställningar, till exempel har Helsingfors Konsthall lånat ett stort antal verk till sin utställning som pågår under hela hösten. FORTE 4/

14 KUNDEN TYCKER TILL En av Sveriges största samlare Lär känna dig själv, var mottot för Artur Hazelius, grundaren av Nordiska museet i Stockholm. Känner man till sin historia och var man har sina rötter så förstår man sin samtid bättre. TEXT: WESA LEHTO BILDER: BOSSE KINNÅS Nordiska museets ståtliga byggnad, som firade 100 år den 8 juni 2007, imponerar med sin storlek och sina tinnar och torn. Den stora hallen är 126,5 meter lång, 24 meter hög och är fortfarande Sveriges största icke-kyrkliga rum, efter Globens ishall. Det tog 19 år att bygga museet bristen på pengar bromsade byggandet. Allt började med att Artur Hazelius började samla gamla föremål. Samlingarna växte snabbt och behovet av ett museum blev aktuellt. När Hazelius var på resa i Dalarna 1872 upptäckte han att de gamla föremålen håller på att försvinna och att det är viktigt att bevara dem för kommande generationer. Han såg det stora kulturhistoriska värdet och att man genom gamla föremål kan förstå vad som händer i dag samt hur allt hänger ihop, säger Åsa Zäll, Nordiska museets kommunikationschef. Det finns ett otroligt intresse att samla även i dag. Just nu pågår i museet tre tillfälliga utställningar: Storsamlaren, Lillsamlaren och Megasamlaren. Storsamlaren visar samlingar som vuxna har lämnat in, Lillsamlaren visar barnens samlingar och Megasamlaren handlar om museernas samlande. Samlandet fortsätter Nordiska museet är själv en megasamlare. I samlingarna finns cirka 1,5 miljoner föremål, från 1520-talet och framåt, allt från knappnålar till en brandbil. I bas 14 FORTE 4/2007

15 Fjärrvärme till Södra Djurgården Utbyggnaden av fjärrvärme till Södra Djurgården ser ut att bli en succé. Den första kunden är Nordiska Museet. Andra museer och statliga institutioner är på väg att koppla upp sig till den nya fjärrvärmeledningen. Även andra potentiella kunder slöt upp mangrant på ett informationsmöte nyligen. Kjell Simonsson, Nordiska Museets fastighetschef, är mycket nöjd med att få fjärrvärme till museet, som invigdes för 100 år sedan på Kungl. Djurgården i Stockholm. Den här idén har vi diskuterat i flera år, säger Kjell Simonsson, men vi har då fått informationen att det var omöjligt att få fjärrvärme över till Södra Djurgården. Förutsättningarna ändrades när Fortum Värme meddelade att företaget visst ville bygga ut fjärrvärme till Djurgården. Museet lät göra en utredning, som pekade ut fjärrvärmen som ekonomiskt fördelaktig. Långsiktig trygghet och frihet från oro för fluktuationer i priset för oljebaserad uppvärmning fällde avgörandet. Till det kommer att Nordiska Museet ingår i gruppen av miljöledare bland museer. Vårt miljöledningssystem innehåller målsättningen att byta uppvärmningssystem, påpekar Kjell Simonsson. utställningarna finns bland annat folkkonst, möbler, kläder och porslin. Och samlandet fortsätter. Vi samlar in föremål kontinuerligt för att kommande generationer ska kunna se hur vi levde. Vi har bland annat samlat in papperstallrikar, IKEA-möbler och skumgummimadrasser. Det har blivit en hel del föremål som finns i magasin runt om i Sverige. Det viktiga för oss är inte bara själva föremålet utan också historien runt det: varifrån kommer det, vem har ägt det, vad man har gjort med föremålet, berättar Åsa Zäll. Museet har dessutom ett fotoarkiv med åtta miljoner bilder och ett stort bibliotek med böcker en riktig guldgruva för historieintresserade! I arkivet finns unika samlingar och bland annat författaren August Strindbergs manus till Fröken Julie. Biblioteket är öppet för alla och används främst av studerande och forskare. Vi arrangerar även många föredrag och kurser. Bra klimat viktigt Gamla föremål ställer stora krav på ljus och temperatur och byggnaden kopplades nyligen till Fortums fjärrvärmenät. Det här är ju ett gammalt och dragigt hus. Föremålen kräver jämn temperatur. Det är också viktigt för besökarna att det är ett behagligt klimat i byggnaden. Vi är väldigt glada över att vi nu har fjärrvärme! Utöver bättre klimat har vi också fått betydlig lägre Det tog 19 år att bygga Nordiska museet bristen på pengar bromsade takten. Enligt de ursprungliga planerna skulle byggnaden ha blivit fyra gånger större. uppvärmningskostnader. Tidigare användes olja och dessförinnan koks i uppvärmning, säger Åsa Zäll. I samlingarna finns 1,5 miljoner föremål och samlandet fortsätter kontinuerligt, säger kommunikationschef Åsa Zäll. FORTE 4/

16 Turbinen är dagens skovelhjul Vattenkraften grundar sig på nivåskillnaden mellan två vattenbassänger och utnyttjar att vattnet som strömmar har stor energipotential. I ett vattenkraftverk leds vattnet in i en turbin som förvandlar lägesenergin till rörelseenergi. Turbinen driver generatorn som förvandlar rörelseenergin till el. Eftersom produktionen inte omfattar en lång bränslekedja blir det få fel i systemet som därmed är mycket driftsäkert. Stora vattenkraftverk har dessutom flera turbiner och generatorer vilket innebär att produktionen inte behöver stoppas helt om man upptäcker ett fel på en turbin eller generator. För närvarande, innan den så kallade Tre dalgångars damm vid vattendraget Jangtse i Kina blir klart, är det största vattenkraftverket Itaipú vid gränsen mellan Paraguay och Brasilien. Dammhöjvatten har kra Vattenkraft är en urgammal uppfinning, men som förnybar energikälla blir den alltmer aktuell. TEXT: TIIA TERONEN, COMPOSITOR OY BILDER: TOPI SAARI OCH STEFAN SJÖDIN Vatten är den äldsta energiformen som används industriellt. Redan i historieböcker från 1300-talet skrivs om strider som handlade om rätten till forsarna, eftersom man tidigt förstod hur viktigt det är att äga en fors. På medeltiden producerade ett skovelhjul monterat vid forsen den vattenkraft som krävdes för att driva en kvarn eller ett sågverk. Moderna vattenkraftverk producerar el, men produktionsmetoden är i grunden densamma. den är 196 meter och kraftverkets effekt är megawatt (MW) med andra ord strax under hela Finlands elförbrukningstopp som under den kommande vintern beräknas uppgå till MW de riktigt kalla dagarna. Finlands samtliga vattenkraftverk har en total effekt på cirka MW, vilket motsvarar en effekt på tretton terawattimmar (TWh) el på årsbasis. Motsvarande siffror för Sverige är mångdubbelt större: i genomsnitt produceras per år sextiofem TWh el och vattenkraftverkens totala effekt är MW. Beroende på tillgången på vatten är vattenkraftens andel av elproduktionen i Norden cirka femtio procent. I Norge sker nästan 100 procent av elproduktionen med vattenkraft medan ande- 16 FORTE 4/2007

17 ft Det bubblar i Avestaforsen len i Sverige är cirka 45 procent och i Finland tio till tjugo procent. Kraften kan regleras enkelt Vattenkraft är inte helt oproblematisk. Om det finns för lite vatten och snö blir det brist på bränsle på vattenkraftverken. Om klimatet blir varmare och det regnar mycket kan det istället bli för mycket vatten i magasinen som då kan svämma över men att bygga nya översvämningsmagasin och vattenkraftverk väcker ofta motstånd eftersom man vill bevara naturen och miljön orörd. Det går dock att öka produktionen av vattenkraft. I Sverige är den totala potentialen tjugofyra TWh - men i praktiken är den outbyggda Avesta kommun är känd för sitt stålverk som producerar rostfritt stål samt världens största Dalahäst 13 meter hög. Avesta har nu också ett ännu mer effektivt vattenkraftverk: Fortums Avestaforsen är resultatet av tre års byggande. Avestaforsen har en effekt på 25 megawatt och producerar 170 GWh el, vilket uppfyller elbehovet för lägenheter. Det nya vattenkraftverket ersatte Månsbos vattenkraftverk. Eftersom Avestaforsens kraftverk kan utnyttja vattnet bättre har produktionen ökat med 20 procent. Enbart produktionsökningen motsvarar på världsbasis en minskning av koldioxidutsläppen med ton om året. Vattenkraftens andel i Fortums elproduktion varierar årligen, beroende på tillgången på vatten. År 2006, som var ett torrår enligt statistiken, producerade Fortum 37 procent av sin nordiska el med vattenkraft. FORTE 4/

18 potentialen cirka fem TWh, då de fyra nationalälvarna och ytterligare några skyddade vatten undantas. I Finland kan vattenkraften öka med cirka femton procent, och den finska regeringen stödjer detta i sitt regeringsprogram. Utöver nybyggnad vill man i bägge länderna öka effekten på redan existerande vattenkraftverk, vilket ger minsta möjliga miljöpåverkan. Även som reglerkraft är vatten överlägset. Till det nordiska elnätet matas in nästan exakt den mängden el som produceras och genom att reglera vattendragen kan man flytta elproduktionen till tider som motsvarar konsumtionen och upprätthålla balansen i näten. Det går inte att lagra el men däremot går det att lagra vatten. Dessutom går det att starta, stoppa och reglera vattenkraftverk snabbare än någon annan typ av kraftverk, även då många vattenkraftverk inte har någon bemanning alls! Automatiken har ytterligare ökat nyttoeffekten på vattenkraftverken. Redan från början är de ekonomiska att driva eftersom vatten är ett kostnadsfritt bränsle. Det krävs dock stora investeringar att bygga ett nytt vattenkraftverk på samma sätt när det gäller att bygga annan typ av kraftverk. Att bygga ett nytt vattenkraftverk påverkar miljön även om själva energiproduktionen sker rent med förnybar produktion som inte förorenar luften, vatten eller marken. Vattnet som strömmar genom kraftverket blir heller inte förorenad. Från vattenmagasinen kan det komma små mängder av metan upp i luften, men annars begränsas vattenkraftens miljöpåverkan till närbelägna sjöar. Dammarna begränsar fiskebeståndets livsvillkor och ransoneringen av vattnet ibland får höjd eller sänkt vattennivå samt ändrar strömmarna, vilket påverkar vattendragens ekologiska balans. Den här typen av lokal påverkan kan dock effektivt minskas genom att restaurera vattendrag: bland annat genom att bygga nya vägar för fiskarna och genom att odla fiskar i vattendragen. Källor: Energiindustrin i Finland och Svensk Energi Historiens brus Även vattenkraft kan bli ett museum. På 1930-talet byggdes Sveriges största vattenkraftverk i byn Krångede i mellersta Sverige. Sedan dess har det byggts ett tiotal större vattenkraftverk, men själva området Krångede är unikt: kraftverkschefens gamla bostad har blivit museum med ett stort antal föremål som berättar vattenkraftens historia. Museet har flera tusen besökare varje år. De kan bland annat lyssna på inspelningar med människor som bodde och arbetade i området när de berättar om sina minnen. Besökarna kan också titta på filmer som visar hur kraftverket byggdes samt en fotoutställning med bilderna fästade på timmerrännor placerade vid älvkanten. I dag byggs ett nytt kraftverk på ett ställe där det går att använda en redan existerande infrastruktur. Tidigare var det vanligt att kraftverk byggdes långt ut i skogen medan samhället successivt växte fram kring kraftverket med bland annat skola, polisstation och tandläkarmottagning, berättar regionchef Jouko Maaranta med ansvar över Fortums vattenkraftproduktion i Finland. Där finns historiskt material om vattenkraftens historia samlat. I vattenkraftverk i Pyhäkoski i Finland finns en lokal på några hundra kvadratmeter med dokumentation från tiden då kraftverket byggdes under fyrtio- och sextiotalet. Eftersom museet i Pyhäkoski ligger inne i kraftverksbyggnaden är det av säkerhetsskäl endast öppet för grupper som bokat tid i förväg. Museet besöks mest av skolungdomar. Tyvärr kan vi inte ta emot alla som är intresserade av att besöka museet samtidigt som vår ambition är att försöka utveckla museet så att så många som möjligt kan besöka det, säger Maaranta. Men på nuvarande plats går det inte att utveckla verksamheten - frågan är vilken instans som skulle vara bäst lämpad för att ta över verksamheten och var museet då borde ligga? Avslutar Maaranta. Vattenkraftsmuseet i Krångede är öppet för allmänheten under sommartid, under övrig tid gäller överenskommelse. Torgny Backlund, som arbetar på Fortum Generation och representerar Fortum i en förening som har ansvaret för museets drift. De aktiva har med framgång skaffat erfarenheter om hur man sköter och driver ett museum: Nyligen utnämnde Sveriges Radio Krångedes vattenkraftmuseum till ett av Sveriges mest intressanta museum, säger Backlund. Varje sommar arrangerar Krångede vattenkraftverk en så kallad tappningsdag då dammluckorna öppnas för att visa vilken kraft vattnet har. Krångedes vattenkraftverk producerar gigawattimmar el om året och kraftverket i Pyhäkoski cirka 600 GWh. 18 FORTE 4/2007

19 Juha ger värdefull forskningsinformation om hur en ung saimenvikare lever och rör sig under sommaren och på vintern. TEXT: KIRSI PALOHEIMO, COMPOSITOR OY BILDER: JOY/SUOMEN SAIMAANNORPPATUTKIMUS OCH LUONNONKUVA-ARKISTO Fortum stödjer forskningen om saimenvikaren som universitetet i Joensuu bedriver. Med hjälp av en radiosändare med gps- och gsm-teknik får man exakt information om hur saimenvikaren lever och var den rör sig. Fortums saimenvikare har döpts till Kesto-Juha och hans liv har följts sedan våren Namnet syftar till Fortums elavtal i Finland som heter Kesto. Elabonnenter som väljer detta avtal får miljövänligt producerat el som Finlands naturskyddsförening har certifierat. Tarja Niemi arbetar som forskare på biologiska institutet vid Joensuu universitet och hon har sedan flera år forskat på hur saimenvikaren lever på vintertid och vilka faktorer som påverkar deras liv. Forskningens fokus är nu inriktad på hur de klarar sig på vintern, men även kunskaper om deras liv på sommaren är värdefull. Det är viktigt att utreda vilka faktorer som är viktiga för att på bästa sätt kunna skydda saimenvikaren, säger Niemi. Fiske är fortfarande den största anledningen till att många saimenvikare dör. Även byggandet vid stränderna stör saimenvikarens möjligheter att bygga bo. Eftersom vintrarna blir mildare kan också små rovdjur som räv och mårdhund bli ett hot mot ungarna. Det är också allvarligt med snöfattiga vintrar eftersom det innebär att saimenvikaren inte kan bygga bo, vilket medför att ungarna föds på öppen is. Att följa saimenvikarens liv är en del av forskningen. Därför fästs en radiosändare på saimenvikaren Juha i maj. Med hjälp av den kan man följa hans rörelser dygnet runt. Radiosändaren som representerar den senaste tekniken skickar informationen som textmeddelanden i realtid till forskarens dator. Sändaren klarar sig även under isen och försvinner på naturligt sätt när saimenvikaren får ny päls senast nästa vår. Enligt sändaren befinner sig saimenvikaren på fem till trettio olika ställen under en dag. Juha har som mest rört sig fyra mil om dagen och han är det första exemplaret i forskningsprojektet som har rört sig mellan olika sjöar inom området Saimen. För övrigt skickar sändaren information om dykningar och vilotider som saimenvikaren har nästan dagligen. Då ligger den på någon klippa när det är mörkt. Det maximala dykningsdjupet hittills är 46 meter och dykningen varade cirka sju minuter. Tack vare den nya sändaren kan vi nu få bättre information om vattentrycket och temperaturen. Vi har stora förväntningar om att få ytterligare intressant forskningsinformation under den kommande vintern, säger Niemi och berättar att den mest intressanta informationen handlar om hur saimenvikaren uppför sig i boet, hur den lever på vintern och hur ungarna rör sig. Fortum stödjer WWF:s miljöutbildningsarbete WWF och Fortum besökte i oktober skolorna i Joensuu för att berätta hur man kan spara energi och hur alla kan hjälpa till att förbättra livsvillkoren för saimenvikaren. Syftet med besöken var att stödja skolorna i arbetet med att utbilda eleverna i miljöfrågor, att öka kunskaperna om klimatförändringen och dess påverkningar samt att få eleverna att leva mer energieffektivt. Framtiden för Saimenvikaren hotad? Framtiden för den sällsynta sälarten saimenvikaren väcker oro. Uppvärmningen av klimatet hotar artens fortplantning. Milda och fuktiga vintrar med lite snö gör att det inte går att bygga ett bo som ger skydd mot kyla och rovdjur. Dessutom kan de svaga isarna spricka och förstöra boet innan ungarna är tillräckligt stora för att klara sig själva. FORTE 4/

20 Elpriset kommer att öka. Huvudskälet är inte brist på vatten, energiskatter eller de olika stödsystemen för produktionen av förnybara energiformer, utan ett i grunden politiskt beslut som syftar till att rädda klimatet. aktuella TEXT: TIIA TERONEN, COMPOSITOR OY Elpriset på nordiska elbörsen påverkas av en rad faktorer som hur välfyllda vattenmagasinen är, vilken produktion som behövs och hur priset på utsläppsrätter och bränslen utvecklas. El från vattenkraft är generellt sett billigare än el som produceras med fossila bränslen. Eftersom det har regnat mycket i år har vattenkraftverken kunnat producera mer el än i genomsnitt vilket medfört att behovet av el som produceras med fossila bränslen har minskat. Eftersom tillgången på utsläppsrätter samtidigt har varit större än efterfrågan, har priset på utsläppsrätter för den första perioden, fas 1, sjunkit till under 50 öre per ton som lägst. I praktiken har utsläppsrätterna varit värdelösa under en tid, men under den kommande Kyoto-perioden, fas 2, som startar i början av 2008, kommer detta att ändras. EU-kommissionen har delat ut betydligt färre utsläppsrätter: Medlemsländernas förslag var lägre än under den tidigare perioden, men kommissionen har skurit ner antalet utsläppsrätter med ytterligare 5-10 procent. Dubbelt börspris? Utsläppsrätterna för fas 2 ligger på över 20 EUR/ton och kommer därför i högre grad att påverka elpriset jämfört med påverkan just nu, som tillhör fas 1. Förändringen blir tuff. När det gäller priserna på utsläppsrätter för fas 2, , pratar man nu om ett pris på över 200 kronor per ton koldioxid och enligt de vildaste spekulationerna kan priset komma att stiga upp till kronor per ton. På en fungerande marknad leder brist på utsläppsrätter oundvikligen till höjda elpriser på elbörsen, säger Juha Naukkarinen, vd för Finsk Energiindustri. Produktionsmetoden avgör hur priset på utsläppsrätter påverkar gros PRISUTVECKLINGEN PÅ UTSLÄPPSRÄTTER /t CO sistpriset på el. Om det regnar lite och man därmed måste använda mer utsläppsrätter än vanligt kan börspriset på el öka kraftigt. Samtidigt så har priserna på gas relativt kol påverkan på utsläppsrätterna. Gasproduktion förbrukar cirka 0,4 utsläppsrätter per producerad MWh el och kolproduktionen motsvarande 0,9 utsläppsrätter. I framför allt Storbritannien kan man växla mellan gas och kolproduktion och producerar man med gas går det åt färre utsläppsrätter vilket gör att priset på utsläppsrätterna sjunker eftersom efterfrågan minskar. Man kan dock inte skylla på utsläppsrätter som styrmedel när elpriset stiger. I grund och botten handlar det om ett politiskt beslut om lägre CO 2 -utsläpp. Det innebär också att utsläppsrätterna därmed som styrmedel driver på mot nya produktionsmetoder som dock i dagsläget är dyrare än dagens, säger Naukkarinen. Energiskatterna påverkar inte utsläppen Handeln med utsläppsrätter har under den första Kyoto-perioden fått både ros och ris. Speciellt den tröga rapporteringen har gjort det svårt att få en tydlig bild av systemet: Aktörerna på marknaden har inte fått veta de verkliga utsläppen förrän i efterhand - en gång om året. Det har också hävdats att det är snedvridande att det för närvarande endast är EU-länderna som bedriver handel med utsläppsrätter samt att handeln bara omfattar utsläpp från kraftverk med en effekt på över 20 megawatt, samt utsläpp från vissa stål-, mineraloch skogsindustrier. Samtidigt har det pågått en kritisk diskussion om energiskatterna. Höjningar är planerade i både Sverige och Finland. I såväl Sverige som Finland beskattas elen när den konsumeras, men i Sverige beskattas även en stor del av elproduktionen. Gemensamt för båda länderna är att skattehöjningar motiveras av miljöskäl. Enligt Juha Naukkarinen har dock dessa skatter ingen reell betydelse för den totala mängden utsläpp i Europa, eftersom utsläppshandeln har ett utsläppstak. Om någon sektor, som till exempel elproduktion, har fler utsläppsrätter än vad som behövs säljs dessa till andra sektorer. Om det däremot uppstår brist på utsläppsrätter måste de köpas från andra som kan och 20 FORTE 4/2007

Vattenkraft. En oändlig energi.

Vattenkraft. En oändlig energi. Vattenkraft. En oändlig energi. Med hundra års erfarenhet har vi fokus på framtiden Skellefteå Krafts historia började med ett vattenkraftverk i Finnforsfallet utanför Skellefteå. Det blev Skellefteälvens

Läs mer

Vindpark Töftedalsfjället

Vindpark Töftedalsfjället Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet

Läs mer

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF Olika byggstenar i elproduktion Den svenska elproduktionen utgörs av fyra byggstenar vilka nära hänger ihop och som alla behövs.

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle!

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! t VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! VB Energi stödjer Ludvika/Fagersta i omställningen till en hållbar energianvändning Miljoner kronor VB Energigruppen - Investeringar 180,0 160,0 140,0

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

El- och värmeproduktion 2011

El- och värmeproduktion 2011 Energi 2012 El- och värmeproduktion 2011 Energiproduktionen och fossila bränslen nedåtgående år 2011 Komplettering 18.10.2012. Tillägg av översikten El- och värmeproduktionen samt bränslen 2011. Den inhemska

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Va!enkra" Av: Mireia och Ida

Va!enkra Av: Mireia och Ida Va!enkra" Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna.

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Kunskapstest: Energikällorna. Rätt svar står skrivet i orange. 1. Alla använder ordet energi, men inom naturvetenskapen används en definition, dvs. en tydlig förklaring.

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

EN DROPPE AV H 2 OPP

EN DROPPE AV H 2 OPP EN DROPPE AV H 2 OPP Om vattenkraften idag och i framtiden. Vi svenskar lever i symbios med vatten. Sverige har 240 mil kust. Den sträcker sig hela vägen från Haparanda i norr till Strömstad i väster.

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

Medlemsnytt December 2013

Medlemsnytt December 2013 Medlemsnytt December 2013 Kära O2-medlem, Vi kan glädjas åt att det blåst riktigt bra under oktober och november, vilket är bra eftersom vi i övrigt har haft ett något sämre vindår än föregående år. Nu

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Fingrid. Kraft med ansvar.

Fingrid. Kraft med ansvar. Fingrid. Kraft med ansvar. Fingrid i korthet Fingrid Oyj:s kraftöverföringsnät 1.1.2015 400 kv stamnät 220 kv stamnät 110 kv stamnät likströmsförbindelse andras nät Elektricitet är en oskiljaktig del av

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

> VD har ordet: Östersundsstudien visar att vi har rätt > Kunden måste få bestämma > 5 frågor: Maud Berggren > Fototävling!

> VD har ordet: Östersundsstudien visar att vi har rätt > Kunden måste få bestämma > 5 frågor: Maud Berggren > Fototävling! > VD har ordet: Östersundsstudien visar att vi har rätt > Kunden måste få bestämma > 5 frågor: Maud Berggren > Fototävling! SEPTEMBER 2014 Månadsutskick med aktuell information till dig som arbetar i Frösunda.

Läs mer

Fingrid i korthet. Fingrid Oyj:s kraftöverföringsnät 1.1.2011

Fingrid i korthet. Fingrid Oyj:s kraftöverföringsnät 1.1.2011 Det lyser i landet 2 Fingrid i korthet Elektricitet är en oskiljaktig del av varje finländares vardag. Finland fungerar med el. Fingrid är ett företag som ansvarar för att stamnätet dvs. elöverföringssystemet

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

01. Vindkraftverk. Hållbar utveckling. Energiförbrukning 10-05-20. Handledare: Pernilla Vesterlund. Ronja 9B

01. Vindkraftverk. Hållbar utveckling. Energiförbrukning 10-05-20. Handledare: Pernilla Vesterlund. Ronja 9B Hållbar utveckling Energiförbrukning 1. Vindkraftverk 1-5- Handledare: Pernilla Vesterlund Ronja 9B Innehållsförteckning Bild 1... 1 Bild 2... 2 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Bild 3... 3 Bild 4... 3 Bild

Läs mer

Piteå tar satsningen på solenergi till nya höjder

Piteå tar satsningen på solenergi till nya höjder PRESSMEDDELANDE 2014-07-07 Piteå tar satsningen på solenergi till nya höjder Ny solpark på universitetstaket kan tiodubbla produktionen av solenergi Pite Energi tar ett stort steg i arbetet mot hållbar

Läs mer

Vinden. En framtidskraft.

Vinden. En framtidskraft. Vinden. En framtidskraft. Skellefteå Kraft tar tillvara en oändlig naturresurs Skellefteå Kraft ser vindkraft som ett betydelsefullt energislag i företagets elproduktion. Vinden är en oändlig naturresurs

Läs mer

Miljöfysik vt2009. Mikael Syväjärvi, IFM

Miljöfysik vt2009. Mikael Syväjärvi, IFM Miljöfysik vt2009 Mikael Syväjärvi, IFM Vind uppstår från solen Solen Värmer upp luft Jorden är rund och roterar Moln ger skillnader i uppvärmning Områden med olika temperaturer Högtryck och lågtryck Luft

Läs mer

Prisbildning på den nordiska elmarknaden

Prisbildning på den nordiska elmarknaden Avdelningen för elektriska energisystem EG2050 SYSTEMPLANERING Vårterminen 2010 Datoruppgift Prisbildning på den nordiska elmarknaden I denna uppgift ska du studera prisbildningen på den nordiska elmarknaden.

Läs mer

(Framsida Adlibris, redigerad i paint)

(Framsida Adlibris, redigerad i paint) (Framsida Adlibris, redigerad i paint) Innehållsförteckning Bokens innehåll Sida 1 Historik Sida 2-3 Idén med fjärrvärme Sida 4-5 Idén med Fjärrkyla Sida 6-7 Utvinning av fjärrvärme/kyla Sida 8-9 Energiomvandlingar

Läs mer

Luleå Energi är ett genuint Luleåföretag. En viktig drivkraft för privatpersoner, företag och samhälle.

Luleå Energi är ett genuint Luleåföretag. En viktig drivkraft för privatpersoner, företag och samhälle. 1 Luleå Energi är ett genuint Luleåföretag. En viktig drivkraft för privatpersoner, företag och samhälle. 2 Vi säljer energi. Men det våra kunder köper är något helt annat. 3 Luleåborna köper ljus och

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Kampanjpresentation 100%

Kampanjpresentation 100% Kampanjpresentation 100% UNDER SKALET 100% förhandsinformation Ett samarbete mellan PIR, PellSam och Svensk solenergi. Kontaktpersoner: Svensk solenergi Lars Andrén 0705-35 85 80 PiR Tomas Isaksson 010-46

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

Vad händer i Kina? KOSMOPOLITISKA KINESER

Vad händer i Kina? KOSMOPOLITISKA KINESER Vad händer i Kina? Publicerad: 2011-09-25 15:20 Ändrad: 2011-09-25 15:35 Fredrik Härén ägnade flera år i början av detta millennium åt att förstå vad det betyder att utvecklingsländer bestämt sig för att

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2013-12-13 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 50, år 2013 vecka 50, år 2013 2 (19) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 67,4 procent i slutet av vecka

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Elbrist i vinter? Foto: Bo Nystrand Sverige kan drabbas av elbrist i vinter En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Foto: Bo Nystrand När det blir riktigt

Läs mer

Making electricity clean

Making electricity clean Making electricity clean - Vattenfallkoncernen - Forskning och utveckling - Smart Grids Stockholm 2010-01-21 1 Program, möte Gröna liberaler 1. Introduktion och mötesdeltagare 2. Vattenfall nyckelfakta

Läs mer

Egen el direkt till uttaget. Dala Elfond. Dala Solel. Använd solsidan - gör din egen el

Egen el direkt till uttaget. Dala Elfond. Dala Solel. Använd solsidan - gör din egen el Egen el direkt till uttaget Dala Elfond Ett avtal som passar alla Tillsammans är vi stora Dala Solel Använd solsidan - gör din egen el Visste du att... Melbourne i Australien har 2100 soltimmar per år.

Läs mer

PwC: Energiprisindex april 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC: Energiprisindex april 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy : Energiprisindex Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll :s Energiprisindex Bilagor :s Energiprisindex Carl-Wilhelm Levert M: 0709 29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius

Läs mer

AVTRYCK. Tid, ting, minne

AVTRYCK. Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne Vad är historia? Historia är de människor som har levt före oss. Människor som har lämnat spår efter sig överallt. Spåren är avtryck som kan berätta om

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

FORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER. En del av verktyget: www.seeeffect.se

FORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER. En del av verktyget: www.seeeffect.se FORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER En del av verktyget: www.seeeffect.se SeeEffect har utvecklats i samarbete mellan Interactive Institute - Swedish ICT och Håll Sverige Rent. Projektet finansieras av Energimyndigheten.

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad Page 1 Smarta nät möjliggör integreringen av förnybara energikällor Vindkraftens utveckling i Sverige, 1982-2011 Lillgrund, Öresund

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

Energivecka 2014. Energi- och klimatrådgivaren Ann-Christin Nilsson Cedermo 2014-04-28

Energivecka 2014. Energi- och klimatrådgivaren Ann-Christin Nilsson Cedermo 2014-04-28 Energivecka 2014 Innehållsförteckning Inledning... 3 Varför vi behöver lära oss mer om energi... 3 Varför energivecka... 3 Målgrupp och inbjudan... 3 Val av plats för energiveckan... 4 Utställningen...

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Seminarium om elsystemet

Seminarium om elsystemet 2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 32 Ansvarig: Kaj Forsberg kaj.forsberg@ei.se Veckan i korthet En ökande elanvändning bidrog till att spotpriserna i Sverige och övriga Norden steg märkbart under den gångna

Läs mer

Medlemsnytt September 2013

Medlemsnytt September 2013 Medlemsnytt September 2013 Kära O2-medlem, Den här veckan presenterar IPCC, FNs klimatpanel en rapport om förändringarna i världens klimat. Det är den första delen av fyra olika delrapporter och beskriver

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan? Innehållsförteckning 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?... 1 2 Hur använder jag Min Klimatpåverkan?... 2 3 Hur beräknas mitt hushålls fotavtryck?... 2 4 Hur kan jag samarbeta med SEI för att vidareutveckla

Läs mer

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Energi VT-13 Syfte: Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Världens energibehov tillgodoses idag till stor del genom kol och olja, de så kallade fossila energikällorna.de

Läs mer

El- och värmeproduktion 2013

El- och värmeproduktion 2013 Energi 2014 El och värmeproduktion 2013 Andelen av fossila bränslen ökade inom el och värmeproduktionen år 2013 År 2013 producerades 68,3 TWh el i Finland. Produktionen ökade med en procent från året innan.

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Därför är din insats för miljön viktig

Därför är din insats för miljön viktig Därför är din insats för miljön viktig Professorn: "Åtgärderna ger större effekt än vad folk tror" Stora klimatförändringar hotar vår planet. Även små förändringar i ens livsstil är ett steg i rätt riktning.

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

Vindkraft. En investering i framtiden

Vindkraft. En investering i framtiden Vindkraft En investering i framtiden Att som företag eller privatperson investera i vindkraft är säkert och lönsamt. Företagspresentation GoldWind är en ekonomisk förening som investerar i förnyelsebar

Läs mer

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan 1 Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 Facket för Service och Kommunikation 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-05- 16 REMISSYTTRANDE N2014/734/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Kommunens ansvar för klimatet

Kommunens ansvar för klimatet Kommunens ansvar för klimatet En rapport från Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund www.ssu.se Förord Fram till den 18 december är världens ledare samlade i vårt grannland för att förhandla fram ett

Läs mer

SVENSKT KVALITETSINDEX. Energi 2014. SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se

SVENSKT KVALITETSINDEX. Energi 2014. SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se SVENSKT KVALITETSINDEX Energi 2014 SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se 2 För ytterliga information besök vår hemsida (www.kvalitetsindex.se) eller kontakta; Maria Söder, telefon: 070 220 89

Läs mer

Fjärrvärme och Fjärrkyla

Fjärrvärme och Fjärrkyla Fjärrvärme och Fjärrkyla hej jag heter Linus Nilsson och jag går första året på el och energiprogrammet på Kaplanskolan. I den har boken kommer jag förklara hur fjärrvärme och fjärrkyla fungerar. Innehålsförteckning:

Läs mer

Hemsida Tipsa en vän Prenumerera Avprenumerera

Hemsida Tipsa en vän Prenumerera Avprenumerera Hagainitiativets nyhetsbrev augusti 2011 Om ditt nyhetsbrev ser konstigt ut i din e-postklient, klicka här. Hemsida Tipsa en vän Prenumerera Avprenumerera Andreas Carlgren gästspelar i höstens första nyhetsbrev

Läs mer

Att marknadsföra bibliotekens tjänster

Att marknadsföra bibliotekens tjänster Att marknadsföra bibliotekens tjänster Innan ni påbörjar planeringen av olika marknadsföringsaktiviteter så bör ni fundera igenom några grundläggande saker: resurser som ni har att tillgå, era viktigaste

Läs mer

Regnmakarnas verktygslåda del 1, 2 och 3

Regnmakarnas verktygslåda del 1, 2 och 3 Regnmakarnas verktygslåda del 1, 2 och 3 Verktygslådan är uppdelad i tre delar; 1. En Regnmakare ÄR, 2. En Regnmakare VET och 3. En Regnmakare GÖR vilka följer de tre delarna av berättelsen om Regnmakarna,

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

El- och värmeproduktion 2009

El- och värmeproduktion 2009 Energi 2010 El och värmeproduktion 2009 Produktionen av el och industrivärme minskade år 2009 Enligt Statistikcentralens statistik över el och värmeproduktionen minskade elproduktionen och totalförbrukningen

Läs mer

Handlingsplan. Har ni redan arbetat med Grön Flagg? Använd era erfarenheter och addera Energifallet till pågående miljöarbete!

Handlingsplan. Har ni redan arbetat med Grön Flagg? Använd era erfarenheter och addera Energifallet till pågående miljöarbete! Handlingsplan Genom att arbeta med övningarna i Energifallet blir alla på skolan mer energismarta. Nästa steg är att låta arbetet bli långsiktigt så att skolans energislukande kan minska även på sikt.

Läs mer

Branding Att äga sitt varumärke Marknadsföring i Sociala Medier för HRT-branschen del 1 Robin Sörbom 2015

Branding Att äga sitt varumärke Marknadsföring i Sociala Medier för HRT-branschen del 1 Robin Sörbom 2015 Branding Att äga sitt varumärke Marknadsföring i Sociala Medier för HRT-branschen del 1 Robin Sörbom 2015 Marknadsföring har under de senaste 20 åren förändrats radikalt i grunden, så även inom HRTbranschen.

Läs mer

Aktuellt, SVT2, 2014-11-16, kl. 21.00, inslag om lägre pris på el; fråga om opartiskhet och saklighet

Aktuellt, SVT2, 2014-11-16, kl. 21.00, inslag om lägre pris på el; fråga om opartiskhet och saklighet 1/5 BESLUT 2015-03-30 Dnr: 14/02808 SAKEN Aktuellt, SVT2, 2014-11-16, kl. 21.00, inslag om lägre pris på el; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget kritiseras men frias. Granskningsnämnden

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

Hur blåser vindarna. Potential, vad kan man göra, vad får man plats med och tekniska möjligheter. Power Väst - Chalmers, 5 september 2014

Hur blåser vindarna. Potential, vad kan man göra, vad får man plats med och tekniska möjligheter. Power Väst - Chalmers, 5 september 2014 Hur blåser vindarna Potential, vad kan man göra, vad får man plats med och tekniska möjligheter Power Väst - Chalmers, 5 september 2014 Lennart Söder Professor i Elektriska Energisystem, KTH Vindkraft

Läs mer

10 % rabatt på solceller

10 % rabatt på solceller NYHETER OCH ERBJUDANDEN TILL DIG SOM ÄR KUND HOS VATTENFALL VÅR 2014 Solenergi framtidens energikälla Erbjudande på solceller 10 % rabatt på solceller Tävla med oss! Vinn en luftvärmepump, värd upp till

Läs mer